Smartare transporter. En rapport om hur vi med teknologi kan bygga ett smartare transportsystem

Transkript

1 Smartare transporter En rapport om hur vi med teknologi kan bygga ett smartare transportsystem

2

3 Inledning Vårt samhälle blir alltmer beroende av transporter, både av personer och av gods och utvecklingen kommer att fortsätta i takt med ökad globalisering och urbanisering. Långa ledtider liksom komplicerade besluts- och finansieringsfrågor bidrar till att lösningarna ligger långt i framtiden, samtidigt som transportbehoven är akuta i nutid. Mest akut är det i våra storstadsområden. Inte bara på grund av att inflyttningen ökar belastningen på befintlig infrastruktur utan medborgaren ställer också nya krav. Konsekvenserna för en storstad att inte kunna lösa transportutmaningen kommer att påverka dess attraktionskraft. Forskning från IBM och världsbanken visar att ett fungerande transportsystem är ett av fem urvalskriterier när de attraktiva högutbildade immigranterna ska välja stad. Denna starka målgrupp utgör sedan grunden för hållbar ekonomisk tillväxt. Resenären måste komma mer i fokus och kräver samtidigt att få smart personifierad information. På det sättet kan också alternativ till själva resan göras mer tilltalande för kunden. Kunden kanske, om möjligt, väljer att avstå från resan när information visas att det fortsatt kommer vara trängsel om en timme. Genom en verklig koppling mellan transportsystemet och resenären kan politiken effektivt använda sitt skarpaste verktyg, ekonomiska styrmedel, med kirurgisk precision för att skapa en beteendeförändring i resandet. Effekterna blir direkt synliga och det blir då lättare att nå målet med fördubblingsprojektet inom kollektivtrafiken samt minskad bilism i stadsmiljö. En förutsättning för ett väl fungerande transportsystem är att händelser och avvikelser minimeras. Genom tekniskstöd i underhållsprocessen kan fokus flyttas från avhjälpande till förebyggande. Genom bättre planering och samordning minskas påverkan på resenären, bland annat genom att informera på förhand om kommande störningar. Transport- & kommunikationssystemet har alltid varit bärare av ökad välfärd. Olika kommunikationsteknologier har varit dominerande under olika epoker av vårt samhällsbyggande. Det började med hjulet som underlättade transporter på land. Sedan kom sjöfarten med Hansaepoken och senare Ostindiska sjöfarare. Städer och ekonomier knöts samman och en kraftig ökad välfärd skapades. Sjövägen var så mycket effektivare transportsystem att man byggde in sjön i landet genom gigantiska kanalprojekt. Olika länder var olika mycket lämpade för detta. I Sverige byggdes Göta kanal. Men innan kanalen var färdig kom järnvägen ångande och körde om kanalepoken. Göta kanal har aldrig blivit den bärare av välfärd man planerat. Sverige byggde järnväg. Så mycket att vi senare bara brukade hälften av det som byggdes, för bilen kom tutande och körde om tågen. Det ses fortfarande som en självklarhet att framtida välfärd bäst byggs med ny asfalt eller en ny tunnel. Som i de föregående teknologi-epokerna har vi skapat ekosystem av vinnare som alla hejar på. Där finns entreprenörer, fackföreningar men även myndigheter och politiker. Men är vi för sent ute? Kommer det något nytt som är smartare?

4 Utmaningar i storstadsområdena År 2008 skedde ett skifte då det för första gången i världshistorien levde fler människor i urbana områden än på landsbygden. 1 Redan 2050 beräknas den siffran ha stigit till 70 procent. Den snabba utvecklingen kräver att städernas infrastruktur kan hantera urbaniseringen. Att bygga ny infrastruktur tar lång tid i sig. Dessutom tar processerna ofta ännu längre tid eftersom besluten är politiskt laddade och ofta mycket tidskrävande. Antalet invånare i svenska storstäder kommer att öka kraftigt under de kommande åren. Enbart Stockholm kommer att ha en genomsnittlig ökning på drygt 7000 personer om året. 2 Inflyttningen kombinerad med det faktum att stora delar av Stockholms stad planlades på 60-talet, gör att trafiksituationen inte är och än mindre kommer att vara dimensionerad för dagens volym. För de som är beroende av fungerande transportsystem är det uppenbart då alltmer tid spenderas i bilkö eller i väntan på ett tåg som inte dyker upp. De utmaningar som den ökade urbaniseringen för med sig måste tacklas idag men vi kan inte räkna med att vinsterna blir påtagliga förrän om flera år. I den här rapporten väljer vi att fokusera på åtgärder som skulle kunna få effekt relativt omgående. Förseningar i kombination med dåligt uppdaterad information är ett stort problem och helt naturligt en stor källa till irritation och stress hos resenären. Den samhällsekonomiska kostnaden för trafikförseningar, flaskhalsar, köer och miljökonsekvenser uppgår till 11,5 miljarder årligen i storstadsregionerna. 3 Idag finns det tekniska lösningar med hjälp av vilka man kan jämna ut det kraftiga överutnyttjandet av systemet som vi upplever under vissa tider på dygnet. Receptet heter således inte bara bygg nytt. Trängselskatteprojektet i Stockholm Ett mycket bra exempel på att det går att införa stora trafikinformationssystem under en begränsad tidsperiod är trängselskatterna i Stockholm, som IBM färdigställde åt Vägverket på 14 månader. Dessa hade också omedelbar effekt på trafiken i Stockholms innerstad. Projektet resulterade i en kraftig minskning av biltrafiken i innerstaden med 22 procent. Storstadsregionernas flaskhalsar och kapacitetsbrist leder till att det bildas köer, uppstår trängsel, ökande avgasutsläpp och långa restider. Överlag är belastningen ojämn och under rusningstrafik belastas både väg- och spårtrafik alldeles för hårt medan de andra tider på dygnet tvärtom har ett för lågt antal resenärer. Exempelvis har SL en beläggningsgrad av sin innerstadstrafik på endast 31 procent sett över hela dygnet Smartare transporter

5 Utmaningar med drift och underhåll Underhållet av Sveriges infrastruktur är mycket eftersatt och utmaningarna på området är många. Regeringens satsningar är välkomna men de behöver kompletteras med satsningar som kan göra de befintliga transportsystemen ännu smartare. Därför är vi övertygade om att mycket finns att vinna på att parallellt med den fysiska utbyggnaden fokusera betydligt mer på att arbeta förebyggande i underhållssyfte och våga titta på nya lösningar för att få till ett bättre utnyttjande av den infrastruktur som redan existerar, främst inom den spårbundna trafiken. Regeringen har i sitt nya infrastrukturpaket satsat 3,6 miljarder kronor på investeringar i drift, underhåll och förbättringar av befintlig infrastruktur inom järnvägen. De problem med driftstörningar och förseningar som tågtrafiken brottas med höjer knappast några ögonbryn idag. Att den avreglerade tågmarknaden, med konsekvenser som inställda eller försenade tåg samt ibland utebliven service, har skapat problem för järnvägen är uppenbart. Det kan ifrågasättas ifall det verkligen är avregleringen som är grunden till problemen. Om så var fallet skulle även flygsektorn ha drabbats av en liknande problematik. Det är mer troligt att problemen har uppstått som konsekvens av en otydlig koordinering och ansvarsfördelning på området. Marknaden är fragmenterad och samverkan mellan trafiksystemets olika delar är bristfällig. I spåren av avregleringen finns det helt klart ett behov av en funktion med ett övergripande ansvar för samordning rörande driftsinformation och avvikelser, en funktion som vi idag saknar. Faktum kvarstår dock: Det bästa sättet att möta avvikelser och händelser är att ta hand om dem innan de inträffar. Utmaningar för kunden Idag är IT-användning i alla dess former en naturlig del av vår vardag och spelar en självklar roll både på arbetsplatsen och privat. Vi möter IT när vi handlar mat, kör bil, betalar räkningar, lyssnar på musik eller när vi ska boka en flygbiljett. Samtidigt höjer vi också förväntningarna på snabb kommunikation genom den ökade användningen av sociala medier, vilket också sprider sig upp i generationerna. Idag är en resa med olika trafikslag och olika operatörer som ofta är fallet svår att överblicka. För den enskilde resenären innebär det många kontaktytor med flera olika avsändare och bristande information vid avvikelser, vilket naturligtvis får ett ökat missnöje till följd. Det är tydligt att medborgaren kräver att någon har ansvar för helheten. Menar man allvar med fördubbling inom kollektivtrafik och minskad bilism i storstäder måste det alternativa resandet vara mer attraktivt än traditionell transportsätt (läs bilen). Även alternativet att inte resa måste vara attraktivt. Detta bygger dels på personligt anpassad information till kunden, korta prognoser om trafikläget upp till 60 minuter, rekommendationer på alternativa resvägar och resesätt. Det handlar också om att skapa en bättre upplevelse kring resan och samtidigt skapa en känsla av att samhället tar sitt ansvar och bryr sig. Det finns ett behov av en kontaktyta mot resenären, men som också samordnar och leder insatser vid avvikelser. Vi kallar det för Trafikakuten. Tidsplanen för fullt införande av denna nationella trafikakut kan vara 12 månader från regeringsbeslut. Dess tydliga mandat och viljan att samverka mellan operatörer, myndigheter och andra organisationer är klart avgörande för effektivt införande. Smartare transporter 5

6 Ännu smartare transporter IBM följer utvecklingen på transportområdet på nära håll. Utifrån vår kunskap och våra erfarenheter globala liksom nationella har vi tagit fram ett antal konkreta förslag på hur vi tror att politiker och ansvariga huvudmän kan ta nästa steg mot ett smartare transportsystem. Ett smartare transportsystem sätter den enskilda resenären i fokus genom att förenkla och effektivisera resandet med personligt anpassad information, men också att göra resan i sig samt alternativen till resa mer attraktiva än resa med bil i storstadsmiljö. Förändringarna resulterar i både ekonomiska effekter och miljömässiga vinster för samhället. Nedan illustreras hur IBM tänker sig att den stegvisa processen mot ett smartare transportsystem ser ut: Informationsinsamling Samverkan och ledning Personligt anpassat budskap

7 Informationsinsamling Grunden i ett väl fungerande transportsystem är information i realtid. Data, statistik och historik, finns hos alla huvudmän, operatörer och andra aktörer. Detta måste i större utsträckning delas för att komma samhället tillgodo. För en förhöjd funktionalitet är det viktigt att de bakomliggande processerna är på plats. Dit hör, för att nämna några, ansvarfrågan kring samverkan och informationsdelning mellan de olika huvudmännen, operatörerna och trafikslagen. Ett väl fungerande underhåll som kan fokusera på förebyggande åtgärder istället för avhjälpande. Underhållsinformation, planerade och oplanerade, ska också inkluderas i informationsflödet. Informationen som skapas hjälper till att utforma transportsystemet så att det bättre möter behovet hos staden, regionen, företaget och den enskilda individen, med andra ord samhället i stort. Ytterligare fördelar för samhället blir det när öppna standarder används och datan görs öppen i enlighet med PSI-direktivet. Det ger möjlighet till att nya tjänster och företag skapas vilket också gynnar samhället. IBM arbetar idag med ett antal lösningar världen över inom området som kallas Intelligent Traffic Systems (ITS). Några exempel är Singapore (Singapore s Automatic Fare Collection) i, Storbritannien (the UK Driver and Vehicle Licensing Agency s electronic Vehicle Licensing System), Dublin (Traffic Awareness & Optimization System), och inte minst Stockholm (Trängelskatterna). Trängselskatterna infördes 2004 i Stockholm och Vägverket fick regeringens uppdrag att hantera den tekniska delen i försöket. De upphandlade IBM för att utveckla, bygga och driva det tekniska systemet. På 14 månader utvecklades ett system för drift dygnet runt som var flexibelt nog att kunna möta stora trafikvolymer och snabbt skiftande behov. Stockholm blev den andra staden i Europa att införa ett betalsystem för stadstrafik. Införandet av trängselskatterna ledde till en reducering av trafiken med 22 procent 4 och en minskning av koldioxidutsläpp på minst tre procent. Trängselskatterna satte också Stockholm på kartan när det gäller analys och tillämpning av trafikdata och flera städer, däribland Brisbane, har tagit efter Stockholm. Systemet har även använts av Singapore som idag har ett av de mest moderna systemen inom kollektivtrafik. Det har resulterat i en rad förbättringar, mycket tack vare det övergripande ansvar som Singapores trafikmyndighet har, men också tack vare tillgången på realtidsinformation från ett gemensamt biljettsystem för hela kollektivtrafiken. Singapore Singapores kollektivtrafik kännetecknas av låga priser och hög utnyttjandegrad med närmare tre miljoner busspassagerare och 1,6 miljoner personer som åker tåg varje dag. Till skillnad från Sverige har Singapore en enda myndighet som ensam ansvarar för hela transportsystemet, the Land Transport Authority (LTA). Tillsammans med LTA har IBM utvecklat ett nytt biljettsystem där varje resenär äger ett så kallat Smart Card som ger access till alla transportmedel inom Singapores kollektivtrafik. Singapores system är unikt på så sätt data samlas in av en enda aktör som använder statistisk information om resenärers resande till att utforma tidtabeller och biljettavgifter, vilket i sin tur bidrar till en optimering av utnyttjandegraden. På sikt är målet att ytterligare öka användandet av kollektivtrafik. Insikterna som analysen bidrar till resulterar i ett mer flexibelt biljettsystem för användarna och totalt sett minskade transaktionskostnader. 4 Smartare transporter 7

8 Samverkan och ledning Den främsta utmaningen som tågtrafiken står inför och som har skapat mycket debatt de senaste åren är som tidigare nämnts bristen på samverkan och ledning bland aktörerna på transportområdet. Avsaknaden av en övergripande funktion är en stor källa till frustration hos resenärerna idag. Genom att tillhandahålla resenärer med uppdaterad information ges de möjligheten att själva besluta om alternativ resväg eller invänta ett försenat tåg. Det är inte tekniken som förhindrar utvecklingen av ett mer intelligent trafiksystem. Det är möjligt att inom kanske ett år, upprätta ett nationellt informations- och kontaktcenter, som alla resenärer kan nå vid behov. Centret skulle bistå resenärerna med information om förseningar och avvikelser samtidigt som information ges om alternativa resvägar. Denna funktion en typ av Trafikakut gör trafikinformationen tillgänglig. Genom att tillhandahålla resenärer med uppdaterad information ges de möjligheten att själva kunna välja det bästa resealternativet antingen en alternativ resväg eller invänta ett försenat tåg. Trafikakuten utnyttjar således befintlig trafikinformation, är användarvänlig, och lättillgänglig för resenärerna. En ökad servicenivå kräver dock att systemet har tillgång till realtidsinformation. Realtidsinformation samlas bland annat genom att utnyttja existerande GPS-system i bussar och taxibilar, sensorer i vägnätet och korsningar och data från kameror vid större in- och utfarter till staden. Funktionen tar fram gemensamma lösningar, leder praktiska insatser och agerar som en länk mellan olika trafikslag. Genom att samordna transporter kan dessa optimeras vilket inte bara gynnar kostnadsbilden för operatörer och andra inblandade, utan även avlastar dem. Med inspiration från Singapores Smart Card-system skulle ett gemensamt biljettsystem för kollektivtrafiken kunna införas. Med hjälp av kortet skapas en databas för varje kund vilket ger möjlighet att samla in information om resenären och samtidigt kunna kommunicera med resenären. Det bli då till exempel möjligt att erbjuda kunden rabatter om denne väljer att åka med tåg istället för buss de dagar som detta gynnar trafiken. Det personliga anpassade budskapet Transporter utgör en central del av vår vardag men egentligen är det inte förrän bussen är sen, tåget är inställt eller vi fastnar i bilkö, som vi ens börjar fundera över trafiksystemet som vi annars tar för givet. Det är i dessa lägen som behovet uppstår att i förväg få reda på att något som kan föranleda förseningen har inträffat, så att vi ges möjlighet att planera resandet annorlunda. Tänk er Andreas som ska på kundmöte i Göteborg. För att nå sin destination måste han ta bussen från hemmet till tunnelbanestationen och därifrån ta tunnelbanan fem stationer till Centralen. På Centralen ska han hoppa på ett X-2000 tåg och väl framme på Centralstationen i Göteborg ta spårvagnen till kundens adress. Kundmötet börjar kl Tänk er sen att Andreas samma morgon får ett sms-meddelande som säger att han, för att hinna med sitt X-2000 tåg, bör ta en tidigare buss eftersom trafiken tjocknar och bussarna på just den här sträckan beräknas bli ordentligt försenade. När han väl sitter på långdistanståget får han ytterligare ett meddelande om att tågets ankomsttid är 15 minuter efter ordinarie ankomsttid och att han därför bör ta en annan spårvagn till en annan hållplats, i närheten av kundens adress. Med resenärernas krav på ökad service är den här typen av informationsöverföring ett sätt att öka förtroendet för transportsystemet. Systemet består av analyser gjorda på insamlad trafikdata som baseras på teknik som finns tillgänglig redan idag. Genom att arbeta proaktivt på detta sätt kan man förutsäga restider och flaskhalsar redan innan de uppstår. IBM bedriver idag flera projekt inom trafikforskning i samarbete med såväl svenska universitet (KTH), som trafikmyndigheter internationellt (Caltrans). Läs mer om detta i rutorna bredvid. 8 Smartare transporter

9 Dublin Traffic Awareness and Optimization System Dublin Bus Dublin som många andra storstäder har utmaningar med trafiken. Trängsel, dåligt utnyttjande av kollektivtrafiken och få mycket bilar är några av utmaningarna. Tillsammans med Dublin stad har IBM utvecklat ett system kring realtidsinformation inom kollektivtrafiken. Genom att monitorera, samla och analysera data från 1000 bussar, 4000 sensorer i vägnätet med 700 korsningar fås en överblick och kunskap om det aktuella trafikflödet, en digital kopia av verkligheten. Baserat på detta kan prognoser göras kring hållplatstider i realtid baserat på trafikläget just nu, en ökad service till medborgarna. Med rätt informationen, rätt antal bussar på rätt ställe vid rätt tidpunkt förväntas projektet öka antalet resenärer i kollektivtrafiken och minska biltrafiken. Genom att monitorera i realtid blir det också mycket enklare att optimera kollektivtrafiken avseende nyttjande av resurser samt beläggningsgrad. Att knyta systemet till trafiksignaler så de prioriterar bussar ger ytterligare fördelar genom lägre kostnader och miljöutsläpp i korsningar. KTH IBM har ett samarbete med KTH som går ut på att genom en kombination av data i realtid som samlas in via systemet med trängselskatter, GPS-system, väderinformation och kollektivtrafikinformation och statistik liksom historisk data, förutspå trafiksituationen. Den kan då förbättras genom att trafiken omfördelas så att flaskhalsar och överutnyttjande kan undvikas. Det unika är det här systemets förmåga att samla in en så pass stor mängd strukturerad och icke-strukturerad information, analysera informationen och omedelbart fatta ett beslut baserat på denna analys. Målet med forskningen ur en resenärens perspektiv är att kunna tillhandahålla information till pendlarna innan de lämnar hemmet, om när de måste åka för att komma i tid till jobbet och om det vissa dagar kanske går fortare att åka kommunalt än att ta den egna bilen. Med ekonomiska incitament kan det sedan även bli möjligt att i viss mån påverka resenären att välja det färdmedel som den dagen är mer tidseffektivt och som samtidigt bidrar till att förbättra flödet i trafiken. Caltrans and the IBM Traffic Prediction Tool I Kalifornien samarbetar IBM med Caltrans och CCIT för att utveckla system med realtidsinformation som kan förutspå hur trafiksituationen kommer att se ut. Data som samlas in från vägsensorer, tullar och andra stationära informationskällor kombineras med rörliga informationskällor bestående av GPS-koordinater från mobiltelefoner. Sedan ska resenärer redan innan de sätter sig i bilen för att åker till jobbet kunna få information skickad till sig direkt till mobilen med uppdateringar på hur trafiken kommer att se ut längs med just den väg de tar till jobbet. Statusuppdateringarna för trafikläget möjliggör för resenärer att använda sig av alternativa rutter. Samtidigt underlättar det för myndigheter att planera ett trafiksystem som flyter bättre med ökad säkerhet och mindre risk för olyckor genom att förbättra trafiksignalsystem och planering av möjliga resvägar. Verktyget som används i forskningen kallas IBM Traffic Prediction Tool och målet för forskningen är att kunna förbättra utfallet för att kunna erbjuda alternativa resvägar och på sikt även alternativa transportmedel. Vägen dit går genom en stor mängd insamling av statistik för olika resvägar, information om trafikstockningar etc. Smartare transporter 9

10 Några korta summerande råd: För att avhjälpa den problematik som dagens transportsystem idag tampas med har vi några korta summerande råd: Ta hjälp av goda exempel utanför den egna branschen för att lösa järnvägstrafikens problem» Flyget har minst lika många aktörer som järnvägen, men lyckas ändå lösa samordning och ansvar.» Det finns betydligt större och mer komplexa organisationer som har förmåga att kontrollera, prioritera och inte minst förutse underhållsbehov. Och det finns väl beprövade verktyg till stöd för detta. Våga tänka kortsiktigt vid sidan av de stora, långsiktiga investeringarna» Vi löser inte överutnyttjandet i systemen enbart genom att göra miljardinvesteringar som får effekt om 5-10 år. Utnyttja den teknik som finns för att göra de befintliga systemen smartare. Inspireras av internationella exempel» Vi gick ut starkt med Trängselskatterna i Stockholm ett projekt som också satte globalt avtryck. Men medan aktiviteten i andra länder rasar på i en obönhörlig fart, verkar utvecklingen mot ett mer intelligent transportsystem i Sverige till viss del har avstannat. Inom kort kommer vi att var om sprungna om vi inte vågar utnyttja teknik och analys som låter bilar och vägar, resenärer och tåg interagera. Sannolikt kommer få andra länder som vill kalla sig världsledande på detta område att nöja sig med att övervaka situationen, när man faktiskt kan förutse den. Vi tror att politiken, genom nytänkande och rätt investeringar, kan skapa ett klimat för innovationer och utveckling inom det svenska transportsystemet. Var lyhörd efter det som medborgarna efterfrågar allra mest» Den största frustrationen en resenär upplever är sannolikt den som uppstår när man står helt utan information. Trots att ett ökat informationsflöde inte gör att bussen kan ta sig fram snabbare, är mycket vunnet om något kan minska det informationsvakuum man befinner sig i. Nästa naturliga steg på den redan inslagna vägen är att utveckla ett flertal tjänster som är anpassade till och efter den enskilde individen.» Tillgänglig information ger resenären möjlighet att själv ta ställning till, och besluta om, sitt resande om man väljer att invänta en försening eller byta till ett annat transportmedel. 10 Smartare transporter

11 Till sist Smarta individualiserade lösningar som hjälper resenären att på ett enkelt och smidigt sätt kunna planera sin resa inte minst att utifrån olika preferenser som pris, tid, miljöpåverkan och bekvämlighet kommer att öka. När system kommunicerar med varandra genereras data som blir till värdefull kunskap så att ännu bättre beslutsunderlag skapas, både för resenären och för de som ansvarar för transportsystemet. Ett smartare trafiksystem bidrar å ena sidan till ökad effektivitet och minskad miljöpåverkan, men även till mjukare faktorer som följer med ökad valfrihet, och helt enkelt en enklare vardag för den enskilde individen. Intelligenta transportlösningar betyder ingenting så länge de inte fyller en funktion för enskilda människor. Med ett smartare framtida samhälle kommer man inte bara att kunna erbjuda sina medborgare bättre information och bespara dem tid och möda. I ett smartare samhälle får också myndigheter en bättre inblick i de vardagliga operationella aktiviteterna. Den här informationen kan sedan användas till att planera förebyggande och öka effektiviteten i staden som helhet. Med hjälp av intelligenta IT-lösningar kan man exempelvis övervaka var och i vilket tillstånd all utrustning är och få en omedelbar rapport om när den behöver repareras eller bytas ut ofta innan problemen ens har hunnit uppstå. På så sätt kan man förebygga både olyckor och förseningar som orsakats av trasig utrustning. Vår uppfattning är därför att det fortfarande återstår mycket att göra innan vi kan konstatera att vi har ett transportsystem som genomsyras av de intelligenta lösningar som finns att tillgå. För att detta ska realiseras krävs nytänkande och samarbete mellan aktörerna inom transportsystemet. I den här rapporten har IBM velat peka på ett antal möjligheter som kan öka såväl kapaciteten som effektiviteten i vårt transportsystem. För att kunna möta de ökade krav som ställs på trafiken måste de investeringar som görs i att bygga nytt också kompletteras med ett bättre utnyttjande av befintliga resurser och förebyggande underhåll. Eftersom den teknik som behövs faktiskt redan existerar är det nu upp till ansvariga politiker, operatörer och leverantörer att utnyttja denna. Att ligga i framkant när det kommer till underhållningsarbete gör att man är bättre rustad för framtida kapacitetskrav. Akuta avhjälpningsinsatser som ofta resulterar i kostsamma lösningar kan då i större utsträckning undvikas. Genom förebyggande investeringsåtgärder kan anläggningar dimensioneras och optimeras för att kunna möta behoven i ett längre perspektiv. I en smartare stad är de intelligenta transportsystemen således inte isolerade från övriga delar av samhället. 5 Visionen med begreppet smartare städer mynnar ut i ett helhetstänk där en smartare transport, tillsammans med andra områden såsom smartare sjukvård och smartare handel skapar smartare städer. Staden består redan idag av ett system-av-system, men de system som tillhandahåller information är i den smartare staden i större utsträckning förenliga och integrerade med varandra Smartare transporter 11

12 IBM Svenska Aktiebolag Stockholm Sverige IBM Svenska AB 2012