BARNBLADET Tidskrift för Sveriges Barnsjuksköterskor årgång 34 # 4/2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BARNBLADET Tidskrift för Sveriges Barnsjuksköterskor årgång 34 # 4/2009"

Transkript

1 BARNBLADET Tidskrift för Sveriges Barnsjuksköterskor årgång 34 # 4/2009 tema: transporter barnkirurgi

2 Priorix fyller 10 år! MPR-vaccinet som gör mindre ont att få. * I Sverige har man hittills givit 1,5 miljoner doser av Priorix. Priorix som skyddar mot mässling, påssjuka och röda hund, ges till barn enligt aktuellt vaccinationsprogram vid 18 månader och 7 alternativt 12 års ålder. *Priorix gör mindre ont att få jämfört med MMR-II. 1, 2 Det gör vaccineringen enklare för alla inblandade; barnet, föräldrar och den som ger vaccinet. Stolta fakta om Priorix:.... Priorix är effektivt och välbeprövat. Priorix har funnits i Sverige sedan 1998 och har i kliniska studier visat hög immunogenicitet. 3, 4 Priorix är mycket väl tolererat och har visat sig ge färre lokala reaktioner som rodnad och svullnad än MMR-ll. 3 Under 2007 så fick 85% av alla barn i Sverige Priorix när de vaccinerades mot mässling-påssjuka-rödahund. Priorix har sålts i 1,5 miljoner doser i Sverige, fram till april Beställ Priorix, vaccinationskort och vaccinationstillstånd hos oss på GlaxoSmithKline Vacciner, tel eller MPR vaccinet som gör mindre ont att få PRIO:103 Referenser: 1. Gothefors E et al, Scand J Infect Dis. 2001;33: Usonis V et al, Pediatr Infect Dis J. 1999;18: Usonis V et al, 1998;26(4): Priorix, Rx, EF. Pulver och vätska till injektionsvätska, lösning. Per dos (0,5 ml): Mässlingvirus, stam Schwarz CCID50, parotitvirus, stam RIT CCID50, rubellavirus, stam Wistar RA 27/ CCID50. J07BD52. Indikation: Priorix är indicerat för aktiv immunisering av barn från 12 månaders ålder, ungdomar och vuxna mot mässling, påssjuka och röda hund. För fullständig information om varningsföreskrifter, begränsningar och pris se Datum för översyn av produktresumén

3 LEDARE... 4 Grupper för barn och ungdomar som mist en anhörig... 6 Tindra, ett skadat barn, Barnsjuksköterskor gör film... 8 Strama Barn, Infektioner och antibiotika...10 TEMA TRANSPORT Transport av brännskadade patienter...12 Neonatala transporter i Sverige Hur långt har vi kommit?...15 Inbjudan&anmälan till Barn och Läkemedel...19 Kvalitetssäkrade transporter av nyfödda BARNAPOTEKET Paracetamol och ibuprofen kombinera vid feber eller inte...25 TEMA BARNKIRURGI Kartläggning av barn med blindtarmsinflammation utfall och förbättringsmöjligheter Att vara barnsjuksköterska på en dagvårdsavdelning Så arbetar vi med smärta på barnkirurgisk avdelning...30 AKTUELL FORSKARE Att vara syskon till ett barn med cancer...33 Vykort från Vietnam...35 SPEAKERS CORNER Lady of the BVC eller ABC-flickan...38 Stipendier MEDLEMSSIDOR KALENDARIUM Välkommen till våra hemsidor: och barnbladet #

4 Bästa kolleger! ledare Sommaren är över och det känns alltid lite vemodigt. Det är så mycket man vill göra under de lediga veckorna. Ofta blir de alltför inbokade och när man får några dagar då man bara kan ta dagen som den kommer, så känns det helt plötsligt som det enda rätta. Själv har jag varit på Irland och passade då på att besöka ett barnsjukhus i Dublin. Det kommer en artikel om det under hösten. Här hemma har jag gått stavgång samtidigt som jag lyssnat på programmet Sommar. Jag har hört både fantastiska och mindre fantastiska sommarpratare. Väldigt många har pratat om sin barndom och flera av dessa framgångsrika, smarta, professionella vuxna sommarpratare har haft en barndom som har präglats av utanförskap eller sorg. Någon pratade om sommaren som den svåraste tiden; den tid då alla andra hade roligt och hade kompisar och en trygg familj att vara med. Utrikeskorrespondenten Erika Bjärström berättade om hur hon som 9-åring förlorade sin pappa i cancer. Det sista halvåret fick hon och hennes syskon inte besöka honom eftersom läkarna ansåg att det skulle vara alltför skrämmande för dem. Hon gav exempel på barnets magiska tänkande när hon beskrev hur hon tvingade sig att inte gråta, för om hon gjorde det skulle de alla dö i samma sjukdom som pappan. Under flera år hade hon också ett inre förbud mot att skratta. Sorgen över förlusten av pappan är livslång och ligger hela tiden latent och har påverkat hennes vuxenliv. Barn behöver få prata om sin sorg och avlastas det ansvar de lägger på sig själv. I detta nummer av Barnbladet skriver Ewa Lundberg och Olof Frode om hur de arbetar med grupper av barn som har upplevt sorg. Margaretha Nolbris är detta nummers aktuella forskare. Margaretha har nyligen disputerat med en avhandling om hur syskon till barn med cancer upplever sin situation och hur syskonets sjukdom påverkar deras livsvärld. Men vad kan vi andra göra för att hjälpa barn som inte har det bra? RfB är en av de organisationer som står bakom Samba (Samarbete för barnen) och kampanjen Kraftsamling för barnen. Den 6 juli publicerade Göteborgsposten en debattartikel som undertecknats av bland andra Hasse Alfredsson, Stefan Einhorn och Sambas ordförande Lars Rådh. I artikeln ställs krav på: 1. Ett välfärdsindex som ett samlat mått på barns hälsa, ekonomiska status och skolresultat. 2. Att konsekvensen av politiska beslut skall analyseras ur ett barnperspektiv och resurser satsas på förebyggande arbete som t ex mötesplatser för barn och ungdomar och föräldrastöd. 3. En bra skola som gynnar alla barn från skilda samhällsklasser och bakgrunder. Den som vill stödja Sambas arbete kan bli medlem på Vad händer i RfB i höst? Ganska mycket faktiskt. En grupp under ledning av Britt-Marie Ygge, har påbörjat arbetet med att utforma kvalitetsindikatorer för omvårdnad inom barnsjukvård. Vårdtyngd är en annan viktigt fråga i dagsläget. Den som är intresserad av eller har erfarenheter av olika instrument att mäta vårdtyngd i barnsjukvård kan kontakta undertecknad. RfB har etablerat kontakt med en grupp i Mellansverige med representanter från olika barnkliniker som diskuterar vårdtyngdsinstrument. Sammankallande för denna grupp är Maria Vestling på neonatal i Falun. I november har RfB i samarbete med Apoteket Farmaci m fl en utbildning om barn och läkemedel på Sunderby Sjukhus i Luleå. Inbjudan och anmälningsblankett finns i detta nummer. Ta chansen att lära dig mer om patientsäkerhet och läkemedelshantering ur ett barnperspektiv under två innehållsrika dagar. Berit Finnström vice Ordförande Riksföreningen för Barnsjuksköterskor 4 barnbladet #4 2009

5 Snabbare återhämtning vid kräksjuka och diarré. Nyhet! Snabbare återhämtning av vätskebalans och tarmflora. Färre kräkningar och diarréer. Förkortar sjukdomsperioden med upp till två dagar. Vätskeersättning med Lactobacillus reuteri Protectis * och Zink. För barn från 2 månader samt för vuxna. Känner du till allt man kan göra för att förkorta och lindra kräksjuka och diarré? De fl esta barn i Sverige drabbas någon gång av virus som leder till kräkningar eller diarré. Varje år vårdas barn på sjukhus på grund av olika maginfektioner. Men det fi nns mycket man kan göra för att minska smittspridning, lindra och förkorta besvären vid smitta. Läs mer på vår hemsida beställ foldern Goda råd vid diarré och kräksjuka så får du veta mer. Rekommendera Sempers nya vätskersättning med aktiv bakteriekultur och zink. Varunummer på Apoteket. * Effekten av Lactobacillus reuteri Protectis är vetenskapligt dokumenterad. Rosenfeldt V et al. (2002) Effect of probiotic Lactobacillus strains on acute diarrhea in a cohort of nonhospitalized children attending day-care centers. Ped Inf Dis J 21: Eom T-H, et al. (2005) The therapeutic effect of Lactobacillus reuteri in acute diarrhea in infants and toddle. Korean J Ped 48: Shornikova AV, et al. (1997) Lactobacillus reuteri as a therapeutic agent in acute diarrhea in young children. J Pediatr Gastroenterol Nutr 24: Shornikova AV, et al. (1997) Bacteriotherapy with Lactobacillus reuteri in rotavirus gastroenteritis. Pediatr Infect Dis J 16: L. Gothefors V et. al. (2008) Rotavirusinfektion hos barn svenska data i europeiskt perspektiv. Läkartidningen Nr 0816 (105)

6 Zebragrupper Grupper för barn och ungdomar som mist en nära anhörig Ewa Lundberg, barnsjuksköterska Akademiska sjukhuset, Uppsala Olof Frode, förskollärare Akademiska sjukhuset, Uppsala Barns sorg blir ofta osedd och obekräftad därför att dess uttrycksätt skiljer sig ifrån de vuxnas reaktioner. Barnen finner sällan möjligheter att dela sina frågor och tankar med andra, de känner oftast ingen som är eller har varit i samma situation som de är i. En god hjälp i bearbetningen kan vara att träffa andra barn i samma situation som man själv och dela sina erfarenheter med dem. Tillsammans med andra kan man hitta konstruktiva sätt att handskas med sorgen och den nya livssituationen. Barn orkar bara vara en kort stund i sorgen, de går in och ur sorgen och orkar inte vara ledsna hela tiden. Journalisten och författaren Karin Thunberg har beskrivit barns sorg genom uttrycket barns sorg är randig, därför kallar vi grupperna för Zebragrupper. Gruppledarutbildning Hösten 2004 var vi en grupp på tio personer som gick Rädda Barnens gruppledarutbildning Att stödja barn i sorg. Utbildningsledare var Lotta Polfeldt, socionom på Rädda Barnen med flera års erfarenhet av arbete med barn och ungdomar i sorg. Nu finns en gruppledarutbildning på Ersta Sköndals högskola som ger 8 hp. Vi har några gruppledare som har gått denna utbildning 2008 och Vi gruppledare består av sjuksköterskor, kuratorer, förskollärare på Lekterapin och diakoner. Hösten 2005 kunde vi starta de två första grupperna. Det tog lite tid innan vi fick klartecken att gruppverksamheten fick bedrivas på arbetstid, att ordna med pengar och att hitta en lämplig lokal. De som bjuds in har mist en förälder eller ett syskon och det bör ha gått minst 6 månader sedan dödsfallet. Dödsfallet behöver inte ha inträffat nära i tiden utan vi har haft barn som gått i grupp tio år efter dödsfallet. Anmälan skickas till två av gruppledarna, sedan bjuds barn och anhörig in till ett besök hos de som ska leda gruppen. De berättar om upplägget, att det är frivilligt, att man får säga pass, att vi som ledare har tystnadsplikt och att barnen har ett tystnadslöfte om varandra i gruppen. Vi har nu haft grupper varje termin sedan starten. Grupperna är åldersindelade med en för barn 8 12 år och en för tonåringar år. Vissa terminer har dessa grupper gått parallellt. Målet med gruppträffarna är att göra sorgen hanterbar, att underlätta för barnen och ungdomarna att leva vidare med sina minnen och upplevelser, samt att träffa andra som också har mist någon i sin familj. 6 barnbladet #4 2009

7 Gruppträffar Vi träffas vid åtta tillfällen, två timmar varje gång. Varje träff inleds med att vi äter mellanmål tillsammans. Barnen och ungdomarna kommer till oss direkt efter skolan och behöver lite energi inför aktiviteterna. Vi startar med en namnlek och toppen och botten. Då berättar var och en vad som har varit bra och dåligt under den gångna veckan. Detta tycker de flesta är mycket viktigt. Därefter jobbar vi med dagens tema (se nedan). Om man i samtalen i gruppen känner att man inte vill säga något så finns möjligheten att säga pass, att stå över. Detta accepteras av alla. Varje träff avslutas med att vi lyssnar på musik och tänder ljus. Innan vi skiljs åt får var och en berätta vad de ser fram emot den kommande veckan. Den inledande och avslutande ritualen är likadan alla gångerna. Ibland kan temat och samtalet upplevas lite tunga och att det blir för mycket stillasittande. Då har vi diverse roliga aktiviteter och lekar att ta till. Detta uppskattas av både stora och små. Teman Min familj - Vem har dött? - Hur gick det till? Alla presenterar sig och berättar varför de har kommit till gruppen, t ex Jag är här därför att min mamma har dött. Alla får rita sin familj. En vanlig fråga som brukar dyka upp då är: Ska jag rita den som är död också? Vi brukar svara att man själv får bestämma. När teckningarna är klara får var och en presentera sin teckning och berätta vilka som finns på bilden. Vi vill också att alla tar med sig ett foto på den döde till den andra träffen. Det får gärna vara ett kort där deltagaren är på samma bild som den som har dött. Fotot sätts in i en ram som målas och dekoreras. Fotot finns sedan med på alla träffar. Vad händer med min sorg? Vad har blivit annorlunda? Här får var och en tala om vad som har blivit annorlunda under rubrikerna: Tankar/Känslor, Familjen, Kroppen, Skola/ Kamrater. Kursledarna skriver ordagrant upp vad som sägs i fyra stora cirklar så att alla kan läsa vad som sagts. Mina känslor Förändring För barn och ungdomar är känslor många gånger något krångligt och besvärligt. De finns där och barnen upplever dem starkt, men vill helst ha kontroll över dem och inte visa dem alltför öppet. Barnen får säga alla känslor de kommer på och vi skriver upp dem på ett stort papper. Sen får de rita av varandra i helfigur på stora spännpapper. Alternativt får de ett A4-blad med en gubbe ritad på. Därefter får varje känsla en färg och de ritar ut var i kroppen den finns, t ex så sitter ilska ofta i händer och fötter och oro i magen. Vad lindrar? Vad hjälper? Här får alla fritt säga vad de tycker hjälper i sorgen när man är ledsen. Allt skrivs upp på ett stort papper, sedan pratar vi igenom de olika strategierna tillsammans. Man kan även skriva små lappar med vad som hjälper och stoppa dem i en liten fin låda. Det blir då deras Första hjälpen låda. Minnen Vem var den som dog? Till denna träff har alla tagit med sig en minnessak från den som dött. Var och en presenterar och berättar något om minnessaken. Vi gör också ett kollage om den som har dött. Det brukar bli jättefina presentationer av den döde. Var kan jag få stöd? Vilka kan jag prata med Här ska vi knyta ihop personer som är viktiga för barnet. Var och en får göra nätverkskartor på stora blädderblock. De får rita in personer i ringar och sedan dra streck mellan dessa och sig själv som är mittenringen. Till slut har det blivit ett nät som kan fånga upp en när man faller. Barnen presenterar sina nätverk för varandra och berättar om de personer som är viktiga i deras liv. Föräldraträff Vi erbjuder barnen och ungdomarna att vid en träff bjuda in anhöriga. Då får de visa och berätta vad de gjort i gruppen. Avsked Något man skulle vilja säga eller fråga Till denna gång ber vi barnen att skriva ett brev eller kort till den som är död. Sedan placeras brevet bakom det inramade kortet. Utvärdering Vi har både muntliga och skriftliga utvärderingar. De flesta tycker att det har varit givande att delta i gruppen. En del har fått nya kompisar och ofta hör vi att de tycker att åtta veckor har gått alldeles för fort. Två föräldrar sade så här: För mig har det varit viktigt att mitt barn har fått prata med vuxna med kunskap om barns sorgearbete. Genom gruppen har hon fått träffa andra barn i en liknande situation och det har varit mycket viktigt. När man som förälder själv är i kris tror jag inte att man är den bästa vägledaren för barnen. Det är viktigt med andra vuxna som kan ta emot deras känslor utan att själv vara i gungning. Barnen har tyckt om att gå dit. Jag är säker på att det kan vara bra att närma sig sådana här svåra händelser på ett lekfullt sätt. Det är också bra att det sker tillsammans med vuxna som man inte har någon bindning till. Referenslitteratur Gyllenswärd, G. (1997) Stöd för barn i sorg. Stockholm: Rädda Barnen. Gyllenswärd, G. (1999) Sorg finns. Stockholm: Rädda Barnen. Gyllenswärd, G & Polfeldt, L. (2001) Aldrig i livet. Stockholm: Rädda Barnen. Sjöqvist, S. (2005) Du är hos mig ändå. Wahlström & Widstrand. Forinder, U. & Hagborg, E. (2008) Stödgrupper för barn och ungdomar. Studentlitteratur. barnbladet #

8 Tindra ett skadat barn Tindra huvudrollsinnehavare Barnsjuksköterskor gör film Magnus Forslin Barnbladet En ung kvinna rusar skrikande in på barnsjukhuset Astrid Lindgrens akutmottagning. I famnen håller hon en liten pojke: Hjälp mig! Hjälp det har hänt något hemskt med mitt barn, och jag vet inte vad det är! En vanlig dag på jobbet? Det skulle det kunna vara, men detta är skådespel. Det är en scen som spelas in ur den kommande novellfilmen med arbetsnamnet Tindra - ett skadat Barn som RFB är med och utvecklar. En film som behandlar ett angeläget och svårt ämne Barn som utsatts för brott. Regissören och manusförfattaren Markus Andréasson hinner med en kort intervju mellan två tagningar. Tempot är högt, scenen har just tagits om fyra gånger. De starka fotolamporna får luften att dallra i det fullpackade väntrummet. Inte av patienter men utan av ett mycket disciplinerat filmteam. Här finns A- och B-fotografer, sminköser, skripta, regiassistent, skådespelare, ljudtekniker, etc. Även om filmen skall bli 30 minuter, så är produktionen lika stor som vore det en regelrätt långfilm, berättar Markus Andréasson medan han tömmer en Ramlösa. Han ställer också samma krav på sitt team som vid långfilmsproduktion. Man får aldrig ge sig förrän spelet är bra. Det är mitt jobb att garantera scenen det spelar ingen roll om folk börjar bli trötta och har svårt att nytända gång på gång. Det är bara att ta om tills det sitter. Han berättar om en utomhusscen i en tidigare film som krävde 30 omtagningar p g a skrikande barn, flyg, tåg och krävande spel. Tindra - ett skadat Barn filmas mycket interiört och då är det lättare att kontrollera inspelningsplatsen, vilket reducerar antalet omtagningar. Men inget filmas i en studio. Miljöerna är äkta, allt spelas in på plats. Skadat barn ett RfB-projekt Riksföreningen för Barnssjuksköterskor är projektansvariga för Tindra - ett skadat Barn. Med är också Barncentrum i Stockholm, Miogruppen och Barnläkareföreningen. Filmen har i syfte att på ett realistiskt sätt beskriva utredningskedjan vid ett misstänkt fall av barnmisshandel, berättar regissören vidare. Idén föddes av Margareta Moberg och Birgitta Kjellin, samordnare på Barncentrum i Stockholm. Vi hade tidigare arbetat tillsammans med ett liknande projekt om sexuella övergrepp. På Barncentrum i Stockholm finns en tvärprofessionell grupp bestående av socionomer, polis, åklagare, rättsläkare, barnpsykologer och naturligtvis barnsjuksköterskor. Det är också två barnsjuksköterskor, Björn Tingberg och An- 8 barnbladet #4 2009

9 na-karin Magnusson som varit med och skrivit manus. De arbetar i Miogruppen på Astrid Lindgrens Sjukhus. (Även RfB:s kassör Catarina Barth ingick i filmens manusgrupp.) Björn och Anna Karin besitter en enorm kunskap kring detta, och utan deras insats hade jag inte kunnat förverkliga projektet. Inte minst för att skapa den realism som en sådan här film behöver. Markus berättar vidare att de just avslutat två dagars filmning på Barncentrum och han slås av det stora engagemang och den oerhörda kompetens som han möter hos personalen. Trots att vi, som sagt, har filmat tidigare på Barncentrum, lär jag mig hela tiden något nytt. Det är en ytterst fascinerande miljö att arbeta i. Lärande och utforskande är också ett av skälen till varför Markus arbetar med film och då i synnerhet med ämnen som ofta handlar om allvarliga samhällsfrågor. Han är bl a känd för att ha regisserat tv-filmen Vexator som behandlar kvinnomisshandel. Min avsikt är att försöka förstå och se vad som händer när man går för långt, när man går över den där gränsen. Hur reagerar omgivningen? Samhället? Och hur påverkas gränsöverskridaren? Sådana frågor är bra bränsle för filmproduktion, avslutar Markus som går tillbaka till sina monitorer. Okej, då kör vi. Tagning! Anna-Karin Magnusson Björn Tingberg Markus Andreasson in action Mansell Neocot Flyggodkänd transportkuvös med elektrisk Power Lifter Mångsidig Ergonomisk Anpassningsbar Kan lyftas med ett lillfinger! barnbladet #

10 Strama Barn, Infektioner och Antibiotika Lisa Ernstsson Barnbladet Birgitta Jönsson, Smittskyddssjuksköterska Halland Barn, infektioner och antibiotika är ett utbildningsmaterial som är avsett att användas inom ramen för barnavårdscentralens (BVC) föräldrautbildning. Föräldrautbildning är en inarbetad verksamhet på flertalet BVC i landet och leds av BVC-sjuksköterskan. Flera träffar med olika teman brukar ingå under barnets första levnadsår. Gemensamt för flertalet småbarnsföräldrar är att barnen i ettårsåldern ofta drabbas av de första infektionerna då barnen till exempel börjat på förskolan. Som småbarnsförälder är det inte alltid lätt att veta när och om barnet behöver antibiotika för sin infektion, och när barnet kan gå tillbaka till förskolan. Antibiotikaläget i världen är oroande. Bakteriernas växande motståndskraft mot antibiotika är nästa hot mot folkhälsan menar flera forskare. Detta är konsekvensen av ett för generöst användande av antibiotika. Tyvärr är det fortfarande så att antibiotika skrivs ut alltför ofta till de infekterade barnen. Tillgången på fungerande antibiotika betyder verkligen något: för barnadödlighet, mödradödlighet, livslängd, möjligheten att överleva lunginflammationer och operationer. Antibiotikan är ett skarpt vapen, men om man slösar mister det sin kraft. Vad kan BVC och föräldrarna göra? Kunskap och medvetenhet är två nyckelord som vi vill förmedla med utbildningen. Materialet är byggt på tre hörnstenar: 1. Ett bildspel i PowerPoint som visas med dataprojektor. Alternativt kan bilderna skrivas ut på overheadfilm och visas med hjälp av OH-apparat. 2. En manual till BVC-sjuksköterskan med hjälptexter och bakgrundsfakta till varje bild. Här finns också pedagogiska tips och förslag på diskussionsfrågor. 3. En broschyr att lämna till föräldrarna efter utbildningen slut. Bakgrunden till utbildningsprogrammet är att det har skrivits ut väldigt mycket antibiotika till små barn och därför blev det aktuellt att informera och undervisa föräldrar om infektioner och antibiotika. Utbildningen syftar till att ge kunskap och förståelse kring vardagliga infektioner hos barn. Den avser också skapa insikt i varför antibiotika inte alltid är ett självklart val. Förslagsvis inbjuds föräldragruppen när barnen är cirka månader gamla. Programmet tar bl a upp skillnaden på virus och bakterier, antibiotika; för- och nackdelar, förkylningar, hosta, feber, öron- och ögoninflammation. I manualen finns pedagogiska tips och frågor för diskussion. Budskapet är att många infektioner läker ut av sig själva om man bara ger det tid och tålamod. Utbildningen försöker även avfärda diverse myter som att barnen måste ha penicillin när snoret är grönt. Strama Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens är ett samverkansorgan med syfte att verka för samordning av frågor som rör förutsättningar att bevara möjligheten att effektivt använda antibiotika vid bakteriella infektioner hos människor och djur, samt att ta initiativ till åtgärder som i första hand rör människors hälsa. Strama Halland fick 2008 medel från nationella Strama för framtagandet av ett utbildningspaket anpassat för BVC:s föräldrautbildning. Materialet är producerat av barnsjuksköterska Lisa Ernstsson, BVC i Halmstad samt smittskyddssjuksköterska i Halland, Birgitta Jönsson. Faktagranskning har gjorts av Strama Halland. Utbildning och manual är testad på flera BVC och föräldragrupper. Efter kloka synpunkter från dessa grupper har programmet reviderats. På Strama dagen i Stockholm 27/5 presenterades programmet som nu finns att hämta på Stramas hemsida (www.strama.se/dyn//,220,. html). Barnhälsovårdsteamet i Halland ställer sig bakom programmet och under hösten 2009 kommer Lisa och Birgitta att visa materialet på BVC:s områdesträffar i Halland. 10 barnbladet #4 2009

11 Nära hälften av alla barn som blir inlagda på sjukhus med diarré och kräkningar, är smittade med rotavirus. GlaxoSmithKline AB, Box 516, Råsundavägen 12, SE Solna, Tel , GlaxoSmithKline Vacciner Tel I en studie utförd av SMI under hösten 2008 (>600 barn) visades att procent av barnen som vårdas på sjukhus för diarré och kräkningar är infekterade med rotavirus. 1) Rotavirus förväxlas oftast med vinterkräksjukan eftersom båda ger diarré och kräkningar. Men relativt ofta leder rotaviruset till uttorkning som måste behandlas på sjukhus, vilket medför stor oro för familjen. Rotarix är ett effektivt drickbart vaccin! Rotarix har testats och utvärderats i kliniska studier över hela världen med mycket goda resultat. 2) Rotarix ger närmare 100 procents skyddseffekt mot allvarliga former av rotavirusgastroenterit. Studien har även visat att man minskar sjukhusinläggningarna med närmare 100 procent vid vaccinering. 3) Viktigt att ge Rotarix tidigt! Rotarix ges enkelt via munnen i två doser med minst 4 veckors mellanrum, när barnet är mellan 6 och 24 veckors ålder. 4) Beställ Rotarix hos oss på GlaxoSmithKline Vacciner tel Drickbart vaccin mot rotavirus ROTA:214 Ref: 1) A prospective hospital-based surveillance to estimate disease burden caused by rota virus infections in Swedish Children 2007/2008. Rinders et al. Poster 23 P. Riksstämman 26-28/ ) Widdowson MA, Bresee JS, Gentsch JR, Glass RI. Current Opinion in Gastroenterology, January 2005, Vol. 21(1): ) Vesikari T et al. (RIX4414) ESPID, Basel, Switzerland, May 3-5, 2006: Abstract tbc. 4) SPC, Rotarix, Rx, EF. J07BH01. Indikation: Rotarix är indicerat för aktiv immunisering av spädbarn från 6 veckors ålder för förebyggande av gastroenterit orsakad av rotavirusinfektion. Pulver och lösningsmedel till oral suspension. Per dos (1 ml): Humant rotavirus stam RIX4414 (levande försvagat) CCID50. För fullständig information om varningsföreskrifter, begränsningar och pris se Datum för översyn av produktresumén barnbladet #

12 Tema / transport Transport av brännskadade patienter Från skadeplats till specialistklinik Henrik Tornsson Sjuksköterska, BRIVA US Linköping Lena-Karin Sonesson Instruktionssjuksköterska, BRIVA US Linköping lio.se En makaber syn träffar näthinnan vid ankomst till skadeplats. Några frågor uppkommer snabbt: Hur kan någon som ser ut så fortfarande leva? Kan vi göra något? Ja, ni kan alltid göra något! I denna mycket korta genomgång om transporter av brännskadade barn får ni en guidning om hur ni ska agera på skadeplats och på sjukhus. Skadeplats Det är oftast en närstående till barnet som gör den första behandlingen efter en bränn- eller skållskada. De åtgärder man kan vidta i hemmet är kylning av det skadade området med svalt vatten, ej mer än ca 15 minuter. Att snabbt kyla skadan är viktigare än att vattnet är rent. Viktigt är också att sträva efter att bibehålla patientens normala kroppstemperatur, så kyl brännskadan men ej patienten. Ytterligare kylning kan ge köldskador och på så sätt fördjupa skadorna. Ambulans ska tillkallas vid dessa skador då smärtlindring kan sättas in och personalen kan avlasta närstående. Det första professionella omhändertagandet av ett brännskadat barn görs i regel av ambulanspersonal. Eventuellt tillkommer snabbt ytterligare kompetens i form av specialistutbildad sjuksköterska och läkare i akutbil eller ambulanshelikopter. Används brännskadeförband som t ex Water jel eller Burnshield, så tänk på att detta enbart ska vara på mellan skadeplats och närmaste sjukhus. Beakta risken för nedkylning vid stora skador hos små barn. Omhändertagandet på skadeplats bör följa gängse PHTLS/ATLS principer (Pre-Hospital Trauma Life Support/ Advanced Trauma Life Suport), dvs Airway, Breathing, Circulation, Disability, Exposure. A. Fri luftväg ska alltid prioriteras. Även om patienten andas obehindrat är förändrad röst (heshet, grötighet) ett viktigt observandum. Detta kan påvisa skada i larynxregionen som då kan komma att svullna igen inom en snar framtid. Sot i mun och svalg är likaså varningstecken för samma eventuella problem. Hosta är ett ospecifikt symptom, antingen har patienten varit exponerad för rök utan att ha drabbats av brännskada i luftvägarna eller också är det ett tecken på lungbrännskada. Finns kompetens och behörighet på plats för endotrakeal intubation, bör denna person avgöra om patienten ska intuberas snarast möjligt eller om transport till sjukhus kan ske ändå. B. Även om brännskadan inte omfattar övre delen av kroppen, bör andningen stödjas med syrgas enligt ambulansens rutiner. Pulsoxymetri är användbar för kontroll av syresättning, så att man vid behov kan öka oxygenflödet. Observera dock att puloximetern inte kan skilja på oxihemoglobin och karboxihemoglobin, varför saturationsvärdet efter kolmonoxidexponering ej går att lita på. Detta är ytterliggare skäl att vara frikostig med andningsoxygen. Reservoarmask ger ett bättre resultat om höga flöden krävs. Brännskador på bål eller cirkuferenta skador bål och rygg, kan ge ett påtagligt försvårat andningsarbete, vilket ökar behovet av syrgastillskott. Escarotomi (avlastande snitt genom den brända huden på t.ex. bröstkorgen) behöver ytterst sällan utföras på skadeplats. C. Cirkulationen är oftast inte försämrad på skadeplats om inte patienten ådragit sig andra ska- 12 barnbladet #4 2009

13 Tema / transport Faktaruta 1 dor. Det är viktigt att snabbt etablera en fri venväg då det blir svårare att hitta bra perifera kärl ju längre tiden går. Vid svårighet att sätta en fri venväg bör patienten snabbt transporteras till sjukhus där resurser finns. Om man får in en fri venväg ska man påbörja vätsketillförsel och dessutom kan man ge god smärtlindring. D. Funktionsbortfall i extremiteterna, medvetande rubbning etc. indikerar att patienten har andra skador än enbart brännskador. Dessa skador kan vara fallskador, explosionsskador etc. som kan ge extremitetsskador, skalltrauma mm. Det bör beaktas att brännskadan i sig inte alltid är den primära skadan och därför bör gängse regler hos ambulansen följas. E. Exponering av patienten bör göras med förnuft med tanke på vårt kalla klimat. Vid ankomst till sjukhus ABLS konceptet ABLS konceptet togs fram av American Burn Accociation (ABA) undert 1990-talet. ABLS står för Advanced Burn Life Support och är en kurs för dem som tar hand om brännskadade under akutskede. När vi på brännskadeintensiven tar hand om brännskadade eller ger råd om åtgärder akut så är det ABLS konceptet vi utgår ifrån. Vi kommer inte här att gå igenom konceptet utan enbart ta vissa delar. De som vill få mer kunskap inom området kan söka till ABLS kursen som hålls en till två gånger per år i Linköping och Uppsala. Precis som på skadeplats påbörjas en genomgång av patienten vid ankomst till akuten. Patienten ska då gås igenom enligt ABLS-konceptet, A(irway) B(reathing) C(irculation) D(isability) E(xposure). Det är lätt att bli förblindad av brännskadepanoramat, men tänk på att brännskadan kan vara en sekundär skada. Det är viktigt att så snart som möjligt påbörja vätskebehandling enligt Parklands formel (se faktaruta 1). Efter den primära och sekundära genomgången ska en doktor ta kontakt med närmaste brännskadeenhet för hjälp med fortsatt handläggning och när förflyttning ska ske. Innan transport ska nedanstående åtgärder betänkas: Andning: Luftvägen ska undersökas noggrant. Vid tveksamhet ska luftvägen säkras genom intubation. Icke intuberade patienter bör monitoreras med saturation under transport och ges syrgas vid behov. Tänk på att en patient som varit med om en inomhusbrand och/eller med cirkumferenta skador hals och bröst/rygg snabbt kan få försämrad andning. Intubationsberedskap ska därför alltid finnas med i transporten. Cirkulation: Alla brännskador som sänds ska ha en intravenös infart, om än i bränd hud i de fall brännskadan är omfattande. Vätskebehandling enligt Parklandformeln ska påbörjats. Behandlingseffekten utvärderas utifrån urinproduktion via urinkateter. Urinproduktionen ska hos barn över 30 kilo vara ml/timme. Hos barn under 30 kg bör produktionen ligga på 1 ml/kg/timme. Vid större elektriska skador kan forcerad diures på ml/timme krävas som skydd för njurarna. Mag-tarmkanal: Patienten ska vara fastande inför eventuell intubation. Vid skador över 20% kan behov av nasogastrisk sond finnas för att avlasta ventrikeln. Sårvård: Såren omläggs med rena torra förband/lakan. Eventuellt kan annan sårvård göras efter kontakt med brännskadeklinik men den bör ej försena en transport. Smärtlindring: Ges intravenöst. Titrera opioider. Dosanpassningen görs individuellt. Tetanusimmunisering: På patienter som saknar tetanus- Riktlinjer för vätskebehandling hos barn DE FÖRSTA 24 TIMMARNA ENLIGT PARKLAND: Ringeracetat 3-4 ml/kg x kroppsvikt (kg) x brännskadad yta (TBSA%) till vilket det normala vätskebehovet och evaporativa förluster adderas. Summan som man får delas upp enligt följande: Hälften de 8 första timmarna, resterande delas upp på de sista 16 timmarna. UNDERHÅLLSBEHANDLING: 100 ml/kg upp till 10 kg. Härutöver adderas 50 ml/kg mellan 11 och 20 kg. Över 20 kg adderas 20 ml/kg för varje kg. Faktaruta 2 Brännskada rekommenderade specialistvårdfall: 1. Barn under under 5 år med brännskador över 5 % av kroppsytan och barn över 5 år med fullhudskada över 5 % eller delhudsskada över 10 %. 2. Barn med brännskador i ansikte, händer, perineum, på fötter och över större leder. 3. Barn med inhalationsskada, elektrisk skada, kemisk skada och strålskada. 4. Alla barn som är större än 5 % av kroppsytan bör handläggas i samråd med brännskadespecialist. varje kg. OBS. Det brännskadade barnets hand inklusive fingrar kan nyttjas för bedömning av brännskadeutbredning = 1% TBSA= Total burn surface area. Brännskador, barnbladet #

14 Tema / transport Tema / transporter skydd påbörjas tetanusimmunisering enligt gängse riktlinjer. Dokumentation: Här bör hela händelseförloppet finnas med, från skadeplats till brännskadeklinik. Relevanta journalhandlingar bör medfölja. Anhöriga Glöm ej anhöriga ge dem löpande information under resans gång. I många fall mår t ex föräldrar mycket dåligt och kan behöva hjälp och stöttning under hela vårdförloppet. Smärtbehandling till brännskadade barn. Smärta är ett mångfacetterat begrepp som inbegriper både den känslomässiga upplevelsen samt den rent fysiska komponenten. Dessa är tätt sammanlänkade och kan förstärka/reducera den faktiska smärtan. Det allra viktigaste är att barnets smärta tas på allvar och att man åtgärdar densamma så tidigt som möjligt. Obehandlad fysisk smärta har en mängd negativa konsekvenser på kroppens organsystem, och det psykologiska svaret hos barn kan vara förödande. För barn och anhörigas fortsatta möten med vården är det viktigt att första upplevelsen inte blir ångestladdad. De fysiologiska faktorer som kan påvisa smärta är andning, hjärtfrekvens, blodtryck saturation, palmar svettning samt vidgade pupiller. Smärtan kan lindras om man täcker skadan med ett rent torrt förband. Lokalanestetika ska ej nyttjas på skadad hud då man kan få systempåverkan. Grunden i smärtlindring är paracetamol som kan ges rectalt/ oralt alternativt intravenöst till alla leverfriska barn. Vid val av administrationssätt tänk på att förutsättningen för rectal administrering är att tarmen ej står stilla på grund av brännskadetraumat. Infusion Perfalgan ges till barn som väger mer än 10 kg, 15mg/kg, fyra tillfällen per dygn, Dosintervall minst fyra timmar. Dosering paracetamol: Första dosen, uppladdningsdos som ges en gång: Barn 2-6 kg 30mg/kg/dos Barn >6 kg 40mg/kg/dos De tre första dygnen: Barn 3-5 kg 80 mg/kg/dygn Barn >5 kg 100 mg/kg/dygn Om ej tillräcklig smärtlindring uppnås, kombinera med NSAID, ex.mixtur, Brufen. Om ej tillräcklig smärtlindring uppnås, lägg till en opiat, ex Mixtur Oxynorm. Dosering: 0.1 mg/kg Om ej tillräcklig smärtlindring uppnås, ge morfin intravenöst. Titrera morfindosen ge långsamt under minuter för att undvika bieffekter. Vid minsta osäkerhet: Ta kontakt med brännskadeavdelningens jourhavande läkare och diskutera fortsatt handläggning. Referenser 1. American Burn Association. Advanced Burn Life Support Course. Provider s manual. Chicago Folke S & Östrup L. Brännskador. Liber barnbladet #4 2009

15 Tema / transport Tema / transporter Scandinavian Air Ambulance (SAA) är flygoperatören som tillhandla håller ambulansflygplanen i den Norra sjukvårdregionen. Här en Beech King 200. Neonatala transporter i Sverige Hur långt efter är vi? Historisk sett utvecklades den första kuvösen för vård av prematura barn 1835 i St. Petersburg, Ryssland, av Johann Georg von Ruehl ( ). Efter modifieringar, där bland annat glasdörrar på kuvösens framsida tillkom, blev kuvösen i slutet av 1800-talet mer känd då prematura barn i kuvöser visades upp på olika utställningar. Med den affärsiden introducerades kuvösen i USA av dr Martin Couney ( ) som länge drev utställningar av barn i kuvös. Kuvöserna flyttades visserligen mellan olika städer men dr Couneys bidrag till utvecklingen av transportkuvösen är dock tveksam. Istället har dr Joseph Bolivar DeLee ( ) tillerkänts vara den första, åtminstone i USA, att utveckla en portabel kuvös vilket var en del av hans vårdprogram för prematura barn 1899 i Chicago. På hans nystartade kuvös station fanns två stationära kuvöser. Transportkuvösen, kallad The Smallest Ambulance in the World, var handburen, ca 30 x 55 cm, hade kärl som fylldes med varmt vatten och som vid behov kunde värmas med tillhörande alkohol/oljelampa. Med den kunde barn från staden och dess förorter hämtas till kuvös stationen. Dr Julius Hess ( ), även han verksam i Chicago, designade en något större och elektrifierad transportkuvös Dr Hess bidrog till att organisera en centraliserad prematurvård där alla nyfödda prematura barn från och med 1934 rapporterades till dåvarande Hälsovårdsnämnden i Chicago (Board of Health). Därefter kunde det vid behov ordnas med en transport från hemmet eller från sjukhuset, till ett sjukhus med en kuvösavdelning. Transporterna utfördes av Hälsovårdsnämnden i en specialdesignad och -utrustad ambulans. Redan då skulle en sjuksköterska med speciell utbildning i akut behandling och vård av nyfödda under transport medfölja transporten utöver en följeslagare, t ex ambulansförare eller vaktmästare. Tillsammans med sjuksköterskan Evelyn Lundeen ( ), som hade rekryterats av Dr Hess 1922, utvecklades ett vårdprogram för prematura barn som även inkluderade transport av prematura barn beskrevs i vårdprogrammet att det skall finnas en ambulansservice dygnet runt för transport av prematura barn. Dr Hess och Syster Lundeens arbete spreds i USA och idag är pediatrisk/neonatal transportmedicin en fristående sektion av den amerikanska barnläkarförningen. I Sverige har professor emeritus Gunnar Sedin, Uppsala Akademiska Sjukhus, varit en frontfigur i utvecklandet av svensk neonatal transportmedicin, med sina årliga s k Uppsala transportmöten där han samlade intresserade och ämnesexpertis från hela landet i syfte att driva utvecklingen framåt. Det finns dock fortfarande brister, t ex saknas nationellt överenskomna riktlinjer för hur den neonatala transportverksamheten i landet bör organiseras, hur neonatala transporter bör genomföras och vilka kompetenskrav den transporterande personalen skall ha. Vidare finns inte heller en nationell dokumentation av utförda transporter och forskning inom neonatala transporter i Sverige är blygsam. Organisering av neonatala transporter Hur neonatala transporter organiseras varierar från land till land. I USA finns ett flertal s.k. dedikerade transportteam med 24 timmars service, dvs transportteam som i sitt dagliga arbete enbart handlägger pediatriska/neonatala transporter. Australien har liknande team (NETS, newborn emergency transport service) och i England pågår ett arbete med att övergå från sjukhusbaserade ad hoc-team till en dedikerad transportteam med 24 Johannes van den Berg Narkos-IVA sjuksköterska. Med.Dr Lektor Inst. för Omvårdnad Umeå Universitet. Neonatalavdelningen Norrlands universitetssjukhus barnbladet #

16 Tema / transporter Tema / transport Figur 1. Antal rapporterade neonatala transporter för år 2007, fördelande på de 21 deltagande neonatalavdelningarna. timmars service. I Portugal har de nationella neonatala transporterna organiserats utifrån tre av 22 neonatala intensivvårdsavdelningar. I Sverige, 68 år efter Dr Hess idé om en 24 timmars transportservice, råder inget konsensus om hur de neonatala transporterna bör organiseras med 24 timmars tillgänglighet. I Stockholm (Astrid Lindgren Barnssjukhus), Umeå och Uppsala finns dedikerade neonatala transportteam med 24 timmars jourservice som en del i den dagliga verksamheten, med möjlighet att bistå andra sjukhus att utföra framförallt intensivvårdskrävande luftburna transporter. Det vore fördelaktigt om nämnda transportorganisationer (plus en/ett par i södra Sverige) var riksägda istället för landstingsägda med en gemensam larmtjänst och ett systematiskt samarbete/nätverk där respektive organisation kan täcka upp för varandra när behov av transport uppstår och annan resurs inte är tillgänglig. Det är också viktigt att diskutera hur många transportuppdrag som motiverar dedikerade transportteam med 24 timmars service, anställda på heltid eller som del av den ordinarie verksamheten. I USA finns det heltidsdedikerade team som utför upp till 5000 transporter per år, medan det i England nämns att en volym på ca 300 transporter per år (akuta och planerade) inte motiverar heltidsteam. Transportvolymen av akuta och planerade transporter är också kopplad till transportpersonalens förmåga att kunna upprätthålla en hög kompetens och utföra säkra transporter. Internationell forskning har visat att team med personal tränade för neonatala transporter genomför säkrare transporter än ad hoc-personal men det saknas forskning som ger vägledning om vilken transportvolym som är tillräcklig för att upprätthålla en hög kompetens. Även om transportteam i sig kan ha en stor volym är det också avgörande hur många transportuppdrag den enskilde transportören genomför. Transportteamet bör ha tillräckligt antal transporter som motiverar en 24 timmars transportservice och kunna bemanna transportteamet för denna service samtidigt som de enskilda transportörerna måste få tillräckligt med transportuppdrag. Hur det är för svensk del är oklart eftersom det bl a saknas en nationell systematisk dokumentering och ett nationellt utvärderingssystem för genomförda neonatala transporter. Följaktligen blir det svårt att noggrant uttala sig om hur många transporter som årligen genomförs i landet totalt, av enskilda sjukhus eller av enskilda transportörer. Det är vidare svårt att konkret jämföra transportteamen eftersom det saknas data för t ex hur det sjuka nyfödda barnet mår före respektive efter transport, vilket innebär att det ur ett vetenskapligt perspektiv idag inte går att säga vilken transportvolym som motiverar dedikerade transportteam, hur många transporter som krävs för att upprätthålla en hög kompetens eller om transportteamen i Stockholm, Uppsala eller Umeå är effektivare än andra sjukhusbaserade team i landet Transporter i Sverige en uppskattning På uppdrag av Neonatalsektion i svensk barnläkarförening (BLF) genomförde undertecknad och Stellan Håkansson, Öl. Barnavd. 4, Norrlands Universitetssjukhus (NUS) i Umeå 2008 en webb-baserad enkät där 21 av 35 avdelningar besvarade frågor om deras neonatala transport verksamhet (fig 1). Ett bortfall på 14 avdelningar och att flera avdelningar angav att de hade bristande statistik över genomförda transporter betyder att uppskattningen att det i Sverige årligen genomförs ca 1600 transporter troligen är i underkant. De luftburna transporterna stod för en knapp tredje del av de årliga transporterna men även här var siffrorna generellt osäkra. I ett försök att få säkrare statistik planerar BLF:s Neonatalsektion att införa registrering av neonatala transporter som en del i Nationellt Perinatalt Qvalitetsregister (PNQ,). Vilka parametrar som skall ingå är inte bestämt. Kompetenskrav och utbildning för neonatala transportörer Ifall vårdnivån under transport skall vara densamma som på det mottagande sjukhuset, speciellt vid intensivvårdskrävande transporter vilket hävdats i internationell litteratur, borde kompetensen på den transporterande personalen vara därefter. Internationellt varierar team konfigurationen, t.ex. kan neonatologen vara ersatt av annan personal kategori med specifik kunskap inom neonatologi och transportmedicin, t ex neonatal nurse practioner. Utifrån webb-enkäten, nämnd ovan, föreföll de vanligaste personalkategorierna i Sverige som medföljde under neonatala transporter vara barnsjuksköterska och/eller barnläkare följt av narkosläkare och/eller narkossköterska. Det framkom dock inte om barnläkaren även var neonatolog eller om barnsjuksköterskan hade god erfarenhet av neonatal intensivvård. Utöver en grundkompetens och erfarenhet inom neonatologi skall den transporterande personalen även ha specifik utbildning inom transportmedicin, vilket är särskilt viktigt vid flygtransporter. Sverige saknar idag nationella riktlinjer gällande kompetenskrav på den medföljande personalen och relevant utbildning inom neona- 16 barnbladet # Totalt 1628 transporter

17 Tema / transporter Tema transport tal transportmedicin. Visserligen finns god internationell och svensk litteratur för självstudier att beakta vid neonatala transporter, men en strukturerad grundutbildning för personal som utför neonatala transporter är angeläget för att nyfödda barn skall transporteras med högsta möjliga säkerhet. En sådan utbildning bör innehålla minst transportmedicin (inklusive flygmedicin), säkerhet vid transport, Crew Resource Management (CRM) och simulatorträning i transportmiljö. I USA förekommer även certifiering av neonatala transportörer i syfte att markera en viss kompentensnivå. Om detta är nödvändigt i Sverige kan diskuteras. Utöver kompetenskrav på transportörerna diskuteras även andra krav på personalen som t ex stresstålighet. En person som fungerar utmärkt i avdelningsarbetet kan vara olämplig i transportsammanhang. Hälsostatus diskuteras också internationellt och någon form av hälsokontroll vore önskvärt. Utrustning Den mest påtagliga utrustningen när det gäller neonatala transporter är transportkuvösen och den i Sverige dominerade transportkuvösen är Dräger Olika sjukhus i Sverige har sedan utrustat transportkuvösen efter sina behov med övervakningsskåp, sprutpumpar och andra tillbehör. För de avdelningar som använder flygtransporter är utbudet av utrustning begränsat. Den medicinsktekniska utrustningen som skall medfölja vid flygtransporter måste vara flygvärdighetstestad vilket kortfattat innebär att den dels inte skall störa flygplanets utrustning, dels inte bli störd av flygplanets utrustning. Flygvärdighetstester är komplicerade, dyra och tidsödande. Eftersom Dräger 5400 sedan ett antal år utgått ur marknaden samt att den garanterande tillgången på reservdelar utgår december 2010 pågår sedan 2008 en nationell upphandling av transportkuvöser. Västerbottens Läns Landsting samordnar denna upphandling. Neonatalt transportteam, NUS. Transportverksamhet År 1998 formaliserade neonatalavdelningen, Barn 4 vid NUS sin transportverksamhet till ett dedikerat transportteam som en del av den dagliga verksamheten och har idag har 24 timmars transportservice i första hand för den norra sjukvårdsregionen (ca förlossningar/år). Teamet består av sex neonatologer och åtta sjuksköterskor. Transportteamet har sedan 1998 i medeltal genomfört 70 transporter per år men trenden har varit ökande och prognos för 2009 ligger på drygt 110 transportuppdrag. Majoriteten av transportuppdragen, 75 %, sker med ambulansflyg medan vägambulans eller helikopter används vid 20 % respektive 5 % av uppdragen. Den vanligaste uppdragskategorin är planerade transporter av barn för fortsatt vård på hemsjukhuset (38%) medan den vanligaste kategorin av de akuta transporterna är barn med hjärtfel (22 %) eller bukkirugiska problem (11%). De prematura barnen (GV < 37v) med behov av neonatal intensivvård står visserligen för 13 % av transportuppdragen, men andel barn födda före vecka 28 är relativt låg (5%). Eftersom upptagningsområdet är förhållandevis stort och de hjärtkirurgiska centren finns i södra Sverige varierar tidslängden på uppdragen. I medeltid tar ett uppdrag (från det personalen är på plats tills uppdraget är avlutat och utrustningen återställd) 9 timmar (S.D 4 tim). Utbildning Samtliga sjuksköterskor är specialistutbildade med minst fem års erfarenhet av neonatal intensivvård. Teamet har regelbundna möten (ca fyra gånger per år) för bl a utbildning, verksamhetsut- Simulator träning av tyska ADAC (Allgemeiner Deutscher Automobil- Club) under World Congress AIR- MED 2008 i Prag. Här gavs konferensdeltagarna möjlighet att aktivt delta i simulatorträning, live inför övriga kongressdeltagares beskådande på storbildsteve. barnbladet #

18 Tema / transporter Figur 2. TRIPS scoring görs på alla barn inom 15 minuter från det transportteamet först träffar barnet och en andra gång efter avslutad transport. veckling eller genomgångar av gjorda transporter. Till en del möten inbjuds experter inom olika områden, t ex personal från ambulansen, ambulanshelikoptern, ambulansflyget, SOS-Alarm, vibration/ljudexperter och flygläkarjouren vid NUS. Även om dessa utbildningsträffar innehåller både praktiska och teoretiska moment är avsaknaden av ett större nationellt och internationellt utbyte och en mer strukturerad transportmedicinsk utbildningen en brist. Det finns dock en nationell flygmedicinsk utbildning som återkommande arrangeras av Socialstyrelsen i samarbete med Västerbottens läns landsting, SAS och nuvarande transportstyrelsen. Syftet är att utbilda personal till det Svenska Nationella Ambulansflyget (SNAM). SNAM är ett svenskt koncept som byggts upp för att användas vid större olyckor, katastrofer eller terroristattacker både inom Sverige och internationellt när ordinarie resurser är otillräckliga. Visserligen har utbildningen en flygmedicinsk inriktning på IVA och intermediärvård av vuxna patienter, men flera grundläggande delar är till fördel även för neonatal personal som utför luftburna transporter. Fem sjuksköterskor och två neonatologer har hittills genomgått den grundläggande SNAM-utbildning. Kvalitetsarbete I syfte att höja kvaliteten och att försöka utvärdera transportteamets verksamhet används två strukturerade verktyg som ingår i transportjournalen. Det ena verktyget syftar till att utvärdera varje enskild transport och förkortas TRIPS, Transport risk index of physiologic stability (fig. 2). Transportteamet skall utföra scoring av barnet inom 15 minuter från att de först träffar barnet samt efter avslutad transport. Förändring av TRIPS poängen syftar till att indikera transportteamet effektivitet. Det finns nackdelar med TRIPS, t ex tas ingen hänsyn till barnets stress/smärtnivå. TRIPS är validerat i Nordamerika men inte under svenska förhållanden. Fördelen är att TRIPS är enkelt att använda, kräver inga invasiva prover och i brist på andra enkla validerade scoringssystem får den tillsvidare duga. AVANS är Västerbottens läns landstings allmänna avvikelserapporteringssystem. Alla transporter som haft någon form av incident rapporteras via AVANS och handläggs av en utredare. Forskning För närvarande pågår två forskningsprojekt med inriktning mot neonatal transport vid Norrlands Universitets sjukhus. Det ena projektet syftar till att sammanställa 11 års erfarenhet av neonatala transporter i Norrland samt att utvärdera och validera TRIPS för Svenska förhållanden. Detta andra projektet syftar till att mäta och utvärdera effekterna av ljud och vibrationer på barnen under flygning med ambulansflyg, ambulanshelikopter och under marktransport. Referenser American-Academy-of-Pediatrics (2006). Guidlines for air and ground transport of neonatal and pediatric patients. Butterfield, L. J. (1993). Historical perspectives of neonatal transport. Pediatr.Clin.North Am. 40(2): Chance, G. W., J. D. Matthew, et al. (1978). Neonatal transport: a controlled study of skilled assistance. Mortality and morbidity of neonates less than 1.5 kg birth weight. Journal of Pediatrics 93(4): Dunn, P. M. (2001). Perinatal lessons from the past. Julius Hess, MD, ( ) and the premature infant. Arch Dis Child Fetal Neonatal Ed 85(2): F Fenton, A. C. and A. Leslie (2009). Who should staff neonatal transport teams? Early Hum Dev 85(8): Gomella, T. L., M. D. Cunningham, et al., Eds. (2009). Neonatology: Management, Procedures, On-Call Problems, Diseases, and Drugs. New York, Lange. Hellström-Westas, L. and U. Ewald (2008). Transporter. Neonatologi. H. Lagercrantz, L. Hellström-Westas and M. Norman. Lund, Studentlitteratur: Jackson, L. and C. H. Skeoch (2009). Setting up a neonatal transport service: air transport. Early Hum Dev 85(8): Kempley, S. (2009). Neonatal transport - where next? Early Hum Dev 85(8): 475. Kempley, S. T., N. Ratnavel, et al. (2009). Vehicles and equipment for land-based neonatal transport. Early Hum Dev 85(8): Lee, S. K., J. A. Zupancic, et al. (2001). Transport risk index of physiologic stability: a practical system for assessing infant transport care. J Pediatr 139(2): Neto, M. T. (2006). Perinatal care in Portugal: effects of 15 years of a regionalized system. Acta Paediatr 95(11): Ratnavel, N. (2009). Safety and governance issues for neonatal transport services. Early Hum Dev 85(8): van den Berg, J. and U. Ewald (2005). Neonatala transporter. Akut Pediatrik. A. Larsson, B. Lindquist and S. Norgren. Stockholm, Liber. Webblänkar Amerikanska barnläkarföreningens transportsektion: Australiska transportorganisationen, NETS: Certifiering av pediatriska och neonatala transportteam: aspx?eid=26 Svenska Nationella Ambulansflyget och socialstryrelsen utbildningskatalog: 18 barnbladet #4 2009

19 INBJUDAN INBJUDAN INBJUDAN INBJUDAN INBJUDAN INBJUDAN INBJUDAN INBJUDAN Riksföreningen för Barnsjuksköterskor Riksföreningen för Barnsjuksköterskor i samarbete med Apoteket Farmaci, SPPG och Norrbottens Läns Landsting inbjuder till utbildningsdagar på Sunderby sjukhus, Luleå den 19 och 20 november 2009 med temat Barn och läkemedel SCANDINAVIAN PAEDIATRIC PHARMACIST GROUP (SPPG) Program Torsdagen den 19 november Registrering och kaffe Inledning och bakgrund, Elisabeth Holmgren, Landstingsdirektör, Rose-Marie Strandberg, RfB och Ingrid Brännström, Apoteket Farmaci, Åsa Andersson, SPPG Nationell kartläggning av läkemedel till barn och biverkningsrapportering, Elin Kimland, Karolinska Sjukhuset Lunch och utställarbesök Patientsäkerhet i ett barnperspektiv Ann-Sofi Fyhr, Apoteket Farmaci Britta Svensson, sakkunnig i patientsäkerhet NLL Kaffe, frukt och utställning Läkemedelskommittén, hur arbetar den? Anders Bergström, läkemedelskommittén i Norrbotten. ATC-ordning i läkemedelsrummet, mindre risk för förväxling? Christoffer Cloth, Apoteket Farmaci. Information från STRAMA, Ingrid Brännström, Apoteket Farmaci Rundvandring på sjukhuset Buss till Luleå genom världsarvet Gammelstads kyrkby Mingel i Kulturens Hus Middag med underhållning, Kulturens Hus Fredagen den 20 november Buss från Luleå centrum till Sunderby sjukhus Datoriserade läkemedelsordinationer - kvalitetshöjning eller en säkerhetsrisk? Annelie Elias, Barnkliniken, Linköpings Universitetssjukhus och Åsa Andersson, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Kaffe NLL presenterar sitt arbete med datoriserade läkemedelsordinationer, Annette Larsson och Astrid Ahnlund, NLL Hur jobbar vi tillsammans för säker läkemedelshantering till barn? Paneldiskussion under ledning av Evalotte Mörelius, ordförande i RfB, Ingrid Brännström, Apoteket Farmaci och Åsa Andersson, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Avslutning och lunch

20 ANMÄLAN ANMÄLAN ANMÄLAN ANMÄLAN ANMÄLAN ANMÄLAN ANMÄLAN ANMÄLAN Anmälan till utbildningsdagar om Barn och läkemedel Sunderby sjukhus, Luleå den 19 och 20 november 2009 Deltagaravgift: För medlem i RfB är avgiften kr, icke medlem kr. Utbildningsdagen riktar sig till alla som arbetar med barn och ungdomar. Anmälan är bindande. Glöm ej att ange fakturaadress. I kursavgiften ingår kaffe, lunch samt middag på torsdag kväll. Bekräftelse kommer via e-post Anmälan skickas till: Catarina Barth, Rörögatan 5, Rydebäck Telefon: Fax: E-post: Jag är medlem i Riksföreningen för Barnsjuksköterskor Namn: Adress, arbete: Ange avd./motsv: Telefon, arbete: Fax, arbete: E-post: Fakturaadress: Specialkost: Anmälan skall vara oss till handa senast barnbladet #4 Middagen 2009 stöds av Procter & Gamble

Goda råd vid diarré & kräksjuka

Goda råd vid diarré & kräksjuka Goda råd vid diarré & kräksjuka Vad är diarré? Som diarré brukar man räkna tillstånd då barnet har 3 eller flera lösa avföringar per dag. Insidan av tarmen är irriterad vilket påskyndar passagen av mat

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt En utbildning inom ramen för BVC:s föräldrautbildning Min mamma tycker att jag jämt är sjuk. Ska det vara så? För Strama Halland: Lisa

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika

Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika -ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC 1 Infektioner är normalt Småbarn är ofta sjuka i infektioner

Läs mer

Råd vid omhändertagande av akut brännskadad patient

Råd vid omhändertagande av akut brännskadad patient Råd vid omhändertagande av akut brännskadad patient Råden syftar till ett bra första omhändertagande och en säker och smidig överföring av patienten till brännskadecentrum. Bilagda sidor innehåller följande

Läs mer

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika En föräldrautbildning inom ramen för BVC:s utbildningsprogram Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika En föräldrautbildning inom ramen för BVC:s utbildningsprogram Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner

Läs mer

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder Vaccinationer inom barnhälsovården Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa kommer i främsta rummet (artikel 3) Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar» 9 till alla»

Läs mer

Foto: Staffan Claesson RING 200 112 SÅ SKICKAR VI EN INTENSIVVÅRDSAVDELNING

Foto: Staffan Claesson RING 200 112 SÅ SKICKAR VI EN INTENSIVVÅRDSAVDELNING Foto: Staffan Claesson RING 200 112 SÅ SKICKAR VI EN INTENSIVVÅRDSAVDELNING VI TAR HELA ANSVARET, HELA VÄGEN Du har en svårt sjuk patient som snabbt behöver högspecialiserad vård. Sedan 1993 erbjuder Akademiska

Läs mer

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd MIG riktlinjer för alla avdelningar Centrallasarettet, Växjö samt Länssjukhuset Ljungby. Ansvarig: Pär Lindgren, Anestesikliniken Kerstin Cesar, MIG-ALERT ansvarig 2010-05-19 1 Tidig identifiering av livshotande

Läs mer

Till BVC-personal: Frågor & svar. om pneumokockinfektion. Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner

Till BVC-personal: Frågor & svar. om pneumokockinfektion. Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner Till BVC-personal: Frågor & svar om pneumokockinfektion Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner Hej! Det här är en broschyr från Wyeth om Prevenar pneumokockvaccin. Här har

Läs mer

Hereditärt Angioödem i Sverige

Hereditärt Angioödem i Sverige BILAGA 2 Hereditärt Angioödem i Sverige (Sweha): ett nationellt samarbetsprojekt Frågorna har ställds direkt till barnet även om det är föräldrar som svarar på dem. Med Du menar vi barnet/ungdomen som

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Diskussion kring tonsilliter Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Syfte Illustrera betydelsen av primärvårdens och infektionskliniken olika patientpopulationer Varför handläggningen

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion RS-virusinfektion, mer än en förkylning I den här broschyren kan du läsa om RS-virus (Respiratoriskt Syncytialvirus), hur det smittar, symtom på infektion och hur du kan skydda ditt barn mot smitta. roxenback.com

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-10-31 1188/2007

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-10-31 1188/2007 BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE GLAXOSMITHKLINE AB Box 516 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna

Läs mer

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp

Läs mer

Det finns enklare sätt att undvika pneumokocker

Det finns enklare sätt att undvika pneumokocker Det finns enklare sätt att undvika pneumokocker Till dig som har fått Prevenar 13 polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat, 13-valent Vad är pneumokocker? Pneumokocker är Sveriges

Läs mer

Det akut sjuka barnet. Läkardagarna 2011 Östen Jonsson Barn o ungd.klin USÖ

Det akut sjuka barnet. Läkardagarna 2011 Östen Jonsson Barn o ungd.klin USÖ Det akut sjuka barnet Läkardagarna 2011 Östen Jonsson Barn o ungd.klin USÖ Varningstecken på svår infektion? Vilka ska skickas till sjukhus? Har feber betydelse? Hur länge innan åtgärd? Febernedsättande?

Läs mer

Urakut kejsarsnitt. Tvärprofessionell teamträning på Metodikum Jönköping September 2012. Metodikum Jönköping, Karina Wahl 2013-03-21

Urakut kejsarsnitt. Tvärprofessionell teamträning på Metodikum Jönköping September 2012. Metodikum Jönköping, Karina Wahl 2013-03-21 Urakut kejsarsnitt Tvärprofessionell teamträning på Metodikum Jönköping September 2012 Intervjuer med medarbetare Master programmet i kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa, vård och omsorg Barnkliniken:

Läs mer

Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan)

Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan) Barn och ungdomsklinikerna Dehydrering 1(5) Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan) Definitioner Isoton dehydrering Hyperton dehydrering Hypoton dehydrering S-Na 135-149 mmol/l (vanligast,

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Skriftlig individuell tentamen. Sjuksköterskeprogrammet VK-08D

Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Skriftlig individuell tentamen. Sjuksköterskeprogrammet VK-08D Institutionen för vårdvetenskap och sociologi Skriftlig individuell tentamen Sjuksköterskeprogrammet VK-08D Kurs 7, Omvårdnad vid långvariga sjukdomar och palliativ vård 15 HP Torsdagen den 4 juni 2009

Läs mer

Till dig som förlorat di barn

Till dig som förlorat di barn Till dig som förlorat di barn Spädbarnsfonden Till dig som förlorat ditt barn Vi som skrivit den här foldern är mammor och pappor som också har förlorat ett barn. Ett ögonblicks skillnad, från en sekund

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC Information Dokumenttyp: Användning: Författare: Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC BVC BHV-öl Thomas Arvidsson och Ann-Sofie Cavefors, Centrala Barnhälsovårdsen,

Läs mer

Deltagare (Akutsjukvård. Från nödnumret till akutmottagningen. (3hp)) Besvarad av: 11(16) (68%)

Deltagare (Akutsjukvård. Från nödnumret till akutmottagningen. (3hp)) Besvarad av: 11(16) (68%) Enkätresultat Enkät: SVK-specifika frågor Status: öppen Datum: 2015-07-01 13:49:42 Grupp: Deltagare (Akutsjukvård. Från nödnumret till akutmottagningen. (3hp)) Besvarad av: 11(16) (68%) 1) SVK: Tema-nära

Läs mer

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder.

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. Föräldra KRAFT Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. P E R S O N A L F O L D E R Barn behöver föräldrar.

Läs mer

KRISPLAN Bergakottens förskola

KRISPLAN Bergakottens förskola KRISPLAN Bergakottens förskola Inledning Vid en akut kris kan man uppleva kraftig stress och det kan därför vara svårt att fatta rationella beslut. Avsikten med den här krisplanen är att underlätta hanteringen

Läs mer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinara.se/vkv Våld i nära n Borås s den 7 april-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare, Lotta Nybergh,

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation.

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som: inte har några andra sjukdomar är 3 år eller

Läs mer

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Välkommen till den dagkirurgiska operationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset På dagkirurgiska operationsavdelningen görs operationer som inte

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Snuva, hosta, feber, ledsen, ont i halsen, ont i örat, röda och svullna ögon, huvudvärk, ont när hon

Läs mer

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)

Läs mer

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Smittsamt på förskolan Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Förskola eller hemma Trött, orkar ej hela dagen Feber Smittar ned omgivningen Kräver mer skötsel än personalen

Läs mer

Prebiotika & Probiotika för små barns magar

Prebiotika & Probiotika för små barns magar Prebiotika & Probiotika för små barns magar Spädbarn kan få ont i magen, som kan bero på förstoppning och gaser. Ibland kan det vara svårt att veta vad som är orsaken till att magen och tarmen inte fungerar.

Läs mer

Vi på ung scen/öst är mycket glada över att du och din elevgrupp kommer och ser Blomma blad en miljard.

Vi på ung scen/öst är mycket glada över att du och din elevgrupp kommer och ser Blomma blad en miljard. VERKTYGSLÅDA HEJ! Vi på ung scen/öst är mycket glada över att du och din elevgrupp kommer och ser Blomma blad en miljard. Blomma blad en miljard handlar om ett barn som heter Ollsi och en förälder som

Läs mer

Säkert teamarbete. Crew Resource Management. Gunilla Henricsson Kiku Pukk Härenstam. Utbildning i Säkert teamarbete

Säkert teamarbete. Crew Resource Management. Gunilla Henricsson Kiku Pukk Härenstam. Utbildning i Säkert teamarbete Crew Resource Management Säkert teamarbete Utbildning i Säkert teamarbete Gunilla Henricsson Kiku Pukk Härenstam Utveckla och implementera säkerhetsverktyg i det dagliga patientarbetet Crew Resource Management

Läs mer

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 55. Kardiologi, fråga 1, 7p. Infektioner,

Läs mer

Infektionssjuklighet i barnfamiljer

Infektionssjuklighet i barnfamiljer Infektionssjuklighet i barnfamiljer Populärversion av Katarina Hedins avhandling Infections in small children and their families - symptoms consultations and antibiotics. Studien Syftet med studien var

Läs mer

Skallskador (lindrig och allvarlig hjärnskakning)

Skallskador (lindrig och allvarlig hjärnskakning) Skallskador (lindrig och allvarlig hjärnskakning) Betrakta alltid en skallskada som allvarlig Avbryt träning eller tävling! Kontrollera puls andning fria luftvägar pupiller (ge konstgjord andning vid behov)

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Joachim Luthander Bitr. överläkare Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Marianne Segerberg Smärtsjuksköterska Astrid Lindgrens Barnsjukhus

Joachim Luthander Bitr. överläkare Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Marianne Segerberg Smärtsjuksköterska Astrid Lindgrens Barnsjukhus Gå 4 betala för 3! Akut sjuka barn! Akut vård, senaste nytt och aktuell behandling! Omedelbart omhändertagande av akut sjuka och skadade barn! Smärta och smärtlindring av barn Allvarliga infektionstillstånd

Läs mer

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som inte har några andra sjukdomar, är 3 år eller

Läs mer

Vintersportskador Synpunkter från mottagande enhet. Karl-Åke Jansson Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

Vintersportskador Synpunkter från mottagande enhet. Karl-Åke Jansson Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Vintersportskador Synpunkter från mottagande enhet Karl-Åke Jansson Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Innehåll Transport Vilket färdmedel Rapport Vad bör ingå Vad bör opereras på turistort/hemort

Läs mer

Handlingsplan vid kriser för Landvetter Scoutkår

Handlingsplan vid kriser för Landvetter Scoutkår Landvetter Scoutkår Scouterna Handlingsplan vid kriser för Landvetter Scoutkår Innehåll Innehåll... 1 Vilken typ av kriser är det här en handlingsplan för?...2 Vad gör vi först?... 2 Utrymning... 2 Vem

Läs mer

TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION

TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL Du har fått en receptbelagd medicin som heter Lamictal utskrivet av din doktor. Lamictal är en förebyggande behandling

Läs mer

Säkert och effektivt teamarbete - CRM 2013-11-05

Säkert och effektivt teamarbete - CRM 2013-11-05 Säkert och effektivt teamarbete - CRM 1 Grundprincip för all vårdverksamhet. Ingen patient ska skadas i vården. Trots detta drabbas cirka 100 000 patienter av vårdskador varje år i Sverige. Socialstyrelsen

Läs mer

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination?

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination? Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination? Piperska muren 4 mars 2015 Smittskyddssjuksköterska Vaccination Vilka ska vaccineras? Vem får ordinera vaccin?? Provtagning inför vaccination?

Läs mer

Telefonrådgivning om sjuka barn

Telefonrådgivning om sjuka barn Telefonrådgivning om sjuka barn kunskap utveckling inspiration Samtalsprocess och samtalsmetodik lär dig att kvalitetssäkra din bedömning och hantera andrahandsinformation Bukbesvär hos barn hur ska du

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

Utbildning Scenarioinstruktör. Metodikum

Utbildning Scenarioinstruktör. Metodikum Utbildning Scenarioinstruktör Program 8.00 Introduktion, Presentation, förväntan Teori: Begrepp Olika möjligheter: SimMan, Nursing Anne, SimPad Fika Vuxenlärande Pedagogik Simulering Teknik Realism 11.30

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Anita Groth, privat ÖNH-specialist Strama Vilka är symtomen vid förkylning? Snuva Ont

Läs mer

När barn sätter i halsen

När barn sätter i halsen Vad kan man göra? Gå en kurs i livräddande första hjälpen till barn Det är svårt att utföra en del av de moment som krävs vid hjärt-lungräddning eller om någon satt i halsen, om man inte har gått en kurs

Läs mer

Försäkra dig om: Viktig att tänka på för barn i kris

Försäkra dig om: Viktig att tänka på för barn i kris Försäkra dig om: - Att ambulans - polis - brandkår tillkallas. Larmnummer 112. - Att ge första hjälpen. - Att hålla obehöriga borta från olycksplatsen. - Att trösta och lugna. - Att rektorn meddelas omedelbart

Läs mer

Människor som hjälper människor

Människor som hjälper människor Människor som hjälper människor Falck Ambulans människor som hjälper människor Falck Ambulans är det ledande ambulansföretaget i Sverige. Det gemensamma hos alla som arbetar hos oss är viljan att hjälpa

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen När är barnet så sjukt att det ska stanna hemma? Det är barnets behov, som är avgörande för om barnet ska vara hemma, inte föräldrarnas eller

Läs mer

Omtentamen Pediatrik, barnkirurgi och barnortopedi 6 hp. i Kursen. Medicinsk vetenskap och omvårdnad av barn och ungdom, 15 hp

Omtentamen Pediatrik, barnkirurgi och barnortopedi 6 hp. i Kursen. Medicinsk vetenskap och omvårdnad av barn och ungdom, 15 hp Omtentamen Pediatrik, barnkirurgi och barnortopedi 6 hp i Kursen Medicinsk vetenskap och omvårdnad av barn och ungdom, 15 hp BARNSJUKSKÖTERSKEUTBILDNINGEN Höstkurs 2009 2010-01-29 Lärare : Ingela Andersson

Läs mer

Infektionssjukvård 2011

Infektionssjukvård 2011 Anmäl senast 17 oktober och ta del av boka-tidigterbjudande gå 4, betala för 3! Infektionssjukvård 2011 Multiresistenta bakterier och antibiotika användning Hepatiter -senaste forskning kring vård och

Läs mer

Smärtstillande kan man behöva ge i ca 1 vecka postoperativt. Huden runt gastrostomin skall rengöras dagligen med tvål och vatten och torkas torr.

Smärtstillande kan man behöva ge i ca 1 vecka postoperativt. Huden runt gastrostomin skall rengöras dagligen med tvål och vatten och torkas torr. Nationella omvårdnadsriktlinjer för gastrostomikateter/-knapp Bakgrund Långvariga uppfödningsproblem till följd av att barnet inte kan försörjas peroralt förekommer vid olika tillstånd. Gastrostomi är

Läs mer

Allmänt om bakterier

Allmänt om bakterier Bakterier Allmänt om bakterier Bakterier är varken djur eller växter De saknar cellvägg och klorofyll De är viktiga nedbrytare - bryter ner döda växter och djur En matsked jord = 10 miljarder bakterier

Läs mer

Information till dig som är förälder

Information till dig som är förälder Information till dig som är förälder Varför får inte mitt barn antibiotika? När ditt barn är sjukt önskar du som förälder självklart att det ska tillfriskna så fort som möjligt. En vanlig fråga är då,

Läs mer

Spädbarnsfondens effektrapport 2013

Spädbarnsfondens effektrapport 2013 Spädbarnsfondens effektrapport 2013 Om Spädbarnsfonden Spädbarnsfondens är en ideell organisation som startades 1986 av familjer som förlorat ett litet barn. Idag har vi drygt 3000 medlemmar samt aktivitet

Läs mer

INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA

INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA Den här broschyren är riktad till dig som ska behandlas med QUTENZA (kapsaicin). Här kan du läsa om vad QUTENZA är, hur det fungerar och hur behandlingen

Läs mer

Bilaga I Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännandena för försäljning

Bilaga I Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännandena för försäljning Bilaga I Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännandena för försäljning Vetenskapliga slutsatser Med hänsyn till PRAC:s utredningsprotokoll om de periodiska säkerhetsrapporterna

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Barn i Barnahus. Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende. Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad

Barn i Barnahus. Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende. Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad Barn i Barnahus Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad Barnahus Modell för samarbete mellan åklagare, polis, socialtjänst,

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011 Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Våld i nära n relationer Skövde den 22 september 2011 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv Tove Corneliussen,,

Läs mer

Upphandlade vacciner

Upphandlade vacciner Avsändarens tjänsteställe/handläggare Ulf Lindahl Datum Dnr Sida 2015-05-29 1(7) Upphandlade vacciner VACCINAVTAL Avtalsperiod: 20150601-20170531 Landstinget Västernorrland har tillsammans med Landstingen

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Om ditt barn får retinoblastom

Om ditt barn får retinoblastom Om ditt barn får retinoblastom 1 Den här broschyren vänder sig till dig som har ett barn som fått diagnosen retinoblastom. Du har säkert många frågor och oroar dig för hur det ska gå för ditt barn. Här

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Töreboda kommun Cirka 9000 invånare Glesbygd Små industrier Västra stambanan Gbg- Sthlm Göta kanal Elisa (körslaget) och

Läs mer

RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom:

RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom: RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom: Barnets allmäntillstånd gäller = Barnet skall orka delta i förskolans dagliga aktivitet

Läs mer

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Information till familjer med barn i förskola Smitta som sprids på förskolan ställer till bekymmer för barn, personal, syskon och föräldrar. Barn i

Läs mer

Barnvaccin pneumokocker

Barnvaccin pneumokocker Barnvaccin pneumokocker Vaccinationsprogram i Sverige De barnvacciner som erbjuds till alla barn inom barnhälsovården och skolan ger skydd mot åtta sjukdomar: polio, difteri, stelkramp, kikhosta, mässling,

Läs mer

KRISHANTERING Handlingsplan vid olyckor, katastrofer, dödsfall

KRISHANTERING Handlingsplan vid olyckor, katastrofer, dödsfall KRISHANTERING Handlingsplan vid olyckor, katastrofer, dödsfall Ebersteinska gymnasiet Innehåll Telefonlista... 3 Krissituation handlingsplan... 4 Handlingsplan... 4 Information och kontakt med massmedia...

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller:

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Allmän omvårdnad 25,5 Hp Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: SSK 14 B TentamensKod: Tentamensdatum: 2015-01-16 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: inga tillåtna

Läs mer

SBAR kommunikationsverktyg för Rätt information vid Rätt tillfälle

SBAR kommunikationsverktyg för Rätt information vid Rätt tillfälle kommunikationsverktyg för Rätt information vid Rätt tillfälle Agenda Kommunikation SBAR verktyg Implementering Kommunikation muntlig skriftlig Kommunikation ska vara Säker - fullständig Ändamålsenlig vara

Läs mer

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats.

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Vad var det som gjorde ont i buken? Hur såg blindtarmen ut? Behöver jag äta antibiotika efter operationen?

Läs mer

Information till dig som är förälder

Information till dig som är förälder Information till dig som är förälder Varför får inte mitt barn antibiotika? När ditt barn är sjukt önskar du som förälder självklart att det ska tillfriskna så fort som möjligt. En vanlig fråga blir då,

Läs mer

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Önskas mer info? Ring Pfizer Kunskapscentrum. Direktnummer för sjukvården: 08-550 522 00. Pfizer AB. Telefon 08-550 520 00.

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Information till barn

Information till barn Information till barn Du ska snart operera dina halsmandlar. Om du är bättre förberedd kommer du att må bättre före, under och efter din operation Därför är det viktigt att du läser denna information tillsammans

Läs mer