TRANSPORTER STORSJÖ STRAND GENERELLT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TRANSPORTER STORSJÖ STRAND GENERELLT"

Transkript

1 UPPDRAG Hållbarhetsprogram Storsjö strand UPPDRAGSNUMMER UPPDRAGSLEDARE Daina Millers-Dalsjö UPPRÄTTAD AV Sverker Hanson DATUM Bild; Storsjö Strands Översiktsplan, Östersunds kommun 1 (10) Sweco Infrastructure AB

2 Hållbara transporter Grunden för ett hållbart transportsystem är att se till tillgängligheten, dvs lättheten för boende, verksamma och besökande att nå det utbud av varor, service, utbildning, arbete, fritidssysselsättning och andra besöksmål som personer i olika åldrar och av olika kön kan komma att efterfråga under överskådlig tid. Tillgängligheten balanseras efter olika gruppers behov och förmåga samt till allmänna förutsättningar i fråga om utbud och begränsningar utifrån ekonomisk, social och ekologisk hänsyn. Förutsättningarna för att skapa god tillgänglighet till, från och inom en stadsdel är till stor del beroende av utomstående faktorer. Trafiknätens utformning, kapacitet, standard samt prioritet mellan olika trafikslag kan i hög grad påverka såväl tillgänglighet som olika transportsslags attraktionskraft. Denna PM syftar till att diskutera hur ett hållbart transportsystem kan utformas för Storsjö Strand på olika rumsliga nivåer. Utgångspunkten i texten är att hållbara färdmedel såsom buss, cykel och gång ska dominera transporterna i området och användas i alla fall då det är möjligt. I de fall som denna princip frångår kommer det nämnas i texten. Övergripande nivå - Regionen/Staden Denna del syftar till att utforska och kartlägga kopplingen mellan Storsjö Strand, Östersund och den omkringliggande regionen. Storsjö Strand ligger i centrala Östersund och är genom tågstationen i området också starkt sammankopplat med den omkringliggande regionen. Östersunds kommun och den omkringliggande regionen har initierat ett flertal olika projekt för att minska miljöpåverkan orsakad av stadens och regionens transporter. Åtgärder och projekt som strävar efter att minska klimatpåverkan och luftföroreningar och samtidigt öka trafiksäkerheten och tillgängligheten samlas inom kommunens projekt Grön Trafik. Exempel på projekt som ingår i Grön Trafik är ett antal cykelsatsningar, logistiklösningar, miljö- och elbilssatsningar samt informationsprojekt. Därutöver drivs ett projekt kallat Jämställt transportsystem i Östersund som efterstävar att mäns och kvinnors resmönster, värderingar och upplevelse av trafiksystemet ska ges lika stort utrymme i planeringen av transportsystemet. En studie av pågående projekt visar att det är mycket som idag pågår i Östersund inom transportområdet och det kan därför vara viktigt att se hur de åtgärder som redan har initierats kan utvidgas till, och kanske även fördjupas för, Storsjö Strand. Resecentrum Ett resecentrum i Storsjö Strand kan bidra till att området knyts samman med den omkringliggande regionen och att tillgängligheten för både resenärer och gods till området förbättras. Samtidigt ligger spåren på ett sätt som gör att Storsjö Strand separeras från Östersunds centrala delar. Därför är det viktigt att säkerställa att Storsjö Strand trots spårens placering känns lättillgängligt även för invånarna i övriga Östersund och inte bara för personer och gods som anländer till Östersund med tåg. Dessutom är det viktigt att angöring vid det nya 2 (10)

3 resecentumet planeras och utformas så att stationen blir tillgänglig från både Storsjö Strand och övriga Östersund. Programförslag: Planeringen av ett nytt resecentrum ska syfta till att underlätta regional tågtransport och i den mån det går minska den barriäreffekt som spåren kan ge upphov till. Det ska vara naturligt att välja ett hållbart färdmedel till resecentrumet. Regionala busslinjer De regionala busslinjerna avgår idag huvudsakligen från centrala Östersund och därmed ligger bussstationen en bit ifrån såväl resecentrumet och delar av Storsjö Strand. En hållplats för regionala busslinjer i anslutning till tågstationen och det nya bostads- och arbetsplatsområdet kan underlätta för regionala resor med buss från och till Storsjö Strand. Programförslag: Storsjö Strand ska ha god tillgänglighet med regionala busslinjer så att det är lätt för pendlare att resa till och från området med buss. Långväga persontransporter Beroende på en plats upptagningsområde för besökare i form av arbetstagare och personer som söker sig till området kan färdmedlet till platsen variera. Rent generellt kan sägas att ett större upptagningsområde ofta genererar mer bilresor ett område. Därför är det vara viktigt att fördjupa kunskapen om varifrån besökande till Storsjö Strand förväntas resa från för att på så sätt kunna planera för att sådana resor på ett enkelt sätt ska kunna göras med hållbara färdmedel (såsom tåg, regional- och lokalbuss). På samma sätt är det viktigt att studera vilka vanliga målpunkter som de boende i Storsjö Strand vill nå så att de resa dit på ett hållbart sätt. Programförslag: God tillgänglighet till och från Storsjö Strand från övriga Östersund och den omkringliggande regionen ska uppnås genom en väl utbyggd och medveten planerad kollektivtrafik. Godsleder Även för gods är det centralt att identifiera vilka punkter som varor kommer från och ska levereras till för att underlätta en användning av hållbara färdmedel. Östesunds kommun deltar i regionala samarbeten för att utveckla godsleder som kan effektivisera varutransporter och logistik. 3 (10)

4 Områdesnivå - Storsjö Strand Målpunkter I området planeras bostäder, arbetsplatser, service, rekreationsområden och ett resecentrum. De olika målpunkterna besöks sannolikt vid olika tidpunkter och veckodagar så det bör finnas goda möjligheter till samnyttjande av exempelvis parkeringsplatser och till planering av kollektivtrafik så att de olika målpunkerna är lättillgängliga då det finns en efterfrågan. I planskedet av den nya stadsdelen finns fortfarande en möjlighet att välja ut var centrala målpunkter i området ska lokaliseras. En strategi kan exempelvis vara att sprida viktiga målpunkter för besökande och boende över hela området medans ett annat alternativ är att samla flera besökspunkter inom ett mindre område. Grundtanken är att alla målpunkter i området ska kunna nås med hållbara färdmedel. Boende, arbetstagare och besökare ska uppmuntras att välja hållbara färdmedel genom att det är enkelt att nå de identifierade målpunkerna på ett säkert och bekvämt sätt. God tillgänglighet med motordrivna fordon bör säkerställas huvudsakligen för rörelsehindrade, bilpoolsbilar, varuleveranser och servicetransporter. För övriga personer som bor i eller besöker området bör kollektivtrafikhållplatser finnas i anslutning till alla målpunkter. Turtätheten bör vara hög då efterfrågan är stor. Cykelnätet och angöringen vid identifierade målpunkter i Storsjö Strand bör ha god standard. Programförslag: Tillgängligheten till viktiga målpunkter, oavsett hur de lokaliseras, med olika färdmedel ska anpassas så att hållbara färdmedel blir ett naturligt val. Bäst tillgänglighet till centrala målpunkter ska resande med kollektiva medel, cyklister, fotgängare, rörelsehindrade, bilpoolsbilar och logistikrelaterade transporter ha. Trafiknät (framkomlighet, orienterbarhet, kapacitet, prioritet, trafiksäkerhet, trygghet, buller och luftkvalitet) Vad gäller planeringen av trafiknätet är det ur tillgänglighetssynpunkt viktigt att säkerställa framkomlighet, orienterbarhet, kapacitet, trafiksäkerhet och trygghet. Vidare är det centralt att buller- och luftkvalitetsnormer efterföljs då både bebyggelse och trafiknätet i området förändras. Framkomligheten i trafiknätet beror dels på dess kapacitet och dels på antalet fordon som trafikerar nätet. Det innebär att om kapaciteten i nätet är lägre än efterfrågan eller om antalet fordon överstiger den kapacitet som finns minskar framkomligheten. Utformningen av gaturummet, såsom gatubredd, design och genhet, påverkar också framkomligheten. Att anlägga små gator som integreras i bebyggelsen kan göra det mindre attraktivt att använda vägen som genomfartsled samtidigt som det också kan skapa osäkerhet om det finns många korsningar med skymd sikt. Att ha större och genare gator kan istället förbättra framkomligheten men också uppmuntra till högre hastigheter och användande av vägen för genomfart. Därför kan en sådan lösning kräva andra insatser för att hålla hastigheterna nere. Vilken lösning som än väljs är det viktigt att planeringen eftersträvar att skapa ett trafiksäkert och tryggt trafiknät som uppmuntrar till ett hållbart resande och ett önskvärt användande av gaturummet. 4 (10)

5 Orienterbarheten kan också underlättas av ett mer grovmaskigt gatunät. En god orienterbarhet är viktig; dels för att förbättra tillgängligheten och dels för att undvika söktrafik i området. God orienterbarhet för cyklister och fotgängare kan garanteras genom ett sammanhängande nät utan barriärer. Ytterligare en fråga att överväga är hur gaturummet ska användas och hur olika färdmedel ska separeras. Ett alternativ är att olika trafikanter får samsas om samma gaturum, det vill säga att samma gata används för flera olika färdmedel. Om en sådan lösning väljs är det viktigt att definiera huruvida det är trafiken eller andra aktiviteter som kan ske på gatan som ska ges prioritet. Om gatuaktiviteter prioriteras före trafik finns det en möjlighet att skapa ett levande gatuliv med låga hastigheter inom området. Ett annat alternativ är att det finns en tydlig uppdelning av gaturummet så att olika trafikslag har sina egna områden/filer att förhålla sig till. En sådan lösning gör det tydligare för trafikanter vilka regler de ska förhålla sig till och det finns en möjlighet att genom dimensionering av respektive färdmedels yta tydliggöra vilka färdmedel som ges prioritet i Storsjö Strand. Ett alternativ som kombinerar dessa två lösningar är till exempel att gaturummet används på olika sätt vid olika tidpunkter. I Översiktsplanen för Storsjö Strand har man identifierat att bullernivån i området kan komma att överskrida normerna i och med att resecentrumet är lokaliserat så nära de områden som ska bebyggas. Därför kan det vara aktuellt att se över ytteligare åtgärder för att minska buller i området så mycket som det går och planera bebyggelsen så att arbetsplatserna ligger närmare spåren än bostäderna. Vad gäller luftkvalitet har Östersund allt som oftast god luftkvalitet förutom vid enstaka tillfällen såsom vid vissa väder- och vindsituationer eller på våren så gruset på vägarna dammar. Enligt den miljökonsekvensbeskrivning som har gjorts antas luftkvaliteten inte försämras till följd av utvecklingen av Saltsjö Strand. Programförslag: Trafiknätet i Storsjö Strans ska planeras för att kunna erbjuda god tillgänglighet med flera olika färdmedel. Kapaciteten i vägnätet ska kunna möta den trafikefterfrågan som finns i området utan att uppmuntra till ohållbara färdmedelsval. Det ska vara lätt att orientera sig i trafiknätet och det ska kännas tryggt, särskilt för oskyddade trafikanter. Utformningen av gaturummet ska göras på ett sådant sätt att höga bullernivåer och dålig luftkvalitet undviks. Resgenerering och trafik I och med att området Storsjö Strand kommer innefatta bostäder, arbetsplatser, serviceutbud och rekreationsområden kommer sannolikt en ökning av resandet till och från området följa utvecklingen av området. Genom att möjliggöra ett hållbart resande till området finns det dock goda möjligheter att hålla den resurs- och markanvändning som genereras så låga som möjligt. Förbättrad kollektivtrafikanslutning till området (förslag om max 300 meter till närmaste hållplats) och sammanhängade gång-, cykel- och sparkstråk kan uppmuntra till sådana resval hos boende och besökare. Att etablera en bil- och cykelpool kan vara bra sätt att underlätta människors vardag utan egenägd bil. En bilpool ger de som bor i området möjligtheten att använda en bil då de behöver en samtidigt som det totala bilresandet sannolikt minskar till följd av att personerna i området inte själva äger bilen. Att vara ansluten till en bilpool kan också vara bra utifrån ett 5 (10)

6 privatekonomiskt perspektiv eftersom de fasta kostnaderna som ett bilägande ofta innebär delas på en stor grupp individer och att varje hushåll bara betalar då de nyttjar bilen. Dessutom kan en bilpool, om en stor andel av de boende och arbetande i området ansluter sig, markant reducera behovet av parkeringsyta eftersom antalet bilar i området minskar. I och med att arbetsplatser planeras i området ökar också möjligheten att åstadkomma en effektiv bilpool eftersom bilpoolsbilarna kan användas för både tjänsteresor och av de boende i området. På så sätt ges de som arbetar i området möjlighet att använda bil i tjänsten då de behöver samtidigt som de kan välja hållbara färdmedel till sin arbetsplats. För att göra bilpoolen än mer attraktiv kan parkering för de bilarna prioriteras i nära anslutning till viktiga målpunkter. Att ha en cykelpool i området kan göra det lättare för både de som bor och de som arbetar i området att välja cykeln som färdmedel vid kortare resor. Vad gäller gods- och servicetrafik är transporter via väg i vissa fall den bäst lämpade lösningen i och med att det är viktigt att komma nära målpunkten. Därför är det inte sannolikt att sådan trafik helt kan undvikas i området; däremot kan det vara viktigt att se närmare på hur den sortens transporter kan effektiviseras och koordineras för att på bästa sätt kunna minimera deras miljöpåverkan och bidrag till minskad trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter. En lösning som har föreslagits i Norra Djurgårdsstaden är att en omlastningscentral etableras där leveranserna till området kan koordineras vilket i sin tur minskar antalet fordon i området. Programförslag: Området ska utformas och planeras så att den resgenerering som uppstår till följd av områdesutvecklingen leder till låg energi- och markanvändning. Energieffektiva och hälsofrämjande transportmedel ska göras attraktiva genom att god tillgänglighet erbjuds. Både boende och arbetstagare i området ska erbjudas att gå med i en bil- och cykelpool. Gods- och servicetransporterna till området ska koordineras och effektiviseras i syfte att hålla nere det antal transporter som når Storsjö Strand. Resursförbrukning I och med att antal lägenheter och arbetsplatser i området inte har fastställts ännu och eftersom den genererade trafikökningen kräver en mycket mer detaljerad analys för att kunna uppskattas kommer det här föras en allmän diskussion om resursförbrukningen som kan kopplas till transporter. För persontransporter är bilen det färdmedel som förbrukar mest energi per personkilometer. För att åstadkomma ett resurssnålt transportsystem är det därför viktigt att se till att det finns fullgoda alternativ till bilen. God tillgänglighet med kollektivtrafik, cykel och till fots är därför viktigt att planera för. För att minska energi- och resursförbrukningen som kan kopplas till godstransporter är det centralt att så stor del av transporterna som möjligt anländer till Östersund med tåg. Därefter är det en stor fördel om transporterna koordineras så att antalet leveranser kan minimeras. Programförslag: Storsjö Strand ska planeras utifrån målsättningen att alla resor till och från området ska göras med energieffektiva färdmedel och inte genereras hälso- och miljöskadliga utsläpp. 6 (10)

7 Lokal nivå - Kvarter/Byggnad Angöring Som det nämnts tidigare är det viktigt att centrala målpunkter (exempelvis bostäder, arbetsplatser, service, skola/dagis, butiker, etc.) identifieras i planskedet så att angöring i anslutning till målpunkterna kan planeras väl. Angöringsmöjligheten vid de centrala målpunkterna ska återspegla det resmönster som ska uppmuntras vilket innebär att exempelvis cyklister, rörelsehindrade, resande med bilpoolsbilar och godsleveranser ska ges företräde. Parkering Parkering kan vara ett effektivt sätt att styra människors färdmedelsval. Dess lokalisering och utformning påverkar hur markytan i området används och vilka incitamenten som finns för att använda vissa färdmedel framför andra. Nedan presenteras några generella riktlinjer för hur parkering kan planeras för att uppmuntra till ett hållbart resande. Det vanliga är att den aktör som åtar sig uppdraget att anlägga en ny fastighet även blir ansvarig att uppföra ett visst antal parkeringsplatser i enlighet med den rådande parkeringsnormen; utdrag ur Östersunds parkeringsnorm återfinns i Bilaga 1. Historiskt sett har den lösningen ofta medfört att kostnaden för att anlägga parkering bekostas av alla de som bor eller använder fastigheten. En annan lösning som prövats internationellt (exempelvis i Freiburg) är att de boende eller arbetstagare som faktiskt använder en parkeringsplats får betala kostnaden för att uppföra och underhålla platsen. En sådan lösning för Östersunds del skulle innebära att det finns klara incitament för de boende i området att inte äga bil och för arbetstagare i området att välja andra färdmedel till sina arbetsplatser. Samtidigt innebär en sådan lösning att den konventionella sättet att reglera parkering frångås; det kan därmed kräva merarbete. Enligt den princip som vanligtvis används är det också regel att parkering ska anläggas på fastighetsmark. En sådan lösning gör det tydligt vem som ansvarar för vad, samtidigt gör den det svårare att använda lokaliseringen av parkering som ett styrmedel. Dessutom kan det göra att det blir svårare att samnyttja parkeringsplatserna i gemensamma parkeringshus. En alternativ lösning är att parkering anläggs i gemensamma parkeringshus, med fördel i anslutning till järnvägsspåren där det ändå inte går att lokalisera bostäder. I och med en sådan lösning planeras fordonsparkeringen snarare på områdetsnivå än fastighetsnivå och det går att ta med i beräkningen att ett visst samnyttjande av platserna kan ske. En sådan lösning har tillämpats i Malmö i Västra hamnen. Där har de även anlagt ett parkeringshus som är utformat med en galleria i bottenplanet vilket bidrar till att parkeringen integreras i den överiga stadsdelen, se Figur 1. Figur 1: Parkeringshus i Västa hamnen i Malmö med en galleria i bottenplan 7 (10)

8 Samnyttjande är en planeringsåtgärd som kan användas för att reducera antalet parkeringsplatser som behöver anläggas vid nyproduktion. Idéen går ut på att parkeringsplatserna finns i allmänna parkeringsanläggningar och därmed inte är reserverade utan kan användas av alla. Exempelvis kan det vara passande att samnyttja parkering vid arbetsplatser med parkering för handel i och med att parkeringsbehovet är som störst vid olika tidpunkter för de två ändamålen. Att samnyttja parkeringsplatser som används av de boende i området kan vara mer problematiskt eftersom det är viktigt att de boende inte uppfattar att de uppmuntras lämna parkeringsplatsen under dagtid. Den parkeringsnorm som anger det antal P-platser som en fastighetsutvecklare ska anlägga anger i Östersunds allt som oftast ett antal parkeringsplatser (bil och cykel) per ytenhet boendeeller kontorsyta som byggs; miniminormer för parkeringsplatser tillämpas. Ett annat alternativ, som Malmö använder i sin parkeringspolicy, är flexibla parkeringstal som ger utrymme att anpassa normerna efter tillgängligheten med andra färdmedel än bil. Flexibla parkeringstal ger således en möjlighet att minska (för bil) respektive öka (för cykel) antalet parkeringsplatser så att antalet anpassas efter de lokala förutsättningarna. Det faktum att användande av hållbara färdmedel uppmuntras för boende och besökare i området bör även tydliggöras i parkeringsplanen. Exempelvis ska det finnas lättillgänglig och säker cykelparkering och handikapparkering i nära anslutning till bostäder och arbetsplatser. Att det finnstillräckligt många säkra cykelparkeringar i nära anslutning till viktiga målpunkter är oerhört viktigt för att underlätta resor till och från området med cykel. Kvalitéten är också viktig; att det går att låsa fast cykeln och att den står skyddad från väder och vind. Att det runt cykelparkeringen är rent och snyggt och känns säkert kan bidra till skapande av mer attraktiva miljöer. I parkeringsanläggningarna som anläggs bör utformningen göra så att bilpoolsbilar och elbilar (med laddningsstolpar) upplevs som mest tillgängliga. Programförslag: Huvuddelen av de kostnader som etablering och underhåll av parkeringsplatser medför ska bäras av de boende och Figur 2: Säkra parkeringsplatser är viktiga arbetstagare som avser att använda parkeringen. Bilparkering bör anläggas i gemensamma parkeringshus för att underlätta samnyttjande, lokaliseringen av dessa ska visas i detaljplanen. Flexibla parkeringstal bör övervägas och ska tillsammans med utformningen av forsonsparkeringen återspegla det resmönster som Storsjö Strand planeras för. 8 (10)

9 Bilaga 1 Östersund delas i kommunens parkeringspolicy upp i tre zoner: Zon 1 Centrum, Zon 2 Innerstaden och Zon 3 Staden i övrigt (se Figur 3). Storsjö Strand ligger i zon 1 och 2 vilket betyder att hela området enligt zonindelningen tillhör den Inre staden. Figur 3: Zonindelning i Östersuns kommun För respektive zon har specifika parkeringstal för cykel och parkering angetts.ett utdrag från listan visas i Tabell 1 och 2. Samtliga parkeringstal och övriga riktlinjer kopplade till parkering kan återfinnas på följande länk: 6r%2Bparkeringstal.pdf Tabell 1: Parkeringstal för cykel i Östersunds kommun Zon 1 Centrum Antal cykelplatser/ 1000 kvm bruttoarea Flerbostadshus Boende: 25 Besökande: 3 Kontor Anställda: 10 Handel, övrig service Besökande: 2 Anställda: 5 Besökande: 20 Zon 2 Inre staden Antal cykelplatser/ 1000 kvm bruttoarea Boende: 25 Besökande: 3 Anställda: 9 Besökande: 2 Anställda: 5 Besökande: 15 9 (10)

10 Tabell 2: Parkeringstal för bil i Östersunds kommun Zon 1 Centrum Antal bilplatser/ 1000 kvm bruttoarea Zon 2 Inre staden Antal bilplatser/ 1000 kvm bruttoarea Flerbostadshus 8 11 Kontor Med samnyttjande: 10 Utan samnyttjande: Handel Med samnyttjande: 19 (dagligvaru- och Utan samnyttjande: 27 sällanköp) (10)

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten 1 (13) Køge Kyst Team Vandkunsten Infrastruktur Visioner Trafiken i Køge ska bidra till den önskade stadsutvecklingen. Det är en utmaning att skapa en hållbar urban mobilitet, som prioriterar gång-, cykeloch

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

VÄSTRA HAMNEN PILOTPROJEKT FULLRIGGAREN - ERFARENHETER AV FLEXIBLA PARKERINGSTAL

VÄSTRA HAMNEN PILOTPROJEKT FULLRIGGAREN - ERFARENHETER AV FLEXIBLA PARKERINGSTAL VÄSTRA HAMNEN PILOTPROJEKT FULLRIGGAREN - ERFARENHETER AV FLEXIBLA PARKERINGSTAL Anna Stjärnkvist Trafikplanerare Stadsbyggnadskontoret, Malmö December 2013 INFRASTRUKTUR Kv. Fullriggaren är lokaliserat

Läs mer

Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014

Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014 2014-10-08 Rev 2014-10-07 SID 1 (13) SBN2014:142 Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014 Bakgrund Behovet av ny parkeringsnorm Den nuvarande parkeringsnormen, som ligger till grund för beräkning

Läs mer

Parkeringsnorm för Örebro kommun Antagen av Programnämnd samhällsbyggnad 2010-12-01

Parkeringsnorm för Örebro kommun Antagen av Programnämnd samhällsbyggnad 2010-12-01 Parkeringsnorm för Örebro kommun Antagen av Programnämnd samhällsbyggnad 2010-12-01 Bilparkering Parkering vid bostad Vid beräkning av parkering vid bostäder finns två alternativ. Är antal och typ av lägenheter

Läs mer

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN. Parkeringsnorm. Antaget av Kommunfullmäktige 2011-02-17, 93

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN. Parkeringsnorm. Antaget av Kommunfullmäktige 2011-02-17, 93 STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Parkeringsnorm Antaget av Kommunfullmäktige 2011-02-17, 93 Parkeringsnorm vid bygglovsprövning i Strömstads kommun Godkänd av kommunstyrelsen 2011-02-02 Antagen

Läs mer

Innovativ gatuutformning i Norra Djurgårdsstaden. SKL Trafik- och gatudagar 13-14 oktober 2014

Innovativ gatuutformning i Norra Djurgårdsstaden. SKL Trafik- och gatudagar 13-14 oktober 2014 Innovativ gatuutformning i Norra Djurgårdsstaden SKL Trafik- och gatudagar 13-14 oktober 2014 MILJÖSTADSDELEN NORRA DJURGÅRDSSTADEN 2030 ; 12 000 lägenhet och 35 000 arbetsplatser Några övergripande miljömål;

Läs mer

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Bildkälla: Kontur Arkitekter Utredare Therese Nyman Pär Båge STOCKHOLM 2014-11-14 Förutsättningar Vatthagen 1:103 ligger cirka 150 meter öster om Glädjens trafikplats vid

Läs mer

Smarta resor och transporter

Smarta resor och transporter Smarta resor och transporter Läs mer... om blandning av olika funktioner i program D. Vi behöver smarta resor och transporter för ett hållbart samhälle. I Luleå ska vi ha bra förutsättningar för invånare

Läs mer

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder. Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102

Läs mer

Huddinge planerar för framtidens trafik tyck till och påverka

Huddinge planerar för framtidens trafik tyck till och påverka Huddinge planerar för framtidens trafik tyck till och påverka TRAFIKSTRATEGI FÖR HUDDINGE KOMMUN Huddinges befolkning ökar precis som antalet transporter. Dagens och morgondagens växande behov kräver ett

Läs mer

2013-10-08. Handlingsplan för parkering Örebro kommun

2013-10-08. Handlingsplan för parkering Örebro kommun 2013-10-08 Handlingsplan för parkering Örebro kommun Innehållsförteckning Inledning...3 Planera och samverka för god tillgänglighet...4 1. Uppdatera p-normen...4 2. Utred parkeringsköpet...4 3. Gör områdesvisa

Läs mer

Parkeringsnorm för Eslövs kommun

Parkeringsnorm för Eslövs kommun December 2013 1 INNEHÅLL INLEDNING 3 NULÄGES BESKRIVNING 4 Ansvar Bilinnehav Zonindelning PARKERINGSNORM FÖR CYKEL 5 PARKERINGSNORM FÖR BIL 6 FÖRVÄNTADE KONSEKVENSER 7 PARKERINGSNORM: TABELLER 8 Parkeringsnorm

Läs mer

2013-10-08 Sam 113/2013. Parkeringsriktlinjer Örebro kommun

2013-10-08 Sam 113/2013. Parkeringsriktlinjer Örebro kommun 2013-10-08 Sam 113/2013 Parkeringsriktlinjer Örebro kommun Innehållsförteckning Inledning...3 Olika typer av parkering...3 Mål...4 Att stadsutvecklingen sker i balans...4 En väl balanserad tillgänglighet...4

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Följande PM syftar till att prognosticera det framtida parkeringsbehovet i Nacka Strand efter att föreslagna förändringar genomförts.

Följande PM syftar till att prognosticera det framtida parkeringsbehovet i Nacka Strand efter att föreslagna förändringar genomförts. 24, rev 2013-07-04 Nacka Strand framtida parkeringsbehov Följande PM syftar till att prognosticera det framtida parkeringsbehovet i Nacka Strand efter att föreslagna förändringar genomförts. Föreslagna

Läs mer

PARKERINGSPOLICY I SVERIGE. Karin Neergaard, Trivector Traffic

PARKERINGSPOLICY I SVERIGE. Karin Neergaard, Trivector Traffic PARKERINGSPOLICY I SVERIGE Karin Neergaard, Trivector Traffic TRIVECTOR TRAFFIC Konsulttjänster och forskning inget annat än hållbara transporter Lund, Stockholm, Göteborg Klimat, energi och miljö Kollektivtrafik

Läs mer

Sida 1 1 Sida2 2 Sida 3 Som vi såg illustrerat i videon så är det ofta en huggsexa om vem som ska norpa en ledig parkering. Det beror på att dagens parkeringssystem bygger på den planekonomiska modellen,

Läs mer

Trafikföringen i centrum, Inre ringen

Trafikföringen i centrum, Inre ringen 1(17) Tjänsteskrivelse Falu kommun Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Datum 2015-09-14 Diarienummer MSN0522/15 Handläggare Mathias Westin Telefon 023-827 39 E-post: mathias.westin@falun.se Miljö-

Läs mer

Parkeringstal. för bil och cykel i Kävlinge kommun 2014-05-26

Parkeringstal. för bil och cykel i Kävlinge kommun 2014-05-26 Parkeringstal för bil och cykel i Kävlinge kommun 2014-05-26 Datum: 2014-05-26 Slutversion Beställare Projektledare Referensgrupp Kvalitetsgranskning Mikael Anderson, Gatuchef Kävlinge kommun Björn Petersson,

Läs mer

Antal cykelplatser per 1000 m 2 BTA om ej annat anges

Antal cykelplatser per 1000 m 2 BTA om ej annat anges PARKERINGSTAL FÖR CYKEL BOSTÄDER Verksamhet Antal cykelplatser per 1000 m 2 BTA om ej annat anges Flerbostadshus 20 25 1,8 2,3/bostad Särskilda boendeformer Äldreboende 5 10 cpl/1000 kvm BTA 0,3 cpl/boende

Läs mer

som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö

som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö 2011 03 04 Dp 5156 BESKRIVNING som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö HANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, genomförandebeskrivning, fastighetsförteckning

Läs mer

Parkeringstal för cykel och bil

Parkeringstal för cykel och bil SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE Parkeringstal för cykel och bil Gävle kommun 2014 Antagna av Tekniska Nämnden den 4 juni 2014 1 Inledning Bakgrund till parkeringstalen Lämpligt utrymme för parkering, lastning och

Läs mer

PARKERINGSSTRATEGI. Parkeringszoner Täby kommun. Täby kyrkby. Gullsjön. Visinge. Visinge Gribbylund. Gribbylund. Erikslund

PARKERINGSSTRATEGI. Parkeringszoner Täby kommun. Täby kyrkby. Gullsjön. Visinge. Visinge Gribbylund. Gribbylund. Erikslund [ANTAGANDEHANDLING] 2013-12-10 SBN 243/2013-30 PARKERINGSSTRATEGI Handbok Parkeringszoner Täby kommun Vallentunasjön Täby Täby kyrkby kyrkby Ullnasjön Gullsjön Löttingelund Löttingelund Lövbrunna Lövbrunna

Läs mer

Planbeskrivning. Del av Brynäs 86:1, Södra Hamnpiren Detaljplan för centrumändamål Gävle kommun, Gävleborgs län

Planbeskrivning. Del av Brynäs 86:1, Södra Hamnpiren Detaljplan för centrumändamål Gävle kommun, Gävleborgs län SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE SAMRÅDSHANDLING 2015-01-15 DNR: 14BMN96 HANDLÄGGARE: JOSEF WÅRDSÄTER Planbeskrivning Del av Brynäs 86:1, Södra Hamnpiren Detaljplan för centrumändamål Gävle kommun, Gävleborgs län

Läs mer

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Umeå kommun? Lägg ner kollektivtrafiken 7 Öka kollektivtrafiken Bygg bort cykelvägarna 5 Gör det enkelt att cykla Öppna gamla

Läs mer

Parkeringstal för Kontor Uddvägen, DP Sicklaön 346:1 Västra Sicklaön

Parkeringstal för Kontor Uddvägen, DP Sicklaön 346:1 Västra Sicklaön Nacka 2014-05-12 Promemoria Avsändare: Atrium Ljungberg AB Planenheten Nacka kommun Parkeringstal för Kontor Uddvägen, DP Sicklaön 346:1 Västra Sicklaön 1. Sammanfattning Parkeringstal är riktvärden för

Läs mer

GULLRISET 6 m fl. Detaljplan för. Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län. Diarienummer SBN 2005/0181 214. Upprättad 2005-09-05

GULLRISET 6 m fl. Detaljplan för. Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län. Diarienummer SBN 2005/0181 214. Upprättad 2005-09-05 Diarienummer SBN 2005/0181 214 Detaljplan för GULLRISET 6 m fl Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län Upprättad 2005-09-05 LAGA KRAFT 2005-10-21 1 (7) ANTAGNA PLANHANDLINGAR Plankarta med bestämmelser

Läs mer

Parkering i kvarteret Biet/Sicklaön 142:2 i Nacka

Parkering i kvarteret Biet/Sicklaön 142:2 i Nacka 1 PM 2015:25 Paulina Soliman Jesper Nordlund 2015-05-04 Parkering i kvarteret Biet/Sicklaön 142:2 i Nacka 1. Bakgrund Diligentia planerar att tillföra 39 hyreslägenheter till befintlig bostadsfastighet

Läs mer

datum 2013-12-12 Detaljplan för del av fastigheten VÄSTERBOTTEN 9 i Fosie i Malmö

datum 2013-12-12 Detaljplan för del av fastigheten VÄSTERBOTTEN 9 i Fosie i Malmö datum 2013-12-12 diarienummer 2013-00307 Dp 5318 PLANBESKRIVNING Detaljplan för del av fastigheten VÄSTERBOTTEN 9 i Fosie i Malmö INLEDNING DETALJPLANENS SYFTE Syftet med detaljplanen är att göra det möjligt

Läs mer

Trafikstrategi för Alvesta kommun

Trafikstrategi för Alvesta kommun 2015-04-28 Trafikstrategi för Alvesta kommun Antaget av Kommunfullmäktige 2015-03-24 19 INNEHÅLL Vision och strategi... 3 BILAGOR Bakgrund... 6 Förslag på fortsatt arbete... 11 Ordförklaring... 12 Referenslitteratur...

Läs mer

Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer

Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer Är det verkligen smartare att förtäta storstäder nära kollektivtrafiken? Ja! Vi på Jernhusen

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

Utredning Kommunalt parkeringsbolag

Utredning Kommunalt parkeringsbolag TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen Datum Diarienummer 2013-11-04 KS 2013/516 1 (5) Utredare Mats Åstrand 0410-733618, 0734 422949 mats.astrand@trelleborg.se Utredning Kommunalt parkeringsbolag Ärendebeskrivning

Läs mer

PA RKERINGSNORM. för Kvar nholmen och Malmen

PA RKERINGSNORM. för Kvar nholmen och Malmen PA RKERINGSNORM för Kvar nholmen och Malmen Augusti 2012 Konsult Beställare Isbergs gata 15 205 19 MALMÖ Tel: 010-452 20 00 Org.nr: 556194-7986 Ombud: Jonas Andersson Uppdragsansvarig: Per Eneroth Bitr

Läs mer

PM Trafik och bullerutredning Norrtälje hamn

PM Trafik och bullerutredning Norrtälje hamn PM TRAFIK OCH BULLERUTREDNING 1 Datum 2013-11-27 PM Trafik och bullerutredning Norrtälje hamn Anna-Ida Lundberg ÅF Lars Lindström ÅF Anders Bernhardsson M4Traffic ÅF-Infrastructure AB, Frösundaleden 2

Läs mer

PARKERINGSKÖP Köpa parkering i stället för att bygga i egen regi Parkeringslösning till en lägre kostnad Samlade anläggningar inga fasta platser ökat samnyttjande Umeå har arbetat med parkeringsköp sedan

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande 2013-01-24 Dnr PLAN.2011.33 Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun Planbeskrivning Samrådshandling Enkelt planförfarande Planbeskrivning 1 INLEDNING Detaljplanens

Läs mer

Parkeringsnorm för Karlstads kommun

Parkeringsnorm för Karlstads kommun Parkeringsnorm för Karlstads kommun Riktlinjer för beräkning Antagen av Stadsbyggnadsnämnden 201X-xx-xx 1 BAKGRUND Stadsbyggnadsförvaltningen har fått i uppdrag av Stadsbyggnadsnämnden att revidera nuvarande

Läs mer

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA ARBETSRAPPORT juni 2006 STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA - strategiska stadsbyggnadsanalyser - förslag på riktlinjer för stadsutveckling - konceptskiss inför det fortsatta planarbetet Bakgrund

Läs mer

Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand I samband med detaljplan, Alingsås kommun

Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand I samband med detaljplan, Alingsås kommun Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand Beställare: ALINGSÅS KOMMUN Beställarens representant: Job van Eldijk Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria

Läs mer

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen

Läs mer

Klimat och transporter

Klimat och transporter 2010-03-19 Klimat och transporter Jannica Schelin Processledare för Hållbart Resande i Norrköpings kommun Hållbart Resande Hållbart Resande och Mobility Management Arbetet med Hållbart Resande handlar

Läs mer

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart Hofors genomfart Bakgrund Uppdraget Projektera för en genomfart med målsättningarna att: Förtydliga Hofors tätort och dess infarter Öka tillgängligheten för näringsidkare Skapa en inbjudande känsla för

Läs mer

Vägledning parkeringstal vid detaljplaner och bygglov 2

Vägledning parkeringstal vid detaljplaner och bygglov 2 VÄGLEDNING TILL PARKERINGSTAL VID DETALJPLANER OCH BYGGLOV GÖTEBORGS STAD 2011 Rapporten är framtagen i samarbete mellan Stadsbyggnadskontoret och Trafikkontoret, Göteborgs Stad. Ledningsgrupp: Ylva Löf,

Läs mer

FÖR? Fakta och argument om parkeringsnormer, bostadsbrist och byggande

FÖR? Fakta och argument om parkeringsnormer, bostadsbrist och byggande VEM BYGGER VI FÖR? Fakta och argument om parkeringsnormer, bostadsbrist och byggande Varför pratar vi om parkeringsnormer? Ökad nyproduktion av bostäder och förnyelse av bostadsbyggandet, så att det också

Läs mer

Trafikanalys av Dragonvägen - Odensalavägen, Märsta

Trafikanalys av Dragonvägen - Odensalavägen, Märsta SIGTUNA KOMMUN Trafikanalys av Dragonvägen - Odensalavägen, Märsta 2012-12-13 Uppsala Trafikanalys av Dragonvägen - Odensalavägen, Märsta Datum 2012-12-13 Uppdragsnummer 61381254612 Utgåva/Status Version

Läs mer

Trafiknytt från SKL. Gatukontorsdagarna 2014, Västerås 22 maj. Patrik Wirsenius, SKL

Trafiknytt från SKL. Gatukontorsdagarna 2014, Västerås 22 maj. Patrik Wirsenius, SKL Trafiknytt från SKL Gatukontorsdagarna 2014, Västerås 22 maj Patrik Wirsenius, SKL Aktuella SKL-projekt inom trafik - TRAST 3, ny utgåva 2014-15 - Gångbar stad, ny handbok - Trafiksäkra staden, ny handbok

Läs mer

Parkeringstal för Östersunds kommun

Parkeringstal för Östersunds kommun Dnr Ädh 1591-2006 Parkeringstal för Östersunds kommun Antagen av kommunfullmäktige 2007-06-28 Inledning Plan- och bygglagen föreskriver att när tomter tas i anspråk för bebyggelse skall det tillses att

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av. parkeringsplatsbehov. Antagen av Kommunstyrelsen 2010-04-06

Riktlinjer för bedömning av. parkeringsplatsbehov. Antagen av Kommunstyrelsen 2010-04-06 Riktlinjer för bedömning av parkeringsplatsbehov Antagen av Kommunstyrelsen 2010-04-06 Handlingen är framtagen av Stadsbyggnadskontoret, Partille kommun. Antagen av Kommunstyrelsen 2010-04-06. Ledningsgrupp:

Läs mer

RENARE STADSLUFT. Ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i centrala Skellefteå

RENARE STADSLUFT. Ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i centrala Skellefteå RENARE STADSLUFT Ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i centrala Skellefteå RENARE STADSLUFT ETT FÖRORD Bakgrund Åtgärdsprogram Nuläget 2009 Mål, renare stadsluft KORTSIKTLIGA

Läs mer

Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal

Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal YIMBY Yes In My BackYard. 2009-08-24 Diarienummer: 2007-36164 2009:15 Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal - Inledning YIMBY välkomnar att utbyggnaden av Hammarby Sjöstad fortsätter.

Läs mer

PM NORRA STÄKSÖN TRAFIK

PM NORRA STÄKSÖN TRAFIK PM NORRA STÄKSÖN TRAFIK KONCEPT 2014-08-25 1 Bakgrund Planering för ny etablering på norra delen av Stäksön pågår. Som ett led i arbetet studeras förutsättningarna för trafiken i området. För att etableringen

Läs mer

Cykelstrategi. Cykelstrategi. för Falköpings kommun

Cykelstrategi. Cykelstrategi. för Falköpings kommun Cykelstrategi för Falköpings kommun Innehållsförteckning Inledning 3 dokument 3 Nulägesanalys 4 Vision Falköping som cykelkommun 6 Åtgärdsområden 6 Infrastruktur 6 Säkerhet och trygghet 7 Drift och underhåll

Läs mer

Parkeringstal. Parkeringstal. för Partille kommun. Antagen av Kommunstyrelsen 2011-03-08

Parkeringstal. Parkeringstal. för Partille kommun. Antagen av Kommunstyrelsen 2011-03-08 Parkeringstal för Partille kommun Parkeringstal Antagen av Kommunstyrelsen 2011-03-08 Innehåll Förord 4 Sammanfattning 5 Bakgrund 6 Inledning 6 Parkeringstalen ersätter gällande parkeringsnormer 6 Vikten

Läs mer

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11 HÅLLBART? Frågan om stationsområdet i Höör handlar Frågan om tillgänglighet till platsen rör sig på flera nivåer. Det handlar både om hur man kommer till och från, men också om hur man kan röra sig på

Läs mer

Vellinge kommun PARKERINGSNORM

Vellinge kommun PARKERINGSNORM Mars 2007 Denna utredning har utförts under januari 2006 - mars 2007 av följande projektorganisation: Konsult Tyréns AB Isbergs gata 15 205 19 Malmö Tel: 042-698 16 00 Org.nr 556194-7986 Beställare Vellinge

Läs mer

Hamn- och gatunämndens mål och inriktningar 2013-2015

Hamn- och gatunämndens mål och inriktningar 2013-2015 Hamn- och gatunämndens mål och inriktningar 2013-2015 2012-09-26 2012-09-26 1. Kommunfullmäktiges målinriktningar Kommunfullmäktige har formulerat fyra strategiska målinriktningar som ska brytas ner av

Läs mer

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 Peter Blid Tel: 0739 403922 Peter.blid@novusgroup.se Annelie Önnerud Åström Tel: 0739 403761

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Med vilka färdmedel skulle du vilja resa sträckan Njurunda-Sundsvall? Pendeltåg Cykla, pendeltåg, buss Cykel och

Läs mer

Trafikutredning - antagandehandling SVARTE

Trafikutredning - antagandehandling SVARTE November 2008 Denna utredning utfördes 2005/2006 och har uppdaterats under januari-februari respektive oktober-november 2008 av följande projektorganisation: Konsult Tyréns AB Isbergs gata 15 205 19 Malmö

Läs mer

Remissversion av Parkeringsnorm för Helsingborg Härmed översändes remissversionen av parkeringsnorm för kännedom och synpunkter.

Remissversion av Parkeringsnorm för Helsingborg Härmed översändes remissversionen av parkeringsnorm för kännedom och synpunkter. Helsingborg 5 mars 2007 Enligt sändlista (VGV) Remissversion av Parkeringsnorm för Helsingborg Härmed översändes remissversionen av parkeringsnorm för kännedom och synpunkter. Den nu gällande parkeringsnormen

Läs mer

PROJEKT: MÖLNLYCKE LOGISTIKPARK ETAPP 3

PROJEKT: MÖLNLYCKE LOGISTIKPARK ETAPP 3 PROJEKT: MÖLNLYCKE LOGISTIKPARK ETAPP 3 TOMTSTORLEK: 26 000 M 2 ADRESS: RETURVÄGEN 1, MÖLNLYCKE - Next Step Group - BYGGFAKTA Detaljplan: Detaljplanen är färdig och byggklar för verksamheter inom handel,

Läs mer

Nuläge, brister och behov

Nuläge, brister och behov Nuläge, brister och behov Åtgärdsvalsstudie ABB-industriområde och Väsmanstrand 2014-10-15 Nuläge 2046 Antal fordon per veckodygn inom området se karta in i området, ut från området, totalt. Mätningarna

Läs mer

Mer människor, mindre trafik

Mer människor, mindre trafik Mer människor, mindre trafik Nyckeln till ett större och mer hållbart Göteborg Västlänken En storstad med trivsel och nära till det mesta Året är 2026 och Göteborgsregionen beräknas ha 1,6 miljoner invånare,

Läs mer

BALKÅKRA STRÄDDOR SVARTE - TRAFIKUTREDNING

BALKÅKRA STRÄDDOR SVARTE - TRAFIKUTREDNING RAPPORT BALKÅKRA STRÄDDOR SVARTE - TRAFIKUTREDNING 2012-11-01 Uppdrag: 230078, Svarte Midroc Titel på rapport: Balkåkra Sträddor Svarte - Trafikutredning Status: Slutrapport Datum: 2012-11-01 Medverkande

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt 1:16 i stadsdelen Marieberg (ca 100 lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt 1:16 i stadsdelen Marieberg (ca 100 lägenheter) STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (8) 2013-01-21 Handläggare: Julia Nedersjö Tfn 08-508 27 585 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt

Läs mer

Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies

Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies OMSLAGSFOTO:DIGITALSTUDION Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies Stadens nämnder och bolag skall upprätta riktlinjer för resande omfattande såväl resande

Läs mer

STYRDOKUMENT. Antaget av kommunfullmäktige 2013-02-18, 2 Parkeringsstrategi. Ludvika centrum. Antaget av Kommunfullmäktige 2013-02-18

STYRDOKUMENT. Antaget av kommunfullmäktige 2013-02-18, 2 Parkeringsstrategi. Ludvika centrum. Antaget av Kommunfullmäktige 2013-02-18 STYRDOKUMENT Antaget av kommunfullmäktige 2013-02-18, 2 Parkeringsstrategi Ludvika centrum Antaget av Kommunfullmäktige 2013-02-18 Revideras 2015 Parkeringsstrategi för Ludvika centrum Parkeringsstrategin

Läs mer

GÅNG- OCH CYKELPLAN Piteå kommun

GÅNG- OCH CYKELPLAN Piteå kommun GÅNG- OCH CYKELPLAN Piteå kommun Dokumentnamn Do kumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Gång- och cykelplan Plan 2011-03-21 54 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad

Läs mer

Rävbergsvägen industri kontor bilservice vård skola

Rävbergsvägen industri kontor bilservice vård skola Rävbergsvägen industri kontor bilservice vård skola Rävbergsvägen industri kontor bilservice vård skola Europeiska unionen Verksamhetsområdets yta: 150 000 kvm Avstånd Landvetter: 26 km Avstånd Centralstationen/City:

Läs mer

Cykelsatsningen i Gävle. Helena Werre Marie Wallström

Cykelsatsningen i Gävle. Helena Werre Marie Wallström Cykelsatsningen i Gävle Helena Werre Marie Wallström Utgångspunkter Nationella och regionala mål Transportpolitiska mål Transportpolitikens mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt

Läs mer

Studentbostäder, restaurang och livsmedelsbutik på Trollbäcksvägen

Studentbostäder, restaurang och livsmedelsbutik på Trollbäcksvägen LAGA KRAFTHANDLING Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Henrik Svensson, Planarkitekt PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Studentbostäder, restaurang och livsmedelsbutik på Trollbäcksvägen Hanviken

Läs mer

LANDVETTER. Boarding Point PROJEKT: HÄRRYDA SKÄLLARED 1:132 TOMTSTORLEK: 11 688 M 2 ADRESS: SKALMEREDSVÄGEN 4, HÄRRYDA

LANDVETTER. Boarding Point PROJEKT: HÄRRYDA SKÄLLARED 1:132 TOMTSTORLEK: 11 688 M 2 ADRESS: SKALMEREDSVÄGEN 4, HÄRRYDA LANDVETTER Boarding Point PROJEKT: HÄRRYDA SKÄLLARED 1:132 TOMTSTORLEK: 11 688 M 2 ADRESS: SKALMEREDSVÄGEN 4, HÄRRYDA BYGGFAKTA Detaljplan: Industri, kontor och handel med skrymmande varor. Maximal byggnadshöjd

Läs mer

Kungsbacka. Stadshusets utbyggnad i Kungsbacka stad. Parkeringsutredning. 2009-04-27, rev 2009-06-05

Kungsbacka. Stadshusets utbyggnad i Kungsbacka stad. Parkeringsutredning. 2009-04-27, rev 2009-06-05 Kungsbacka Beställare Projektledare Kungsbacka stad Stadshuset 434 81 Kungsbacka 0300-83 40 00 Hasse Andersson Konsult Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg 031-50 70 00 Ebbe

Läs mer

Det goda livet 2013-09-16. TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? TRIVECTOR TRAFFIC.

Det goda livet 2013-09-16. TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? TRIVECTOR TRAFFIC. Välkommen till TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? Det goda livet TRIVECTOR TRAFFIC Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag 90 anställda, Traffic 50 Kontor i Lund,

Läs mer

Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen

Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen Fotgängarnas förening (FOT) är positiva till att Stockholm stad tagit fram

Läs mer

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter

Läs mer

TRAFIKUTREDNING Stenungsunds Montessoriskola/förskola

TRAFIKUTREDNING Stenungsunds Montessoriskola/förskola TRAFIKUTREDNING Stenungsunds Montessoriskola/förskola Sweco Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, 403 14 Göteborg Telefon 031-62 75 00 Telefax 031-62 77 22 www.sweco.se Sweco Infrastructure AB Org.nr 556507-0868

Läs mer

Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258

Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258 YIMBY Yes In My BackYard. 2011-10-25 2011:13 Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258 Nätverket YIMBY ser mycket positivt på Botkyrka kommuns planer att förtäta och koppla samman Alby och Eriksberg.

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Lokala investeringsprogrammet Näringslivskontoret

Lokala investeringsprogrammet Näringslivskontoret Lokala investeringsprogrammet Näringslivskontoret Dnr xxx (se avtalet) Bilpoolslansering i Hammarby sjöstad SLUTRAPPORT SAMMANFATTNING... 2 PROJEKTET... 2 BESKRIVNING... 2 TIDPLAN... 2 MÅL... 2 REFERENSOBJEKT...

Läs mer

Parkeringsutredning Örnsköldsvik

Parkeringsutredning Örnsköldsvik Rapport: 2013:111 / Version: 1.2 Parkeringsutredning Örnsköldsvik Dokumentinformation Titel: Parkeringsutredning Örnsköldsvik Serie nr: 2013:111 Projektnr: 13151 Författare: Kvalitetsgranskning: Beställare:

Läs mer

PARKERINGSNORM FÖR UPPSALA KOMMUN

PARKERINGSNORM FÖR UPPSALA KOMMUN PLAN- OCH BYGGNADSNÄMNDEN PARKERINGSNORM FÖR UPPSALA KOMMUN Antagen av plan- och byggnadsnämnden 2013-12-12 412 Läsanvisning I parkeringsnormens inledning beskrivs syftet med parkeringsnormen och dess

Läs mer

Planeten ska med! Hållbar mobilitet, SWEPOMM

Planeten ska med! Hållbar mobilitet, SWEPOMM Planeten ska med! Hållbar mobilitet, SWEPOMM Kort om Riksbyggen Bygger fastigheter med bostadsrätt Skapar bostadsrättsföreningar Förvaltar fastigheterna åt bostadsrättsföreningarna Antal anställda ca 2

Läs mer

Öresundstågen ger Höör direkt förbindelse med Köpenhamn, Humlebeck med konsthallen Louisiana och Helsingör

Öresundstågen ger Höör direkt förbindelse med Köpenhamn, Humlebeck med konsthallen Louisiana och Helsingör Mål och riktlinjer Ny bebyggelse ska lokaliseras så att kollektivtrafik och cykling främjas. Kommunen ska arbeta för att öka trafiksäkerheten med inriktning mot att nå nollvisionen. Ett sätt är att genomföra

Läs mer

DP Kv Pyramiden 3 och 4. Trafikutredning BILAGA TILL PLANGRANSKNING. Stockholm 2014-04-03

DP Kv Pyramiden 3 och 4. Trafikutredning BILAGA TILL PLANGRANSKNING. Stockholm 2014-04-03 DP Kv Pyramiden 3 och 4 Trafikutredning BILAGA TILL PLANGRANSKNING Stockholm 2014-04-03 Trafikutredning DP Kv Pyramiden 3 och 4 Datum 2014-04-03 Uppdragsnummer 61191251445000 Utgåva/Status Plansamråd Ramzi

Läs mer

PLANBESKRIVNING SKJUTSHÅLLET 1. Fittja, Botkyrka Kommun. Detaljplan för E56-50 1(6) Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten

PLANBESKRIVNING SKJUTSHÅLLET 1. Fittja, Botkyrka Kommun. Detaljplan för E56-50 1(6) Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten 1(6) Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Referens: Olof Karlsson, planarkitekt Detaljplan för SKJUTSHÅLLET 1 Fittja, Botkyrka Kommun PLANBESKRIVNING Planområdets läge 2(6) HANDLINGAR Detaljplanen

Läs mer

11/10/2013 HÅLLBARA BESÖKSRESOR TILL KÖPCENTRA ÄR DET MÖJLIGT? INKÖPSRESORNA IDAG 2 INKÖPSRESORNAS OMFATTNING. Fler VARFÖR KÖPCENTRA?

11/10/2013 HÅLLBARA BESÖKSRESOR TILL KÖPCENTRA ÄR DET MÖJLIGT? INKÖPSRESORNA IDAG 2 INKÖPSRESORNAS OMFATTNING. Fler VARFÖR KÖPCENTRA? HÅLLBARA BESÖKSRESOR TILL KÖPCENTRA ÄR DET MÖJLIGT? Caroline Ljungberg SKL s Trafik- och gatudagar 2013 INKÖPSRESORNA IDAG 2 INKÖPSRESORNAS OMFATTNING HUR MAN RESER FÖR ATT HANDLA - ANTAL RESOR PER PERSON

Läs mer

PARKERINGSNORM FÖR ULRICEHAMNS TÄTORT

PARKERINGSNORM FÖR ULRICEHAMNS TÄTORT Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler >> Styrdokument PARKERINGSNORM FÖR ULRICEHAMNS TÄTORT ANTAGET AV: KOMMUNSTYRELSEN DATUM: 2015-10-08, 253 ANSVAR UPPFÖLJNING: SEKTORCHEF MSB GÄLLER TILL OCH

Läs mer

Hållbart resande i Jönköping. Olle Gustafsson Projektledare Hållbart resande Jönköpings kommun

Hållbart resande i Jönköping. Olle Gustafsson Projektledare Hållbart resande Jönköpings kommun Hållbart resande i Jönköping Olle Gustafsson Projektledare Hållbart resande Jönköpings kommun Vad är hållbart resande? - Beteendepåverkan för ökad gång, cykling och resande med kollektivtrafik - Effektiviserad

Läs mer

Skellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder

Skellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder Medborgardialog Skellefteås satsningar på Näringsliv Infrastruktur Bostäder VARFÖR EN TRAFIKSTRATEGI? Avsiktsförklaring samt samarbetsavtal med Trafikverket Avsiktsförklaringen innebär att kommunen och

Läs mer

Bebyggelsestruktur och persontransporter

Bebyggelsestruktur och persontransporter Bebyggelsestruktur och persontransporter Institutionen för teknik och samhälle Lunds Tekniska Högskola Allmänt om bebyggelse och persontransporter Bakgrund Det finns en ganska utbredd uppfattning bland

Läs mer

A 4993 PLANBESKRIVNING. Detaljplan för del av Kolberga 2:69 Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2009-08-30

A 4993 PLANBESKRIVNING. Detaljplan för del av Kolberga 2:69 Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2009-08-30 A 4993 Detaljplan för del av Kolberga 2:69 Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2009-08-30 Uppdragsbeslut 2009-06-17 Samrådsbeslut 2009-10-14 Utställningsbeslut 2010-02-10

Läs mer

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden Stockholm växer Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden stockholm.se/norradjurgardsstaden The Capital of Scandinavia ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden

Läs mer

Bättre luft. Mindre buller. Klimat

Bättre luft. Mindre buller. Klimat Klimat Bättre luft Mindre buller Tyst sida avsteg från bullerriktvärden Områden med stadskaraktär, kvartersstruktur och god kollektivtrafik 65 db(a) bullrig sida - < 50 db(a) tyst sida 1 Koldioxidminskning

Läs mer

PARKERINGSNORM FÖR BORÅS STAD REMISSFÖRSLAG 2015-09-15

PARKERINGSNORM FÖR BORÅS STAD REMISSFÖRSLAG 2015-09-15 PARKERINGSNORM FÖR BORÅS STAD REMISSFÖRSLAG 2015-09-15 1 Projektorganisation Styrgrupp Projektledning Projektgrupp Alf Iwarsson, Tekniska förvaltningen Anders Engberg, Samhällsbyggnadsförvaltningen Andreas

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer