Revansch! HÖJDHOPPSSTJÄRNAN GICK IN I VÄGGEN. TEMA: TVÅNG Förslag om ökat tvång Promenader ett alternativ Ingen bältesläggning på Island.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Revansch! HÖJDHOPPSSTJÄRNAN GICK IN I VÄGGEN. TEMA: TVÅNG Förslag om ökat tvång Promenader ett alternativ Ingen bältesläggning på Island."

Transkript

1 Revansch! 2014:1 Årgång 34 Pris 45 kr Utges av RSMH HÖJDHOPPSSTJÄRNAN GICK IN I VÄGGEN TEMA: TVÅNG Förslag om ökat tvång Promenader ett alternativ Ingen bältesläggning på Island + Bokspecial

2 REDAKTÖREN HAR ORDET Nytt år nya möjligheter tvångsvård och tvångsbehandlingar är ett stort ämne. Att klämma in alla synpunkter om det på åtta sidor är en omöjlighet, men i årets första nummer av Revansch ges i varje fall några smakprov. För även om utrymmet är litet, så är frågan viktig att lyfta. Vissa beskriver förslagen i psykiatrilagsutredningen som att vrida klockan tillbaka till 1960-talets tvångsvård. För att bredda perspektivet samlar regeringskansliet just nu in synpunkter och information från bland annat brukare. Kanske har du själv något att tillföra? Läs mer om det på sidan 9. i år är det också val. Även där är det viktigt att du gör din röst hörd. Därför planerar vi på Revansch att ni ska få en extra valbilaga där partierna får förklara hur de ställer sig till några viktiga frågor som berör personer med psykisk eller social ohälsa. Men redan i det här numret lyfts valet upp i en av ledarna på sidan 20. Där skriver Paulina Tarabczynska, vice ordförande i RUS, om den fråga som ofta omnämns som valets viktigaste skolan. Men året bjuder inte bara på politik, utan också på kultur. På sidorna 16 och 17 går det att läsa om flera aktuella böcker som berör psykisk ohälsa. Och att läsa har visat sig vara riktigt nyttigt. I en liten studie som gjordes på Göteborgs universitet i höstas visade det sig att skönlitteratur kunde bidra till att sjukskrivna återfick sin struktur på vardagen, fick ökad självkännedom och förståelse, samt att böckerna gav ett utrymme för återhämtning. Några av de åtta kvinnor som var med i studien läste för att glömma den sjukdomssituation de befann sig mitt uppe i eller för att uppleva ett slags estetisk njutning. Andra läste för att identifiera sig och dök främst in i berättelser som liknade deras egen livssituation. Och det är framför allt den senare typen av litteratur som tas upp i just detta nummer blandat med faktaböcker och självhjälpsböcker. något annat som kommer hända i år är att Revansch får förändrat utseende. Tidningen byter layoutare och då förändras också troligtvis formen. Men jag däremot blir kvar, trots att det i nummer fyra stod att jag bara skulle göra två nummer. nnlivet blir inte alltid som man har tänkt sig ibland blir det till och med till det bättre! Jag är jätteglad för att få vara kvar och jobba med Revansch och hoppas ni blir nöjda med mig som chefredaktör i framtiden! Anna Langseth Illustration: Beata Boucht Revansch! utkommer med fem nummer per år och ges ut av Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, RSMH. Adress: Revansch!, Instrumentvägen 10, Hägersten Telefon: E-post: Hemsida: Chefredaktör: Anna Langseth, Medarbetare: Claes Rundqvist Ansvarig utgivare: Bo Ardström Medlems- och prenumerationsärenden: Marianne Uddenberg, Prenumerationspris: 195 kr/år Annonser: Anna Langseth, Layout: Leif Zetterberg, LZ Media Omslagsfoto: Camilla Gewing-Stålhane Tryck: Trydells, Laholm 2014 ISSN: För ej beställt material ansvaras inte. Den som sänder icke beställt material till tidningen förutsätts medge publicering i den tryckta tidningen och elektronisk lagring på internet. Frilansare som säljer material till tidningen förutsätts medge publicering i den tryckta tidningen och elektronisk lagring på internet. Avtalat arvode omfattar både publicering i tidningen och elektronisk lagring på internet. UTGIVNING 2014 Nr 1: Manusstopp den 7 januari. Hos läsarna den 10 februari. Nr 2: Manusstopp den 24 februari. Hos läsarna den 7 april. Nr 3: Manusstopp den 5 maj. Hos läsarna den 16 juni. Nr 4: Manusstopp den 25 augusti. Hos läsarna den 6 oktober. Nr 5: Manusstopp den 20 oktober. Hos läsarna den 1 december. 2 Revansch 2014:1

3 KORT OCH GOTT Unga får hjälp med studierna RSMH startar ett projekt för att unga med psykisk ohälsa som inte slutfört sin utbildning ska få möjlighet att plugga klart, oavsett nivå. Projektet finanseras av Arvsfonden, som bidrar med 4,5 miljoner kronor under tre år. Det känns jätteroligt att starta projektet, då vi möter många unga som har hoppat av olika utbildningar på grund av psykisk ohälsa och vi vet att behoven är stora för målgruppen, säger Annika Bostedt, projektledare på RSMH. Under första året genomförs projektet i Västerås, Backe och Sundsvall för att sedan spridas vidare. Foto: Felix Odell Guldregn över Anna Odells film Konstnären Anna Odell fick flera fina priser på Guldbaggegalan för sin långfilmsdebut Återträffen. På galan tävlar svenska filmer om vilka som har varit bäst under året. Det är Sveriges motsvarighet till Oscarsgalan. Anna Odell kammade hem två statyetter för både bästa film och bästa manus. Anna Odell var tidigare mest känd för konstverket där hon iscensatte en psykos genom att låtsas försöka hoppa från Liljeholmsbron i Stockholm. I filmen skildrar hon erfarenheterna av mobbing. Här på TUSPOS mark hoppas organisationen kunna odla grödor i framtiden. Nya självhjälpsgrupper i Tanzania Torsdagsaktionerna tar en paus Den 18 mars lägger regeringen fram ett förslag om att bristande tillgänglighet ska klassas som diskriminering. Det innebär en paus för Torsdagsaktionen, där handikappförbunden, inklusive RSMH, varje torsdag protesterade för att I december förra året åkte Jimmie Trevett, förbundsordförande RSMH och Gunilla Brändström från RSMH Umeå till Tanzania för att fortsätta sitt samarbete med landets riksorganisation som jobbar med psykisk ohälsa, TUSPO. Denna gång hjälpte RSMH till med att starta upp tre studiecirklar om självhjälp. En handlade om sjukhus och medicin, en annan om droger och en tredje om drömmar och livsmål. Många av medlemmarna berättade att de hade blivit mycket hjälpta av TUSPO. Nu hoppas de på att få en traktor för att kunna odla på den mark som organisationen har fått till skänks, eftersom det är svårt för personer med psykisk ohälsa att annars få arbete. Efter att RSMH var där 2012 har lokalföreningarna utökats från sju till tio stycken. Det är många kvinnor som lever förtryckta i Sverige. Som väljer att göra detta på grund av psykisk ohälsa precis som jag. Men jag väljer att öppna käften. Citat från Anne-Sofie Höij på RSMHbloggen regeringen inte reagerat på utredningen Bortom fagert tal. Handikappförbunden, som länge har drivit frågan att införliva bristande tillgänglighet i diskrimineringslagstiftningen, väntar dock med att jubla tills de har sett hur regeringens förslag ser ut. FÖRTYDLIGANDE: I förra numret nämndes att adhd kan växa bort, men forskning visar att vuxna ofta har kvar symtom. Revansch 2014:1 3

4 Det är inget fel på en för att man mår dåligt För två år sedan var höjdhoppsstjärnan Linus Thörnblad, känd från Kändishoppet i TV3, tvungen att avsluta sin karriär för att han gick in i väggen. Han är fortfarande inte helt återställd men har lärt sig att lyssna på varningssignalerna. Med ett VM-brons och ett EM-silver i bagaget var Linus Thörnblad ett av våra största höjdhoppslöften. Men inget blev som det var tänkt meddelade han att han var tvungen att lägga av med idrotten för att han drabbats av en utmattningsdepression. För Revansch beskriver han tiden i början av karriären som något av en dröm. Han kunde leva på det roligaste han visste: Att träna och tävla i höjdhopp. Det flöt på bra, jag tjänade pengar och fick resa och träffa en massa folk. Samtidigt pressade jag mig själv väldigt hårt. Jag tränade alltid, även om jag var sjuk, säger han. SÅ HÄR I BACKSPEGELN kan Linus se att det som tog honom så långt inom idrotten också var det som fick honom att gå in i väggen. När de första symptomen på utmattning kom blundade han och tränade bara ännu hårdare. Jag hade sjuka smärtor dygnet runt och kände mig ofta helt matt. Jag var alltid förkyld eftersom mitt immunförsvar var satt ur spel. Allt blev värre inför tävlingarna. Det hände att jag bröt ihop hemma i soffan. När Linus Thörnblad fick en bristning i upphoppsbenet fick han rådet att vila i två månader. Då släppte allt. Han sov 20 timmar om dygnet och var tvungen att ställa klockan för att komma ihåg att gå upp och äta. När det var som allra värst kunde jag inte läsa längre. Jag minns att jag skulle titta på en TV-serie och när jag försökte läsa texten förstod jag inte vad det stod. Jag lämnade inte lägenheten på flera veckor och när jag vaknade grät jag. När jag såg mig själv utifrån kunde jag se att det inte fanns något att vara knäckt över. Jag borde kunna ta mig samman, men det gick inte, säger han. Efter två månader kunde han fortfarande knappt gå ut och promenera. Han insåg att det var en lång väg tillbaka och att han var tvungen att ta det långsamt. Han började med att gå ut och gå en gång i veckan. Sakta ökade han från 20 till 40 minuters promenad. Sedan började han gå till träningshallen och hälsa på, för att slutligen börja träna igen. Linus offrade allt för att komma tillbaka. När han inte tränade sov han. Han träffade inga vänner, gjorde aldrig något bara för att det bara var roligt. Till slut tvingades jag inse att det inte gick längre. Jag kunde inte leva så. Sedan dess har det gått snart två år och när jag frågar hur han mår i dag, säger Linus att han har kommit halvvägs. Jag jobbar halvtid på ett ungdomshem, motionerar två pass och har två sociala aktiviteter i veckan. Resten av tiden vilar jag. Så länge jag inte rubbar den balansen mår jag bra. DE SENASTE TVÅ ÅREN har Linus ändå varit med på två stora TV-satsningar, bland annat Kändishoppet i TV3, där han har tävlat mot andra kändisar i simhopp. Inspelningsperioderna var intensiva och Linus säger att det tog på krafterna. Samtidigt upplevde han att han inte hade råd att tacka nej. Eftersom jag inte hade någon anställning som idrottare kunde jag inte bli sjukskriven. Försäkringskassan uppmanade mig att testa ett annat jobb först, men det gick inte, jag kunde ju inte komma upp ur sängen. Jag hade inget att luta mig mot och tvingades börja om på noll i en situation där jag inte hade någon som helst möjlighet att klara av det. Som tur är hade jag sparat mycket pengar under min idrottskarriär som jag har kunnat leva på nu, säger han. LINUS THÖRNBLAD ÄR mycket kritisk till att idrottsförbunden inte har någon beredskap för de psykiska problem som kan drabba idrottare. Har man ont i knät får man all hjälp man behöver, men när det gällde psyket är det ingen som lyssnar. Han fick söka hjälp på annat håll och det tog tid innan han träffade en terapeut som kändes bra. Innan dess träffade jag flera som inte tog mig på allvar. En psykiatriker skrev ut antidepressiva mediciner över telefon utan att ens träffa mig. Men jag var egentligen inte deprimerad. Visst, det här är det jobbigaste jag har varit med om, men depressionen var snarare en bieffekt av utmattningen, säger han. Finns det något som hade kunnat förhindra att det här hände? Jag var besatt av att träna så jag tror inte att någon hade kunnat få mig att backa. Det enda som kanske hade kunnat få mig att stanna upp hade varit att se en film på hur jag skulle må sedan. Men jag önskar förstås att jag hade haft mer kunskap om riskerna med att pressa sig själv för hårt. NUMERA FÖRELÄSER Linus om sina erfarenheter för att hjälpa andra. Mitt budskap är att komma ihåg att det inte är något fel på en för att man mår dåligt. Han kommer alltid att gilla att tävla med sig själv, det är bara sådan jag är. Men i dag är han bättre på att se varningssignalerna och att avsätta tid för vila. Jag önskar så klart att jag mådde helt bra redan nu, men om jag har tagit mig halvvägs på två år och mår helt bra om ytterligare två år så kommer jag att vara rejält glad. Pernilla Ahlsén 4 Revansch 2014:1

5 FAKTA/LINUS THÖRNBLAD Ålder: 28 Bor: Malmö Gör: Föreläser, arbetar halvtid på ungdomshem, syntes nyligen i Kändishoppet på TV3. Foto: Camilla Gewing-Stålhane

6 NYHETER Sämre ekonomi för många De senaste årtiondena har människor med psykiska funktionsnedsättningar fått det kärvare ekonomiskt. En bidragande orsak är socialförsäkringssystemet. Lösningarna på problemet är jättebreda. Det är en stor utmaning, säger Rickard Bracken, projektledare på Hjärnkoll. I december kom myndigheten Handisam och projektet Hjärnkoll ut med en rapport som visade att personer med psykisk ohälsa har mycket sämre ekonomi i genomsnitt än övriga befolkningen. Underlaget är från en mängd olika studier och rapporter. Att det blivit kärvare under de senaste årtiondena beror på flera orsaker. En är att arbetsmarknaden blivit mer specialiserad, enklare arbeten har försvunnit och det ställs högre krav på arbetstagaren. Den som inte passar in ställs lättare utanför. En annan nyare förändring är socialförsäkringssystemet, som innebär att ersättningsnivåerna sjunker succesivt. FÖR PERSONER MED psykisk ohälsa blir det en ond spiral. Det ger en stress som gör det ännu svårare att ta sig ut på arbetsmarknaden, säger Rickard Bracken, projektledare. Han har inga färdiga lösningar på hur utanförskapet ska kunna minskas utan pekar på att det behövs en bred diskussion och politiska initiativ. Men han tror bland annat på bättre arbetsmiljö och på att skapa en mer tillåtande arbetsmarknad. KHAI CHAU SOM LEVER på sjukersättning är inte förvånad över rapporten. Att personer med psykisk ohälsa har det sämre ekonomiskt har varit solklart Sjukersättningen gjorde att jag fick råd att börja bowla. Det har varit en viktig del i min återhämtning, säger Khai Chau. Foto: Sofie Ekholm sedan första gången på 90-talet då jag blev sjuk, säger han. Då blev han nekad sjukpenning, eftersom han blivit sjuk direkt efter lumpen, och inte haft någon inkomst som skulle ligga till grund för försäkringen. I stället fick han och hans mamma dela på hennes förtidspension. Först sju år senare fick han rätt till sjukersättning. Det blev ett lyft. Då fick jag råd att börja bowla. Det har varit en viktig del i min återhämtning, säger Khai Chau. MEN FORTFARANDE behöver han snåla på allt som går. Han har ingen tv för att slippa betala licensen och äter tillsammans med sin mamma ofta för att spara. Dessutom släpar lånen efter. Det är alltid en oro varje dag för hur pengarna ska räcka till, säger Khai Chau. Han tror att sjukförsäkringen behövs anpassas till personer med psykisk ohälsa, men driver även frågan om att få rätt till handikappersättning. Psykiska funktionsnedsättningar borde likställas med andra funktionsnedsättningar, säger Khai Chau. Anna Langseth Så kan utanförskapet minskas Skapa en öppnare arbetsmarknad och bättre arbetsmiljö Skapa bättre skola som fångar upp personer med psykisk ohälsa Anpassa socialförsäkringssystemet så att det passar även personer med psykiska funktionsnedsättningar Minska tabun kring psykisk ohälsa i samhället, så att det blir enklare att anställa och skapa sig ett kontaktnät. 6 Revansch 2014:1

7 Brukare förlorar möteslokaler Mölndals kommun kastar ut RSMH ur sina lokaler. Och i Stockholm läggs Arbetscentrum på Östermalm ned. Det är för djävligt, säger Maurice Gachon, RSMH Mölndals styrelse. Hjälptelefonen Nationella hjälplinjen saknar fortfarande pengar. Men nu förs samtal mellan SKL och socialdepartementet. På något sätt måste de ansvariga lösa finansieringen, säger Anita Odell, representant från NSPH. Här har medlemmarna i RSMH Mölndal kunnat arbeta i trädgåden. Utanför den gamla villan där RSMH Mölndal tidigare höll till ligger en stor vacker trädgård. Här har medlemmarna sysslat med trädgårdsarbete, vilket hjälpt dem i sin återhämtning. I huset har det även varit lätt att ordna fester och firande vid högtiderna för de medlemmarna. Men i somras beslutade Mölndals kommun att slänga ut RSMH och ta in annan verksamhet där. I stället har föreningen fått flytta till lokaler som beskrivs som kontorsliknande och ändamålsenliga, med endast ett långt bord och stolar runt. Vi kan inte bedriva vår verksamhet i den miljön, säger Ing-Gull Enqvist, sekreterare. Kenneth Wallin (M) ordförande i vårdoch omsorgsnämnden i Mölndals kommun förklarar flytten med att kommunen behövde spara pengar samt att det var orättvist mot andra föreningar för personer med funktionsnedsättningar att RSMH hade så fina lokaler. Forskning visar att trädgårdsarbete ofta är positivt för personer med psykisk ohälsa, vilket skulle kunna leda till att de återgår i arbete. Sparar ni kortsiktigt? Samtal pågår om hjälplinjen Nationella Hjälplinjen, som bedriver kostnadsfri psykologisk hjälp per telefon, står i dagsläget utan pengar. Men fortfarande går det att ringa till linjen. Anita Odell sitter i dess förvaltningsgrupp som representant för nätverket Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH. Hon har hopp om att den kommer finnas kvar. Det är jätteviktigt för hela befolkningen att linjen finns kvar, så på något sätt måste de ansvariga lösa finansieringen, säger Anita Odell. Tanken har varit att landstingen ska finansiera linjen, som ska ingå i sjukvårdsupplysningen Men än så länge har Sveriges kommuner och landsting, SKL, inte lyckats få med alla landsting på tåget. Nu för SKL i stället samtal med socialdepartementet. Men Anders Printz, regeringens psykiatrisamordnare vill i dag inte svara på i fall departementet tänker skjuta till pengar. SKL har tagit på sig ansvaret för att det blir gjort. Det är vår utgångspunkt att de gör det enligt planen, säger han. Revansch har även sökt ansvarig på SKL, som inte har gått att nå. Sedan start för drygt tio år sedan har hundratusentals personer ringt till Nationella hjälplinjen för att få råd och stöd vid kriser. Anna Langseth Ja, det är möjligt. Men att kunna bevisa det i pengar är väldigt svårt, säger Kenneth Wallin. Även i Stockholm har nedskärningar gjorts inom socialpsykiatrin. Arbetscentrum på Östermalm, dit runt personer med psykiska funktionsnedsättningar har kommit för att arbeta och få en dräglig sysselsättning, stängs ned. Nu hänvisas de i stället till andra delar av staden, vilket lett till protester. Många har knapp ekonomi eller obehagskänslor för att åka buss eller tunnelbana, därför kan det vara betydelsefullt för deltagarna att ha närhet till sitt arbetscentrum. Men Therese Carlborg (M), ordförande i stadsdelsnämnden, lovar att tjänstemännen kommer att sätta sig ned och prata med var och en av deltagarna för att individuella lösningar ska tas fram så att alla kan ta sig till ett annat arbetscentrum. Hur löser ni det rent konkret för dem som inte kan åka med kollektivtrafiken, sponsrar stadsdelen taxi eller köp av en cykel? Vi har erfarna socialhandläggare som löser det på bästa sätt för varje individ, säger Therese Carlborg. Anna Langseth Skallskador ger ökad risk för självmord Personer som drabbats av kraftigt slag mot huvudet löper tre gånger högre risk att dö i förtid, ofta av självmord. Det uppger forskare på Karolinska Institutet, som även efterfrågar att vården är uppmärksam ifall denna grupp uppvisar tecken på psykisk ohälsa. Varför dessa personer har högre dödlighet är oklart, men kan bero på skador på delar av hjärnan. Trafikverket satsar för att minska självmord Trafikverket satsar 1,5 miljarder kronor för att minska antalet självmord med hjälp av bland annat staket och rörelsedetektorer längs svenska järnvägar, skriver SvD (20/1). Personer som hindras begå självmord vill nästan alltid leva vidare. Revansch 2014:1 7

8 8 Revansch 2014:1 Illustration: Beata Boucht

9 TVÅNGSÅTGÄRDER Regeringen utreder förslag om ökat tvång Psykiatrin kan börja använda mer tvång, om ett aktuellt förslag går igenom. Men det saknas forskning som visar att tvång skulle ge bra vård. Dessutom kan till exempel bältesläggningar ofta undvikas genom samtal och promenader. För nästan två år sedan presenterades Psykiatrilagsutredningen, som är en översyn av psykiatrilagarna. Utredningen fick mycket kritik från både myndigheter, organisationer och forskare. Jag blev alldeles chockad när jag först hörde om utredningens förslag. Den är förskräcklig på en lång rad punkter. Det är som att vrida klockan tillbaka till talet, säger Henrik Anckarsäter, professor i rättspsykiatri vid Göteborgs universitet. Han anser, liksom flera som gett respons på utredningen, att antalet personer som tvångsvårdas skulle öka. Dessutom är han övertygad om att tvångsbehandlingarna skulle bli fler och användas oftare. Utgångspunkten som utredaren hade var att vårdtiden kunde kortas om tvångsvård sattes in i ett tidigare skede, enligt Anders Printz, regeringens psykiatrisamordnare. Men det påståendet har inget belägg i forskningen. LARS KJELLIN, chef för psykiatriskt forskningscentrum i Örebro och som har specialiserat sig på tvångsvård berättar att det främst har gjorts studier på öppen tvångsvård. Där pekar forskningen på att tvångsvården inte har några effekter på återintagning. Studierna talar alltså för att tvånget inte minskar vårdkonsumtionen, säger han. Det saknas även bevis för att patienter skulle återhämta sig mer av att tvångsvårdas. Det allra viktigaste för patientens mående är att bli behandlad med respekt och lyssnad på, oavsett om kontakten med psykiatrin bygger på tvång eller inte. Själva tvånget bör snarare ses som en skyddsåtgärd, anser Lars Kjellin. Förutom brist på stöd i forskningen betonar flera jurister att ett alltför lättvindigt tvång skulle strida mot mänskliga rättigheter såsom tortyrförbudet, förbudet mot godtyckligt frihetsberövande och ingrepp på den kroppsliga integriteten paragrafer som står i Sveriges grundlag. Men trots kritiken fortsätter regeringskansliet att tröska igenom förslaget. SAMTIDIGT VISAR projektet Bättre vård mindre tvång, som har drivits av Sveriges Kommuner och Landsting, att det är bra att patienten är mer delaktig i psykiatrin. Över hälften av vårdenheterna i projekten har lyckats minska tvångsbehandlingarna kraftigt med hjälp av ändrade rutiner och enkla medel. Det gäller att ligga steget före. Personalen märker ofta när en patient har varvat upp sig och är orolig. Ibland kan bältning undvikas på ett så enkelt sätt som genom att sätta sig ned med patienten i ett enskilt rum och prata; Du verkar må dåligt, vad kan vi göra för att lugna dig?, säger Herman Holm, projektledare. I vissa fall ber patienten om att få lugnande mediciner. I andra fall har en promenad hjälpt och på så sätt har bältesläggning kunnat undvikas. Dessutom har ofta personal och patient haft så kallade eftersamtal, efter bältning, för att reda ut hur det kan undvikas nästa gång. Många gånger är tvångsåtgärder ett stort psykiskt trauma. Därför är det viktigt att försöka undvika det, säger Holm. Anders Printz, regeringens psykiatrisamordnare, håller med om att en diskussion om patienternas rättigheter saknas i psykiatrilagsutredningen. Därför tog han initiativ till ett seminarium där bland annat RSMH medverkade i höstas. Fram till marsapril i år fortsätter regeringskansliet att samla in synpunkter och information, för att få ett bättre underlag. Det är inte bestämt att vi ska göra som utredningen föreslår, men det är inte heller bestämt att vi inte ska göra det, säger han. Anna Langseth Några förslag från psykiatrilagsutredningen Ökade möjligheter till tvångsvård i hemmet. Utredningen föreslår att en patient direkt ska kunna tas in i öppen psykiatrisk tvångsvård utan att först ha vårdats på en sluten verksamhet. Lättare att omhänderta personer för psykiatrisk tvångsvård. Psykiatrin skulle kunna tvångsvårda någon i fall det anses finnas risk för att personen försämras. Förslaget liknar den gamla lagen, innan LPT, och då hade psykiatrin dubbelt så många tvångsintagna patienter. Särskilda skyddsåtgärder. Personer med psykisk ohälsa, som har begått brott ska kunna tvångsomhändertas efter att de har avtjänat straffet. Argumentet är att det finns risk för att de skulle återfalla i brott. Detta trots att gruppen med psykisk ohälsa statistiskt inte är mer benägen att återfalla i brott än andra. Införa en tvångsåtgärdsnämnd, som ska kunna bevilja längre tid för bältesläggning och avskiljning samt tillåta tvångsbehandlingar som i dag är olagliga, till exempel hockeyhjälmar och skyddshandskar. Källor: Herman Holm, RSMH:s remissvar och Psykiatrin och lagen (SOU 2012:17). Revansch 2014:1 9

10 TVÅNGSÅTGÄRDER Två medlemmars upplevelser Foto: Nancy Wiklund ANNELI JÄDERHOLM: Hela rummet är fullt av rörelse. Personalen vill mig väl, stressar, drar och sliter. De måste skynda sig att ge mig en gräns. Alla vill ta ansvar och gör vad de kan. De vill verkligen hjälpa mig. Det är inte min kropp som är problemet. Den är full av adrenalin, skräck och panik. Rörelseenergin måste få utlopp annars förtar mig den rent fysiska smärtan. Den fysiska smärtan är oerhörd när jag spänns fast med remmar runt händer och fötter. De flesta vet hur kroppen svullnar och ömmar vid stress men få har förmågan att tänka på hur det skulle kännas att spännas fast då. Jag ligger och lallar om solen. Det är svårt att tro att jag är närvarande. Men det är jag. Men jag är inte verbal. Jag kan inte prata men jag är en mästare på att läsa av gester, tonfall och kroppsspråk när jag är i kris. Det ingår liksom i mitt försvar. Men ingen tänker på det. Jag ligger i den tunnaste sjukhusskjortan som inte skyler någonting, har jag tur sitter sista knappen kvar då knapphålen är mycket urtvättade. (Hur många skulle våga gå ut med den tunnaste nattskjortan i staden, bland främmande människor?) Jag ligger med benen isär och blottar mitt skrev. Ingen vet vad jag bär på. Att jag slungas tillbaka till de gånger jag förgreps under mina tidiga år. Det är bråttom och över mig har jag män och kvinnor med ansträngda ansikten, jag ser deras strama drag, deras sammanbitna läppar, deras blodådror som pulserar och deras rödsprängda ögonvitor. Jag tror att jag möter Djävulen. Jag förstår inte då ingen pratar med mig, informerar mig om vad som händer. Jag orkar inte mer. Jag dras än längre in i min magi, min magiska verklighet. Dit jag tar mig när jag inte längre står ut. Jag blir än en gång Jesus. Jag blir korsfäst. Jag blir förrådd av Judas. Vem Judas är av de som drar och sliter runt mig, vet jag inte. De kommer med en spruta. Jag tror att det är min sista i livet. Jag kämpar för allt jag är värd. Jag skulle kunna slåss för mitt liv. Men jag ligger fastnaglad. Ingen frågar mig vart jag vill ha sprutan. Ingen ger mig det mandatet. Ingen tror heller att jag kan välja eller ser mitt svagt pekande finger att jag vill ha den på höger skinka. Jag ger upp. Stelnar. Ligger still. Blundar hårt. Jag ser mitt liv passera revy för min inre syn. Jag skall snart dö när giftet från sprutan spridit sig. Det är min verklighet. Lika verklig som verkligheten. Jag är vettskrämd och helt maktlös. Jag ser brutala bilder för min inre syn, gamla övergrepp från det förflutna dyker upp och sargar min själ än mer. Nu skall någon sitta och vaka över mig. Se till att jag klarar mig rent fysiskt, att inte mitt tillstånd är livshotande samt kontrollera min känslomässiga status. Jag är skräckslagen. Jag vet inte vem det är. Någon sitter på en stol med ryggen vänd mot mig, kikar över axeln lite då och då men tittar mest ut genom dörren mot de andra. Tydligen en vikarie då de andra behöver utföra mer viktiga uppgifter. GABRIELLA OLSSON: Att bli fastspänd i ett bälte bestående av fem centimeter grova läderremmar med mässingsbultar som håller det hela på plats, bara huvudet kan röra sig, är efter en lugnande spruta inte värre än att ligga hemma i soffan och dåsa, bortsett från att man har ont i bröstbenet efter en ladykiller, värk i bröstkorgen efter ett knä, sveda runt arm- och fotleder, klåda i näsan samt ingen tv. Du samarbetar, vänder andra skinkan till när injektionen ska ges. Allt som börjar på tvång solidariserar man sig med. Tvångsmedicinering, tvångsinjektioner, tvångsomhändertagande, tvångsvård, tycker man är okej. Man ligger där som en flundra. Vid ett bankrån på Norrmalmstorg på sjuttiotalet väcktes hela världens förundran över att den tagna gisslan ansåg att rånarnas krav om lösensumma var rimligt. Offren solidariserade sig med rånarna och vände polis, anhöriga och allmänheten ryggen. Spännbälte och elbehandlingar är så förlegat att man inte vet om man ska skratta eller gråta. Varför psykiatrin är så bedrövligt omodern och otidsenlig beror kanske på att många psyksjuka fastnar i Stockholmssyndromet. Foto: Anna Langseth 10 Revansch 2014:1

11 Kvinnor bältesläggs oftast Unga kvinnor med personlighetsstörning är den grupp som bältesläggs oftast. Det känns som om psykiatrin har tappat kontrollen över hur man hanterar lagstiftningen, säger Henrik Anckarsäter, professor i rättspsykiatri vid Göteborgs universitet. Under projektet Bättre vård mindre tvång visade det sig att var tredje person som bältesläggs är en kvinna i åldern år, ofta med en diagnos som räknas som personlighetsstörning. Det innebär att denna grupp är överrepresenterad vid bältesläggning. Men så behöver det inte vara. Här borde psykiatrin kunna hitta alternativ, säger Herman Holm, psykiatriker och den som ledde denna del av projektet. ETT ALTERNATIV FÖR att minska tvångsbehandlingarna skulle kunna vara att försöka undvika slutenvård över huvudtaget. Enligt Herman Holm kan det ofta vara bättre för kvinnor med olika former av så kallade personlighetsstörningar att få dagvård med tätare kontakter ett mellanting mellan öppenvården och slutenvården, något som bland annat Södertälje har prövat. Många kan må sämre av att ligga inne på slutenvården, säger Herman Holm och nämner att till exempel dialektisk beteendeterapi och mentaliseringsbaserad terapi är bra hjälp. Även Henrik Anckarsäter, professor i rättspsykiatri vid Göteborgs universitet, är kritisk till att just denna grupp är överrepresenterad vid bältesläggning. Är du självdestruktiv är det lätt att bältesläggningen blir ytterligare ett sätt att vara självdestruktiv. Den kliniska erfarenheten visar att mer tvång kan leda till en upptrappning av våld samtidigt som tvångsåtgärderna kan bli en del av det självskadande beteendet. Det finns ingen forskning som visar att patienter blir friskare av mer tvång, säger han. DESSUTOM ANSER HAN att lagen används på ett felaktigt sätt. Bältesläggning får bara användas i nödfall om det är det enda sättet att hindra att personen skadar sig själv eller någon annan. Kvinnor är Illustration: Beata Boucht många gånger fysiskt svagare och Henrik Anckarsäter anser att det oftast borde räcka med två vårdare för att förhindra att hon läggs i bälte. Ett annat krav för att få bälteslägga någon är att patienten är så förvirrad att hon eller han behöver en tvångsinjektion, men det sker oftast vid psykoser eller akuta förvirringstillstånd. Det är fel att personlighetsstörning är den vanligaste diagnosen vid tvångsåtgärder, säger Henrik Anckarsäter. Anna Langseth Revansch 2014:1 11

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Östersund. Jag sitter med i Brukarrådet för Område Psykiatri

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

tiskt tillsammans kan förändra en hel det fram till 2020. Men då måste vi acceptera att våra kunskaper verkligen kommer fram. Vi måste också från

tiskt tillsammans kan förändra en hel det fram till 2020. Men då måste vi acceptera att våra kunskaper verkligen kommer fram. Vi måste också från Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Jimmie Trevett, andre vice ordförande RSMH. Det har varit många goda ord

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Arbetsliv. Er partner: Anneli Jäderholm. (C)Fotograf Agneta Viklund

Arbetsliv. Er partner: Anneli Jäderholm. (C)Fotograf Agneta Viklund Arbetsliv Er partner: Anneli Jäderholm (C)Fotograf Agneta Viklund År 2006 Attitydambassadör Anneli Jäderholm Kampanjen drivs av Handisam i samarbete med Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa NSPH. Samverkanspartners:

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för? Lars Tovsten Från: Josefine Svensson Skickat: den 8 december 2012 17:10 Till: Lars.tovsten@gmail.com Ämne: Re: Förhöret... Här kommer kopian. Den 30 okt 2012 15:46 skrev

Läs mer

Boka en ambassadör från (H)järnkoll

Boka en ambassadör från (H)järnkoll Boka en ambassadör från (H)järnkoll Ambassadörerna har egna erfarenheter av psykisk ohälsa och berättar gärna om hur det är. Boka din egen ambassadör och slå hål på fördomar och öka dina kunskaper. Du

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Schizofreniförbundet

Schizofreniförbundet Schizofreniförbundet Ögon av Mats Konradsson Under de senaste veckorna hade hon känt sig konstig. Hon hade svårt att sova och kände sig orolig utan att veta varför. Men en natt hände det någonting. Utan

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

2014-04-24. Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta?

2014-04-24. Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta? Misa Fridhemsplan Med rätt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet. Diagnoser/tillstånd/socialmedicinska arbetshinder: Psykoser, social fobi, schizofreni, personlighetsstörning, bipolära tillstånd,

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje?

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje? Jobba dig lycklig Att ha ett arbete är en av de absolut viktigaste faktorerna för vår lycka, trots larmrapporter om stress och utbrändhet. Det visar den internationella lyckoforskningen. Bengt Brülde är

Läs mer

Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården

Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården 3 INTERVJU Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården Carina Dahl har jobbat med brukarfrågor från två perspektiv, som politiker och som ombudsman i Verdandi. Är det inte

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1)

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1) LEKTIONER KRING LÄSNING Lektionsövningarna till textutdragen ur Sara Kadefors nya bok är gjorda av ZickZack Läsrummets författare, Pernilla Lundenmark och Anna Modigh. Billie: Avgång 9:42 till nya livet

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Den kidnappade hunden

Den kidnappade hunden Den kidnappade hunden Lisa, Milly och Kajsa gick ner på stan med Lisas hund Blixten. Blixten var det finaste och bästa Lisa ägde och visste om. När de var på stan gick de in i en klädaffär för att kolla

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Textbearbetning: Boel Werner och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Grafisk form: Per

Läs mer

2.Brevet! Idag har något konstigt hänt i skolan. Det var ett brev som stack ut i en liten springa i dörren, på. det såhär

2.Brevet! Idag har något konstigt hänt i skolan. Det var ett brev som stack ut i en liten springa i dörren, på. det såhär 1.Hej! Hej jag heter Jakob. Jag är 9 år och går på Havsundaskolan. Jag gillar att spela fotboll och hockey. Jag älskar min t-shirt och mina jeanshorts. Vår lärare heter Kerstin, hon är så snäll. Min allra

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

Stegen framåt! Case Managment. Jeanette Andersson

Stegen framåt! Case Managment. Jeanette Andersson Stegen framåt! Case Managment Jeanette Andersson 1 Stegen framåt! Copyright 2012, Jeanette Andersson Ansvarig utgivare: Stegen framåt Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-2436-7 2 Innehåll Förord...

Läs mer

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Innehåll: Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Människan är rationell! Men vi gör ju så dumma

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Gå vidare Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Förutom smärtan och sjukhuset så känns det rätt konstigt. Hela min familj sitter runt mig, tittar på mig och är bara tysta. Mitt namn är Lyra Locker och jag

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Ökad tillströmning av människor på flykt genom Europa. Toppmötena avlöser varandra. Civilsamhället

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 9, Genombrottsprogram 1, Barn och ungdomspsykiatriska kliniken, Södra Älvsborgs sjukhus, Borås Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska

Läs mer

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén sidan 1 Författare: Christina Walhdén Vad handlar boken om? Hamed kom till Sverige för ett år sedan. Han kom helt ensam från Afghanistan. I Afghanistan är det krig och hans mamma valde att skicka Hamed

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING Ett miniprojekt utifrån ESL:s utbildningsmaterial i Näckrosprojektets intention att arbeta över gränserna kommun och landsting. Miniprojektet

Läs mer

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson PERIODENS ERBJUDANDE HEL av Hans Thörn med av Hans Thörn med Låt intuitionen guida dig! För att ett barn ska växa upp till en hel människa, som lever livet fullt ut och utnyttjar sin fulla kapacitet, räcker

Läs mer

K Hur ser de t ut för dig?

K Hur ser de t ut för dig? Behandlingsguide K Hur ser de t ut för dig? arbetsbl ad (Kryssa för det som stämmer för dig) 1. Är du stressad eller orolig? Jag kan inte tänka klart ( Jag glömmer saker ( Jag har svårt att fokusera (

Läs mer

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet 2013 Jenny Andén Angelström & Anna Sundström Ansvarig utgivare: Jenny Andén Angelström ISBN: 978-91-637-2882-2

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Föreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015

Föreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015 Föreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015 Tändvätska för att hitta din glöd privat och på jobbet! Att ge varandra tändvätska innebär att vi ger varandra rätt energi. Då får vi

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer

Ta vara på tiden, du är snabbt "för gammal" för att inte behöva ta ansvar.

Ta vara på tiden, du är snabbt för gammal för att inte behöva ta ansvar. Några ord till min Tips och råd från IHL1A, 16 januari 2015 Lev livet medan du kan Tänk ej för mycket på framtiden, ej heller på det förflutna Var snäll mot dem som är snälla mot dig; det lönar sig. Gör

Läs mer

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av: Kvällens schema Mentaliseringsbaserad terapi Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad kan man

Läs mer

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda?

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda? Kommunikation Vi människor kommunicerar på många olika sätt. Vi ringer, mejlar och pratar med varandra. Men vi använder också kroppen väldigt mycket. När personer kommunicerar är all kommunikation inte

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt. Karin Backrud och Jenny Källman. Nyköpings lasarett

Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt. Karin Backrud och Jenny Källman. Nyköpings lasarett Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt Karin Backrud och Jenny Källman Nyköpings lasarett Syfte med studien var att beskriva patienters upplevelse av

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv.

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Hej, jag mitt namn John. Jag har inte velat posta det här, men nu har jag äntligen tagit mig modet att göra det. Jag måste

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Text & Layout: Linnéa Rosenberg & Lovisa Schiller Riksförbundet Attention 2014 Illustration: Emelie Stigwan, Lilla Kompisen Tryck: Katarina Tryck

Text & Layout: Linnéa Rosenberg & Lovisa Schiller Riksförbundet Attention 2014 Illustration: Emelie Stigwan, Lilla Kompisen Tryck: Katarina Tryck Vad ar ADHD? Elsa tycker att det ar som att ha myror i brallan och i huvudet. Robin tycker att det ar som en jattesnabb bergochdalbana. Att ha ADHD kan vara bade en styrka och en utmaning. Har hittar du

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Intervjuerna utförda under hösten 2009 av Lena Jonsson Det är just det att jag inser, att även om jag skulle vinna alla pengar

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Riitta Aikkola Vasa yrkeshögskola 1 ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Inlärning är en förmåga och det går att öva upp sin förmåga att lära sig. Alla har möjlighet att utveckla

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer Att mobilanvändandet går att koppla till sömnstörningar visar även en undersökning gjord i Bamberg. 7 Samma sak visade sig även i den undersökningen när försökspersonerna utsattes för en tusendel av det

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 39 PIVA Psykiatriska kliniken Kristianstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Drömmen som brast sidan 1 Lärarmaterial

Drömmen som brast sidan 1 Lärarmaterial Drömmen som brast sidan 1 Lärarmaterial Författare: Jørn Jensen Vad handlar boken om? Toves värld har rasat samman. Hon har just fått reda på att hennes pappa, som hon inte har kontakt med, är pedofil.

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

Personlig framgång och frihet. Om skaparen

Personlig framgång och frihet. Om skaparen Personlig framgång och frihet Om skaparen När Tomas var liten skilde sig hans föräldrar. Han blev mobbad i skolan och blev allt mer innesluten och aggressiv, och började själv att mobba, stjäla, dricka

Läs mer

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter.

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. 1. Inledning Sveriges förenade studentkårer, SFS, har under lång tid arbetat för att de stora bristerna i sjukförsäkringssystemet

Läs mer

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA?

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? Den här uppgiften börjar med att du läser ett utdrag från romanen Talk Talk av TC Boyle. Boken handlar bland annat om Dana som är döv och hur hennes familj och pojkvän uppfattar

Läs mer

Tar du hand om någon som är sjuk? Låt oss få ta hand om dig

Tar du hand om någon som är sjuk? Låt oss få ta hand om dig Tar du hand om någon som är sjuk? Låt oss få ta hand om dig Givande och självklart Men oj, så slitsamt ibland De allra flesta ställer upp när någon behöver hjälp. Ofta är det helt självklart att hjälpa

Läs mer

Lenas mamma får en depression

Lenas mamma får en depression Lenas mamma får en depression Text och illustrationer: Elisabet Alphonce Lena bor med sin mamma och lillebror Johan på Tallstigen. Lena går i första klass och Johan går på förskolan om dagarna. Lena och

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

uidenpsykiatriguidenp

uidenpsykiatriguidenp sykiatriguidenpsykiatri uidenpsykiatriguidenp ykiatriguidenpsykiatrig idenpsykiatriguidenpsy iatriguidenpsykiatrigui enpsykiatriguidenpsyki Psykiatriguiden Denna broschyr är till för dig som är psykiskt

Läs mer