lantmäteriet Så mycket mer än en lada i skymning*

Transkript

1 2013 lantmäteriet Så mycket mer än en lada i skymning*

2 INNEHÅLL 2 Vi vill öka vår samhällsnytta 6 Historiska ortofoton en framgång 7 Öppen geografisk information är framtiden 11 Miljöfarliga körskador laserskannas 14 Gigantiskt markskiftesprojekt i mål 15 Lantmäteriet möjliggör utbyggnad av bredband 17 Produktionsutjämning sparar tid 18 E-ansökan blir allt populärare 19 Nytt, digitalt handläggningssystem 19 Kraftigt minskade kötider 21 Lantmäteriet leder utvecklingen inom e-förvaltning 22 Samverkansprojekt förenklar användningen av geodata 25 Lantmäteriet värd för FN-träff 26 Ordning på markägande stärker Botswanas ekonomi 29 Kortfakta om vår verksamhet 30 Hur uppfattar våra kunder oss? 31 Medarbetare i samarbete 32 Lyckad generationsväxling 35 Vår organisation 36 Ekonomiskt resultat * De flesta ser bara en vacker, gammal lada. På Lantmäteriet ser vi mer. Vi vet vem som äger den och vilka som varit ägare generationer bakåt i tiden. Vi vet när ladan byggdes och är bekanta med markens historia. Med hjälp av vårt flygfotoarkiv kan vi se hur vegetationen och närområdet förändrats från början av 1900-talet och fram till idag. Och tack vare att vi kartlagt varenda kvadratmeter av landet så kan man enkelt knappa in adressen i mobilen och få köranvisningar ända fram till ladugårdsknuten. Lantmäteriet har en unik överblick över Sverige och alla dess fastigheter. Vi kartlägger verkligheten, sätter gränserna och säkrar ägandet. Det är viktigt, för den som vill köpa ett hus såväl som för samhället och för hela ekonomin. Det är en förutsättning för företagande och gör det möjligt för människor att bo och bygga tryggt, idag och i morgondagens Sverige.

3 GD har ordet gd har ordet Vi vill öka vår samhällsnytta Under 2013 har vi gjort stora ansträngningar för att jobba på ett smartare sätt och att ännu bättre än tidigare svara upp mot samhällets behov. Internt har vi organiserat om delar av verksamheten för att bli effektivare. Externt har vi fortsatt, och utvecklat, vår samverkan med andra myndigheter och med kommunerna för att vi gemensamt ska bidra till sam hällsutveckling och ökad nytta för medborgarna genom enklare tillgång till geodata, och genom förenklade processer när det gäller planarbete, fastighetsbildning och bygglovshantering. Samhällsbygget förändras och vi tar steg på vägen mot att serva detta bygge så bra som möjligt. Vi vill öka vår samhällsnytta! Vår division Fastighetsbildning har fått en helt ny kostym, med ny organisation och ny chefsstruktur för att bättre kunna möta omvärldens behov. För att minska sårbarheten för olika former av störningar stänger vi de allra minsta kontoren. Syftet är också att ha en kontorsstruktur som ger alla möjlighet till en väl fungerande kompetensförsörjning som gör det möjligt att utveckla verksamheten. För ett par år sedan startade projektet Enhetligt arbetssätt, som förenklar flyttning av ärenden mellan olika handläggare. Under 2013 har detta tagits vidare genom produktionsutjämning mellan kontoren för att minska handläggningtiderna. En lantmätare som sitter i Örebro kan exempelvis handlägga ärenden som finns i Norrbotten. Vi har därmed tagit ett stort steg mot en modern myndighetsutövning. De stora förändringarna inom Fastighetsbildning har tagit tid och kraft under året, vilket har påverkat det ekonomiska resultatet. En stor del av det underskott som vi redovisar för 2013 härrör från förrättningsverksamheten. Medarbetarna på divisionen har dock, genom fantastiska insatser under hösten, lyckats bromsa underskottet och vända utvecklingen när det gäller ekonomin. Även division Informationsförsörjning har gjort en översyn av organisationen för att få bort dubbelarbete, arbeta mer i team och tydligare samverka med kommuner och myndigheter för att åstadkomma harmoni serade geodata med rätt kvalitet och innehåll. På alla sätt vill vi förbättra vår service gentemot allmänheten och andra intressenter. Ett nytt område är frågan om öppna data. I nästan alla länder pågår en diskussion om öppna och avgiftsfria offentliga data. I våra nordiska grannländer har man öppnat upp sina databaser med geografisk information och adresser, för att förenkla användningen och stimulera till utveckling av nya tjänster baserade på geografisk information. Under året har vi analyserat förutsättningarna för att även vi ska kunna öppna upp våra data och kommer att ta fram en handlingsplan tillsammans med Sveriges kommuner och landsting. Vår division Fastighetsinskrivning har lyckats få ner ködagarna för inskrivningsärenden, och förberedelserna för att införa ett helt digitalt handläggningssystem går bra. Att e-ansökan, där professionella ingivare kan ansöka om lagfart, inteckning med mera, finns på plats, utvecklas och får allt fler användare är en milstolpe. Vi har också inlett ett viktigt arbete med att lämna den ålderstigna stordatormiljön, där fastighetsregistret och de system som ingår i detta ligger, och etablera en ny teknisk miljö för informationen. Vårt behov av nya medarbetare är oförändrat stort. Därför har vi varit väldigt aktiva under året när det gäller rekrytering och kompetensförsörjning. Vi har förbättrat kontakterna med universitet och högskolor och i detta sammanhang även stärkt samarbetet med andra arbetsgivare som också söker lantmätare och mätningsingenjörer. Vi har också tagit fram en forskningsstrategi, som bland annat innehåller målsättningen att stötta fyra industridoktorander. Det är viktigt att det finns de som forskar och doktorerar inom samhällsbyggarområdet. Sammanfattningsvis är jag övertygad om att vi under 2013 har lagt grunden för ett ännu bättre Lantmäteriet de kommande åren. Bengt Kjellson, generaldirektör 2 3

4 VI KARTLÄGGER SVERIGE VI KARTLÄGGER SVERIGE Sverige från ovan Varje år flygfotograferar Lantmäteriet ungefär en tredjedel av landets yta. Den digitala flygfototekniken gör det möjligt att ta fram bilder både i naturliga färger och infrarött och alla flygbilder lagras i bägge varianter. Infraröda bilder används bland annat för att tolka olika typer av vegetation. Den här infraröda bilden är tagen över Skövde, sommaren

5 VI KARTLÄGGER SVERIGE VI KARTLÄGGER SVERIGE Öppen geografisk information är framtiden Det vänstra ortofotot visar Löderups strandbad på Skånes sydkust som det såg ut 1975, den högra visar samma område Det är enkelt att konstatera att stranderosionen har varit omfattande. Historiska ortofoton en framgång Det huvudsakliga användningsområdet för Lantmäteriets flygfoton är framställning av kartor. Bilderna används även i söktjänster som Eniro och hitta.se. När flygbilderna korrigerats geometriskt kallas de ortofoton. Numera kan även äldre bilder omvandlas till skalriktiga ortofoton. Att kunna jämföra flygbilder tagna med 50 års mellanrum är inte bara spännande visuellt. Det gör det möjligt att på detaljerad nivå spåra förändringar i miljöer och samhällen. Det blir tydligt hur en strandlinje förändrats, men också lätt att spåra upp gamla föro reningshärdar som bensinstationer och kreosotanläggningar. Det går enkelt att se hur vegetation förändrats och att kartlägga hur vattendrag vuxit igen. Intresset för dessa tidsdokument har ökat under de senaste åren och förväntas öka ytterligare. Under 2013 levererade Lantmäteriet drygt 25 procent fler historiska ortofoton än Ny tjänst på webben Under det gångna året har de historiska ortofotona väckt stor uppmärksamhet. Inte minst i Skåne där stranderosionen pågår för fullt. Det blir effektfullt när man på bild kan se hur tvåhundra meter strand försvunnit, som i Löderup, säger produktchef Kristina Kallur-Jäderkvist. Lantmäteriet lanserade en tjänst på sin hemsida där besökaren kan följa hur regionerna Göteborg, Stockholm och Malmö-Lund förändrats, genom att historiska ortofoton visas jämsides med nytagna bilder, något som väckte intresse i medierna. I Stockholm fanns till exempel för femtio år sedan ett par fotbollsplaner där Globen nu ligger. Sergels torg var ännu inte byggt. Sedan 1960-talet har Västra hamnen i Malmö förvandlats från industriområde till ett modernt bostadsområde. Bostadsområdet Angered i Göteborg bestod av vidsträckt skog på 1960-talet. Det långsiktiga målet är att skanna in hela Lantmäteriets bildarkiv bestående av 1,2 miljoner negativ inklusive mikrofilm och metadata från perioden 1920-talet till Fram till 2015 är målet att ha skannat negativ och producerat ett helt rikstäckande lager med historiska ortofoton från tiden runt Geografisk information och fastighetsinformation från Lantmäteriet bidrar till samhällsnytta på många sätt. Det kan exempelvis handla om att ta fram underlag för att hindra effekterna av klimatförändring eller att bistå med sakkunskap vid ny bebyggelse. Kartor och annan geografisk information har också fått allt större betydelse i mobiler och läsplattor, genom alla appar som beskriver olika företeelsers geografiska positioner. Lantmäteriet ser här en stor samhällelig ut vecklingspotential och arbetar sedan ett par år tillbaka för att finna finansiella förutsättningar för att öppna upp geografiska data och adresser för avgiftsfri användning. Under 2013 genomförde Lantmäteriet en analys kring detta och arbetet fortsätter under 2014 bland annat i samarbete med Sveriges kommuner och landsting, med målsättningen att ta fram en gemensam handlingsplan. Förenklar för användarna Licenskostnaderna och villkoren för spridningen utgör den största begränsningen i det nu varande systemet med användarfinansiering. Det blir alltmer en hämsko för kreativ utveckling. Öppna tillförlitliga geografiska data skulle förenkla för användarna och stimulera aktörer på marknaden till utveckling av innovativa tjänster, säger enhetschef Peter Nyhlén, Lantmäteriet. Ett öppnande av Lantmäteriets geografiska data och adresser skulle årligen kosta cirka 100 miljoner kronor. Detta krävs för att kunna slopa de avgifter som tas ut från användarna för att bland annat finansiera ajourhållning och förvaltning. Harmonisering av data Peter Nyhlén säger att det även är nödvändigt att harmonisera den offentliga sektorns geografiska data. Framtidens tjänsteleverantörer vill att data ska vara gränslösa till sina specifikationer så att de är enkla att använda. Då måste vi se till att den offentliga sektorns information hänger samman sinsemellan, oavsett kommun- och nationsgränser. Fri tillgång till geografisk information för forskare och studenter Tack vare finansiering av statliga Vetenskapsrådet har studenter och forskare på många universitet och högskolor fri tillgång till en del av Lantmäteriets geografiska information. Vetenskapsrådet bekostar användarlicens och distribution av viss geografisk information och SLU har utvecklat tjänsten som forskare och studenter kan använda för att ladda ner Lantmäteriets kartor och bilder. 22 högskolor och universitet har tecknat avtal med Lantmäteriet. Under 2013 har även ett antal kulturinstitutioner, främst museer tecknat avtal för att få tillgång till informationen. Totalt finns nu 57 parter inom denna kategori. 6 7

6 VI KARTLÄGGER SVERIGE VI KARTLÄGGER SVERIGE 8 Nya höjdmodellen snart klar År 2009 gav regeringen Lantmäteriet i uppdrag att bygga upp en ny och noggrannare höjdmodell över landet. Modellen framställs med hjälp av laserskanning från flygplan. Med bra höjdinformation ökar möjligheterna att identifiera riskområden för översvämningar, ras och skred och för att planera framtida bebyggelse och infrastruktur på ett klimatsäkert sätt. Vid slutet av 2013 hade Lantmäteriet skannat 82 procent av Sveriges yta. Det innebär cirka kvadratkilometer av totalt Hela södra Sverige och stora delar av Norrland är klara. De områden som återstår att skanna är fjällen och fjällnära områden i Norrlands inland. 9

7 VI KARTLÄGGER SVERIGE VI KARTLÄGGER SVERIGE Miljöfarliga körskador laserskannas Lantmäteriets nya nationella höjdmodell gör nytta i många olika sammanhang. Bland annat kan laserskanningen bidra till att mer eller mindre eliminera de fula och även miljöfarliga markskador som stora skogsmaskiner orsakar i våra skogar. Förutom att körskador inte är vackra att se på är de dessutom en fara för miljö och människor då de kan orsaka att kvicksilver som ligger bundet i marken kommer ut i bäckar och sjöar, säger Jenny Stendahl, markspecialist på Skogsstyrelsen. Hon menar att skogsbruket måste göra mer för att reducera mängden körskador. Det handlar inte minst om att förbereda skogs maskinernas körvägar. Planering är oerhört viktigt, för när maskin lagen väl är ute på plats i skogen har de inte tid och möjlighet att undersöka terrängen, säger Jenny Stendahl. Och det är förstås här som laserskanningen av Sverige kommer in i bilden. Tillgången till fullständig information om hur höjdvariationerna är även inom mycket små områden gör det möjligt att ta fram hjälpmedel som kommer att göra framtidens skogsbruk både mer ekologiskt och ekonomiskt. Kartor visar känslig mark Genom att förse maskinlagen med kartor som visar var det är blött i just de områden där de ska avverka tror vi oss kunna komma tillrätta med upp till 80 procent av alla körskador, säger Isabelle Bergkvist på Skogforsk Skogsbrukets forskningsinstitut i Uppsala. Hon leder ett forskningsprojekt kallat STIG (Skoglig terräng planering i GIS) som star tades Genom att använda höjddata från laser skanningen kan vi beräkna grundvattennivån i marken. Analysen ger oss en grundvattenmodell som kan läggas som ett skikt i trakt kartan där olika nyanser av blå färg på kartan anger var i skogen det inte är lämpligt att köra, alternativt där man måste risa eller bygga så kallade kavelbroar för att ta sig över, säger hon. I försöksområdena har man inventerat körskador och funnit att mellan 75 och 80 procent av dem låg i de blåmarkerade partierna på kartorna. Nu i vinter har ett antal skogsmaskinslag försetts med kartor utifrån vattenmodellen och Skogforsk kommer att utvärdera försöken under

8 VI SÄTTER GRÄNSERNA VI SÄTTER GRÄNSERNA DET FINNS GRÄNSER FÖR ÄGANDE All mark i Sverige är indelad i fastigheter, som ett stort pussel. Det är viktigt att veta var gränserna går och vem som äger vad. Det håller Lantmäteriet reda på. Genom lantmäteriförrättningar nybildar vi eller ändrar fastigheter och rättigheter. Vi hjälper också till med att lösa frågor om markåtkomst när exempelvis vägar ska byggas eller kablar för bredband ska dras fram

9 VI SÄTTER GRÄNSERNA VI SÄTTER GRÄNSERNA 14 Gigantiskt markskiftesprojekt i mål Sveriges största lantmäteriförrättning, omarronderingen i östra Leksand avslutades under året. Syftet med en omarrondering är att genom att byta mark mellan fastigheter skapa ett mer rationellt skogs- och jordbruk. I Dalarna är markägandet av tradition splittrat med många och små områden. Att tre hektar åker har femton delägare är inte ovanligt. Det är markägarna som måste ta initiativet till ett markskifte och omarronderingen i Leksand startade under 2005 och har omfattat 45 byar. Lantmäteriet har varit i kontakt med markägarna under arbetets gång, för att höra efter om de vill köpa till eller om de vill minska sitt markinnehav och var de helst vill ha sin skog. Fortlöpande dialog När all mark värderats har vi lagt pussel med de nya fastigheterna enligt de önskemål markägarna lämnat. Därefter skickades förslaget ut till alla som ville ha ny mark, säger förrättningslantmätare Hans-Olov Ohlsson. Vi fick in en massa synpunkter på vårt jobb. Allt ifrån att allt är helt fel till att det är precis som markägarna vill ha det. Synpunkterna dokumenterades och sammanställdes. Sedan började vi jobbet med att försöka tillgodose synpunkterna. Eftersom varje ändring påverkar minst en annan person, så pågick hela tiden en dialog tills de allra flesta var nöjda. Resultatet av omarronderingen : Antalet fastigheter i området har krympt från till Dessa är inte längre uppdelade på skiften utan bara Medelarealen per skifte är 21 hektar, mot tidigare 2,8 hektar. Den enskilt mest förbättrade fastigheten bestod innan omarronderingen av 72 områden och efter den av 11 områden. Antalet fastighetsägare har minskat från till 1 600, eftersom några valt att avstå från mark. Nittio mil nya gränser och 30 nya vägar har skapats. Det sammanlagda värdet på skogs- och åkermarken är 870 miljoner kronor. Lantmäteriet möjliggör utbyggnad av bredband Att ge alla innevånare och företag tillgång till bredband av hög kapacitet är ett mål för Sverige. Olika initiativ tas för att driva på utvecklingen. Lantmäteriet har under året haft ett regeringsuppdrag att se närmare på frågan om markåtkomst för bredbandsutbyggnad. I oktober släpptes en delrapport som identifierar vilka hinder och problem som möter den som ska bygga ut bredband. Vi konstaterar att hindren i princip är desamma oavsett om man är en kommersiell aktör, samfällighetsförening eller en ekonomisk förening, säger Björn Bodin, som är projektledare för regeringsuppdraget. Ett problem är att kommuner och nätägare eller stora fastighetsägare och nätägare ofta har väldigt liten kunskap om varandras intressen och processer. Björn Bodin konstaterar också att kunskapen om de fastighetsrättsliga frågorna är generellt sett låg inom branschen. Under 2014 kommer flera seminarier att genomföras för aktörerna Vi kommer då att utgå från de hinder som branschen nätägare, andra enskilda och myn digheter upplever, säger Björn Bodin. Fokus ligger på hur dessa kan lösas. Därefter kommer vi att skriva en rapport där vi gör en djupare analys kring vilka lösningar som finns. Rapporten ska redovisas till Näringsdepartementet senast november

10 VI SÄTTER GRÄNSERNA VI SÄTTER GRÄNSERNA Produktionsutjämning sparar tid Produktionsutjämningen inom Lantmäteriets division Fastighetsbildning fick allt fastare former under Arbetet syftar till att jämna ut ärendebelastningen mellan olika delar av landet och därigenom bidra till kortare handläggningstider. Jonas Pettersson är en av dem som jobbat inom produktionsutjämningen. Han är placerad som specialistlantmätare i Gävle, men har under hösten utfört arbeten på plats i Funäsdalen, Vittangi, Överkalix, Kalix och Haparanda. I våras fick vi in ärenden från Jämtland och under sommaren från Norrbotten. Det gemensamma för dem är att det handlar om svårare förrättningar eller ärenden med stora sakägarkretsar som exempelvis anläggningsförrättningar, berättar Jonas Pettersson. Ärendena fördelades på Gävlekontoret och de som Jonas Pettersson fick krävde i de allra flesta fall fältbesök, besiktningar och sammanträ den på plats. Efterarbetet gör han i Gävle. Gagnar kunderna Enhetschef Thomas Öberg ser stora möjligheter med produktionsutjämningen. Det geografiska ansvarsområdet som kontoret i Gävle har, genererar relativt få ärenden i förhållande till antalet medarbetare. Men det är lätt att rekrytera lantmätare dit. Därför kan vi rikta en del av våra resurser till produktionsutjämning och bidra till kortare handläggningstider. Det gagnar våra kunder/sakägare och det är förstås huvudpoängen med de förbättringar vi genomför. De erfarenheter vi fått under arbetet 2013 är viktig input i utvecklingen av modellen under 2014, säger Thomas Öberg.? fastighetsärenden KAN FÖLJAS på webben Mina fastighetsärenden är en ny tjänst på lantmäteriet.se som togs i drift i november. Där kan sakägare följa sina pågående förrättningsärenden hela vägen fram till färdigt beslut. För att kunna göra det krävs dock att man har en e-legitimation. Genom tjänsten kan man se i vilket läge ansökan är, var i processen den befinner sig, vilket som är beräknat slutdatum och dessutom ta del av alla dagboksanteckningar i ärendet

11 VI SÄKRAR ÄGANDET VI SÄKRAR ÄGANDET E-ansökan blir allt populärare Nytt, digitalt handläggningssystem Tjänsten för e-ansökan i vissa inskrivningsärenden har funnits i över ett år och användningen har successivt ökat, e-ansökningar har kommit in under Den som är professionell ingivare på bank-, mäklar- eller advokatkontor, kan använda tjänsten för att ansöka om lagfart, tomträttsinnehav samt inteckning och/eller ansökan om dödning av datapantbrev. Med e-ansökan går det smidigt att göra vanliga lagfarts- och inteckningsärenden, man får bra information om lagfarna ägare direkt, säger Marie Hjelte, Vimmerby Sparbank. Krister Blom och Håkan Eriksson på Sala Sparbank är också nöjda: Handläggningen går snabbare och det är lätt att registrera. En insats för att ytterligare förbättra tjänsten och göra den än mer användarvänlig har genomförts under hösten Utvecklingen av ett nytt, digitalt handläggningssystem för fastighetsinskrivningen och etableringen av ett nytt inskrivningsregister har varit starkt prioriterad under Totalt har nu drygt 30 miljoner objekt migrerats till det nya registret och planen är att ta det nya systemet i drift som helhet i slutet av september Utvecklingen av IT-system som ska ersätta de gamla systemen för registrering och lagring av uppgifter om ägare, tomträtter, inteckningar, servitut och övriga avtalsrättigheter i fastighetsregistret har fortsatt med mycket hög intensitet under Parallellt har också utvecklingsarbetet för processer, arbetssätt och författningar fortsatt för att få en så bra anpassning som möjligt till nya elektroniska rutiner och för att ge så bra myndighetsservice som möjligt både under och efter utvecklingen, berättar divisionschef Inger Lindhe och fortsätter: Under denna intensiva utvecklingsperiod har vi arbetat med acceptabla leveranstider samtidigt som vi har kunnat delta i såväl utvecklingsaktiviteter som utbildning inom nya arbetssätt. Detta har varit möjligt tack vare personalens engagemang och vilja att göra bra resultat och att den tekniska miljön har fungerat stabilt. Kraftigt minskade kötider Kötiderna för inskrivningsärenden har minskat jämfört med 2012 från 28 till 10 dagar. Medarbetarna på Fastighetsinskrivning handlägger sedan ett par år tillbaka i dubbla system medan utvecklingen av ett nytt handläggningssystem pågår, vilket till en början påverkade kötiden negativt. Förbättringen under 2013 beror på en ökad effektivitet i handläggning samt färre driftstörningar. Vi har lagt stort fokus på gemensam resursplanering mellan de sju inskrivningskontoren. Detta för att säkerställa en likvärdig handläggningstid, oavsett till vilket kontor ärendet har inkommit, säger divisionschef Inger Lindhe

12 SAMVERKAN MED ANDRA SAMVERKAN MED ANDRA Lantmäteriet leder utvecklingen inom e-förvaltning Agnieszka Drewniak och Roger Ekman har huvudansvaret för att Lantmäteriet sköter sin uppgift som utvecklingsmyndighet inom e-förvaltningsområdet. Målsättningen med utvecklingsmyndigheternas arbete är att förenkla och förbättra privatpersoners och företags kontakt med myndigheter. Det ska ske genom smidiga processer och smarta e-tjänster. I vårt uppdrag ingår att överblicka vad som händer inom vårt ansvarsområde som är geografisk information och fastighetsinformation, säger Agnieszka Drewniak när hon för klarar Lantmäteriets roll som utvecklingsmyndighet. Det handlar om att ha koll på dels myndigheter som bland annat har fastighetsägare som målgrupp för sina e-tjänster, dels myndigheter som bidrar med uppgifter inom detta utvecklingsområde. Vi försöker fånga upp vad de anser fungerar bra idag och inom vilka områden det finns brister som behöver åtgärdas, säger Roger Ekman. Viktigt samverka med andra Utvecklingsmyndigheterna bedriver eget utvecklingsarbete som ska leda till att underlätta medborgarnas kontakt med myndig heterna. För Lantmäteriets del handlar det ex empel vis om vår tjänst Mina fastighetsärenden och Geodatasamverkan, säger Agnieszka Drewniak. Ett annat viktigt pågående initiativ är SPF (Sammanhållen detaljplanerings- och fastighetsbildningsprocess) där Lantmäteriet och Boverket samverkar. Syftet med samarbetet är att effektivisera detaljplanerings- och fastighetsbildningsprocesserna och korta exploatörens tid från idé till färdigt bygge. Svensk geoprocess är ett annat exempel (se artikel på sidan 22). I dagsläget är det inte klart hur framtiden ser ut för utvecklingsmyndigheterna, vars uppdrag varar till och med Viktig aktör En samverkande statsförvaltning som är enkel, öppen och effektiv, det är målet för svensk e-förvaltning. E-delegationen driver utvecklingen inom offentlig sektor och Lantmäteriet medverkar genom att generaldirektör Bengt Kjellson är en av e-delegationens ledamöter. Vi bidrar även med experter som deltar på olika sätt i delegationens arbete. Lantmäteriet är också en av fyra utvecklingsmyndigheter, som utsetts av regeringen. De övriga tre är Skatteverket, Bolagsverket och Transportstyrelsen

13 SAMVERKAN MED ANDRA SAMVERKAN MED ANDRA Samverkansprojekt förenklar användningen av geodata Svensk geoprocess är ett samverkansprojekt mellan kommunerna, Sveriges kommuner och landsting och Lantmäteriet som syftar till att förenkla användningen av geodata för så många som möjligt. Projektet ska möjliggöra enhetliga leveranser av geodata oavsett administrativa gränser och förtydliga vem som gör vad i en effektiv sammanhållen process kring insamling, lagring och tillhandahållande av geodata. Målet är att bidra till att förenkla och effektivisera exempelvis planarbete, fastighetsbildning och bygglovshantering. Idag finns det inte någon gemensam datastandard och därför ska projektet utarbeta nationella specifikationer för utvalda geodatateman, säger Karin Bergström, verksamhetsansvarig för Svensk geoprocess. Dessa teman är: Flygbild/ortofoto, hydrografi, markanvändning, markdetaljer, höjdmodell, väg/järnväg samt byggnad och adress. Enligt regeringsbeslut i oktober ska Svensk geoprocess senast till juni 2016 ha fastställt nationella specifikationer för nämnda teman och bidragit till att alla kommuner då har infört de enhetliga referenssystemen Sweref 99 och RH Intervjuat intressenter Vad har man då jobbat med konkret under året? Karin Bergström berättar att man i ett pilotuppdrag genomfört intervjuer med ett 15-tal intressenter, vilket bland annat ökat kunskaperna om användarnas krav på geodata. Ytterligare ett par exempel på genomförda aktiviteter är: En hemsida för Svensk geoprocess har tagits fram och publicerats. En pilotkarttjänst har tagits fram som baseras på Malmö stads karttjänst smap, med geodata från både Malmö stad och Lantmäteriet

14 INTERNATIONELLT INTERNATIONELLT Projekt i elva länder under 2013 Lantmäteriets tjänsteexport bedrivs till största delen som ett samarbete med systermyndigheterna i Sidas biståndsländer och grundas på en ramöverenskommelse med Sida. Tjänsteexporten omsatte 40 miljoner kronor under Vår tjänsteexport betyder inte bara att Lantmäteriet ställer experter till förfogande för biståndsländerna, utan det handlar om ömsesidig nytta för såväl oss som samarbetspartnern, vilket skapar förutsättningar för ett djupare, mer långsiktigt och äkta partnerskap, säger enhetschef Peter Wasström. Albanien Botswana Azerbajdzjan Bosnien och Hercegovina Georgien Jordanien Kenya Kosovo Namibia Vietnam Vitryssland Lantmäteriet värd för FN-träff I maj 2013 var Lantmäteriet värd för en internationell konferens som anordnades av Working Party on Land Administration, WPLA. Över hundra delegater från 35 länder deltog i konferensen, som hölls i Uppsala. WPLA är en avdelning inom FN:s ekonomiska kommission för Europa, UN ECE. Medlemmar är de nationella myndigheterna med ansvar för landrelaterade frågor. Huvudtemat för konferensen var e-förvaltningslösningar och hur sådana kan göra det möjligt för ansvariga myndigheter att bistå samhället på snabbare och enklare sätt. Det handlar bland annat om förenklad handel med fastigheter, effektivare hantering av lagfarter samt moderna sätt att sköta register och sprida fastighetsinformation. De diskussioner vi fört innebär goda möjligheter att påverka landadministrationen i ECE-länderna i riktningen att bli medborgarorienterad, sade Gulnara Roll som är chef för FN-organet UN ECE:s enhet för landadministration och bostadsbyggande. WPLA-mötena anordnas två gånger om året av FN:s ekonomiska kommission för Europa, UN ECE, men täcker förutom Europa hela det forna Sovjet, samt USA, Kanada och Israel. Man vill stärka besittningsskyddet, förbättra fastighetsregister och främja hållbar markanvändning

15 INTERNATIONELLT INTERNATIONELLT Ordning på markägandet stärker Botswanas ekonomi Genom samverkan med Lantmäteriet sker stora förändringar i Botswana i södra Afrika när det gäller hanteringen av land- och fastighetsfrågor. Det gör det möjligt för vanligt folk att belåna sina fastigheter. Lapcas-projektet (Improvement of Land Administration Procedures, Capacity and Systems in Botswana), där Botswana och Lantmäteriet samverkar, bygger upp processer och system för effektiv hantering av fastighetsinformation. Det handlar om stora organisationsförändringar, teknisk utveckling och även om att registrera all mark, vem som äger vad och att införa ett adressystem. År 2013 gick Lapcas in på sitt femte och sista år. Samarbetet med Lantmäteriet och Sverige har varit givande, säger Botswanas projektledare för Lapcas, Bareng Malatsi. Arbetet med att registrera alla tomter har startat och kommer att ta många år och vi har utvecklat ett adressystem. Påverkar landets ekonomi Projektet har identifierat lagar som behöver anpassas. Man föreslår bland annat tvingande registrering av all mark och att kunna använda stamland som säkerhet vid lån, vilket inte är möjligt i dag. De förslagen ska beredas på ministeriet och sedan tas upp i parlamentet, säger projektledare Åke Finnström, Lantmäteriet. Om det lyckas kommer det att påverka hela Botswanas ekonomi genom att vanligt folk kan belåna sin mark. Enligt en rapport från Sida är resultatet bland annat: Det lokala lantmäteriets informationssystem har effektiviserats för arbetet med registrering av land. Man har kommit igång med planer att mäta upp land, utbilda personal och modifiera existerande system. Tre nya utbildningar i landadministration och ledarskap finns nu på universitetet i Botswana. Unik internationell gränsmätning En dagstemperatur på upp emot 41 plusgrader, flodhästar som betade utanför tältet på nätterna och elefanter som inte brydde sig om staket eller avspärrningar. Det var vardag för ett särskilt projekt under fyra veckor i Kalahariöknen där en projektledare från Lantmäteriet tillsammans med team från Namibia och Botswana mätte gränsen mellan de två länderna. En sträcka på mil, rakt genom öknen

16 FAKTA FAKTA Kortfakta om vår verksamhet Lantmäteriets omsättning under 2013 var miljoner kronor. 30 procent av intäkterna är anslagsfinansierade, resten kommer från avgifter och andra ersättningar. Vi har cirka medarbetare på 70 orter. Tre divisioner ansvarar för fastighetsindelning, inskrivningsärenden respektive informationsförsörjning (geodata). Stora enskilda kunder är Naturvårdsverket, Trafikverket och Försvarsmakten. De största kundgrupperna totalt är kommunerna och bankerna. Även privatpersoner är en stor grupp. Cirka kvadratkilometer av Sveriges yta flygfotograferades under procent av Sveriges yta har nu laserskannats för data till ny höjdmodell över landet. Under året avslutade vi lantmäteriförrättningar. 13 förrättningsärenden har gällt 3D-fastigheter och 28 sådana fastigheter har bildats. Vi har bildat 112 ägarlägenheter. Vi beslutade i inskrivningsärenden, där lagfarter och inteckningar dominerar. Det samlade taxeringsvärdet för Sveriges fastigheter har passerat 7 biljoner kronor och intecknat belopp ligger totalt på 4,2 biljoner. Genom ramavtal med Sida bedriver Lantmäteriet tjänsteexport. Under året har vi drivit projekt i elva länder. Tjänsteexporten omsatte 40 miljoner kronor. Vi är miljöcertifierade sedan 2003 enligt ISO Vi har kartlagt Sverige sedan Medarbetardag den 23 augusti

17 FAKTA EVENT Hur uppfattar våra kunder oss? Medarbetare i samarbete I årets kundnöjdhetsundersökning, som genomfördes under hösten, får Lantmäteriet ett NKI-värde på 69. Resultatet visar att kunderna i huvudsak är nöjda med oss och vårt arbete. Värdet anges på en skala Värdet räknas fram genom att respondenterna får bedöma hur väl Lantmäteriet uppfyller krav på de egenskaper som kunden tycker är viktigast. När kunderna rangordnar de krav de har på oss är de viktigaste: god servicevilja, kompetent personal och att vi ska vara lätta att nå. Inom dessa områden svarar vi upp mot förväntningarna. Våra kunder är nöjda med hur de informeras och hur de blir bemötta på telefon och vid personliga möten. De är också mycket nöjda med den information vi erbjuder via Internet. Kundnöjdheten minskar mest när det gäller leverans-, kö- och handläggningstider. Som tidigare år finns ett missnöje med priserna drygt 44 procent tycker att de är för höga i förhållande till kvaliteten. Det är en ökning jämfört med förra undersökningen 2011 då andelen var 36 procent. Många respondenter kommenterar att priset vore godtagbart om handläggningen gick snabbare. I slutet av augusti var det medarbetardag för alla anställda i Gävle personer deltog under dagen, där temat var just medarbetarskap att vi ska bli bättre på att samarbeta, mellan enheter, över divisionsgränser och med andra utanför vår organisation. Medborgarna kräver att myndigheter samarbetar mera, de vill kunna hämta de uppgifter de behöver på ett enda ställe. Eftermiddagen ägnades åt storytelling, vilket resulterade i 170 berättelser från det vardagliga arbetet på Lantmäteriet

18 FAKTA FAKTA Lyckad generationsväxling Under en följd av år har arbetsgivare i många delar av arbetsmarknaden arbetat med den generationsväxling som pågått. För Lantmäteriets del är detta nu över. Det är idag större sannolikhet att träffa på en medarbetare yngre än 35 än en som är äldre än 60. Att generationsväxlingen är genomförd är särskilt markant inom fastighetsbildningsverksamheten. Där är antalet medarbetare yngre än 35 år dubbelt så stort som antalet 60 år och däröver. Med många yngre medarbetare följer också en ökad personalrörlighet. Personalomsättningen 2013 var 7,9 procent en liten ökning från När nya medarbetare är på plats börjar introduktionen till den nya arbetsplatsen. Lantmäteriet satsar stora resurser på kompetensut veckling använde medarbetarna i ge nom snitt åtta dagar till kompetensutveckling. Stärka attraktiviteten Även om generationsväxlingen i huvudsak är passerad, så har Lantmäteriet fortsatt arbetet med att stärka sitt varumärke och se till att det finns utvecklingsmöjligheter och utmanande arbetsuppgifter för medarbetarna. Ett så kallat talangprogram har genomförts för medarbetare som bedöms ha potential att gå vidare till mer kvalificerade befattningar. Fastighetsbildningsverksamheten har också börjat tillämpa den karriärväg för förrättningslantmätare som togs fram Kvitto i medarbetarundersökningen Ett kvitto på hur olika satsningar faller ut får Lantmäteriet i den medarbetarundersökning som genomförs vartannat år. Den undersökning som genomfördes 2013 bekräftade bilden av Lantmäteriet som en arbetsplats där det finns goda möjligheter till lärande i arbetet och ett gott socialt klimat. Trots den positiva bilden finns också möjligheter till förbättringar när det gäller målkvalitet, delaktighet och medarbetarskap. Svarsfrekvensen var cirka 92 procent så bilden är statistiskt säkerställd. Respektive arbetsgrupp arbetar nu vidare med att ta fram handlingsplaner. Inte alltid kompetens i egen regi Sedan tidigare utförs en del av Lantmäteriets administrativa uppgifter av Statens servicecenter. Inom IT-området har en extern part tagit över Lantmäteriets hantering av skrivare har Lantmäteriet planerat för att upphandla fler tjänster. Friska medarbetare Lantmäteriets sjukfrånvaro ligger stabilt på en låg nivå var sjukfrånvaron 3,45 procent av arbetad tid. Detta är en liten ökning från Ökningen beror i huvudsak på att den längre sjukfrånvaron (mer än 60 dagar) ökat något. 8,2 KOMPETENSUTVECKLING DAGAR/ANSTÄLLD 4,2 UTBILDNINGSTID I PROCENT AV ARBETSTID UTBILDNINGSINVESTERING PER ANSTÄLLD 32 33

19 FAKTA FAKTA Utbildning bland medarbetare Enbart förgymnasial utbildning 2% Gymnasial utbildning 32% Eftergymnasial utbildning kortare än 3 år 16% Eftergymnasial utbildning längre än 3 år 50% Vår organisation Lantmäteriet har tre divisioner som ansvarar för olika verksamhetsområden. Fastighetsbildning har ansvar för fastighetsindelningen, det vill säga fattar beslut om nya fastigheter eller om ändring av existerande gränser. Det kan också gälla beslut om samfälligheter, servitut och ledningsrätter. Fastighetsinskrivning granskar, beslutar om och registrerar lagfarter, inteckningar, tomt rätter, och andra rättigheter som läggs in i fastighetsregistret. Divisionen beslutar också om och tar in stämpelskatt och avgifter. Informationsförsörjning bygger upp och tillhandahåller geografisk information och fastighetsinformation. Direktion Bengt Kjellson generaldirektör Anna Eriksson IT- och utvecklingsdirektör ,6 32 Fredrik Körner planeringsdirektör avslutade anställningar extern rekrytering meddellön Inger Lindhe divisionschef Fastighetsinskrivning ÅLDERSSTRUKTUR <25 Anders Lundquist divisionschef Fastighetsbildning Anders Sandin divisionschef Informationsförsörjning Henrik Stridsman kommunikationsdirektör ,9% Marie Lyxell Stålnacke HR-direktör Christina Wallström PERSONALOMSÄTTNING Styrelseledamöter gd-assistent Hans Sandebring, ordförande, f.d. generaldirektör SMHI, Bengt Kjellson, generaldirektör vid Lantmäteriet, 65 Stellan Lundström, professor vid KTH, Helen Olausson, vd på Projektgaranti AB, Cecilia Hellner, Head of Vattenfall EU, Susann Bard, Boverket, Allan Almqvist, Malmö stadsbyggnadskontor Personalföreträdare: Torsten Svärd, Lantmäteriakademikerna, Gull-Britt Olander, ST Lantmäteri 34 35

20 FAKTA Ekonomiskt resultat Resultat per verksamhet, mnkr Förrättningsverksamhet och fastighetsindelning Intäkter av anslag 110,5 113,3 112,7 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 727,0 706,4 728,6 Intäkter av bidrag 3,5 1,3 0,6 Finansiella intäkter 0,7 0,4 0,7 Summa intäkter 841,7 821,4 842,6 Kostnader 836,2 833,4 873,4 Resultat 5,5-12,0-30,8 Informationsförsörjning Intäkter av anslag 299,6 288,6 282,3 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 344,1 371,5 380,6 Intäkter av bidrag 7,0 13,6 19,3 Finansiella intäkter 1,5 0,8 0,0 Summa intäkter 652,3 674,5 682,3 Kostnader 673,8 666,9 690,3 Resultat -21,5 7,6-8,0 Fastighetsinskrivningsverksamhet Intäkter av anslag 136,6 151,8 150,0 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 0,5 0,2 0,1 Intäkter av bidrag 0,2 1,4 1,1 Finansiella intäkter 0,0 0,0 0,0 Summa intäkter 137,3 153,4 151,2 Kostnader 137,3 153,4 151,2 Resultat 0,0 0,0 0,0 Uppdragsverksamhet Intäkter av avgifter och andra ersättningar 239,2 43,8 40,1 Intäkter av bidrag 0,9 10,2 0,0 Finansiella intäkter 0,0 0,1 0,0 Summa intäkter 240,1 54,1 40,1 Kostnader 151,6 49,6 41,2 Resultat 88,5 4,5-1,1 Myndighetssamverkan Intäkter av avgifter och andra ersättningar 73,8 70,5 63,2 Intäkter av bidrag 0,0 0,0 0,0 Finansiella intäkter 0,2 0,2 0,0 Summa intäkter 74,0 70,7 63,2 Kostnader 68,8 66,1 60,1 Resultat 5,2 4,6 3,1 Totalt Intäkter av anslag 546,7 553,8 545,0 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 1 384, , ,6 Intäkter av bidrag 11,6 26,4 21,0 Finansiella intäkter 2,5 1,6 0,7 Summa intäkter 1 945, , ,3 Kostnader 1 867, , ,1 Resultat 77,6 4,7-36,8 Viktiga händelser Allt fler kommuner är nu med i Geodatasamverkan Mer än hälften av landets 290 kommuner är nu med i datadelningsmodellen benämnd Geodatasamverkan. Under året har 39 kommuner anslutit sig. Det betyder att kommunerna, genom att teckna ett avtal och mot en årsavgift får tillgång till mer än 400 geodataprodukter från 18 olika organisationer. Europeiskt projekt främjar datautbyte Lantmäteriet deltar i det av EU delfinansierade projektet ELF, European Location Framework. Projektet startade i mars Det är treårigt och har 30 partners varav 15 är kartverk. Projektet ska via transformationer och andra tekniker ta fram och tillhandahålla aktuell, riksgränsöverskridande geografisk information. Syftet är att öka och bredda användningen av geoinformation från den offentliga sektorn med ett tydligt fokus på datautbyte över landgränserna. Regeringsuppdrag att leverera 3D-data Lantmäteriet har fått i uppdrag att utreda förutsättningarna för att tillhandahålla sina geografiska data i 3D, det vill säga även i höjd till skillnad från idag. I uppdraget ingår att föreslå hur Nationella höjdmodellen som för närvarande byggs upp på Lantmäteriet, ska kombineras med andra typer av data för att möta samhällets behov. Uppdraget ska redovisas till Socialdepartementet senast hösten Högt betyg för miljöledning Lantmäteriet var en av tjugo myndigheter som fick högsta betyg i Naturvårdsverkets senaste rankning över miljöledning i staten. De som placerade sig högt har bra kvalitet på sin miljöredovisning och arbetar systematiskt med mål, handlingsplaner och statistik. Historisk rekryteringsvecka på Lantmäteriet Våren 2013 genomfördes den största rekryteringsinsatsen som gjorts på ett och samma ställe i myndighetens historia. Sammanlagt kallades 92 personer till huvudkontoret i Gävle för anställningsintervjuer för närmare 50 tjänster som förrättningslantmätare. Fotografer: Felix Odell/Link Image (omslag, sid 12-13), Linda Alfvegren (sid 2 och 35), Pixphoto (sid 10), Dawid/Link Image (sid 16), Stefan Lindahl/IBL bildbyrå (sid 15 vänster), Stefan Svensson (sid 15 höger), Britt-Louise Malm (sid 20 och 25), Bo Göran Holmgren (sid 27), Johnér bildbyrå (sid 18), Jan Dahlqvist (sid 28 och 31), Britt-Louise Malm (sid 35). Lantmäteriet (sid 4-9,14 och 23). 36

21 Lantmäteriet, Gävle. Besöksadress: Lantmäterigatan 2. Telefon: E-post: