Läkemedel Uppföljning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Läkemedel Uppföljning"

Transkript

1 Läkemedel Uppföljning Granskning på uppdrag av Region Skånes revisorer Pär Ahlborg Nils Rydmarker Helseplan Stadsgården Stockholm tel helseplan.se

2 Innehåll 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och avgränsning Revisionsfrågor Metod och revisionskriterier Projektorganisation Samordning av läkemedelsfrågor i Region Skåne Iakttagelser, bedömningar och slutsatser Iakttagelser: Riktlinjer Regionala riktlinjer för en samlad läkemedelslista Riktlinjer för behandling av kostsam läkemedelsterapi Slutsatser: Riktlinjer Iakttagelser: Förskrivning av läkemedel Ineffektiv läkemedelsförskrivning Arbete för effektiv läkemedelsförskrivning Läkemedelsgenomgång enligt Skånemodellen Gränssnitt och patientansvar Slutsatser: Förskrivning av läkemedel Iakttagelser: Patientupplevelsen gällande förskrivning av läkemedel Slutsatser: Patientupplevelsen av förskrivning av läkemedel Iakttagelser: IT-stöd Aktuella IT-stöd Slutsatser: IT-stöd Bilaga 1 Intervjuförteckning

3 1. Sammanfattning Granskningen skall ge revisorerna underlag för att bedöma hur Region Skåne arbetar med Läkemedelsanvändning med fokus äldre och med Specialläkemedel (kostsamma läkemedel). Vår bedömning är att Region Skåne genom Läkemedelsrådet och Enheten för läkemedelsstyrning arbetar aktivt för en sund läkemedelsanvändning i Regionen. Riktade insatser mot äldre och deras läkemedelsanvändning har fått eftersträvad effekt. Förskrivningen av olämpliga läkemedel till personer som är 75 år eller äldre har tidigare år legat högre i Region Skåne än i övriga Riket. Det mönstret har nu planats ut. Vi bedömer att ett ökande antal läkemedelsgenomgångar under några år i följd kan vara ett bidragande skäl till detta. Av samma skäl bedömer vi att det är allvarligt att antalet tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar i primärvården minskade kraftigt under Vår bedömning är att befintliga IT-system inte är tillräckligt integrerade i varandra för att förskrivaren skall få en god översikt över ordinerade läkemedel och sjukdomsbild. Det faktum att primärvården och slutenvården arbetar i olika journalsystem som inte kommunicerar med varandra kan medföra att information går förlorad när patienten rör sig mellan vårdnivåer. Vår bedömning är att övergripande principer för användning av kostsam läkemedelsterapi har funnits sedan Därtill finns detaljerade riktlinjeanvisningar för specifika läkemedelsgrupper. I de fall Regionen inte har egna riktlinjer tillämpas riktlinjer utgivna av andra inom området etablerade organisationer. Vi bedömer utifrån intervjuerna med representanter från både slutenvård och primärvård att riktlinjerna är kända i hög grad. Vår bedömning är att patientsäkerheten och kvaliteten på läkemedelshanteringen inom slutenvården skulle öka om Region Skåne införde så kallade slutenvårdsdoser (automatisk produktion av patientindividuella doser). Vår bedömning är att verkställandet av de planer och beslut som tas i Läkemedelsrådet, Enheten för läkemedelsstyrning och terapigrupperna bör skyndas på. Läkemedelsrådets verksamhetsberättelse liksom genomförda intervjuer bekräftar att flera åtgärder vidtagits för att implementera de förbättringsförslag som gavs i rapporterna nr 13/2012, nr 9/2012 och nr 28/2010 och yttrandena från Regionstyrelsen och Hälso- och sjukvårdsnämnden (Dnr , Dnr och Dnr ). På övergripande nivå är arbetet välorganiserat. Lokalt ute på enheterna krävs tydligare organisation och ansvarsroller för att tidigare rekommendationer skall implementeras i önskvärd takt. Vi rekommenderar att Enheten för läkemedelsstyrning genomför en granskning av vad som orsakade den kraftiga försämringen av antalet tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar i primärvården under Vi rekommenderar att en primärvårdsläkare bär huvudansvaret för att patienten har en fullständig och uppdaterad läkemedelslista. För att detta skall vara möjligt krävs ett välfungerande informationsutbyte mellan primärvården och slutenvården. Dagens utskrivningsinformation är till för patienten. En mer utförlig utskrivningsinformation med information om ordinerade läkemedel bör skickas till ansvarig primärvårdsläkare. Vi rekommenderar att förvaltningen Medicinsk service arbetar för en ökad integration av IT-system. Journalsystem och ordinationsverktyg måste kunna kommunicera med varandra. Region Skåne bör 3

4 följa Kriminalvårdens exempel att integrera primärvårdens journalsystem PMO med ordinationsverktyget Pascal. Vi rekommenderar att Region Skåne påbörjar införandet av slutenvårdsdoser med så kallade CLMAprocesser 1 inom slutenvården. Vi rekommenderar att Region Skåne genomför en uppföljningsrevision ett år efter att den Nationella ordinationsdatabasen (NOD) införts Revisionsfrågor: 1. Hur ser det ut idag jämfört med tidigare granskningar? Vår bedömning är att gränssnittet mellan primärvård och slutenvård är oklart och föranleder problem som är negativa både ur kvalitativa och ekonomiska aspekter. Liksom rapport nr 13/2012 visade bedömer vi att det saknas ett tydligt helhetsansvar för patientens läkemedelsanvändning. Vi bedömer att epikriser och information om läkemedelsanvändning inte förs över på ett smidigt sätt när patienter rör sig mellan vårdnivåer. Primärt gäller detta när patienter skrivs ut från slutenvården. Den utskrivningsinformation som patienten får från slutenvården ger inte en heltäckande bild av vilka mediciner som ordinerats patienten. I praktiken blir det patientens ansvar att se till att medicinlistan stämmer. I synnerhet äldre personer som också är stora läkemedelskonsumenter kan ha svårt att ta detta ansvar. Ett av få områden som försämrats jämfört med 2012 är att antalet tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar i primärvården har gått ned. Vi rekommenderar att en primärvårdsläkare bär huvudansvaret för att patienten har en fullständig och uppdaterad läkemedelslista. För att detta skall vara möjligt krävs ett välfungerande informationsutbyte mellan primärvården och slutenvården. Dagens utskrivningsinformation är till för patienten. En mer utförlig utskrivningsinformation med information om ordinerade läkemedel bör skickas till ansvarig primärvårdsläkare. Vi rekommenderar att Enheten för läkemedelsstyrning satsar på en informationskampanj om vikten av att ta de ordinerade läkemedlen. Detta görs med fördel i samarbete med personer och organisationer som patienten regelbundet träffar och har förtroende för. Hemsjukvården, patientoch anhörigföreningar bör tillsammans med slutenvård och primärvård involveras i kampanjen. Vi rekommenderar att Medicinsk service arbetar för en ökad integration av IT-system. Journalsystem och ordinationsverktyg måste kunna kommunicera med varandra. Region Skåne bör följa Kriminalvårdens exempel att integrera PMO med Pascal. Vi rekommenderar att Enheten för läkemedelsstyrning gör en granskning av vad som verkligen orsakade den kraftiga försämringen av antalet tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar i primärvården under Även om skälet till försämringen var omorganisationen av förvaltningarna i Regionen är detta allvarligt. Omorganisationer pågår ständigt och kommer att göra det även i framtiden. Verksamheten måste kunna hantera omorganisationer på ett sätt som gör att patientsäkerheten inte äventyras. 1 Länk: 1&search_term=closed%20loop%23pg30 (CLMA-process) 4

5 2. Hur upplever patienten antalet utskrivna läkemedel och kvaliteten på läkemedelsprocessen/hanteringen? Vår bedömning är att det finns en risk med upprepade byten av generika. Det kan föranleda att patienten tar fel läkemedel. Enligt patientföreningarna är det vanligt förekommande att fel läkemedel tas och detta perspektiv bör vägas in vid förskrivning av läkemedel. Då läkare generellt endast skriver ut läkemedel relaterade till deras egen specialitet måste patienter som tar många olika typer av läkemedel ofta kontakta flera läkare. Vi bedömer att med ett ökat antal förskrivande läkare så ökar också felkällorna. Gränssnitten där information kan gå förlorad ökar. Dessutom kan det innebära praktiska besvär för patienten. Vi bedömer att nuvarande situation med ofullständiga läkemedelslistor inte är säker ur ett patientperspektiv. Om patienten själv inte är uppmärksam finns risk för felordinering och icke önskvärda läkemedelsinteraktioner. Vi rekommenderar att Enheten för läkemedelsstyrning utför en översyn av förskrivningen av generika till äldre personer. Äldre personer är känsligare för återkommande byten av generika än övriga patientgrupper. Vi rekommenderar en ökad kommunikation mellan primärvård och slutenvård gällande patientens läkemedelslista. Patienten bör precis som idag få med sig en lista vid utskrivning. Den bör dock endast syfta till att patienten skall känna trygghet. Utöver denna lista bör en vårdgivargemensam lista finnas som alla ordinerande läkare kan uppdatera. 3. Har Läkemedelsrådets regionala riktlinjer för en samlad läkemedelslista implementerats och i vilken utsträckning används dessa i Region Skåne? Vår bedömning är att det finns utförliga riktlinjer för hantering av en samlad läkemedelslista. Det är riktlinjer delvis tänkta att användas när man arbetar med ordinationsverktyget Pascal och Nationella ordinationsdatabasen (NOD). NOD är ännu inte implementerat och följaktligen har inte riktlinjerna kunnat omsättas i praktiken fullt ut. Det är bra att riktlinjer etablerats i förväg. Det ökar sannolikheten för en god implementering av NOD. Vi bedömer dock att medvetenheten är liten om att riktlinjerna finns. Detta faktum främjar inte en god och jämlik vård. Vi rekommenderar att Läkemedelsrådet och Enheten för läkemedelsstyrning intensifierar kommunikationen med förskrivare gällande riktlinjerna för hantering av en samlad läkemedelslista. En medvetenhet om riktlinjerna och ett gemensamt förfarande vid läkemedelsutskrivning är nödvändigt för att få en jämlik vård i hela Region Skåne. Riktlinjerna kan också fungera som ett stöd till nyutbildade läkare. 4. Har övergripande riktlinjer för behandling av kostsam läkemedelsterapi tagits fram och i så fall i vilken utsträckning används dessa i Region Skåne? Vår bedömning är att övergripande principer för användning av kostsam läkemedelsterapi har funnits sedan Därtill finns detaljerade riktlinjeanvisningar för specifika läkemedelsgrupper. I de fall Regionen inte har egna riktlinjer tillämpas riktlinjer utgivna av andra inom området etablerade organisationer. Vi bedömer utifrån intervjuerna med representanter från både slutenvård och primärvård att riktlinjerna är kända i hög grad. Den audit som Läkemedelsrådes terapigrupp för biologiska läkemedel har tagit fram har gett effekt i form av ett ökat medvetande av riktlinjerna. På Regionens hemsida finns riktlinjer för läkemedel för totalt 20 användningsområden. Riktlinjer för 15 av användningsområdena är uppdaterade sedan rapport nr 13/2012, nr 9/2012 och nr 28/ Hur har IT-stödet utvecklats för läkemedelsgenomgångar sedan föregående granskningar och hur fortlöper arbetet med att bygga mallar i journalsystemet? Vi bedömer att Region Skånes befintliga IT-system inte är tillräckligt integrerade i varandra för att förskrivaren skall få en god översikt över ordinerade läkemedel och sjukdomsbild. Det faktum att 5

6 primärvården och slutenvården arbetar i olika journalsystem som inte kommunicerar med varandra kan medföra att information går förlorad när patienten rör sig mellan vårdnivåer. Det finns en risk för felordinationer beroende på vilken informationskälla förskrivaren stöder sitt beslut på. Vi bedömer att mallar i journalsystem inte uppdateras i tillräcklig utsträckning. Medvetenheten om att det finns mallar är låg. Representanter från granskade verksamheter har inte samma kunskap. Det är viktigt att alla användare av IT-systemen nås av samma information och att man har en regiongemensam standard för hur man arbetar i IT-systemen. Utan en standard är det också svårt att vidareutveckla systemen eftersom inte alla användare har samma utgångspunkt. Vi rekommenderar att Region Skåne arbetar för en ökad integration av IT-system. Journalsystem och ordinationsverktyg måste kunna kommunicera med varandra. Region Skåne bör följa Kriminalvårdens exempel att integrera journalsystemet PMO med Pascal. Vi rekommenderar att Region Skåne aktivt arbetar för ett införande av NOD inom en snar framtid. Region Skåne kan inte styra införandet. Region Skåne kan däremot driva frågan framåt i forum tillsammans med CeHis och övriga landsting. Vi rekommenderar att ett tydligt grepp tas för att efter hand skapa mallar och implementera dessa i journalsystemen. Förbättringsförslag bör samlas in undervägs för att kunna uppdatera mallarna kontinuerligt. I den mån det inte finns ansvariga för malluppdatering på respektive klinik rekommenderar vi att sådana utses. Det bör finnas en regiongemensam standard för arbetet i systemen. 6. Hur mycket läkemedel skrivs ut i onödan och hur mycket av dessa läkemedel används inte? Vilka insatser görs för att tillse att läkemedel inte skrivs ut i onödan? Vår bedömning är att Region Skåne har bra kontroll över förskrivningen av kostsamma läkemedel. Vi bedömer att Region Skåne har haft problem med överförskrivning av olämpliga läkemedel till äldre. Omfattande insatser har nu bidragit till att minska förskrivningen. Vi bedömer att Region Skåne inte har kontroll över patientens bruk av läkemedel. I praktiken är det svårt att följa upp patienters bruk av läkemedel. Patienter hämtar inte alltid ut och/eller brukar inte alltid läkemedel enligt ordination. Under förutsättning att läkaren förskrivit ett passande läkemedel är det negativt sett ur patientens hälsoperspektiv om patienten inte hämtar ut läkemedlet. Vår granskning visar att cirka 20 % av de läkemedel som förskrivs hämtas aldrig ut. Vi bedömer att detta nödvändigtvis inte är negativt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Läkemedel som ligger kvar outhämtade på ett apotek kan komma till nytta för en annan person. Av de som hämtar ut sina läkemedel tar inte alla sina läkemedel enligt ordination. En del patienter tar fel antal tabletter, en del vid fel tidpunkt och andra inte alls. Vi bedömer att ur ett samhällsekonomiskt perspektiv förskrivs de läkemedel helt i onödan som patienter hämtar ut men inte tar. Granskningen visar att 50 % av de läkemedel som används vid långtidsmedicinering skrivs ut i onödan. Vi bedömer att Regionen arbetar proaktivt med att koncentrera läkemedelsförskrivningen till de läkemedel patienten verkligen behöver. Vi bedömer däremot att Regionen inte arbetar lika proaktivt med att se till att följsamheten bland patienterna att ta sina läkemedel är god. Detta får till följd att läkemedel förskrivs i onödan. Vi bedömer att läkemedelslistan Mina mediciner är ett utmärkt exempel på en åtgärd som kan minska problemet med läkemedel som skrivs ut i onödan. Vi bedömer även att det är positivt att läkare övergår från att skriva ut stora doser till små doser vid första uttaget av läkemedlet. Vi rekommenderar att ordentliga uppföljningssystem för läkemedel byggs in i journal- och ordinationssystem. Att kunna härleda patientens bruk av läkemedel skulle vara lämpligt både ur ett kvalitets- och ekonomiskt perspektiv. Vi rekommenderar att Enheten för läkemedelsstyrning satsar på en informationskampanj om vikten av att ta de ordinerade läkemedlen. Detta görs med fördel i samarbete med personer och organisationer som patienten regelbundet träffar och har förtroende för. Hemsjukvården, patientoch anhörigföreningar bör tillsammans med slutenvård och primärvård involveras i kampanjen. 6

7 2. Inledning 2.1. Bakgrund Läkemedel 2.2. Syfte och avgränsning Granskningen skall, de Revisionsfrågor Förutom vad som angivits ovan utgår granskningen från följande frågor: 1. Hur ser det ut idag jämfört med tidigare granskningar? 2. Hur upplever patienten antalet utskrivna läkemedel och kvaliteten på läkemedelsprocessen/hanteringen? 3. Har Läkemedelsrådets regionala riktlinjer för en samlad läkemedelslista implementerats och i vilken utsträckning används dessa i Region Skåne? 4. Har övergripande riktlinjer för behandling av kostsam läkemedelsterapi tagits fram och i så fall i vilken utsträckning används dessa i Region Skåne? 5. Hur har IT-stödet utvecklats för läkemedelsgenomgångar sedan föregående granskningar och hur fortlöper arbetet med att bygga mallar i journalsystemet? 6. Hur mycket läkemedel skrivs ut i onödan och hur mycket av dessa läkemedel används inte? Vilka insatser görs för att tillse att läkemedel inte skrivs ut i onödan? 2.4. Metod och revisionskriterier Granskningen har genomförts med hjälp av dokumentstudier, intervjuer och benchmarking. Vi har använt oss av djupintervjuer och har genomfört dessa enligt en i förväg fastställd intervjumall. Intervjuerna har dels genomförts via personliga möten (14 intervjuer) dels via telefon (26 intervjuer). Vi har intervjuat personer från Region Skåne, Skånes kommuner, privata vårdgivare i Skåne, patientföreningar 7

8 samt en extern IT-konsult från Inera och en chefsapotekare från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. En utförlig intervjuförteckning finns i bilaga 1. De dokument som studerats beskrivs nedan: Revisionskriterier, det vill säga de bedömningskriterier som utgjort grunden för revisionens analyser, slutsatser och bedömningar, är i denna granskning främst: Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Patientsäkerhetslagen (2010:659) Övriga dokument som studerats är bland annat: Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsberättelse 2013 Vårdproduktionsberedningens verksamhetsberättelse 2013 Verksamhetsberättelse för det regionala läkemedelsarbetet 2013 (Läkemedelsrådet och Läkemedelsenheten) Strategi för Läkemedelrådets arbete i Region Skåne Läkemedelsrådets i Skåne rekommendationer och riktlinjer för läkemedel och dess användning Skånelistan Läkemedelsrådets i Skåne lista över rekommenderade läkemedel Region Skånes Riktlinjer för hantering av en samlad läkemedelslista Region Skånes Riktlinjer för utskrivningsinformation Region Skånes övergripande principer för användning av kostsam läkemedelsterapi Läkemedel och äldre. Guide för att minska ogynnsamma effekter av läkemedel hos äldre, Läkemedelsrådet i Skåne 2014 Rapport nr 13/2012 Läkemedelsanvändning med fokus på äldre - uppföljning Rapport nr 9/2012 Specialläkemedel Rapport nr 28/2010 Läkemedelsanvändning med fokus på äldre Socialstyrelsens läkemedelsregister Tandvård- och läkemedelsförmånsverkets (TLV) läkemedelsregister Regionstyrelsens yttranden Dnr , Dnr och Dnr Hälso- och sjukvårdsnämndens yttranden Dnr , Dnr och Dnr Projektorganisation Projektledare från revisionskontoret var biträdande yrkesrevisor Åsa Nilsson. Representant från Regionens revisorer var Lars-Olof Olsson. På Helseplan var Pär Ahlborg projektledare och konsulten Nils Rydmarker var involverad i arbetet. Marie Öberg Lindevall var intern kvalitetsansvarig på Helseplan. 8

9 3. Samordning av läkemedelsfrågor i Region Skåne Läkemedelsrådet Läkemedelsrådet är ett expertorgan vars uppdrag är att utveckla och samordna läkemedelsfrågor inom Region Skåne. Hälso- och sjukvårdsdirekören är Läkemedelsrådets uppdragsgivare. I legal mening utgör Läkemedelsrådet den regionala läkemedelskommittéen. 2 Till Läkemedelsrådet knyts sakkunniga inom läkemedelsområdet. Dessa skall verka för en medicinskt ändamålsenlig, effektiv, säker och hälsoekonomisk användning av läkemedel inom öppen och sluten vård, tandvård samt inom den primärkommunala sjukvården. 3 Bland Läkemedelsrådets huvuduppgifter hör att framställa en regiongemensam baslista med rekommenderade läkemedel (Skånelistan) med tillhörande bakgrundsmaterial. Läkemedelsrådet skall vara det medicinska expertorganet vid upphandling av läkemedel, följa upp förskrivningsmönster och läkemedelskostnader, samt bistå med utbildning och information. Som expertorgan skall Läkemedelsrådet vara tillgängligt för och arbeta mot samtliga aktörer inom skånsk hälso- och sjukvård. Läkemedelsrådet leder och samordnar ett regionalt nätverk. I nätverket ingår läkemedelsansvariga läkare från förvaltningarna. Dessa utgör basen i lokala läkemedelsnätverk. I de lokala nätverken ingår även representanter från sjukhus, primärvård, privat vård, kommuner samt apotekare. Förvaltningschefen utser deltagare och organiserar de lokala läkemedelsnätverken efter lokala behov och förutsättningar. Läkemedelsrådet tillsätter även terapigrupper och utser dess deltagare. Terapigrupperna tar fram information och lämnar förslag till Skånelistan och till upphandling av läkemedel till den slutna vården. Grupperna medverkar också i framtagandet av regionala riktlinjer i läkemedelsfrågor och är tillgängliga för Läkemedelsrådet avseende utbildning. I februari 2013 fastställdes en ny läkemedelsstrategi för åren Fokusområden i strategin är följande: Patientsäkerhet och läkemedel Ansvarsfull professionell förskrivning Nya läkemedelsterapier Resursfördelning och uppföljning Avtal Samverkan och kommunikation Läkemedel och miljö Enheten för läkemedelsstyrning Enheten för läkemedelsstyrning fungerar som stöd till Läkemedelsrådet och dess terapigrupper. Bland annat har man ett praktiskt ansvar för Skånelistan. Enheten för läkemedelsstyrning ansvarar också för regionala och nationella uppdrag. Exempel på uppdrag är budgetarbete, prognostisering av 2 Enligt lag om Läkemedelskommittéer (SFS 1996:1157). 3 Läkemedelsrådets ansvar regleras i Reglemente för Läkemedelsrådet Skåne (HSN/040041). 9

10 läkemedelskostnader, uppföljningsrapporter, kontakter med läkemedelsindustrin, Sveriges kommuner och landsting (SKL), Fyrlänsgruppen 4 och myndigheter. 4. Iakttagelser, bedömningar och slutsatser 4.1. Iakttagelser: Riktlinjer I detta avsnitt behandlas revisionsfrågorna: 3. Har Läkemedelrådets regionala riktlinjer för en samlad läkemedelslista implementerats och i vilken utsträckning används dessa i Region Skåne? och 4. Har övergripande riktlinjer för behandling av kostsam läkemedelsterapi tagits fram och i så fall i vilken utsträckning används dessa i Region Skåne? Regionala riktlinjer för en samlad läkemedelslista En samlad läkemedelslista är en elektronisk översikt över läkemedelsordinationer från samtliga ordinatörer. Listan skapas via en läkemedelsmodul i ett journalsystem eller via en applikation som hämtar information från olika journalsystem. Sedan januari 2013 finns regionala riktlinjer för hantering av en samlad läkemedelslista. De är utgivna av Läkemedelsrådet/Enheten för läkemedelsstyrning. Enligt riktlinjerna är ordinatören skyldig att informera sig om vilka eventuella övriga läkemedel som patienten använder för att ta ställning till hur dessa påverkar en ordination. Ordinatören skall se till patientens behov utifrån nuvarande situation och tillgänglig historik. Vid förnyelse av förskrivning, ändring av dosering eller utsättning av läkemedel skall detta noteras i läkemedelsmodulen av den som är ansvarig för ordinationsändringen. Ordinatören är ansvarig för sin ordination men inte för hela läkemedelslistan. All ordination av dosdispenserade läkemedel skall ske utifrån Pascal 5. Inom en överskådlig framtid kommer det att finnas en samlad ordinationslista för samtliga patienter, via Nationella ordinationsdatabasen (NOD) 6. De regionala riktlinjerna för hanteringen av en samlad läkemedelslista är en förberedelse inför introduktionen av NOD 7. Den 23 september 2013 skrev Region Skåne ett avtal med Center för ehälsa i Samverkan 8 (CeHis) om införandet av NOD i Regionen. Enligt intervjuade representanter från Läkemedelsrådet är listan och de regionala riktlinjerna implementerade i hög grad. Detta underlättar introduktionen av NOD enligt intervjuade representanter från Läkemedelsrådet. Flertalet läkare påpekar att läkarna i Regionen redan arbetar enligt riktlinjerna avseende rutiner för förskrivning. De menar att riktlinjerna är självklarheter. Fem av tio intervjuade läkare har inte någon uppfattning om huruvida riktlinjerna för en samlad läkemedelslista är spridda i praktiken. Ett flertal blandar också ihop riktlinjerna med Skånelistan. Intervjuade läkare är dock positiva till en samlad 4 Fyrlänsgruppen utgörs av Region Skåne, Västra Götalandsregionen, Stockholms läns landsting samt Landstinget i Östergötland. Gruppen samarbetar i läkemedelsfrågor. 5 Pascal är ett nationellt ordinationsverktyg som används för ordination av dosdispenserade läkemedel. Systemet är utvecklat av Inera AB och vårdgivare kan välja att bygga in Pascal ordinationsverktyg i sina egna system. Se mer utförlig information under Den Nationella ordinationsdatabasen (NOD) är en nationell och gemensam informationskälla om individuella patienters ordinationer. 7 Verksamhetsberättelse för det regionala läkemedelsarbetet 2013 (Läkemedelsrådet och Enheten för läkemedelsstyrning). 8 Center för ehälsa i samverkan (CeHis) är landstings och regioners beställarorganisation för utveckling av ehälsotjänster. 10

11 läkemedelslista. Med bättre bakgrundsinformation om patienten kan läkaren ta mer adekvata beslut. Detta gynnar patientsäkerheten menar intervjuade läkare Riktlinjer för behandling av kostsam läkemedelsterapi Skånelistans rekommendationer berör primärt basläkemedel vid folksjukdomar. Utöver dessa rekommendationer finns regionala riktlinjer för så kallade fokusläkemedel. Fokusläkemedel är nya läkemedel eller läkemedel som medför hög kostnad per patient (specialläkemedel). Även mindre kostsamma läkemedel med potentiellt stora patientgrupper och/eller stor risk för felanvändning kan vara fokusläkemedel. Fokusläkemedel inbegriper alltså fler läkemedel än enbart kostsamma läkemedel (specialläkemedel). Riktlinjerna är regionala. De är avsedda som ett stöd till förskrivare i hela Region Skåne. På Regionens hemsida finns riktlinjer för läkemedel för totalt 20 användningsområden. Riktlinjer för 15 av användningsområdena är uppdaterade sedan rapport nr 13/2012, nr 9/2012 och nr 28/2010. Vid rapport nr 13/2012 framkom att användningen av kostsamma läkemedel sker med likabehandlingsprincipen 9 och patientsäkerheten som utgångspunkt. Samtliga patientföreningar som intervjuades uppgav att patienter får de läkemedel som behövs. Rapporten visade däremot att de regionala riktlinjerna för kostsamma läkemedel inte var kända inom alla verksamheter i Regionen. Även Hälso- och sjukvårdsnämnden och Regionstyrelsen understryker i sina yttranden (Dnr ) vikten av att regionala riktlinjer verkställs. Sedan februari 2012 finns Region Skånes övergripande principer för användning av kostsam läkemedelsterapi 10. Det finns även läkemedelsspecifika riktlinjer. Efter rapport nr 13/2012 fick Läkemedelsrådes terapigrupp för biologiska läkemedel 11 i uppgift att ta fram en audit 12. Auditprocessen 13 startade under våren Den omfattade verksamheter där kostsam läkemedelsterapi ordinerades. Insättnings-, behandlings- och utsättningsriktlinjer visade sig finnas på lokal, regional och/eller nationell nivå i vissa verksamheter men inte alla. För bland annat MS-sjukdom 14 och reumatologi användes rekommendationer av MS-sällskapet respektive Svensk Reumatologisk förening. Även dokumentation i patientjournal och uppföljningsfrekvens av insatta behandlingar granskades. Enligt Läkemedelsrådet innebar auditen att Regionens riktlinjer förankrades på ett tydligare sätt i de granskade verksamheterna. Enligt Läkemedelsrådet utgjorde resultaten även en bra grund för förbättringsarbete. Exempelvis skedde det inom reumatologin en skärpning av vissa rutiner efter denna audit. Enligt den regionalt ansvarige chefläkaren i Region Skåne finns idag riktlinjer för vilka patienter som skall behandlas med biologiska läkemedel. Enligt chefläkaren följer respektive klinik upp efterlevnaden av 9 Likabehandling innebär att en person ges likvärdiga förutsättningar som en annan att ta del i samhället. Alla människor ska garanteras möjligheter, oberoende av deras skiftande förutsättningar. Människors utgångsläge och behov är individuella (Likabehandlingspolicy för Region Skåne 2009 s. 2). 10 Länk: amlm.pdf (Region Skånes övergripande principer för användning av kostsam läkemedelsterapi). 11 Ett biologiskt läkemedel är ett preparat vars aktiva substans har producerats i eller renats fram ur material av biologiskt ursprung. Biologiska läkemedel är generellt sett dyra (Läkemedelsverket). 12 Med en audit avses här en självgranskning. 13 Länk: nfattn%20auditprojektet% pdf (Auditprojektet, terapigrupperna biologiska läkemedel och hud, Region Skåne). 14 MS (Multipel skleros) är en sjukdom i centrala nervsystemet. 11

12 riktlinjerna på ett standardiserat sätt. Enligt chefläkaren arbetar Läkemedelsrådet också proaktivt med att ständigt revidera de regionala riktlinjerna för behandling med kostsamma läkemedel. För närvarande pågår arbete med regionala riktlinjer för läkemedelsbehandling av bland annat MS-sjukdom och inflammatoriska tarmsjukdomar. Chefläkaren understryker att det både ur ett patient- och ett kostnadsperspektiv är mycket viktigt att riktlinjer kommer ut innan preparatet tas i bruk. I Hälso- och sjukvårdsnämndens och Regionstyrelsens yttranden (Dnr ) konstaterades att handling med anti-tnf skulle kompletteras med ett förtydligande om att registrering i register är obligatoriskt vid insättning av behandling. Läkemedelsansvariga läkare skulle vara informationskanalen ut till berörda kliniker. Enligt verksamhetschefen på Gastrokliniken på Skånes universitetssjukhus har detta skett genom rapportering till SWIBREG 15. Det är ett nationellt svenskt kvalitetsregister för inflammatorisk tarmsjukdom Slutsatser: Riktlinjer Riktlinjer för samlad läkemedelslista Vi bedömer att det finns utförliga riktlinjer för hantering av en samlad läkemedelslista. Detta är riktlinjer delvis tänkta att användas då man arbetar med Pascal och NOD. NOD inte är implementerat och följaktligen har inte riktlinjerna kunnat omsättas i praktiken fullt ut. Det är bra att på detta sätt etablera riktlinjer i förväg. Det ökar sannolikheten för en god implementering av NOD. Vi bedömer dock att medvetenheten om riktlinjerna är liten. Detta faktum främjar inte en god och jämlik vård. Riktlinjer för kostsam läkemedelsterapi Vi bedömer att övergripande principer för användning av kostsam läkemedelsterapi har funnits sedan Därtill finns detaljerade riktlinjeanvisningar för specifika läkemedelsgrupper. I de fall Regionen inte har egna riktlinjer tillämpas riktlinjer utgivna av andra inom området etablerade organisationer. Vi bedömer utifrån intervjuerna med representanter inom både slutenvård och primärvård att riktlinjerna är kända i hög grad. Den audit som Läkemedelsrådes terapigrupper för biologiska läkemedel och hud har tagit fram har gett effekt i form av ett ökat medvetande om riktlinjerna. Riktlinjer för fokusläkemedel Vi bedömer att Läkemedelsrådet arbetar proaktivt avseende uppdatering av riktlinjer för fokusläkemedel. 75 % av alla riktlinjer har uppdaterats sedan de senaste granskningarna inom området. Medvetenheten om att riktlinjerna finns bedömer vi som hög då merparten av de intervjuade kunnat återge vad de innehåller. Vi rekommenderar att Läkemedelsrådet och Enheten för läkemedelsstyrning intensifierar kommunikationen med förskrivare gällande riktlinjerna för hantering av en samlad läkemedelslista. En medvetenhet om riktlinjerna och ett gemensamt förfarande vid läkemedelsutskrivning är nödvändigt för att få en jämlik vård i hela Region Skåne. Riktlinjerna kan också fungera som ett stöd till nyutbildade läkare. 15 Länk: (Swedish inflammatory Bowel Disease Registry, SWIBREG) 12

13 4.3. Iakttagelser: Förskrivning av läkemedel I detta avsnitt behandlas revisionsfrågorna: 1. Hur ser det ut idag jämfört med tidigare granskningar? och 6. Hur mycket läkemedel skrivs ut i onödan och hur mycket av dessa läkemedel används inte? Vilka insatser görs för att tillse att läkemedel inte skrivs ut i onödan? Ineffektiv läkemedelsförskrivning Enligt den regionalt ansvarige chefläkaren i Region Skåne sker sannolikt inte någon överförskrivning av kostsamma specialläkemedel. Detta beror bland annat på en hård reglering av kostsamma läkemedel. Flertalet av intervjuade läkare inom slutenvård, primärvård och kommuner menar däremot att det sker dels en överförskrivning av läkemedel till äldre och dels en förskrivning av olämpliga läkemedel till äldre. Drygt var femte äldre har någon gång under ett år hämtat ut ett potentiellt olämpligt läkemedel. 16 Förskrivningen av olämpliga läkemedel till äldre har tidigare år legat högre i Region Skåne än i övriga Riket. Det mönstret har nu planats ut. Figur 1 Olämpliga läkemedel till äldre. (Källa Region Skåne) 17 En studie från Sahlgrenska universitetssjukhuset på 1541 multisjuka äldre i primärvården 18 visade att 42 % av de läkemedelsrelaterade problemen berodde på onödig läkemedelsterapi. Ca 30 % av alla sjukhusinläggningar av äldre bedöms ha ett samband med läkemedelsbiverkningar. Var åttonde besök på 16 Uppföljning aktivitetsplan Sammanhållen vård- och omsorg om de mest sjuka äldre 2013 (Region Skåne och Kommunförbundet Skåne). 17 Måttenheten Definierad dygnsdos (DDD) är den förmodade genomsnittliga dygnsdosen då läkemedlet används av en vuxen person vid medlets huvudindikation. 18 Medication reviews in elderly primary care patients (Malin Moberg, 2013). 13

14 akutmottagningar beror på oönskade läkemedelseffekter. 19 Oönskade läkemedelseffekter beror inte nödvändigtvis på förskrivaren. Enligt en representant från Enheten för läkemedelsstyrning hämtar 20 % av patienterna aldrig ut sitt läkemedel. Chefläkaren för Medicinsk service menar att av de patienter som hämtar ut sina läkemedel är det inte mer än varannan patient som använder sina mediciner på ordinerat vis. En studie bekräftar detta. Den visar att vid långtidsmedicinering (mer än tio dagar) är det bara 50 % av de läkemedel som hämtas ut som används på avsett vis. 20 Den regionala chefläkaren understryker att läkarna i allt större utsträckning skriver ut nya och kostsamma läkemedel i en mindre dos vid första uttaget än tidigare. En större dos skrivs ut först om läkemedlet gett avsedd effekt. Detta är ett led i arbetet att minska onödig utskrivning av läkemedel Arbete för effektiv läkemedelsförskrivning Läkemedel och äldre Enheten för läkemedelsstyrning och Kommunförbundet Skåne tog i början av 2013 fram en aktivitetsplan för god läkemedelsterapi för äldre. Denna resulterade i ett flertal åtgärder 21 : Läkemedelsrådets hemsida har uppdaterats med en sida om god läkemedelsbehandling till äldre 22. Här finns information om Satsningen de mest sjuka äldre 23 och utbildningar samt länkar till metodstöd. Här kan även nationella indikatorer för god läkemedelsbehandling för äldre följas upp. Läkemedelsrådet och Enheten för läkemedelsstyrning har anordnat utbildningsaktiviteter kring läkemedelsbehandling till äldre. Två utbildningstillfällen för sjuksköterskor har genomförts. Därtill har ett utbildningstillfälle med syfte att utbilda distriktsläkare som i sin tur utbildar kommunens sjuksköterskor ägt rum. Läkare på 13 vårdcentraler med hög förskrivning av olämpliga läkemedel har fått riktade utbildningar. Detta projekt kommer under 2014 att utökas även till kommunerna. En webbaserad utbildning för sjuksköterskor om olämpliga läkemedel för äldre har utvecklats och är i drift. Information om äldresatsningen har ingått i Enhetens för läkemedelsstyrning läkarutbildningar på Hälsovalsenheter och relevanta enheter på sjukhusen. En applikation (LMM) har tagits fram där vårdenheter själva kan ta ut statistik över sin förskrivning av olämpliga läkemedel till äldre. Informationsmaterial om läkemedel och äldre till omvårdnadspersonal har tagits fram. Terapigrupp läkemedel och äldre har tagit fram en lathund om behandling av beteendemässiga och psykiska symptom vid demens (BPSD). Den publicerades under första kvartalet För patienter som sköter sin läkemedelsbehandling själv finns Mina mediciner som är en lista där patienter kan fylla i vilka läkemedel de använder. En del patienter upplever att de har svårt att skilja alla läkemedel och dess dosering åt. Med Mina mediciner får patienter en möjlighet till bättre kontroll över sina läkemedel. Patienten uppmanas också ta med listan vid läkar- och sjuksköterskebesök. Då är det lättare för dem att få en samlad bild av vilka läkemedel patienten tar. 19 Rationell läkemedelsbehandling till äldre- att behandla eller inte behandla? (Tommy Schöller, Lasarettet i Ystad, Åsa Bondesson, Enheten för läkemedelsstyrning Region Skåne). 20 Länk: (Forskning och framsteg). 21 Verksamhetsberättelse för det regionala läkemedelsarbetet 2013 (Läkemedelsrådet och Enheten för läkemedelsstyrning). 22 Länk: (Läkemedelsrådets hemsida). 23 Länk: (Satsningen de mest sjuka äldre, Regeringskansliet). 14

15 Intervjuade läkare understryker vikten av att det måste finnas ett uppföljningssystem i journalsystemet när NOD tas i drift. Då skulle man kunna följa vilka läkemedel som patienten hämtar ut och hur patienten svarar på behandling av dessa. För vårdgivare inom primärvården finns en målrelaterad ersättning baserat på hur många läkemedelsgenomgångar man gör. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) vid ett flertal kommuner menar att tillgängligheten till apotekare i primärvården är för liten men att den kontinuerligt förbättras Läkemedelsgenomgång enligt Skånemodellen I rapport nr 13/2012 framgår att andelen genomförda läkemedelsgenomgångar är ett förbättringsområde. Hälso- och sjukvårdsnämndens och Regionstyrelsens yttranden (Dnr ) tar också upp detta. De hänvisar till Skånemodellen som sedan 2012 är under införande. Enligt Skånemodellen 24 skall alla patienter som är 65 år eller äldre och har förskrivna läkemedel ha läkemedelsgenomgång. Basal läkemedelsgenomgång genomförs av läkare i slutenvård eller primärvård i dialog med patienten. För genomgången finns en regiongemensam strukturerad metod för analys, uppföljning och omprövning av en individs läkemedelsanvändning. För patienter som är 75 år eller äldre och tar minst fem läkemedel bör tvärprofessionell läkemedelsgenomgång genomföras. Vid en sådan genomgång deltar en geriatriker, klinisk farmakolog eller apotekare alternativt en för ändamålet certifierad läkare. De identifierar då eventuella problem relaterade till läkemedelsbehandlingen, diskuterar med ansvarig läkare och dokumenterar i patientens journal. Det är ansvarig läkare som ytterst tar beslut om eventuella förändringar i läkemedelsbehandlingen. Enheten för läkemedelsstyrning har under 2013 tagit fram en process för certifiering av läkare som skall göra tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar. En särskild grupp behandlar inkomna ansökningar. Av 20 ansökningar har 15 resulterat i certifiering. En korrekt genomförd läkemedelsgenomgång kan bidra till effektiv läkemedelsförskrivning menar intervjuade på Enheten för läkemedelsstyrning. Under 2013 har Enheten för läkemedelsstyrning kompletterat och uppdaterat mallar och lathundar för att läkemedelsgenomgångarna skall kunna genomföras på ett standardiserat sätt. Enheten har också bistått med handledning av ett examensarbete där en apotekarstuderande analyserat läkemedelsgenomgångar i primärvården. Ett examensarbete med syfte att bedöma den kliniska relevansen av framförda förslag till läkemedelsrelaterade problem inom öppenvården har även påbörjats. Inom slutenvården har antalet äldre multisjuka patienter som erhållit en tvärprofessionell läkemedelsgenomgång ökat under Tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar genomfördes för 44 % i den aktuella målgruppen. Under 2013 genomfördes däremot endast hälften så många tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar i primärvården som under Antalet minskade från 4605 genomförda tvärprofessionella under 2012 till 2302 under Under 2013 skedde en stor omorganisation av förvaltningarna i Regionen. Enligt en representant från Enheten för läkemedelsstyrning innebar detta bland annat att arbetet med läkemedelsgenomgång i primärvården kom igång sent under Nästan hälften av läkemedelsgenomgångarna under 2013 genomfördes under sista kvartalet. Av intervjuade personer som arbetar inom primärvården är det ingen som framhåller att omorganisationen skulle vara ett skäl till att färre läkemedelsgenomgångar genomförts. Målsättningen för 2014 är att göra 24 Länk: (Skånemodellen, Läkemedelsrådet Region Skåne). 15

16 läkemedelsgenomgångar för 50 % av läkemedelsbrukarna inom slutenvården och för 50 % inom primärvården. Under första kvartalet 2014 har målet inte uppnåtts enligt apotekare från Enheten för läkemedelsstyrning Gränssnitt och patientansvar I rapport nr 13/2012 framkom att det saknades helhetsansvar för patientens läkemedelsanvändning. Rekommendationen var att ha samordnare med patientansvar som styr, kontrollerar och följer upp. Hälsooch sjukvårdsnämnden och Regionstyrelsen skrev i sina yttranden (Dnr ) att begreppet patientansvarig vårdgivare inte finns. Därför kan det vara svårt att lägga ett helhetsansvar för en patients läkemedelsanvändning på en person. Hälso- och sjukvårdsnämnden och Regionstyrelsen hänvisar till Socialstyrelsens förordning enligt vilken vårdgivare skall tillse att patienten tilldelas en läkare som ansvarar för uppföljningar av läkemedelsgenomgångar i de fall läkemedelsgenomgång är genomförd eller läkemedelsberättelse är upprättad. Enligt rapport nr 13/2012 borde ansvaret läggas på primärvården för alla patienter utom de som uteslutande vårdades på sjukhus. Både den regionalt ansvarige chefläkaren i Regionen och läkare vid primärvårdsenheter samt MAS inom kommuner menar att slutenvården ofta skriver ordinationer med ofullständig information. Primärt saknas det information om hur länge ordinationen gäller. Enligt intervjuade inom primärvård och kommun är det även vanligt att epikriser 25 är ofullständiga eller saknas när patienten skrivs ut från sjukvården. Läkemedelsrådet och Enheten för läkemedelsstyrning i samarbete med företrädare för förvaltningarna och journalsystemet Melior 26 har under 2013 fortsatt med arbetet att utveckla den automatiserade utskrivningsinformationen till patienten. Den skall innehålla en läkemedelsberättelse. I syfte att underlätta för avdelningarna har en regiongemensam standard för utskrivningsinformation och en exempelrutin tagits fram av Enheten för läkemedelsstyrning. Enheten för läkemedelsstyrning följer månadsvis upp andelen patienter som får utskrivningsinformation. På apoteket kan patienten också erhålla utskriven lista med förskrivna läkemedel om denne ber om det. Listan heter Mina sparade recept. Beroende på om en justering skett i ordinationen efter patienten erhöll utskrivningsinformationen av läkaren i öppen- eller slutenvården kan Mina sparade recept skilja sig från öppen- eller slutenvårdens utskrivningsinformation. Listorna från apoteket och Regionens utskrivningsinformation motarbetar varandra enligt Regionens regionalt ansvarige chefläkare och flera primärvårdsläkare. Detta kan orsaka förvirring hos patienten. Dagens försörjningsprocess på sjukhus i Regionen innebär att ordinationen läggs i Melior. Läkaren har idag ett svagt informationsstöd i Melior avseende information om vilka läkemedel som är upphandlade av Region Skåne, vilka läkemedel som finns på utbyteslista samt vilka läkemedel som finns i enhetens eget läkemedelsförråd. Det saknas grundläggande information för att det skall bli rätt från början enligt Regionens chefsapotekare. När sjuksköterskan på slutenvårdsavdelningen skall dela läkemedlen till avdelningens patienter sker detta helt manuellt ur originalförpackning. Sjuksköterskan tvingas då lösa de problem som uppstår med ordinationer som inte svarar mot lagerhållningen. Sjuksköterskans arbetstid används i väsentlig omfattning till lagerarbete för att sköta läkemedelsförråden. Manuell medicindelning är ett känt riskmoment och är inte patientsäkert menar Regionens chefsapotekare. Ett läkemedelsförråd 25 Epikris är en slutanteckning från slutenvården. Det är ett utlåtande om ett sjukdomsfall med avseende på dess uppkomst, utveckling, förlopp och behandling. 26 Melior är Region Skånes gemensamma journalsystem för sjukhus. Se utförligare beskrivning i

17 innehåller mellan olika läkemedel och finns på de flesta avdelningar. Regionens chefsapotekare menar att detta kan lösas genom införandet av slutenvårdsdos. Slutenvårdsdos skulle innebära att slutenvårdsordinationen blir en order till automatisk produktion av patientindividuella doser. Innan produktionen startar måste ordinationen valideras/kvalitetssäkras med farmaceutisk kontroll på samma sätt som för en receptexpedition. Detta saknas helt i dagens processflöde. Valideringen görs utifrån patientens totala läkemedelslista. Det görs inte bara utifrån de läkemedel som skall dospackas. När valideringen görs utifrån patientens totala läkemedelslista kan samma fel och brister upptäckas som vid en läkemedelsgenomgång. Regionens chefsapotekare menar att vi bör eftersträva att all medicinering sker elektroniskt. Valideringen innebär också en möjlighet till sortimensstyrning utifrån exempelvis uppkomna restsituationer. Slutenvårdsdoser är på väg att införas i Stockholms läns landsting och Västra Götalandsregionen. Enligt chefsapotekaren kan läkemedelsförråden på avdelningar krympas betydligt med slutenvårdsdos. Den tid som frigörs kan sköterskan istället använda för patientnära kvalitetsarbete. Detta kvalitetsarbete kan vara att säkerställa att rätt läkemedel, i rätt dos, i rätt beredningsform ges till rätt patient i rätt tid. Utförandet sker i en utbyggd CLMA 27 -process genom skanning av information på de givna doserna, skanning av patientens ID på armband samt skanning av sköterskans ID. Kvittens går automatiskt till journalsystemet. Detta säkerställer kvalitet i hela processen enligt chefsapotekaren. Spårbarhet är ett nyckelord i en CLMA-process. Inom EU förbereder sig nu läkemedelsindustrin på en förbättrad märkning av läkemedelsförpackningar. En datamatris kommer att innehålla information om varuidentitet och hållbarhet. Detta skall vara slutfört under Givet att Region Skåne inför ett lagerhanteringssystem kommer datamatrismärkning att innebära att vården för första gången med automatik kan få kontroll på Regionens lager. Enligt chefsapotekaren kan Regionen därmed få kontroll på omsättning innan utgångsdatum passerats. Informationen på originalförpackningens datamatris följer med i hela kedjan från leverantör till patient. Detta sker genom skanning i överlämningspunkterna. Dospåsarna utgör slutet av kedjan. I intervjuer med läkare vid primärvården samt MAS i flera kommuner finns en gränssnittsproblematik gällande ansvaret för patientens läkemedel vid överföring mellan olika vårdnivåer. När patienten läggs in i slutenvården har denne med sig en läkemedelslista över vilka läkemedel denne tar. När patienten skrivs ut får denne med sig utskrivningsinformation från slutenvården. I utskrivningsinformationen finns endast information om de eventuella förändringar som gjorts vid slutenvårdstillfället. När patientens primärvårdsläkare tar del av utskrivningsinformationen finns där en aktuell lista över vilka läkemedel patienten tar. På utskriften står det att patienten själv skall ta kontakt med läkare på vårdcentralen ifall denne misstänker att något står fel på listan. Förvirring kan lätt uppstå enligt flera primärvårdsläkare och MAS. Enligt både apotekare och intervjuade läkare inom primärvården förekommer det att privatläkare och mindre specialistmottagningar förskriver onödigt dyra läkemedel. Enligt intervjuade beror det på att förskrivarna inte får stå för kostnaden utan det gör den hälsovalsenhet som har kostnadsansvar. De 27 Länk: 1&search_term=closed%20loop%23pg30 (CLMA-process) 17

18 intervjuade uttrycker en frustration över att detta sker samtidigt som de själva arbetar aktivt med att sänka förskrivningen av kostsamma och olämpliga läkemedel. Anledningen till detta är att patienten är listad hos en hälsovalsenhet men kan uppsöka andra läkare som är knutna till hälsovalet inom området. Dock så bärs kostnaden för förskrivningarna av den hälsovalsenhet som har områdesansvaret och patienten listad hos sig. Enligt Regionens chefsapotekare hör kliniker inom slutenvården av sig om att läkemedel som normalt inte förskrivs av kliniken kontoförs på kliniken Slutsatser: Förskrivning av läkemedel Förskrivning och bruk av läkemedel Vi bedömer att Region Skåne har bra kontroll över förskrivningen av kostsamma läkemedel. Vi bedömer att Region Skåne har haft problem med överförskrivning av läkemedel till äldre. Omfattande insatser har nu bidragit till att minska förskrivningen. Vi bedömer att Region Skåne inte har kontroll över patientens bruk av läkemedel. I praktiken är det dock närapå omöjligt att ha en sådan kontroll. Under förutsättning att läkaren förskrivit ett passande läkemedel är det negativt sett ur patientens hälsoperspektiv om patienten inte hämtar ut läkemedlet. Vi bedömer att detta nödvändigtvis inte är negativt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Läkemedel som ligger kvar outhämtade på ett apotek kan komma till nytta för en annan person. Av de som hämtar ut sina läkemedel tar inte alla sina läkemedel enligt ordination. En del patienter tar fel antal tabletter, en del vid fel tidpunkt och andra inte alls. Vi bedömer att ur ett samhällsekonomiskt perspektiv förskrivs de läkemedel helt i onödan som patienter hämtar ut men inte tar. Granskningen visar att 50 % av de läkemedel som används vid långtidsmedicinering skrivs ut i onödan. Vi bedömer att Regionen arbetar proaktivt med att koncentrera läkemedelsförskrivningen till de läkemedel patienten verkligen behöver. Vi bedömer däremot att Regionen inte arbetar lika proaktivt med att se till att följsamheten bland patienterna att ta sina läkemedel är god. Detta får till följd att läkemedel förskrivs i onödan. Vi bedömer att läkemedelslistan Mina mediciner är ett utmärkt exempel på en åtgärd som kan minska problemet med läkemedel som skrivs ut i onödan. Vi bedömer även att det är positivt att läkare övergår från att skriva ut stora doser till små doser vid första uttaget av läkemedlet. Läkemedelsgenomgångar Vi bedömer att för få läkemedelsgenomgångar görs idag. Inom primärvården genomfördes endast hälften så många tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar under 2013 jämfört med Vi bedömer att den stora omorganisationen av förvaltningarna i Regionen som skedde under 2013 är ett möjligt skäl till detta. Vi bedömer att läkemedelsgenomgångar är prioriterat av Region Skåne. Regionen avsätter resurser för att öka kontinuitet och kvalitet inom området. Försämringen under 2013 är dock allvarlig. Vilka underliggande skäl som ligger bakom försämringen bör ytterligare undersökas. Omorganisationer sker ständigt inom hälso- och sjukvårdssektorn. Verksamheten måste kunna hantera denna typ av störningar utan att patientsäkerheten påverkas. Gränssnitt Vi bedömer att gränssnittet mellan primärvård och slutenvård är oklart och föranleder problem som är negativa både ur kvalitativa och ekonomiska aspekter. Liksom rapport nr 13/2012 visade bedömer vi att det saknas ett tydligt helhetsansvar för patientens läkemedelsanvändning. Vi bedömer att epikriser och information om läkemedelsanvändning inte förs över på ett smidigt sätt när patienter rör sig mellan vårdnivåer. Primärt gäller detta när patienter skrivs ut från slutenvården. Den utskrivningsinformation som patienten får från slutenvården ger inte en heltäckande bild av vilka mediciner 18

19 som ordinerats patienten. I praktiken blir det patientens ansvar att se till att läkemedelslistan stämmer. I synnerhet äldre personer är stora läkemedelskonsumenter och de kan ha svårt att ta detta ansvar. Slutenvårdsdos Vi bedömer att patientsäkerheten och kvaliteten på läkemedelshanteringen inom slutenvården skulle öka om Region Skåne införde slutenvårdsdoser. Vi rekommenderar att ordentliga uppföljningssystem för läkemedel byggs in i journal- och ordinationssystem. Att kunna härleda patientens bruk av läkemedel skulle vara bra både ur ett kvalitetsoch ekonomiskt perspektiv. Vi rekommenderar att Enheten för läkemedelsstyrning genomför en kartläggning för att identifiera vilka privatläkare som systematiskt skriver ut kostsamma eller olämpliga läkemedel till äldre. Dessa bör uppmanas att följa gängse praxis för förskrivning av läkemedel. Region Skåne bör se över vem som skall ha kostnadsansvaret för förskrivning av läkemedel som sker utanför kostnadsansvarig hälsovalsenhet. Vi rekommenderar att Enheten för läkemedelsstyrning satsar på en informationskampanj om vikten av att ta de ordinerade läkemedlen. Detta görs med fördel i samarbete med personer och organisationer som patienten regelbundet träffar och har förtroende för. Hemsjukvården, patient- och anhörigföreningar bör tillsammans med slutenvård och primärvård involveras i kampanjen. Vi rekommenderar att Region Skåne påbörjar införandet av slutenvårdsdoser med CLMA-processer inom slutenvården. Vi rekommenderar att en primärvårdsläkare bär huvudavsvaret för att patienten har en fullständig och uppdaterad läkemedelslista. Det bygger på en god kommunikation med slutenvården. Dagens utskrivningsinformation är till för patienten. En mer utförlig utskrivningsinformation med information om ordinerade läkemedel bör skickas till ansvarig primärvårdsläkare. Vi rekommenderar att Enheten för läkemedelsstyrning gör en granskning av vad som verkligen orsakade den kraftiga försämringen av antalet tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar i primärvården under Även om omorganisationen av förvaltningarna i Regionen var skälet till försämringen är detta allvarligt. Omorganisationer pågår ständigt och kommer att göra det även i framtiden. Det får inte gå ut över patientsäkerheten Iakttagelser: Patientupplevelsen gällande förskrivning av läkemedel I detta avsnitt behandlas revisionsfrågan: 2. Hur upplever patienten antalet utskrivna läkemedel och kvaliteten på läkemedelsprocessen/hanteringen? Läkemedelsutskrivning Generika Samtliga av intervjuade patientföreningar nämner problematiken med att det förekommer återkommande byten av generiska läkemedel. Speciellt för äldre är det problematiskt och förvirrande när läkemedel byter färg och form vid upprepade tillfällen. Många äldre har flera olika läkemedel. Risken att fel dos eller fel läkemedel intas ökar därmed. Enstaka byten till generika kan motiveras menar patientföreningarna. För många byten kan ha direkt negativ påverkan på patientsäkerheten. 19

20 Specialistrelaterad läkemedelsutskrivning Primärvården bekostar patientens läkemedel förutom i de fall läkemedel skrivs ut av läkare på ett sjukhus eller en specialistmottagning. Enligt intervjuade patientföreningar vill läkare på sjukhus eller specialistmottagningar inte skriva ut läkemedel för annat än de problem som patienten söker vård för. En patient som går till en hudläkare får oftast inte utskrivit något läkemedel som inte har med hud att göra. Enligt intervjuade patientföreningar beror detta på att den vårdgivare som skrivit ut läkemedlet också får stå för kostnaden. Det är vanligt att patienter passar på att be om även andra läkemedel när de besöker en läkare för att slippa ta kontakt med ytterligare en läkare. Enligt representanter från patientföreningarna blir svaret oftast nej. Det tvingar patienter till fler besök för att få ut exempelvis smärtstillande, antidepressiva eller sömntabletter. Patientföreningarna menar att det saknas ett helhetsansvar för patienten. Patientgruppen är känslig och har inte så lätt att ta sig till och från apotek. Övergång mellan vårdnivåer Enligt intervjuade från Reumatikerförbundet och Psoriasisförbundet förekommer det att information om patientens läkemedel går förlorad när patienten skrivs in på slutenvården från primärvården och vice versa. Det rör sig primärt om ofullständiga läkemedelslistor. Enligt de båda patientföreningarna händer det att patienter själva får påminna förskrivande läkare om aktuell läkemedelslista. Dosdispenserade läkemedel Med dosdispenserade läkemedel får patienten sina läkemedel förpackade i påsar. Påsarna innehåller de läkemedel som patienten skall ta vid ett och samma tillfälle. Påsarna är märkta med personuppgifter, innehåll samt datum och klockslag när läkemedlen skall tas. Patientföreningarna understryker att barnsjukdomar förekom när Region Skåne bytte leverantör av dosläkemedel från Apoteket AB till Svensk Dos AB Patientföreningarna menar att det stegvis har skett en förbättring Slutsatser: Patientupplevelsen av förskrivning av läkemedel Läkemedelsförskrivning Vi bedömer att det finns en risk att upprepade byten av generika kan föranleda att patienten tar fel läkemedel. Enligt patientföreningarna sker detta ofta och deras perspektiv bör vägas in vid förskrivning av läkemedel. Då läkare generellt endast skriver ut läkemedel relaterade till deras egen specialitet måste patienter som tar många olika typer av läkemedel ofta kontakta flera läkare. Vi bedömer att med ett ökat antal förskrivande läkare så ökar också felkällorna. Gränssnitten där information kan gå förlorad ökar. Dessutom kan det innebära praktiska besvär för patienten. Vi bedömer att nuvarande situation med ofullständiga läkemedelslistor inte är säker ur ett patientperspektiv. Om patienterna inte är uppmärksamma finns risk för felordinering och icke önskvärda läkemedelsinteraktioner. Vi rekommenderar en översyn av förskrivningen av generika till äldre personer. Äldre är känsligare för återkommande byten av generika än övriga patientgrupper. Vi rekommenderar en ökad kommunikation mellan primärvård och slutenvård gällande läkemedelslistan. Patienten bör precis som idag få med sig en lista vid utskrivning. Den bör dock endast syfta till att patienten skall känna trygghet. Utöver denna lista bör en vårdgivargemensam lista finnas som alla ordinerande läkare kan uppdatera. 20

21 4.7. Iakttagelser: IT-stöd I detta avsnitt behandlas revisionsfrågan: 5. Hur har IT-stödet utvecklats för läkemedelsgenomgångar sedan föregående granskningar och hur fortlöper arbetet med att bygga mallar i journalsystemet? Aktuella IT-stöd PMO Vid tidpunkten för rapport nr 13/2012 användes ett flertal journalsystem inom primärvården i Region Skåne. Dessa har nu ersatts av ett regiongemensamt journalsystem som heter PMO (Profdoc Medical Office). PMO används sedan våren 2014 av Hälsovalets samtliga offentliga och privata enheter. Enligt representanter från Enheten för läkemedelsstyrning finns standardiserade journalmallar för läkemedelsgenomgångar i PMO. Flertalet intervjuade läkare inom primärvården menar dock att informationen om antalet förskrivna läkemedel är svåröverskådlig i PMO. Enligt intervjuade finns inte heller stöd för receptbelagda läkemedel utan endast en länk till FASS 28. Det går däremot smidigt att skriva ut läkemedelslistor från PMO vilket upplevs som positivt. För att kunna få ut statistik ur PMO när det gäller läkemedelsgenomgångar så är det viktigt att informationen registreras rätt från början och att KVÅ-koder 29 används. Detta kan potentiellt leda till en underrapportering i antalet läkemedelsgenomgångar hos hälsovalsenheter. En del primärvårdsläkare beskriver övergången till PMO som problematisk. Enheterna blev av med väldigt mycket journalinformation. Bland annat försvann aktuella läkemedelslistor vid journalsystemövergången. En del primärvårdsenheter har fått be patienterna ta med sina tidigare utskrivna läkemedelslistor för att kunna uppdatera journalinformationen. Melior Sedan september 2013 är Melior Region Skånes regiongemensamma journalsystem för sjukhus. Intervjuade slutenvårdsläkare samt chefläkaren och IT-ansvarig vid förvaltningen Medicinsk service framför kritik mot läkemedelsmodulen i Melior. Systemet är ursprungligen inte byggt för läkemedelshantering menar de. Det finns utskrivningsmallar men de uppdateras i för liten utsträckning. Systemleverantörerna har även bristande leveranssäkerhet. För att inte få för höga utvecklingskostnader är man därför restriktiv gällande vad man beställer från systemleverantörerna. Enligt avtal uppdateras Melior kontinuerligt varpå programfel försvinner efter hand. Melior har ett svagt informationsstöd gällande vilka läkemedel som är upphandlade av Region Skåne och vilka läkemedel som finns på utbyteslista. När Region Skånes apotekare gör tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar så genomför de även mikroutbildningar i bland annat användandet av Melior. Det görs för att komma till rätta med de handhavandefel som kan uppstå kring läkemedel i Melior. Apotekare i Regionen menar att denna utbildning är bristfällig. 28 FASS (Farmaceutiska Specialiteter i Sverige) är en sammanställning av läkemedelfakta från läkemedelsindustrin till olika förskrivare av läkemedel, främst läkare, och apotekspersonal. 29 En KVÅ-kod är en åtgärdskod som används för statistisk beskrivning av åtgärder i bland annat hälso- och sjukvård. 21

22 Pascal Pascal är ett nationellt ordinationsverktyg för dospatienter. Pascal hämtar dosreceptinformation från det nationella registret hos ehälsomyndigheten. Dosproduktionen är det Svensk Dos AB som sköter. Samtliga användare av Pascal får tillgång till senaste versionen av dosreceptet. Tanken med Pascal är att användaren enkelt skall kunna bilda sig en uppfattning om patientens läkemedelsbehandling och smidigt kunna ordinera, förlänga, ändra eller sätta ut läkemedel. Intervjuade från både primärvård, slutenvård och kommuner använder läkemedelslistan i Pascal som underlag vid läkemedelsgenomgångar. Varken PMO eller Melior är sammankopplade med Pascal. Risk finns därför att man får olika information om patientens läkemedelsbehandling beroende på vilket IT-system man utgår ifrån. Den regionalt ansvarige chefläkaren understryker vikten av att IT-stöden skall indikera när användare skriver in osannolika ordinationer såsom en orimligt hög dos. Denna funktion finns inte idag. Under 2013 deltog Enheten för läkemedelsstyrning i ett nationellt arbete för utveckling av Pascal. Ett metodstöd i fickformat togs fram för att underlätta arbetet med basala läkemedelsgenomgångar. Nationella ordinationsdatabasen (NOD) Den Nationella ordinationsdatabasen (NOD) är en nationell och gemensam informationskälla om en patients ordinationer. NOD är idag inte i bruk. Alla landsting och regioner skall integrera NOD med sina journalsystem. Då kommer information om vad som är ordinerat, förskrivet och expedierat att samlas i en och samma läkemedelslista. Detta kommer gälla oavsett var i landet patienten har sökt vård. NOD beskrivs som mycket efterlängtat av samtliga intervjuade i granskningen. Enligt ansvarig för utveckling av IT i Region Skåne förmodas NOD vara i drift För att garantera kompabiliteten med NOD vill man inte utveckla befintliga läkemedelsmoduler i journalsystemen innan NOD är i drift. Figur 2 IT-stöden med inbördes kopplingar. (Källa: Läkemedelsbulletinen 9/2013 Läkemedelsrådet Region Skåne) NPÖ Nationell patientöversikt Nationell patientöversikt (NPÖ) är en nationell tjänst. Med patientens samtycke kan behörig vårdpersonal ta del av vårdinformation som andra anslutna landsting, kommuner och privata vårdgivare har registrerat. Melior och PMO levererar information till NPÖ. Representanter för Enheten för läkemedelsstyrning är positiva till NPÖ. Med en sammanhållen journalföring är det lättare att se patientens hela vårdhistoria. På så sätt kan patienten få en snabbare och säkrare vård. Samtidigt uttrycker en representant från Enheten för läkemedelsstyrning en rädsla för att inte alla ordinerade läkemedel kommer att kunna ses i NPÖ. Om en patient ordinerats läkemedel av en vårdgivare som inte är ansluten till NPÖ kommer läkemedelslistan i NPÖ vara ofullständig. En intervjuad MAS upplever också att just Läkemedelsverket bromsar införandet av NPÖ. 22

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan

Läs mer

Granskningsrapport: Läkemedelsanvändning med fokus på äldre uppföljning

Granskningsrapport: Läkemedelsanvändning med fokus på äldre uppföljning Granskningsrapport: Läkemedelsanvändning med fokus på äldre uppföljning Augusti 2012 Björn Jansson Mårten Wirén Thomas Olson 1 Innehåll 1. SAMMANFATTNING OCH IMPULSER TILL FÖRBÄTTRINGAR...3 1.1 SAMMANFATTNING...

Läs mer

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer 1 Patientens samlade läkemedelslista ansvar och riktlinjer för hantering i öppen vård. -LOK:s rekommendationer om hur en samlad läkemedelslista bör hanteras- Detta dokument innehåller LOK:s (nätverket

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Mars 2012 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Arbetsgrupp... 3 Läkemedelsdokumentation...

Läs mer

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län september 2014 Inledning Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna

Läs mer

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Varför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL

Varför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL Varför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL Grunderna för en god läkemedelsanvändning Att det finns indikation för behandlingen Att sjukdomen/symtomen

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Åsa Bondesson Apotekare 040-675 36 99 Asa.C.Bondesson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-08-26 Dnr 1602223 1 (5) Socialstyrelsen Dnr: 4.1.1-14967/2016 Yttrande om Remiss avseende

Läs mer

Yttrande på Granskning av läkemedel för äldre

Yttrande på Granskning av läkemedel för äldre 1(6) 2019-06-12 HSN/568/2019 Karin Lindgren Läkemedelsenheten, Hälso- och sjukvårdspolitiska avd Yttrande på Granskning av läkemedel för äldre Övergripande kommentarer Hälso- och sjukvårdsnämnden delar

Läs mer

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Revisionsrapport Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Landstinget Gävleborg Fredrik Markstedt Cert. kommunal revisor Mars 2014 Mars 2014 Landstinget Gävleborg Uppföljning av

Läs mer

Landstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen

Landstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen Landstingsdirektörens stab 2015-01-09 Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad 2015-01-12 Kristine Thorell Anna Lengstedt Landstingstyrelsen För en bättre läkemedelsanvändning i Landstinget Blekinge Sammanfattning

Läs mer

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-72219 Fastställandedatum: 2016-03-18 Giltigt t.o.m.: 2017-03-18 Upprättare: Sara E Emanuelsson Fastställare: Björn Ericsson Läkemedelsgenomgång, enkel

Läs mer

Granskning av Läkemedelsanvändning med fokus på äldre

Granskning av Läkemedelsanvändning med fokus på äldre Granskning av Läkemedelsanvändning med fokus på äldre Granskningsrapport Björn Jansson Thomas Nerd Ingvar Ovhed 1 Innehåll 1. SAMMANFATTNING OCH IMPULSER TILL FÖRBÄTTRINGAR... 3 1.1 SAMMANFATTANDE SVAR

Läs mer

Äldre och läkemedel. Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län

Äldre och läkemedel. Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län Äldre och läkemedel Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län 2018 2022 Innehåll Äldre och läkemedel... 0 Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län 2018 2022... 0 Innehåll... 1 Bakgrund... 2 Målgrupp...

Läs mer

Regional handlingsplan 2017 Region Skånes läkemedelsstrategi

Regional handlingsplan 2017 Region Skånes läkemedelsstrategi Regional handlingsplan 2017 Region Skånes läkemedelsstrategi 2017-2020 FÖR EN ÄNNU BÄTTRE LÄKEMEDELSANVÄNDNING 1 1. Effektiv och säker läkemedelsanvändning Övergripande mål enligt Region Skånes Läkemedelsstrategi

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar primärvården

Läkemedelsgenomgångar primärvården Sida 1(7) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) 2016-07-12 2015-01-12 Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) Fastställt av Anders Johansson (ljn043) Gäller

Läs mer

Anvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation

Anvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation 1(5) Anvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation Bil. 2 b till Handbok för läkemedelshantering. Denna anvisning är framtagen av en arbetsgrupp från Läkemedelskommittén,

Läs mer

Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2017

Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2017 LS2017-0070 Hälso- och sjukvårdsavdelningen 2017-01-25 Enheten för kunskapsstöd Agneta Eklund Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2017 Läkemedelskommittén verkar på uppdrag av regionstyrelsen. Läkemedelsteamet

Läs mer

Rutin för dosdispenserade läkemedel

Rutin för dosdispenserade läkemedel Redaktör och ansvarig utgivare:. Redaktion: Järpens hälsocentral. Skolvägen 29. 830 05 Järpen. per.magnusson@jll.se 1(5) De regionala anvisningarna för dosdispenserade läkemedel har nedan omsatts i lokal

Läs mer

2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering

2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering 1(7) 2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering Innehåll 2.1 Ledningssystem... 1 2.2 Vårdgivarens ansvar... 2 2.3 Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar... 3 Legitimerad läkares/tandläkare ansvar

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling 1 Vers 20120323 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2012:X (M) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna

Läs mer

Koll på läkemedelslistan. Praktiska tips för att hålla läkemedelslistan aktuell i PMO

Koll på läkemedelslistan. Praktiska tips för att hålla läkemedelslistan aktuell i PMO Koll på läkemedelslistan Praktiska tips för att hålla läkemedelslistan aktuell i PMO 1 Koll på läkemedelslistan Praktiska tips för att hålla läkemedelslistan aktuell i PMO Stäm av läkemedelslistan Om ikonen

Läs mer

Att nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på.

Att nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på. TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2011-06-28 Dnr HSS110082 Yttrande över Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden(sosfs 2001:1) om läkemedelshantering i hälso- och

Läs mer

Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2015

Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2015 Dnr HSS 2015-0008 Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2015 Läkemedelskommittén arbetar på uppdrag av hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Enheten för kunskapsstyrning utgör kommitténs administrativa stöd i

Läs mer

Konsekvensutredning gällande förslag till ändring i föreskrifterna

Konsekvensutredning gällande förslag till ändring i föreskrifterna 2012-03-23 Dnr 16958/2012 1(9) Avdelningen regler och tillstånd Emil Bergschöld emil.bergschold@socialstyrelsen.se Konsekvensutredning gällande förslag till ändring i föreskrifterna och allmänna råden

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Rutin för vårdavdelning och specialistmottagning i Region Gävleborg

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Rutin för vårdavdelning och specialistmottagning i Region Gävleborg Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-72219 Fastställandedatum: 2018-11-12 Giltigt t.o.m.: 2019-11-12 Upprättare: Sara E Emanuelsson Fastställare: Björn Ericsson Läkemedelsgenomgång, enkel

Läs mer

Resultat från 2017 års PPM* Aktuella läkemedelslistor

Resultat från 2017 års PPM* Aktuella läkemedelslistor 171120 Region Skåne Resultat från 2017 års PPM* Aktuella läkemedelslistor VERSION 1.0 *punktprevalensmätning Sammanställt av Avdelningen för Hälso- och sjukvårdsstyrning utifrån erhållen information från

Läs mer

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 31 2013 0103 Bilaga 4. Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet Patientsäkerhet har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet? (RiR

Läs mer

30 januari 2015 Enheten för läkemedelsstyrning, Avdelningen för Hälso- och sjukvårdsstyrning Sammanställt av: Åsa Bondesson

30 januari 2015 Enheten för läkemedelsstyrning, Avdelningen för Hälso- och sjukvårdsstyrning Sammanställt av: Åsa Bondesson 30 januari 2015 Enheten för läkemedelsstyrning, Avdelningen för Hälso- och sjukvårdsstyrning Sammanställt av: Åsa Bondesson Läkemedel och äldre - slutrapport avseende användandet av prestationsmedel för

Läs mer

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...

Läs mer

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen

Läs mer

Läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation, rutin för division Länssjukvård

Läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation, rutin för division Länssjukvård Läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation, rutin för division Länssjukvård Bakgrund Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) samt ändringsförfattning SOSF

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48

Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48 Rolf Samuelsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2014-02-17 SN-2014/48 Socialnämnden Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården HSLF-FS 2017:

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården HSLF-FS 2017: Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården HSLF-FS 2017:37 2018-09-21 Agenda Kort presentation av införandeprojektet i Region Halland

Läs mer

Falu lasarett, hus 17 adm, sammanträdesrum Dialogen. Ordförande

Falu lasarett, hus 17 adm, sammanträdesrum Dialogen. Ordförande LÄKEMEDELSKOMMITTÉ MÖTESANTECKNINGAR 2010-01-19 Tid Tisdag den 19 januari 2010, kl 13.30 16.45 Plats Falu lasarett, hus 17 adm, sammanträdesrum Dialogen Närvarande Annika Braman Eriksson Åsa Wiberg Kristin

Läs mer

Riktlinjer för Läkemedelshantering

Riktlinjer för Läkemedelshantering Riktlinjer för Läkemedelshantering Antagen av: Utbildnings- och omsorgsnämnden, 2018-12-04 135 Senast reviderad: ÄKF-nummer: Handläggare/författare: Britta Gustavsson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska.

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Läkemedelsgenomgångar nya riktlinjer i Stockholm Monica Bergqvist Leg. Sjuksköterska, med.dr Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting Läkemedelsgenomgången bör utformas och genomföras

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Ett nationellt perspektiv Jan Olov Strandell Mål för hälso- och sjukvården 2 Hälso- och sjukvårdslagen Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Rutin för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse

Rutin för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse Rutin för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse Syfte och omfattning Syftet är minskade läkemedelsrelaterade problem med mål att samtliga patienter ska få en väl avpassad läkemedelsbehandling. Alla

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:37) om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:37) om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:37) om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården Ikraftträdande 1 januari 2018 Läkemedelsenheten 2018-05-25 Innebörd för

Läs mer

Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall

Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall 2013-11-12 Dnr 5.3-16761/2013 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Anna-Karin Alvén anna-karin.alven@socialstyrelsen.se Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall Bakgrund

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar - Region Uppsala

Läkemedelsgenomgångar - Region Uppsala Godkänt den: 2018-03-18 Ansvarig: Gäller för: Region Uppsala Christina Grzechnik Mörk Innehållsförteckning Bakgrund...2 Syfte och mål med läkemedelsgenomgångar för äldre...2 Läkemedelsgenomgångar...2 Enkel

Läs mer

Läkemedel - Dosexpedition

Läkemedel - Dosexpedition Läkemedel - Dosexpedition Hitta i dokumentet Syfte Syfte med Dosexpedition Kriterier för Dosexpedition Nyinsättning Ordination i Pascal Ny ordination Dosrecept Helförpackning Akut ordination Förnya eller

Läs mer

Resultat från 2018 års PPM* Aktuella läkemedelslistor

Resultat från 2018 års PPM* Aktuella läkemedelslistor 190417 Region Skåne Resultat från 2018 års PPM* Aktuella läkemedelslistor VERSION 1.0 *punktprevalensmätning Sammanställt av Avdelningen för Hälso- och sjukvårdsstyrning utifrån erhållen information från

Läs mer

Riktlinjer. Dosförpackade läkemedel i Stockholms län

Riktlinjer. Dosförpackade läkemedel i Stockholms län Riktlinjer Dosförpackade läkemedel i Stockholms län Riktlinjer dosförpackade läkemedel Riktlinjerna vänder sig till sjukvården i öppenoch slutenvård, förskrivare, kommunal vårdpersonal samt Apotekets personal.

Läs mer

Praktiska anvisningar Läkemedelsgenomgångar

Praktiska anvisningar Läkemedelsgenomgångar Praktiska anvisningar Läkemedelsgenomgångar 2017 Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Innehåll 1. Inledning 3 2. Läkemedelsgenomgång

Läs mer

Instruktion för Region Stockholms läkemedelskommitté

Instruktion för Region Stockholms läkemedelskommitté 1. Region Stockholms utgör regionens enligt lagen (1996:1157) om er. Region Stockholms utgör, tillsammans med Region Gotlands, Samverkansgrupp läkemedel och medicinteknik i sjukvårdsregion Stockholm-Gotlands

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar inom psykiatrin - en beskrivning av framtida utökat genomförande

Läkemedelsgenomgångar inom psykiatrin - en beskrivning av framtida utökat genomförande 8 april 2014 Psykiatrin Skåne Sammanställt av:gunnar Moustgaard, Psykiatri Skåne. Läkemedelsgenomgångar inom psykiatrin - en beskrivning av framtida utökat genomförande VERSION 1.1 EXKL. BILAGOR 1. Inledning...

Läs mer

Skånegemensamma rutiner för läkemedelsmodulen i PMO

Skånegemensamma rutiner för läkemedelsmodulen i PMO Skånegemensamma rutiner för läkemedelsmodulen i PMO 2017-02-13 PMO:s läkemedelsmodul ska användas för all dokumentation av ordination och administrering av läkemedel. Aktuell medicinering Ordination görs

Läs mer

Aktuellt läge för Pascal och bakgrund till utvecklingen

Aktuellt läge för Pascal och bakgrund till utvecklingen 1 (5) Aktuellt läge för Pascal och bakgrund till utvecklingen Aktuellt läge Pascal ordinationsverktyg används hos 700 vårdgivare för cirka 185 000 dospatienter och antalet inloggningar från start är nu

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Minnesanteckningar för Läkemedelsgruppen

Minnesanteckningar för Läkemedelsgruppen Minnesanteckningar för Läkemedelsgruppen Tid: Onsdagen den 11 juni kl. 14.00 Plats: Röda Rummet, Solhem, Borås Närvarande: Tobias Carlsson Marie Elm Veronica Nilsen Björn Nilsson Närhälsan Borås Stad Tranemo

Läs mer

Fast vårdkontakt...och verktygen i Äldresatsningen! Skånes universitetssjukvård

Fast vårdkontakt...och verktygen i Äldresatsningen! Skånes universitetssjukvård Fast vårdkontakt.. verktygen i Äldresatsningen! Staben för verksamhetsutveckling 4 enheter! Enhet för läkemedel Enhet för säkerhet, användarnära IT MT Enhet för patientsäkerhet Enhet för ehälsa kvalitet

Läs mer

Dosdispenserade läkemedel

Dosdispenserade läkemedel Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Läkemedelsenheten 1 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Susanne Carlsson Christina Ledin 2017-04-06 2019-03-31 Dosdispenserade

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

Fast vårdkontakt vid somatisk vård

Fast vårdkontakt vid somatisk vård Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2017:97

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2017:97 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2017:97 Beslut vid regeringssammanträde den 21 september 2017 Ändring i uppdraget Regeringen beslutade

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling 1 Vers 20110531 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2011:X (M) Utkom från trycket den 2011 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna

Läs mer

Ett mätinstrument för informationsrisker i läkemedelsprocessen

Ett mätinstrument för informationsrisker i läkemedelsprocessen Ett mätinstrument för informationsrisker i läkemedelsprocessen Anna-Lena Nilsson civilingenjör, projektledare anna-lena.nilsson@lnu.se Tora Hammar doktorand, farmaceut tora.hammar@lnu.se ehälsoinstitutet,

Läs mer

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Länsgemensam rutin för primärvården

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Länsgemensam rutin för primärvården Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-41956 Fastställandedatum: 2014-01-15 Giltigt t.o.m.: 2015-01-15 Upprättare: Sara E Emanuelsson Fastställare: Stefan Back Läkemedelsgenomgång, enkel och

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin

Läs mer

Handlingsplan för utebliven leverans av dosdispenserade läkemedel

Handlingsplan för utebliven leverans av dosdispenserade läkemedel Handlingsplan för utebliven leverans av dosdispenserade läkemedel Dokumentägare: Vård-och omsorgschefer, Malmö Stad Framtaget av: Utsedd arbetsgrupp, Malmö Stad Beslutsdatum: 160520 Innehållsförteckning

Läs mer

Förskrivning av läkemedel utanför uppdraget som medarbetare inom Region Kronoberg

Förskrivning av läkemedel utanför uppdraget som medarbetare inom Region Kronoberg Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Läkemedel Giltig fr.o.m: 2018-05-18 Faktaägare: Stephan Quittenbaum, ordf läkemedelskommittén Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, Hälso- och sjukvårdsdirektör

Läs mer

Förslag till modell för ökad kvalitet i läkemedelsförskrivning bland privata specialister utan vårdavtal som ersätts enligt nationella taxan

Förslag till modell för ökad kvalitet i läkemedelsförskrivning bland privata specialister utan vårdavtal som ersätts enligt nationella taxan HSN 2009-12-01 P 4 1 (6) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2009-10-27 HSN 0910-1369 Handläggare: Nils Edsmalm Förslag till modell för ökad kvalitet i läkemedelsförskrivning bland privata specialister

Läs mer

God läkemedelsbehandling hos äldre i öppenvård i Jämtlands län

God läkemedelsbehandling hos äldre i öppenvård i Jämtlands län jämtmedel 4/10 Styrdokument för säkrare läkemedelsbehandling I arbetet med att minska läkemedelsfel i vården övergångar har två styrdokument tagits fram: God läkemedelsbehandling hos äldre i öppen vård

Läs mer

ehälsomyndighetens samverkan kring Nationella läkemedelslistan

ehälsomyndighetens samverkan kring Nationella läkemedelslistan ehälsomyndighetens samverkan kring Nationella läkemedelslistan Så samverkar ehälsomyndigheten för att utveckla Nationella läkemedelslistan Madelen Domajnko 2019-05-23 1.0 ehälsomyndigheten Myndighet under

Läs mer

Riktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013

Riktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013 Riktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013 Dessa riktlinjer har utarbetats av Läkemedelskommittén i Landstinget Sörmland på uppdrag av HoS-ledningen, godkänts av Hälsoval, Division

Läs mer

DOSDISPENSERADE LÄKEMEDEL

DOSDISPENSERADE LÄKEMEDEL DOSDISPENSERADE LÄKEMEDEL Carola Bardage, Enheten för Läkemedelsanvändning, Läkemedelsverket Anders Ekedahl, Enheten för Läkemedelsanvändning, Läkemedelsverket Lena Ring, Enheten för Läkemedelsanvändning,

Läs mer

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering

Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter Sida 0 (5) 2019 Läkemedelshantering UPPRÄTTAD AV MEDICINSKT ANSVARIGA SJUKSKÖTERSKOR

Läs mer

Läkemedel - trender och utmaningar

Läkemedel - trender och utmaningar Läkemedel - trender och utmaningar Landstingsfullmäktige utbildning 16 april 2015 Anders Bergström Läkemedelschef anders.bergstrom@nll.se Läkemedel Förebygga Bota Kompensera Lindra Läkemedel och lagstiftningen

Läs mer

Läkemedelsstrategi. Förslag till beslut. Sammanfattning. Ärende 18 RS TJÄNSTESKRIVELSE. Regionstyrelsen

Läkemedelsstrategi. Förslag till beslut. Sammanfattning. Ärende 18 RS TJÄNSTESKRIVELSE. Regionstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Förvaltning Regionkontoret Hälso- och sjukvård Magdalena Barkström Verksamhetschef Datum Diarienummer 2015-02-24 RS150102 Regionstyrelsen Läkemedelsstrategi Förslag till beslut Regionstyrelsen

Läs mer

Ny föreskrift ordination och läkemedelshantering

Ny föreskrift ordination och läkemedelshantering Ny föreskrift ordination och läkemedelshantering Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården (HSLF-FS 2017:37) Läkemedelskommittén Rim

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR UTEBLIVEN LEVERANS AV DOSDISPENSERADE LÄKEMEDEL

HANDLINGSPLAN FÖR UTEBLIVEN LEVERANS AV DOSDISPENSERADE LÄKEMEDEL 1 (6) TYP AV DOKUMENT: HANDLINGSPLAN BESLUTAD AV: SOCIALCHEF ANTAGEN: 2016-10-31 ANSVARIG: MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA REVIDERAS: ÅRLIGEN SENAST REVIDERAD: HANDLINGSPLAN FÖR UTEBLIVEN LEVERANS AV

Läs mer

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser 1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar

Läs mer

Bollnäs kommun. Uppföljning av läkemedelsanvändningen. kommunens särskilda boenden. Revisionsrapport

Bollnäs kommun. Uppföljning av läkemedelsanvändningen. kommunens särskilda boenden. Revisionsrapport Revisionsrapport Uppföljning av läkemedelsanvändningen vid kommunens särskilda boenden Bollnäs kommun Fredrik Markstedt Cert. kommunal revisor Uppföljning av läkemedelsanvändningen vid kommunens särskilda

Läs mer

Överenskommelsen blir giltig under förutsättning att den godkänns av regeringen och SKL:s styrelse.

Överenskommelsen blir giltig under förutsättning att den godkänns av regeringen och SKL:s styrelse. Protokoll II:6 vid regeringssammanträde 2011-06-16 S2011/5826/FST (delvis) Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om insatser för att samordna vård och omsorg om de mest sjuka äldre 1 bilaga

Läs mer

Riktlinjer och rutiner för dosförpackade läkemedel i Skåne

Riktlinjer och rutiner för dosförpackade läkemedel i Skåne Läkemedelsrådet Läkemedelsenheten Cecilia Tibell 040-675 39 53 cecilia.tibell@skane.se Datum 2014-06-02 Version 2014:01 1 (5) Riktlinjer och rutiner för dosförpackade läkemedel i Skåne Dosförpackade läkemedel

Läs mer

Läkemedelsförskrivning till äldre

Läkemedelsförskrivning till äldre Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade

Läs mer

Läkemedelsstrategi för SLL

Läkemedelsstrategi för SLL Läkemedelsstrategi för SLL 2018 2022 Inledning Läkemedelsområdet genomgår stora förändringar. En ständig utveckling avseende läkemedelsgrupper likväl som regelverk gör att Stockholms läns landsting behöver

Läs mer

Workshop barn och läkemedel

Workshop barn och läkemedel Workshop barn och läkemedel eped - säkrare läkemedelsordination i praktiken Christiane Garnemark, barnläkare Åsa Andersson, apotekare Bakgrund risker i läkemedelsprocessen Läkemedelsverket fann vid en

Läs mer

ehälsomyndigheten Maria Wettermark och Maria Hassel

ehälsomyndigheten Maria Wettermark och Maria Hassel ehälsomyndigheten Maria Wettermark och Maria Hassel Om ehälsomyndigheten Inrättades 2014 Myndighet under Socialdepartementet Styrs av en instruktion som beskriver styrning, organisation och vilka uppgifter

Läs mer

Informationsöverföring. kommunikation med landstinget - uppföljande granskning

Informationsöverföring. kommunikation med landstinget - uppföljande granskning www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Augusti 2015 Informationsöverföring och kommunikation med landstinget - uppföljande granskning Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning...

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar - hur får vi det att funka i vardagen? Läkemedel i Skåne 2019

Läkemedelsgenomgångar - hur får vi det att funka i vardagen? Läkemedel i Skåne 2019 Läkemedelsgenomgångar - hur får vi det att funka i vardagen? Läkemedel i Skåne 2019 Läkemedelsgenomgångar En metod för analys, uppföljning och omprövning av en individs läkemedelsanvändning, som genomförs

Läs mer

Frågor och svar om NT-rådet

Frågor och svar om NT-rådet Frågor och svar om NT-rådet NT-RÅDET Vad är NT-rådet? Rådet för nya terapier, NT-rådet, är en expertgrupp med representanter för Sveriges landsting och regioner. NT-rådet har mandat att ge rekommendationer

Läs mer

Riktlinje läkemedelshantering i hälso- och sjukvården

Riktlinje läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Riktlinje läkemedelshantering i hälso- och sjukvården - sektor Arbete trygghet och omsorg Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av MAS Beslutsdatum 2018-03-13 Ansvarig sektor Arbete trygghet och omsorg Gäller

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Riktlinje. för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård

Riktlinje. för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård Malmö stad Fastställd: 2000-05-11 Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Reviderad: 2007-02-16 Riktlinje för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård INNEHÅLLSFÖRTECKNING Riktlinjer för läkemedelshantering...3

Läs mer

Riktlinjer för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård

Riktlinjer för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård 2013-07-18 1 (5) RIKTLINJE Riktlinjer för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård Utgångspunkten för läkemedelshanteringen i kommunal verksamhet är att den enskilde i första hand själv ansvarar

Läs mer

SMARTA LÄKEMEDELS- LEVERANSER

SMARTA LÄKEMEDELS- LEVERANSER SMARTA LÄKEMEDELS- LEVERANSER» Bättre framförhållning ger lugnare arbetsmiljö Läkemedel 1 Sammanfattning 3 Förutsättningar 4 Bakgrund 4 Problemformulering 5 Syfte 5 Avgränsningar 5 Kartläggning 6 Analys

Läs mer

Ansvar för patientens ordinerade läkemedel läkemedelslista

Ansvar för patientens ordinerade läkemedel läkemedelslista 2014 Sveriges läkarförbund LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer Ansvar för patientens ordinerade läkemedel läkemedelslista LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer Fråga om ansvar och hantering

Läs mer

Uppföljning palliativ vård

Uppföljning palliativ vård Revisionsrapport* Uppföljning palliativ vård Eskilstuna kommun Februari 2008 Kerstin Svensson, certifierad kommunal revisor *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Uppdraget...3 1.1 Bakgrund...3 1.2

Läs mer

Att patientens delaktighet i vården ska kunna öka genom ett för denna uppgift anpassat ITstöd.

Att patientens delaktighet i vården ska kunna öka genom ett för denna uppgift anpassat ITstöd. Policydokument ehälsa TANDLÄKARFÖRBUNDET ANSER Att användandet av IT-stöd ska bidra till en bättre och säkrare tandvård genom att ge underlag för kvalitetsutveckling och förenkla kommunikation och överföring

Läs mer

Avsiktsförklaring gällande utökning av beslutsstöd för läkemedel i Sil (Svenska informationstjänster för läkemedel)

Avsiktsförklaring gällande utökning av beslutsstöd för läkemedel i Sil (Svenska informationstjänster för läkemedel) (Svenska informationstjänster för läkemedel) Bakgrund Svenska informationstjänster för läkemedel, Sil, innehåller kvalitetsgranskad och aktuell information om läkemedel från många olika källor. Samtliga

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Information om ärendet har getts programberedningen för äldre och multisjuka. godkänna den reviderade överenskommelsen mellan Stockholms

Information om ärendet har getts programberedningen för äldre och multisjuka. godkänna den reviderade överenskommelsen mellan Stockholms SJUKVÅRDSUTSKOTTET STOCKHOLMS STAD OCH EKERÖ 2009-10-12 P 10 1 (2) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-09-15 HSN 0909-0849 Handläggare: Marie-Louise Fagerström Överenskommelse

Läs mer

Resultat klinisk farmaci (ESLiV) 2016

Resultat klinisk farmaci (ESLiV) 2016 Årsrapport 1 (5) Resultat klinisk farmaci (ESLiV) 2016 Ansvarig enhet: Läkemedelsenheten Sammanfattning Under 2016 har farmaceuter identifierat 1587 läkemedelsavvikelser samt 1160 läkemedelsrelaterade

Läs mer