Rapportering om barn och ungdomars hörsel och musiklyssningsvanor

Transkript

1 Rapportering om barn och ungdomars hörsel och musiklyssningsvanor Kim Kähäri, Med. Dr, Göteborgs Universitet Svenska Pedagogiska Audiologiska Föreningens Rikskonferens April 2013 i Visby

2 Dagens upplägg -Bakgrund -9- åringar - hörsel & användning av portabla musikspelare -17-åringar- hörsel & användning av portabla musikspelare -Sammanfattning -Frågor

3 Är barn utsatta för högre risk än vuxna? Hörselgångens dimensioner <7år Hellström, 1995; Dempster & Mackenzie, 1990; Kryger, 1987 Djurförsök Tidiga skador tvetydiga resultat Kujawa & Liberman, 2006; Campo et Al, 2003; Rybalko & Syka 2001, McFadden et Al,1998, Miller, 1998 tidigare försämringar Rosenhall, 2003; Gates et Al, 2001

4 Jämförande svenska studier År 4 ** År 7 ** År 8 ** 9-16år *** (12 år MV M tinnitus) År 2 i gymn**** Lyssnar Mp3 dagl ca 25% 50% 50% ca 50% Tinnitus ca 5 % ofta ca 5 % ofta ca 5% ofta 14 % ofta 2% ständigt 7% / 18% KG / RGH Eva West, 2011, 2012** Holgers & Juul, 2006 *** Kähäri et Al, manuscript

5

6 Hur många lyssnar med portabla musikspelare (Mp3-spelare)? 2009: ca milj inom EU dagligen, ca 10 milj. >85 db Lp Aeq Allt fler yngre lyssnar

7 Attitydundersökning av 1551 unga <34 år, I (Action on Hearing Loss, GB, 4-10 Febr. 2013, i samband med tinnitusveckan) Have you experienced a ringing/buzzing in the ears, which can happen after listening to loud music? Yes 76% No 21% Don t know - 2.8% If you could permanently hear a ringing/buzzing in your ears, would this worry you? Yes, a lot 71% Yes, a bit 22% No, not really 5% No, not at all 2%

8 Attitydundersökning av 1551 unga <34 år, II (Action on Hearing Loss, GB, 4-10 Febr. 2013) Do you listen to music through a personal music player or mobile phone? Yes, I do 92% No, I don t 8% Do you know that listening to a personal music player at too high a volume and for too long can damage your hearing? Yes 95% No 5%

9 Attitydundersökning av 1551 unga <34 år, III (Action on Hearing Loss, GB, 4-10 Febr. 2013) In 2013 European regulations will be introduced so that personal music players will be pre-set to a safe volume. Are you aware of this? Yes 21% No 79% Do you think you would override this setting? Yes 37% No 42% Don t know -21%

10 Attitydundersökning av 1551 unga <34 år, IV (Action on Hearing Loss, GB, 4-10 Febr. 2013) Noise cancelling headphones block out background sounds so you don t have to turn the volume up. Did you know these are available? Yes 70% No- 30% If you had known about the dangers of listening to loud music and steps you could take to reduce the risk would it have changed your behaviour? Yes, a lot 22% Yes, a bit 51% No, not really 23% No, not at all 3%

11 Ljudhjältarna AMMOT

12 Hur ser förekomsten av hörselskada (hörselnedsättning, tinnitus och ljudkänslighet) samt användningen av bärbara musikspelare ut bland 9- åringar? Projektansvarig: Med. Dr. Kim Kähäri, Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi vid Göteborgs universitet. Forskningsaudionomer: 90 % av projekttiden: Leg. Audionom Jenny Engelbrektsson, Audiologiskt forskningscentrum, Örebro universitetsjukhus 10% av projekttiden: Leg. Audionom Johanna Pernhall, Audiologiskt forskningscentrum, Örebro universitetsjukhus Avd.ansvarig: Professor Claes Möller, Audiologiskt forskningscentrum, Örebro universitetsjukhus.

13 Syfte och frågeställningar -Undersöka hur förekomsten av hörselskada ser ut bland 9-åringar. -Undersöka hur användningen av bärbara musikspelare ser ut bland 9- åringar -Vilka är hörtröskelvärdena? -Hur fungerar mellanörat? -Hur vanligt förekommande är tinnitus och ljudkänslighet? -Hur ofta lyssnar 9-åringar på bärbar musikspelare?

14 Frågeformulär Metod Användning bärbar musikspelare Upplevda hörselproblem (tinnitus och ljudkänslighet) Hörselmätningar Tonaudiometri Tympanometri OAE

15 Deltagare 20 olika skolor 441 stycken 9-åringar 225 flickor 214 pojkar Hörselmätningar 439st Frågeformulär 441st

16 Hörselmätningar 439st, 9åringar Medelvärde Spridning Hö max Hö min Vä max Vä min

17 Tympanometri Normal/patologisk tymp Vid patologisk tymp. 16 % % Normal tymp Patologisk tymp Ville ej medverka

18 Skillnader mellan barn i storstad och småstad? Nej

19 Gotland 81st Hela studien 443st Lyckåkersskolan 43 Lärbroskolan 12 Tjelvarskolan 26 Totalt 443 elever från 20 olika skolor

20 Tinnitus/ Lyssnar på musik i hörlurar Gotland- Hela gruppen JA Tin/Hörlurar NGN G/ DAG TIN/ Hörlurar NÅGR GGR/ V TIN/ Hörlurar SÄLLAN TIN/ Hörlurar Lyckåkerss k. 41 st Lärbrosk. 12 st Tjelvarsk. 26 st 2st / 68% 8%/ 4% 42%/ 31% 42%/ 65% 1st / 50% 40%/ 0% 20%/ 50% 20%/ 59% 2st / 40% 50%/ 0% 33%/ 42% 33%/ 58% Alla 432 svar 24st =5.6% (14% alltidt) /49% 19%/ 10% 33%/ 42% 33%/ 48%

21 Godkänt mellanöretryck Gotland - Hela gruppen TYMP HÖ 74st /391st Lyckåkersskolan 92% 95% Lärbroskolan 83% 82% Tjelvarskolan 75% 71% Alla 81% 83% TYMP VÄ 73st /388st

22 Prevalens av hörselskada samt användning av bärbara musikspelare bland 9-åringar Avvikande tonaudiogram 10% Monaural på vä. öra 3,8% Monaural på höger öra 3,4% Bilateralt 2.7 % Med normalt tympanogram 3,2% Avvikande tympanogram 23,4% Tinnitus 5,4% dagligen 3.2 % med normalt tympanogram 2,5% Hyperakusis 1 individ Musiklyssning 48,5% Dagligen 10 % (jmf 47% 17år)

23 Avhandlingsarbete Leg Audinom Sara Båsjö, ORU Handledare: Claes Möller, Kim Kähäri, Stephen Widén

24 Ungdomar 17år, lyssnande med bärbar musikutrustning och risk för hörselskada Projektgrupp Avdelningsansvarig; Audiologiskt forskningscentrum: Prof. Claes Möller Projektledare; Kähäri Kim, Med. dr. ORU/GU Audionomer; Carina Wikström AUDF, Örebro Jennie Dahlström AUDF, Örebro Ingenjörer; Johannes Olsson AUDF, Örebro Tobias Åslund AUDF, Örebro

25 Studie 426 st 17 åringar i Örebrotrakten 314 fr kommunal gymnasieskola (KG) 3 % använder inte Mp3 spelare (~1 person /klass på 30 st) 112 fr riksgymnasiet för hörselskadade elever (RGH) 9% använder inte Mp3 spelare (~ 3 elever / klass på 30 st)

26 KG Tot: 315st RGH Tot: 112st Använder Mp3 305 (96.8 %) 102 (91.0 %) Daglig användning 149 (47.3 %) 60 (53.5 %) Några ggr /vecka 99 (31.4 %) 32 (28.6 %) Somnar och sover med Mp3 64 (21.3%) 29 (29.0%)

27 % Användningstid, flickor först * * * 10 0 * * * * tim *

28 Vanligaste lyssningsfrekvens och tid för normalhörande och hörselskadade 17åringar Elever från: KG n=305 RGH n= 102 Varje dag 51% 62% 1 dm/ gång Ngn- Ngr ggr /v. 36% 32% 1 dm/ gång Någn- Någr ggr/mån 11% 4% Någn- Någr ggr/ år 3% 3% Kähäri et Al, HRF, 2011

29 50st 17- åringar som lyssnar på Mp3 spelare vid <85, och db Lp Aeq. Lyssningsnivå, db L Aeq <85 40st > st st Lyssnar dagligen 80% 10% 10% Timmar per tillfälle MV (min-max) Anv. Mp3 under transport: buss, tåg, bil 100% 100% 80% Anv. Mp3 under personlig transport: går, joggar, cyklar 98% 100% 100% Anv. Mp3 under lektionstid/ läxläsning 50% 60% 80% Anv. Mp3 för avkoppling 25% 0 60% Sover med Mp3 på 32% 20% 60% Hör dåligt 12% 20% 40% Har lockkänsla 12% 0 0 Har tinnitus 12% 40% 40% Är ljudkänslig 12% 20% 60% Är ljudtrött 12% 20% 40% Har distortion 3% 0 0

30 Tabellen visar hur stor andel av 17- åriga gymnasieelever anger olika typer av subjektiva hörselbesvär. KG % / 305 RGH % / 102 Inga hörselproblem Jag hör dåligt ibland 2 - Jag har lockkänsla ibland Jag har tinnitus - - endast <5min Jag är ljudkänslig Jag är ljudtrött - - ibland Problem m. distorsion 3 7 Kähäri et Al, HRF, 2011

31 Vilka hörlurar är bäst? Kåpor, aktiv bullerbekämpning Kåpa, över örat Liten kåpa, på örat Hörselgångs proppar Dämpande hörselgångs proppar I örat /conchan

32 db SPL A-weighted A-weighted free-field compensated overall clip-on/regular earphones, n=25 50 elever från kommunal gymnasieskola canalphones/earbuds, n=23 closed headphones, n=2 db SPL A-weighted A-weighted free-field compensated overall clip-on/regular earphones, n=5 canalphones/earbuds, n=17 closed headphones, n=3 open headphones, n=2 29 elever från RGH

33 Sammanfagningsvis Barn - Lek Friddshem Skola Fridd

34 Leksaksbuller, då och nu Innan 2002; Mätningar = Leksaker (bl.a. Pip dbc Peak= >100, slag, kläm, verktyg dba Max= >120dB A och telefoner dba Max= > Sedan 2002 = CE-märkning/Lagkrav : Lagen (SFS 1992:1327) kräver att leksaker skall vara CE-märkta. För att kunna märka leksaker krävs det att den som tillverkar, återförsäljer eller importerar skall försäkra sig om att hans/hennes produkt uppfyller säkerhetskravet. Lagen är harmoniserad med the Toy Safety Directive of the European Union (EU), (Council Directive 88/378/EEC) Buller & Akustik testas enl: EN-71 och den 1:dec 2002 åldersgräns raketer (18 år), förbjöds även smällare

35 Gällande regelverk leksaker 2013 Safety of toys -- Part 1: Safety aspects related to mechanical and physical properties Standard ISO standard ISO :2012 Leksaker - Säkerhetsregler - Del 1: Mekaniska och fysikaliska egenskaper Standard Svensk standard SS-EN 71-1:2011

36 Hörsel och röstrelaterade besvär I förskolan? Samverkan Kerstin Persson Waye, Arbets och Miljömedicin, GU Kim Kähäri, Inst för Neurovet. och Rehab, GU Maria Södersten, Logopedkliniken KI Slutprodukt Ett screeningverktyg för företagshälsovården för kartläggning av riskutsatta individer och miljöer

37 Ljudkällor som upplevs störande av lärare i förskolan (ca 400 st) Andel störda % Ljud från venglagon Ljud ugfrån Samtal, prat Slammer vid målgder Skrap från bord/stolar Gap och skrik K. Person Waye, AMM, GU 2010

38 Miljö för lärande & återhämtning En hållbar & hälsosam arbetsmiljö

39 Svenska rekommendationer för en god ljudmiljö i skolan (Boverket, Socialstyrelsen, Arbetsmiljöverket) 30 db - 35dB LpAeq, samt specifika rekommendationer för lågfrekvent buller AFS 2005:16 rekommenderar 35dB LpAeq, vid undervisning.

40 Att beakta för barns taluppfattbarhet i skolan Bakgrundsnivå och efterklangstid påverkar förmågan att uppfatta tal. Vid normal röststyrka (cirka 60 dba) får det störande ljudet inte vara högre än 35 dba för att talet ska kunna uppfattas fullt ut och högst 45 dba för någorlunda bra taluppfattbarhet. I skolor kan det krävas att den ekvivalenta ljudnivån är lägre än 30 dba. Personer som är extra känsliga för bullerstörning, med annat modersmål eller med en hörselnedsättning behöver upp till 5 db lägre bakgrundsnivå för att de ska uppfatta tal bra. Detta innebär bakgrundsnivåer ner till 25 dba. Buller: Höga ljudnivåer och buller inomhus, 2008, Socialstyrelsen; Program för hälsorelaterad miljöövervakning i Västra Götalands län, rapport 2005:18, Länsstyrelsen i Västra Götaland; Buller och bullerbekämpning, Arbetsmiljöverket, 2002.

41 Ljudmiljöns betydelse för inlärning, socialt samspel och hälsa En dålig ljudmiljö som orsakats av höga ljud och buller; kan göra det svårare att uppfatta, förstå och minnas tal och annan akustisk information. kan även försämra prestationen och/ eller göra dem svårare. kan påverka det sociala klimatet och vara en orsak till trötthet, irritation och stress kan förutom stress, ge temporära eller permanenta skador på hörseln som ger ett personligt lidande och/eller ett socialt handikapp

42 Vad är det för risker med Mp3 lyssning? Okt. 2008= SCENIHR (EUs vetenskapliga råd för nya hälsorisker) ca 5-10% av Mp3 lyssnarna riskerar permanent hörselskada, om exponeringen är > 1 tim / dag, varje vecka under 5 år.

43 1 Febr. 2013= Nya EU regler gällande Mp3-spelare All bärbar musikutrustning skall ha limitering vid 85 db. Användaren kan överskrida detta gränsvärde till max 100 db. Om användaren överskrider 85 db skall utrustningen varna för riskerna var 20 lyssningstimma.

44 Socialstyrelsens och WHO s nivårekommendadoner för officiella musikarrangemang Soc: 100 db LAeq max 2 dm X 1 ggr/ v. WHO:100 db LAeq max 4 dm X 4 ggr/ år 110 db LA MAX

45 Prevention, AMMOT Tone och Ljudit LJUDHJÄLTARNA Huller om buller med Tone och Poff Huller om buller Lyssna till vad hör AMMOTs ubildningsprojekt AKUSTIKPROJEKTET I GÖTEBORG

46 Undervisning och lärande i naturvetenskap. Elevers lärande i rela7on 7ll en forskningsbaserad undervisning om ljud, hörsel och hälsa, Eva West, akademisk avhandling 2012, GU 199 elever: 48 elever från årskurs 4 (24 fl och 24 p) 71 elever från årskurs 7 (28 fl och 43 p) 80 elever från årskurs 8 (38 fl och 42 p).

47

48