Nulägesbeskrivning och analys

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nulägesbeskrivning och analys"

Transkript

1 Bilaga 1 (Energiplanen ) Nulägesbeskrivning och analys Energi- och växthusgasstatistik för Alingsås 1

2 Innehåll 1 SAMMANFATTNING INLEDNING... 5 AVGRÄNSNING OCH METOD... 5 BESKRIVNING AV STATISTIK FRÅN SCB... 5 BESKRIVNING AV STATISTIK FRÅN RUS ENERGIANVÄNDNING I KOMMUNENS GEOGRAFISKA OMRÅDE... 6 INDUSTRISEKTORN... 7 HUSHÅLLSSEKTOR... 8 OFFENTLIG VERKSAMHET ENERGIÅTGÅNG BRÄNSLEN OCH EL... 9 BRÄNSLEN FÖR UPPVÄRMNING OCH EL... 9 ELDNINGSOLJA FJÄRRVÄRME OCH TRÄDBRÄNSLEN ELANVÄNDNINGEN SOLENERGI ENERGIANVÄNDNING SEKTORER OCH ENERGIKÄLLOR FOSSILA OCH FÖRNYBARA BRÄNSLEN TRANSPORTER ALINGSÅSBORNAS RESVANOR OCH BILINNEHAV RESVANOR KOLLEKTIVTRAFIKEN I ALINGSÅS RESEAVDRAG KLIMATPÅVERKAN UTSLÄPP AV KLIMATPÅVERKANDE GASER INOM ALINGSÅS KOMMUN ENERGIANVÄNDNING INOM KOMMUNENS EGEN VERKSAMHET ENERGIANVÄNDNING INOM BYGGNADERNA ÖVRIG ENERGIANVÄNDNING, EL- OCH BIOGASPRODUKTION VATTEN- OCH AVLOPP PARK OCH GATA TRANSPORTER OCH BILINNEHAV UTSLÄPP AV CO2 FRÅN DEN KOMMUNALA VERKSAMHETEN

3 11 ANALYS KOMMUNENS GEOGRAFISKA OMRÅDE KOMMUNENS EGEN VERKSAMHET... 37

4 1 Sammanfattning Alingsås kommun arbetar med att ta fram en ny Energiplan som även ska innehålla en energi- och klimatstrategi med fokus på Alingsås energirelaterade klimatutsläpp. I detta arbete ingår att göra en nulägesbeskrivning/nulägesanalys innehållande relevant statistik för Alingsås kommun. Arbetet med att ta fram Energiplanen genomförs av en intern projektgrupp. För att ta fram och analysera statistiken har konsulthjälp anlitats, Chris Hellström på KanEnergi Sweden AB. Alingsås kommuns miljömål är övergripande för den energiplan som håller på att tas fram. Miljömålen gäller för åren och gäller för hela den geografiska kommunen: De totala utsläppen av växthusgaser per invånare i Alingsås kommun ska minska med 40% jämfört med Den totala energianvändningen per invånare i Alingsås kommun ska minska med 20% jämfört med Andelen förnybar energi för uppvärmning, transporter och industriella processer ska öka till 50%. Dessutom finns ytterligare ett fjärde mål: Nya byggnader och omfattande ombyggnader ska kännetecknas av mycket hög energieffektivitet (25% lägre än byggnormen). Dessa fyra mål kommer inom energiplansprojektet att brytas ner både till 3-åriga målsättningar ( ) samt till förslag på åtgärder. Nulägesanalysen visar att andelen förnybar energi år 2008 var 43% i den geografiska kommunen. Utgångsläget för målet om minskat energianvändning är är kwh/invånare år Under åren 1990 till 2008 har utsläppen av koldioxidekvivalenter minskat med 36 procent, räknat per invånare. Den största minskningen har skett för bränslen för värme. (66%). Däremot har utsläppen från transporter ökat med 8%. Målsättningen är med andra ord nära att uppfyllas om inte trenden med ökade transporter fortsätter. De totala utsläppen var ton koldioxidekvivalenter eller 3 ton per invånare. Detta skall jämföras med en utsläppsnivå av 6 ton per invånare på nationell nivå. Den kommunala verksamheten har analyserats med avseende på energianvändning för uppvärmning och tappvarmvattenproduktion i byggnaderna, elanvändning inom park/gata och energianvändningen inom vatten- och avlopp samt transporter med egna fordon. Energianvändning för övriga verksamheter samt för inköpta tjänster har inte beaktats. Inom den kommunala verksamheten och de kommunala bolagen används ca MWh per år eller ca 1900 kwh/invånare av el, bränslen för värme och drivmedel. Koldioxidutsläppen kommer främst från uppvärmningen och är totalt 1500 ton per år eller lite mer än 40 kg per invånare. Andelen för transporter i detta är 30%. Drift och uppvärmning av fastighetsbeståndet samt transporter är dom viktigaste områden att lägga fokus på, men även mindre verksamheter som VA och gatubelysning har förbättringspotential. 4

5 2 Inledning Alingsås kommun arbetar med att ta fram en ny Energiplan som även ska innehålla en energi- och klimatstrategi med fokus på Alingsås energirelaterade klimatutsläpp. I detta arbete ingår att göra en nulägesbeskrivning/nulägesanalys innehållande relevant statistik för Alingsås kommun. Arbetet med att ta fram Energiplanen genomförs av en intern projektgrupp. För att ta fram och analysera statistiken har konsulthjälp anlitats, Chris Hellström på KanEnergi Sweden AB. Avgränsning och metod Statistik från SCB den nationella emissionsdatabasen, RUS, har används för en översiktlig beskrivning av energianvändningen inom kommunens geografiska område. SCB s statistik har delvis kompletterats med egna siffror från kommunens projektgrupp. Med hjälp av uppgifter från kommunens egen verksamhet och andra underlag ges en fördjupad bild av klimatpåverkan av kommunens egna verksamheter, inklusive de kommunägda bolagen Alingsås Energi, Fabs och Alingsåshem. Beskrivning av statistik från SCB Kommunal och Regional Energistatistik baseras på data för årlig el-, gas- och fjärrvärmeförsörjning (AREL), industrins årliga energianvändning (ISEN), oljeleveranser (KomOlj), energistatistik för småhus samt energianvändning inom lantbruket. En balansräkning används för beräkning av Kommunal och Regional Energistatistik. Tillförseln i balansen är beräknad bottom-up. Användningssidan är hämtad genom direktkopiering av de data som ingår i de olika energiundersökningarna och det är användningssidan som är relevant för beräkningarna. Energianvändningen inom transportsektorn baseras på oljeleveransstatistik insamlat av KomOlj. Statistiken bygger på uppgifter från de 13 största oljebolagen om vart de levererat drivmedel och eldningsolja. SCB antar därefter att allt som levererats även används. Uppgiftslämnarna har ofta problem med att fördela leveranser kommunvis. För att läsa mer om statistik från SCB, se bilaga 1, Kommunal och regional energistatistik Anvandarhandledning_Version_1_5. Energistatistiken från SCB som har trots sina brister även flera fördelar. Det finns data från 1990 och framåt, de data som finns har samlats in på likvärdigt sätt vilket gör dem jämförbara och användbara för att se till olika trender i kommunen. Beskrivning av statistik från RUS Uppgifterna i den nationella emissionsdatabasen utgår från Sveriges officiella utsläppsstatistik, som rapporteras bland annat till klimatkonventionen och luftvårdskonventionen. Denna utsläppsstatistik finns tillgänglig på läns- och kommunnivå. Utsläppen för Sverige har fördelats över landet i ett rutnät (rutorna motsvarar 1 km2) med hjälp av relevant statistik och geografiska data (till exempel vägnät, betesmark, avverkad skog, befolkningsuppgifter). Hur uppgifterna tagits fram beskrivs i rapporten Metod- och kvalitetsbeskrivning - Geografisk fördelning av emissioner till luft år 2008, David Segersson m fl. Uppgifterna som rör transportsektorn håller en bra kvalitet på både läns- och kommunnivå. Övriga sektorer är något mer osäkra, men ger trots detta en relativt bra bild av utsläppsförhållandena. Eftersom utsläppen har tagits fram på samma sätt är det möjligt att 5

6 jämföra utsläppsförhållanden mellan olika län och kommuner med varandra. Enskilda siffror bör dock tas med viss försiktighet. Däremot kan trenderna i materialet ge en relativ tydlig bild av utvecklingen under tiden. Energibalanserna och emissionsdata har en viss eftersläpning, vilket betyder att tillgängliga siffror finns fram till år Energianvändning i kommunens geografiska område Energianvändningen inom kommunen år 2008 var totalt MWh eller kwh per invånare. Alingsåsborna använder därmed något mer än hälften av energimängden jämfört med en genomsnittlig svensk eller boende i Västra Götalands län, se figur 1. Förklaringen är att kommunen saknar eller har få energiintensiva industrier Energianvändning sektorer kwh/ invvånare Hushåll Övriga tjänster Transporter Offentlig verksamhet Industri, byggverks Jordbruk,skogsbruk,fiske Riket VG län Alingsås Figur 1: Jämförelse mellan energianvändningen av olika samhällssektorer i riket, Västra Götalands län och Alingsås kommun år Källa: SCB Sektorn offentlig verksamhet omfattar utbildning, forskning och utveckling, Hälso- och sjukvård samt sociala tjänster, Sport, fritid och kultur, Gatu- och vägbelysning, Vattenverk, Avfallshantering, avloppsrening och renhållning. Sektorn övriga tjänster omfattar elförsörjning av kontor, lager och dylikt, Gasförsörjning, Ång- och hetvattenförsörjning, Parti- och detaljhandel, Hotell- och restaurangverksamhet, Post och telekommunikation, Bank- och försäkringsverksamhet, Fastighetsförvaltning mm. Den energi som används för transporter inom respektive sektor redovisas för sig. Detta innebär att allt transportarbete redovisas i sektorn Transporter. Alingsås kommuns energianvändning är kopplad till sektorn offentlig verksamhet och transporter. Kommunens bolag Alingsåshem och Fabs återfinns i sektorn övriga tjänster. 6

7 Figur 2 tydliggör att transportsektorn dominerar energianvändningen. Nästa stora sektor är hushållen. Kommunens egen verksamhet utgör tillsammans drygt hälften av hushållssektorn. Figur 2: Samhällssektorernas andel av energianvändningen. Källa: SCB Industrisektorn Energianvändningen inom industrin har en svagt nedåtgående trend (figur 3). Utvecklingen skiljer sig starkt från den för Sverige och Västra Götalands län. Figur 3: Energianvändningen inom industrisektorn i Alingsås kommun, Västra Götalands län och riket under åren Källa: SCB 7

8 Hushållssektor Energianvändningen inom hushållssektorn har minskat mellan 1990 och 2008, räknat per invånare. Utvecklingen stämmer överens med utvecklingen i länet och Sverige (figur 4) Figur 4: Energianvändningen inom hushållssektorn i Alingsås kommun, Västra Götalands län och riket under åren Källa: SCB Offentlig verksamhet Energianvändningen inom den offentliga sektorn i kommunen följer utvecklingen i landet och länet. Minskningstakten för Alingsås kommun verkar ha ökat de sista åren, vilket kan vara en effekt av kommunens arbete med att minska energianvändningen i byggnaderna (figur 5). Siffrorna är inte korrigerade för årsvariationer, vilket påverkar värmebehovet enskilda år jämfört med ett så kallad normalår. I bilaga 1 redovisas årsvariationerna i förhållande till ett så kallad normalår. Rent allmänt blir vintrarna allt varmare, vilket betyder att energibehovet för uppvärmning minskar, vilket förklarar den allmänna trenden med minskat värmebehov. Figur 5: Energianvändningen inom den offentliga verksamheten i Alingsås kommun, Västra Götalands län och riket under åren Källa: SCB 8

9 4 Energiåtgång bränslen och el Den totala energianvändningen har minskat med 10 procent år 2008 jämfört med år Den största minskningen skedde för användningen av eldningsolja (figur 6). Elanvändningen har ökat något och användningen av diesel har mer än fördubblats under tiden. Figur 6: Användning av energi, fördelat på olika bränslen och el i kwh per invånare. Källa: SCB, egen bearbetning Miljömålet för Alingsås kommun för energianvändninge n är att den totala energianvändningen per invånare ska minska med 20% jämfört med Utångsläget år 2008 är kwh/invånare. Bränslen för uppvärmning och el Ur figur 7 framgår att användningen av energi för uppvärmning av byggnader verkar ha minskat. Energiåtgången för uppvärmningen är dock inte korrigerad för hur vintrar enskilda år förhåller sig till ett så kallat normalår. I figuren redovisas även hur respektive år har förhållit sig jämfört med ett normalår. Se även beskrivningen i bilaga 1. 9

10 Figur 7: Användning av bränslen för uppvärmning av byggnader och beredning av tappvarmvatten samt el och antal graddagar för respektive år. Observera att skalan för åren är per fem år det första tre redovisade åren och sedan årsvis. Jämförelsen av användningen av bränslen för värme och el med kurvan för hur året förhöll sig jämfört med normalåret visar ett starkt samband sett över hela perioden. Eldningsolja För 20 år sedan var eldningsolja det dominerande energislaget för uppvärmning av byggnader. Användningen av eldningsolja (EO1 (villaolja) och tung eldningsolja) har minskat från dryg kwh per invånare år 1990 till endast 240 kwh/invånare år 2008, dvs en minskning med över 95 procent. Användningen av tung eldningsolja har nästan upphört. Minskningen beror troligen på ökade priser samt det konverteringsstödet som fanns mellan 2006 och 2007, även om minskningen inleddes redan tidigare i samband med utbyggnaden av fjärrvärme. Eftersom konverteringsstödet är borta och de antagligen sämsta pannorna utbytta lär den fortsatta avvecklingstakten för oljan plana ut. Fjärrvärme och trädbränslen Fjärrvärmenätet i kommunen började byggas ut efter år 1996 och har ersatt mycket oljeeldning i enskilda pannor. Utvecklingen av fjärrvärmeproduktionen framgår av figur 8. År 2009 användes 93 procent biobränslen för fjärrvärmeproduktionen. 10

11 Figur 8: Fjärrvärmeproduktion år Källa: Alingsås Energi Användningen av trädbränslen avser ved och pelletseldning i enskilda pannor. Trädbränsleeldningen verkar ha varit relativt konstant under åren. Med stor sannolikhet finns de flesta byggnader med fastbränslepannor utanför fjärrvärmeområdet. Elanvändningen El används av samtliga sektorer till olika ändamål och kan för sektorerna hushåll, offentlig sektor och övriga tjänster inte separeras på el för uppvärmning och annan elanvändning. Elanvändningen var 9050 kwh/invånare år 2008 och är den dominerande energikällan i kommunen. Ökningen de sista åren kan härledas till att konvertering från oljeeldning till värmepump ökar elbehovet. Konvertering från elvärme till värmepump minskar elanvändningen, men antalet hus som konverteras från olja är större än de som konverteras från el. Bytet till värmepumpar kan också vara en förklaring för att energianvändningen för uppvärmningen verkar ha minskat totalt sett. Även användningen av fastighetsel för ventilation mm har ökat de sista åren. Kommunens miljöskyddskontor har sedan år 1999 till slutet av augusti 2010 handlagt 1209 installationer av berg- och/eller jordvärmepumpar. Övriga värmepumpstyper (luft-luft, luftvatten-värmepumpar) är inte anmälningspliktiga enligt miljöbalken. Solenergi Den enda tillgängliga statistiken över solenergianläggningar i kommunen är den över byggnader där ägaren har sökt statligt bidrag för solvärme eller solceller. Bidraget har funnits sedan år Uppgifterna har lämnats från länsstyrelsen. Inga uppgifter är tillgängliga över entalet solvärmeanläggningar som är byggda före år Sedan år 2000 har 51 st solvärmeanläggningar färdigställts. 16 solvärmeanläggningar har sökts bidrag för, men anläggningarna är inte färdigställda För 6 anläggningar har det sökts bidrag för installation av solceller. Ingen av dessa är färdigställda. Solvärmeanläggningarna uppskattas producera mellan kwh/år per anläggning. Samtliga anläggningar tillsammans kan då innebära en potential på ca kwh/år. Solcellsanläggningarnas produktion kan inte uppskattas, eftersom det saknas uppgifter om yta. 11

12 5 Energianvändning sektorer och energikällor En analys av sambandet energianvändning fördelat på olika bränslen och olika sektorer ger följande bild för år 2008 (figur 9): Figur 9: Energianvändning år 200, fördelat på energikällor och sektor. Källa: SCB Återigen blir tydligt att el är det dominerande energislaget i kommunen totalt sett. För hushållssektorn blir tydligt att en förhållandevis stor andel av hushåll värmer sina hus med trädbränslen. I den offentliga sektorn och övriga tjänster är merparten av byggnaderna ansluten till fjärrvärmenätet. Även för industrin dominerar fjärrvärme. Användningen av eldningsolja inom industrin kan både vara för uppvärmning och som processenergi. Elanvändningen inom transportsektorn utgörs av el för drift av västra stambanan som fördelats på kommunen. 6 Fossila och förnybara bränslen I detta kapitel överger vi uppdelningen i samhällssektorer och lägger istället fokus på energianvändningen i tre områden: transporter, bränslen för värme och el samt industriprocesser. I industriprocesser ingår bränslen och el som kan härledas till just processenergi inom både industrisektorn och jordbruk. Området värme och el omfattar bränslen för hushåll, offentlig verksamhet och övriga tjänster samt fjärrvärme från industri. I denna grupp ingår också all el som inte genom SCB fördelats på transporter och industri, även om en del el även används till annat än uppvärmning. 12

13 I de tre områden har förhållandet mellan fossila och förnybara bränslen samt kärnkraft (el) beräknats (figur 10). Fördelningen av elmixen i fossila och förnybara källor samt kärnkraft har beräknats enligt tabell 1. Eftersom inga uppgifter föreligger om hur många elabbonnenter i kommunen valt el från förnybara källor eller miljömärkt el har all el räknats som nordisk mix. Figur 10: Andel fossila och förnybara bränslen fördelat på olika användningsområden. Andelen av el har beräknats enligt Svenska Energis redovisning av fördelningen av produktionsslag för nordisk elmix. Uppvärmningen domineras av förnybara bränslen, medan transporterna sker mest med fossila bränslen. Inom industriprocesser används övervägande förnybara bränslen (trädbränslen). El utgör 39 procent av den totala energianvändningen i kommunen och drygt 60 procent av denna används inom de redovisade användningsområdena. Enligt Energimyndighetens statistik för småhus, flerbostadshus och lokaler används ca 40 procent av elen i hushållssektorn för uppvärmning av bostäder, men endast 3 respektive 15 procent för uppvärmning av flerbostadshus och lokaler. Tabell 1 Redovisning av nordisk elmix år 2008 Produktionsslag Andel (%) Fossilt inkl. torv 22,6 Förnybart 59,9 Kärnkraft 17,5 Tabell 1: Ursprungsmix för elleveranser utan känt ursprung år Källa: Svensk Energi, Vägledning angående ursprungsmärkning av el,

14 Ser man enbart på förhållandet mellan fossilt och förnybart får man dock inte glömma bort storleksordningen mellan dom olika områdena, vilket illustreras i figur 11: Figur 11: Användning av energi från fossila och förnybara källor fördelat på olika användningsområden. Elanvändningen har beräknats enligt redovisning ovan. Miljömålet för kommunen för användnignen av förnybar energi är att andelen förnybar energi för uppvärmning, transporter och industriella processer ska öka till 50%. År 2008 är fördelningen 50% fossila bränslen, 43% förnybart och 7% kärnkaft. 7 Transporter SCB redovisar drivmedel som levererats till tankställen i kommunen. Statistik för E85 redovisas endast från år Statistiken säger ingenting över om drivmedlen använts i kommunen eller tankats av fordon på genomfart. Delvis har bränsleleverantörerna också svårt för att redovisa exakt kommuntillhörighet i redovisningen. Elanvändningen för västra stambanan fördelas också ut på kommunerna och ligger för Alingsås kommun på cirka 1400 kwh/invånare (figur 12). Figur 12: Drivmedel sålda vid kommunens tankställen Källa: SCB, SPI 14

15 Användningen av bensin har minskat något. Dieselanvändningen har under åren ökat kraftigt för Sverige som helhet. I Alingsås har det skett en ökning under åren , medan användningen verkar minska igen åren efter. Detta kan bero på att mycket diesel tankades av passerande lastbilar och att tankningsmönstret har ändrats eller kan också bara vara en tillfällig förändring. Alingsåsbornas resvanor och bilinnehav Bilinnehavet i kommunen ligger något högre än genomsnittet för Sverige (figur 13). Antalet bilar är dock ganska stabilt efter år 2000 och är vid årsskiftet 2009/ stycken. Figur 13: Bilinnehav per 1000 invånare år i Riket, Länet, Alingsås och grannkommuner. Källa: SCB Figur 14: Körsträckor per bil registrerad i Riket, Länet, Alingsås och grannkommuner år Källa: SCB 15

16 Körsträckorna för bilarna i kommunen motsvarar genomsnittet för landet och är något lägre jämfört med grannkommunerna (figur 14 och 15). Figur 15: Körsträckor per bil och invånare i Riket, Länet, Alingsås och grannkommunerna år Källa: SCB. Fördelas körsträckorna på invånarantalet ligger även där bilarna i Alingsås i paritet med Sverige och länet, men bilarna körs mindre än i grannkommunerna. En tolkning av detta är att Alingsåsborna använder sig i högre utsträckning av kollektivtrafiken än boende i grannkommunerna. Figur 16:Bensinförbrukning i Riket, Länet och Alingsås kommun år Källa: SCB Uppgifter för drivmedelsförbrukningen baseras på antal och typ av fordon som finns registreade i kommunen, med hänsyn taget till tjänstevikt och motoreffekt samt körsträckor. Den minskade bensinförbrukningen speglar dels att körsträckorna minskat, men även att bilarna har blivt mer bräsnlesnåla och att antalet dieselbilar ökat (figurerna 16

17 16 och 17). Jämför med diagrammet tidigare, som visat mängden sålt bensin verkar inte diagrammen stämma överens, men detta är en effekt att det är många bilar som inte är registrerade i kommunen som tankar vid kommunens tankställen. Figur 17:Dieselförbrukning Riket, Länet och Alingsås kommun, år Källa: SCB Vid en jämförelse av personbilar i trafik vid årsskiftet 2009/2010 och nyregistrerade personbilar bekräftas bilden (figur 18 och 19). Den största andeln befintliga bilar utgörs av bensinbilar, medan nya bilar går lika mycket på bensin som på diesel, vilket gör att andelen dieselbilar ökar. Gashybrider är ännu relativt ovanliga, medan antalet etanol/elhybrider börjar bli vanligare vid nyinköp av bilar. Figur 18:Personbilar i trafik i Alingsås kommun år 2009, fördelat på drivmedel, antal och procentandel. Källa: SCB 17

18 Figur 19:Antal och andel nyregistrerade personbilar i Alingsås kommun år Källa: SCB Totalt ökar antalet miljöbilar i kommunen, men inte i samma utsträckning som i övriga landet (figur 20), dessutom har utvecklingen planat ut (figur 21) för både landet som helhet och kommunen. Figur 20:Andel miljöbilar i trafik vid respektive årsskifte i Alingsås kommun år Källa: SCB 18

19 Figur 21:Andel nyregistrerade miljöbilar i Alingsås kommun år Källa: SCB Antal miljöbilar i trafik Antal nyregistrerad e miljöbilar Tabell 2: Antal miljöbilar i trafik och antal nyregistrerade miljöbilar i Alingsås kommun år Källa: SCB Resvanor År 2003 genomförde kommunen en resvaneundersökning bland dryg 2000 slumpmässigt utvalda kommuninvånare. Fler än hälften använder bil (egen eller samåkning) för att ta sig till och från jobbet/skola, men så många som en fjärdedel tar cykel. Av dom som cyklar använder fler än hälften även cykel vintertid. (figur 22) Av de som bodde och arbetade i Alingsås tätort (max 6 km resväg) använde 40procent bil och 40 procent cykel. 19

20 Figur 22: Fördelning av färdsätt att ta sig från och till jobbet. Resultat av en enkät bland ca 1000 slumpvis utvalda kommuninvånare år 2003.Källa: Alingsås kommun, resvaneundersökning I kommunen finns år ,3 km gång- och cykelvägar, vilket utgör 35 procent av den totala trafikvägsträckan i kommunen. Kollektivtrafiken i Alingsås Uppgifter om kollektivtrafiken finns i kommunens miljö- och folkhälsoredovisning från 2009, som texten i detta kapitel är hämtat ifrån. Enligt redovisningen ökade kollektivtrafiken totalt med 2 procent mellan åren 2008 och Den största ökningen har skett för resor inom kommunen, vilka ökade med 40 procent. Mellan åren har antalet resor ökat med 89 % (figur 23). Den största procentuella ökningen har skett i tätortstrafiken, som ökade med 156 % (figur 24). Pendeltåget har den största faktiska ökningen, med drygt 2 miljoner fler resor år 2009 än år Enligt Västtrafiks sista resvägsundersökning utgör pendeltågets marknadsandel 22 % av arbetspendlare. Antal resor på pendeltåget Antal resor Figur 23: Antal resor med pendeltåg år Källa: Alingsås kommun, miljö- och folkhälsoredovisning från

21 Antal resor med kollektivtrafik i Alingsås tätort Antal resor År Figur 24: Antal resor med kollektivtrafik inom Alingsås tätort år Källa: Alingsås kommun, miljöoch folkhälsoredovisning från 2009 Ökningarna i tätorten beror mycket på tätare turer, senare turer på kvällen och att vissa linjer trafikerar i stort sett hela Alingsås tätort. Det totala resandet i tätorten var resor. Fler pendlare kan åka kollektivt från dörr till dörr, vilket också ökar antalet resor på pendeltåget. Även de ökade bränslepriserna och långa bilköer mot Göteborg påverkar kollektivtrafiken positivt. Antal resor Antal resor med kollektivtrafik på landsbygden År Figur 25: Antal resor med kollektivtrafik på landsbygden år Källa: Alingsås kommun, miljö- och folkhälsoredovisning från 2009 Antalet resor på landsbygden med kollektivtrafik ökade kraftigt år 2007, men har därefter minskat något igen (figur 25). Orsakerna till detta verkar inte klarlagda. Reseavdrag Alingås har en hög arbetspendling till främst Göteborgsområdet, vilket naturligtvis påverkar resmönstret i kommunen. Göteborg är också ett regionalt centrum för handel, kultur- och nöjesaktiviteter, som även det leder till ett ökat resebehov. År 2008 gjorde 16 procent av skattebetalarna i kommunen avdrag för resor till och från jobbet (figur 26). Det går inte att få statistik över hur många avdrag som görs för respektive bil eller kollektivtrafik, däremot vet vi sen tidigare att cirka 13 procent av 21

22 invånarna använde kollektivtrafik år 2003 och att det totala antalet resor med kollektivtrafiken (pendeltåget) sedan dess nästan har fördubblats. Dessutom har skattereglerna skärpts för att få avdrag resor med bil godkända av skatteverket. Ett rimligt antagande är att en större del av reseavdragen faktiskt görs för resor med kollektivtrafik. Figur 26: Andel av skattebetalare i Riket, Länet och Alingsås kommun som gjort avdrag för resor till och från jobbet i sin deklaration för inkomståret Källa: SCB 8 Klimatpåverkan Utsläpp av klimatpåverkande gaser inom Alingsås kommun Utsläppen av klimatpåverkande gaser redovisas genom den nationella emissionsdatabasen, RUS. Koldioxid är den dominerande växthusgasen med en andel på 84 procent och uppstår vid förbränning av fossila bränslen (eldningsolja, bensin, diesel, gasol och naturgas), tabell 3. RUS data är mycket exakta när det gäller utsläpp från transporter och övriga växthusgaser, medan övriga sektorer endast beräknas schablonmässig på kommunnivå. Därför har utsläpp av CO2 från hushålls-, tjänste- offentliga och industrisektorn beräknats utifrån SCB s siffror för tillförda bränslen för värme samt el. ton/år CO2- % ekvivalent CO2 Transporter ,2 CO2 El&Värme ,9 N2O (lustgas) ,6 CH4 (metan) ,3 PFC (Polyflourcarboner) 5 0,0 SF6 (Svavelhexaflourid) 38 0,0 Summa Tabell 3: Totala mängder av utsläpp av klimatpåverkande gaser samt deras andel. Källa: RUS, SCB, egen beräkning. Utsläppen av lustgas kan härledas till jordbruket. Även metan kommer till största del därifrån, men kan även läcka ut från deponier. Deponigas tas omhand i kommunen i viss omfattning och ingår i fjärrvärmemixen och belastar därför inte utsläppskontot. 22

23 Mängderna PFC och SF6 har av RUS fördelats på kommunen och utsläpp har inte nödvändigtvis skett. SF6 är ett ämne som bl a används som isolering i elektrisk utrustning. Tabell 3 redovisar de totala mängderna som koldioxidekvivalenter. Koldioxidekvivalenterna beskriver vad varje gas motsvarar omräknat till koldioxid, eftersom samtliga nämnda gaser (förutom CO2) har kraftigare klimatpåverkan än koldioxid 1. Utsläppen av både metangas och koldioxid har minskat stadigt under tiden 1990 till 2008 (figur 27). Detta kan förklaras med avvecklingen av oljeeldning i kommunen (koldioxid) och att man tar hand om en del deponigas (metangas) från avfallsdeponin. Minskningen av koldioxidutsläppen motverkas dock av att användningen av drivmedel (bensin och diesel) ökat. Med tanke på att nästan all eldningsolja numera är avvecklat kan man förvänta sig att utvecklingen nu planar ut eller till och med kommer att öka igen. Figur 27: Utsläpp av de tre viktigaste klimatpåverkande gaser i kg CO2-ekvivalenter per invånare.co2 redovisas för transporter och bränslen för värme samt el. Källa: RUS. SCB, egen beräkning. Under åren 1990 till 2008 har utsläppen av koldioxidekvivalenter minskat med 36 procent (figur 27). Den största minskningen har skett för bränslen för värme. (66%) (se även figur 28), däremot har utsläppen från transporter ökat med 8%. Utsläppen av metan har minskat med 42% och utsläppen av lustgas har minskat med 25%. Utsläpp från metan och lustgas sker mestadels från jordbrukssektorn. Miljömålet för Alingsås kommun när det gäller minskningen av koldioxid är att minskningen skall vara 40% mellan 1990 och Målsättningen är med andra ord nära att uppfyllas om trenden fortsätter. 1 Förhållandet anges som GWP, Global warming potential. Metan är 21 gånger starkare än koldioxid och lustgas 310 gånger starkare. 23

24 Figur 28: Utsläpp av CO2 från värme och el. Källa: SCB, egen bearbetning. En fördjupad analys av transportsektorns utsläpp ger följande bild (figur 29): Figur 29: Utsläpp av klimatpåverkande gaser från transportsektorn fördelat på fordonstyp. Källa: RUS Personbilarna står för merparten av utsläppen. Nivån är konstant under tidsperioden 1990 till Tunga lastbilar och inte minst lätta lastbilar visar en ökande trend. En ökad användning av E85 och biogas har ännu inte blivit märkbart, lika lite som trenden att bilarna blir alltmer bränslesnåla. 9 Energianvändning inom kommunens egen verksamhet 24

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 3 MÅL 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10

1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 3 MÅL 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10 1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 2.1 Byggnader 4 2.2 Transporter 5 3 MÅL 7 3.1 Byggnader 7 3.2 Transporter 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10 1 Inledning Denna strategi syftar till att

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

Strategi för energieffektivisering 2011-2020

Strategi för energieffektivisering 2011-2020 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Ystad kommun. Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5

Ystad kommun. Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5 Ystad kommun Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Nationella mål... 3 Ystad kommun... 3 Nulägesanalys av energianvändning i Ystads kommuns verksamhet...

Läs mer

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10 Energi- och klimatarbete i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Styrdokument Sida 2 Vision 2030 Ett övergripande dokument som stakar ut huvudriktningen inom stadens alla verksamhetsområden. Målinriktningen

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG

ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG Roland Jonsson Energichef HSB Riksförbund roland.jonsson@hsb.se 010-4420332 DE FYRA STEGEN Stoppa slöseriet Effektivisera Energieffektivisera Tillförsel 1 STOPPA

Läs mer

Miljöinformation Skara Energi 2014

Miljöinformation Skara Energi 2014 Miljöinformation Skara Energi 2014 2 Miljöinformation Skara Energi 2014 Skara Energi har under 2014 arbetat med att lyfta in miljömål i bolagets styrkort för att miljömålen ska bli tydligare i helheten

Läs mer

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2013

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2013 Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2013 Selina Malik, miljöstrateg Hörby kommun 2014-03-28 1 Övergripande sammanfattning Totalt användes 20 736 MWh energi år 2013 till kommunens byggnader

Läs mer

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011 Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011 Selina Malik, miljöstrateg Hörby kommun 2011-03-30 1 Övergripande sammanfattning Totalt användes 20 973 MWh energi år 2011 till kommunens byggnader

Läs mer

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2010-11-30 Håkan Johansson Samhällsbehov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 0243-75969 Oförändrade utsläpp från vägtrafiken

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer

Klimatstrategi och energiplan

Klimatstrategi och energiplan Klimatstrategi och energiplan för Färgelanda kommun BESLUTAD I FULLMÄKTIGE 2008-12-29 Innehållsförteckning 1. Inriktningsmål och uppdrag / direktiv 2. Bakgrund 3. Klimatfrågan samt energiläget i Färgelanda

Läs mer

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post:

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Blankett Energikartläggning & Energiplan Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Energikartläggningen är utförd av: Datum: Underskrift av juridiskt ansvarig:

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Underlagsrapport till Klimatprogram 2012 Västerås stad 2011-10-10 2(12) 3(12) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 4 1.1 Utsläpp

Läs mer

Energistrategier. Vision 2040

Energistrategier. Vision 2040 Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan

Läs mer

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun 1(9) Handläggare Olov Åslund Oskarshamns Kommun 21-2757 Roger Gunnarsson Box 76 572 28 OSKARSHAMN Strategi Kommun/Landsting Oskarshamns Kommun Antal årsarbetskrafter: 2496 Antal invånare: 26131 Målsättning

Läs mer

Verksamhetsåret 2014

Verksamhetsåret 2014 Klimatredovisning AB Svenska Spel Verksamhetsåret Utförd av Rapport färdigställd: 2015-03-05 Sammanfattning klimatpåverkan Svenska Spel Tricorona Climate Partner AB (Tricorona) har på uppdrag av AB Svenska

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

DRIVMEDELSVAL I OFFENTLIGA ORGANISATIONER

DRIVMEDELSVAL I OFFENTLIGA ORGANISATIONER DRIVMEDELSVAL I OFFENTLIGA ORGANISATIONER Erfarenheter från 10 års arbete med fordonsflottor, miljöbilar och fordonsbränsle Sustainable Business Hubs årsstämma 2013 29 maj Max Hanander, Trivector Traffic

Läs mer

Öppna jämförelser energi och klimat. andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015

Öppna jämförelser energi och klimat. andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015 Öppna jämförelser energi och klimat andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015 Aktuellt i politiken energi & klimat - EU: 2030-paket och Energiunion: försörjningstrygghet & solidaritet,

Läs mer

Rapporteringsformulär Energistatistik

Rapporteringsformulär Energistatistik Rapporteringsformulär Energistatistik Del 1 Företagsinformation 1. namn: 2. a. Anläggning: b. Dossiernr: 3. Adress: 4. Kontaktperson energifrågor: 5. Telefonnr: E-post: 6. Rapporteringsår 7. Bruksarea

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 5 Framtagande, uppföljning och utvärdering 6 Kritiska framgångsfaktorer för att nå målen 7 Energi och koldioxid i kommunen 10 Energianvändningen 10 Klimatpåverkan

Läs mer

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bakgrund Utsläppen från transportsektorn var 2005 ca 20 miljoner ton

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Vägval för energi och klimat

Vägval för energi och klimat Vägval för energi och klimat Underlag för vägledande debatt i KF 2014-01-07 U N D E RL A G F Ö R V Ä G L E D A N D E D E B A T T I K F Vägval för energi och klimat Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon

Läs mer

Energistrategi. Bromölla kommun. Malmö 2011-03-31

Energistrategi. Bromölla kommun. Malmö 2011-03-31 Malmö 2011-03-31 Datum 2011-03-31 Uppdragsnummer 61631041450000 Utgåva/Status Godkänd Marika Andersson Uppdragsledare Ramböll Sverige AB Skeppsgatan 5 211 19 Malmö Telefon 010-615 60 00 Fax 010-615 20

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

TOTALT 5036700. BUDGET Modulär cykelparkering som ett skalbart sätt att utveckla cykelparkering Borås Stad

TOTALT 5036700. BUDGET Modulär cykelparkering som ett skalbart sätt att utveckla cykelparkering Borås Stad BUDGET Modulär cykelparkering som ett skalbart sätt att utveckla cykelparkering Borås Stad Åtgärd Kostnad Moduler 1300000 Inredning 800000 VA 55000 Återställningsarbeten VA 55000 nät 60000 Återställningsarbeten

Läs mer

Energiutredning/Energideklaration

Energiutredning/Energideklaration Energiutredning/Energideklaration Ägarens namn: Håkan Linné Fastighetsbeteckning: Källsätter 3:2 Adress: Ringstorp Banvaktsstugan 1 Postadress: 58594 Linköping Fastighetsteknik Östgöta AB Uppvärmd area:

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Energiintelligenta kommuner Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Klimatintelligenta kommuner Alla måste vara med och bygg det hållbara samhället! Byggnader är en viktigt del i att

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Akademiska och forskningsprojekt samt examensarbeten. 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Akademiska och forskningsprojekt där vi är delaktiga

Akademiska och forskningsprojekt samt examensarbeten. 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Akademiska och forskningsprojekt där vi är delaktiga Summa projekt och ex.arbeten UTVECKLINGSARBETE 5/16 ÖVERGRIPANDE MÅL Utvecklingen inom våra geografiska områden syftar till hållbar utveckling. Detta avser såväl den ekologiska, sociala som ekonomiska

Läs mer

1. Tidsseriens eller statistikområdets innehåll. Klimat och hållbar utveckling Miljöstatistik

1. Tidsseriens eller statistikområdets innehåll. Klimat och hållbar utveckling Miljöstatistik Datum: 14/10-2014 Klimat och hållbar utveckling Miljöstatistik Author Statistics Denmark: Peter Rørmose Author Statistics Sweden: Anders Wadeskog 1. Tidsseriens eller statistikområdets innehåll Namn på

Läs mer

Strategi för energieffektivisering Oxelösunds kommun

Strategi för energieffektivisering Oxelösunds kommun 2011-11-21 Strategi för energieffektivisering Oxelösunds kommun OXL100 v 1.0 2006-11-13 2 (24) Sammanfattning Oxelösunds kommun har sökt och beviljats stöd från Energimyndigheten för att ta fram en energieffektiviseringsstrategi

Läs mer

Inledning. Hur du läser nulägesanalysen

Inledning. Hur du läser nulägesanalysen ! " # &'(& % $ % Inledning Storumans kommun präglas av storslagna naturmiljöer med stora kontraster i form av högfjällsområden i väster och skogslandskap i de östra delarna. Delar av skogslandet har inslag

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

SIDAN 1 Färdplan 2050 Ett fossilbränslefritt Stockholm Fossilbränslefritt inom våra systemgränser Transporter Energiproduktion Byggnader Övrig elanvändning och gasanvändning Kompensation av kvarstående

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

1 Sammanfattning...6 2 Syfte...7 3 Metod...8. 3.1 Skillnader i SCB-statistiken jämfört med tidigare år...9. 3.2 Förklaring till sankey-diagrammen...

1 Sammanfattning...6 2 Syfte...7 3 Metod...8. 3.1 Skillnader i SCB-statistiken jämfört med tidigare år...9. 3.2 Förklaring till sankey-diagrammen... Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...6 2 Syfte...7 3 Metod...8 3.1 Skillnader i SCB-statistiken jämfört med tidigare år...9 3.2 Förklaring till sankey-diagrammen...9 4 Jämtlands och Västernorrlands

Läs mer

Statistik för energianvändning och transporter för Eslövs kommun

Statistik för energianvändning och transporter för Eslövs kommun 1(7) Statistik för energianvändning och transporter för Eslövs kommun 2010-12-09 Energikartläggning Eslövs kommun Uppdragsnummer: 227405 Uppdragsansvarig: Maria Larsson Handläggare Kvalitetsgranskning

Läs mer

Energiplan och klimatstrategi

Energiplan och klimatstrategi Energiplan och klimatstrategi 2007-2015 Stenungsunds Kommun Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15 Innehållsförteckning 1 Inledning 5 1.1 Syfte 5 1.2 Avgränsning 6 1.3 Framtagning, uppföljning och revidering

Läs mer

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Mårten Ahlm, Skånes Energiting 2012-06-12 - Biogas Syd är en regional samverkansorganisation för biogasintressenter i södra

Läs mer

Energieffektivisering Energideklarationer

Energieffektivisering Energideklarationer Energieffektivisering Energideklarationer Bengt Drakenberg, Energikontoret Skåne Energi- och klimatrådgivare Eslöv 09-04-16 Program Energianvändningen i idrottssanläggningar Nybyggnation i passivhus- eller

Läs mer

Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016

Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Del 1. Exempel på åtgärder för att uppnå energiplanens detaljmål. Bilaga del 1 till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Transporter i hela

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt Bakgrund Målsättningen med att tillämpa miljömål för energieffektiva

Läs mer

Energieffektiviseringsstrategi

Energieffektiviseringsstrategi Bilaga 4 (Energiplanen 2011-13) Energieffektiviseringsstrategi För Alingsås kommuns interna verksamheter Med tillhörande sammanställning av remissvar Sammanfattning Alingsås kommuns energieffektiviseringsstrategi

Läs mer

Fossilbränslefri region? Mats Rydehell KanEnergi Sweden AB

Fossilbränslefri region? Mats Rydehell KanEnergi Sweden AB Fossilbränslefri region? Mats Rydehell KanEnergi Sweden AB Innehåll Bakgrund Påverkansmöjlighet Regionen - status Regionen - potential Rekommendation Innehåll Bakgrund Påverkansmöjlighet Regionen - status

Läs mer

Energibalans Alvesta kommun 2007. Bilaga 2

Energibalans Alvesta kommun 2007. Bilaga 2 Energibalans Alvesta kommun 2007 Bilaga 2 Dokumentinformation Titel: Energibalans Alvesta kommun 2007 Dokumentet är sammanställt av: Marita Lorentzon, Förvaltningen för Samhällsplanering Färdigställt:

Läs mer

Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008

Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008 Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008 Miljöledningssystemets miljöeffekter (besvaras frivilligt år 2008) Blanketten följer Miljödepartementets riktlinjer 2008-06-17 Inramade gultonade fält

Läs mer

Klicka här för Utsläpp att ändra format på. Klicka här för att ändra format på. bakgrundsrubriken. bakgrundsrubriken.

Klicka här för Utsläpp att ändra format på. Klicka här för att ändra format på. bakgrundsrubriken. bakgrundsrubriken. Miljöfordon och förnybara drivmedel Vad kan vi göra här och nu? Klicka Möjligheter här för att ändra och format begränsningar på Upplägg Utmaningar och mål Möjligheter och begränsningar Vad kan vi göra

Läs mer

Energiutredning/Energideklaration

Energiutredning/Energideklaration Energiutredning/Energideklaration Ägarens namn: Horst Kampner Fastighetsbeteckning: Ormboet 5 Adress: Heidenstams Gata 8 Postadress: 58437 Linköping Fastighetsteknik Östgöta AB Uppvärmd area: Uppvärmning:

Läs mer

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Motala kör på biogas Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Så lyckades Motala - Oavsett vilken aktör en kommun samarbetar med är det viktigt att kommunen stöttar och bidrar till att investeringar

Läs mer

Miljöfordon Syd. Vi behöver våra bilar, men även en bra miljö!

Miljöfordon Syd. Vi behöver våra bilar, men även en bra miljö! Energideklaration fordon Analys av fordon som ger lägre kostnader och miljöpåverkan Jonas Lööf Miljöfordon Syd Tylösand 2013-05-14 Miljöfordon Syd Förening för alla bil- och miljöintresserade fler miljöbilar

Läs mer

fossilbränslefri kommun

fossilbränslefri kommun Kristianstad fossilbränslefri kommun? Ronneby 2006-03-29 Lennart Erfors & Staffan Branting Teatern, februari 2002 Översvämmas vid + 3 m 200-300 Mkr investeras i skyddsvallar mot Hammarsjön och Helge Å

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Björsäter 12:8 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-06-04 Byggnadens adress: Björsäter Fallgärdet 1 54295 Mariestad Utetemperatur: 15

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Maria Danestig, Alemayehu Gebremedhin, Stig-Inge Gustafsson, Björn Karlsson, Louise Trygg, Henrik Bohlin, Wiktoria Glad, Robert Hrelja, Jenny Palm IEI

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

ENERGIBALANS 2010. Blekinge och Småland. En gemensam energibalans för de fyra länen Blekinge, Jönköping, Kalmar och Kronoberg

ENERGIBALANS 2010. Blekinge och Småland. En gemensam energibalans för de fyra länen Blekinge, Jönköping, Kalmar och Kronoberg ENERGIBALANS 2010 Blekinge och Småland En gemensam energibalans för de fyra länen Blekinge, Jönköping, Kalmar och Kronoberg Dokumentinformation: Titel: Sammanställt av: Utgivare Energibalans 2010, Sydost

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: HÖGA 3:2 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-09-14 Byggnadens adress: HÖGA 470 44696 HÅLANDA Utetemperatur: 15 C Expert: Mikael Abrahamsson

Läs mer

44 energi. LuIeé. Håkan Nilsson Avan 1:13. Ägarens namn: Fastighetsbeteckning:

44 energi. LuIeé. Håkan Nilsson Avan 1:13. Ägarens namn: Fastighetsbeteckning: LuIeé 44 energi NÄRHET OCH OMTANKE Energiutredning/ Energidektaration Ägarens namn: Fastighetsbeteckning: Håkan Nilsson Avan 1:13 Företag som utfört energiutredningen: Energiexpert: E-postadress: Certifieringsorgan:

Läs mer

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 7443 EN ISO/IEC 17020 Energideklaration M AJ E L D E N 22 Storsvängen 34 602 43 Norrköping Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 Energiexpert: Niklas Sjöberg Certifierad

Läs mer

Analys klimatbokslut 2014

Analys klimatbokslut 2014 Analys klimatbokslut 2014 Kontaktinformation: Göran Wiklund goran.wiklund@uandwe.se +46 707 682059 Summering SBAB har upprättat klimatbokslut för 2014. Det har utförts av U&We med användning av dataverktyget

Läs mer

Klimatrapport 2013. IFL Kämpasten AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se

Klimatrapport 2013. IFL Kämpasten AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Klimatrapport 2013 IFL Kämpasten AB Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Företagsuppgifter IFL Kämpasten AB (www. kampasten.se) Kontaktperson är Margareta Axelsson Denna rapport

Läs mer

Energi- och miljöplan

Energi- och miljöplan Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat

Läs mer

Effektivare energianvändning och energitjänster

Effektivare energianvändning och energitjänster Fera 2008-05-14 Effektivare energianvändning och energitjänster Delbetänkande Ett energieffektivare Sverige och Nationell handlingsplan för energieffektivisering EG:s Energitjänstedirektiv Tomas Bruce

Läs mer

Plan för klimatarbetet i Köpings kommun

Plan för klimatarbetet i Köpings kommun Plan för klimatarbetet i Köpings kommun Beslutsdelen Beslutshandling 2013-02-08 Plan för klimatarbetet i Köpings kommun Beslutsdelen 2 Plan för klimatarbetet i Köping Beslutsdelen Innehåll: 1. Varför en

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Blåhaken 2 Datum: 2014-10-23 Adress: Domherregränd 3, 313 30 Oskarström Rapportnummer: 943 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration. Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Besiktningsuppgifter Datum: Källby 6:163. Byggnadens adress:

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration. Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Besiktningsuppgifter Datum: Källby 6:163. Byggnadens adress: ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Besiktningsuppgifter Datum: Källby 6:163 Byggnadens adress: 2014-03-13 Utetemperatur: Björsgårdsvägen 2E 53373 Källby 11 C Besiktningstekniker/ort:

Läs mer

Energi- och klimatstrategi Arboga kommun 2009

Energi- och klimatstrategi Arboga kommun 2009 Energi- och klimatstrategi Arboga kommun 2009 Antagen av kommunfullmäktige den 17 december 2009, 123 Innehåll Sammanfattning 5 1 Bakgrund 6 1.1 Inledning... 6 1.2 Organisation... 6 1.3 Statistik... 6

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB Antal sidor: 11 SLUTLIG Malmö COWI AB Postadress: Södra Förstadsgatan 26 211 43 MALMÖ Telefon 1 85 25 Telefax 1 85 25 1 Dokumentnr: 1(1) dat. / Date of rev. FAKTA TITEL: SLUTLIG REVISION NR: DATUM: BESTÄLLARE:

Läs mer

Mörbylånga Kommun. Michael Ingard Trollhättevägen 4 386 80 MÖRBYLÅNGA. Strategi 1(9) 2010-002912 33724-1. Marie Rosenqvist.

Mörbylånga Kommun. Michael Ingard Trollhättevägen 4 386 80 MÖRBYLÅNGA. Strategi 1(9) 2010-002912 33724-1. Marie Rosenqvist. 1(9) Handläggare Marie Rosenqvist Mörbylånga Kommun 21-2912 Michael Ingard Trollhättevägen 4 386 8 MÖRBYLÅNGA Strategi Kommun/Landsting Mörbylånga Kommun Antal årsarbetskrafter: 461 Antal invånare: 1421

Läs mer

Programförklaring för Miljöfordon Syd

Programförklaring för Miljöfordon Syd Programförklaring för Miljöfordon Syd 1. Miljöfordon Syd och dess syfte (enligt stadgarna - 2 ÄNDAMÅL) Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom: 1. att marknadsföra

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030.

TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030. TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030. 2002 Hållbar utveckling i Kalmar län 2003 Hållbarhet in i RUPen Första regionala miljömål (lst) 2004 Första läns KLIMP (2004, 2005,2006, 2007,

Läs mer

Edita Bobergs AB - extern klimatrapport

Edita Bobergs AB - extern klimatrapport Edita Bobergs AB - extern klimatrapport FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.editabobergs.se Verksamhetsområde Grafisk industri Beräkningsperiod 2008 Kontaktperson Peter Danielsen NYCKELTAL Antal Anställda

Läs mer