De politiska partiernas kommentarer till synpunkterna i medborgardialogerna.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "De politiska partiernas kommentarer till synpunkterna i medborgardialogerna."

Transkript

1 SLUTKOMMENTARER MEDBORGARDIALOGER SKOLORGANISATION 1

2 2

3 De politiska partiernas kommentarer till synpunkterna i medborgardialogerna. I samband med skolorganisationsutredningen genomfördes ett antal s k medborgardialoger. De politiska partierna i kommunstyrelsen förband sig i samband med detta att kommentera de åsikter som kom in och om och hur de påverkat deras ställningstagande. Samtliga partier utom miljöpartiet har lämnat svar. Några partier har lämnat ett sammanfattande svar, vilka redovisas sist. Andra har valt att kommentera varje samlingsrubrik och deras åsikter hittar ni i direkt anslutning till frågeställningarna. 3

4 Elevernas synpunkter Vad är bra i skolan idag? Vi borde ha mer pengar Det är tråkigt ibland när man inte har nån att leka med. Vi har tråkig skolgård Det är bra med få elever Jag vill ha mer/mindre slöjd, mer idrott, vi har för korta musiklektioner: : C: En bra skola ska kännetecknas av att eleverna är trygga, trivs på sin skola och går ut med godkända betyg. S: Genom att lägga ner några skolor får vi mer pengar till eleverna. Vi hoppas att man också kan få lättare att få någon att leka med om man har lite större skolor. Skolgårdarna ska göras roligare nu när vi bestämt vilka skolor som ska vara kvar. Att det är få elever kan var bra för vissa, men inte för andra som kan få svårt att hitta kompisar. Genom att samla eleverna i lite större skolor så kan det finnas större möjligheter att ha lite mindre grupper för de elever som behöver det. Ämnena i skolan styrs av kursplaner för de olika ämnena. Det innebör att alla ämnen ska ha ett visst antal timmar och då går det inte att ändra på det och till exempel ha mer slöjd eller musik. FP: Jag har med intresse lyssnat till elevernas önskemål. Det man frågar sig är hur realistiskt det är att ta fasta på frågorna mer än att skolledning och lärare för dem vidare i diskussionen om pengar och miljö liksom vad man vill ha mer eller mindre av. V: Vi vill få till en bra skola där ma nkan välja om man vill gå i en större skola eller i en lite mindre byskola med färre elever och lugnare miljö. Hur skulle ni vilja att skolan var? Vi borde ha mycket pengar Mer leksaker, mer att göra på rasterna Ingen mobbning Bättre mat Mer datakunskap : S: Vi önskar också att det fanns mer pengar till skolan. Men det beslut vi nu har tagit blir det inte mer pengar till skolan, men vi kan använda de pengar vi har på ett bättre sätt för alla elever i kommunen. Vi ska göra skolgårdarna roligare så att det finns mer leksaker och mer att göra på rasterna. Vi vill inte heller att det ska vara någon mobbning. För att inte någon ska bli mobbad så måste vi hjälpas åt i skolan, alla vuxna och alla elever och tala om när vi ser att någon mobbar och att de skall sluta med det. Vi tycker att maten i skolan är bra. Det är viktigt att ni som elever får tycka till om skolmaten via elevråden eller matråden på skolorna. Vi tycker att datorerna ska användas i undervisningen när det passar in i ämnet och att det inte ska vara så mycket datakunskap. Datorn ska vara ett hjälpmedel i undervisningen. Fp: Det finns konkreta frågor som kan leda till en bättre skola. Mobbning är en sådan liksom att se till att maten smakar. V: Vi tror att vi måste jobba hårt för att få bort mobbing och det är lärarnas ansvar att se till att alla får vara med. Bättre skolmat är också en viktig fråga, trots att kommunen har dåligt med pengar måste man satsa på bra mat i skolan. Det är viktigt för inlärningen och motivation. Vad är viktigast i skolan? Att lära sig läsa, räkna, engelska Att få hjälp av fröken Att hålla sig till reglerna Att vi har bra lärare Att man inte slåss eller säger dumma saker. Inte för mycket jobb. : C: Det är att eleven får de kunskaper de är berättigade till S: Alla de saker som eleverna lyft fram som viktiga tycker vi också är viktiga. Allt hänger ihop. För att man ska kunna lära sig att räkna och läsa mm så behöver man få hjälp av fröken man behöver ha regler, man 4

5 behöver ha bra lärare, man ska inte mobbas mm. Det viktigaste med skolan är att man far de kunskaper man behöver för att klara sig vidare i livet. FP: Här har eleverna verkligen förstått vad som är meningen med skolan. Det gäller att lärare och skolledning ser till att detta blir verklighet i skolmiljön. V: Det viktigaste är att eleven går ut ur skolan med kunskaper och färdigheter så att man kan studera vidare och bli det man vill. Det är viktigt att man lär sig tänka själv. Då är det viktigt att man har bra lärare som gillar att lära ut och att lärarna hela tiden kan fortbilda sig och bli bättre. Kan man ta bort något i skolan? Vikariestoppet Saker på skolgården Ta bort alla utlänningar Mobbare Mindre läxor, mer jobb i skolan, Tråkiga lärare S: Ibland räcker inte pengarna och då måste man ha vikariestopp. Det ska då inte vara så att man är helt utan lärare i klassen, utan då får man hjälpas åt på skolan och går inte det så får man ta in en vikarie. Det kanske finns saker man kan ta bort på vissa skolgårdar och på andra behöver man nya saker för att det ska vara roligt att vara ute på rasterna. De vuxna och barn som kommer hit från andra länder vill vi ska känna sig välkomna här i Orsa. Vi tycker att det är bra att de får komma hit. De kommer från länder där det är krig och där de riskerar att bli förföljda. För oss är det viktigt att de kan leva tillsammans med oss här i Orsa och hitta ett bra liv här med oss. Vi är alla människor, vart vi än kommer ifrån, och vi ska hjälpas åt at ta hand om varandra. Vi tycker också att vi ska ta bort mobbning. Vi kan inte ta bort mobbarna, men vi ska tillsammans se till att de slutar vara mobbare. Ibland måste man ha läxor för att få de kunskaper man behöver, men det är bra att arbeta så mycket man kan i skolan också. Vi vill ha bra lärare som tycker om eleverna och de ämnen de undervisar i. Ibland kanske man som elev inte tycker j att ett ämne är så roligt. Då gäller det för läraren att hitta sätt att göra det intressant för eleverna. Här behöver vi ha mer pengar för att också lärarna ska få möjlighet att lära sig mer så att de blir ännu bättre lärare. FP:Vikariefrågan handlar om vi har en budget som täcker behovet vilket inte är fallet. Övriga önskemål får bli utan kommentarer. Men att önskemålet om att ta bort alla utlänningar är något som måste diskuteras i klassrummet Varför finns det önskemål av detta slag? V: Mobbing i skolan tolererar vi inte, alla har rätt ill utbildning, oavsett om man är född i Sverige eller inte. Vad kan man ta bort i kommunen? Skattungbyns skola, Stackmora Skola, Skattunge Handel, Slå ihop Stackmora och Digerberget. Spar el - släck lysen Bergetskolan Alkohol, knarkare Bygg inte Måsen Sluta gräva överallt Dagis Riv Kommunhuset Simhallen C: Vi har beslutat om att stänga Skattungbyn och Stackmora. Detta för att bättre tillvara ta de resurser vi har. Vi prioriterar innehåll framför byggnaden. S: Vi tar nu bort Skattungbyns och Stackmora skola och halva Kyrkbyn. Det gör vi för att kunna använda personalen i skolan på ett bättre sätt för alla elever. Skattunge Handel är viktig för Skattungbyn, därför tycker vi att vi ska vara med och stötta dem från kommunen. Dessutom kör de ut varor till pensionärer i hela Orsa och det är viktigt för de som inte kan ta sig till affären. El kan vi spara mer på. Det måste vi hjälpas åt med, till exempel att släcka lampor i lokaler där vi inte är. Vi tycker inte att vi ska ta bort Bergetskolan för det är en av våra modernaste skolor och har en bra miljö för eleverna. Vi önskar också att man kunde ta bort drogproblemen och då också alkoholen. Det bi behöver göra är att se till att de människor som har problem med alkohol och droger får stöd för att själva kunna sluta. Vi tycker att Måsen ska byggas. Det finns ca 75 personer som idag står i kö för att få bo på Måsen och vi har inte så gott om lägenheter i Orsa. Om fler ska kunna flytta hit behvöer vi lägenheter som folk vill bo i. 5

6 Alla ledningar till vårt vatten och vårt avlopp går under marken och då måste vi gräva för att laga och se till att ledningarna håller. Många ledningar är gamla och måste bytas ut. Dagis är mycket viktigt för alla barn som går där. Utan dagis kan inte heller föräldrar arbeta och barnen har ingenstans där de kan vara och få en bra verksamhet när föräldrarna arbetar. Vi tycker inte att vi ska riva kommunhuset. Förutom att det är fullt med folk som arbetar i huset så är det också ett av Orsas vackraste hus. FP: Ta bort vad? Är speglar sig den förenklade vilden av vad en kommun har för uppgifter. Kan ej kommentera mer än att beslutet om den nya organisationen ger svar på Stackmora skola och Skattunge Skola. V: Att spara och hushålla med kommunens resurser tycker vi är bra. Vi tycker att simhallen, dagis, Bergetskolan, kommunhuset, Skattungbyns skola skall vara kvar för utan dem skulle inte kommunen fungera bra. Skattunge Handel ska vara kvar för den är bra för de som bor i Skattungbyn som slipper åka långt för att handla mat. Vi tycker man ska bygga Måsen för att skaffa fler bostäder i Orsa, det är bra för inflyttningen till kommunen. Vi tycker man måste jobba hårt med förebyggande arbete bland annat i skolan för att få bort alkohol och droger, främst för ungdomar. Hur vill ni att skolan ska se ut när era barn går där? Det ska va en bra skola med bra lärare, Regler för skolgårdsskötsel, Man ska lära sig engelska tidigare Militärskola för pojkar och för flickor sjukhjälp, Poliser som vaktar elaka barn, Längre sovmorgon, spelhall, godis på lektionerna, Som nu fast lära sig mer, Större skola, Liten skola Lärare som tror på barnen. Liten skola med färre elever, stor skola med många elever, Lugn och ro i klassrummet. C: En skola för alla kännetecknas av en trygg miljö, professionella lärare och ett gott ledarskap. S: Vi tycker också att det ska vara en bra skola med bra lärare där alla elver får de kunskaper de behöver. Vi tror inte att det då spelar någon roll om det är en stor eller liten skola, utan det viktigaste är att man får möjlighet att lära sig det som behövs för att klara sig till gymnasiet och sen vidare i livet. Vi tycker inte att vi ska dela upp flickor och pojkar, utan att alla behöver lära sig allt för att man sen ska kunna välja vad man vill göra. Elaka barn får vi hjälpas åt med så att de blir snälla. Eftersom skolan just nu är så att alla elever i en klass går samma tider och man ska hinna med att göra vissa saker på en dag blir det svårt med längre sovmorgon. Vi tycker inte att det ska finna spelhallar på skolorna, men det ska finnas spel och roliga saker att göra på till exempel rasterna. Godis på lektionerna ska inte finnas.vi vill inte att det ska finnas godis på skolorna överhuvudtaget. Vi människor mår inte bra av att äta för mycket godis och då ska vi inte ha det i skolorna. Godis får man äta hemma och förhoppningsvis bara en dag i veckan. Egentligen så blir vi bara trötta av att äta godis och det är inte så bra om man ska lära sig saker. FP: Härligt med de fria fantasierna. Det som vi i alla partier kan driva fram är lugn och ro i klassrummet. Egentligen en lärarfråga och pedagogisk. V: En bra skola har bra lärare som trivs och tycker om sitt jobb. Att lära sig engelska tidigare tycker vi är bra. Vi tycker det är bra att ha en liten byskola som alternativ till större skolor. Vi tycker det är jätteviktigt med lugn och ro i klassrummet. Då lär sig eleverna mer och trivs bättre i skolan. 6

7 Ungdomsrådets synpunkter Hur är skolan idag? Det är dåliga lokaler i Orsaskolan. Idrotten är ojämlik. Killarna har det bättre. För lite praktik och för mycket teori. Skolan måste se alla elever. Det är för lite utmaning och för lite eget ansvar. C: Vi har en bra skola som kan bli bättre. S: Vi håller med om att det finns dåliga lokaler bland skolorna i Orsa. Nu när vi har beslutat om vilka skolor som ska vara kvar ska vi också titta på vad som behövs göras för att det ska bli bättre miljöer i skolorna. Killarna ska inte ha det bättre på idrotten. Frågan är vad som menas med bättre. Idrott ska vara roligt och lärande för alla, vare sig man är kille eller tjej och man ska kunna delta utifrån sina förutsättningar. Vi tycker att teorin och praktiken behöver kopplas ihop bättre. De flersta teoretiska ämnen går också att koppla till hur man praktiskt kan använda dem. På det viset kan man också bättre förstå varför man behöver lära sig saker. Det är viktigt att de vuxna i skolan ser alla elever. Som elev måste man bli sedd och bekräftad för att man ska kunna lära sig saker, men också växa som människa och få självförtroende och självkänsla. Skolan behöver utmana alla elever utifrån de förutsättningar man har, annars blir skolan tråkig. Det egna ansvaret måste också vara utifrån varje elevs behov och möjligheter att ta ansvar. FP: Här kan vi hoppas att miljön förbättras. Utmaningar är viktiga. Alla elever måste känna att de får anstränga sig och lyckas. V: Jämlikhet i skolan håller Vänsterparitet högt. Hur vill ni att skolan ska vara? Det borde finnas en kurator på nätet några timmar i veckan. Skolan måste ha olika lärstilar eftersom vi lär oss olika. Mer kommunikation mellan lärare och elever C: En skola f.ör alla. Skolan måste se alla elever S: Allt som elevrådet tar upp här är viktigt. Vi behöver bli bättre på att använda tekniken i arbetet överhuvudtaget och också anpassa vårt sätt att arbeta till ungdomars sätt att kommunicera, till exempel via nätet. Skolan ska kunna ha olika lärstilar så att alla elever har möjlighet att lära sig utifrån sina behov och förutsättningar. Lärare och elever ska ha en öppen och ständig kommunikation. FP: Kurator på nätet god idé. Schemaläggning kan ske så att lärare oftare finns tillgängliga för elevmöten. Vad är viktigast i skolan? Att känna sig trygg S: Alla elever ska kunna känna sig trygga is kolan. Det hänger ihop med det vi tidigare skrivit om att bli sedd och bekräftad. Dessutom handlar det om att all form av mobbing är oacceptabel och vi måste alla hjälpas åt att markera mot mobbing och ingripa när vi ser att det förekommer. FP: Absolut! V: Vi håller med. En lugn och trygg inlärningsmiljö ärmycket viktigt, dit måste skolan sträva. Vad kan man ta bort i skolan? Lärarrummet S: Lärarna behöver ha ett rum där de kan arbeta, men de ska också vara ute bland eleverna så mycket som möjlgt. Vi ska inte ha en skola där eleverna är för sig och lärarna fär sig. FP: Elever förstår ej att lärare som andra tjänstemän måste ha möjlighet till en lugn stund och kunna samtala med andra lärare. Det är en arbetsmiljöfråga. V: Självfallet inte. Däremot kan man byta ut trötta och omotiverade lärare. 7

8 Byarådet och företagarnas synpunkter Hur upplever ni situationen i skolan idag? Det är en förutsättning för Skattungbyn att skolan och handeln finns kvar. Det är lugnt i Stackmora skola. När man kommer till Orsaskolan är det en helt annan miljö. Det blir en stor omvälvning för eleven. Alla lärare bemästrar inte situationen i skolan. Stäng inte valmöjligheterna innan allt är utrett. C: Kommunens ekonomi har inneburit att vi varit tvungna att se över organisationen. Skapa en organisation där vi bättre tar vara på de befintliga resurserna.. Stackmora skola kunde inte motiveras att vara kvar. Vi hade hoppats på en annan lösning för Skattungbyn S: Vi tycker att mesta nu är utrett och att vi utifrån det kunde ta ett beslut. Vi förstår att skolan är viktig för Skattungbyn, men har trots det beslutat att lägga ned den. Det gör vi för att vi anser att antalet elever är för litet och det krävs för mycket resurser på de små skolorna. Vi behöver använda lärarpersonalen på bästa sätt för alla elever i kommunen och då kan vi inte ha alla skolor på. Om det är lugnt eller inte på en skola hänger inte alltid på storleken på skolan, utan mer på arbetssätt och miljön. Här behöver vi förändra en del på Orsaskolan för att det ska bli en lugn skola med bra miljöer för både elever och lärare. Vi anser att vi behöver mer pengar för kompetensutveckling av lärarna för att de ska få förutsättningar att klara av sitt ledarskap och kunna bemästra situationen i skolan. Det är något som kommer att prioriteras framöver och som vi också förhoppningsvis skapar förutsättningar för genom den omorganisation som nu görs. FP: Passerat Vilka är skolans största utmaningar? Ordning och reda, Lärarkompetensen, chefsskap, utbildade rektorer Hur ska skolan ta fram elevens inneboende krafter Skapa en positiv tid i skolan, skapa framtidstro. Skapa förutsättningar. Det är inte ekonomin som ger resultat, det är innehållet. Fokusera på verksamhet, inte material. C: Att alla elever som går ut nian har godkända betyg S: Här håller vi med om alla synpunkter och vi anser att vi genom att vi tagit det beslut vi gjort nu också har bättre förutsättningar att uppnå dessa mål. Vi kan fördela resurserna på ett sätt som är bättre för alla elever och för lärarna. FP: Alla idéerna om hur den framtida skolan ska se ut är önskemål som vi har att arbeta med. V: Vi håller med om att lärarnas kompetens och fortbildning är viktigt, liksom tydligt ledarskap och utbildade lärare och rektorer. Vilka är skolans viktigaste uppgifter? Kunskapsförmedling, social kompetens, att lära sig uthållighet, inte ge upp. C: Skapa en plattform för våra ungdomar att ta dig vidare i livet som självständiga, trygga individer. Ge våra ungdomar en positiv syn på framtiden och de möjligheter som kan tas till vara. S: Vi kan konstatera att vi idag i Orsa inte lyckats tillräckligt bra med kunskapsförmedlingen eftersom vi har så många som inte kommer in på gymnasiet. Vi behöver fokusera mer på innehållet i skolan och mindre på lokaler för att uppnå målet om att alla elever ska lämna grundskolan med de kunskaper och den sociala kompetens de behöver vidare i liver. Här spelar lärarna, deras ledarskap och arbetssätt en avgörande roll. Kompetensutveckling är en viktig del för att vi ska klara detta, men också att vi skapar förutsättningar att fördela de resurser vi har på ett för eleverna bra sätt. FP: Håller helt med om vad som sagts i denna fråga. V: Viktigaste uppgiften är att ge eleven en bra utbildning och att bli en självständig individ som tänker själv. Men också att ge eleven fortsatt lust, framtidstro och motivation att göra det hann eller hon anser sig bäst lämpad att göra med sitt liv. Att han eller hon blir en samhällsmedborgare som upprätthåller det demokratiska synsättet. 8

9 Om skolan måste omprioritera, vad kan man ta bort? Prioritera lärarlöner före teknisk utrustning. Våga förändra. Inte spara på de yngre barnen i förskolan och grundskolan. Små grupper för mindre barn och större för större elever. S: Lärarlöner är oerhört viktiga. Samtidigt är det viktigt att våra elever får möjlighet att använda sig av den teknik som finns i samhället i övrigt. Tekniken ska dock vara ett hjälpmedel i undervisningen och inte ersätta lärare. Vi behöver bli bättre på att i ett tidigt skede gå in med insatser för att förebygga att elever inte får godkänt när det går ut grundskolan. Det ska prioriteras. Vi tror att det viktigaste är att kunna anpassa gruppstorlekarna efter elevernas behov och inte utifrån ålder. Yngre elever kan kalra större grupper i vissa sammanhang, men inte i andra och detsamma gäller äldre elever. Här behövs det mer flexibilitet i alla åldersgrupper. FP: Här kan vi hoppas på att resurser läggs på de mindre barnen och att man då i tid ser vad som behövs göras för att barnen skall lyckas nå alla mål. V: Vi håller med om att man inte ska spara på de yngre barnen. Om skolan ska prioriteras i kommunen, vad kan man ta bort eller minska inom andra områden? Intäkterna i Orsa ska vara i fokus. Vi måste gasa och bromsa samtidigt. Titta på heliga kor och våga slakta dem. Tänk nytt, våga ifrågasätta gamla strukturer. Våga förädla det som är bra och prioritera bort annat. C: Skolan är redan idag ett prioriterat område tillsammans med vård och omsorg. S:Vi anser också att intäkterna ska vara i fokus. Därför är strategin för Tillväxt och Välfärd oerhört viktig. Där fokuserar vi på att öka intäkterna genom att få fler att bo kvar och fler att flytta hit för att vi ska få mer pengar till välfärden. Vi anser också att man måste gasa och bromsa samtidigt. I en lågkonjunktur med mindre pengar till kommunerna är det oerhört viktigt för oss att vi inte tappar fokus på utvecklingsfrågorna. Utifrån det beslut vi nu tagit om skolorna så tycker vi att vi visar på att vi vågar titta på heliga kor och slakta dem. Men tanke på kommunens ekonomi framöver så kommer vi att behöva ta fler sådana svåra beslut. FP: Det är lätt att säga. Skolan och sociala tar nästan alla resurser och det vi har för annan verksamhet är sådant som vi inte kan vara utan. Hur gör man? V: Tänk nytt och våga ifrågasätta, bra. Vi tycker att det finns verksamhetsområden i kommunen som sällan eller aldrig drabbas av varsel och nedskärningar, det vill vi ändra på. Hur skulle ni vilja att skolan i Orsa ska vara om tio år? Beror på invånarantalet. Vi har förmodligen ett större utländskt inslag. Vi har en kreativitetsskola. S: Vi tror också att vi kommer att ha ett större utländskt inslag som det gäller att ta god vara på för utvecklingen i kommunen och för alla elever på våra skolor. Kreativitet och entreprenörsskap bör genomsyra skolverksamheten och påbörjas redan i förskolan. Det arbetar vi en hel del med redan idag, men vi kan göra mer. FP: Välkomna våra invandrare. Se till att alla trivs här i Orsa och vill stanna här. En rik skola med mångfald. V: En trygg skola med lugn studiemiljö, behöriga lärare som trivs. Ändamålsenliga lokaler och duktigt ledarskap som vet vad de vill och har en tydlig pedagogisk idé. Övriga synpunkter Vi måste få folk att flytta hit. Det är viktigt för oss som företagare att vi har bra skola och barnomsorg och social service i övrigt. Satsa på grundskolan, lägg ner gymnasiet. Titta vilka värden utbildningen skapar. Den småskaliga närheten är oerhört viktig för samhällsvärden och trygghet. Byskolor kan vi kalla det vare sig skolan ligger i centrala Orsa eller i Skattungbyn. Våga styra skolverksamheten Företagen kan ofta styrprocesser och hjälper gärna till. Satsa på att utbilda hantverkare. Ge extra resurser till mindre grupper i början av skolåren. 9

10 C: Folk flyttar till oss om vi kan erbjuda en bra skola och barnomsorg, ett bra företagsklimat, bra bostäder. S: Vi håller med om att vi behöver öka inflyttningen, men också arbeta med att folk som flyttar hit stannar kvar. Det är syftet med strategin för tillväxt och välfärd. Vi förstår att samhällsservicen är viktig för företagen och att vi har en bra kvalitet i skola och barnomsorg. När det gäller gymnasiet tittar vi på samverkan mellan Mora och Älvdalen. Vi ska inte konkurrera med varandra i regionen, utan komplettera varandra. På det sättet kan vi ha en gymnasieskola i Orsa med program som har bra kvalitet, som elever söker sig och som det finns kopplingar till Orsas profilområden och det vi är bra på. Här er vi gärna en större koppling till näringslivet i Orsa. På det sättet kan också gymnasieutbildningarna skapa mervärden för kommunen på liknande sätt som SCoTT gör. Vi anser att vi kan behålla småskaliga värden i Orsa även om vi nu lägger ner några skolor. Vi kommer fortfarande att ha förhållandevis små skolor sett till antalet elever. Vi håller med om att vi politiskt behöver bli tydligare i vår styrning av skolan och det arbetet pågår nu dels i Barn- och utbildningsnämnden, men också i kommunstyrelsen i samband med att vi tar fram vision och mål för all kommunal verksamhet. Sedan är det oerhört viktigt att vi också följer upp det beslut vi tar. Vi tycker att vi ska ha en utökad samverkan med näringslivet. Det kan till exempel handla om att ha ett forum, ett skolanäringslivsråd, där man får möjlighet att utbyta tankar och idéer och försöka hitta gemensamma intressen att arbeta med. Vi har en hantverkslärlingsutbildning på gymnasiet som fungerar mycket bra. Det kan vara en utbildning som även i framtiden, i en gemensam organisation med Mora och Älvdalen, ska ligga i Orsa. Vad gäller gruppstorlek, se tidigare svar. FP: Bra idéer som delvis besvarats i de övriga frågeställningarna. Det är särskilt intressant att företagarna vill vara med på tåget i högre utsträckning. Tror att en tydligare styrning av skolan är viktig. V: Vi har prioriterat en byskola just för att det bidrar till inflyttning. Vi håller med om att en god kommunal service är viktig för inflyttning, och att folk inte flyttar ut. 10

11 Föräldrar, deltagare vi offentliga möten, webbsvar Svaren har sammanförts i ämnesområden för att ge en bättre överblick. De följer alltså inte direkt frågeställningen i medborgardialogen, men sammanfattar dem väl. Skolform, vilka skolor och vilket antal Satsa på de yngre - prioritera bort vuxenutbildning Färre skolor annars får vi det dåligt över hela linjen. Flytta äldre elever, men inte dagis Se till att kunna återställa Skattungbyn och Stackmora om elevantalet ändras Bättre gymnasiesamverkan mellan kommunerna Har vi en egen bra gymnasieskola får vi lägre IKE och fler elever Byskolorna kvar, de ger trygghet och kvalitet Byskolorna bort, de är för dyra Byskolor även för högstadiet F-9 skolor ger bättre kontinuitet Absolut inte F-9 skolor Profilerade skolor Ingen skola ska ha mer än 100 elever Lägg ner Orsa lärcentrum En nybyggd F-9 skola + en friskola för konkurrensens skull Små skolor för yngre elever Starta högskoleutbildning inom musik och inom rovdjursforskning C. Bun har tagit/kommer att ta beslut om att vi satsar på de yngre barnen. Förebygga problem istället för att sätta in resurser när problemen uppstått. Vi vill också satsa på lärlingsutbildning samt yrkesvux. För en fungerande arbetsmarknad behövs förutom högskoleutbildning även hantverkare, (personer med en gedigen yrkesutbildning. S: Den vuxenutbildning vi har är idag i stort sett utifrån de bidrag vi far från staten för vuxenutbildning. Vi anser att det är viktigt att det finns vuxenutbildning för de som av olika anledningar senare i livet kommer på att de vill läsa vidare. Beslutet om skolorna som nu är taget innebär att vi får färre skolor. Förskolorna kommer att vara kvar på de ställen de är idag. Skattungbyns skola kommer så vitt vi kan se att vara kvar i kommunens ägo. Däremot anser vi att vi ska sälja Stackmora skola. Vi har inte råd att ha lokaler som inte används i kommunen. Tillsammans med Mora och Älvdalen tittar vi på en gemensam gymnasieskola for våra tre kommuner. Det är en överlevnadsfråga för att vi även fortsättningsvis ska kunna ha ett brett utbud av program i området. I det arbetet ska också Orsa ha egna gymnasieprogram. För oss är det viktigaste att vi får trygghet och kvalitet i alla skolor vi ska ha kvar. Vi tror inte att byskolan i sig ger detta, utan det handlar om arbetssätt i skolan. Vi har valt att inte ta in F-9 skolor i den nya organisationen. Vi ser inte att vi i nuläget har förutsättningar att klara det utan alltför stora ny- och ombyggnationer. Vi är också osäkra på om det är ett bra alternativ. Däremot anser vi att det är en viktig uppgift att hitta arbetssätt inom skolan som gör att övergångarna till Orsaskolan blir bra för eleverna. Det finns vissa möjligheter att inom den kommunala skolan profilera sig. Det är dock viktigt att alla elever får samma möjligheter till kunskap. Vi anser inte att elevernas resultat och hur de har det i skolan hänger ihop med storleken på skolan, utan på hur man arbetar i skolan, detta Oavsett ålder på eleverna. Vi anser inte att Orsa Lärcentrum ska läggas ned. Vi tycker att vi även framöver ska ha gymnasieutbildning, vuxenutbildning och SFI. Vi har kvalificerad yrkesutbildning inom turism, spa och skidlärare vilket är bra. Det ir utbildningar som har kopplingar till bygden och det är sådana vi ska satsa på. FP: Efter beslutet om skolorganisationen så vill vi i FP värna om att de som flyttas från åk 6 till Orsaskolan får en god och vänlig miljö med resurser lagda på ett mottagande som ger dem trygghet och säkerhet i miljön. 12-åringar vill, de flesta, fortfarande leka utan att bli störda av de som redan anpassat sig i skolmiljön. Kanske kan mindre grupper vara kvar i Kyrkbyskolan, Digerberget och Bergetskolan. V: Bättre gymnasiesamverkan mellan kommunerna måste vi ha. Framförallt måste vi ha koll på kostnaderna. Vi har velat ha kvar en byskola som en kommunal service som vi tycker hör ihop med Orsa kommuns profil. Vi tror inte att byskolan blir för dyr om man räknar på alla kostnader, samt vilka intäkter en byskola ger i det långa loppet. Friskolor är Vänsterpartiet motståndare till då de dränerar den kommunala skola på både elever och resurser. F-9 skola har vi varit motståndare till hela tiden. Vuxenutbildning och Lärcentrum tycker vi är bra. 11

12 Skolans miljö Miljöer som väcker elevernas nyfikenhet och motivation Modern teknik och labbmöjligheter Det viktiga är hur utbildningen bedrivs, inte lokalerna Satsa på mer ändamålsenliga lokaler Den miljö de små skolorna erbjuder ger eleverna trygghet. S: Nu när vi har beslutat om vilka skolor som ska vara kvar så behöver vi också satsa på bra lärmiljöer för skolorna. Samtidigt är det viktigt att fokusera på innehållet i skolan. Vi anser inte att små skolor ger större trygghet än stora. För vissa elever kan det vara helt tvärtom. Tryggheten handlar om arbetssätt och inte om storlek på skolan. FP: Vad svarar man här? Allt är lika viktigt men verkligheten ger inte utrymme för de små skolornas existens. V: Vi måste ha en modern och vacker skola som väcker motivation och lust. Av detta skälet ville vi inte lägga ner Orsa kommuns nyaste och modernaste skola, den i Skattungbyn Skolans innehåll/utbildningens roll Ge trygghet så att alla kan lära. En öppen dialog mellan skolan, barn och föräldrar Läsa, räkna, skriva Sociala kunskaper (Det är för lite socialt liv i små skolor) Lära ut ordning. Stöd till elever med särskilda behov Trygg och lekfull uppväxt Visioner och mål. Hela konceptet måste förändras och vi kan inte göra det själva i kommunen. Ge barnen självständig tankeförmåga Tillse alla elevers behov Stöd även till elever med ambition och motivation Sluta dalta med nya datorer och special ditt och datt. Lär dem vad som krävs i ett samhälle och i vuxenvärlden Varva praktik och teori Mer IT och media. Mediaverkstaden har hjälpt många hitta sin nisch. Ta bort icke kärnverksamhet som t ex mediaverkstaden Ta bort tramsprojekt som Uppdrag Orsa och Orsa näringsliv. Större krav och förväntningar på alla inblandade, elever, lärare, föräldrar. En riktig värdegrund som ska efterlevas och inte vara ett papper i en pärm. Utveckla trä och design även inom utbildningen. Stor vikt ska läggas vid tidig profylax mot missbruk. Prioritera behörigheten till studier efter grundskolan En skola behöver inte profilera sig. Det är mer till för personalen än för eleverna. Tydlig struktur så att eleverna vet vad som förväntas Förbered eleverna på kraven i ett föränderligt samhälle. Det är bra med mindre klasser Fortsatt satsning på lärande för hållbar utveckling C: Vi politiker skapar/tilldelar de resurser skolan behöver för att vara en bra skola. Rektor och lärare organiserar verksamheten utifrån kunskaper och erfarenheter. Rektor har det pedagogiska ansvaret, inte politiker. Politiken har dock det yttersta ansvaret för skolan. S: Här kan vi hålla med om de flesta synpunkter som inkommit. Det är också mycket av detta som man nu arbetar med inom barn- och utbildningsnämnden, på förvaltningen och ute på skolorna. Det vi inte håller med om är att det skulle vara dalt med nya datorer och special. För vissa elever med särskilda behov är datorn och de specialprogram som finns ett ovärderligt verktyg för att klara skolundervisningen. Vad som är kärnverksamhet eller inte kärnverksamhet är frågan. Vi anser att alla elever har olika behov och olika förutsättningar att lära sig. Därför behövs det också finnas ett utbud av metoder. En sådan sak kan vara mediaverkstan. Vi skulle önska att vi framöver har möjligheter att utveckla fler sådana verksamheter för att ge alla elever samma möjligheter att tillägna sig kunskap. Vi tycker inte att Uppdrag Orsa kommun och Uppdrag Orsa näringsliv är tramsprojekt. Det är istället ett utmärkt sätt att varva teori med praktik och få eleverna att förstå varför man behöver teoretiska kunskaper. Dessutom är det viktigt att man tidigt kommer i kontakt med arbetslivet och med entreprenörsskap. Det är där man ska vara senare i livet. Vad det gäller storlek på klasser, se tidigare kommentarer om detta. FP: Man kan ej få allt i denna världen. V: Tydliga strukturer på undervisningen så att eleverna vet vad de ska lära sig, det är viktigt. Vi tror också på lugna klassrum och satsning på lärande för hållbar utveckling. Missbruk, i vilken form som helst ska förebyggas tidigt. Elever som har särskilda behov ska få det utan lång väntetid utredning, speciallärare ska finnas på plats i skolan och ta tag i problemet på en gång. 12

13 Lärarrollen och lärarperspektivet Ta inte bort fler lärare Lärare behöver rektor med Vi har haft för många lärarbyten Ha utbildade lärare i varje klass - högre lärarkompetens Kunniga och engagerade lärare är viktigare än lärartätheten Förändra lärarutbildningen Lärartätheten är viktig. Det är lättare att flytta några goda pedagoger än att bussa elever. Se över tjänsterna. När någon går kanske den inte behöver ersättas med en helhet. Flytta personal mellan enheter. Klarlägg lärarbehov i god tid vid budgetberedningen. Lärarkostnaderna låses till lärartjänster och får absolut inte användas till annat Anställ unga och kreativa lärare med framtidssyn som inbegriper användandet av nya media och it. Vi behöver folk som kan ta med våra barn in i framtidens kommunikationssamhället. Lärarna måste få fortbildning i föräldrainflytande och föräldraengagemang. Avdela minst en heltidstjänst till de elever som inte knäckt läskoden i oktober månad i åk 1. Viktigt med specialutbildade lärare inom adhd, Aspberger osv C: Lärarrollen bör stärkas. Ledarskapet (i klassrummet) är ett prioriterat området. S: Även här kan vi hålla med om de flesta synpunkter. Tanken med det beslut och den organisation som nu blir är att kunna uppfylla en del av dessa synpunkter. Vi behöver också satsa mer på kompetensutveckling förlärarna för att de ska klara av det viktiga uppdrag de har. FP: Folkpartiets skolpolitik leder framåt och kommer att lösa många av frågorna i framtiden. Lärarnas status kan höjas. Högre löner, fortbildning. Helst borde skolan avkommunaliseras. Ledarskap -tjänstemanna/rektorer Vi behöver ett tydligt ledarskap med fokus på verksamheten och inte administrationen. Fler kompetenta politiker i BUN. Ge rektor och skolchef korta förordnanden så att de kan bytas ut om de inte fungerar. Färre rektorer, en ekonomianvarig och en personalansvarig. Rektor ska bara jobba med pedagogik. Läraren måste vara ledare i klassrummet Bättre personalvård Stöd till nya lärare mentorskap C: Vi kommer att se över ledarorganisationen där rektorerna mer renodlat ska få ägna sig åt sin roll som pedagogiska ledare. Andra än rektorerna kan ta hand om den löpande administrationen. Vi har val vart fjärde år S: I den nya organisationen är tanken att det ska skapas mer utrymme för rektorerna att vara pedagogiska ledare. Politikerna i BUN ska inte vara specialister. Däremot ska de ha ett stort intresse för frågorna och vara tydliga i de förväntningar de har på skolan och de uppdrag de ger. Om vi har personal som inte fungerar, vare sig de är chefer eller inte. så måste närmaste chef ta tag i det problemet och se vad som behövs göras. I den nya organisationen blir det något färre rektorer, men en förstärkning av administrationen för att rektorerna ska kunna ägna mer tid åt det pedagogiska ledarskapet i skolan. Vi behöver satsa mer på kompetensutveckling för lärare och ledarskap är en sådan strategiskt viktig del i kompetensutvecklingen. Mentorskap för nya lärare kan vara en annan del, men där har vi idag program för det. FP: Se föregående kommentar Skolan - övriga samhället Det är viktigt att föräldrar intresserar sig för helhetsbilden. Finns en social trygghet i hemmet klarar även barn med särskilda behov av samhället. Ta upp en diskussion med regering och riksdag om skolans förutsättningar. Våga säga ifrån uppåt. Koppla all teori till verkligheten. Varför måste man kunna läsa, skriva, räkna? Alla måste hjälpas åt i kommunen om det ska bli en bra kommun att leva i för unga, oss, sjuka, och de äldre. Den lilla skolan är en hörnsten i det lilla samhället. Folk vill bo på landet. Vi behöver bostäder i Skattungbyn. Verksamheten i Skattungbyn utstrålar framåtanda. Läggs skolan ner blir det friskola där. Ta inte bort samlingsplatserna i byn. Det går för mycket utlänningar i Kyrkbyn som tar för mycket resurser. Mer samarbete med näringslivet. Jobba för att få fler hemvändare. För dem är små skolor och bra barnomsorg viktigt. Lägg inte en massa pengar till småskolorna. De som flyttar till Orsa söker tätortsnära boenden. 13

14 C: Föräldrarna är en av de viktigaste resurserna skolan har. Viktigt med engagerade föräldrar. Uppdrag Orsa är en viktig del av undervisningen. Det ger eleverna en bild av verkligheten. Alla som flyttar till Orsa har rätt till en bra skolgång. S: Även här kan vi hålla med om många av de synpunkter som kommit in. När vi tagit det beslut som vi gjort så har det varit utifrån det bösta för alla elver i Orsa. Det har inneburit att vi kommit fram till att lägga ned byskolorna. Vi kan då på ett bättre sätt fördela den personal vi har till gagn för alla elever. Från vårt parti har vi i olika sammanhang påtalat behovet av mer pengar till kommunerna för att vi ska klara våra uppdrag. Vi tycker inte att dt går för många utlänningar i Kyrkbyn. Däremot tror vi att vi kan arbeta på ett bättre sätt med integrationen både för barn och vuxna. Det som vi anser vara viktigast för att folk ska stanna i Orsa och för att man ska vilja flytta hit är att vi har en skola där eleverna får de kunskaper de behöver och en barnomsorg med bra kvalitet. FP: Viktigaste insatsen är att se till att vi blir fler i kommunen. Mer skattepengar ger oss utrymme att förverkliga mycket av det vi vill med skolan. Prioriteringar Fritidsverksamheten kan i större grad skötas av föreningar och privata initiativ. Ridhus och ishall är bra, men sälj dom till privata. Priritera föreningsstöd till barn- och ungdomsföreningar. Rusta inte centrum före skolan. Vi och turisterna borde kunna leva med ett slitet centrum om vi har en bra skola. För mig känns det viktigare att våra barn får en god skola än att våra 90-åriga brukare kommer till terapin varje dag, eller att våra missbrukare kostas på för mycket. Långsiktigare planering av lokaler så vi slipper bygga om varje år. Se över vilken personal som gillar sitt jobb och satsa på dom. Bort med obehörig personal. Ta bort skolskjutsar. Det är nyttigt att röra sig. Centralisera verksamheten. Ett storkök. Se över avtal med bussbolag, om kontorsmaterial osv. Det kan löna sig att köpa papper och pennor på ÖB. Slopa den offentliga upphandlingen och skriv avtal med lokala producenter. Spar på kulturen. Vill vi ha kultur skapar vi den ändå. Rensa bland tjänstemännen på kommunhuset istället för fotfolket. Skilj budgeten för interkommunala ersättningar från grundskolans budget. En objektiv bedömare borde besöka de olika verksamheterna och ge oss sin bild så att vi rätt kan värdera och bli värderade. Inför sopavgift till alla som lämnar sopor på Heden. Hade gladeligen betalat om jag visste att det gick till BUN. BUN måste bli bättre på att beräkna kostnaderna. Har inte kommunen pengar ska vi inte sända iväg en massa Orsapolitiker för att titta på Trä Tekniska kan skära ner. Spara på avdelningschefer på soc. Ta bort kvalificeras övertid. Dra ner på mellanchefer Inga löneökningar hos höga kommunala tjänstemän. Färre fordon i kommunal tjänst. Spara på julbord, presenter till personal osv. Spara i alla verksamheter S: Vi håller på att se över föreningsbidragen. En del i denna översyn är att titta på vad föreningarna kan sköta mer av själva och också hur vi mer kan prioritera barn- och ungdomsverksamhet. För oss bildar allt vi gör en helhet. Vi behöver satsa på ett levande, attraktivt och spännande centrum för att folk som bor här ska trivas, få folk att vilja flytta hit och turisterna att komma tillbaka. Gör vi det så för vi mer pengar till skolor och annan kommunal verksamhet. För oss hänger allt ihop vilket gör att vi anser att vi måste våga satsa en del samtidigt som vi har det kärvt ekonomiskt. Vi anser att det är viktigt med en bra äldreomsorg och en bra missbruksvård. Har vi inte det så riskerar vi att få ännu större kostnader i slutändan genom att de äldre mår sämre och missbrukarna inte kommer ut ur sitt missbruk. Vi håller med om att vi behöver en långsiktig planering för våra lokaler i kommunen och det arbetas det med nu när beslutet är taget. Vi försöker att rekrytera behörig personal till alla tjänster. Om det är någon som inte gillar sitt jobb så är det närmaste chef som ska vara uppmärksam på detta och föra dialog med sin personal. Vi tycker också att det är nyttigt att röra sig, men det finns en del som har för långt till skolan och vi måste också tänka på åldern på barnen. Vi har olika avståndsgränser beroende på ålder just för att vi tycker att alla behöver röra på sig. Nu när beslutet är taget om skolorna så har vår kommunchef ett uppdrag att också se över hur vi ska ha det med köken i kommunen framöver. Vi tror inte på tanken om ett enda storkök i kommunen. Våra inköp följer lagen om offentlig upphandling. Det innebär att vi i kommunen är skyldiga att upphandla det vi ska köpa och sedan handla där vi slutit avtal utifrån upphandlingen. Alla verksamheter får dra sitt står till stacken for 14

15 att vi ska klara ekonomin, så även kulturen. För oss är kulturen oerhört viktig. Vi anser att ett samhälle utan kultur blir ett oerhört fattigt samhälle. Det är ingenting som vi kan ta bort. Vi har i olika omgångar dragit ner även på personalen centralt i kommunen. Däremot är det så att Barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden står för ca 80 % av kostnaderna i kommunen vilket innebär att i sämre tider så klarar vi inte att ta allt från övriga verksamheter i kommunen. Både grundskolans budget och budgeten för interkommunala ersättningar ligger på barn- och utbildningsnämnden och det tycker vi att de ska fortsätta att göra. Däremot behöver vi bättre kontroll över de interkommunala ersättningarna så att vi när vi tar budgeten vet vad kostnaderna kommer att vara under året. Skolinspektionen, som man kan kalla är en objektiv bedömare, har besökt skolorna i kommunen utifrån den granskning de gör. Vi kommer att får rapporten från dem den 26/5. FP: Listan kan betas av när det finns möjligheter. Övriga kommentarer från de politiska partierna: S: Vi vill tacka alla som på något sätt deltagit i dialogen och som bidragit med synpunkter. Det har varit en oerhört viktig del av arbetet för oss politiker. Utifrån allt som inkommit har vi kommit fram till det beslut som vi nu tagit. Det innebär att inte alla är nöjda, men så kan det heller aldrig bli eftersom vi är olika och tycker olika. Det arbetssätt vi har haft med dialogen kommer vi att driva att vi ska fortsätta med i olika former även i andra viktiga frågor framöver. FP: En medborgardialog som denna har engagerat partiet (partierna) mer än något annat. Alla i kommunen är berörda. Vi ställer upp på återkommande dialoger. Generella kommentarer från vissa partier om åsiktskatalogen: MP: Nej tack! Jag tänker inte lägga tid mer på detta. Beslutet är taget och därmed saken avklarad. KD: Under skoldialogen kom det fram många bra men ibland motsatta åsikter. Vi tog fasta på uttryck för trygghet och närhet i skolan. Skolans lokalisering blev därför viktig med tanke på närhet och skolväg. En skola i Orsa centrum var viktig, mot tidigare tankar om enbart skolor utanför, därför valde vi att behålla det mesta av Kyrkbyns skola. Många föräldrar och elever ville ha en skola som ger de kunskaper och färdigheter som behövs för rätt utbildning i framitden. Skolornas utformning skulle därför möjliggöra en god pedagogisk miljö för lärare och elever. Detta skulle ingå i helhetslösningen. Efterfrågan på goda lärare och ledare tog vi till oss men det ingick inte i beslutet. Vi påverkades också av det intresse och engagemang som finns i Skattungbyn för skolans och byns framtid. Den moderna skolbyggnaden, det långa avståndet till andra skolor, byns och landsbygdens överlevnad gjorde att vi även ville behålla den skolan. M: Vi tog ställning i skolutredningen därför att det är viktigt att ge samtliga elever i kommunen likvärdiga förutsättningar att lyckas med sin skolgång. Med den nuvarande organisationen såg vi det som att resurserna inte kom alla tillgodo. Att vi bekostade lokaler i stället för att ge resurser till lärande. 15

16 16

Vad svarade eleverna?

Vad svarade eleverna? Vad tycker eleverna om sina skolor? Vad svarade eleverna? Tjej 78 50 % Kille73 47 % Vill inte svara 8 5 % Vad är det bästa med din skola? att man känner alla. maten och att fröknarna har tid med en bra

Läs mer

ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR

ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR Fråga 1 Nedanstående fråga omfattar ett antal påståenden som förekommit i debatten om den svenska skolan. I vilken instämmer Du i vart och ett av dem? Påståenden

Läs mer

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal

Läs mer

Anteckningar efter möte #2 i skoldialogen Svenljunga 8 februari 2017

Anteckningar efter möte #2 i skoldialogen Svenljunga 8 februari 2017 Anteckningar efter möte #2 i skoldialogen Svenljunga 8 februari 2017 Om processen så här långt Det kom en fråga efter första mötet om mötesformen. Mer specifikt om varför politiker och tjänstepersoner

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Foto: Åsa Grip SUNDSVALL KAN BÄTTRE!

Foto: Åsa Grip SUNDSVALL KAN BÄTTRE! Foto: Åsa Grip SUNDSVALL KAN BÄTTRE! Allians för Sundsvall Sundsvall är en kommun med fantastiska möjligheter och en stor mängd outnyttjad kraft. Vi har barn och unga som kan bli framtidens ledare om de

Läs mer

Övergång till förskoleklass i Klippan hösten 2012

Övergång till förskoleklass i Klippan hösten 2012 Övergång till förskoleklass i Klippan hösten 2012 Under 2012 genomfördes en undersökning av 6- åringars och deras vårdnadshavares upplevelse av övergången till förskoleklass. För vårdnadshavare genomfördes

Läs mer

Resultat Jernvallsskolan åk 8 våren 2015

Resultat Jernvallsskolan åk 8 våren 2015 Datum 2015-04-09 Norum/Westerman-Annerborn KUN2015/111 Resultat Jernvallsskolan åk 8 våren 2015 2013 46 svarande av 50 elever, 17 flickor och 26 pojkar, tre har inte angett kön (enligt Procapita 6/2) dvs

Läs mer

Perspektivinsamling - frågeställningar

Perspektivinsamling - frågeställningar Perspektivinsamling - frågeställningar Elever och före detta elever Vad är en bra skola för dig och dina kompisar? Vad är mindre bra? Hur ska skolan vara för att du ska få lust att lära? Personal Vad är

Läs mer

Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni

Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni Skolplan En strategisk plan för utvecklingen av Nordmaling 2004-2008 Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar

Läs mer

I vilken skolform/vilket program går barnet på adressetiketten? 2 Hur viktiga är följande aspekter för dig och ditt barn vid val av skola?

I vilken skolform/vilket program går barnet på adressetiketten? 2 Hur viktiga är följande aspekter för dig och ditt barn vid val av skola? Frågorna 1 7 ska besvaras utifrån ett specifikt barn och avse barnets nuvarande förhållanden. På enkätens framsida framgår vilket barn svaren ska gälla. 1 I vilken skolform/vilket program går barnet på

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens sammanställning och uppföljning av frågor/synpunkter från ungdomens frågestund 2012-04-26

Barn- och utbildningsnämndens sammanställning och uppföljning av frågor/synpunkter från ungdomens frågestund 2012-04-26 Barn- och utbildningsnämndens sammanställning och uppföljning av frågor/synpunkter från ungdomens frågestund 2012-04-26 Engagerade lärare och utbildade ämnesvikarier. Betygssättning av lärare. Mer information

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

En kunskapsskola med höga resultat Socialdemokraternas Skolplan för Mora Kommun

En kunskapsskola med höga resultat Socialdemokraternas Skolplan för Mora Kommun En kunskapsskola med höga resultat Socialdemokraternas Skolplan för Mora Kommun 2016-11-08 Förord I skolan läggs grunden för resten av våra liv och skolan ska ge alla barn och ungdomar bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

Vad tycker du om skolan?

Vad tycker du om skolan? Vad tycker du om Fråga 1 Vilket år är Du född? År 19... Fråga 2 Går Du i grundskolan, gymnasieskolan eller går Du i Grundskolan Gymnasieskolan Går i skolan. Du behöver svara på fler frågor. Viktigt, skicka

Läs mer

Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan

Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan Beslutat av: Kommunfullmäktige för beslut: 11 januari 2017 För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige Ansvarig

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA DNR 08-401/179 SID 1 (7) 2008-01-30 Förslag till skolplan Skola i världsklass 1. Inledning Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap och vårt gemensamma bildningsarv

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Barn och skärmtid inledning!

Barn och skärmtid inledning! BARN OCH SKÄRMTID Barn och skärmtid inledning Undersökningen är gjord på uppdrag av Digitala Livet. Digitala Livet är en satsning inom Aftonbladets partnerstudio, där Aftonbladet tillsammans med sin partner

Läs mer

Barn och elevenkäter genomförda i Värnamo kommun 2015

Barn och elevenkäter genomförda i Värnamo kommun 2015 Barn och elevenkäter genomförda i Värnamo kommun 2015 Förskolan 2015 Får alla barn vara med att bestämma vad ni skall göra på förskol Får du vara med och bestämma vad ni skall göra på din förskola? Får

Läs mer

Kvalitetsdokument 2014, Vasaskolan (läå 2013/2014)

Kvalitetsdokument 2014, Vasaskolan (läå 2013/2014) Kvalitetsdokument 2014, Vasaskolan (läå 2013/2014) 1 Vasaskolan 1.1 Inledande frågor 1.1.1 Utvecklingsområden på skolan Skolans främsta utvecklingsområden under läsåret 2013/2014 I vår verksamhetsplan

Läs mer

LUPP med fokus Osbeck

LUPP med fokus Osbeck LUPP med fokus Osbeck LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Möte om ny skolstruktur med föräldrar i Näsviken

Möte om ny skolstruktur med föräldrar i Näsviken Minnesanteckningar 2012-01-24 Möte om ny skolstruktur med föräldrar i Näsviken 24 januari 2012 Medverkande: Stefan Bäckström, ordförande Lärande- och kulturnämnden Lennart Backlund, utredare Ingela Rauhala,

Läs mer

Vi vill veta vad du tycker om skolan.

Vi vill veta vad du tycker om skolan. Vi vill veta vad du tycker om skolan. 1 Hjälp oss att läsa dina svar med vår maskin Dina svar kommer att läsas med hjälp av en maskin. För att det ska fungera ber vi dig att tänka på följande när du svarar:

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Om någon är dum så säger vi till fröken, det är inte ofta det händer. Samtal med elever och barn från förskoleklass, och samtliga årskurser

Om någon är dum så säger vi till fröken, det är inte ofta det händer. Samtal med elever och barn från förskoleklass, och samtliga årskurser R A P P O R T 2017-10-02 Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningskontor Jenny Wikby 0372-78 94 11 jenny.wikby@ljungby.se Tillsynsprotokoll Bolmsö 2017-09-18 Introduktion med Birgitta Vi

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

Likabehandling och trygghet 2015

Likabehandling och trygghet 2015 Likabehandling och trygghet 2015 1 Jag är Man 58 48,3 Kvinna 58 48,3 Jag avstår från att definiera 4 3,3 mig Total 120 100 100% (120/120) 2 Det känns bra att gå i skolan Alltid 46 38,3 Oftast 55 45,8 Ibland

Läs mer

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION Fritids 2014 PROFIL - Framgångsrikt lärande VISION Tillsammans förverkligar vi våra drömmar Enhet Gudhem står för framgångsrikt lärande. Tillsammans arbetar vi i all verksamheterför

Läs mer

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN Planens syfte. Syftet med Barn- och utbildningsnämndens vision i Älvdalen är att denna skall vara vägledande för de utvecklingsinsatser

Läs mer

Om rapporten. Om statistiken. Frågeställningar ur Ungdomsbarometern 13/14

Om rapporten. Om statistiken. Frågeställningar ur Ungdomsbarometern 13/14 Om rapporten Om statistiken Data från Ungdomsbarometern 13/14 Ungdomsbarometern är en årligen återkommande studie vars syfte är att kartlägga vad de svenska ungdomarna tycker, tänker och gör inom ett brett

Läs mer

Resultat Murgårdsskolan åk 8 våren 2015

Resultat Murgårdsskolan åk 8 våren 2015 Datum 2015-04-07 Norum/Westerman-Annerborn KUN2015/111 Resultat Murgårdsskolan åk 8 våren 2015 2013 49 svarande av 79 elever 28 flickor och 21 pojkar (enligt Procapita 6/2) dvs 62 % 2014 75 svarande av

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Yttermalungs skola. - Här har vi plats för fler!

Yttermalungs skola. - Här har vi plats för fler! Yttermalungs skola - Här har vi plats för fler! Dagsläget Yttermalungs skola är sedan hösten 2013 en F-2 skola (beslutsunderlaget ifrågasattes av 369 namnunderskrifter) Förskola 2014 Januari 6 barn Sommar

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning

ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista syo-konsulent studie- och yrkesval studieinriktning gymnasium/gymnasieskola nationella program lokala inriktningar praktisk och teoretisk utbildning

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna

Läs mer

Planen är ett politiskt dokument framtagen av Barn- och utbildningsnämnden. Antagen av Kommunfullmäktige Reviderad

Planen är ett politiskt dokument framtagen av Barn- och utbildningsnämnden. Antagen av Kommunfullmäktige Reviderad Plan för förskola och skola 2005-2007 Innehåll Kommunala skolplanen 2005-2007 Politisk vilja Vår skola skall kännetecknas av Verksamhetsmål och åtgärder - Normer och värden - Kunskaper och resultat - Elevers

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Matematikundervisning för framtiden

Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden De svenska elevernas matematikkunskaper har försämrats över tid, både i grund- och gymnasieskolan. TIMSS-undersökningen år 2003 visade

Läs mer

Vilka faktorer tror du är avgörande för att Sundsvalls kommunala skolor ska bli ännu bättre fram till år 2021?

Vilka faktorer tror du är avgörande för att Sundsvalls kommunala skolor ska bli ännu bättre fram till år 2021? Vilka faktorer tror du är avgörande för att Sundsvalls kommunala skolor ska bli ännu bättre fram till år 2021? De skolor vi ska ha ska det satsas på. Satsa på lärarna. Medel för fortbildning, ex vikarier

Läs mer

LUPP-undersökning hösten 2008

LUPP-undersökning hösten 2008 LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten

Läs mer

Välkommen till Nya Bagarmossens skola!

Välkommen till Nya Bagarmossens skola! Välkommen till Nya Bagarmossens skola! Barn ska få all den kunskap de behöver och samtidigt känna sig trygga Hej, Att välja skola för sina barn är ett viktigt beslut. Du måste som förälder känna dig trygg

Läs mer

Kvalitetsrapport. Vedevågs skola

Kvalitetsrapport. Vedevågs skola Kvalitetsrapport Vedevågs skola Läsåret 2018 2019 Innehållsförteckning 1. Grundfakta... 3 2. Resultat... 4 Normer och värden, elevers ansvar och inflytande... 4 Kunskaper, bedömning och betyg... 6 3. Enhetens

Läs mer

NORMER OCH VÄRDEN LÄRANDE OCH UTVECKLING ANSVAR OCH INFLYTANDE SAMARBETE MED HEMMET ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN OMVÄRLDEN

NORMER OCH VÄRDEN LÄRANDE OCH UTVECKLING ANSVAR OCH INFLYTANDE SAMARBETE MED HEMMET ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN OMVÄRLDEN 2008-2009 NORMER OCH VÄRDEN LÄRANDE OCH UTVECKLING ANSVAR OCH INFLYTANDE SAMARBETE MED HEMMET ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN OMVÄRLDEN Sammanställd av: Arbetslaget Holmsjö fritidshem Ansvarig: Rektor Ulf Ebbesson

Läs mer

Ormbergsskolan. Trygghet som skapar lärlust

Ormbergsskolan. Trygghet som skapar lärlust S KO L O M R Å D E B J Ö R K S K ATA N L U L E Å Ormbergsskolan Trygghet som skapar lärlust 2 Ur trygghet föds nyfikenhet och lust att lära Grunden för Ormbergsskolans koncept är den trygghet som finns

Läs mer

Hur viktigt har följande varit för ditt val av gymnasieutbildning?

Hur viktigt har följande varit för ditt val av gymnasieutbildning? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan, gymnasieskolan eller går du inte i skolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt,

Läs mer

Resultat Murgårdsskolan åk 5 våren 2012

Resultat Murgårdsskolan åk 5 våren 2012 Datum 2012-04-24 Norum/Westerman-Annerborn KUN2012/101 Resultat Murgårdsskolan åk 5 våren 2012 2010 29 svarande av 38 elever, 15 flickor och 14 pojkar (enligt Procapita 11/3) dvs 76 % 2011 34 svarande

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Välkommen till Tallbohovskolan! Kunskap, kreativitet och nytänkande

Välkommen till Tallbohovskolan! Kunskap, kreativitet och nytänkande Välkommen till Tallbohovskolan! Kunskap, kreativitet och nytänkande Kunskap, kreativitet och nytänkande Tallbohovskolan står för kunskap, kreativitet och nytänkande. Vi tänker i nya banor, har stark idérikedom

Läs mer

Kvalitetsrapport Vedevågs skola

Kvalitetsrapport Vedevågs skola Kvalitetsrapport Vedevågs skola 2015-2016 1 Innehåll 1. GRUNDFAKTA... 4 2. RESULTAT... 5 2.1 Normer och värden... 5 2.2 Måluppfyllelse i arbetet med kursplanernas mål... 6 2.3 Elevinflytande och demokrati

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober

Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober Skolplan 2016-2019 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober 2015 1 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns

Läs mer

Resultat Murgårdsskolan åk 8 våren 2012

Resultat Murgårdsskolan åk 8 våren 2012 Datum 2012-04-24 Norum/Westerman-Annerborn KUN2012/101 Resultat Murgårdsskolan åk 8 våren 2012 2010 88 svarande av 120 elever. 46 flickor och 42 pojkar (enligt Procapita 4/4) dvs 73 % 2011 73 svarande

Läs mer

Hur tycker du skolan fungerar?

Hur tycker du skolan fungerar? Hur tycker du skolan fungerar? För att få veta mer om hur det fungerar i skolan vill vi ställa några frågor till dig som går i årskurs 9. Statistiska centralbyrån (SCB) och Göteborgs universitet genomför

Läs mer

Resultat Vallhovsskolan åk 3 våren 2012

Resultat Vallhovsskolan åk 3 våren 2012 Datum 2012-04-25 Norum/Westerman-Annerborn KUN2012/101 Resultat Vallhovsskolan åk 3 våren 2012 2010 39 svarande av 49 elever, 21 flickor och 18 pojkar (enligt Procapita 11/3) dvs 80 % 2011 44 svarande

Läs mer

Elevenkäten Rapport skapad :40:26 Banslättskolan åk 5 uppdelat på kön. 1. Om mig. Årskurs 5 K 100,00% M 100,00%

Elevenkäten Rapport skapad :40:26 Banslättskolan åk 5 uppdelat på kön. 1. Om mig. Årskurs 5 K 100,00% M 100,00% Elevenkäten 2009 - Rapport skapad 2009-11-25 11:40:26 Banslättskolan åk 5 uppdelat på kön 1. Om mig Årskurs 5 K 100,00% M 100,00% Klass 5A 5B 5C K 29,03% 35,48% 35,48% M 41,18% 32,35% 26,47% Kön K M K

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att skolans elever behöver utveckla? Bergsnässkolan Att våga lita på sin förmåga att vara en kompetent människa med tankar och kunskap som verkligen

Läs mer

Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige

Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige Skolplan 2015 2019 Vår skolplan Barn- och utbildningsnämnden, kommundelsnämnden och social- och arbetsmarknadsnämnden har antagit en skolplan

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

2009-12-07 Skriftlig reservation från socialdemokraterna och vänsterpartiet angående budgetskrivelse för gymnasienämnden 2010.

2009-12-07 Skriftlig reservation från socialdemokraterna och vänsterpartiet angående budgetskrivelse för gymnasienämnden 2010. 2009-12-07 Skriftlig reservation från socialdemokraterna och vänsterpartiet angående budgetskrivelse för gymnasienämnden 2010. Socialdemokraterna och vänsterpartiet vill visa på vikten av ett ansvarstagande

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14!

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14! Hej och välkommen till Fjälkestads fritidshem, ht-14! Fritidshemsverksamheten tar vid när skolan slutar för dagen och i dagsläget håller vi öppet till 17.30. (De dagar det är behov och efter överenskommelse

Läs mer

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet Valprogram för Skövde 2015-2018 FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet För allas bästa. I hela Skövde. Politiken måste alltid blicka framåt och ta

Läs mer

En MÄNSKLIG politik för omtanke och stöd

En MÄNSKLIG politik för omtanke och stöd FINSPÅNGARE INTE TILL SALU VALET 2014 En MÄNSKLIG politik för omtanke och stöd För att kunna må bra, trivas och känna sig trygg, måste man veta att samhället finns för omtanke och stöd till behövande.

Läs mer

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg 0709-844

Läs mer

Så kommer skattepengarna till nytta i Järfälla. Kortversion av kommunens mål och budget 2016 2017

Så kommer skattepengarna till nytta i Järfälla. Kortversion av kommunens mål och budget 2016 2017 Så kommer skattepengarna till nytta i Järfälla Kortversion av kommunens mål och budget 2016 2017 1 JÄRFÄLLA så här används dina skattepengar 2016 2017 Du kan läsa mer om kommunens politik på jarfalla.se/politik.

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Resultat Norrsätraskolan åk 5 våren 2015

Resultat Norrsätraskolan åk 5 våren 2015 Datum 2015-04-08 Norum/Westerman-Annerborn KUN2015/111 Resultat Norrsätraskolan åk 5 våren 2015 2012 13 svarande av 15 elever, 7 flickor och 6 pojkar (enligt Procapita 15/2) dvs 87 % 2013 13 svarande av

Läs mer

Grafisk form: Maria Pålsén 2013 Foto omslag: Amanda Sveed/Bildarkivet Foto: Pedagoger på Bockstenskolans frtidshem

Grafisk form: Maria Pålsén 2013 Foto omslag: Amanda Sveed/Bildarkivet Foto: Pedagoger på Bockstenskolans frtidshem FRITIDSHEM -DEN LÄRANDE LEKEN Måldokument för fritidshem i Varbergs kommun Arbetsgrupp Madelene Eriksson, fritidspedagog Eva-Lotta Bjärne, fritidspedagog Lovisa Sandberg Ronan, utredare Mikael Sili, rektor

Läs mer

ETT STARKARE SAMHÄLLE. ETT TRYGGARE TROSA.

ETT STARKARE SAMHÄLLE. ETT TRYGGARE TROSA. VALPROGRAM 2018 ETT STARKARE SAMHÄLLE. ETT TRYGGARE TROSA. Rösta den 9 september! För en hållbar kommun där alla får chans att växa. UTBILDNING ÄR TRYGGHET FÖR FRAMTIDEN Genom att investera i utbildning

Läs mer

Nyanlända elever. Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se

Nyanlända elever. Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se Nyanlända elever Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se Generella organisatoriska modeller gentemot nyanlända i Sverige Förberedelseklasser

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

Text från enkäten som gjordes 2011-05-04

Text från enkäten som gjordes 2011-05-04 Text från enkäten som gjordes 2011-05-04 Beskriv med dina egna ord vad du anser är viktigast för en bra skolutveckling i Lerums kommun 148 svar: Bra lärare samt mindre klasser. Att ha engagerade lärare

Läs mer

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014 Köping en av Sveriges bästa skolkommuner Skolplan 2011-2014 Vår verksamhetsplan Barn- och utbildningsnämnden och kommundelsnämnden har antagit en skolplan för 2011-2014. I Köpings kommuns skolplan finns

Läs mer

Lidköping, Sockerbruket 071109

Lidköping, Sockerbruket 071109 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Lidköping,

Läs mer

Sammanfattning 12 ATTITYDER TILL SKOLAN

Sammanfattning 12 ATTITYDER TILL SKOLAN Sammanfattning Sammanfattning Skolverket gör sedan ett decennium tillbaka regelbundna attitydundersökningar bland elever i år 7 9 och gymnasiet, lärare i grund- och gymnasieskola, skolbarnsföräldrar och

Läs mer

Trygg, kompetent, målinriktad och jämlik skola som uttrycks av glädje där alla får utvecklas efter sin förmåga.

Trygg, kompetent, målinriktad och jämlik skola som uttrycks av glädje där alla får utvecklas efter sin förmåga. Mål för barn- och utbildningsnämnden budgetåret 2015. Antagen av barn- och utbildningsnämnden 2014-04-09 Trygg, kompetent, målinriktad och jämlik skola som uttrycks av glädje där alla får utvecklas efter

Läs mer

RESULTAT AV DIALOGER Parlamentarisk grupp, Sundbyberg Elever

RESULTAT AV DIALOGER Parlamentarisk grupp, Sundbyberg Elever RESULTAT AV DIALOGER Parlamentarisk grupp, Sundbyberg Elever 2014-04-11 1 ARBETSMILJÖ (FYSISK OCH SOCIAL) Fräscha och fina toaletter. Fräschare och vackrare toaletter Renare toaletter Renovera toaletterna

Läs mer

Socialdemokraterna BOLLNÄS

Socialdemokraterna BOLLNÄS Socialdemokraterna BOLLNÄS Kommunalt handlingsprogram 2006 2010 Socialdemokraternas ledstjärnor är frihet, jämlikhet och solidaritet. Vårt program beskriver hur vi vill skapa ett tryggare och mer rättvist

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) avger härmed yttrande kring de delar av SOU 2016:77 som rör nyanlända elever.

Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) avger härmed yttrande kring de delar av SOU 2016:77 som rör nyanlända elever. 1 (5) 2017-02-24 Karin Sandwall Föreståndare Nationellt centrum för svenska som andraspråk Yttrande avseende SOU 2016:77, En gymnasieutbildning för alla åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja

Läs mer

Kvalitetsanalys. Dalstorpskolan

Kvalitetsanalys. Dalstorpskolan Kvalitetsanalys Dalstorpskolan Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 11 Arbete i verksamheten... 13 Övriga mål enligt

Läs mer

ORGANISATION. F-KLASS- ÅR 2 9 ELEVER ÅR 3- ÅR 6 19 ELEVER FRITIDS 5 inskrivna och 6 skolskjutsbarn FÖRSKOLAN 15 barn 1-5 år

ORGANISATION. F-KLASS- ÅR 2 9 ELEVER ÅR 3- ÅR 6 19 ELEVER FRITIDS 5 inskrivna och 6 skolskjutsbarn FÖRSKOLAN 15 barn 1-5 år Rusksele skola ORGANISATION F-KLASS- ÅR 2 9 ELEVER ÅR 3- ÅR 6 19 ELEVER FRITIDS 5 inskrivna och 6 skolskjutsbarn FÖRSKOLAN 15 barn 1-5 år lärare 2,2 tjänster inkl slöjd 13 elever / lärare Fritidspersonal

Läs mer

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan

Läs mer

Personalpolicy. Laholms kommun

Personalpolicy. Laholms kommun Personalpolicy Laholms kommun Personalenheten Laholms kommun April 2018 Inledning Personalpolicyn är ett kommunövergripande styrdokument som gäller för kommunens samtliga arbetsplatser eftersom Laholms

Läs mer

Ett Stockholm som investerar för framtiden

Ett Stockholm som investerar för framtiden Ett Stockholm som investerar för framtiden Det här är en del av Socialdemokraterna i Stockholms läns regionala program. Det är det dokument där vi samlat uttrycker våra visioner och ambitioner inom en

Läs mer

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal

Läs mer

Programområde... 3. Vägledande idé och tanke... 4. Perspektiv... 5. Elevens perspektiv.. 5. Föräldrarnas perspektiv... 5

Programområde... 3. Vägledande idé och tanke... 4. Perspektiv... 5. Elevens perspektiv.. 5. Föräldrarnas perspektiv... 5 Programområde... 3 Vägledande idé och tanke... 4 Perspektiv.... 5 Elevens perspektiv.. 5 Föräldrarnas perspektiv... 5 Det pedagogiska perspektivet.. 6 Hälso perspektiv.. 6 Rektors och förskolechefers perspektiv..

Läs mer

Analys av Dialogmöte

Analys av Dialogmöte Analys av Dialogmöte Runt 90 personer deltog på dialogmötet och var uppdelade på 7 grupper (elevhälsa, förskolechefer, förskolelärare, lärare, politiker, rektorer, skolchefer) Denna analys bygger på de

Läs mer

Gymnasieplan Skurups kommun

Gymnasieplan Skurups kommun 1 Gymnasieplan Skurups kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2010-12-13 312 2 Gymnasieplan Gymnasieplanen anger Skurup kommuns målsättning och ambitioner för den gymnasiala utbildningen, gymnasiesärskolan

Läs mer