Buller i Förskolan, ett pilotprojekt på Pomona förskola.

Transkript

1 Projektnamn: Buller i Förskolan, ett pilotprojekt på Pomona förskola. Startdatum: Slutdatum: Kort beskrivning av projektet: Höga ljudnivåer på förskolor och skolor är ett problem både för barn och vuxna. Idag saknas en övergripande strategi och handlingssätt för att åtgärda bullerfrågor inom Ängelholms kommun. Ansvaret för kartläggning, riskbedömningar, åtgärder och finansiering delas dessutom av flera aktörer. Pomona förskola valdes till pilotprojekt för att minska ljudnivån, då personalen hade framfört klagomål på sin ljudmiljö. Projektet ska bidraga till: att skapa förutsättningar för en helhetssyn kring buller inom förskolan som sedan bör tillämpas även inom andra delar av Ängelholms kommun. att skapa lokala erfarenheter om förhållnings- och arbetssätt för att skapa en lugnare och bättre lär- och arbetsmiljö. att ge exempel på konkreta åtgärder som ger långsiktiga och bestående förbättringar av lär- och arbetsmiljön. att olika åtgärder har prövats praktiskt av Pomanas personal, så att deras erfarenhet kan användas som kunskapsbank och inspirationskälla inom kommunen. att ta fram ett bra inköpsunderlag för inredning och utrustning. att skapa bättre projekteringsunderlag vid nya lokaler. Slutsatsen är: att projektet ska visa att en helhetssyn på bullerproblematiken kan skapa en bra ljudmiljö så att bra lär- och arbetsmiljö kan erbjudas till barn och personal, på ett kostnadseffektivt sätt. Fastställd av: Bufs samverkansgrupp Projekt/dokumentansvarig: Lena Laurell, Personalkontoret, Ängelholms kommuns Postadress Ängelholms kommun Ängelholm Besöksadress Östra vägen 2 Telefon vx Telefax E-post info@engelholm.se Internet

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Bakgrund... 4 Uppdragsgivare och mottagare Nulägesanalys, problematisering och riskbedömning... 5 Syfte Mål... 6 Genomförande Material och källor... 8 Avgränsningar Projektorganisation... 8 Styrgrupp Projektgrupp Kostnader och finansiering Dialog och förankring Utvärdering och uppföljning Kunskap och lärdom Bilagor

3 1 Sammanfattning Visst ska det låta! Men på rätt sätt, vid rätt tillfälle och på rätt plats. Buller i förskolan och skolan är problem som går att lösa! Utmaningen är att minska skadliga ljud och skapa en ljudmiljö som inbjuder till utveckling, lärande och hälsa för alla i förskolan och skolan. Ljudmiljön har stor påverkan både på barn, elever och personal både fysiskt och psykiskt men även socialt. Alla behöver en god ljudmiljö för att göra ett bra arbete, utan att riskera de negativa sidorna av ljud såsom koncentrationssvårigheter, stress, röstproblem eller hörselskada. Idag saknas det en övergripande strategi och handlingssätt för att åtgärda bullerfrågor inom Ängelholms kommun. Ansvaret för kartläggning, riskbedömningar, åtgärder och finansiering delas dessutom av flera aktörer. Barn- och Utbildningsförvaltningens samverkansgrupp (FSG-BUF) gav Lena Laurell i uppdrag att bilda en projektgrupp, med syftet att skapa förutsättningar till en gemensam helhetssyn och även visa på handfasta åtgärder för att minska den dagliga bullerstörningen inom verksamheten. Pomona förskola valdes till pilotprojekt för att minska ljudnivån, då personalen hade framfört klagomål på sin ljudmiljö och önskat åtgärder. Projektgruppen har utgått från strukturen uppdelad på orsak/åtgärdsområden: Pedagogik Organisation Utrustning Lokaler Projektgruppen ska utveckla: Bullerenkät för personalen Pomonas råd och erfarenhet av åtgärder Komihåglista för bra utrustning Leverantörslista på ljudbegränsade produkter Inventeringsmodell att använda vid skyddsronder. Ett nätverk mellan de aktörer som berörs av bullerproblematik Ett upplägg för att sprida projektets erfarenheter - 3 -

4 Projektet ska bidrag till: Att skapa förutsättningar för en helhetssyn kring buller inom förskolan som sedan kan tillämpas även inom andra delar av Ängelholms kommun. Att skapa lokala erfarenheter om förhållnings- och arbetssätt för att skapa en lugnare och bättre lär och arbetsmiljö. Att ge exempel på konkreta åtgärder som ger långsiktiga och bestående förbättringar. Att olika åtgärder ska prövas praktiskt av Pomanas personal, så att deras erfarenhet kan användas som praktisk kunskapsband och inspirationskälla inom kommunens förskolor. Att skapa bättre projekteringsunderlag vid byggnation av nya lokaler samt vid anskaffning av inredning och utrustning, så att optimala grundförutsättningar skapas och bästa total ekonomi erhålles. 2. Bakgrund Januari 2009 kallade Lena Laurell till ett möte kring bullerproblematiken med representanter från förskolan, Tekniska kontoret och Previa. Slutresultatet av efterföljande möten och diskussioner blev det här beskrivna. 2.1 Uppdragsgivare och mottagare Bullerproblematiken lyftes fram i BUFs samverkansgrupp utifrån följande frågeställningar och utgångspunkter: Vilka åtgärder finns för att förebygga buller? Vilka kunskaper har våra anställda? Behovet av åtgärdsförslag, handlingsplaner mm har också tydliggjorts av arbetsmiljöverkets inspektioner som påtalat brister i ljudmiljön. BUFs samverkansgrupp är uppdragsgivare och därefter bildades projektgruppen. BUFs samverkansgrupp har fått fortlöpande information. Slutmottagare är hela BUFs verksamhet där man upplever bullerstörning och önskar åtgärda detta. Metod och synsätt kan och bör omsättas till övrig kommunal verksamhet, där bullerproblematik förekommer

5 2.2 Nulägesanalys, problematisering och riskbedömning Nulägesanalys Buller är per definition icke önskvärt ljud. Ur en synpunkt en mycket bra definition, då ordet buller används, är det frågan om en störning som sträcker sig ifrån ett irriterande ljud till risken för hörselskada. Å andra sidan kan alla typer av ljud täckas av definitionen beroende på situationen och individen som gör bedömningen. I dagens samhälle är tystnaden något sällsynt och till och med skrämmande för en del individer. Buller upplevs av många som ett växande problem. Ytterst kan buller ge hörselskador av olika typer och av den anledningen finns det mätbara gränsvärden. Se Arbetsmiljöverkets föreskrift om Buller (AFS 2005:16). Föreskriften pekar även på störningseffekten av buller såsom att buller verkar tröttande, förstärker upplevelsen av stress samt påverkar vår förmåga till koncentration och inlärning. Att förskolan har hamnat i fokus har flera förklaringar. Antalet arbetsskadeanmälningar från förskolepersonal har ökat i Sverige. Idag finns det ett ökat antal undersökningar om buller och dess effekter och därmed ökad mediebevakning. Mer information och bakgrund finns på Arbetsmiljöverkets hemsida, samt på Socialstyrelsens hemsida, Problematisering Ljud är en central faktor i skapande av bra lär- och arbetsmiljöer för barn och personal. När en arbetsplats påtalar en bullerproblematik kontaktas oftast rektor som har arbetsmiljöansvaret. För att få stöd och hjälp kan rektorn i sin tur vända sig till; Personal kontoret som har överblick och övergripande samordningsansvar för kommunens personal och får ofta ta del av medarbetares oro för tinnitus och stressrelaterade problem samt önskemål om hörselundersökningar, hörselskydd och ljudmätningar med mera. Tekniska kontoret har uppgift att underhålla och förbättra lokalerna där kommunal verksamhet bedrivs samt vara kontakt mot fastighetsägare i hyrda lokaler. Företagshälsovården kan utföra mätning och riskbedömning av ljudexponering, hörselundersökningar och ge råd kring möjliga åtgärder samt utbilda och informera om ljud och dess effekter. Uppgiften och ansvar för kartläggning, riskbedömningar, åtgärder, genomförande och finansiering kring ljud/buller delas alltså av flera aktörer. Idag saknas en övergripande strategi och handlingssätt för att åtgärda bullerfrågor inom kommunen. Dagens insatser har karaktären av brandkårsinsats man rycker ut och gör en snabb åtgärd när någon ropar på hjälp. Ofta är effekterna av åtgärderna kortsiktiga och föga kostnadseffektiva i ett längre perspektiv

6 Kunskap och fakta kring långsiktig och kostnadseffektiva åtgärder på bullerproblematik finns, men det är inte samlat och lätt tillgängligt. Det saknas dessutom lokal erfarenhet och tradition att arbeta utifrån ett långsiktigt helhetsperspektiv. Medborgarperspektiv Här finns olika roller/perspektiv som alla påverkas av ljud/buller. Rollen som: Barn Elev Föräldrar Närboende Personal Medborgare/allmänheten Alla har synpunkter/åsikter/erfarenheter om förskolan/skolans värld, då vi alla har eller har haft minst två av rollerna. Riskbedömning Risken ligger i bullret och dess konsekvenser, så den största risken är att inte göra något. Ekonomi påverkas i högsta grad negativt om inga åtgärder vidtas, genom sänkt effektivitet i lärandet och ökade sjukkostnader för personalen. Investeringskostnaden för åtgärder är mycket låg i relation till framtida kostnader ur både privat- och samhällsekonomisk synpunkt. Projektrisker bedömer vi som små. Flera aktörer är delaktiga och projektgruppen har fortlöpande rapporterat till BUFs samverkansgrupp, berörda chefer och personal på Pomona samt inom Skälderviken rektorsområde. Det sker en fortlöpande dialog och dokumentation av idéer, åtgärder och resultat inom projektgruppen. Risken att misslyckas finns ej, då vi endast kan finna en icke framkomlig väg. Som i sig är en viktig lärdom som skall dokumenteras och spridas, så andra kan lägga sina resurser på framkomliga vägar. 2.3 Syfte Syftet är att skapa goda lär- och arbetsmiljöer på förskolor/fritidshem för både barn och personal genom att förbättra ljudmiljön. 2.4 Mål Att skapa förutsättningar för en helhetssyn kring buller inom förskolan/fritidshem, som sedan kan tillämpas inom andra delar av Ängelholms kommun. Att göra ett lätt tillgängligt urval av den kunskap och fakta som finns inom bullerområdet

7 Att skapa lokala erfarenheter om förhållnings- och arbetssätt för att skapa en lugnare och bättre lär- och arbetsmiljö. Att utifrån helhetssynen ge exempel på konkreta åtgärder som ger långsiktiga och bestående förbättringar av lär- och arbetsmiljön inom förskolan/fritidshem. Att olika åtgärder har prövats praktisk av Pomonas personal, så deras erfarenhet kan användas som praktisk kunskapsbank och inspirationskälla inom kommunens förskolor. Att skapa bättre projekteringsunderlag vid byggnation av nya lokaler samt vid anskaffning av inredning och utrustning, så att optimala grundförutsättningar skapas och bästa total ekonomi erhålles. Lärmiljön för barn och arbetsmiljö för vuxna skall upplevas som förbättrad. Pilotprojektet på Pomona skall avslutas Genomförande Inledningsvis enades arbetsgruppen om att arbeta utifrån, ett helhetsgrepp för bättre ljudmiljö med syfte att: arbeta förebyggande och långsiktigt få ett faktaunderlag på nuläge och möjliga åtgärder, ur ett helhetsperspektiv skapa en enhetlig handlingsplan att skapa en handlings och förhållningssätt som även kan användas inom andra delar inom den kommunala verksamheten, då mycket av frågeställningarna är generella och inte är begränsade till förskolan. Barngruppernas storlek har betydelse, men det finns många andra sätt att arbeta för att förbättra ljudmiljön. Arbetsgruppen har utgått från strukturen uppdelad på orsak/åtgärdsområden Pedagogik Organisation Utrustning Lokaler Uppdelningen syftar till att tydliggöra samband mellan det vi upplever och faktiska förhållande samt att långsiktiga lösningar kräver samverkan och helhetssyn mellan både de olika områdena och aktörerna

8 Utvecklingsområden Arbetsgruppen konstaterar att det krävs kartläggningsmetoder för att skapa överblick och erhålla den kunskap som saknas exempelvis hur det är med ljudabsorbenter i taken och vilket skick och kvalitet dessa håller. Kartläggningsmetoder bör gärna kunna användas av både personal och experter. En kartläggningsmetod som används av personalen bör även bidra med råd och fakta. Konkreta tips och checklistor för att underlätta för personalen behövs. Skapande av nätverk mellan de aktörer som berörs av bullerproblematiken. Följande aktiviteter inom projektet ska genomförtas: Inventeringsmodeller ska tags fram och har provats på Pomona förskola. Fakta, information och andras erfarenheter ska insamlas för sammanställning och publiceras på intranät. Information Projekt buller har presenterats för berörda aktörer. Studiebesök på t ex Montessori förskola i Ängelholm 2.6 Material och källor Via Internet kan mycket material, källor och kontakter hittas och följs upp. 2.7 Avgränsningar Projektets fokus och avgränsning utgörs av Pomonas förskola. Förskolepersonalen inom Skäldervikens Ro har fått orienterande information om projektet. 3. Projektorganisation En tvärprofessionell arbetsgrupp bildades - se projektgrupp för detaljer. BUFs samverkansgrupp beslutade att Pomona förskola skulle vara ett pilotprojekt och att projektgruppen fortlöpande rapporterar till BUFs samverkansgrupp, vars medlemmar är välkomma till projektgruppens möte. 3.1 Styrgrupp Tony Mufic, förvaltningschef för Barn och Utbildningsförvaltningen. 3.2 Projektgrupp Projektledare Befattning/förvaltning Ansvar Återrapport till Lena Laurell Personalkontoret Samordnare BUF centralsamverkansgrupp Projektdeltagare Margit Tjernquist Rektor Skäldervikens ro/ BUF Märta Tykesson Fastighetsförvaltare/TK Marie Fransson Facklig företrädare Pomona förskola Pärerik Nawrin Arbetsmiljökonsult via Previa - 8 -

9 4. Kostnader och finansiering Det är ej gjort någon budget eller kostnadsberäkning. Personal- och åtgärdskostnader ska tas inom befintlig verksamhetsbudget för respektive förvaltning. Kostnad för extern konsult ska debiteras BUF centralt enligt gällande avtal med Previa och endast faktisk tid ska debiteras. Kostnad för metodutveckling bär konsulten själv. 5. Dialog och förankring Kommunledning genom sin övergripande funktion. Deltar. BUF Tekniska kontoret Miljökontoret Elevhälsan Företagshälsovården är sakägare som huvudman för verksamheten. Deltar. ansvarig för byggnadsbeståndet. Deltar. är tillsynsmyndighet för barn under förskolan. Bulleransvarig inspektör ska informeras och inbjuds in till Projektet. viktig stödfunktion inom verksamheten ska kontaktas. en stödfunktion där uppdrag kan beställas enligt avtal. För att genomföra undersökningar kring buller- och hörselproblematik samt ge råd om åtgärder. Deltar. 6. Utvärdering och uppföljning Bulleransvariga inspektörer på Miljökontoret har tillfrågats om vederbörande kan åta sig uppdraget med att utvärdera projektet. Vederbörande skall undersöka om detta kan rymmas inom deras uppdrag. Målgrupper för utvärdering bör vara Barn, föräldrar och personal på Pomona Förskola. 6.1 Kunskap och lärdom Tryckt information Slutredovisning av projektet i pdf-format inkluderar utvärdering av projektet. Hemsida engelholm.se Flik/länk - med en övergripande presentation av projektet. Syfte och resultat som vänder sig till medborgarna/allmänheten. Fronter Intranät för personal. Ett inspirerade material som ger möjlighet till spridning av syfte och resultat. 7. Bilagor Vi har valt att ej lägga några bilagor utan hänvisar till Internät för ytterligare bakgrundsinformation