Följ Avtal 2012 på kfo.se! Årets Kooperativ blev två. EU-stöd till Äldreåret NUMMER 10 december 2011 /

Transkript

1 Nytt från KFO NUMMER 10 december 2011 / Följ Avtal 2012 på kfo.se! Nu händer något i stort sett varje dag i avtalsrörelsen. När detta skrivs återstår bara timmar innan gällande avtal på industrisidan löper ut, och ett nytt bud har lämnats av de opartiska ordförandena, OpO, som fack och arbetsgivare ska ta ställning till. Men när detta läses är det en gammal nyhet och mycket nytt har hänt. Därför är webben ett mycket bättre medium för att hålla sig à jour med en snabb utveckling. Följ därför avtalsrörelsen 2012 på KFOs hemsida, som har en särskild sida för ändamålet med regelbunden och tät uppdatering. Här finns även bakgrundsfakta, både allmänt om avtalsrörelsen och om KFOs egna avtal. Och en påminnelse om att de gamla avtalen gäller, så länge inget nytt tecknats även om de löpt ut. För mer info se Årets Kooperativ blev två Fyra finalister hade utsetts i tävlingen Årets kooperativ, som Coompanion anordnar, och två av dem vann. Det var Dalens Kooperativ, som arbetar med hemtjänst i Malung och Älvdalen, och VästgötaLandet, ett företagskooperativ som driver en virtuell turistbyrå. Ur juryns motiveringar: Kooperativet Dalen: Dalen visar på en ständig utveckling och vad ett kooperativ kan göra för sin hembygd. Deras breda verksamhet är ett bevis på vad som händer när människor väljer att gå samman. VästgötaLandet: Som turist i en bygd vill man göra olika saker och inom VästgötaLandet drar de stora aktörerna nytta av de små och tvärtom. Företagssamverkan är en framtidsmodell för företagare som vill överleva på landsbygden. EU-stöd till Äldreåret 2012 Nästa år är inte bara Kooperationens år har av EU utsetts till det Europeiska året för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationer Äldreåret. Det ska öka medvetenheten om betydelsen av ett aktivt åldrande både för samhället och för individen. Under året finns det möjlighet för idéburna organisationer, företag, kommuner och landsting att få stöd för att uppmärksamma viktiga faktorer för målet ett aktivt åldrande. Läs mer om Äldreåret 2012 på EU-kommissionens webbplats, där det även ska finnas information om vilket stöd lokala och regionala aktörer kan få. För mer info se Här delar Gun-Britt Mårtensson, ordförande för Coompanion Sverige ut diplom till representanter för kooperativen.

2 Lyckad konferens om förskolan I början av november hölls en välbesökt konferens om den nya skollagen och vad den innebär för fristående förskolor. Det blev samtidigt ett tillfälle för organisationen Sveriges fristående förskolor, en av arrangörerna, att presentera sig. Konferensen arrangerades tillsammans med Skolverket, som gick igenom förskolechefens funktion och informerade om skollagen och läroplanen för förskolan. Sonja Lagergren från KFO, som deltagit aktivt i planering och marknadsföring av konferensen, fanns på plats Det är bra att Skolverket uppmärksammats på att fristående förskolor har samma behov av information som kommunala och det var många frågor under dagen, särskilt om förskolechefens roll, men också om hur läroplanen påverkar verksamheten liksom om tillsyn och sanktioner. Konferensen, som hölls på Norra Latin i Stockholm, innebar också ett tillfälle att skapa kontakter mellan Skolverket och Sveriges fristående förskolor, där medlemmar i KFO spelar en aktiv roll. För mer info se På jakt efter den goda affären Får skattebetalarna de varor och tjänster som de betalar för 500 miljarder kronor per år genom den upphandling som stat, kommun och landsting gör? På den frågan finns inget ordentligt svar, varför uppföljningen måste bli mycket bättre. Det konstaterar Upphandlingsutredningen i sitt delbetänkande På jakt efter den goda affären. Kritiken mot hur offentlig upphandling fungerar har vuxit de senaste åren, bland annat för att regelverket är krångligt, otydligt och stelbent. Behovet av förändringar är därför stort, och utredningen föreslår åtgärder på bland annat följande områden: Gör upphandlingen till en strategisk fråga. Ofta har myndigheter inte satt sig in i vad konkurrensutsättning av en verksamhet innebär. Öka utrymmet för dialog och förhandling. Minska problemen vid överprövningar. Överväg en höjning av gränsen för direktupphandling. Förbättra statistiken som lider stora brister. Utredningens delbetänkande går nu på remiss, bland annat till KFO, där Anita Fink Knudsen välkomnar att utredningen överväger flera åtgärder i syfte att öka små och medelstora företags möjligheter att delta i offentliga upphandlingar. Hon vill också lyfta problemet att många upphandlande enheter enligt utredningen anser att det är svårt att definiera, ställa krav på och utvärdera kvalitet. För KFOs medlemmar är den goda kvaliteten ofta verksamhetens främsta konkurrensmedel, och upphandlande enheters fokusering på lägsta pris leder sällan till god och hållbar service inom till exempel äldreomsorgen. Hela delbetänkandet På jakt efter den goda affären analys och erfarenheter av den offentliga upphandlingen finns att ladda ner på Bättre villkor för idéburet inom EU Efter idogt arbete har ett förslag med rubriken Socialt entreprenörskap och socialt företagande antagits av EESK, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén. Det har nu lämnats till EU-kommissionen med bland annat följande rekommendationer: Bättre tillgång till kapital och finansiella instrument för idéburet företagande. Samla in och sprid innovationsinitiativ från alla EU-länder, till exempel former för samverkan offentligt-privat. Säkerställ etablering, utveckling och tillväxt av idéburet företagande. Inkludera idéburet företagande i forsknings-, innovationsoch utvecklingsprogram.

3 Fråga Sven Mejla din fråga till Vad innebär rätten till ledighet för studier? En anställd har under vissa förutsättningar rätt att vara ledig för studier, vilket regleras i lagen (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning (allmänt känd som studieledighetslagen). Den anställde måste vid ledighetens början ha varit anställd hos arbetsgivaren de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren. Detta krav gäller dock inte vid facklig utbildning. Arbetsgivaren kan inte kräva att han ska ha nytta av utbildningen. Utbildningen ska dock vara planmässigt upplagd och ha som huvudsyfte att förmedla kunskaper i något avseende. Ren hobbyverksamhet omfattas till exempel inte. Det är klokt av arbetsgivaren att begära en skriftlig ansökan som beskriver studierna och preciserar den begärda ledighetens längd och omfattning. Om den anställde vill komma in och arbeta under ferierna ska detta framgå av ansökan annars föreligger ingen sådan rätt. Den anställde har rätt till studieledighet i behövlig omfattning. Tanken är att omfattningen på studierna i huvudsak ska motsvara omfattningen på den begärda ledigheten. Studieledighetslagen ställer inte upp något krav på hur lång eller kort en utbildning ska vara. Arbetsgivaren kan skjuta upp en begärd studieledighet i högst sex månader. Kollektivavtalsbunden arbetsgivare är i sådant fall skyldig att underrätta det fack som organiserar den berörda kategorin anställda (den studieledighetsansökande behöver själv inte vara medlem). Facket har rätt att begära överläggning i frågan inom en vecka från underrättelsen. Rör det sig om facklig utbildning eller en utbildning som varar högst en vecka, kan arbetsgivaren dock bara skjuta upp ledigheten i två veckor vid längre uppskov krävs samtycke från facket. Den anställde kan avbryta pågående studieledighet. Arbetsgivaren kan skjuta upp återinträdet i tjänst i en månad (två veckor om studierna har pågått i mindre än ett år). Den anställde ska då underrättas bumsmeddetsamma. Den anställde har vid återinträde i tjänst rätt till lika eller likvärdiga anställningsvillkor och arbetsförhållanden. Nytt om kooperationen För första gången har kooperationen i Sverige tagit fram ett gemensamt presentationsmaterial. Det är en liten broschyr med information om Kooperationens år 2012 och om kooperation och kooperativt företagande. Här finns kalla fakta om den kooperativa rörelsens andel i omsättning och sysselsättning i Sverige, och även hur utvecklingen ser ut: år 2010 startade totalt 619 kooperativa företag. Broschyren kommer att finnas som PDF på Nöjda men oroliga Assistansberättigade är nöjda med det bemötande de får från Försäkringskassan, men är samtidigt oroliga för vad som kommer att hända med ersättningen i framtiden. Det visar en undersökning som Försäkringskassan gjort på samtliga assistansberättigade i landet, personer. Av de 67 procent som svarade tyckte de flesta att Försäkringskassan har tillräcklig kunskap om deras funktionsnedsättning och att bemötandet är respektfullt. Samtidigt känner många oro inför utvecklingen av assistansersättningen. Sedan rätten till assistansersättning infördes 1994 har antalet assistanstimmar ökat med 73 procent och antalet berättigade personer med 250 procent. Foto: Gustaf Brundin

4 Hur mår man bättre på jobbet? Den psykosociala arbetsmiljön i dåtid, nutid och framtid var den övergripande rubriken på en konferens, arrangerad i början av december av bland andra Arbetsgivarföreningen KFO i samverkan med Arbetsgivaralliansen. Syftet var att uppdatera begreppet psykosocial arbetsmiljö med hjälp av forskare och diskussioner. Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström inledde dagen, som innehöll fyra föreläsningar av lika många forskare i ämnet från Luleå tekniska universitet, Karolinska institutet, Uppsala universitet respektive Göteborgs universitet. Moderator var John Crispinson. I den panel som avslutade konferensen ingick, förutom arbetsmarknadsministern, representanter för arbetsmarknadens parter. Avsikten med paneldiskussionen var att samla upp och identifiera vad som behöver göras för att skapa en god psykosocial arbetsmiljö. Lena Widman, vice vd i KFO, representerade även Arbetsgivaralliansen i panelen. Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström deltog hela dagen. Hot, rån och våld bakom många arbetsskador Hot, våld och rån har blivit en av de vanligaste orsakerna till skador i arbetslivet. Enligt AFA Försäkrings arbetsskaderapport ligger det bakom mer än tio procent av samtliga allvarliga arbetsolycksfall. En stor del av skadorna sker i samband med vård- och omsorgsarbete, inom förskoleverksamhet, skola och socialtjänst. I AFA-rapporten konstaterar man bland annat att bättre tekniska hjälpmedel, mer och säkrare tillgång till lyft- och förflyttningsutrustning samt fördjupade metodkunskaper hos omvårdnadspersonalen kan minska problemen, samt att konflikthantering i vård- och omsorgsarbete är ett kunskapsområde som behöver utvecklas. Bättre ergonomi vid kyl och frys Att behöva sträcka sig långt eller böja sig djupt för att nå varorna kylen och frysen kan innebära belastningsbesvär för butiksanställda, vilket också har uppmärksammats av Arbetsmiljöverket. Nu har en så kallad beställargrupp, där bland annat Coop ingår, enats om en rekommendation om hur kyl- och frysgondoler bör vara utformade. Rekommendationen ger stöd inför nyinköp och förbättringar av befintliga kylar/frysar och är ett led i arbetet med att förebygga arbetsskador hos butiksmedarbetarna. Här finns också råd om andra faktorer som är viktiga för att undvika att de som arbetar vid en frysavdelning skadas. Nya riktlinjer ska förebygga sjukdom Ohälsosamma levnadsvanor ligger bakom minst 20 procent av all sjukdom och alla för tidiga dödsfall i Sverige. Trots det får inte alla patienter det stöd de behöver för att lägga om sin livsstil. Nu kommer nya nationella riktlinjer från Socialstyrelsen för hur sjukdomar som cancer, hjärtsjukdomar, diabetes och psykisk ohälsa ska förebyggas. Att förebygga sjukdom måste få högre status inom vården. Vi behöver en enhetlig praxis så att de stora skillnaderna i sjuklighet över landet jämnas ut, säger Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm. De nya nationella riktlinjerna vänder sig till all personal inom landstingen och kommunernas hälso- och sjukvård. För att underlätta att riktlinjerna får genomslag har regeringen skjutit till pengar, som bland annat ska användas till utbildning och information.

5 Coop vinnare i Fairtrade Koll på influensan Coop tog, för andra året i rad, hem titeln som största fikaarrangör i Fairtrade Challenge Under Sveriges största fikapaus, som ägde rum den 19 oktober, fikade svenskar Fairtrade-märkta produkter på över platser runt om i Sverige. Coop bjöd nästan personer på Fairtrade-fika i sina butiker. Influensa är inte bara jobbigt för dem som drabbas. Många arbetsgivare har också erfarit att epidemierna kan skapa bekymmer i verksamheterna. Vaccinering uppges ha god effekt, men en arbetsgivare kan aldrig tvinga en anställd att ta sprutan. Nu har Smittskyddsinstitutet skapat en ny webbsida, influensakoll.se, där man följer spridningen av influensan. Influensakoll bygger på frivilliga insatser. Som deltagare rapporterar man varje vecka om man är frisk eller sjuk via den säkra hemsidan. Informationen används för att skapa statistik, som kan användas för att tidigt identifiera och möta en eventuell epidemi. Än så länge är det få som drabbats av denna säsongs influensavirus. KURSPROGRAM VÅREN 2012 Varmt välkomna till KFO! Amir Aslan AB, Göteborg Arbetskooperativet Solidaritet Abis, Angered Arena Idé AB, Stockholm Assistans 24/7, Norsborg Assistans ViKan i Falun AB, Falun Bokförlaget Atlas AB, Stockholm Dalhagens förskola, Hässleholm Så här ser vårens kurskatalog ut (finns på hemsidan). Botanisera gärna i utbudet redan nu och anmäl dig på under fliken Kurser. David Larsson Butik AB, Stockholm Flexibel assistans, Köping Föreningen Glöden, Solna Föreningen Kaffestunden, Göteborg Aktuella kurser Läs mer om KFOs kurser på där aktuell kurskatalog finns. Anmälan till utbildning@kfo.se Systematiskt arbetsmiljöarbete Målgrupp: Samtliga medlemsföretag 14 februari, Stockholm Arbetsgivaransvaret Målgrupp: Förskolor, fritidshem och fristående skolor 22 februari, Borlänge Högbo förskola personalkooperativ, Sandviken Kooperativet Bofinken, Strömstad Kooperativet Fasema, Södertälje Mat på Östermalm AB, Hägersten Mona Alfarhani, Sollentuna N Kalmar läns föreningsarkiv, Västervik Namke Food AB, Skogstorp NovaDog AB, Kalmar Politikens Arena Medier AB, Stockholm Politikens Arena Skolinformation AB, Stockholm Prima Bo ek för, Torsby Sammis städ, Örebro Smide och Form Hedvig Westermark AB, Stockholm Arbetsrätt Målgrupp: Samtliga medlemsföretag 23 februari, Stockholm SuperPrice, Uppsala Swedtand, Trollhättan Tallbackens Förskola AB, Stenungsund Lunchmöte Hälsa, stress och skadligt bruk Målgrupp: Samtliga medlemsföretag 25 januari, Stockholm God jul och gott nytt år!

6 Håbo kommun ett hot mot kooperativa förskolor Håbo kommun har ifrågasatt något av det mest fundamentala hos landets 660 föräldrakooperativa förskolor, nämligen föräldrarnas delaktighet och engagemang. I ett beslut fattat av Skolförvaltningen vill man förhindra Vikingens Kooperativa Daghem att använda ett väl fungerande joursystem där föräldrarna vid enstaka tillfällen deltar i den löpande verksamheten. Kommunen menar att Vikingens joursystem bryter såväl mot skollagen som mot Håbo kommuns egna regler. Verkställs Håbo kommuns beslut betyder det ett hårt slag mot mångfalden inom förskolan. Då kommer endast förskolor med vinstintresse och kommunala förskolor kunna vara kvar. Den kooperativa idén bygger på delaktighet och engagemang utan vinstintresse. Konkret kommer detta barnen till del när egna och andras föräldrar bidrar med intresse, engagemang och tid. Vikingens Kooperativa Daghem i Håbo är en mycket väl fungerande förskola som drivs av föräldrarna till 30 barn i åldrarna 1 5 år och har sedan starten 1997 använt sig av ett joursystem, som nu dragit till sig kommunens intresse. Systemet betyder att föräldrar är standby för att vid behov rycka in vid sjukdom eller annan oplanerad frånvaro bland personalen. De vanligaste sysslorna som föräldrarna utför är enklare praktiska göromål. Det pedagogiska ansvaret ligger på den ordinarie personalen. Personaltätheten är hög på Vikingen där varje pedagog har tillsyn över 4,62 barn medan anställda inom Håbo kommun har fler barn att se efter, 5,7 barn per anställd. Kommunen har ytterst ansvaret för förskoleverksamheten och är garant för kvalitet, långsiktighet och mångfald. Att nu, som enda kommun i landet, vilja ändra tolkningen av skollagen och spelreglerna kan få en rad negativa konsekvenser. Nyckfulla tillämpningar av lagar och regler riskerar skapa osäkerhet för driften av Sveriges cirka 660 kooperativa förskolor vilket leder till en oattraktiv arbetsmarknad som i sin tur riskerar leda till ett lägre intresse att söka sig till barnomsorgsyrken. Något som i slutändan drabbar de cirka barnen som varje dag går till kooperativa förskolor. Beslutet går emot grunden i den kooperativa idén om delaktighet, eget ansvar och engagemang och stoppar dessutom ideella samhällsinsatser och delaktighet i att uppfylla det ansvar som kommunen självt har att tillhandahålla förskola. Detta kan väl knappast vara kommunens intention? KFO och Vikingens Kooperativa Daghem har överklagat Håbo kommuns beslut till Förvaltningsrätten. Går Förvaltningsrätten på kommunens linje kan det betyda slutet för dagens föräldrakooperativa förskolor. Arne Mårtensson Verkställande direktör, KFO Redaktion Ansvarig utgivare: Arne Mårtensson Redaktion: Nina Enström, Birgitta Jakobsson och Kicki Blom. Produktion: Fungera Kommunikation AB Tryck: Strands Grafiska AB Arbetsgivarföreningen KFO, Box 16355, Stockholm Tfn , Fax , nyttfrankfo@kfo.se,