METODSTÖDJARE ASI/DOK måldokument

Transkript

1

2 METODSTÖDJARE ASI/DOK måldokument VISION Att alla kommuner inom kommunalförbundets område erbjuder personer med missbrukseller beroendeproblem vård och behandling av hög kvalitet, bland annat genom att arbeta systematiskt med standardiserade bedömningsinstrument samt använder resultatet i sitt planerings- och utvecklingsarbete. SYFTE Syftet med arbetet som metodstödjare är att motivera och underlätta för kommunerna inom kommunalförbundets område att påbörja och att utveckla arbetet med standardiserade bedömningsinstrument inom missbrukarvården. Förhoppningen är att samtliga kommuner inom området ska arbeta systematiskt med något standardiserat bedömningsinstrument. MÅL Målet med metodstödjarens arbete är att alla kommuner inom kommunalförbundets område fått optimala förutsättningar för ett kvalificerat arbete med ett standardiserat bedömningsinstrument. Med detta menas att kommunerna fått god information om vad ett standardiserat bedömningsinstrument är samt ett sådant stöd så att implementeringen underlättas. MEDEL Medel i detta arbete är: - Samordning av utbildning till nya användare av standardiserade instrument - Metodstöd till handläggare - Chefsutbildning i samarbete med IMS - Information till chefer och politiker om vad ett standardiserat instrument är - Hjälp till chefer vid tolkning av statistik från ASInet Praktiskt genomförs ovanstående genom - Att metodstödjaren samordnar Skaraborgs behov inom ASI-området - Att metodstödjaren förmedlar kontakter och information till berörda inom Skaraborg - God tillgänglighet per telefon och mail - Regelbundna besök på arbetsplatser/kommuner - Sprida information via mail och nyhetsbrev/hemsida - Deltagande i nätverk mellan handläggare och på chefsnivå Postadress Besöksadress Telefon Hemsida Box 54 Kaplansgatan 16A Skövde Skövde info@skaraborg.se

3 - Information till politiker i aktuella nämnder Andra aktiviteter: - Seminariedagar för användare/chefer kring olika teman - Boosting-dagar för användare - Träffar för kontaktpersoner från kommunerna STÖD OCH SAMVERKAN SOM METODSTÖDJARE Metodstödjaren hämtar kunskap och stöd hos - Nationellt nätverk samordnat av IMS - Regionalt nätverk /VG/ - Styrgrupp - Eventuella lokala kontaktpersonsgrupper - Socialchefsgruppen ARBETSPLAN Arbetsplan för projekttiden september 27 februari 29 - Att ha besökt områdets kommuner vid tre tillfällen eller fler - Att ha informerat socialnämnd (motsvarande) om ASI där kommunen själv ser en nytta med detta - Att delta i förekommande nätverksträffar - Att delta vid relevanta utbildningar anordnade av kommunalförbundet - Att delta vid metodstödjarmöten anordnade av IMS - Att sprida information om verksamheten till berörda aktörer - Att fungera som en länk mellan de kommuner som arbetar med standardiserade bedömningsinstrument och Landstinget - Att fungera som en länk mellan de kommuner som arbetar med standardiserade bedömningsinstrument och Kriminalvården Postadress Besöksadress Telefon Hemsida Box 54 Kaplansgatan 16A Skövde Skövde info@skaraborg.se

4 Bilaga 2b METODSTÖDJARE ASI/DOK måldokument VISION Att alla kommuner inom kommunalförbundets område erbjuder personer med missbruks- eller beroendeproblem vård och behandling av hög kvalitet, bland annat genom att arbeta systematiskt med standardiserade bedömningsinstrument samt använder resultatet i sitt planerings- och utvecklingsarbete. SYFTE Syftet med arbetet som metodstödjare är att motivera och underlätta för kommunerna inom kommunalförbundets område att påbörja och att utveckla arbetet med standardiserade bedömningsinstrument inom missbrukarvården. Förhoppningen är att samtliga kommuner inom området ska arbeta systematiskt med något standardiserat bedömningsinstrument. MÅL Målet med metodstödjarens arbete är att alla kommuner inom kommunalförbundets område fått optimala förutsättningar för ett kvalificerat arbete med ett standardiserat bedömningsinstrument. Med detta menas att kommunerna fått god information om vad ett standardiserat bedömningsinstrument är samt ett sådant stöd så att implementeringen underlättas. MEDEL Medel i detta arbete är: Samordning av utbildning till nya användare av standardiserade instrument Metodstöd till handläggare Hjälp till chefer vid tolkning av statistik från ASInet Praktiskt genomförs ovanstående genom Att metodstödjaren samordnar Skaraborgs behov inom ASI-området Att metodstödjaren förmedlar kontakter och information till berörda inom Skaraborg God tillgänglighet per telefon och mail Regelbundna besök på arbetsplatser/kommuner Sprida information via mail och nyhetsbrev/hemsida Information till politiker i aktuella nämnder Att metodstödjaren anordna gemensamma dagar kring intervjuarskattning, ASInet och andra områden efter uppkomna behov i Skaraborg

5 STÖD OCH SAMVERKAN SOM METODSTÖDJARE Metodstödjaren hämtar kunskap och stöd hos Nationellt nätverk samordnat av IMS Regionalt nätverk/vg/ Styrgrupp lokala kontaktpersonsgrupper Socialchefsgruppen ARBETSPLAN Arbetsplan för projekttiden april 29 juni 21 Att kalla till samt delta i förekommande nätverksträffar med ASI-ansvariga i kommunerna - Att besöka de kommuner som efterfrågar informationsträffar och handledning - Att vid minst två tillfällen träffa de handledningsgrupper över kommungränserna som skapats kring ASI Att delta vid relevanta utbildningar anordnade av kommunalförbundet Att delta vid metodstödjarmöten anordnade av IMS Att sprida information om verksamheten till berörda aktörer - Att fungera som en länk mellan de kommuner som arbetar med standardiserade bedömningsinstrument och Landstinget Att fungera som en länk mellan de kommuner som arbetar med standardiserade bedömningsinstrument och Kriminalvården Att anordna dagar kring bland annat intervjuarskattningar som är gemensamma för kommuner, landsting och kriminalvård - Att anordna utbildningsdagar i verksamhetsmodulen i ASInet

6 Bilaga 3 Kommun Utredare Utr. med ASIutb Utb.år Utbildad chef? Hur används ASIgrund? Antal ASI/år Används ASIuppf.? Övrigt Essunga 1 jobbar även m socialpsykiatri 1-7 Chefsutb. Ännu inte systematiskt Har inte varit igång 1 år än Ja Falköping 3 inom myndighet, 4 inom öv. 7-7, - 8 Ja + IFOchef som gått chefsutb. Systematiskt Vet ej, precis börjat Inte ännu Öv-behandlare, ssk utb. Ej systematiskt Grästorp Nej. Nästan systematiskt ca 26 Ja 1 i missbruksverksamhet. Gör framförallt uppföljningar. Gullspång Chefsutb. 1 handläggare på f-stöd utb samt 1 ungdomshandl. Götene 3 varav 1 heltid 3-5, - 7 Chefsutb. Nästan systematiskt, redovisar ej bortfall Vet ej, nyligen börjat Ja. Alk/drogrådgivare + 1 f- stöd. Rådgivare använder i stor omfattning. Plan ej utarbetad. Hjo Chefsutb. Ja Vet ej, nyligen börjat Inte ännu Karlsborg 1 - Chefsutb. Används ej Nej Ska börja, har köpt in ASInet. Familjerättsekr. samt f-stöd utb på tidigare arbete Lidköping 4 heltid på 5 personer 5-7 Ja. Systematiskt Inte hållit på Ja 12 utbildade på boendetr. Även

7 1 år än. chef utb. Mariestad 4 utr på totalt 2 heltids- tjänster 4 st -4, - 7 Nej, har ingen chef tf. Har varit systematiskt, nu nästan ca 7 utr. F-stöd i långa ärenden Skara Ej fått svar Chefsutb. Skövde 6 6-4, - 7 Chefsutb. Inte än. ca 5 Ja, men ej systematiskt Används i f- stödsprojekt, ca 25st /år Tibro Nej. Systematiskt Inte varit igång 1 år än Inte än. 1 utb handläggare i f- stöd, ej systematiskt Tidaholm 2-7 Chefsutb. Nej Hade utbildade som slutade, var syst. Töreboda 2, varav en på halvtid 2-7 Chefsutb. Används men ej systematiskt ca 1 sedan utb. Nej. Vara Chefsutb. Systematiskt Inte varit igång 1 år än Ja, även de som inte är aktuella längre Regionen Nej. 5 utb -7

8 Bilaga 4 Kommun Utbildade Utb. år Syst. använd. ASI grund Syst. använd. ASI uppf. ASI plan ASI net statis tik Utb. chef Antal ASI/år Essunga 1 27 Ja Ja På gång Ja Ja 1-15 Falköping 8, varav 4 27 ja ja ja ja ja 17 soc.sekr, 3 kurator, 1 chef 29 Grästorp 2 27 Ja Ja Nej Ja Nej 2 Gullspång vet ej Vet Vet ej Vet ej Vet ej Vet Vet ej Vet ej ej ej Götene 4 25 Nej nej Ja, en ja ja muntlig Hjo 2 27 Ja ja Ja nej ja 1-2 Karlsborg 1 27 Nej Nej Nej Nej Ja Lidköping 12 st: 5 soc.sekr. 5 beh. ass 2 chefer Ja ja ja ja ja 28 Mariestad 8, varav 3 utr, 1 beh. och 4 ek.bist Skara 8 st, 1 anh.råd, 1 terapeut, 4 ek.bist och 2 missbruk Skövde 15 st, missbruk, ek.bist, behand. Tibro 1 nu, 1 till i maj 9 26 Ja, men inte av ek.hand Tidaholm Inte använt tillräckligt länge, men planerar att använda syst. Nej, dock ska anl. att ASI inte görs motiveras Ja nej Nej, dock ska alla aktuella i beroende teamet intervjuas nej nej Ca 3 nej ja 3 ja Ja ja ja nej Utförs på 75 % av klienterna Ja nej Ja för ASI grund ja Inte Nej, men använt ASI tillräckligt används i länge för alla att uppf. utredning ska vara ar aktuellt På gång nej Ca 3 nej ja Använt ASI för kort tid för att kunna svara

9 Töreboda 2 27 Ja nej Nej, men man vill ha Vara 3, varav 2 soc.sekr, 1 beh.ass Beroendeenheten Sjukhuset i Falköping Kriminalvård 4 st, varav 2 socionom 1 ssk, 1 skötare 5 på anstalter, 5 på frivården fler ska utbildas Vet ej 27 Ja ja ja Vet ej 28 nej nej Nej, men en tanke kring att alla under 25 år ska intervjuas Från 25 och fram åt ja Används inte nej 15 Ja Vet ej nej nej Mindre än 5 ja ja nja 43

10 Bilaga 5 Redovisning av ASI-användningen i Skaraborg En kartläggning av ASI användandet i Skaraborg har genomförts under januari 21. Utgångsläget Vid mätningen 29 såg situationen ut så här i Skaraborg: (En kommun svarade inte) 69 handläggare på kommunernas socialtjänst var ASI-utbildade (+ 4 på beroendekliniken, 5 på anstalter i regionen och 5 på frivården = sammanlagt 83 i Skaraborg) I 9 av de 15 kommunerna var chefer utbildade 7 kommuner hade en ASI plan 12 kommuner använde ASI grund systematiskt 7 kommuner använde ASI uppföljning systematiskt 216 grundintervjuer hade genomförts och förts in i ASInet uppföljningsintervjuer hade genomförts och förts in i ASInet 28 Mätning 21 Frågorna som ställdes 29 är inte helt överensstämmande med de frågor som ställts 21. Två av de kommuner som svarade 29 har inte svarat i år. Det man utifrån dessa premisser kan säga är att: Frågor kring antalet utbildade handläggare har inte ställts 21, dock har flera handläggare från Skaraborg deltagit i ASI utbildningar i övriga Västra Götaland, så antalet bör ha ökat. Någon ny utbildning för chefer har inte anordnats, vilket gör att antalet utbildade chefer borde vara det samma som 29. Vad gäller ASI plan så uppger 7 av de svarande kommunerna att de har en skiftlig sådan 21, dock har 11 av kommunerna en icke nedtecknad plan för hur ASI ska användas. Om ut. vid jämförelsen utgår från att de kommuner som valt att inte svara på frågorna i år inte har backat i sin systematiska användning av ASI blir resultatet för 21 att 13 av 15 kommuner använder ASI grund systematiskt och 8 av 15 använder ASI uppföljningsintervju systematiskt. Under 29 har en kommun använt ProCapitas ASI modul vilket innebär att de intervjuer den kommunen gjort inte är medräknade i det totala antalet intervjuer som gjorts det året. Trots det har en liten ökning av antalet grundintervjuer gjorts, 217 grundintervjuer är införda i ASInet 29. Vad gäller uppföljningsintervjuerna så är det 31 stycken införda i ASInet, en närapå 1 % ökning mot 28. E-post: Postadress: Box 54, Skövde Besöksadress: Kaplansgatan 16 A Telefon Fax hanna.levin@skaraborg.se Hemsida: se/fou---socialtjanst/asi/

11 21älldes frågor kring systematisk användning av återkopplingsformuläret, 11 av de 13 svarande kommunerna svarade ja på frågan. Även en fråga om bortfallshantering var ny för året. Tre kommuner uppgav sig ha en systematisk bortfallshantering. Samtliga 13 svarande kommuner uppgav sig ha ett klart syfte med ASI användningen och en klar tanke kring hur informationen som framkommer ur intervjuerna ska användas. Här är en sammanställning av svaren som inkom: Kommun Grund systematiskt Återkoppling systematiskt Uppföljning systematiskt Bortfall systematiskt ASI plan Klart syfte? Används infon? Essunga Ja Ja Ja Ja Ja Ja ja Falköping Ej svar Grästorp Ja Nej ja Nej Nej Ja ja Gullspång Nej Nej Nej Nej Nej Ja ja Götene Ja Ja Nej Nej Ja Ja ja Hjo Ja Ja Ja Ja Ja Ja ja Karlsborg Ja Ja Nej Nej Nej Ja ja Lidköping Ja Ja Nej Nej Ja Ja ja Mariestad Ej svar Skara Ja Ja Nej Nej Nej Ja ja Skövde Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja Tibro Ja Ja Nej Nej Ja Ja ja Tidaholm Ja Ja Ja Ja Nej Ja ja Töreboda Ja Ja Nej Nej Nej Ja Ja Vara Ja Ja Ja Nej Ja Ja ja Exempel på uppgivna syften med användningen av ASI: Samla information om klienten Få klientens syn på sina problem Underlag för behandlingsplanering Underlag för utredningar och beslut Viktigt med uppföljningar för att se hur insatser fungerat Kartlägga och bedöma problem och resurser hos individen Klienten får större och tydligare insikt i sin egen situation Vill göra utredningar som är kvalitetssäkrade Samsyn och likvärdiga bedömningar Det som faktiskt fungerar kring en klient blir tydligt Bättre samverkan med regionens psykiatri och kriminalvården kring gemensamma klienter Medvetandegöra beslutsfattarna om missbrukets art och tyngd Enhetligt utredningsförfarande E-post: Postadress: Box 54, Skövde Besöksadress: Kaplansgatan 16 A Telefon Fax hanna.levin@skaraborg.se Hemsida: se/fou---socialtjanst/asi/

12 Exempel på hur informationen som erhålls genom ASI används: I utredning och behandlingsplanering Uppföljning/utvärdering av insatser På verksamhetsnivå för att få fram omfattningen av missbruksarbetet Utredningstiden förkortas Bättre anpassning av typen av insatser Överbygga till relevant vårdgivare Detta uppgavs som befintliga behov för att utveckla eller förstärka ASI-arbetet: ASInet utbildning (för statistikuttag) Fortlöpande skattningsövningar Hjälp att utforma ASI plan Fortsatt metodstöd Repetitionsdagar kring ASI för de mindre kommunerna som inte gör så många ASI-intervjuer Utbildningsbehov vid nyanställningar Behandlingsplanering utifrån ASI Bortfallsredovisningen behövs stöd kring Stöd kring hur man får in all information från ASI i en utredning Detta har utmynnat i: ASInet utbildning under maj Skattningsdag i maj, detta fungerar även som repetitionsdag Halvdag kring behandlingsplanering kommer att planeras in under våren och/eller hösten Tid för metodstöd och hjälp att utforma ASI plan i de kommuner som önskar detta har planerats in under vår och höst ASI utbildning är inplanerat ytterligare en gång under våren och två gånger under hösten Metodstödjaren ska fundera på hur stöd kring bortfallshantering kan ges Hanna Levin Metodstödjare ASI E-post: Postadress: Box 54, Skövde Besöksadress: Kaplansgatan 16 A Telefon Fax hanna.levin@skaraborg.se Hemsida: se/fou---socialtjanst/asi/

13 Bilaga 6 m SAMMANSTÄLLNING AV UTVÄRDERINGSENKÄTER Kurs: ASI dag 3 Datum: Antal inlämnade enkäter: 12 st Ringa in de ord du tycker passar in! Krävande Intressant Bra lokal Dålig lokal Meningsfull Meningslös Rolig Rörig Bra föreläsare Dålig föreläsare Tråkig Inspirerande Tänkvärd 2 st 8 st 9 st 9 st 4 st 9 st 6 st 3 st Vad var bra? - Bra metod - Bra föreläsare (2 st) - Bra ordnat lokal, lunch, fika - Innehållet - Egna övningar (3 st) - Bra med hemuppgiften, gav mycket - Allt - Mycket bra dag, precis som tidigare - Bra upplägg - Bra kunskaper i mitt arbete Vad var mindre bra? - Bedömning av klientinsatser gick för snabbt igenom. Hade behövts gå igenom mer grundligt.

14 Har du erhållit kunskaper som du kan använda i ditt arbete? Inte alls och upp till 5 % I förväntad omfattning Från 5 % och upp till I mkt stor omfattning 3 st 9 st Övriga kommentarer! - Önskar en manual som skulle gälla alla - Andra dagen en heldag? Kanske behövs lite mer tid. - Längre utbildning önskas

15 Bilaga 6 n SAMMANSTÄLLNING AV UTVÄRDERINGSENKÄTER Kurs: HAP dag 2 Datum: Antal inlämnade enkäter: 2 Ringa in de ord du tycker passar in! Krävande Intressant Bra lokal Dålig lokal Meningsfull Meningslös Rolig Rörig Bra föreläsare Dålig föreläsare Tråkig Inspirerande Tänkvärd 1 st 16 st 12 st 14 st 1 st 9 st 7 st 12 st Vad var bra? - Effektiv - Bra upplägg (2 st) - Bra föreläsare - Grupper - Information om samband med psykossjukdomar - Konkret information - Att man får så mycket bra material på olika plan, föreläsning, manualer från andra kommuner som redan jobbar med HAP, boken mm. Vilket gör det lätt att skapa en egen manual. - Det mesta - Intressant med fakta/forskning (2 st) - Viktiga kunskaper om specifika effekter av THC - Återkopplingen Vad var mindre bra? - Skulle behövt mer tid (4 st) - Behöver mer kunskap om behoven i de olika faserna - Man kan alltid ha mer tid för grupparbeten - För kort utbildning för det man ska göra/skapar osäkerhet om man inte jobbat med missbruk tidigare - Något snabbt igenom, vara bra med något lugnare genomgång

16 Har du erhållit kunskaper som du kan använda i ditt arbete? Inte alls och upp till 5 % I förväntad omfattning Från 5 % och upp till I mkt stor omfattning 2 st 5 st 13 st Övriga kommentarer! - Önskar en manual som skulle gälla alla - Andra dagen en heldag? Kanske behövs lite mer tid. - Längre utbildning önskas

17 Bilaga 6 a Sammanställning av utvärderingsenkäter Kurs: En heldag kring audit och dudit Datum: Antal inlämnade enkäter: 23 st Ringa in de ord du tycker passar in! Krävande Intressant Meningsfull Meningslös Bra lokal Dålig lokal Rolig Tråkig Bra föreläsare Dålig föreläsare Rörig Inspirerande Tänkvärd 12 st 15 st 16 st 2 st 11 st 17 st 14 st Vad var bra? - Att få mer information om ämnet - Att knyta ihop Audit/Dudit med ASI - Utvecklande i metoder att utnyttja Audit och Dudit mer konstruktivt. Upptäckte e-versionerna! - Det är alltid bra att utveckla de metoder man arbetar utifrån.(2 st) Ingen kunskap är dålig kunskap. En inspirerande och givande dag! - Intressant föreläsning - Pedagogiskt och tydligt ( 2 st) - Konkret (2 st) och praktisk information om hur kunskapen ska tillämpas (interventionen och formuläret) - Övningar är bra (2 st) - Lagom stor grupp - Användbart - Bra bildspel, samt resonemang kring - Bra med lite bakgrundsinformation/fakta - Koppling till motivation och MI-samtal - Bra att få utrymme till diskussion (2 st) - Bra att få skriftligt material underlättade föreläsningen! (6 st) - Kompetent föreläsare ( 3 st) - Bra upplägg med rejäla pauser (3 st) och informativa pass - Bra instruktioner hur man använder olika screeningsverktyg (4 st) - Goda smörgåsar och kaka.

18 Vad var mindre bra? - Inte helt lätt att hitta (det finns två hus med samma namn) - Skulle önskat mer info och praktisk användning av Audit-E och Dudit-E. Lite tydligare exempel på hur man kan använda resultatet - Hade velat ha mer information om arbetssättet - Alla var inte tysta svårt att höra föreläsaren - Saknade klar uppsamling/avgränsning när föreläsningen började/övningarna slutade - Svårt med öppenvård samt vi som jobbar i slutenvård lever ej i samma verklighet - För snabbt - Hade önskat lite mer engagemang från deltagarna, för att om möjligt kunna hitta beröringspunkter vid samverkan. - De som inte har så stora förkunskaper om missbruk kan ha svårt att följa med i första delen, d.v.s. DSM - kriterierna, nationella riktlinjer o.s.v. - Frukt saknades (2 st) Har du erhållit kunskaper som du kan använda i ditt arbete? Inte alls och upp till 5 % I förväntad omfattning Från 5 % till i mkt stor omfattning 11 st 12 st Övriga kommentarer! - Föreläs gärna i lugnare tempo - Bra fika - Bra pärm

19 Bilaga 6 b SAMMANSTÄLLNING AV UTVÄRDERINGSENKÄTER Kurs: ADAD dag 1 och 2 Datum: Antal inlämnade enkäter: 17 st Ringa in de ord du tycker passar in! Krävande Intressant Bra lokal Dålig lokal Meningsfull Meningslös Rolig Rörig Bra föreläsare Dålig föreläsare Tråkig Inspirerande Tänkvärd 12 st 12 st 1st 16 st 4st 14 st 8 st 6 st Vad var bra? - Diskussioner - Skattningsövningar - Bra att göra praktiska övningar intervjuare klient - Bra varvning mellan föreläsning och övning - Intressant material - Användbart och lättförståeligt - Tydliga instruktioner (2 st), välstrukturerat - Hur vi satt i rummet, i ett U - Duktig föreläsare/lärare (3 st) lättsam och saklig - Bra tempt (5 st) - Lagom långa pass - Bra organisation runt om (mat, fika) - Relevant ämne! Engagerar - Bra upplägg och prioriteringar. Effektivt tidsutnyttjande - Mycket information, men känns ändå inte att det blir korvstoppning lagom mycket luft i utbildningen - Att vi fick träna på alla områden. Det kändes lagom krävande, ganska lättsamt faktiskt. - Detaljer - Maten

20 Vad var mindre bra? - Få diskussioner, för snabb genomgång - För långa tidsintervaller i de individuella arbetsmomenten ger mycket väntan - Lokalen - Mycket tid över första dagen, skulle kunnat komprimeras! - Frågeformulären var lite röriga Har du erhållit kunskaper som du kan använda i ditt arbete? Inte alls och upp till 5 % I förväntad omfattning Från 5 % och upp till I mkt stor omfattning 4 st 13 st Övriga kommentarer! - Om man redan har ASI.utb. kan man nog dra ner tiden för utbildningen. - Hoppas att vi hinner genomföra intervjun inom en månad som vi ska - Inte längre dagar, känner sig ganska trött efteråt - Tack!

21 Bilaga 6 c Sammanställning av utvärdering Kurs: Audit och dudit Datum: Antal enkäter som lämnats in: 19 st Ringa in de ord du tycker passar in! Krävande Intressant Meningslös Meningsfull Bra lokal Dålig lokal Rolig Rörig Bra föreläsare Dålig föreläsare Tråkig Inspirerande Tänkvärd 17 st 14 st 1 2 st 4 st 16 st 8 st 11 st Vad var bra? - Föreläsaren är tydlig (2 st) och kompetent ( 2 st), tid för reflektion.(2 st) - Erfarenheter, strategier från andra kommuner. - Övningar ( 2 st) - rollspel. - Intressant.(2 st) - Bra information och tydliga instruktioner. - Enkel och konkret information. Användbart, ger bra verktyg. - Innehållet och upplägget (2 st). - Kort och koncis föreläsning där det viktigaste kom fram. - Lagom längd på dagen. - Lagom med information. - Bra material ( 2 st) för egen del ser jag detta som ett bra visuellt verktyg och sedan diskutera resultatet. - Bra att fördjupa kunskap och användning kring verktyget. - Bra verktyg att arbeta med. - Bra att få tillgång till manualen. - Samtal i grupp. (2 st) - Avslappnat, lagom ingående.

22 Vad var mindre bra? - För mycket. Behövs mer tid. - Hördes dåligt i lokalen (2 st) - Torr luft - Känns inte jätterelevant för mig i min yrkesroll där jag befinner mig nu. Har du erhållit kunskaper som du kan använda i ditt arbete? Inte alls och upp till 5 % I förväntad omfattning Från 5 % till I mkt stor omfattning 1 st 1 7 st Övriga kommentarer! - Tack för en fin dag! ( 2 st) - Gärna en uppföljning! - Bra jobbat av föreläsaren! - Skulle ha räckt med en halvdag.

23 Bilaga 6 d Sammanställning av utvärdering Kurs: ASI-utbildning Datum: 25-26/5 21 Antal inlämnade enkäter: 11 st Ringa in de ord du tycker passar in! Krävande Intressant Meningslös Meningsfull Bra lokal Dålig lokal Rolig Rörig Bra föreläsare Dålig föreläsare Tråkig Inspirerande Tänkvärd 8 st 11 st 8 st 8 st 11 st 8 st 5 st Vad var bra? - Intressant. - Upplägget. (6 st) Bra struktur bra med teori kontra praktik. ( 2 st) blandat lyssnande med egen aktivitet. Helheten. - Rollspelen (2 st) och diskussionerna.(2 st) - Bra användning i jobbet denna kurs. - Maten (2 st), gott fika - Lättsam, lagom stor grupp - Föreläsaren.( 4 st) - Pedagogiskt, varierande lärande - bra och konkreta övningar + förklaringar. (6 st) Vad var mindre bra? - Kanske en aning trångt i lokalen. - Ingen information om ASI-net. - Svårt med en fantasiperson i frågeformulären. - Att den är förlagd över sommaren med semester, neddragningar etc.

24 Har du erhållit kunskaper som du kan använda i ditt arbete? Inte alls och upp till 5 % I förväntad omfattning Från 5 % till I mkt stor omfattning 3 st 8 st Övriga kommentarer! - Trevlig miljö, god mat.

25 Bilaga 6 e SAMMANSTÄLLNING AV UTVÄRDERING Kurs: Audit/dudit Datum: Antal enkäter som lämnats in: 22 st Ringa in de ord du tycker passar in! Krävande Intressant Meningsfull Meningslös Bra lokal Dålig lokal Rolig Rörig Bra föreläsare Dålig föreläsare Tråkig Inspirerande Tänkvärd 19 st 16 st 13 st 1 st 17 st 1 st 13 st 13 st Vad var bra? - Duktig föreläsare, lätt att lyssna till hela tiden. - Få en introduktion i användandet och funderingar på hur det kan användas. (2 st) - Mycket användbar metod, lätt att tillämpa och lära in. (2 st) - Pärmen med materialet, övningarna. (5 st) - Bra presenterat. - Kommer säkert att ha nytta av det i arbetet. - Bra att ha med i klientfallen. - Bör kanske användas vid barnavårdsutredn.? - Givande. - Bra upplägg, lättförståeligt. (2 st) - Att man har anteckningarna utskrivna. Man behöver inte anteckna utan kan lyssna och tänka till. - Strukturerad och effektiv utbildningsdag. - Trevlig lokal bra luft - Högt tempo inte tidskrävande (2 st), lättillgänglig, tänkvärd - Bra med paus (2 st) och ändå tid för diskussion.

26 Vad var mindre bra? - För lite tid. - Hade behövt fler övningar och mera diskussioner med ex. fallbeskrivning. - Kunde anpassats/komprimerats till en förmiddag eller eftermiddag. - Ser vissa brister i formulären. - Liten text på åhörarkopiorna. Har du erhållit kunskaper som du kan använda i ditt arbete? Inte alls och upp till 5 % I förväntad omfattning Från 5 % och upp till i mkt stor omfattning 6 st 16 st Övriga kommentarer! - Roligt att träffa andra från andra kommuner. - Gott fika och god mat!

27 Bilaga 6 f SAMMANSTÄLLNING AV UTVÄRDERINGSENKÄTER Kurs: ASI dag 3 Datum: Antal inlämnade enkäter: 1 Ringa in de ord du tycker passar in! Krävande Intressant Meningsfull Meningslös Bra lokal Dålig lokal Rolig Rörig Tråkig Bra föreläsare Dålig föreläsare Inspirerande Tänkvärd 1 st 8 st 1 8 st 7 st 1 6 st 6 st Vad var bra? - Bra blandning av egna övningar och gruppdiskussioner, och föreläsning. (4 st) Intressant. Känns meningsfullt. Föreläsaren vet vad hon pratar om, mycket duktig, man förstår verkligen! (2 st) - Flera skattningsövningar Utrymme för frågor - Bra upplägg av utbildningen. Får en att tänka efter. Helhetssyn. - Bra material. Vad var mindre bra? - Kommer inte på ngt. Mkt bra!

28 Har du erhållit kunskaper som du kan använda i ditt arbete? Inte alls och upp till 5 % I förväntad omfattning Från 5 % och upp till I mkt stor omfattning 5 st 5 st Övriga kommentarer! - Givande. Kan öka samarbetet mellan sjukvård och kommun.

29 Bilaga 6 g SAMMANSTÄLLNING AV UTVÄRDERINGSENKÄTER Kurs: HaschAvvänjningsProgram dag 1 Datum: Antal inlämnade enkäter: 12 st Ringa in de ord du tycker passar in! Krävande Intressant Bra lokal Dålig lokal Meningsfull Meningslös Rolig Rörig Bra föreläsare Dålig föreläsare Tråkig Inspirerande Tänkvärd 12 st 6 st 1 5 st 4 st 7 st Vad var bra? - Bra introduktion till HAP, en helhetsbeskrivning av programmet - Tips och idéer om hur man kan jobba med HAP programmen - Föreläsaren, bra föreläsning - Intressant ämne - Upplägget - Bra inblick av behandlingsmodell - Tydligt (2 st), stukturerat (2 st) - Arbetsmaterialet, få uppgjorda manualer (2 st) - Bra att få färdigt material och slippa anteckna själv, bra att vara bekant med materialet innan - Lagom med raster Vad var mindre bra? - En kort presentation av deltagarna på utb. hade varit bra. - Det gick lite fort fram, första delen av dagen.(4 st) Ingen tid till samtal/reflektion av vad som sades. (2 st) - Mycket fakta att ta in på en och samma gång.

30 Har du erhållit kunskaper som du kan använda i ditt arbete? Inte alls och upp till 5 % I förväntad omfattning Från 5 % och upp till I mkt stor omfattning 6 st 6 st Övriga kommentarer!

31 Bilaga 6 h SAMMANSTÄLLNING AV UTVÄRDERINGSENKÄTER Kurs: HaschAvvänjningsProgrammet dag 1 Datum: Antal inlämnade enkäter: 13 st Ringa in de ord du tycker passar in! Krävande Intressant Meningsfull Meningslös Bra lokal Dålig lokal Rolig Rörig Tråkig Bra föreläsare Dålig föreläsare Inspirerande Tänkvärd 1 st 13 st 12 st 9 st 1 st st Vad var bra? - Intressant ämne. - Effektiv föreläsare, håller tiden, bra språk, lättförståelig - Ett bra redskap att arbeta med.(3 st) - Mycket bra material som man får med sig, bra med åhörarpapper, bra med pärm (3 st) - Inte så lång dag, det är mycket att ta in, fick mycket viktig information på den korta tiden (3 st) - Bra upplägg (4 st) - Allt verkligen bra med en metod för hasch: ett område där jag fram tills nu saknat metodbaserad kompetens. - Bra mat! Att slippa gå ut på stan och äta lunchen - Lagom långa pass. Vad var mindre bra? - Mycket information på kort tid. - Det gick lite fort i genomgången av material.

32 Har du erhållit kunskaper som du kan använda i ditt arbete? Inte alls och upp till 5 % I förväntad omfattning Från 5% till I mycket stor omfattning 3 st 1 Övriga kommentarer! Bra duktig, föreläsare. (3 st) Väldigt bra!

33 Bilaga 6 i SAMMANSTÄLLNING AV UTVÄRDERINGSENKÄTER Kurs: HaschAvvänjningsProgrammet dag 2 Datum: Antal inlämnade enkäter: 12 st Ringa in de ord du tycker passar in! Krävande Intressant Meningsfull Meningslös Bra lokal Dålig lokal Rolig Rörig Tråkig Bra föreläsare Dålig föreläsare Inspirerande Tänkvärd 1 9 st 6 st 1 st 6 st 5 st 4 st Vad var bra? - Bra tempo, lätt att hänga med - Att få tillfälle att diskutera med andra kommuner (3 st), att prata i tvärgrupp Utbyta erfarenheter och kontaktskap viktigt. (2 st) - Bra struktur, material osv. - Bra genomgång och tips Vad var mindre bra?

34 Har du erhållit kunskaper som du kan använda i ditt arbete? Inte alls och upp till 5% I förväntad omfattning Från 5% till i mkt stor omfattning 1 st 7 st 4 st Övriga kommentarer!

35 Bilaga 6 j SAMMANSTÄLLNING AV UTVÄRDERINGSENKÄTER Kurs: ADAD dag 1 och 2 Datum: Antal inlämnade enkäter: 8 st Ringa in de ord du tycker passar in! Krävande Intressant Bra lokal Dålig lokal Meningsfull Meningslös Rolig Rörig Bra föreläsare Dålig föreläsare Tråkig Inspirerande Tänkvärd 1 st 5 st 8 st 8 st 4 st 7 st 5 st 3 st Vad var bra? - Bra upplägg - Bra grupp (2 st) - Bra diskussioner (2 st) - Bra med så mycket konkreta exempel - Tydlighet i föreläsningen - Mycket bra verktyg - Lokalen - Stämningen - Storleken på gruppen - Tempot - Tydlig och strukturerad genomgång av ADAD - Bra metodupplägg med aktivt deltagande - Lagom lång tid - Lära sig något som man känner att man kommer att ha nytta av i jobbet Vad var mindre bra?

36 Har du erhållit kunskaper som du kan använda i ditt arbete? Inte alls och upp till 5 % I förväntad omfattning Från 5 % och upp till I mkt stor omfattning 1 st 7 st Övriga kommentarer! - Bra upplägg av dagen - Bra grupp - Bra mat och fika

37 Bilaga 6 k SAMMANSTÄLLNING AV UTVÄRDERINGSENKÄTER Kurs: ASI dag 1 och 2 Datum: Antal inlämnade enkäter: 12st Ringa in de ord du tycker passar in! Krävande Intressant Bra lokal Dålig lokal Meningsfull Meningslös Rolig Rörig Bra föreläsare Dålig föreläsare Tråkig Inspirerande Tänkvärd 2 st 12 st 8 st 9 st 4 st 11 st 7 st 6 st Vad var bra? - Föreläsaren: bra, tålmodig föreläsare, bra övningar, bra överlag, tydligt förklarat - Innehåll: Relevant information, mkt praktiska övningar (4 st) - Upplägg/arrangemanget som helhet: Bra upplägg på kursen för att kunna ta till sig allt, lagom antal deltagare - Fika/lunch etc. - Frågeställningar: Bra att få mycket egen tid åt frågorna för att kunna förstå det - Mycket lärorikt, givande! Vad var mindre bra? - Något rörigt ibland

38 Har du erhållit kunskaper som du kan använda i ditt arbete? Inte alls och upp till 5 % I förväntad omfattning Från 5 % och upp till I mkt stor omfattning 4 st 8 st Övriga kommentarer!

39 Bilaga 6 l SAMMANSTÄLLNING AV UTVÄRDERINGSENKÄTER Kurs: Audit/dudit Datum: Antal inlämnade enkäter: 7 st Ringa in de ord du tycker passar in! Krävande Intressant Bra lokal Dålig lokal Meningsfull Meningslös Rolig Rörig Bra föreläsare Dålig föreläsare Tråkig Inspirerande Tänkvärd 6st 5 st 6 st 2 st 6 st 5 st 5 st Vad var bra? - Att jag fick en grund att stå på i mitt arbete - Bra och konkret genomgång - Bra uppdelning mellan föreläsning och praktisk övning - Att gå igenom de olika instrumenten - Nya kunskaper - Mycket tips för framtida samtal - Tydlig struktur, lätt att följa med, möjlighet till deltagande - Liten grupp Vad var mindre bra? - Kanske lite mer fördjupning - Skulle gått igenom mer och testat audit e och dudit e - Liten grupp

40 Har du erhållit kunskaper som du kan använda i ditt arbete? Inte alls och upp till 5 % I förväntad omfattning Från 5 % och upp till I mkt stor omfattning 1 st 6 st Övriga kommentarer! Bra struktur på upplägget

41 Bilaga 7 a SAMMANSTÄLLNING AV UTVÄRDERINGSENKÄTER Kurs: Skattningsdag ASI Datum: Antal inlämnade enkäter: 28 st Ringa in de ord du tycker passar in! Krävande Intressant Bra lokal Dålig lokal Meningsfull Meningslös Rolig Rörig Bra föreläsare Dålig föreläsare Tråkig Inspirerande Tänkvärd 17 st 21 st 9 st 7 st 1 st 16 st 11 st 16 st Vad var bra? - Innehållet - Lagom stor grupp (3 st) - Nyttigt att förstå hur andra tänker, bra att få nya idéer och bli uppdaterad (2 st) - Att få en uppfräschning runt ASI-skattning (4 st), bra reflektioner och uppdatering - Bra med dagar för att öva på skattning och få information från metodstödjare. Bra med möjlighet att höra andra kommuners erfarenhet och bedömning (4 st) - Upplägget, att få jobba med ett klient/patient fall - Diskussionerna kring bordet (4 st), hur andra tänker kring problematik och skattningarna - Den gemensamma skattningen i storgrupp - Bra planering och struktur - Mycket kunskap på en och samma gång som hänger ihop - Bra att få bekräftat att vi skattar så lika som vi ändå gör i både den egna kommunen och vid jämförelse med andra kommuner - Tydlig, strukturerad föreläsare. Bra tempo. - Strukturerat, effektivt - Bra med övningar och att gå igenom dom i storgrupp - Skönt med lite längre lunchrast - Föreläsaren

42 Vad var mindre bra? - Svårt att höra längst bak, det fungerade, men kanske skulle vara bra med en liten mikrofon (3 st) - För stor grupp i diskussionerna, lite otydliga instruktioner, alldeles för snabba genomgångar utan tid för diskussioner - Prata lite långsammare - Mer bensträckare, kortare Har du erhållit kunskaper som du kan använda i ditt arbete? Inte alls och upp till 5 % I förväntad omfattning Från 5 % och upp till I mkt stor omfattning 13 st 13 st (+ 2 st ej svar) Övriga kommentarer! - Jag skulle vilja lägga mer tid på sammanställningar av skattningar och behandlingsplan - Bra med repetitioner, man blir aldrig färdiglärd - En jättebra dag! (3 st)

43 Bilaga 7 b Sammanställning av utvärdering Kurs: Skattningsdag ASI Datum: Antal inlämnade enkäter: 25 st Ringa in de ord du tycker passar in! Krävande Intressant Meningsfull Meningslös Bra lokal Dålig lokal Rolig Rörig Bra föreläsare Dålig föreläsare Tråkig Inspirerande Tänkvärd 13 st 23 st 19 st 9 st 2 st 12 st 8 st 8 st Vad var bra? - Bra uppdatering viktigt (2 st), repetition (2 st)väldigt nyttigt att få tänka till om skattningen, bakgrundsinformation (varför gör vi detta). Att jämföra med andra hur vi skattar. (5 st) Gemensamma skattningar höra socialstyrelsens expert skatta. - Uppföljningsintervju intressant då jag ej gjort sådan tidigare. - Att vi blandar från både soc och kriminalvård. - Kompetent föreläsare. - Bra med den nya delen behandlingsplanering. - Innehållet, övningarna (3 st), bra diskussioner.(2 st) - Lokalen (2 st) - Lunchen var mycket god. (3 st) - Fint koncept hela dagen, tydlighet och struktur ( sätter sig mer, ASImetoden och tänket ) Vad var mindre bra? - Lite stressigt med skattningarna lite dåligt med tid.(3 st) - Gick lite fort.(5 st) Kunde ha varit mer diskussion. Läser innantill från overhead. - Rörigt och lite flamsigt emellanåt i gruppen, lite stimmigt. - Att vi satt i de grupper vi vanligtvis jobbar i. Dålig blandning, hade varit intressant att höra andras åsikter. - Uppföljningsskattningen kändes som upprepning. - Mycket information. (2 st) Svårt att hålla koncentrationen. - På gränsen till för lång dag då det är väldigt intensivt. - Inget konkret och bra verktyg för bättre skattning saknar tydliga riktlinjer. - Otydligt syfte med olika övningar.

44 Har du erhållit kunskaper som du kan använda i ditt arbete? Inte alls och upp till 5 % I förväntad omfattning Från 5 % till I mycket stor omfattning 2 st 9 st 14 st Övriga kommentarer! - Saknade lite mer styrning från kursledaren. - Intressant med nytt material för bedömning av klientinsatser, helhetsperspektiv (som man till viss del redan gör men bra att det kommer med som ett krav). - Tack för dagen! ( 2 st) Lärorikt! - Bra med sådana här dagar. Alltid bra att friska upp minnet.

45 Bilaga 8 Statistikmöjligheter med ASInet Jag vill med det här dokumentet illustrera möjligheterna att få statistisk information som på olika sätt kan vara till nytta för den strategiska planeringen av kommunens arbete med missbruksvården genom att systematiskt använda ASI grund och ASI uppföljning och föra in dessa data i ASInet. Underlaget jag använt här är inte komplett och därför bör ingen vikt läggas vid siffrorna i materialet utan ses som en bild av vad som kan göras med ett komplett material. Siffrorna kommer från den totala mängden inmatade data i de 14 kommuner i Skaraborg som lämnat samtycke till statistikuttag över kommungränserna. Då olika kommuner använder ASI i olika utsträckning och har olika tankar kring vilka klienter som ska intervjuas med ASI-formulären kan inte siffrorna i sig utges för att ge någon bild av den faktiska situationen. Om en kommun däremot har en plan för hur ASI grund och uppföljning ska användas och följer den planen kan statistik som ger en bild av verkligheten tas ut och användas på konstruktiva sätt. Nedanstående statiskt är ämnad att ge en bild av möjligheterna. Utvärdering av insatser Jag börjar med en illustration av hur man genom att jämföra data i ASI grund med data i ASI uppföljning kan se hur klientens situation har förändrats över tid, t ex före och efter en insats. De siffror och staplar man kan få fram ur underlaget kan användas vid redovisningar inför politiker och chefer om man vill visa effekten av det arbete och de resurser som läggs ner på beroendevården. Exempel 1: I det här diagrammet syns en sammanställning av klienternas skattning av problemgrad och hjälpbehov i området alkohol vid tillfället då grundintervjun genomfördes: Mycket stort problem/behov av hjälp Påtagligt problem/behov av hjälp Måttligt problem/behov av hjälp Litet problem/behov av hjälp Inget problem/behov av hjälp 1 2 3

46 I följande diagram syns klienternas skattning på samma fråga vid tillfället för uppföljningsintervjun: Mycket stort problem/behov av hjälp Påtagligt problem/behov av hjälp Måttligt problem/behov av hjälp Litet problem/behov av hjälp Inget problem/behov av hjälp 2 4 Det man skulle kunnat utläsa ur den här statistiken om underlaget varit komplett är att efter genomförda insatser har antalet personer som skattar att de har ett stort eller påtagligt problem och behov av hjälp minskat och att antalet personer som skattar att de inte har kvarstående problem eller ytterligare behov av hjälp har ökat. Exempel 2: Nedanstående diagram visar klientskattningar av problem/hjälpbehov inom området narkotikaproblem vid grundintervjun: Mycket stort problem/behov av hjälp Påtagligt problem/behov av hjälp Måttligt problem/behov av hjälp Litet problem/behov av hjälp Inget problem/behov av hjälp

47 Och följande diagram visar klientskattningar inom samma område vid tidpunkten för uppföljningsintervjun: Påtagligt problem/behov av hjälp Måttligt problem/behov av hjälp Inget problem/behov av hjälp Av denna statistik, om den hade varit komplett, hade man kunnat utläsa att efter genomförda insatser skattar ingen klient att de har mycket stora problem och stort behov av hjälp, ingen skattar heller att de har ett litet problem och litet hjälpbehov. Antalet klienter med påtagliga och måttliga problem har minskat och antalet klienter som skattar sig problemfria och utan ytterligare hjälpbehov har ökat. Den här sortens jämförelser skulle kunna användas för att utvärdera de insatser man använt i kommunen. Man kan ta fram samma slags data ur alla områden; fysisk hälsa, arbete och försörjning, familj och umgänge, rättsliga problem, alkohol, narkotika och psykisk hälsa. På det sättet kan man utvärdera olika slags insatser och se vilka livsområden som påverkas av dem. Man kan även se vilka insatser och områden som fungerar väl och vilka man behöver förändra eller utveckla. Information om klienterna på gruppnivå Man kan även göra tvärsnitt med hjälp av den information som framkommer i en ASI intervju. Man kan alltså ta fram data på t ex vilken ålder de klienter som varit aktuella 28 har varit i (eller en viss månad ett visst år), könsfördelningen, vilken huvuddrog de har, hur många som lever med barn osv. Den här sortens statistik skulle kunna användas som förklaringsunderlag om det uppstår frågor kring varför kostnader ökat eller minskat under vissa perioder. Man kan se om klientsammansättningen förändrats på något sätt som kan ge en förklaring till den förändrade åtgången av resurser. Man kan även se om någon klientgrupp verkar öka och på så sätt ha möjlighet att förbereda sig eller fundera över förstärkningsbehov för att möta de behov som finns. Exempel: Här har jag tagit fram enkel statistik på åldersfördelningen samt könsfördelningen på de ASIintervjuade klienterna i Skaraborg. Återigen är det ingen giltig statistik, underlaget är endast de ASIintervjuer som genomförts och lagts in i ASInet. Men det visar på vilken information varje enskild kommun skulle kunna få fram genom att använda ASI systematiskt.

48 Det här diagrammet visar åldersfördelningen på klienterna som blivit ASI intervjuade. Man kan själv kategorisera åldersspannet så att det passar åldersfördelningen i kommunens verksamheter, eller helt välja bort att kategorisera åldrar år år år 4-55 år år 66 och äldre Detta diagram visar könsfördelningen mellan de intervjuade klienterna: Man Kvinna

49 Man kan även enkelt göra en korstabell av olika data, beroende på vad man är intresserad av att undersöka. Här har jag korsat variablerna kön och ålder för att kunna se klientgruppens sammansättning utifrån den informationen: år år år 4-55 år år 66 och äldre Man Kvinna Den här sortens information skulle man kunna använda för att utläsa att de flesta klienterna är mellan 18 och 55 år samt att den största klientgruppen återfinns i åldersspannet Man kan även se att de flesta kvinnor som blivit intervjuade är i åldern år. Många möjligheter På samma sätt kan man ta ut statistik kring hur många klienter som provat heroin, bor ensamma, har varit arbetslösa en längre period, har psykiska problem osv. Alla data som framkommer i ASI intervjun kan omvandlas till statistik. På de följande sidorna visas ett par exempel på detta.

50 Exempel 1: Här är ett diagram över uppbärande av ekonomiskt bistånd bland klienter som ASI-intervjuats fördelat efter ålder Nej Ja 2-17 år år år 4-55 år år 66 och äldre I det här diagrammet kan man utläsa att det är de klienter i åldersgruppen som i högst utsträckning uppbär ekonomiskt bistånd. Man kan även se att biståndsuppbärandet minskar med stigande ålder. Exempel 2: Här följer ett diagram över levnadsförhållanden hos de klienter som intervjuats: Frekvens Inga stabila levnadsförhållanden På institution/motsvarande Ensam Med vänner Med släktingar Med föräldrar Endast med barn Endast med partner Med partner och barn Frekvens Man kan se här att de flesta klienter som intervjuats bor ensamma. Gruppen klienter som bor med sina föräldrar är den näst största. Man kan även se att staplarna endast med barn och med partner och barn tillsammans blir den tredje största gruppen, vilket innebär att det finns en del barn som bor med föräldrar som har kontakt med socialtjänstens beroendevård.

51 Exempel 3: Här är ett diagram som visar högsta genomförda utbildning hos de intervjuade klienterna, fördelat efter kön: Man Kvinna Ej avslutad grundskola Grundskola Gymnasium Högskola eller universitet Man kan här se att ungefär hälften av de intervjuade klienterna saknar gymnasiekompetens samt att andelen klienter med högre utbildning är låg. Gå vidare Jag hoppas att jag med detta dokument väckt intresse för de möjligheter som finns med ASInet om man använder ASI grund och ASI uppföljning systematiskt. Att ta ut statistik på det sätt jag gjort i detta dokument är inte särskilt komplicerat efter en dags utbildning. De kommuner som använder ASInet från Råbe & Kobberstad har i det paket med licens och behörigheter de köpt in fått med en behörighet för verksamhetsmodulen, vilken är den modul där man kan hitta ovanstående information. Det ingår en gratis utbildningsdag i verksamhetsmodulen och statistikuttag. Jag planerar att till hösten anordna sådana utbildningsdagar för intresserade kommuner. Jag kommer maila ut en förfrågan om intresset för dessa utbildningsdagar. Ni når mig på : alt eller hanna.levin@skaraborg.se. Hanna Levin Metodstödjare ASI Skaraborg

52 Bilaga 9 ASInet statistik över kommungränserna ASInet kan användas för att på ett överskådligt sätt få en bild av klienternas situation i stort i Skaraborg och för att kunna jämföra svaren mellan de olika kommunerna. Detta förutsätter dock att ASI används i samma omfattning i alla kommuner. I dagsläget använder alla kommuner ASI och ASInet i olika utsträckning vilket gör att gällande statistik för Skaraborg inte går att ta fram. Nedanstående exempel är ämnade att visa möjligheterna som finns om alla kommuner använder sig av ASI systematiskt. Om man t ex är intresserad av kriminaliteten i de olika kommunerna skulle man kunna ta fram nedanstående diagram: fällande domar 1-2 fällande domar 3-9 fällande domar 1-19 fällande domar 2-3 fällande domar 31 eller fler fällande domar Hade statistiken varit komplett hade man härur kunnat utläsa att det är i Lidköping, Mariestad, Skara, Skövde och Vara de personerna med längst brottsregister intervjuats. (31 eller fler fällande domar) Med ett komplett underlag hade man kunnat utläsa vilka kommuner som har klienter med högst kriminell belastning. Man hade även kunnat se eventuella skillnader i vilka droger som används i vilken kommun om man ASI använts på samma sätt i hela Skaraborg. Nedan följer ett diagram över de droger som huvudsakligen används av de intervjuade klienterna. Man kan se fördelningen av huvuddrog inom varje kommun samt för Skaraborg totalt.

53 Totalt Vara Töreboda Tibro Skövde Skara Missbruka av mer än två medel Alkohol och något narkotiskt medel Annat Mariestads Cannabis Lidköpings Karlsborgs Hjo Götene Amfetamin Kokain Dämpande mediciner Andra opiater-smärtstillande Heroin Gullspångs Alkohol Grästorps Inget problem Falköpings Essunga

54 Essunga Falköpings Grästorps Gullspångs Götene Hjo Karlsborgs Lidköpings Mariestads Skara Skövde Tibro Töreboda Vara Totalt Om detta material varit komplett hade man kunnat utläsa att det vanligaste missbruket i Skaraborg är alkohol. Det näst vanligaste är ett blandmissbruk av minst två narkotiska preparat följt av missbruk av amfetamin och därefter cannabis. På femte plats kommer ett blandmissbruk av alkohol tillsammans med något narkotiskt preparat. Andra förekommande huvuddroger är opiater/smärtstillande, dämpande mediciner, kokain och heroin. Man kan även titta på varje kommun för att se vilka droger som förekommer och vilken drog som är vanligast att man har som huvuddrog i varje kommun. Man kan i det här materialet t ex se att det endast är i Mariestad, Gullspång och Falköping heroin har angetts som huvuddrog. Man kan ta ut liknande statistik ur alla områden i ASI-intervjun. Varje fråga som ställs kan omvandlas till diagram för jämförelser mellan kommunerna. Nedan följer ett exempel på uppbärandet av ekonomiskt bistånd bland de intervjuade klienterna i varje kommun Nej Ja Som man kan se i detta diagram varierar uppbärandet av ekonomiskt bistånd mellan kommunerna. Eftersom kommunerna inte använder ASI i samma utsträckning kan inga slutsatser dras utifrån detta material. Att det ser ut som att Skövdes klienter i väldigt hög utsträckning saknar egen försörjning kan bero på vilken klientgrupp Skövde valt att intervjua med ASI.

55 Essunga Falköpings Grästorps Gullspångs Götene Hjo Karlsborgs Lidköpings Mariestads Skara Skövde Tibro Töreboda Vara Totalt Här följer ett diagram över hur många av de intervjuade som provat heroin Nej Ja Här följer ett diagram som visar andelen tobaksanvändare bland de intervjuade klienterna: Nej Ja Om alla kommuner systematiskt använder ASI grund och ASI uppföljning samt matar in data från ASIintervjuerna i ASInet hade man kunnat ta fram uppgifter som speglar de faktiska förhållandena i Skaraborg.

56 Bilaga 1 Sammanställning av statistik ur ASInet Nedan följer ett antal diagram för 28, 29 och 21. Varje diagram visar på hur det sett ut i respektive kommun. Varje kommuns svar är 1 %. Man kan alltså jämföra fördelningen av svar både mellan kommuner och över de tre åren. Siffrorna är hämtade ur de inrapporterade intervjuerna i Råbe & Kobberstads ASInet. Vara kommun började använda en annan leverantörs ASI-datastöd under 29, vilket gör att siffrorna för Vara det året endast avser ungefär halva året och siffror för 21 saknas. Karlsborg började använda ASInet 29 vilket gör att även de siffrorna endast gäller för en del av året. För Karlsborg saknas siffror för var 27 stycken grundintervjuer och 15 stycken uppföljningsintervjuer inmatade i ASInet. 29 var 223 stycken grundintervjuer och 26 stycken uppföljningsintervjuer införda i ASInet. Siffrorna för 21 är hämtade , de två sista veckorna i december är alltså inte med. 21 var 23 stycken grundintervjuer och 3ycken uppföljningsintervjuer inmatade i ASInet vid mättillfället. Jag har valt ut ett antal frågor i ASI intervjun och redovisar svaren nedan årsvis. Eftersom siffrorna inte kan anses ge en korrekt bild av verkligheten utifrån att olika kommuner kommit olika långt i sitt arbete med ASI under åren har jag valt att lämna diagrammen relativt okommenterade. Jag har valt att inte redovisa statistik på intervjuresultat före och efter insats då det är så få uppföljningsintervjuer gjorda. Från 21 finns en i princip helt samstämmig användning av ASI i Skaraborg, så för 211 och framåt hade det gått att redovisa mer korrekta siffror för de kommuner som använder Råbe & Kobberstads ASInet. Bakgrundsvariabler: Åldersföredelning per kommun år år år 4-55 år år 66 och äldre

57 Åldersfördelning per kommun 29: år år år 4-55 år år 66 och äldre Åldersfördelning per kommun 21: år år år 4-55 år år 66 och äldre

58 Den här sortens diagram hade kunnat användas för att se vilka kommuner som t ex skulle kunna satsa på en gemensam verksamhet för personer över pensionsåldern. Man hade även kunnat analysera om de verksamheter man har fyller det behov den största åldersgruppen har. Har man t ex mycket verksamhet för unga vuxna men inte något för personer i åldern år fast det är den största gruppen klienter kan man ju fundera över om man ska utveckla verksamheten för att hjälpa de klienterna vidare. Könsfördelningen bland de ASI-intervjuade klienterna i kommunerna 28: Man Kvinna Könsfördelningen bland de ASI-intervjuade klienterna i kommunerna Man Kvinna

59 Könsfördelningen bland de ASI-intervjuade klienterna i kommunerna 21: Man Kvinna En analys av könsfördelningen hade kunnat leda till att man funderar över hur man ska nå kvinnor i missbruk, om man ska satsa på gemensam könsspecifik behandling över kommungränserna osv. Fysisk hälsa: Det första området i en ASI-intervju är fysisk hälsa. Här ställs frågor om sjukdomar, skador, läkarkontakt och hjälpbehov inom området. Jag har valt ut två av områdets 13 frågor i nedanstående redovisning. Fysiska besvär som påverkar den dagliga livsföringen, per kommun Nej Ja

60 Fysiska besvär som påverkar den dagliga livsföringen, per kommun 29: Nej Ja Fysiska besvär som påverkar den dagliga livsföringen, per kommun 21: Nej Ja Den här sortens underlag hade t ex. kunnat användas för att fundera kring samverkan med den somatiska vården.

61 Klienter som uppger att de har hepatit c per kommun 28: Nej Ja Klienter som uppger att de har hepatit c per kommun 29: Nej Ja

62 Klienter som uppger att de har hepatit c per kommun 21: Nej Ja Här hade man kunnat fundera på om det är fler i vissa kommuner än i andra, och vad det i så fall beror på. Är det några kommuner som borde läsa in sig mer på interferonbehandling t ex? Arbete och försörjning: Det andra området i ASI-intervjun är arbete och försörjning. Här ställs frågor om utbildningsnivå, arbetslivserfarenhet, försörjning, skulder och hjälpbehov inom området. Jag har valt att redovisa svaren på två av områdets 29 frågor. Nuvarande huvudsakliga försörjningskälla 28: Lön Arbetslöshetsersättning Bistånd från Socialtjänst Ersättning från Försäkringskassan Bidrag/lån för studier Partner/familj/vänner Olaglig verksamhet Prostitution Andra källor

63 Nuvarande huvudsakliga försörjningskälla 29: Lön Arbetslöshetsersättning Bistånd från Socialtjänst Ersättning från Försäkringskassan Bidrag/lån för studier Partner/familj/vänner Olaglig verksamhet Andra källor Nuvarande huvudsakliga försörjningskälla 21: Lön Arbetslöshetsersättning Bistånd från Socialtjänst Ersättning från Försäkringskassan Bidrag/lån för studier Partner/familj/vänner Olaglig verksamhet Spel Andra källor Den här sortens diagram hade kunnat användas för att fundera över hur klienternas försörjning ser ut, om den förändras över tid och vilka samarbetspartners man har.

64 Utbildningsnivå 28: Ej avslutad grundskola Grundskola Gymnasium Högskola eller universitet Utbildningsnivå 29: Ej avslutad grundskola Grundskola Gymnasium Högskola eller universitet 1

65 Utbildningsnivå 21: Ej avslutad grundskola Grundskola Gymnasium Högskola eller universitet Den här sortens siffror hade kunnat analyseras för att fundera kring ev. gemensamma satsningar på att hjälpa klienter läsa in gymnasiekompetens för att bli mer attraktiva på arbetsmarknaden t ex.

66 Alkohol: Området alkohol- och narkotikaanvändning är ASI-intervjuns tredje och fjärde område. Här ställs frågor om alkoholdebut, regelbunden alkoholanvändning, vilka andra preparat som klienten/patienten prövat, vilka som använts regelbundet och i så fall hur länge. Man ställer även frågor kring erfarenhet av behandling och aktuellt hjälpbehov inom området. Jag har valt att redovisa en fråga kring alkohol och en kring narkotika. I området finns 41 frågor. Ålder då klienter som intervjuats 28 alkoholdebuterat: Under -1 år år år år 22-3 år 31-5 år 51 år eller äldre

67 Samma fråga 29: Under -1 år år år år 22-3 år 31-5 år 51 år eller äldre Och 21: Under -1 år år år år 22-3 år 31-5 år 51 år eller äldre Här hade man kunna följa över tid för att se utvecklingen. Är det lägre åldrar i vissa kommuner, i så fall vad kan det bero på?

68 Narkotika: Huvuddrog 28: Inget problem Alkohol Heroin Andra opiater-smärtstillande Dämpande mediciner Kokain Amfetamin Cannabis Annat Alkohol och något narkotiskt medel Missbruka av mer än två medel Huvuddrog 29: Inget problem Alkohol Heroin Andra opiater-smärtstillande Dämpande mediciner Amfetamin Cannabis Annat Alkohol och något narkotiskt medel Missbruka av mer än två medel

69 Huvuddrog 21: Inget problem Alkohol Heroin Metadon Dämpande mediciner Kokain Amfetamin Cannabis Annat Alkohol och något narkotiskt medel Missbruka av mer än två medel Här hade man kunnat fundera över om en del kommuner kunnat gå ihop för att anordna speciell behandling för klienter med en viss sorts huvuddrog, t ex opiater eller cannabis.

70 Rättsliga problem: Området rättsliga problem är ASI-intervjuns femte område. Här ställs frågor om eventuell pågående frivårdspåföljd, om antalet åtal inom olika brottskategorier, antalet fällande domar, eventuella anstaltsvistelser, väntande rättegångar och hjälpbehov inom området. Jag har valt att redovisa svaren på en av områdets 17 frågor. Antal fällande domar, per kommun 28: fällande domar 1-2 fällande domar 3-9 fällande domar 1-19 fällande domar 2-3 fällande domar 31 eller fler fällande domar Antal fällande domar, per kommun fällande domar 1-2 fällande domar 3-9 fällande domar 1-19 fällande domar 2-3 fällande domar 31 eller fler fällande domar

71 Antal fällande domar, per kommun 21: fällande domar 1-2 fällande domar 3-9 fällande domar 1-19 fällande domar 2-3 fällande domar 31 eller fler fällande domar Den här sortens staplar hade kunnat användas som underlag för att fundera kring gemensamma satsningar på kriminalitetsprogram och dylikt för de mest kriminellt belastade. Familj och umgänge: Familj och umgänge är ASI-intervjuns sjätte område. Här ställs frågor om civilstånd, levnadsförhållanden, barn, vänner, relationers kvalité, eventuella övergrepp, fritid, ensamhet och hjälpbehov inom området. Jag har valt att redovisa svaren på tre av områdets 32 frågor. Har egna barn, per kommun 28: Nej Ja

72 Har egna barn, per kommun 29: Nej Ja Har egna barn per kommun 21: Nej Ja Den här sortens diagram hade kunnat användas för samtal kring barnperspektivet, stöd för barn till missbrukare och samtal om föräldrarollen med klienterna.

73 Antal dagar av de senaste 3 då ensamhet upplevts som ett problem, 28: dagar 1-7 dagar 8-14 dagar dagar 22-3 dagar Antal dagar av de senaste 3 då ensamhet upplevts som ett problem 29: dagar 1-7 dagar 8-14 dagar dagar 22-3 dagar

74 Antal dagar av de senaste 3 då ensamhet upplevts som ett problem 21: dagar 1-7 dagar 8-14 dagar dagar 22-3 dagar Här hade man kunnat analysera om ensamheten är större i vissa kommuner och om man skulle vinna på att ta ett gemensamt grepp, eller fundera ut olika sätt att bryta ensamhet och isolering vilket vi vet är en stor källa till ohälsa och därmed missbruk. Hur man spenderar den största delen av sin fritid, 28: Familj/anhöriga utan aktuella alkholeller narkotikaproblem Familj/anhöriga med aktuella alkohol- eller nakotikaproblem Vänner utan aktuella alkohol- eller narkotikaproblem Vänner med aktuella alkohol- eller nakotikaproblem Ensam

75 Hur man spenderar den största delen av sin fritid, 29: Familj/anhöriga utan aktuella alkhol- eller narkotikaproblem Familj/anhöriga med aktuella alkohol- eller nakotikaproblem Vänner utan aktuella alkohol- eller narkotikaproblem Vänner med aktuella alkohol- eller nakotikaproblem Ensam Hur man spenderar den största delen av sin fritid, 21: Familj/anhöriga utan aktuella alkhol- eller narkotikaproblem Familj/anhöriga med aktuella alkohol- eller nakotikaproblem Vänner utan aktuella alkohol- eller narkotikaproblem Vänner med aktuella alkohol- eller nakotikaproblem Ensam Här hade man kunnat få en bild av klienternas nätverk i vardagen, kanske gemensamma grepp hade varit relevanta här med?

76 Psykisk hälsa: Området psykisk hälsa är ASI-intervjuns sjunde och sista område. Här ställs frågor om vårdkontakter, suicidtankar och suicidförsök, upplevelse av olika psykiska besvär och om de förekommit enbart under påverkan/abstinens eller även under drogfria perioder. Man ställer även frågor kring hjälpbehov inom området. Jag har valt att redovisa svaren på två av områdets 16 frågor. Upplevt allvarlig depression de senaste 3 dagarna: Nej Ja ja, under påverkan/abstinens Upplevt allvarlig depression senaste 3 dagarna 29: Nej Ja ja, påverkad/abstinent

77 Upplevt allvarlig depression senaste 3 dagarna 21: Nej Ja ja, under påverkan7abstinens Det här ger en bild av hur klienterna mår nu och har mått den senaste tiden. Hur möter vi det? Samverkan med andra myndigheter? Självmordsförsök någon gång i livet 28: Nej Ja

78 Självmordsförsök någon gång i livet 29: Nej Ja Självmordsförsök någon gång i livet 21: Nej Ja Det här ger en viss bild av den psykiska ohälsan. Diagrammen hade kunnat användas som underlag för diskussioner med hälso- och sjukvården t ex. Det här är bara ett axplock av vad man kan titta på genom att använda sig av ASI. När användandet av uppföljningsintervjuer blir än mer systematiserat kan man även titta på hur det går för klienterna över tid och efter insats. Hanna Levin Metodstödjare ASI

79 Bilaga 11 "Utvärdering ASI-Projektet" = Frågan är obligatorisk Fråga 1. Vilken organisation tillhör du? Hälso- och Kriminalvården Socialtjänsten/kommunen sjukvården Annan Fråga 2. Vilken är din befattning? Avdelningschef eller motsvarande Enhetschef eller motsvarande Handläggare, sjuksköterska eller motsvarande Behandlare eller motsvarande Annan Fråga 3. Har du haft kontakt med metodstödjaren i Skaraborg? Flera svarsalternativ möjliga. Nej Ja, kring metodstöd Ja, kring utbildningar Ja, kring annat Fråga 4. Hur skulle du gradera metodstödet --Välj-- som erhållits på din arbetsplats på en skala mellan 1-1? Välj det alternativ i rullisten som bäst stämmer överens med din upplevelse. Fråga 5. Hur uppfattar du att kvalitén på de --Välj-- utbildningar metodstödjaren bedrivit under projekttiden på en skala mellan 1-1? Välj det alternativ i rullisten som bäst stämmer överens med din upplevelse.

80 Fråga 6. Har du tagit del av någon statistik kring ASI som metodstödjaren tagit fram? Ja nej vet ej Fråga 7. Vilka metoder används i din kommun? Flera svar möjliga. ASI ADAD Audit/dudit HAP Vet ej Fråga 8. Om projektet till viss del skulle fortsätta under 211, vad skulle du önska att metodstödjaren fokuserade på? Rangordna alternativet med siffror, där 1 betyder mest viktigt, 2 näst mest viktigt osv. Använd siffrorna 1-12 använd varje siffra en gång. Metodstöd Utbildningar Metodstöd ASI Metodstöd ADAD Metodstöd audit/dudit Metodstöd HAP Utbildningar ASI Utbildningar ADAD Utbildnignar audit/dudit Utbildningar HAP Upprätthålla nätverk Kontakt med socialstyrelse och länsstyrelse Fråga 9. Finns det något annat du skulle önska att metodstödjaren fokuserade på? I så fall vad? Fråga 1. På en skala 1-1, hur --Välj--

81 nöjd/missnöjd är du med ASI-projektet som bedrivits i Skaraborg 27-21? Välj det alternativ i rullisten som bäst stämmer överens med din upplevelse. Fråga 11. Övriga tankar och kommentarer: Fråga 12. Vilken är din befattning? Avdelningschef eller motsvarande Handläggare eller motsvarande Enhetschef eller motsvarande Behandlare eller motsvarande

82 Bilaga 12 "Utvärdering ASI-Projektet" Antal deltagare i enkäten: 75 Antal deltagare som besvarat enkäten: 54 Antal erhållna enkätsvar: 57 Fråga 1. Vilken organisation tillhör du? Antal svar på frågan: 57 (1) Kriminalvården 2 3,5% (2) Hälso- och sjukvården 6 1,5% (3) Socialtjänsten/kommunen 49 86,% Fråga 2. Vilken är din befattning? Antal svar på frågan: 57 (1) Avdelningschef eller motsvarande 7 12,3% (2) Enhetschef eller motsvarande 11 19,3% (3) Handläggare, sjuksköterska eller motsvarande 23 4,4% (4) Behandlare eller motsvarande 12 21,1% (5) Annan 4 7,% Annan: kurator kurator Socialchef skötare Fråga 3. Har du haft kontakt med metodstödjaren i Skaraborg? Antal svar på frågan: 57 Flera svarsalternativ möjliga. (1) Nej 5 8,8% (2) Ja, kring metodstöd 27 47,4% (3) Ja, kring utbildningar 45 78,9% (4) Ja, kring annat 5 8,8% Ja, kring annat: fått info som IFO chef Kompetensstödjarnätverk kompetensstödjare NR RIS-projektet Fråga 4. Hur skulle du gradera metodstödet som erhållits på din arbetsplats på en skala mellan 1-1? Antal svar på frågan: 57 Välj det alternativ i rullisten som bäst stämmer överens med din upplevelse. (1) 1, mycket dåligt 1 1,8% (2) 2 1 1,8% (3) 3 % (4) 4 % (5) 5 3 5,3% (6) 6 3 5,3% (7) ,3% (8) ,8% (9) 9 4 7,% (1) 1, mycket bra 9 15,8% (11) Vet ej/ingen åsikt 12 21,1%

83 Fråga 5. Hur uppfattar du att kvalitén på de utbildningar metodstödjaren bedrivit under projekttiden på en skala mellan 1-1? Antal svar på frågan: 57 Välj det alternativ i rullisten som bäst stämmer överens med din upplevelse. (1) 1, mycket låg 1 1,8% (2) 2 % (3) 3 % (4) 4 % (5) 5 % (6) 6 1 1,8% (7) ,3% (8) ,1% (9) ,8% (1) 1, mycket hög 11 19,3% (11) vet ej/ingen åsikt 8 14,% Fråga 6. Har du tagit del av någon statistik kring ASI som metodstödjaren tagit fram? Antal svar på frågan: 57 (1) Ja 2 35,1% (2) nej 3 52,6% (3) vet ej 7 12,3% Fråga 7. Vilka metoder används i din kommun? Antal svar på frågan: 57 Flera svar möjliga. (1) ASI 53 93,% (2) ADAD 23 4,4% (3) Audit/dudit 49 86,% (4) HAP 19 33,3% (5) Vet ej 3 5,3%

84 Fråga 8. Om projektet till viss del skulle fortsätta under 211, vad skulle du önska att metodstödjaren fokuserade på? Rangordna alternativet med siffror, där 1 betyder mest viktigt, 2 näst mest viktigt osv. Använd siffrorna 1-12 använd varje siffra en gång. Metodstöd Utbildningar Metodstöd ASI (1) ,8% (2) ,8% (3) 3 4 7,% (4) 4 4 7,% (5) 5 4 7,% (6) 6 4 7,% (7) 7 2 3,5% (8) 8 1 1,8% (9) 9 1 1,8% (1) 1 2 3,5% (11) ,3% (12) ,5% (13) 13 % 16 28,1% 13 22,8% 4 7,% 5 8,8% 3 5,3% 3 5,3% 3 5,3% 1 1,8% 1 1,8% 3 5,3% 1 1,8% 4 7,% % 8 14,% 6 1,5% 1 17,5% 7 12,3% 6 1,5% 2 3,5% 3 5,3% 5 8,8% 4 7,% 4 7,% 1 1,8% 1 1,8% % Metodstöd ADAD 1 1,8% % 2 3,5% 7 12,3% 3 5,3% 9 15,8% 4 7,% 4 7,% 8 14,% 6 1,5% 5 8,8% 8 14,% % Metodstöd Metodstöd Utbildningar Utbildningar Utbildnignar Utbildningar Upprätthålla audit/dudit HAP ASI ADAD audit/dudit HAP nätverk % 2 3,5% 2 3,5% 2 3,5% 1 17,5% 4 7,% 6 1,5% 3 5,3% 11 19,3% 6 1,5% 6 1,5% 5 8,8% % 1 1,8% 7 12,3% 6 1,5% 3 5,3% 5 8,8% 6 1,5% 2 3,5% 5 8,8% 4 7,% 5 8,8% 8 14,% 5 8,8% % 2 3,5% 3 5,3% 4 7,% 3 5,3% 11 19,3% 6 1,5% 9 15,8% 7 12,3% 3 5,3% 3 5,3% 5 8,8% 1 1,8% % 2 3,5% % 2 3,5% 7 12,3% 1 1,8% 3 5,3% 9 15,8% 8 14,% 5 8,8% 9 15,8% 9 15,8% 2 3,5% % 1 1,8% 1 1,8% 2 3,5% 4 7,% 5 8,8% 3 5,3% 4 7,% 8 14,% 12 21,1% 6 1,5% 6 1,5% 5 8,8% % 3 5,3% 3 5,3% 4 7,% 3 5,3% 6 1,5% 4 7,% 6 1,5% 7 12,3% 5 8,8% 7 12,3% 5 8,8% 4 7,% % 7 12,3% 8 14,% 11 19,3% 7 12,3% 3 5,3% 6 1,5% 5 8,8% 1 1,8% % 2 3,5% 6 1,5% 1 1,8% % Kontakt med socialstyrelse och länsstyrelse 5 8,8% 1 1,8% 6 1,5% 5 8,8% % 7 12,3% 3 5,3% 6 1,5% 2 3,5% 3 5,3% 1 1,8% 18 31,6% %

85

86 Fråga 9. Finns det något annat du skulle önska att metodstödjaren fokuserade på? I så fall vad? Antal svar på frågan: 5 Fortsatt träning/utbildning i skattningsskalor Statistik Inget jag kan komma på i nuläget. Motiverande Intervju MI Fortsatt träning/utbildning i skattningsskalor Fråga 1. På en skala 1-1, hur nöjd/missnöjd är du med ASI-projektet som bedrivits i Skaraborg 27-21? Antal svar på frågan: 57 Välj det alternativ i rullisten som bäst stämmer överens med din upplevelse. (1) 1, mycket missnöjd % (2) 2 % (3) 3 1 1,8% (4) 4 1 1,8% (5) 5 1 1,8% (6) 6 1 1,8% (7) ,8% (8) ,1% (9) ,3% (1) 1, mycket nöjd 15 26,3% (11) vet ej/ingen åsikt 6 1,5% Fråga 11. Övriga tankar och kommentarer: Antal svar på frågan: 6 Använder inte ASI Hanna har varit en väldigt lämplig, kvalificerad person med framåtanda. Som klippt och skuren för denna tjänst!!! Tackar för ett gott samarbete. Viktigt att kunna fortsätta erbjuda utbildningar inom missbruksområdet för att kompetensen skall kunna bibehållas över tid. Kanske att metodstödet fortsättningsvis om det får vara kvar skulle rikta sig mer till metodstödjarna i resp kommun. Vi använder oss av ASI i utredning av nybesök. Vi har implementerat ASI och använder det som underlag för nybesök. Mycket kompetent och engagerad metodstödjare som alltid svarar på frågor. Lättilggänglig - man får stöd både genom planerade möten och spontana telefon-eller mailförfrågningar.

87 Fråga 12. Vilken är din befattning? Antal svar på frågan: 57 (1) Avdelningschef eller motsvarande 7 12,3% (2) Enhetschef eller motsvarande 12 21,1% (3) Handläggare eller motsvarande 23 4,4% (4) Behandlare eller motsvarande 15 26,3%

88 Bilaga 13 Utvärdering av metodstödjarprojektet i Västra Götaland Bakgrund Metodstödjare ASI/DOK För att stimulera kommunerna till ökad användning av standardiserade kvalitetssystem inom missbruksvården beslutade Länsstyrelsen i Västra Götaland 26 att avsätta medel för regionala stödpersoner metodstödjare ASI/DOK. Till metodstödjarnas uppdrag hör att förstärka utbildning, ge stöd och handledning i samband med att man påbörjar och utvecklar användandet av ett standardiserat bedömningsinstrument och att ge vägledning i hur man använder den information som intervjun ger. Arbetet har i första hand varit inriktat på handledning och stöd till socialarbetare och chefer enskilt och i grupp, men också omfattat samverkan med beroendevård/psykiatri och Kriminalvården. Genom de medel som tilldelats av Länsstyrelsen har de fyra kommunalförbunden Fyrbodal, GR, Sjuhärad och Skaraborg i Västra Götaland under perioden projektanställt var sin metodstödjare. Projektet har letts av en gemensam styrgrupp med kommunalförbundens beredningsansvariga eller FOU. Projektet har under den tid det pågått haft ett nära stöd från Socialstyrelsen där metodstödjarna medverkat i det nationella nätverk som etablerats för kunskapsförsörjning och erfarenhetsutbyte. På motsvarande sätt har metodstödjarnas arbete på länsnivå kännetecknats av ett aktivt och nära samarbete kring frågor om metod, handledningsuppdraget, utbildning och andra kompetenshöjande aktiviteter. För beskrivning av de insatser som genomförts inom respektive kommunalförbundsområde hänvisas till de rapporter som sammanställs delregionalt.