Foto: Bibbi Molander. Förstudie Samordnade transporter på landsbygden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Foto: Bibbi Molander. Förstudie Samordnade transporter på landsbygden"

Transkript

1 Foto: Bibbi Molander Förstudie Samordnade transporter på landsbygden 1

2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Bakgrund 3. Syfte och målgrupp 4. Projektets mål 5. Genomförandeplan och tidsplan 6. Spriding av projektets resultat 7. Projektets finansiering 8. Projektets arbetssätt 9. Slutsats och rekommendationer 10. Kontaktperson Bilagor: Enkät 2

3 Sammanfattning Många av dem som bor på landsbygden upplever att busstrafiken fungerar dåligt. På flera håll finns endast skolbussturer som man kan åka med och då i mån av plats. I den mån bussarna har fler turer per dag kan det ändå uppstå problem. För den äldre delen av befolkningen kan det t.ex. finnas hinder i form av för långt avstånd till hållplatser. Man ansöker då om färdtjänsttillstånd men får ofta avslag. Färdtjänst beviljas bara personer med varaktig funktionsnedsättning. Så ett tillfälligt besvär genom t.ex. synnedsättning eller ett brutet ben är inte grund för beviljad färdtjänst. Man är då hänvisad till grannar och goda vänner för att klara sina resor. Även andra grupper kan ha svårigheter att resa om det inte finns fungerande busstrafik. En förälder som är hemma en tid med föräldraledighet och maken har den enda bilen till arbetet är ett exempel. Även arbetspendling med buss är omöjligt på landsbygden, liksom att ta sig till fritidssysselsättningar på kvällstid. I den enkät som gjorts kan man se att de flesta landsbygdsbor har bil eller tillgång till bil och man har oftast körkort. Det är enda möjligheten för att transportera sig. Ca 80% av de som svarat på enkäten tycker att en väl fungerande kollektivtrafik skulle vara ett alternativ i stället för bil och hälften av dessa skulle använda kollektivtrafiken varje dag om turerna skulle passa. Med utgångspunkt från äldre personers situation har den här förstudien kartlagt behov av kollektivtrafiklösningar inte bara för äldre utan för landsbygdsbefolkning i allmänhet. För att hitta lösningar behöver man hitta samordningslösningar av otraditionellt slag där man öppnar för nytänkande och samarbeten över gränser. I Södermanland finns några exempel på annorlunda transportlösningar. Dunkersbussen är ett exempel. Där bygdens föreningar har ett avtal för en liten buss som Länstrafiken placerat där. Dunkers friskola betalar en månadsavgift till Länstrafiken och chaufförerna arbetar ideellt. Bussen används som skolbuss och kör även några serviceturer i veckan till Malmköping. Bussen är gratis att åka med för Dunkersborna. Bilkedjan i Vrena är en annan lösning där Nyköpings kommun betalar hemsändningsbidrag till ortens föreningar när föreningsmedlemmar skjutsar äldre personer till affären i Stigtomta. Bägge exemplen drivs helt med ideella krafter. Det pågår och har pågått många projekt i landet där man försökt hitta lösningar på kollektivtrafik. Det är svårt att hitta bra alternativ för landsbygd. Kollektivtrafiken är olönsam och av den orsaken minskar den år från år, men det finns bra exempel där man lyckats vända trenden och hittat nya lösningar. Kuxatrafiken i Ockelbo är ett sådant exempel. Där har man valt att se kollektivtrafiken ur nya perspektiv och gjort en samordning över alla persontransportområden. Samhället bär de största kostnaderna för all kollektivtrafik och samhällsbetalda resor. För ordinarie kollektivtrafik i Sörmland står trafikintäkterna för ca 35%. För färdtjänst finns en liten egenavgift men samhället har nästan hela kostnaden, och skolskjutsar betalas helt av kommunerna. 3

4 Den här förstudien har haft målet att se om det kan finnas möjlighet för ett företag av otraditionellt slag att utföra transporter på landsbygden. Tanken har varit en kooperativ lösning där en förening utför uppdraget. Ett kooperativ har medlemsnyttan i fokus och skulle kunna se andra vinster än enbart ekonomiska. Resultatet av förstudien visar på möjligheter för ett för ett sådant företagande. Men det fordras en bred förankring och förståelse för att kunna öppna upp de strukturer som styr kollektivtrafiken idag. Lagar och avtal ger utrymme som kan tolkas både positivt och negativt. Men med en vilja till samordning och möjligheter till avtal av ny karaktär kan en ny och annorlunda transportlösning skapas. 4

5 Bakgrund Eskilstuna kommun har en relativt stor landsbygd, drygt 1000 km2 med en befolkning om cirka invånare eller 18 %. Kommunen har utöver Eskilstuna/Torshälla tätortsområde, det vill säga. det område som betjänas av stadstrafiken, åtta tätorter med mer än 200 invånare (avrundade befolkningssiffror från 2002, SCB), där Ärla är störst med cirka invånare. Kvicksund, Kjula, Hållsta, Hällberga, Alberga, Sundbyholm och Bälgviken har mellan 900 och 250 invånare. Av landsbygdsbefolkningen bor cirka invånare (32%) i dessa tätorter och resterande cirka bor spridda över kommunen. Aktuell statistik visar att befolkningen på landsbygden ökar och att den äldre befolkningen ökar i samtliga områden. Den busstrafik som finns på landsbygden är oftast skolbuss morgon och eftermiddag och tidpunkten för turerna är av det skälet inte anpassade för arbetspendling. Turerna är på en del linjer inte med i ordinarie busstidtabell och då ser det ut som de enbart är till för skolskjuts. Kompletteringstrafiken är dåligt marknadsförd och finns inte i alla områden. Det finns en önskan från äldre som bor på landsbygden om att kunna bo kvar i sitt hem så länge som möjligt. I och med att många väljer att avstå eller inte får köra bil vid hög ålder blir de hänvisade till släktingar och grannar för transporter om det inte finns allmänna kommunikationer. För många äldre kan ett gångavstånd till en hållplats på två-trehundrameter vara för långt. Det gör att man som äldre gärna söker färdtjänsttillstånd på grund av brist på kommunikationer. Men brist på allmänna kommunikationer är inte grund för att få färdtjänst beviljad. Många behöver en andrabil för att få sitt livspussel att fungera. Om man t.ex. har barn i förskola så är det svårt att lämna och hämta barn utan tillgång till bil. Men möjlighet till arbetspendling med buss skulle kanske göra det möjligt att ställa andrabilen för vissa familjer. Även av miljöskäl och med tanke på höjda drivmedelspriser i framtiden finns det anledning att börja se över kollektivtrafiken. Alla vill ha en levande landsbygd med de rekreationsmöjligheter den ger och då måste det finnas möjligheter för landsbygdsbefolkningen att bo kvar med rimliga förutsättningar. Syfte och målgrupp Förstudiens syfte har varit att undersöka intresset och förutsättningarna för en kompletterande och flexibel kollektivtrafik på landsbygden. Intresset för en privat eller föreningsdriven lösning har varit en del i frågeställningen. Att landsbygdsbefolkningen själva fått komma till tals om förändringar som passar den egna situationen har naturligtvis varit av största betydelse. Den enkät som funnits har besvarats av 324 personer spridda över kommunen. 5

6 Projektets mål Förstudien har genom en enkätundersökning undersökt hur boende på landsbygden transporterar sig idag problem och möjligheter med dagens transportmöjligheter behov för olika grupper intresse för föreningsdrivna transporter och intresse för bilpooler förslag på framtida lösningar Enkätundersökningen finns som bilaga till i rapporten. Genomförandeplan och tidsplan För att göra så många som möjligt av enskilda landsbygdsbor delaktiga har vi valt att använda oss av en enkät som lämnats ut till innevånarna i två områden i kommunen, den har delats ut på Sundbyholmsdagen, Landsbygdens dag och under mobilitetsveckan. Enkäten har funnits i ICA-butiken i Stora Sundby samt Konsumbutiken i Ärla. Alla landsbygdsgruppen har fått enkäten via e-post för distribution i det egna nätverket. Därutöver har den legat på kommunens hemsida under större delen av förstudien och information om den har funnits på kommunens veckoannonser. Uppföljning av enkäten har sedan diskuterats på möten med olika landsbygdsgrupper. Under Eskilstuna kommuns Demokrativecka marknadsfördes projektet under tre dagar till politiker och tjänstemän inom Eskilstuna kommun, andra deltagande organisationer och enskilda besökare. Projektet har följt den planerade tidsplanen. Spridning av projektets resultat Resultatet ska vara ett underlag för bedömning av om ett genomförandeprojekt ska sökas. En grupp av enskilda personer i ett av landsbygdsområdena har bildats för att göra en analys av hur man kan gå vidare i ett genomförandeprojekt efter förstudien i deras område. Förstudien lämnas till Leader Inlandet kansli för spridning. Projektets finansiering Projektets beslutade budget var kr. Finansieringen bestod av kr i projektstöd från Länsstyrelsen, kr från LAG-potten från Eskilstuna kommun och kr i privat/ideell finansiering. Projektets arbetssätt Projektet har utförts av Coompanion Sörmland. Under projektets gång har regelbundna möten hållits med kommunens landsbygdsutvecklare. Därutöver har möten med tjänstemän på kommunens trafikavdelning, arbetsmarknadsavdelning och med politiker ägt rum. 6

7 Slutsats och rekommendationer Kollektivtrafik är i förväg organiserade, regelbundet tillgängliga transporter som erbjuds allmänheten eller en särskild personkrets enligt givna regler. Kommunerna och landstingen i respektive län har gemensamt ansvar för länets lokala och regionala kollektivtrafik. Vidare framgår av lagstiftningen att de länstrafikansvarigas uppgifter skall handhas av en trafikhuvudman. Trafikhuvudmännen upphandlar i sin tur vanligen den faktiska trafikeringen av kollektivtrafiken av olika operatörer. Kommunen ansvarar för kollektivtrafiken. Enkäten Enkäten har besvarats av 324 personer. Två tredjedelar av svaren kommer från kvinnor och flest svar från åldrarna år samt år. De allra flesta har körkort och tillgång till bil vilket man säger är en förutsättning för att bo utanför tätort idag. Drygt 10% av de tillfrågade åker buss ofta och ca 40% åker inte alls buss. Av de som åker buss har de flesta gångavstånd till busshållplatsen. Och av de svarande bor ca 40 % inom 500 meter till närmaste busshållplats medan ca 20 % har mer än 2 km till busshållplats. Ca 80% av de som svarat på enkäten tycker att en väl fungerande kollektivtrafik skulle vara ett alternativ i stället för bil och hälften av dessa skulle använda kollektivtrafiken varje dag om turerna skulle passa. Drygt hälften av enkätens besvarare kan tänka sig att beställa resor genom en förening som har hand om samordnade transporter. Däremot är intresset för bilpool inte så stort, drygt 20% är intresserade. De bägge senare frågorna hade även frisvarsalternativ för varför man inte kan tänka sig alternativen. Flera har angett att anledningen till att inte använda kollektiva transporter av något slag är friheten att få bestämma själv över sin tid, inte vara beroende av andra och slippa planera. Osäkerhet över hur andra lösningar skulle kunna fungera och rädsla för att det skulle medföra krånglig bokning uppges som skäl för att inte vilja ha annat alternativ till kollektiva resor än det som finn idag. Men man är överlag missnöjd med den busstrafik som erbjuds idag. Turtätheten är för dålig, oftast enbart skolbuss, och avståndet till hållplats för långt för äldre. De möjligheter som finns med kompletteringstrafik i vissa områden är inte tillräckligt marknadsförd och många känner inte till möjligheterna. Andra använder inte kompletteringstrafiken för de anser det onödigt att beställa en resa där taxi hämtar vid dörren och kör till närmaste bussförbindelse för att sedan ta samma väg som bussen tillbaka till staden. Önskemål är täta turer med storleksanpassade bussar och turer som passar för byte till andra allmänna kommunikationer. Det finns även önskemål om att stadsbussarnas turer ska förlängas på vissa linjer som t.ex. från Skogstorp till Hållsta och från Skiftinge till Sundbyholm. Eskilstuna kommun Eskilstuna kommunfullmäktige antog 2001 Landsbygdspolitik för Eskilstuna kommun med plan för landsbygdsutveckling 7

8 I den vision som finns har man slagit fast att möjligheten att bo och arbeta på landsbygden stärks genom satsningar på bra infrastruktur och en god service. Det gynnar också alla dem som utnyttjar landsbygden för rekreation och fritidsboende. En välfungerande kollektivtrafik med goda möjligheter att utnyttjas för resor av olika slag och för att nå kommersiell och offentlig service är en grundläggande förutsättning för landsbygdsboende inte minst för barn och ungdom liksom för äldre människor. Där står också att Tillsammans med landsbygdsbor kan kommunen verka för förbättrat vägunderhåll och andra insatser som underlättar boende på landsbygden som exempelvis utökad kollektiv- och kompletteringstrafik. Som mål anges * En väl utbyggd infrastruktur tillgodoser både företag och medborgares behov i hela kommunen Och exempel på åtgärder för att nå målen är - Förbättrade möjligheter att utnyttja kollektiva färdmedel för resor av olika slag bland annat arbetsresor och för att utnyttja kommersiell och offentlig service - Bättre samordning mellan tåg, linjebussar, anropsstyrd linjetrafik, skolskjutsar och färdtjänst En motion lades i kommunfullmäktige 2008 där man föreslår att kommunstyrelsen får ett uppdrag att utreda möjligheten till samordning av alla samhällsbetalda resor och också undersöka annat som kan härledas till medborgarnas behov av resor. Även landsbygdsbefolkningen omfattas av kvarboendeprincipen, det vill säga äldres möjligheter att kunna bo kvar i sitt hem så länge som möjlig och rätt till god service och omvårdnad. Den inventering som Vuxenförvaltningens folkhälsokonsulenter gjort bland kommunens äldre innevånare redovisar tillgänglighet och tillgång till service inom Eskilstunas olika områden. Inventeringen visar att servicen är ojämnt fördelad inom kommunens landsbygdsområden. När färdtjänsthandläggarna har jämfört Eskilstuna med andra kommuner i regionen så har man ansett att trafikhuvudmannen inte erbjuder lika god kompletteringstrafik som övriga kommuner. Möjligheten till färdtjänst är också begränsad. Det räcker inte att vara till åren kommen och inte längre ha möjlighet att köra bil. Man måste ha ett varaktigt funktionshinder som ska ha en beräknad varaktighet om minst 6 månader. Om man t.ex. bryter ett ben eller får besvär med synen som bedöms vara av övergående karaktär så har man inte rätt att få färdtjänst. En annan svårighet för många äldre är att busstidtabellen inte längre delas ut i postlådan utan man får hämta den via Internet eller på särskilda ställen där även biljetter kan köpas. I tidtabellen står inte heller kompletteringstrafiken utan man hänvisar till Länstrafikens hemsida. I den inventering som Vuxenförvaltningen gjort inför framtidens boende påvisas brister som tillgång till kollektiva transporter, senior- och äldreboende och närservice som t.ex. distriktssköterska och närbutik. I den utvecklingsplan som finns för äldreområdet finns mål som innebär krav på samordning av insatser för såväl stads- som landsbygdsbefolkning. I den strategi som tagits fram i samverkan mellan fem kommuner betonas vikten av kollektiva lösningar på landsbygden. Det är viktigt inte enbart för att minska biltrafiken utan också för att öka servicenivån på landsbygden. Även ur miljösynpunkt är samordning av trafik viktig. Miljökraven skärps och vi vet inte hur det kommer att se ut i framtiden. Kanske kommer bensinpriset att bli så högt att många familjer vill avstå från en andrabil. 8

9 Länstrafiken i Södermanland Länstrafiken ägs av landstinget och länets kommuner. Deras vision är att dubbelt så många ska åka kollektivt Länstrafiken bygger sin trafik utifrån ett antal stomlinjer som går efter strategiska vägar i länet. På de linjer som trafikerar områden med större befolkning och efter vägar mellan större knutpunkter körs bussarna med flera turer per dag. De linjer som däremot trafikerar mindre vägar med gles befolkning körs i stort sett endast för skoltrafik. Vissa av turerna finns inte med i turlistan som vanliga turer utan ligger i särskild tabell som skolbuss, vilket gör att resenärer inte provar att åka med dem. Trafiken har tidigare varit tätare men dragits in på vissa linjer då för få personer använt sig av möjligheten att färdas med buss. Att åka iväg med buss vid 7-tiden på morgonen och inte kunna åka hem förrän sen eftermiddag känns för de flesta som omöjligt om man bara har några ärenden att uträtta som kanske bara tar någon timme. Att arbetspendla är också svårt då bussarna kommer för sent in och åker för tidigt från Eskilstuna. På flera av de linjer som har tidiga avgångar passar inte bussens ankomsttider med de tågavgångar som finns, och omvänd pendling fungerar inte alls. Kompletteringstrafik finns på de flesta håll i länet och så också i Eskilstuna kommun. Den fungerar så att om man har mer än två kilometer till närmaste busshållplats kan man ringa och beställa skjuts fram till en hållplats. Oftast kommer då en taxi och hämtar som sedan skjutsar fram till hållplatsen eller i några fall in till Eskilstuna. Turerna är tidtabellslagda, oftast två gånger per vecka och avgångstider bestäms när man beställer. Beställningen ska göras före kl dagen innan färd. Ett område i Eskilstuna kommun som saknar den här möjligheten består av Vallby, Hammarby, Sundby, Kjula och Jäder. Kompletteringstrafiken finns inte med i den tryckta versionen av turlistan utan måste hämtas via Internet vilket är ännu ett hinder för många äldre som inte har tillgång eller kan hantera en dator. Länstrafiken har inte, trots att tidtabellen gällt i närmare ett halvår, lagt ut någon karta över Eskilstuna kommuns kompletteringstrafik på sin hemsida. Statistik SIKA - Statens institut för kommunikationsanalys har en mycket omfattande statistik på alla samhällets kommunikationer. Där kan man bl.a. läsa att av alla resor totalt så står bilåkandet för ca 75%. Resandet med personbil har ökat med 48% under åren 1980 till Även kollektivtrafiken och den särskilda kollektivtrafiken (skolskjuts, färdtjänst, sjukresor) har ökat med undantag av färdtjänst som minskat. SIKA redovisar även fördelning av kostnader och intäkter för kollektivtrafiken och där kan man för Sörmlands del läsa ut att av intäkterna står trafikintäkter för 35,3%, bidrag från kommuner 33,8% och bidrag från Landstinget 30,8 %. Kostnaderna består till 92,3 % av trafikeringskostnader. 9

10 Otraditionella lösningar på kollektivtrafik Exempel från Södermanland Dunkersbussen Dunker är en by som ligger inom Flens kommun, norr om Malmköping. Där finns flera föreningar som arbetar för bygden. Det finns även en friskola som startades när den kommunala skolan lades ner beslutade Länstrafiken att lägga ner den busslinje som trafikerade Dunker. Möjligheten för befolkningen att åka buss till närmaste tätort skulle därmed försvinna. I bygden fanns många äldre som skulle drabbas. Efter förhandlingar med länstrafiken gjordes en överenskommelse om att Länstrafiken håller med en liten buss, med plats för 8 passagerare, och underhållet av den. Bussen är i första hand skolskjuts och skolan betalar en fast summa per månad samt en viss summa per kilometer. Skolan ansvarar även för att det finns lokala chaufförer som ställer upp på ideell bas. I nuläget finns 13 förare som delar på körningen. Måndag och fredag körs förbokade serviceturer till Malmköping för ortens befolkning. Bokningen gör man senast samma morgon till den bokningsansvariga som sedan meddelar dagens chaufför så han kan lägga upp rutten. Vem som helst kan åka med och färden är gratis. På dagarna för förbokade serviceturer kan inte bussen köra skolturerna helt utan man samarbetar med Taxi. Friskolan betalar då även taxiturerna. Bilkedjan i Vrena Vrena är en ort med ca 850 invånare och ligger väster om Nyköping i närheten av Stigtomta. Orten har ett rikt föreningsliv som arbetar för bygden. Vrena hade fram till 2008 en egen livsmedelsaffär. När den lades ner startades Bilkedjan i Vrena som är ett initiativ från Vrenabygdens intresseförening. Man skjutsar till Stigtomta där det finns livsmedelsaffär, Apoteksombud, blomsteraffär och slakteri. Alla åretruntboende pensionärer i Vrena som inte kan ta sig till Stigtomta på rimligt sätt har möjlighet att åka med. En viss prövning sker innan man får delta i bilkedjan. Man ska också helst vara så pigg att man kan gå runt och handla på egen hand. Den som är tillfälligt sjuk kan få hjälp av bilkedjans förare med att handla efter lista. Bilturerna går varje onsdag och fredag och bokas kvällen innan. Ortens föreningar ställer upp med chaufförer som gör en ideell insats. Resorna betalas genom kommunens hemsändningsbidrag. För varje resenär och varje medskickad inköpslista får föreningarna samma belopp som landsbygdsbutikerna får vid traditionell hemsändning. Varje förare bestämmer vilken förening som ska få ersättningen för dagens körning. Kommunen betalar ut bidraget en gång per månad efter det underlag som intresseföreningen redovisar. Fem personer hjälps åt med bokning, planering och samordning. Det finns ca 22 förare och man ombesörjer 30 till 50 transporter per månad. Exempel på andra lösningar Kuxatrafiken i Ockelbo Kuxatrafiken startade som projekt I den rapport som är skriven av Mats Börjefors, KFB-Rapport 2000:19 Fem år med Kuxatrafiken i Ockelbo, beskrivs projektet. 1

11 Projektets grundidé var att samordna de samhällsbetalda resorna för att ge resenärerna ett totalt sett större utbud. Man har samordnat linjetrafik, skolbussar och färdtjänst till en lösning. Basen är skolbussen. Större delen av skolskjutstrafiken som kördes med taxi eller andra entreprenörer har gjorts om till turer som alla kan åka med. När man började med planering av linjerna så insåg man att underlaget av resande var så litet att kostnaderna för att ta betalt skulle överstiga intäkterna. Man skulle dessutom vara tvungna att ge skolbarnen busskort. Därför beslutades att bussarna skulle vara gratis för alla resenärer. När projektet startades fyrdubblades antalet turer per dag och man förbättrade bytesmöjligheterna med regional trafik. Man har infört handlarturer för att minska väntetider för de som inte har andra ärenden. Indragningar under skollov på de linjer där det finns byte till regional trafik har minskats. Utöver att hitta bästa nivån på turerna har man även arbetat med förbättringar av informationen, enklare tidtabeller, fler ställen att hitta dem på och bra linjekartor. Trafiksäkerheten har varit en annan del där man provat olika system för att göra hållplatserna säkrare. Förarna har utbildats på olika områden och man har satsat resurser på att genom telefonsamtal erbjuda information om trafiken till alla hushåll. Antalet resande har ökat under projektets gång. Under projektets fem år ökade resorna från till per år. Trafikutbudet ökade från 24 turer till drygt 100 turer per dag. Antalet färdtjänstresor minskade från 7100 till2000 resor per år. Man kunde även se att kommunens kostnader inte ökade till följd av standardökningen. Det som skiljer Kuxatrafikens planering från traditionell planering är främst tre saker. Integrerat linjenät, den regionala trafiken och den yttäckande trafiken ses som ett gemensamt system som tillsammans kan ge bra trafik för alla Anpassad glesbygdstrafik till den regionala trafiken. Även skolorna har fått ändra på tiderna Merutnyttjande av fordon i stället för minskad trafik. All trafik som samhället stödjer ses som en helhet, och regelbunden trafik hela dagen är mer intressant för entreprenören. I Ockelbo betalar kommunen för den faktiska kostnaden för trafiken inom kommunen vilket medfört att man direkt kunnat utnyttja effekterna av rationaliseringar och åtgärder vilket gett en effektivare trafik och bättre standard för resenärerna. I glesbygd finns varken tider eller sträckningar med många resenärer vilket medför att det krävs ett lokalt kunnande för att planera. Man har lagt ner mycket arbete på att planera efter enskilda resenärers behov. Idag består trafiken av 8 linjer in till Ockelbo och en inne i samhället samt 5 anropsstyrda linjer. Det finns en länsbuss som går mellan Ockelbo och Gävle med fem turer per dag Bilpool I områden med tätare befolkning kan bilpool, bilkooperativ eller bilförening vara ett alternativ. Konceptet med bildelning föddes i Schweiz redan 1948 i ett bostadskooperativ där medlemmarna tillsammans köpte en bil och delade på kostnaderna. Men det var inte förän 1990-talet som bilpoolsverksamhet i modern tolkning började växa på allvar. En stor anledning till bilpoolernas tillväxt var införandet av automatiska körrapporter. Innan dess förde medlemmarna själva in sin körsträcka och körtid. Något som hindrade större kommersiella aktörer att växa. Bilpoolernas starkaste försäljningsargument har alltid varit dess ekonomiska fördelar och möjligheten att minska medlemmarnas egna bilbekymmer. Det är endast under de senare åren 1

12 som mer och mer fokus har hamnat på deras miljöfördelar. Framförallt i USA har större undersökningar gjorts för att mäta deras inverkan på körsträckor och bilanvändning. Undersökningar visar att en bil står stilla i genomsnitt 23 timmar per dygn. I och med att fler går med i en bilpool minskar antalet bilar. Medlemskap i en bilpool leder även till att varje bilist kör mindre eftersom man planerar sin bilkörning bättre och det spontana användandet minskas. I genomsnitt ersätter en bilpoolsbil fem till sex bilar i trafik. En bilpool innebär att personer och företag delar på en eller flera bilar och tillsammans delar på bilens kostnader. Genom ett medlemskap får man tillgång till en personbil utan den stora ekonomiska investeringen som ett bilköp innebär. Bilpoolen står för alla skatter, avgifter, service och försäkringar. I kilometerersättningen ingår även bensinkostnader. Bilpooler kan fungera på litet olika sätt. Bilkooperativen har de kooperativa idéerna som grund och medlemmen betalar insats, årsavgift och oftast förväntas medlemmarna lägga ner ett visst antal timmar per år i eget arbete. En bilförening kan ha en högre månadsavgift och en deponeringsavgift och erbjuder ett fullservicealternativ där föreningen sköter allt. Regler kring trafiktillstånd m.m. för yrkesmässig trafik För att driva yrkesmässig trafik, dvs. utföra tjänster som man tar betalt för, ställs en rad krav. Ett trafiktillstånd ska finnas. Det får ges till den som med hänsyn till yrkeskunnande, ekonomiska förhållanden och gott anseende bedöms vara lämplig att driva verksamheten. Den som söker ska kunna styrka att han uppfyller kraven på ekonomiska resurser. Enligt lagen ska man förfoga över kapital och reserver om minst kr för ett fordon om inte särskilda skäl kan åberopas. En trafikansvarig ska finnas, och föraren måste ha godkänd utbildning. Den utbildningen är mellan 140 till 280 timmar lång beroende på ålder och förkunskaper och kostar drygt 5000kr./ vecka. Kraven för busstrafik är i stort sett samma som taxi efter en anpassning till EU-regler. Undantaget är kravet på taxameter. Slutsatser Att försöka identifiera behov och hitta lösningar som passar alla landsbygdsbor är naturligtvis svårt. Förutsättningarna är så olika beroende på var man bor, ålder, arbete och mycket annat. Den kommunala servicen är även den varierande beroende på var man bor. Det är svårt att hålla samma standard på utbudet av tjänster och möjligheter till sociala aktiviteter både till stadsområden och till landsbygd. Detta är landsbygdsbefolkningen väl medveten om och kräver heller inte att det ska vara exakt lika. När det gäller bussförbindelser så vill man åtminstone ha rimliga möjligheter att ta sig till och från staden. Att t.ex. ett besök hos läkare ska behöva ta drygt fem timmar pga. för få bussturer är inte acceptabelt. Ett dilemma man kan se för kompletteringstrafiken är att man måste bo två kilometer från närmaste busshållplats för att kunna nyttja den. Då har man oftast möjlighet att åka till staden vid ett till två tillfällen i veckan med ett uppehåll i staden om några timmar. Grannen som bor några hundra meter bort men på fel sida om tvåkilometersgränsen blir däremot hänvisad till den linjetrafik som finns och som kanske bara består av skolbuss morgon och kväll. Samhället betalar ca 60 % av kostnaderna för kollektivtrafiken i dag i Södermanland. Den särskilda kollektivtrafiken som består av färdtjänst och riksfärdtjänst, sjukresor och skolskjutsar är en kollektivtrafik som erbjuds en särskild personkrets och förutsättningarna för resandet är att ett tillstånd beviljats. Här är kostnaderna annorlunda fördelade. För skolskjutsar betalar samhället hela kostnaden och färdtjänst betalar kommunen 1

13 ca 90% av kostnaden. Sjukresor är litet svårare att bedöma eftersom sjukresor även kan göras med privat bil. Vägverket och Banverket skriver i sin rapport KOLL framåt att samhällets splittrade resurser är en orsak till svårigheterna att skapa bra trafikservice. Utmaningen för framtidens landsbygdtrafik är att utveckla och samordna de resurser och lösningar som redan finns. Detta har varit känt länge men förändringsarbetet går långsamt. På grund av olika huvudmän och olika lagar försvåras samordning. Möjligheten till ett helaresan-perspektiv, där man både bokar och betalar hela resan som kan bestå av fler olika färdsätt, finns inte. En annan orsak anser man den ständigt pågående strukturförändringen i samhället vara där bl.a. nedläggning av offentlig och kommersiell service ger ökade transportkostnader för samhället. På landsbygden är ofta trafikunderlaget så begränsat att det inte ger tillräcklig försörjning för entreprenörer. Framkörningen är längre vilket fördyrar resorna. Att stora områden blir utan tillgång till taxi är en nackdel både för boende och näringsliv. Framgångsfaktorer som rapporten beskriver är Att anpassa trafiken till resenärernas önskemål och behov Att ägarna tar ett samlat ansvar för hela trafiksystemet för effektiv samordning Tillgång till bra utbildning Man efterlyser ett större ansvar för kostnader från statens sida för stöd och utveckling av transportsystem för landsbygden och man påpekar även att taxameterbestämmelserna behöver anpassas för att kunna ge smidiga lösningar för ett hela-resan-perspektiv. I rapporten slår man fast att de lösningar som medfört största besparingarna är när hela eller delar av bussomlopp kunnat ersättas med anropsstyrd trafik. Man påpekar också att det är viktigt med smidiga bokningssystem och tydliga tidtabeller. Förstudiens förslag I de diskussioner som fördes innan förstudien startade fanns tankar på företagande i en otraditionell form. Kooperativ har varit ett av huvudalternativen. De kooperativa värderingarna lägger en grund för samverkan och medlemsnytta som ger ett annat perspektiv än rent vinstsyfte. I de lokala exemplen från Sörmland sker allt på ideell bas vilket medför att man inte behöver trafiktillstånd. Det kräver att man har en tillräckligt stor grupp med förare och bilar så att ingen behöver känna sig för hårt uppbokad. Hittills har det varit lätt att få förare då man upplever uppdraget som trevligt och kunderna är mycket nöjda. En begränsning är troligen att det inte går att betjäna så stort område geografiskt eller invånarmässigt. Att starta ett företag för enbart persontransporter medför kostnader för trafiktillstånd, förare, utbildning av förare till endera bussförare eller taxiförare. Förutom fordon behövs teknisk utrustning för att kontrollera och dokumentera körningarna. (I Kuxaprojektet har man kommit ifrån de kostnaderna eftersom alla resor är gratis.) En beställningscentral behövs och fordonskostnaderna är betydande. Med en samordning av alla samhällsbetalda resor och vanlig kollektivtrafik och om samhället kan gå in med verksamhetsbidrag motsvarande vad trafiken kostar på traditionellt sätt finns möjligheten till ett transportföretagande. Man ska i det här resonemanget ha i tankarna att de stordriftsfördelar som t.ex. Länstrafiken har uteblir men att ett litet företag oftast har en flexibilitet och drivkraft som många gånger uppväger stordriftens fördelar. Det finns även flera lyckade projekt och beprövade system för bokning m.m. som man kan använda och ta lärdom av. 1

14 Den nya lagen om valfrihet för omvårdnadstjänster (LOV) kan också öppna upp för nya företag. Troligen kommer de servicetjänster som personer i dag får genom kommunalt hemtjänstbistånd att kunna utföras av privata entreprenörer i framtiden. För ett privat företag finns möjligheten att utöka ett utbud av biståndsbedömda tjänster som städning, tvätt och inköp med möjlighet att skjutsa till affär, läkare m.m. Detta skulle ge större möjligheter för många äldre personer att kunna bo kvar i sin hembygd. Finns dessutom möjlighet att erbjuda tjänster för andra som t.ex. linjetrafik till tätort, utförande av olika ärenden m.m. blir möjligheterna till företagande än större. Ett tänkt transportföretags utbud av tjänster skulle kunna bestå av service till enskilda personer och avtal med företag och olika organisationer t.ex.: Anropsstyrd linjetrafik som kompletterar stomlinjetrafiken Skolskjutsar Färdtjänst och sjukresor på uppdrag av huvudmännen. Avtal med Posten om viss del av lantbrevbäringen. Hemsändningsbidraget skulle medverka till att man kan skjutsa personer till affären och samtidigt hämta varor till personer som inte har möjlighet att följa med. Lokal budbil. Taxitransporter Lokal beställningstrafik för grupper t.ex teaterresor m.m. Ett område som skulle passa för att prova en lösning av otraditionellt slag är Sundbyholm med kringliggande område. Där finns ingen kompletteringstrafik, befolkningen ökar i Sunbyholm och Mälarstranden. En grupp bestående av boende från Vallby, Hammarby, Sundby, Kjula och Jäder är bildad och man har intresse för att hitta lösningar på persontransportfrågan. Med ökat befolkningsunderlag ökar även behovet av tjänster av olika slag. Kanske kan det också med tiden bli ett nytt centrum i bygden med utbud av både offentliga och privata tjänster och handel. Ett hinder för samordning av samhällsbetalda resor i stort och även för ett lokalt transportföretag är de avtal som kommunen är bunden av för utförande av samhällsbetalda resor. Det finns nu ett uppdrag att se över detta i kommunen. På andra håll i landet har man redan infört samordning men det kräver att huvudmännen kan se den stora samhällsekonomiska vinsten i stället för den egna verksamhetens vinster eller snarare kostnader. Samordning skulle ge: Vinster för den enskilde, genom att kunna ta sig dit man vill utan att behöva använda egen bil eller förlita sig på grannar och vänner. Vinster för de äldre, genom att kunna bo kvar längre på landsbygden där man trivs och har sitt sammanhang. Vinster för folkhälsan, genom att äldre personer lättare kan förflytta sig för att ta del i en social samvaro. Det blir lättare att ta sig till friluftsaktiviteter på landsbygden. Vinster för miljön, genom att fler ställer bilen för att i stället åka kollektivt. Vinster för landsbygden, genom att inflyttningen ökar ytterligare, att det bildas fler företag och fler arbetstillfällen. Vinster för samhället, genom kostnadseffektivare kollektivtrafik och samhällsbetalda resor. 1

15 Bilpooler Den här förstudien har även tittat på Bilpooler och hur sådana skulle kunna fungera på landsbygd. På ren landsbygd kan man kanske inte se någon större fördel. Bilen/bilarna ska vara placerade på en fast punkt och man ska ta sig dit. Men det kan ju vara en möjlighet att genom bilpool åka längre sträckor i en miljövänlig och trafiksäker bil. Men för de tätorter som Kvicksund, Kjula, Hållsta, Hällberga, Alberga, Sundbyholm och Bälgviken kan det finnas goda möjligheter. Där skulle bilar kunna placeras centralt så det är lätt att nå dem. Bilpoolens styrka är att det finns bilar att boka för tillfällighetsresandet. Man slipper de fasta kostader som bilägandet medför men har ändå fördelarna. Den skulle i viss utsträckning kunna ersätta hushållets andrabil. Det är svårt att veta hur många användare som behövs för en bilpool. Det beror ju på hur man tänker sig att utnyttja bilen. Det finns bra fungerande bokningssystem att tillgå och erfarenheterna är goda på många håll. Om man inte vill bilda en egen förening för ändamålet finns det företag som har helhetslösningar och som kanske kan vara ett alternativ. Miljömässigt är bilpool en bra lösning då man kan välja miljöanpassade fordon och också hålla fordonsparken uppdaterad vad gäller årsmodell. Det pågår projekt av olika slag runt om i landet. Genom förstudien har vi dock inte funnit något som liknande de tankar vi haft. Intresset för lösningar är stort och Vägverket, Regionförbundet och Eskilstuna kommun har en uttalad vilja att förändra den kollektivtrafik som finns idag. Man vill också satsa på att underlätta för landsbygdens företagande. Av den anledningen kan det finnas ett intresse för att stödja ett projekt som samordnar landsbygdens transporter och som kan utvecklas för fler landsbygdsområden. Kontaktperson för förstudien: Eva Nystedt Coompanion Sörmland Portgatan Eskilstuna Tel

Ulla Sahlström 2013. Hofors kommun Trafikförsörjningsprogram färdtjänst och riksfärdtjänst

Ulla Sahlström 2013. Hofors kommun Trafikförsörjningsprogram färdtjänst och riksfärdtjänst Ulla Sahlström 2013 Hofors kommun Trafikförsörjningsprogram färdtjänst och riksfärdtjänst Innehållsförteckning Begrepp och avgränsningar 1 Den regionala kollektivtrafikmyndigheten 1 Den allmänna kollektivtrafiken

Läs mer

FÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST

FÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST Informationsblad om: 2013-12-17 1(6) FÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST för dig som är bosatt (folkbokförd) i Berg, Bräcke, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund och Åre kommun. VAD ÄR FÄRDTJÄNST? Färdtjänst

Läs mer

Information om färdtjänst

Information om färdtjänst Information om färdtjänst Färdtjänst är en särskild kollektivtrafik och ett komplement till den allmänna kollektivtrafiken. Färdtjänsten är till för personer med ett varaktigt funktionshinder och som har

Läs mer

Regler och riktlinjer för färdtjänst i Finspångs kommun Fastställt av Kommunfullmäktige 2012-05-30 151

Regler och riktlinjer för färdtjänst i Finspångs kommun Fastställt av Kommunfullmäktige 2012-05-30 151 2012-05-30 1(6 Regler och riktlinjer för färdtjänst i Finspångs kommun Fastställt av Kommunfullmäktige 2012-05-30 151 Färdtjänst Inledning Färdtjänst är ett komplement till och en del av den allmänna kollektivtrafiken.

Läs mer

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik November 2013 September 2013 Medborgarpanel 6 Kollektivtrafik 1 Inledning Landstinget Kronoberg har utöver det huvudsakliga uppdraget att bedriva hälso- och sjukvård även uppdrag inom andra områden, som

Läs mer

LÄNGD PÅ FÄRDTJÄNSTTILLSTÅND VAD ÄR FÄRDTJÄNST OCH VEM HAR RÄTT TILL FÄRDTJÄNST? FÄRDTJÄNSTOMRÅDE NÄR KAN JAG ÅKA FÄRDTJÄNST?

LÄNGD PÅ FÄRDTJÄNSTTILLSTÅND VAD ÄR FÄRDTJÄNST OCH VEM HAR RÄTT TILL FÄRDTJÄNST? FÄRDTJÄNSTOMRÅDE NÄR KAN JAG ÅKA FÄRDTJÄNST? Färdtjänst VAD ÄR FÄRDTJÄNST OCH VEM HAR RÄTT TILL FÄRDTJÄNST? Färdtjänst är en kompletterande kollektiv transportform, som efter behovsprövning är tillgänglig för personer som på grund av funktionshinder

Läs mer

6 Tillstånd för färdtjänst prövas av kommunen där sökande är folkbokförd.

6 Tillstånd för färdtjänst prövas av kommunen där sökande är folkbokförd. GEMENSAMT REGELVERK FÖR FÄRDTJÄNST I JÖNKÖPINGS LÄN För den som är färdtjänstberättigad i Jönköpings län finns det möjlighet att ansöka om färdtjänst. Färdtjänst kan efter behov erbjudas i olika former.

Läs mer

Utmaningar och möjligheter i lands- och glesbygd. Anna-Karin Malm Jönköpings Länstrafik Landstinget i Jönköpings län

Utmaningar och möjligheter i lands- och glesbygd. Anna-Karin Malm Jönköpings Länstrafik Landstinget i Jönköpings län Utmaningar och möjligheter i lands- och glesbygd Anna-Karin Malm Jönköpings Länstrafik Landstinget i Jönköpings län JLT Serviceresor - kort bakgrund 2002 - start för samordning av färdtjänst- och sjukresor

Läs mer

Möjligheter med kommersiell trafik nu och i framtiden. Hans Weinehall SvTF

Möjligheter med kommersiell trafik nu och i framtiden. Hans Weinehall SvTF Möjligheter med kommersiell trafik nu och i framtiden Hans Weinehall SvTF Taxibranschen Taxi finns överallt 15 900 fordon & fler än 25 000 årsarbeten i landet (uppåt 40 000 av och till) I Norrbotten: Drygt

Läs mer

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun 2012-10-29 Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun -bland boende i området runt Vindelälven och Tväråbäck med omnejd i Vännäs kommun Enligt uppdrag av Vännäs kommun

Läs mer

Jönköpings Länstrafik

Jönköpings Länstrafik Jönköpings Länstrafik Jönköpings Länstrafik AB bildades 1980. 1 januari 2012 - en förvaltning i Landstinget i Jönköpings län - Jönköpings Länstrafik. Landstinget är den nya kollektivtrafikmyndigheten.

Läs mer

17 augusti kommer trafikrevolutionen till Älvdalen!

17 augusti kommer trafikrevolutionen till Älvdalen! 17 augusti kommer trafikrevolutionen till Älvdalen! Så här blir det Det var över 30 år sedan sist. Nu är det äntligen dags för en ny busstrafik i hela Dalarna, anpassad efter hur resbehovet ser ut idag.

Läs mer

Färdtjänst. - den särskilda kollektivtrafiken. Socialförvaltningen Box 63, 231 21 Trelleborg Besöksadress: Östergatan 71. Telefon växel 0410-73 30 00

Färdtjänst. - den särskilda kollektivtrafiken. Socialförvaltningen Box 63, 231 21 Trelleborg Besöksadress: Östergatan 71. Telefon växel 0410-73 30 00 Socialförvaltningen Box 63, 231 21 Trelleborg Besöksadress: Östergatan 71 Telefon växel 0410-73 30 00 Färdtjänsthandläggare 0410-73 34 59, 0734-42 29 49 Telefontid: Måndag - fredag mellan 8.30-9.30 E-post:

Läs mer

Riktlinjer för färdtjänst. Enköpings kommun

Riktlinjer för färdtjänst. Enköpings kommun Riktlinjer för färdtjänst Enköpings kommun LAGEN OM FÄRDTJÄNST De grundläggande förutsättningarna för tillstånd anges i Lag om färdtjänst (SFS 1997:736). Färdtjänst är till för dem som på grund av funktionshinder

Läs mer

RIKSFÄRDTJÄNSTEN I ÖSTRA SKÅNE

RIKSFÄRDTJÄNSTEN I ÖSTRA SKÅNE RIKSFÄRDTJÄNSTEN I ÖSTRA SKÅNE REGLER OCH TILLÄMPNINGSFÖRESKRIFTER Beställarrådet för färdtjänsten i östra Skåne har vid sammanträde 2009-06-12 beslutat rekommendera de samverkande kommunerna i östra Skåne

Läs mer

SKOLSKJUTSENS A-Ö. Kollektivtrafiknämnden, april 2007

SKOLSKJUTSENS A-Ö. Kollektivtrafiknämnden, april 2007 SKOLSKJUTSANSVARIG Varje skola har en skolskjutsansvarig som handlägger skolans skolskjutsfrågor. SKOLSKJUTSFORMER Skolskjuts bedrivs SKOLTAXI Vid skoltaxi skall särskilt beaktas: Skolbarn skall till och

Läs mer

GEMENSAMT REGELVERK FÖR FÄRDTJÄNST I JÖNKÖPINGS LÄN

GEMENSAMT REGELVERK FÖR FÄRDTJÄNST I JÖNKÖPINGS LÄN GEMENSAMT REGELVERK FÖR FÄRDTJÄNST I JÖNKÖPINGS LÄN För den som är färdtjänstberättigad i Jönköpings län finns det möjlighet att ansöka om färdtjänst. Färdtjänst kan efter behov erbjudas i olika former:

Läs mer

Bilpool för tjänstebilar

Bilpool för tjänstebilar 1(5) Kommunstyrelsen 2014-05-26 Bilpool för tjänstebilar Ärendet Kommunens tjänstebilar (bilar som används i tjänsten) hanteras av respektive förvaltning. Endast ett fordon klarar de miljökrav som är beslutade

Läs mer

Skolskjutsbestämmelser

Skolskjutsbestämmelser Förskoleklass och grundskola Fastställd av bildningsnämnden 2011-11-08 99 Innehållsförteckning Definitioner...1 Avstånd...2 Form av skolskjuts...3 Restid...3 Tidtabeller...3 Självskjuts...3 Ramscheman...3

Läs mer

(Beslutat av barn- och utbildningsnämnden 2011-11-09, BUN 117/11)

(Beslutat av barn- och utbildningsnämnden 2011-11-09, BUN 117/11) BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN REGLEMENTE 2011-11-09 Skolskjutsreglemente (Beslutat av barn- och utbildningsnämnden 2011-11-09, BUN 117/11) Bilagor: 1. Kartor 2. Modell för bedömning av risk och otrygghet

Läs mer

Färdtjänst. En del av kollektivtrafiken. Information om regler och avgifter för färdtjänst i Nordanstigs kommun

Färdtjänst. En del av kollektivtrafiken. Information om regler och avgifter för färdtjänst i Nordanstigs kommun Färdtjänst En del av kollektivtrafiken Information om regler och avgifter för färdtjänst i Nordanstigs kommun 2 Vad är färdtjänst? Färdtjänst är en del av kollektivtrafiken. Färdtjänstresan är en resa

Läs mer

Kommunal färdtjänst. Samhällsbyggnad

Kommunal färdtjänst. Samhällsbyggnad Kommunal färdtjänst 2015 Samhällsbyggnad Vad är färdtjänst? FÄRDTJÄNST är en form av kollektivtrafik för människor med väsentliga funktionsnedsättningar. Många människor med rörelsehinder eller annan funktionsnedsättning

Läs mer

REGLER FÖR SÄRSKILD KOLLEKTIVTRAFIK I HALMSTADS KOMMUN - RIKSFÄRDTJÄNST

REGLER FÖR SÄRSKILD KOLLEKTIVTRAFIK I HALMSTADS KOMMUN - RIKSFÄRDTJÄNST REGLER FÖR SÄRSKILD KOLLEKTIVTRAFIK I HALMSTADS KOMMUN - RIKSFÄRDTJÄNST Antaget av kommunfullmäktige den 28 augusti 2007, 276 samt reviderat den 27 mars 2012, 35 1 Allmänna förutsättningar 1.1 Definitioner

Läs mer

FÄRDTJÄNST. den särskilda kollektivtrafiken

FÄRDTJÄNST. den särskilda kollektivtrafiken FÄRDTJÄNST den särskilda kollektivtrafiken Färdtjänst Färdtjänst är en form av kollektivtrafik och inte en vanlig taxiresa. All färdtjänst bygger på samåkning. Färdtjänst kan beviljas för personer med

Läs mer

Byabussen i Kölsillre vinnare i nationell kollektivtrafiktävling

Byabussen i Kölsillre vinnare i nationell kollektivtrafiktävling Innovatively investing in Europe s Northern Periphery for a sustainable and prosperous future Ånge 2012-04-27 Byabussen i Kölsillre vinnare i nationell kollektivtrafiktävling Henric Fuchs Trafiksamordnare

Läs mer

Utredning av färdtjänsten

Utredning av färdtjänsten 13-3-1 1 (16) Utredning av färdtjänsten Bakgrund Socialnämnden beslutade 12-11-, 122 att ge förvaltningen i uppdrag att utföra en utredning av färdtjänsten. Utredningen skulle innehålla en prisjämförelse

Läs mer

Jönköpings Länstrafik - JLT

Jönköpings Länstrafik - JLT Jönköpings Länstrafik - JLT JLT är en förvaltning i Landstinget i Jönköpings län Landstinget är kollektivtrafikmyndighet skatteväxlat kollektivtrafiken 2012 (34öre) skatteväxlat färdtjänsthandläggning,

Läs mer

Kollektivtrafik på landsbygden i Västra Götaland

Kollektivtrafik på landsbygden i Västra Götaland på landsbygden i Västra Götaland Martin Elofsson, regionutvecklare sekretariatet Landsbygdsarbetet Målet: Sammanhållen region 1. Utredning Syfte, minsta utbud Långsiktigt ansvar 2. Projekt anropsstyrd

Läs mer

Internavtal 2015 med Styrelsen Uppsala vård och omsorg avseende transporter till och från daglig verksamhet

Internavtal 2015 med Styrelsen Uppsala vård och omsorg avseende transporter till och från daglig verksamhet .3 Uppsala OMSORGSFÖRVALTNINGEN ON 2M5 --- Handläggare Datum Diarienummer Monica Petersson 2015-06-30 OSN-2015-0287 Rev 2015-08-11 Omsorgsnämnden Internavtal 2015 med Styrelsen Uppsala vård och omsorg

Läs mer

Taxi Östersunds Trafikseminarium 20/11 2010

Taxi Östersunds Trafikseminarium 20/11 2010 Taxi Östersunds Trafikseminarium 20/11 2010 Dagens presentation Henric Fuchs, Projektledare, Landstinget Västernorrland Dagens presentation c:a 25 minuter Kort presentation av mig själv och projektet RTS

Läs mer

Bestämmelser Tillstånd för färdtjänst beskrivs i Lag om färdtjänst (1997:736) enligt följande paragrafer:

Bestämmelser Tillstånd för färdtjänst beskrivs i Lag om färdtjänst (1997:736) enligt följande paragrafer: 1(7) Förvaltningsnamn Avsändare Regelverk för färdtjänst Färdtjänst Allmänt Färdtjänst är en kompletterande kollektiv transportform till de allmänna kommunikationerna. Val av fordon eller transportform

Läs mer

Skolskjutsreglemente för Hultsfreds kommun

Skolskjutsreglemente för Hultsfreds kommun 1 (5) KF 125/2011 Dnr 2011/95 623 Skolskjutsreglemente för Hultsfreds kommun Kommunfullmäktiges beslut Det reviderade skolskjutsreglementet för Hultsfreds kommun godkänns. Ärendebeskrivning Förslag till

Läs mer

Resvan i Flyinge. En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken 2013-04-22

Resvan i Flyinge. En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken 2013-04-22 Resvan i Flyinge En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken Analys gjord av: Roozbeh Hashemi Nejad hashemi.roozbeh@gmail.com +46(0) 706 083 193 Daniel Svensson karldanielsvensson@gmail.com

Läs mer

Information till dig som har fått Färdtjänsttillstånd

Information till dig som har fått Färdtjänsttillstånd Information till dig som har fått Färdtjänsttillstånd Innehållsförteckning Vad står i beslutet? 3 Var och när får jag åka, vad gäller vid resa? 3 Medresenär, ledsagare 4 Beställning av resa 5 Resegaranti

Läs mer

Regler för färdtjänst och riksfärdtjänst i Ulricehamns kommun. Ulricehamn 2014-03-19. Gunnar Scorénius Utredare

Regler för färdtjänst och riksfärdtjänst i Ulricehamns kommun. Ulricehamn 2014-03-19. Gunnar Scorénius Utredare Regler för färdtjänst och riksfärdtjänst i Ulricehamns kommun Ulricehamn 2014-03-19 Gunnar Scorénius Utredare Regler för färdtjänst 1 Inledning 1.1 Allmänt om färdtjänst Tillstånd till färdtjänst skall

Läs mer

Skolskjutsregler fo r Ljusdals kommun

Skolskjutsregler fo r Ljusdals kommun Skolskjutsregler fo r Ljusdals kommun Vad a r skolskjuts? Skolskjuts är transport av elev mellan en påstigningsplats i närheten av bostaden och skolan. Kommunen är skyldig att anordna kostnadsfri skolskjuts

Läs mer

2014-01-21. Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun?

2014-01-21. Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun? 2014-01-21 Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun? Enkätundersökning november-december 2013 SAMMANFATTNING Varje år genomförs en enkätundersökning bland föräldrar som har barn med skolskjuts.

Läs mer

Kommunstyrelsen. Anvisningar för skolskjuts. Kommunstyrelsen 2011-06-08

Kommunstyrelsen. Anvisningar för skolskjuts. Kommunstyrelsen 2011-06-08 Kommunstyrelsen Anvisningar för skolskjuts Kommunstyrelsen 2011-06-08 Lagstiftning Från och med 2011-07-01 gäller en ny skollag. I den nya lagstiftningen lyfts skolskjuts fram som en rättighet för eleven

Läs mer

REGLER OCH TILLÄMPNINGSFÖRESKRIFTER FÖR FÄRD- TJÄNST (ersätter nuvarande regelverk i tillämpliga delar)

REGLER OCH TILLÄMPNINGSFÖRESKRIFTER FÖR FÄRD- TJÄNST (ersätter nuvarande regelverk i tillämpliga delar) Ersätter Utbytt den Sign 1:11 REGLER OCH TILLÄMPNINGSFÖRESKRIFTER FÖR FÄRD- TJÄNST (ersätter nuvarande regelverk i tillämpliga delar) (Regler anges inom markerad ram och kommentarer anges i direkt samband

Läs mer

Utredning av skoltrafik i Uppsala län. Skoltrafik i andra län

Utredning av skoltrafik i Uppsala län. Skoltrafik i andra län Utredning av skoltrafik i Uppsala län Slutrapport Bilaga 18 Skoltrafik i andra län KTN2013-0050 Kollektivtrafikförvaltningen UL December 2013 1 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Dalarnas län... 3 2.1 Skolskjuts...

Läs mer

reviderad 2015-02-01 Sjukresor i Dalarna Ta bussen till doktorn Gratis Enkelt Bekvämt

reviderad 2015-02-01 Sjukresor i Dalarna Ta bussen till doktorn Gratis Enkelt Bekvämt reviderad 2015-02-01 Sjukresor i Dalarna Ta bussen till doktorn Gratis Enkelt Bekvämt AB Dalatrafik ansvarar, på uppdrag av Landstinget Dalarna, för frågor om regler för sjukresor. Dalatrafik handlägger

Läs mer

Erfarenheter från försök med trafik i glesbygd

Erfarenheter från försök med trafik i glesbygd Erfarenheter från försök med trafik i glesbygd Mats Börjesson Transportidé AB Glesbygd tätort Glesbygd är i svensk befolkningsstatistik benämning på den del av Sveriges yta som inte är tätorter. SCB Tätort

Läs mer

Länstrafiken Sörmland - för oss som är på väg

Länstrafiken Sörmland - för oss som är på väg Länstrafiken Sörmland - för oss som är på väg Länstrafiken Sörmland för oss Nyköpings bussterminal - en mötespunkt. I Sörmland finns något för alla Sörmland är ett fantastiskt landskap fullt av slott,

Läs mer

Till Dig som behöver veta mer om RIKSFÄRDTJÄNST

Till Dig som behöver veta mer om RIKSFÄRDTJÄNST Till Dig som behöver veta mer om RIKSFÄRDTJÄNST 2 Till Dig som behöver veta mer om riksfärdtjänst Riksfärdtjänsten är ett kommunalt ansvar. Det innebär att Du som är folkbokförd i Danderyds kommun ska

Läs mer

Skolskjuts inom Gällivare kommun

Skolskjuts inom Gällivare kommun Skolskjuts inom Gällivare kommun Skolskjuts Avser resor mellan anvisad på- avstigningsplats i hemmets närhet och av kommunen anvisad eller beviljad skola. Skolskjuts omfattar inte förskola, pedagogisk

Läs mer

Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta

Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta 9 Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta FÖR VÅRA BESLUTSFATTARE har den välbekanta trion skola, vård och omsorg närmast blivit ett mantra. Själva tycker vi att det saknas ett ord kollektivtrafik.

Läs mer

Kalmar Länstrafik. Serviceresor. Om sjukresor, färdtjänst och riksfärdtjänst. En del av Landstinget i Kalmar län

Kalmar Länstrafik. Serviceresor. Om sjukresor, färdtjänst och riksfärdtjänst. En del av Landstinget i Kalmar län Kalmar Länstrafik Serviceresor Om sjukresor, färdtjänst och riksfärdtjänst En del av Landstinget i Kalmar län Inledning Sjukresor Färdtjänst Riksfärdtjänst Så här betalar du Hur du ansöker Kontaktuppgifter

Läs mer

Skolskjutsreglemente. Timrå kommun

Skolskjutsreglemente. Timrå kommun Skolskjutsreglemente - för grundskola, särskola samt gymnasium - i Timrå kommun Efter beslut i barn- och utbildningsnämnden 2011-06-22 105 Innehållsförteckning Skolskjutsreglemente för Timrå kommun...1

Läs mer

Samhällsbyggnad Gävle. Färdtjänst

Samhällsbyggnad Gävle. Färdtjänst Samhällsbyggnad Gävle Färdtjänst Färdtjänst är en del av kollektivtrafiken. Det är ett alternativ till vanliga bussar, men med fordon som är avsedda för personer med funktionshinder. När du åker färdtjänst

Läs mer

Riktlinjer för elevresor och för skolskjuts för elever i gymnasiesärskola

Riktlinjer för elevresor och för skolskjuts för elever i gymnasiesärskola 2011-06-13 Dnr:2011/106-UAN-610 VÄSTERÅS STAD Riktlinjer för elevresor och för skolskjuts för elever i gymnasiesärskola RIKTLINJER FÖR ELEVRESOR I GYMNASIET OCH FÖR SKOLSKJUTS FÖR ELEVER I GYMNASIESÄRSKOLA

Läs mer

SKOLSKJUTSREGLER. Antagen i kultur- & utbildningsnämnden 2012-11-27

SKOLSKJUTSREGLER. Antagen i kultur- & utbildningsnämnden 2012-11-27 SKOLSKJUTSREGLER Antagen i kultur- & utbildningsnämnden 2012-11-27 SKOLSKJUTSREGLER Bestämmelser om rätt till skolskjuts finns för varje skolform och regleras i skollagen för grundskola samt gymnasiesärskola

Läs mer

Färdtjänst. Ale kommun

Färdtjänst. Ale kommun Färdtjänst Ale kommun Januari 2015 Innehåll Om färdtjänst... 3 Att vara berättigad till färdtjänst?... 3 Så ansöker du... 3 Utredning och beslut... 3 Omprövning av färdtjänsttillstånd... 4 Då behovet förändras

Läs mer

GRÄSTORPS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING UTSÄNDNING NR 5 AVSNITT NR 7.3 Datum Sid 1 (1-6) 2007-09-19

GRÄSTORPS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING UTSÄNDNING NR 5 AVSNITT NR 7.3 Datum Sid 1 (1-6) 2007-09-19 GRÄSTORPS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING UTSÄNDNING NR 5 AVSNITT NR 7.3 Datum Sid 1 (1-6) 2007-09-19 REGLER FÖR FÄRDTJÄNST Antaget av kommunfullmäktige 2006-11-23, 71 att gälla fr o m 2007-01-01. INLEDNING

Läs mer

INFORMATION TILL FÖRÄLDRAR

INFORMATION TILL FÖRÄLDRAR Bildningsförvaltningen INFORMATION TILL FÖRÄLDRAR OM SKOLSKJUTS Säker skolväg skapar vi tillsammans Skolskjutsinformation Enligt skollagen har kommunen skyldighet att anordna skolskjuts för elever i grundskolan

Läs mer

Synen på att pendla kollektivt. December 2014

Synen på att pendla kollektivt. December 2014 Synen på att pendla kollektivt December 2014 2 Undersökning om synen på att pendla kollektivt Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Projektledare: Markus Lagerqvist Datum: 2014-12-19

Läs mer

reviderad 2013-01-01 Sjukresor i Dalarna Ta bussen till doktorn Gratis Enkelt Bekvämt

reviderad 2013-01-01 Sjukresor i Dalarna Ta bussen till doktorn Gratis Enkelt Bekvämt reviderad 2013-01-01 Sjukresor i Dalarna Ta bussen till doktorn Gratis Enkelt Bekvämt AB Dalatrafik ansvarar på uppdrag av Landstinget Dalarna, för frågor om regler för sjukresor, handlägger ansökningar

Läs mer

INFORMATION OM SKOLSKJUTSRUTINER FÖR GRUNDSKOLA OCH GRUNDSÄRSKOLA. Läsåret 2015/2016

INFORMATION OM SKOLSKJUTSRUTINER FÖR GRUNDSKOLA OCH GRUNDSÄRSKOLA. Läsåret 2015/2016 INFORMATION OM SKOLSKJUTSRUTINER FÖR GRUNDSKOLA OCH GRUNDSÄRSKOLA Läsåret 2015/2016 KOMMUNENS SKYLDIGHETER OCH ANSVAR VID SKOLSKJUTS. Enligt skollagen, 10 kap 32 samt 11 kap 31, har elever i grundskola

Läs mer

Kommunerna Bjuv, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp samt Region Skånes kollektiv- Trafiknämnd och Trafikverket i samverkan

Kommunerna Bjuv, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp samt Region Skånes kollektiv- Trafiknämnd och Trafikverket i samverkan Kommunerna Bjuv, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp samt Region Skånes kollektiv- Trafiknämnd Bakgrund till Söderåstrafiken Samverkan mellan trafikslag Vision: Mer kollektivtrafik till fler medborgare

Läs mer

Politiskt initiativ - Inför samordnad varudistribution i Karlstad

Politiskt initiativ - Inför samordnad varudistribution i Karlstad Dnr KS-2011-160 Dpl 00 sid 1 (6) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Tjänsteyttrande 2013-05-03 Ellika Andersson Ellika Andersson@karlstad.se Politiskt initiativ - Inför samordnad varudistribution i Karlstad Dnr KS-2011-160

Läs mer

Boxholms kommun Omsorgsverksamheten. Boxholm kommuns riktlinjer för färdtjänst

Boxholms kommun Omsorgsverksamheten. Boxholm kommuns riktlinjer för färdtjänst Boxholm kommuns riktlinjer för färdtjänst INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. ALLMÄNT OM FÄRDTJÄNST... 2. ANSÖKNING OCH HANDLÄGGNING AV FÄRDTJÄNST... Riktlinjer:... 3. FÄRDTJÄNSTTILLSTÅND... Riktlinjer:... 3.1 TILLSTÅNDSNIVÅER...

Läs mer

Skolskjutsregler. Antagna av kommunfullmäktige 090615

Skolskjutsregler. Antagna av kommunfullmäktige 090615 Skolskjutsregler Antagna av kommunfullmäktige 090615 Innehåll Skolskjutsregler... 3 1. Berättigade till skolskjuts... 3 2. Växelvis boende... 4 3. Avstånd... 4 4. Föräldraansvar... 5 5. Trafiksäkerhet...

Läs mer

Hur upplever föräldrar och barn skolskjutsen i Norrköping? Enkätundersökning oktober 2010

Hur upplever föräldrar och barn skolskjutsen i Norrköping? Enkätundersökning oktober 2010 Hur upplever föräldrar och barn skolskjutsen i Norrköping? Enkätundersökning oktober 2010 Rapport upprättad av Nathalie Randeniye, Manpower student, januari 2011 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Riktlinjer för skolskjuts. säker skolväg skapar vi tillsammans

Riktlinjer för skolskjuts. säker skolväg skapar vi tillsammans Riktlinjer för skolskjuts säker skolväg skapar vi tillsammans gäller från och med läsåret 2014/2015 Vem har rätt till skolskjuts i Lessebo kommun? Skolskjuts styrs av skollagens10 kapitel Skollagen (2010:800)

Läs mer

Riksfärdtjänst. Ale kommun

Riksfärdtjänst. Ale kommun Riksfärdtjänst Ale kommun Broschyren är en sammanfattning av bestämmelserna i lag om riksfärdtjänst (SFS 1997:735) och Ale kommuns riktlinjer för riksfärdtjänst (antagna av Kommunfullmäktige 2006-03-27)

Läs mer

tokiga transporter SPN-uppdrag

tokiga transporter SPN-uppdrag HUVUDUPPGIFT: Hur reser vuxna egentligen? 1. Hur reser vuxna egentligen? Välj ut en vuxen i din närhet som du litar på och träffar ofta. Välj ut tre dagar under arbetsveckan (måndag till fredag) då du

Läs mer

Regler för Riksfärdtjänst i Staffanstorps kommun

Regler för Riksfärdtjänst i Staffanstorps kommun FÖRFATTNING 4.6.4 Antagen av kommunfullmäktige 22/94 Regler för Riksfärdtjänst i Staffanstorps kommun 1 Allmänna förutsättningar för resor med riksfärdtjänst Riksfärdtjänst ges till personer som till följd

Läs mer

Riktlinjer för skolskjuts. säker skolväg skapar vi tillsammans

Riktlinjer för skolskjuts. säker skolväg skapar vi tillsammans Riktlinjer för skolskjuts säker skolväg skapar vi tillsammans gäller från och med läsåret 2012/2013 Vem har rätt till skolskjuts i Lessebo kommun Skolskjuts styrs av skollagens10 kapitel Skollagen (2010:800)

Läs mer

Trelleborg3000, v 1.0, 2010-02-11

Trelleborg3000, v 1.0, 2010-02-11 Trelleborg3000, v 1.0, 2010-02-11 Bilaga. 39 Socialnämnden 2013-05-22 Reservation ärende 5: Riktlinjer för bedömning av insatser enligt SOL. Vi socialdemokrater tycker det är positivt att man

Läs mer

Bakgrund. Mobilitet och delaktighet ur äldre personers perspektiv. Delaktighet. Active Ageing. Mobilitet

Bakgrund. Mobilitet och delaktighet ur äldre personers perspektiv. Delaktighet. Active Ageing. Mobilitet Mobilitet och delaktighet ur äldre personers perspektiv Sofi Fristedt Leg arbetsterapeut, Specialist i arbetsterapi Doktorand Forskarskolan Hälsa och Välfärd Hälsohögskolan i Jönköping Bakgrund Ökad andel

Läs mer

Regler för riksfärdtjänst med tillämpningsanvisningar

Regler för riksfärdtjänst med tillämpningsanvisningar s1(7) Regler för riksfärdtjänst med tillämpningsanvisningar Inledning Region Skåne ansvarar för att utreda och pröva tillstånd till riksfärdtjänst för invånare som är folkbokförda i de kommuner som överlåtit

Läs mer

Motion Förenkla för kollektivtrafikresenärer genom laddning av kort på nätet

Motion Förenkla för kollektivtrafikresenärer genom laddning av kort på nätet 2012-06-25 LJ2012/49 Avsändare Landstingsstyrelsen Motion Förenkla för kollektivtrafikresenärer genom laddning av kort på nätet Inledning Genom en motion föreslår Inga Jonasson (V) att Länstrafiken ges

Läs mer

FÄRDTJÄNST SKARABORG. 30 8 JAN SEP 2012 och tills vidare

FÄRDTJÄNST SKARABORG. 30 8 JAN SEP 2012 och tills vidare FÄRDTJÄNST SKARABORG 30 8 JAN SEP 2012 och tills vidare FÄRDTJÄNST Färdtjänst är en del av kollektivtrafiken som beviljas efter individuell prövning, enligt Lag om färdtjänst (LAG 1997:736). Du kan beviljas

Läs mer

Uppföljning av färdtjänstavtalet

Uppföljning av färdtjänstavtalet Karin Jacobsen Åsa Enrot MINNESANTECKNINGAR Uppföljning av färdtjänstavtalet Tid Fredag den 20 april 2012 kl 9.00-10.30 Plats Närvarande SL, Färdtjänsten Karin Jacobsen, KSL Åsa Enrot, Färdtjänstavdelningen

Läs mer

Reglemente för skolskjutsverksamheten i Uppvidinge kommun

Reglemente för skolskjutsverksamheten i Uppvidinge kommun 2013 11 08 Reglemente Reglemente för skolskjutsverksamheten i Uppvidinge kommun Gäller elever i skolår F 9 och barn med särskilda behov inom särskolan. Antagen av barn och utbildningsnämnden 2013 12 11

Läs mer

Riktlinjer och reglemente för skolskjuts och elevresor i Söderhamns kommun

Riktlinjer och reglemente för skolskjuts och elevresor i Söderhamns kommun Riktlinjer och reglemente för skolskjuts och elevresor i Söderhamns kommun Antaget av barn- och utbildningsnämnden, 96 BARN OCH UTBILDNING 1 Vad är skolskjuts? Skolskjuts är transport av elev till och

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för resor Riktlinjer för resor 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Stormöte om kollektivtrafiken

Stormöte om kollektivtrafiken 1 (6) LINKÖPINGS KOMMUN Stormöte om kollektivtrafiken Minnesanteckningar Anteckningar av: Anders Netin/Karin Linkhorst 2014-03-13 Linköpings kommuns Landsbygdsgrupp, i samarbete med Landstingets kollektivtrafiknämnd

Läs mer

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Resvaneundersökning i Växjö kommun Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Dokumenttitel: Resvaneundersökning i Växjö kommun Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Dokumentdatum:

Läs mer

Riktlinjer för skolskjuts i Sigtuna kommun

Riktlinjer för skolskjuts i Sigtuna kommun SIG100, v2.0, 2010-02-26 1 (6) 2013-10-02 Vår beteckning BUN 2013:143 Riktlinjer för skolskjuts i Sigtuna kommun Riktlinjer för skolskjuts i Sigtuna kommun Följande riktlinjer för skolskjuts gäller elever

Läs mer

Emmaboda kommun Bildningsförvaltningen SKOLSKJUTS REGLER FÖR SKOLSKJUTS I EMMABODA KOMMUN. Fastställd av bildningsnämnden 2014-11-13

Emmaboda kommun Bildningsförvaltningen SKOLSKJUTS REGLER FÖR SKOLSKJUTS I EMMABODA KOMMUN. Fastställd av bildningsnämnden 2014-11-13 Emmaboda kommun Bildningsförvaltningen SKOLSKJUTS REGLER FÖR SKOLSKJUTS I EMMABODA KOMMUN Fastställd av bildningsnämnden 2014-11-13 1. Skolskjutsinformation Enligt skollagen har kommunen skyldighet att

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSAMLING 1 (7) REGELVERK OCH TILLÄMPNINGSANVISNINGAR FÖR FÄRDTJÄNSTEN I HÖGANÄS

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSAMLING 1 (7) REGELVERK OCH TILLÄMPNINGSANVISNINGAR FÖR FÄRDTJÄNSTEN I HÖGANÄS KOMMUNAL FÖRFATTNINGSAMLING 1 (7) Ersätter KFS 2013:26 2014:08 REGELVERK OCH TILLÄMPNINGS FÖR FÄRDTJÄNSTEN I HÖGANÄS DEFINITIONER Särskild kollektivtrafik är transporter som avser färdtjänst, omsorgsresor,

Läs mer

Riktlinjer för skolskjuts

Riktlinjer för skolskjuts 2011-06-13 Dnr: 2011/501-BaUN-610 VÄSTERÅS STAD Riktlinjer för skolskjuts RIKTLINJER FÖR SKOLSKJUTS FÖR GRUNDSKOLA OCH GRUNDSÄRSKOLA 1. ALLMÄNT Skolskjuts är en transport mellan hemmet och skolan av elev

Läs mer

Information till Dig som åker sjukresa i Västernorrland med Din Tur

Information till Dig som åker sjukresa i Västernorrland med Din Tur Information till Dig som åker sjukresa i Västernorrland med Din Tur Här kan Du läsa om olika färdmedel, kostnader och ersättningar samt om hur Du beställer Din resa och Din Turs resegaranti. Att resa med

Läs mer

Regler för skolskjuts och elevresor i Salems kommun

Regler för skolskjuts och elevresor i Salems kommun Regler för skolskjuts och elevresor i Salems kommun Barn och utbildningsförvaltningen Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2011-11-15 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. INLEDNING... 3

Läs mer

SKOLSKJUTSBESTÄMMELSER ORUST KOMMUN

SKOLSKJUTSBESTÄMMELSER ORUST KOMMUN SKOLSKJUTSBESTÄMMELSER I ORUST KOMMUN från och med 2014-04-01 Fastställt av Barn- och utbildningsnämnden 1998-03-23, 50. Reviderat av Barn- och utbildningsnämnden 2000-09-18, 125. Reviderat av Barn- och

Läs mer

Riktlinjer för skolskjuts och ledsagning i Vaxholms stad

Riktlinjer för skolskjuts och ledsagning i Vaxholms stad BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN 51/ 2013 Riktlinjer för skolskjuts och ledsagning i Vaxholms stad Rätten till skolskjuts enligt skollagen Grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskola Rätten till skolskjuts

Läs mer

Smart bilist på väg En broschyr om bilpooler Bilpool för den smarta bilisten! Ien bilpool är Du fri från bekymmer och det är nästan lika smidigt som med egen bil, men oftast mycket billigare Bilpool ligger

Läs mer

Tillstånd att anlita riksfärdtjänst ges under följande förutsättningar:

Tillstånd att anlita riksfärdtjänst ges under följande förutsättningar: REGLER FÖR RIKSFÄRDTJÄNST I BLEKINGE Fastställda 2011-11-14 av Kollektivtrafikmyndigheten i Blekinge Reviderad 2012-10-18: Ledsagare sista stycket tillagt 1. Allmänna förutsättningar Riksfärdtjänst kan

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Sjukresor. Information och regler för dig som behöver resa för att få vård

Sjukresor. Information och regler för dig som behöver resa för att få vård Sjukresor Information och regler för dig som behöver resa för att få vård 1 Sjukresa Du kan få ersättning för din resa till eller från sjukvården inom Kronobergs län. Det gäller all vård som Region Kronoberg

Läs mer

Regler och riktlinjer Skolskjutsverksamheten för skolorna inom Ödeshögs kommun

Regler och riktlinjer Skolskjutsverksamheten för skolorna inom Ödeshögs kommun Regler och riktlinjer Skolskjutsverksamheten för skolorna inom Ödeshögs kommun Antagna av barn- och utbildningsnämnden 2002-09-09, 62/2002 Kompletterade 2005-01-31, BUN 4/2005 Växelvis boende, sid 3 1

Läs mer

Färdtjänstreglemente för Vara kommun

Färdtjänstreglemente för Vara kommun Färdtjänstreglemente för Vara kommun Gemensamt färdtjänstreglemente i Skaraborg Antaget av Kommunfullmäktige 2010-05-31 38 att gälla fr.o.m. 2010-06-01 Innehållsförteckning Antaget av Kommunfullmäktige

Läs mer

INFORMATION SJUKRESOR

INFORMATION SJUKRESOR Sid 1(6) INFORMATION SJUKRESOR Sid 2(6) SJUKRESOR Alla som bor i Jämtlands län har rätt att få bidrag från landstinget för resa i samband med läkarvård, sjukvårdande behandling och tandvård. Resan kan

Läs mer

Sammanställning av enkätundersökning. Rekommendation om insatsområden till Singö Fogdö Intresseförenings styrelse.

Sammanställning av enkätundersökning. Rekommendation om insatsområden till Singö Fogdö Intresseförenings styrelse. Sammanställning av enkätundersökning. Rekommendation om insatsområden till Singö Fogdö Intresseförenings styrelse. Singö Fogdö Intresseförening har som mål att långsiktigt rädda Singö skola och att tillgodose

Läs mer

Överenskommelse avseende behörighet för RKTM Sörmland att fatta beslut om allmän trafikplikt gällande busstrafik i Stockholms län

Överenskommelse avseende behörighet för RKTM Sörmland att fatta beslut om allmän trafikplikt gällande busstrafik i Stockholms län 1(2) Strategisk utveckling Handläggare Jens Plambeck 08-6861651 Jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-04-24 Trafiknämnden 2014-05-13, punkt 7 Diarienummer SL 2014-0819 Infosäk. klass K1 (Öppen) Överenskommelse

Läs mer

Motion Förenkla för kollektivtrafikresenärer genom laddning av kort på nätet

Motion Förenkla för kollektivtrafikresenärer genom laddning av kort på nätet ÄRENDE 8 2012-09-14 Motion Förenkla för kollektivtrafikresenärer genom laddning av kort på nätet Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Motion från Inga Jonasson,

Läs mer

Trafikplan. Robertsfors Kommun 2013-2016

Trafikplan. Robertsfors Kommun 2013-2016 Trafikplan Robertsfors Kommun 2013-2016 Innehåll 1 NULÄGESBESKRIVNING 1 1.1 KOLLEKTIVTRAFIKENS ORGANISATION I LÄNET... 1 1.2 BEFOLKNING OCH RESANDEUNDERLAG... 1 1.3 TRAFIKNÄT... 3 1.1 RINGBILSTRAFIK...

Läs mer

Riktlinjer gällande skolskjuts i förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Barn- och ungdomsnämnden Gäller fr.o.m. 2011-07-01

Riktlinjer gällande skolskjuts i förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Barn- och ungdomsnämnden Gäller fr.o.m. 2011-07-01 Riktlinjer gällande skolskjuts i förskoleklass, grundskola och grundsärskola Barn- och ungdomsnämnden Gäller fr.o.m. 2011-07-01 1. Bakgrund...3 2. Syfte...3 3. Omfattning...3 4. Beslutsfattare...3 5. Rätt

Läs mer

2. Målsättning Syftet med skolskjutsning är att se till att skolplikten kan uppfyllas för de elever, vilka har rätt till skolskjuts.

2. Målsättning Syftet med skolskjutsning är att se till att skolplikten kan uppfyllas för de elever, vilka har rätt till skolskjuts. 1 (6) Antagen av bildningsnämnden den 19 maj 2009, 46 Reviderad av bildningsnämnden den 23 juni 2009, 64 Reviderad av bildningsnämnden den 13 oktober 2009, 96 Dnr: 986/09-623 Reviderad av välfärdsutskottet

Läs mer

Riktlinjer för skolskjuts och andra elevresor

Riktlinjer för skolskjuts och andra elevresor 1 Riktlinjer för skolskjuts och andra elevresor i Nordanstigs kommun Gäller från 1 juli 2014 Fastställda av Kommunfullmäktige Nordanstigs kommun 2014-06-02 62 2 Innehållsförteckning Inledning sid 3 Avståndsregler

Läs mer