Delstudie II. VO-verksamhetens omstrukturering och dess påverkan på samhällsekonomi och viktiga transportpolitiska mål

Transkript

1 Rapport 2007:10 Samhällsbetalda transporter inom Vård och Omsorg Delstudie II VO-verksamhetens omstrukturering och dess påverkan på samhällsekonomi och viktiga transportpolitiska mål Bo Östlund Anna-Lena Elmquist Ulrik Berggren Monica Lundin Yvonne Wärnfeldt E-post: ISBN-10: Internet: ISBN- 13:

2

3 Förord Samhällsbetalda transporter inom Vård och Omsorg, Delstudie II Denna rapport ingår som en del i forskningsprojektet Samhällsbetalda transporter inom vårdoch omsorgsverksamhet. Syftet med projektet är att studera möjligheterna till en bättre samordning och effektivisering av samhällsbetalda transporter inom vård- och omsorgsverksamhet (VO-verksamhet). I projektet ingår att undersöka hur VO-verksamheten idag hanterar sina transporter, samt hur detta påverka samhällsekonomi och transportpolitiska mål. Projektet bedrivs i samarbete med Högskolan Dalarna och Dalarnas forskningsråd. Projektet finansieras av Vinnova. De senaste åren har en utveckling skett mot ökad andel äldre i ordinärt boende och i många fall en avveckling av anläggningar för särskilt boende. Konsekvenserna av detta är att vårdoch omsorgsverksamheten på kommunal nivå har fått höjda kostnader för transporter till vårdbehövande äldre. Det förefaller inte klarlagt att de ökade kostnaderna motsvaras av mätbara eller upplevda nyttor varken för vårdtagare eller för kommunerna. Föreliggande rapport syftar till att redovisa framförallt kostnadssidan inom transportområdet idag och effekterna av de förändringar som skett genom en ökad andel i ordinärt boende. Arbetet har utförts på uppdrag av Vinnova och Landstinget Dalarna. Kontaktperson på Vinnova har varit Emma Gretzer. Underlagsmaterial till rapporten har lämnats främst av Falu och Borlänge kommuner och Dalatrafik Valet att hämta data och synpunkter från Falun och Borlänge har grundats på praktiska skäl. Det fenomen vi studerat, nämligen bristen på kunskap om transporternas omfattning och kostnader inom vård- och omsorgsektorn, är inte specifikt för dessa två städer utan torde vara generellt för de flesta svenska kommuner. Projektledare har varit Bo Östlund på TFK Transportforskningsgruppen i Borlänge AB (TFK Borlänge). Anna-Lena Elmquist och Yvonne Wärnfeldt har svarat för datainsamling och bearbetning, Ulrik Berggren för beräkningar och Monica Lundin för den samhällsekonomiska bedömningen. Samtliga har bidragit till föreliggande rapport. Vi vill ge ett varmt tack till personalen inom hemtjänsten i Falun och Borlänge och till alla övriga som bidragit till att denna studie kunnat genomföras. Borlänge och Stockholm i december 2007 TFK Transportforskningsgruppen i Borlänge TFK TransportForsK Bo Östlund Peter Bark

4

5 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 2 SUMMARY INLEDNING SYFTE OCH MÅL METOD Datainsamling - översikt Metodgenomgång AVGRÄNSNING BAKGRUNDSBESKRIVNING HEMTJÄNSTOMRÅDEN I DAGBOKSUNDERSÖKNINGEN Borlänge kommun Falu kommun TRANSPORTVERKSAMHETEN Nattpatruller och larm Omsorgsresor till dagverksamhet Mattransporter Materialtransporter via LD Hjälpmedel Hemsjukvård Sjukresor ANALYS AV NULÄGET TRANSPORTARBETE INOM HEMTJÄNSTEN Dagresor Nattpatruller Hemtjänstens leasingfordon Omsorgsresor Mattransporter ÖVRIG TRANSPORTVERKSAMHET INOM VÅRD OCH OMSORG Materialtransporter Hemsjukvård utförd via Vårdcentral i Borlänge Sjukresor med start i Borlänge och Falun SAMMANSTÄLLNING AV TRANSPORTARBETE ALTERNATIVT SCENARIO BAKGRUND RESULTAT - BERÄKNINGAR SAMHÄLLSEKONOMISK BEDÖMNING AVSLUTANDE DISKUSSION MED SLUTSATSER TRANSPORTKOSTNADER I HEMTJÄNSTEN ÖVRIGA KOSTNADER NYTTOASPEKTER SAMMANFATTANDE SLUTSATSER KÄLLFÖRTECKNING LITTERATUR INTERNETREFERENSER BILAGA

6 Sammanfattning Bakgrund, syfte och metod Vård- och omsorgsverksamheten genomgår sedan en tid tillbaka en tämligen snabb omstrukturering. Under de senaste åren har en decentralisering av äldreboendet pågått genom att antalet platser på kommunernas särskilda boenden avvecklas till förmån för vård och omsorg i hemmet. Denna studies syfte är att kvantifiera transporternas del av de totala kostnaderna för hemtjänsten (och annan omsorgsverksamhet i hemmen) samt att jämföra dessa kostnader med ett scenario med en ökad andel äldre i särskilt boende. I syftet ingår även att presentera en samhällsekonomisk bedömning av dessa två scenarion. Studien avser i och med detta att bidra till ett förbättrat beslutsunderlag för berörda parter i den del av det kommunala planeringsarbetet som rör eventuella val mellan vård och omsorg i särskilt boende eller i hemmet. Datainsamlingen baseras till stora delar på en dagboksundersökning av hemtjänstens transportarbete i fem hemtjänstområden i Borlänge och Falu kommuner. De valda områdena har en demografisk och geografisk struktur som kan anses vara representativ för kommunerna som helhet. Dagboksundersökningen pågick klockan 07:00 till 21:30 under en vecka (måndag till söndag). Områdenas skilda storlek, variationer i hemtjänstbrukarnas vårdbehov samt deras geografiska utspriddhet bidrar sammantaget till kraftiga variationer mellan olika hemtjänstområden vad gäller personalens totala resmönster. Geografiska och administrativa förutsättningar styr i mycket hög grad personalens reslängd och restid medan de individuella brukarbehoven i respektive område styr antalet resor. Hemtjänstpersonalens resande i de undersökta kommunerna sker med bil, cykel eller till fots. Fördelningen över färdmedel beror på avstånd till brukare men också på tillgång på fordon. Utöver dagboksundersökningen av hemtjänstens transporter under dagtid har uppgifter rörande nattpatrullernas resande i de bägge kommunerna samlats in och hanterats i den samhällsekonomiska bedömningen. För att inom ramen för undersökningen få ett så fullständigt grepp som möjligt om transporterna inom vård- och omsorgsområdet har uppgifter insamlats om: omsorgsresor till och från dagverksamhet för dementa och äldre personer med högt vårdbehov mattransporter till äldre materialtransporter som sker inom Dalarnas län via LD Hjälpmedel i Borlänge sjukresor med start i de bägge kommunerna transportarbetet inom hemsjukvården på vårdcentral i Borlänge kommun Dagboksundersökningen Från dagboksundersökningen erhölls samtliga transportsträckor i form av tider samt start- och målpunkter. De senare utgjordes av gatuadresser till brukare, adresser till personallokaler samt adresser till bensinmackar och bilservice. För att beräkna transportarbetet togs en nätverksmodell fram utifrån vägnätet i Falun och Borlänge. I nätverksmodellen lades samtliga gatuadresser in och därefter skapades avståndsmatriser mellan samtliga adresser. Beräkningar av restid, reseavstånd och transportarbete i scenariot genomfördes på samma sätt som när det gällde dagens situation. Utgångspunkten i scenariot var dock att antalet brukare i ordinärt 2

7 boende var på samma nivå som år 2002, vilket innebar en reducering på mellan procent jämfört med Samtidigt förutsattes denna reducering motsvaras av en lika stor ökning av antalet personer i särskilt boende. Avsikten med scenariot är att visa effekterna av olika fördelning på boendeformer när det gäller transporternas omfattning. Det bör inte uppfattas som ett reellt förslag till alternativ policy för de två städerna. Resultat Undersökningsresultaten visar att en inte obetydlig del av arbetstiden för hemtjänstpersonalen går åt till att transportera sig mellan brukarnas bostäder. Andelen transporttid varierar mellan 11 procent (Borlänge område 1/centralorten) till 17 procent i ett mer glesbefolkat område inom Falu kommun (område 2/tätort med landsbygd). I de två undersökta kommunerna, som kan antas vara representativa för kommuner i Sverige, har det transportarbete som utförs i samband med hemtjänstens arbete uppgått till 2,5 miljoner fordonskilometer räknat per år. Detta motsvarar en samhällsekonomisk kostnad på drygt 31 mkr inräknat kostnad för hemtjänstpersonalens tid. De beräkningar som genomförts i denna studie tyder på att ett alternativt scenario som motsvarar läget 2002 skulle inneburit ett klart lägre transportarbete. Omräknat till kostnader skulle det medföra en lägre samhällsekonomisk kostnad på ca 5,0 6,1 mkr per år genom minskade transporter i de båda kommunerna. Kommunen har mycket att vinna på att minimera transporterna. Effekterna för kommunen utgör 95 % av de totala effekterna. Minskade transporter skulle således medföra ökad tid för huvuduppgiften d.v.s. vård- och omsorgsverksamhet. De externa kostnaderna i form av slitage, olycksrisk och utsläpp är tämligen marginella i sammanhanget (5 %) men bygger på bedömningar framtagna under åren för trafikverkens investeringsplanering. Med dagens empiriska kunskap och ökade medvetenhet om pågående klimatförändringar är det knappast djärvt att anta att de externa kostnaderna är underskattade. Slutsatser Utgående från erfarenheterna i de två kommuner vi undersökt samt kompletterande muntlig och skriftlig information från andra kommuner anser vi oss kunna dra ett antal slutsatser som torde vara i hög grad generellt giltiga. Svårigheten med att samla in önskade transportuppgifter tyder på att det hos kommunerna idag saknas tillräckliga möjligheter att studera hemtjänstsverksamheten ur ett helhetsbildsperspektiv där effekter och konsekvenser av transportarbetet ingår. Tidsåtgången för transporter utgör en stor kostnadspost liksom driftkostnaderna för fordon men uppgifterna är svårfångade och ingår därför normalt inte explicit i kommunernas beslutsunderlag för avvägningar mellan satsningar på särskilt boende och de insatser som behöver göras för äldre i ordinärt boende. De kostnader som ofta uppges för personer i särskilt boende är höga men inte relevanta vid jämförelser med ordinärt boende eftersom det genomsnittliga vårdbehovet skiljer. Jämförelser bör i stället göras för samma individ i olika boendeformer. För att kunna ta beslut om avvägning mellan olika boendeformer måste hänsyn tas till den nytta hemtjänstbrukarna upplever av de olika alternativen. Idag saknas i stor utsträckning denna kunskap. Det råder stora brister både när det gäller att samla relevant information om människors preferenser och när det gäller att värdera dessa. Farhågor har uttryckts bland forskare att den kraftiga inriktningen på att dra ner på det särskilda boendet kan ha inneburit en minskad valfrihet för äldre med omvårdnadsbehov samtidigt som det enligt denna studie ökat kommunernas kostnader. 3

8 Summary Background, Aim and Method The health care sector in Sweden is currently in a process of rapid reform and re-structuring. During the last years a decentralisation of housing for elderly people by a reduction in the number of places at dedicated housing units has taken place in favour of home based care. The aim of this study is to quantify the total share of costs for transports used by the homehelp service (as well as other home-based care-related activities) and to compare these costs with a scenario consisting of a greater share of living in dedicated housing. A further objective of the study is to present a cost-benefit assessment of these two scenarios. The study hence intends to contribute to an improved basis for decisions for all of the actors affected in the part of the municipal planning activities possibly involving choices between care in dedicated housing or in the home. The data collection is to a large extent based on a diary survey of transport activities performed by the home-help service staff in five areas in the municipalities of Borlänge and Falun in the county of Dalarna. The areas selected have a demographical and geographical structure that should be regarded as representative for the Swedish municipalities in total. The survey lasted from 7:00 am until 9:30 pm daily during a week (Monday to Sunday). The different sizes of the areas, variations in the care needs of the receivers of home-help service as well as their geographical spread all contribute to strong variations between the different areas regarding the total travel patterns of the home-help staff. Geographical and administrative pre-conditions to a large extent determine the travel distances and travel times for the staff while individual needs of the users in the different areas determine the number of trips. The travelling of the home-help staff in the two municipalities is carried out by car, bicycle or by foot. The distribution over travel modes is determined by distances to the clients but also by access to vehicles. In addition to the journal survey of day transports by the homehelp service a collection of data from the night staff journeys has been carried out and these have been included in the cost-benefit assessment for the two municipalities. To obtain an as comprehensive picture as possible of the transport activities in the health care sector data has also been collected regarding the following topics: Trips to and from day care for senior citizens suffering from dementia or with other sorts of considerable care needs Food transports for elderly Transports of equipment within the county of Dalarna Transports of patients starting in one of the municipalities of interest Person kilometres generated by the home-based health care at one health care centre in Borlänge The Diary Survey From the diary survey, all of the transport distances were obtained in the form of travel times as well as origins and destinations. The latter consisted of street addresses to clients, staff localities and to petrol and car service stations. A network model over the street networks in Falun and Borlänge was produced in order to calculate the transport work (vehicle kilometres). The model was supplemented with street addresses and matrixes were generated containing the distances between all of these localities. 4

9 Calculations of travel time, travel distances and vehicle kilometres in the alternative scenario with a greater share of living in dedicated housing were carried out in the same way as regarding the current situation. The basic condition of the scenario was that the number of home-help service clients living in their homes was the same as it was in reality in the year 2002, which implied a reduction of about per cent compared to the real figures of This reduction was assumed to correspond to an equal increase in the number of senior citizens living in dedicated housing. The intention with the scenario was to indicate the effects on transport volumes resulting from different distribution between the two types of housing for senior citizens. The scenario should not be regarded as a real proposal for an alternative policy for either of the municipalities. Results The results of the survey indicate that the share of working time used for travelling between the dwellings of the clients by the home-help staff is not insignificant. The transport time varies between 11 per cent in central parts of Borlänge to 17 per cent in some relatively sparsely populated area in Falu municipality. In the two municipalities investigated, which could be regarded as representative for Swedish municipalities, the number of vehicle kilometres produced by the home-help staff vehicles in connection with the work task itself amount to a total of 2,5 million vehicle km per year. This corresponds to a total cost, including time costs for staff and externalities, of more than 31 million SEK (3,3 M ). The calculations carried out in this study point out that an alternative scenario resembling the situation in 2002 would imply considerable reductions in the total amount of transports. Recalculated to costs, this would mean a reduced total cost of about five to six million SEK a year by the reduction of transport demand in the two municipalities. The municipalities have a lot to gain from the minimising of transport demand. The effects for the municipality itself constitute 95 per cent of the total effects. Reduced transport demand would thus imply an increase in the time available for the principal tasks, i e the health care activities. The external costs in the form of wear and tear, accidents and emissions are quite marginal in comparison (5 per cent) although today s empirical knowledge and awareness of the development of the climate changes certainly would call for a higher valuation of the climate cost elements. Conclusions Based on the experiences from the two municipalities investigated combined with complementary oral and written information from other municipalities, we feel confident enough to draw a number of conclusions which should be generally applicable. The difficulties in collecting the desired transport information indicate the fact that possibilities to study the home-help service sector from an overall perspective, where effects and consequences of transport are included, are currently non-existing in many municipalities. The time needed for transports constitutes a large cost item as well as the operating costs for vehicles, but the relevant data are difficult to obtain and are usually not explicitly included in the bases of decision for choices between investments in dedicated housing compared to measures needed for senior citizens who keep living in their homes. The costs usually referred to people living in dedicated housing are high but not relevant when comparisons are made with the corresponding home-living since the 5

10 average care needs are different. Comparisons should instead be made for the same individual in different forms of housing. To be able to make decisions regarding choices between different forms of housing for senior citizens, also the benefits experienced by the users from the different alternatives must be taken into consideration. This knowledge is currently missing to a large extent. There are substantial shortcomings both regarding the collection of peoples preferences and how these are evaluated. Apprehensions have been expressed among researchers who mean that the strong focus on reducing the dedicated housing has resulted in a reduced freedom of choice for senior citizens with substantial care needs but also has implied increased costs for the municipalities, at least as indicated by results of the current study. 6

11 1 Inledning Vård- och omsorgsverksamheten genomgår sedan en tid tillbaka en tämligen snabb omstrukturering i två avseenden. För det första pågår en decentralisering av äldreboendet genom att antalet platser på kommunernas särskilda boenden avvecklas till förmån för vård och omsorg i hemmet. För det andra pågår en utveckling mot ökad centralisering när det gäller vårdinrättningar innebärande att öppenvården i form av vårdcentraler och distriktssköterskemottagningar koncentreras till större anläggningar och att specialistvård koncentreras till centrallasarett och universitetssjukhus. Decentraliseringen av vård- och omsorg i hemmet motiveras dels av kostnadsskäl, dels av att detta är en av vårdtagarna önskad utveckling. När det gäller kostnadseffekterna är dessa i allmänhet baserade på en analys som inte innefattar de totala samhällsekonomiska kostnaderna. När det gäller vårdtagarnas prioriteringar är dessa bristfälligt analyserade. (delstudie I inom projektet avser att förbättra underlaget i detta avseende.) Utvecklingen mot ökad centralisering av vårdinrättningar är på motsvarande sätt bristfälligt analyserad vad gäller de totala samhällsekonomiska konsekvenserna. I båda fallen förefaller liten hänsyn tagits till effekterna inom transport- och miljösektorn. Det återstår således att visa att pågående utveckling är välfärdsmässigt och samhällsekonomiskt motiverad. I föreliggande studie (delstudie II) jämförs dagens situation med ett scenario med lägre grad av decentralisering av vård och omsorg dvs. en inriktning på högre grad av särskilt boende gentemot vård och omsorg i hemmet. När det gäller trenden mot centralisering av specialistvård avser vi enbart att ge ett bidrag till kunskaperna om kostnadsaspekterna inom transportsektorn. Eventuella nyttor i form av eventuell ökad vårdkvalitet och skaleffekter i vården ligger utanför projektgruppens kompetensområde. 1.1 Syfte och mål Studiens syfte är att kvantifiera transporternas del av hemtjänstens (och annan omsorgsverksamhet i hemmen) totala kostnader samt att jämföra dessa kostnader med ett scenario med en ökad andel äldre i särskilt boende. I syftet ingår även att presentera en samhällsekonomisk bedömning av dessa två scenarion. Genom att i grova drag beskriva de verksamheter som generar det sammanställda transportarbetet syftar studien vidare till att belysa transporternas roll i en större helhet. Studien avser i och med detta att bidra till ett förbättrat beslutsunderlag för berörda parter i den del av det kommunala planeringsarbetet som rör eventuella val mellan vård och omsorg i särskilt boende eller i hemmet. Studien avser vidare att bidra med ytterligare kunskap för att kunna analysera effekter av trenden mot ökad specialisering och centralisering inom vården. 1.2 Metod Undersökningen baseras i huvudsak på en kvantitativ forskningsmetodik men i de fall där kvantitativa metoder inte har kunnat användas p.g.a. bristfälligt eller ej säkerställt underlag har studien kompletteras med kvalitativa beskrivningar av det utförda transportarbetet. Nedan följer en grundligare metodbeskrivning över hur insamling och bearbetning av det insamlade materialet genomförts. 7

12 1.2.1 Datainsamling - översikt Datainsamlingen baseras till stora delar på den dagboksundersökning som samlats in via en dagboksundersökning av hemtjänstens transportarbete i fem hemtjänstområden i Borlänge och Falu kommuner. De valda områdena har en demografisk och geografisk struktur som kan anses vara representativ för kommunerna. Utöver hemtjänstens resande genererar kommunernas omsorgsverksamhet för äldre även andra transporter och dagboksundersökningen kompletteras därför med uppgifter för omsorgsresor till och från dagverksamhet samt leveranser av matlådor. I datainsamlingen ingår även landstingskommunal verksamhet som sjukresor och materialtransporter via LD Hjälpmedel. En sekretessförbindelse upprättades inom projektet för att säkerställa att känsliga uppgifter hanterades konfidentiellt. Nedan följer en sammanställning av den totala datainsamling som genomförts inom studien: Dagboksundersökning av personalens tjänsteresande i fem hemtjänstområden under en vecka (dagtid ). Insamling av uppgifter rörande nattpatrullernas resande i de bägge kommunerna. Insamling av uppgifter för omsorgsresor till och från dagverksamhet för dementa och äldre personer med högt vårdbehov i bägge kommunerna. Insamling av uppgifter för mattransporter till äldre i de bägge kommunerna Beskrivning av omfattningen på de materialtransporter som sker inom Dalarnas län via LD Hjälpmedel i Borlänge Sjukresornas omfattning i de bägge kommunerna Beskrivning av transportarbetet inom hemsjukvården på en Vårdcentral i Borlänge kommun Under datainsamlingen uppstod vid ett flertal tillfällen svårigheter att få tillgång till aktuella uppgifter över det utförda transportarbetet (antal körda personkilometrar). Problemen berodde dels på att dokumentation saknades och dels på att man från verksamhetens sida inte ansåg materialet statistiskt säkerställt och man avstod då ifrån att lämna några mera exakta siffror. I de fall där uppgifter saknas har istället en kvalitativ beskrivning av transporterna inom respektive verksamhet genomförts Metodgenomgång Dagboksundersökningen All personal som arbetade dagtid i de utvalda hemtjänstområdena förde under en veckas tid (måndag söndag) dagboksanteckningar över allt sitt resande i tjänsten. I och med detta ingår, utöver alla brukarbesök, även de resor som krävts för att tanka eller hämta/lämna bilen på något bilserviceföretag. Samtliga områden/personalgrupper besöktes i god tid innan undersökningen skulle genomföras. På informationsmötet presenterades det dagboksformulär som skulle användas och det fanns även tid att ställa frågor om materialet eller studien som helhet. Samtliga fem undersökningsveckor genomfördes under oktober och november månad hösten Påpekas 8

13 bör att de yttre förutsättningarna var likartade vid samtliga undersökningstillfällen, ingen snö eller annan mer extrem vädersituation förelåg. De uppgifter som efterfrågades rörde parametrarna restid, avstånd och färdsätt. Restiden samlades in genom att man antecknade när resan till brukaren startade och när den avslutades (när man var framme hos brukaren). Tidsangivelserna angavs i antal minuter. Underlag för avståndsberäkningar samlades in genom att personalen uppgav adressen på den plats där varje resa startade (ex. hemtjänstlokalen om det gällde dagens första brukarbesök) samt målet för resan (adressen till den brukare som skulle besökas). Personalen fortsatte sedan att anteckna start- och målpunkt för samtliga resor som gjordes under det egna arbetspasset. Färdsättet dokumenterades genom ett kryss i rätt ruta för alternativen bil/cykel/går/buss. (Hela dagboksformuläret finns som Bilaga 1). Beräkningar av hemtjänstens transporttid och sammanlagd ressträcka har gjorts utifrån dagboksundersökningen (dagsläget) respektive scenariot enligt nedan. Beräkningar dagsläget Från dagboksundersökningen erhölls samtliga transportsträckor i form av tider samt start- och målpunkter. De senare utgjordes av gatuadresser till brukare, adresser till personallokaler samt adresser till bensinmackar och bilservice. För att beräkna transportarbetet togs en nätverksmodell fram i analysprogrammet VISUM utifrån kartmaterial över vägnätet i Falun och Borlänge. I nätverksmodellen lades samtliga gatuadresser in och därefter skapades avståndsmatriser mellan samtliga adresser. Transportarbetet i form av transportavstånd och transporttider har beräknats för bil, cykel respektive gång. Medelhastigheter, andel restid och genomsnittliga ressträckor har även beräknats för respektive färdmedel och område i syfte att beräkna transportarbetet. Beräkningar scenario Beräkningar av restid, reseavstånd och transportarbete genomfördes på samma sätt som när det gällde dagens situation. Utgångspunkten i scenariot var dock att antalet brukare i ordinärt boende var på samma nivå som år 2002, vilket innebar en reducering på mellan procent jämfört med 2006, se tabell 1 nedan. Samtidigt förutsattes denna reducering motsvaras av en lika stor ökning av antalet personer i särskilt boende. En bearbetning gjordes av nätverksfilen i VISUM där scenariot minskades med antalet hemtjänsttagare enligt ovan. Därefter kördes en ny avståndsberäkning i VISUM för varje område med de kvarvarande adresserna och således erhölls nya avståndsmatriser. En bearbetning gjordes så att start- och målpunkterna anpassades utifrån de borttagna adresserna. Därefter beräknades nya körtider. Avsikten med scenariot är att visa effekterna av olika fördelning på boendeformer när det gäller transporternas omfattning. Det bör inte uppfattas som ett reellt förslag till alternativ policy för de två städerna. 9

14 Borlänge Falun Antal brukare i ordinärt boende Minskning i antal personer i särskilt boende mellan 2002 och Minskningens andel av antalet personer i ordinärt boende % 28 % Tabell 1 Antal brukare i ordinärt boende i respektive kommun år 2006 samt minskningen av antal personer i särskilt boende mellan år 2002 och (Källa: Socialstyrelsen) I tabell 1 ovan återfinns antalet brukare i ordinärt boende i de undersökta kommunerna år Den procentuella minskningen i scenariot utgår från den reella minskningen av antalet personer i särskilt boende mellan år 2002 och Minskningens andel av antalet personer i ordinärt boende 2006 utgjorde den faktor som antalet hemtjänstbrukare i ordinärt boende minskades med vid framtagandet av scenariot. Uppskrivning på kommunnivå Genom dagboksundersökningen erhölls restider och ressträckor för de enskilda hemtjänstområdena i varje kommun. Ett syfte med projektet var dock att beräkna de totala resorna för hemtjänsten i Borlänge och Falu kommun. För att åstadkomma detta beräknades på kommunnivå en genomsnittlig restid och ressträcka per hemtjänstbrukare för de två alternativen, dagsläge och scenario. Dessa värden räknades sedan upp med antal brukare per kommun. Samhällsekonomisk bedömning En samhällsekonomisk bedömning har genomförts för de två alternativen, dagsläget och scenario. De effekter som värderats är producenteffekter för kommunerna i form av tidskostnader för tjänsteresor och kostnader för leasingbilar samt externa effekter som utgörs av olyckor, slitage och emissioner. 1.3 Avgränsning I studien jämförs två scenarier som skiljer sig med avseende på graden av decentralisering av vård och omsorg. Situationen 2006 jämförs med en inriktning på högre grad av serviceboende. I denna delstudie studerar vi inverkan på transporternas omfattning och de kostnader transporterna för med sig. Delstudie 1 gör en bedömning av nyttosidan d.v.s. hur dagens höga andel av hemtjänstbrukare i ordinärt boende uppfattas av vårdtagare och vårdgivare. När det gäller trenden mot centralisering av specialistsjukvård avser vi enbart att ge ett bidrag till kunskaperna om kostnadsaspekterna inom transportsektorn. Eventuella nyttor i form av eventuell ökad vårdkvalitet och skaleffekter i vården ligger utanför projektgruppens kompetensområde. 10

15 2 Bakgrundsbeskrivning Kommunernas hemtjänstverksamhet är indelad i ett antal hemtjänstgrupper där respektive personalgrupp har ansvar för de brukare som är bosatta inom det egna geografiskt avgränsade området. Den geografiska områdesindelningen liksom de demografiska förutsättningarna inom varje område sätter i hög grad upp ramarna för vilken omfattning (storlek) hemtjänstverksamheten får inom varje område. Vad som slutligen avgör verksamhetens omfång är naturligtvis samtliga brukares behov av vård och omsorg. Sammantaget bidrar dessa faktorer till kraftiga variationer mellan olika hemtjänstområden vad gäller personalens totala resmönster. Geografiskt administrativa förutsättningar styr i mycket hög grad personalens reslängd och restid medan individuella brukarbehov styr antalet resor. Hemtjänstpersonalens resande i de undersökta kommunerna sker med bil, cykel eller till fots. Fördelningen över färdmedel beror på avstånd till brukare men också på tillgång på fordon. Borlänge kommun använder sig enbart av leasingbilar för sin hemtjänstverksamhet medan man i Falun använder sig av både leasingbilar och personalens privata bilar. 2.1 Hemtjänstområden i Dagboksundersökningen Den dagboksundersökning som ingår i studien har utförts med hjälp av fem hemtjänstområden i Borlänge och Falu kommun. De hemtjänstområden som deltog i undersökningen valdes med utgångspunkt från att de tillsammans skulle täcka in olika nivåer av befolkningstäthet i den egna kommunen. Detta innebär att hemtjänstområdena i föreliggande studien beskrivs med hjälp av följande tre typområden: (1) Centralorten hemtjänstgruppen arbetar i någon av kommunens mest centralt belägna delar, (2) Tätort med landsbygd hemtjänstgruppen utgår ifrån ort eller bostadsområde utanför stadskärnan och täcker även in delar av omkringliggande landsbygd (3) Tätort med landsbygd/glesbygd hemtjänstgruppen utgår ifrån ort eller bostadsområde utanför stadskärnan men täcker utöver den intilliggande landsbygden även in mer glesbefolkade områden. Nedan följer en schematisk beskrivning över verksamhet och transportmönster i de studerade områdena Borlänge kommun Område 1 Centralorten: I personalgruppen finns 21 stycken tillsvidareanställda personer (kompletteras med timanställd personal vid behov) som tillsammans ansvarar för vård och omsorg till ca 130 stycken brukare. En övervägande majoritet brukare (ca 110 st.) besöks flera gånger per dag. Till de planerade besöken tillkommer besök som sker via larm och man uppskattar ett snitt på ca 5 larmande besök per dag. Samtliga brukarbesök sker till fots eller med cykel och ingen bil finns i gruppen. Personalen uppskattar att 70 % av resorna sker med cykel medan 30 % är promenader. Man säger vidare att den uppskattade gångtid som i dagsläget används vid planering och fördelning av arbetet inte alls räcker till då den är alldeles för snävt räknad. Område 2 Tätort med landsbygd: Hemtjänstområdets personal utgörs av 15 personer som ansvarar för 39 brukare i området. Av dessa besöker man 21 personer flera gånger per dag och totalt uppskattar man att personalgruppen utför ca 90 besök per dag. Larmade besök sker mycket oregelbundet men uppskattas till mellan 0 och 20 per dag. Majoriteten av alla besök sker med bil och gruppen har tillgång till 5 stycken leasingbilar. Samåkning sker varje dag och fungerar enligt personalen mycket bra. Resor med egen bil sker högst sällan och endast i akuta lägen. En mindre mängd besök sker till fots eller med cykel. 11

16 2.1.2 Falu kommun I Falu kommun finns ett geografiskt sett mer utspritt boende än Borlänge. Med avsikt att täcka in även mer glest befolkade områden kompletterades studien för Faluns del med ett område som uppvisar en glesare boendemiljö. Område 1 Centralorten: Personalgruppen består av 14 personer med ansvar för vård och omsorg till brukare. Hälften av brukarna behöver hjälp flera gånger per dag och de flesta besöken sker till fots eller med cykel då de flesta av dem man besöker bor relativt koncentrerat på mindre yta. En leasingbil finns i gruppen och man uppger att den används av de flesta någon gång ibland. Område 2 Tätort med omgivande landsbygd: I området finns 34 brukare som tas om hand av en personalgrupp på ca 11 personer. Ungefär hälften av brukarna har behov av hjälp flera gånger per dag och man uppskattar det antalet besök till ca 80 per dag. Resorna sker med bil eller till fots och i gruppen används både leasingbil och privat bil. För att slippa använda sig av privatbilen lånar man ibland en ytterligare leasingbil från området intill. Personalen planerar alltid för samåkning och det fungerar så länge som inget oförutsett inträffar. Man uppger att man är i behov av en ytterligare leasingbil. När det gäller oplanerade besök påkallade via trygghetslarm sker det mycket sällan men det händer ibland. Område 3 Tätort med omgivande landsbygd samt glesbygdsliknande område: I hemtjänstgruppen arbetar ca 30 personer och tillsammans ansvarar de för 86 brukare. Av dessa får knappt hälften besök flera gånger per dag. Det totala antalet resor uppskattas till ca 125 per dag där majoriteten resor sker med bil medan en mindre andel görs med cykel. Bilresorna utförs med leasingbilar och privatbilar med en fördelning på Samåkning förekommer men inte särskilt ofta och man uppskattar att resandet i princip ser likadant ut från vecka till vecka. Larmade besök utförs av särskilt avdelad personal från centrum (dagpatrull) och sker ca 1gång/vecka. Samordning mellan dagpatrull och hemtjänstgrupp sker såtillvida att dagpatrullen kan stämma av larmet med ordinarie hemtjänstpersonal innan de åker på larmet för att undvika att man åker ut om ett planerat besök redan är på gång. 2.2 Transportverksamheten Nattpatruller och larm Organisatoriskt sett utgör nattpatrullerna en separat enhet i hemtjänstverksamheten och de har ofta en egen enhetschef. En viktig skillnad mot dagverksamheten är att verksamheten nattetid ska täcka in en mycket större yta. En viss områdesindelning för de olika bilarna finns visserligen även nattetid men då de larmade besöken kan vara många innebär det i princip att personalen kan få åka från den ena kommundelen till den andra Omsorgsresor till dagverksamhet För att underlätta för demenssjuka eller personer med högt omsorgsbehov att bo kvar hemma erbjuder kommunerna dagverksamhet. Verksamheten innehåller social samvaro och omsorg för den enskilde, och fungerar i viss mån även som avlastning och stöd för anhörigvårdare. För att få delta i verksamheten krävs ett kommunalt biståndsbeslut enligt SoL 1 eller LSS 2. 1 Socialtjänstlagen, SoL 12

17 2.2.3 Mattransporter En del av den kommunala service som erbjuds äldre i eget boende är matleverans av ett huvudmål per dag. Insatsen är behovsprövad och erbjuds även till yngre men den absoluta majoriteten av mottagare av matlådor är ändå äldre personer. (I Falun har alla personer över 80 år rätt till insatsen utan behovsbedömning.) Att behovstagaren har rätt till ett huvudmål per dag innebär dock inte att själva utkörningen sker varje dag. Hur frekvent utkörning sker skiljer sig åt kommunerna emellan, något vi även fann i föreliggande studie Materialtransporter via LD Hjälpmedel LD Hjälpmedel är den verksamhet inom hälso- och sjukvården i Landstinget Dalarna som arbetar länsövergripande med utprovning och anpassning av hjälpmedel för personer med funktionshinder. (Utöver detta arbetar man även med tolktjänst, habiliterings- och rehabiliteringsinsatser.) LD Hjälpmedel består idag av nio olika enheter varav de flesta återfinns i egna lokaler i Framtidsdalen i Borlänge. Det är också här som enheterna för hjälpmedel och hjälpmedelsteknik finns. Det transportarbete som sker i LD Hjälpmedels regi består i huvudsak av två olika typer av transporter. Dels sköter man om leverans eller hämtning av hjälpmedel hos användaren och dels ansvarar man för att sköta underhåll och service av de uthyrda hjälpmedlen. Sammantaget framhåller man dock från LD Hjälpmedel att de transporter som sker till brukare i hemmet endast är en mindre del av verksamheten totalt sett. Vanligast förekommande är att användaren själv hämtar eller lämnar sitt hjälpmedel. Kan man av olika anledningar inte själv ta sig till hjälpmedelscentralen finns möjligheten att via en beställning från arbetsterapeut eller distriktssköterska få sitt hjälpmedel levererat till bostaden Hemsjukvård En av vårdcentralernas uppgifter är att erbjuda hemsjukvård till de personer som genom sjukdom eller funktionshinder inte själv kan ta sig till vårdcentralen. Hemsjukvården i sig består i huvudsak av sjukvårdande insatser som provtagningar, läkemedelshantering och såromläggningar och utförs av distriktssköterskor och undersköterskor. I hemsjukvården ingår utöver detta att erbjuda och ge vård i livets slutskede till svårt sjuka personer genom de s.k. MOH-teamen (Medicinskt Omfattande Hemsjukvård). På vissa håll i landet har kommunerna övertagit ansvaret och huvudmannaskapet för hemsjukvården. Vårdcentralernas verksamhet inom hemsjukvården i Dalarna ingår dock fortfarande som en del av primärvården och har därmed landstinget Dalarna som huvudman Sjukresor Inledningsvis kan konstateras att Sjukresor är ett vitt samlingsbegrepp som omfattar alla de resor som vi som vårdtagare gör till eller från olika vårdinrättningar. Gemensamt för begreppet är att vårdtagaren, under förutsättning att han/hon väljer det billigaste färdmedlet och åker till sin närmaste vårdinrättning, har rätt till ersättning för hela eller delar av sin resekostnad. De sjukresor som ligger till grund för uppgifterna i denna rapport gäller enbart de resor då en person av medicinska skäl måste åka taxi till eller från någon typ av vårdinrättning. 2 Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade, LSS 13

18 3 Analys av nuläget I följande kapitel beskrivs resultaten från beräkningarna rörande vårdsektorns transporter i nuläget. 3.1 Transportarbete inom hemtjänsten Med transportarbete avses antingen fordonskilometer (fkm) eller personkilometer (pkm). I det förra fallet summerar man det totala antalet kilometer som ett fordon kör under en angiven tidsenhet, vanligen ett år. Personkilometer (pkm) beskriver personers transportarbete med t.ex. bil d.v.s. transportarbetet multipliceras med det genomsnittliga passagerartalet. I detta avsnitt redovisas resultatet från beräkningarna av tidsåtgång och transportarbete för hemtjänstresor under dagtid samt för nattpatrullerna. Eventuella dagpatruller för oförutsedda larm har ej inkluderats, då omfattningen av dessa resor har bedömts som små i sammanhanget Dagresor Kommun Borlänge Falun Typ av område Område 1 Centralorten Område2 Tätort med landsbygd Område 1 Centralorten Område 2 Tätort med landsbygd Område 3 Tätort med landsbygd /glesbygd Total transporttid per område (timmar) Andel transporttid av total 11 % 12 % 12 % 17 % 16 % arbetstid Genomsnittlig reslängd per resa och färdsätt (km) Bil 0,6 3,8 1,3 3,8 2,8 Cykel 0,5 0,7 0,8-0,5 Gång 0,4-0,4 0,2 0,2 Antal Fordonskm (bil) Tabell 2 Sammanställning av resultat från dagboksundersökningen I tabell 2 ovan redovisas resultatet från dagboksundersökningen uppdelat på område. Här framgår tydligt de olika områdenas skillnader i boendetäthet genom variationen i transporttid och sträcka. Observera att även områden som saknar egna bilar finns med. Här har ett mindre antal resor gjorts med personalens privata bilar. Borlänge Falun Transporttid bil (tim/år) Transporttid cykel (tim/år) Transporttid gång (tim/år) Transportarbete bil (fkm/år) Tabell 3 Uppskrivning av resultaten från dagboksundersökningen till kommunövergripande nivå I tabell 3 ovan har resultatet från dagboksundersökningen skrivits upp för att omfatta varje kommuns samtliga hemtjänstresor. Här utgår vi således från att de områden som undersökts tillsammans utgör en representativ bild av hemtjänstens resmönster i respektive kommun. Att andelen bilresor är så stort i Falun är en indikator på att kommunen omfattar en större 14

19 geografisk yta men även på demografiska skillnader som att bosättningsmönstret i Falun ser annorlunda ut än i Borlänge. Fler människor bor helt enkelt utanför tätorterna. 15

20 3.1.2 Nattpatruller De brukare som behöver insatser nattetid (ca :45) får sina behov tillgodosedda genom besök av hemtjänstens bilburna nattpatruller. Brukarbesök nattetid består av planerade besök men även av att åka på larm, d.v.s. att besöka de brukare som via sitt trygghetslarm kallar på akut hjälp. Faluns mer centrala delar betjänas nattetid av tre patruller och varje bil genomför mellan stycken planerade besök (för omsorg och tillsyn) per natt. Till detta ska läggas de larmade resorna som ibland kan uppgå till hälften av de redan inplanerade. Faluns ytterområden norrut betjänas av två ytterligare bilar som utgår ifrån två äldreboenden i närområdet. I Falun finns även en bilburen dagpatrull som åker på de larm som sker under dagtid. Patrullen är stationerad på inne i centrala Falun och servar hela kommunen. I den mån det är möjligt samarbetar man med de ordinarie hemtjänstområdena genom att man undersöker möjligheten att ordinarie personal kan ta larmet i det egna området. I Borlänge finns totalt tre bemannade bilar som åker till brukare över hela kommunen. Även här arbetar man enligt en viss områdesindelning som fungerar som grundstomme för de ordinarie och planerade besöken gällande omsorg och tillsyn. Beräkningarna av transportarbete och tidsåtgång för de delar av nattresorna som berörde de undersökta områdena i Falun utfördes utgående från samma adresser som vid beräkningarna som utgick från dagboksundersökningen. För Borlänge visade det sig svårt att få fram uppgifter för nattresorna, varför transporttid och transportarbete beräknades under antagandet att andelen nattresor var densamma som i Falun. Borlänge Falun Transporttid bil (tim/år) Transportarbete bil (fkm/år) Tabell 4 Sammanställning transporttid och transportarbete för nattpatrullernas resor i respektive kommun och område Hemtjänstens leasingfordon Resorna inom hemtjänsten utförs till stor del med leasade fordon. I vissa områden i Falun används i viss utsträckning personalens privata fordon. I Borlänge används som regel enbart leasade fordon och personalens privata fordon tas endast i bruk vid enstaka tillfällen. Kostnaden för leasade fordon är svår att säkerställa. Kostnadsposten för dessa fordon innehåller flera olika delar som kan vara svåra att förutse och budgetera för. För kostnadsberäkningarna har vi valt att inte ta hänsyn till vilken mix av leasade och egna bilar man använt vid undersökningstillfället. I stället har vi använt oss av Konsumentverkets bilkostnadskalkyl 3. Kalkylen har genomförts med en småbil med ett inköpspris på ca , en årlig körsträcka på mil, en innehavstid på 2 år och en bensinförbrukning på 0,64 l/mil. Med dessa förutsättningar har kostnaden beräknats till 16 kr/mil