KURSKATALOG LOVISA GYMNASIUM. Kurskatalogen hittas också på skolans hemsida: edu.loviisa.fi/

Transkript

1 KURSKATALOG LOVISA GYMNASIUM Kurskatalogen hittas också på skolans hemsida: edu.loviisa.fi/

2 Innehållsförteckning Allmänt 2 Så här gör du ditt kursval 4 Kursbeskrivningar: Modersmål och litteratur 5 Finska 6 Finska, mofi 7 Engelska 9 Tyska 11 Franska 12 Matematik, lång 13 Matematik, kort 16 Biologi 17 Geografi 18 Fysik 19 Kemi 21 Religion 22 Livsåskådning 23 Filosofi 23 Historia 24 Samhällslära 26 Psykologi 26 Musik 28 Bildkonst 29 Gymnastik 30 Hälsokunskap 31 Studiehandledning 32 Tillämpade kurser: Vattenbiologi 33 Bildkonst 33 Övriga tillämpade kurser: Företagsamhet 33 1

3 Viktig information! Kursrubrikerna enligt den läroplan som alla gymnasieelever följer läsåret är skrivna med denna stil om de är obligatoriska kurser, denna stil om de är fördjupade kurser, och denna stil om de är tillämpade kurser Dessutom har kurskoderna i huvudsak två bokstäver och en eller två siffror, t.ex. HS 2, PS 3 För säkerhets skull anges ändå inom parentes efter varje rubrik om kursen ifråga är fördjupad eller tillämpad (ingen parentes = obligatorisk). Det finns i princip också en skillnad mellan riksfördjupade (r) och skolvis fördjupade (s) kurser, den skillnaden märks med ett s för de sistnämnda i kurskatalogen. Fråga ämneslärare eller studiehandledare om du undrar över något. Studentexamen baserar sig på obligatoriska och riksfördjupade kurser. Kom ihåg: Dina val utgör din personliga läroplan, din lärokurs i ämnet. När du efter tre eller fyra år slutför dina gymnasiestudier bör dina godkända vitsord i varje läroämne överstiga antalet underkända o Har du endast två kurser i ett ämne bör båda vara godkända o Har du endast en kurs i ett ämne bör den också förstås vara godkänd. o I den beräkningen görs inte skillnad mellan obligatoriska, fördjupade och tillämpade kurser. Med hjälp av kurskatalogen för läsåret skall du kunna göra ditt val av kurser inför nästa läsår och tillika få en överblick över kursutbudet under det kommande läsåret. Under din gymnasietid skall du avlägga obligatoriska kurser (beroende på matematikval), minst 10 fördjupade kurser, och därutöver minst ca fördjupade eller tillämpade kurser. Sammanlagt minst75 kurser Observera att detta är minimiantal kurser, ingen övre gräns för kursantalet finns! 2

4 Vi kan inte lova att alla dina val kommer att kunna tillfredsställas till 100 %, läsordningen kan bara inte anpassas till varenda elevs önskemål, och vi kan inte ordna kurser med få deltagare. Hur många kurser som kan realiseras ser vi i april maj, men först i augusti kan vi vara säkra, speciellt vad gäller tillämpade och kanske i viss mån fördjupade kurser. Kom ihåg att du har möjlighet att justera dina val vid senare tillfällen. Du får mera information om sådant vid höstterminens början. En kurs motsvarar i teorin 38 x 45 minuters lektioner. En kurs avläggs vanligtvis under en period, och det betyder, att du i medeltal har 5 lektioner i ämnet per vecka (varannan vecka 4, varannan 6). Vissa kurser, som t.ex. gymnastik, kommer dock att hållas 2-3 timmar per vecka, vilket betyder, att en kurs sträcker sig över en längre tid, vanligtvis en termin. Också kurserna studiehandledning följer sitt eget system med en dubbellektion under en period. Teckenförklaring: obligatorisk kurs fördjupad kurs tillämpad kurs = rekommenderas första året i gymnasiet = rekommenderas andra året i gymnasiet = rekommenderas tredje året i gymnasiet inget tecken = ingen speciell årsrekommendation Årskurslösa studier innebär, att du inte är bunden till en speciell klass, utan du gör din egen läsordning, vilket sker i mitten av maj månad. Du får hjälp med att göra läsordningen av studiehandledare, tutorer och grupphandledare vid Lovisa Gymnasium. För dig i det årskurslösa systemet finns inte uppflyttning, villkor och kvarstanning. En viktig regel för dina studier kommer dock att vara, att du inte får ha vitsordet 4 i två på varandra följande kurser i ett ämne. Innan du då kan fortsätta studera ämnet bör du ha fått godkänt i den ena av de två underkända kurserna, genom omtentamen eller genom att gå kursen på nytt. Studietiden i det årskurslösa gymnasiet varierar mellan 2 och 4 år, det vanligaste är 2½ - 3 år. För att klara av studierna på två år krävs att du avlägger en hel del kurser på egen hand och att du också tar sommaren till hjälp. 3

5 Du kommer att kunna skriva studentexamen vid 1, 2 eller 3 olika gånger, vid tre på varandra följande skrivningar. Du väljer själv, men för att få skriva ett ämne bör du ha avlagt minst de obligatoriska kurserna i ämnet ifråga. Närmare uppgifter om studentexamen får du av studiehandledaren. SÅ HÄR GÖR DU DITT KURSVAL: 1. Logga in på Wilma, har du glömt ditt lösenord får du ett nytt av studiehandledaren 2. Klicka på fliken Kursbricka välj Ändra kursbrickans val uppe till höger 3. Klicka på Kursval till vänster 4. Där finns 25 ämnen, varje ämne på egen rad. Kurser som du redan har avlagt syns med ljusgrått. De gröna är obligatoriska kurser, de lila är fördjupade kurser, de gula och beige är tillämpade kurser. 5. Blivande nybörjare och mellisar ska sträva till att välja ca 30 kurser och blivande abir 15 kurser, som abi ska du kolla noga att du kommer upp till minst 4

6 75 kurser, helst ännu 2-3 kurser i reserv, ifall alla kurser inte blir av. Kom ihåg att inte välja de kurser som du redan har under detta läsår under period 4 eller period 5! Gymnasiestuderande gör sina kursval på WILMA mars 2015 Niorna gör sina kursval på WILMA mars 2015! Läs kursbeskrivningarna och observera kurskoderna! KURSBESKRIVNINGAR MODERSMÅL OCH LITTERATUR Undervisningen utgår i hög grad från elevcentrerade och elevaktiverande arbetssätt. I varje kurs ingår litteraturstudier och läsning. MO 1 En värld av texter Kursen introducerar modersmål och litteratur som ett ämne där språk, kommunikation, litterära texter och saktexter ingår. Vi bekantar oss med olika textgenrer med fokus på novellen. MO 2 Epik och medietexter Kursen handlar om medietexter och romanens historia. Vi läser olika slags medietexter och sysslar med bildanalys. Romanläsning ingår i kursen. MO 3 Texter, kultur och identitet Kursen tar upp frågor kring språklig och kulturell identitet ur ett finlandssvenskt perspektiv. Vi diskuterar finlandssvensk litteratur och finlandssvenska. MO 4 Texter i Norden Kursen handlar om nordisk kultur, nordiska språk och nordisk litteraturhistoria. Inom litteraturen fokuseras dramatik. MO 5 Moderna texter Kursen handlar om modern litteratur samt litteraturanalys med fokus på lyrik. 5

7 MO 6 Textens makt Kursen handlar om det maktbruk som kan ske genom språket. Vi behandlar bl.a. argumentationsanalys och reklamanalys. Kursen kan inte avläggas på egen hand. MO 7 Muntlig kommunikation (fördjupad) För dig som vill uttala dig, men inte vågar. I en liten grupp är det lättare att börja tala. Debatter, diskussioner, argumentation och övningar i att uppträda. Kursen är ett bra sätt att förbereda sig inför det riksomfattande provet i muntlig kommunikation. Provet ordnas av utbildningsstyrelsen och gäller abiturienter. MO 8 Fördjupad skriv- och textkompetens (fördjupad) Kursen handlar om att fördjupa och utveckla färdigheterna i att analysera, tolka, reflektera över samt producera texter. Rekommenderas för abiturienter MO 9 Litteratur som glädje och kunskap (fördjupad) Kursen ger deltagarna möjlighet att utveckla sin kunskap, fantasi och lust att lära genom att läsa skönlitteratur. Vi sysslar med både läsning och skrivning, och förstås med textanalys, som är nog så viktigt med tanke på studentskrivningarna. Kursen förutsätter alltså att deltagarna läser skönlitterära texter som hemarbete. FINSKA FINA 1 Människans vardag och fritid Vi läser texter som anknyter till vardagen som t.ex. fritidsintressen, hälsa och omgivning och använder dem som underlag för diskussion. Verbböjningen och objektet repeteras och fördjupas. FINA 2 Natur och miljö Finland sett ur turistperspektiv. Texter om resor och natur. Föredrag och essä ingår i kursen. Nomenböjning, unipersonella uttryck och subjekt. FINA 3 Handel, teknik och kommunikation Vi läser om tekniska uppfinningar, trafikfrågor och datateknik. Particip och participuttryck, essä. Ett fördjupande arbete i anslutning till något tema i kursen ingår. 6

8 FINA 4 Samhället och massmedia Tyngdpunkten ligger på aktuella händelser i samhället genom tidningarna och andra medier. Infinitiver och satsmotsvarigheter. Essä och diskussionsuppgifter ingår i kursen. FINA 5 Utbildning, yrkes- och näringsliv Olika utbildningsalternativ och yrkesval liksom Finlands näringsliv diskuteras. Vi fördjupar oss i objektet och adverbialen. Essä och platsansökan ingår. FINA 6 Finsk kultur och litteratur Vi fördjupar oss i finska författare, konstnärer och tonsättare i form av grupparbeten och bokrecensioner. Text- och hörförståelse introduceras FINA 7 Skriv och tala finska bättre! (fördjupad) Vi övar att tala finska i olika situationer. Aktuella ämnen diskuteras i form av t.ex. anföranden, gruppdiskussioner och föredrag. Muntligt prov med särskilt intyg ingår i kursen. FINA 8 Världen och vi (fördjupad) Vi fördjupar oss i populärvetenskapliga och skönlitterära texter och tittar närmare på deras bakgrund. Betydelse- och stilfrågor diskuteras. FINA 9 Viimeinen voitelu (fördjupad s) Grammatiken och ordförrådet repeteras och vi övar med siktet inställt på studentexamen. MODERSMÅLSINRIKTAD FINSKA Den modersmålsinriktade kursen är en fortsättning på motsvarande kurs i den grundläggande utbildningen och ger tvåspråkiga elever möjlighet att förbättra och fördjupa sina kunskaper och färdigheter i finska och gör dem mera medvetna om sin tvåspråkighet och sitt dubbla kulturarv. Kurserna är uppbyggda kring samma teman som A-lärokursen, men den modersmålsinriktade kursen betonar mera språkriktighet och litteratur. FIM 1 Människans vardag och fritid Olika nyanser i talspråket diskuteras och skillnaderna mellan tal- och skriftspråk behandlas. Essä eller bokrecension. 7

9 FIM 2 Natur och miljö Texter om Finlands natur och miljö behandlas och vi diskuterar natur- och miljöskyddsfrågor. Nomenböjningen fördjupas. Essä ingår i kursen. FIM 3 Handel, teknik och kommunikation Vi diskuterar och läser om konsumtion, teknik och informationsteknik. Satsbyggnaden och vissa satsmotsvarigheter behandlas. Bokuppgift, föredrag och essä. FIM 4 Samhället och massmedia Vi fördjupar oss i tidningen och dess olika avdelningar och stilarter. Också radio och TV diskuteras. Essäskrivning och interpunktion behandlas mera ingående. FIM 5 Utbildning, yrkes- och näringsliv Olika utbildningsalternativ och yrkesval liksom Finlands näringsliv diskuteras. Anställningsintervjuer tränas. Adverbial och översättning behandlas ingående. FIM 6 Finsk kultur och litteratur Vi läser finska klassiker och bekantar oss med andra konstformer ur ett finskt perspektiv. Ett grupparbete om en finsk kulturperson ingår liksom eventuellt drama och film. FIM 7 Muntlig uttrycksförmåga (fördjupad) Vi tittar närmare på nyanserna i formell och informell kommunikation. Olika former av muntliga övningar och framträdanden övas och vi vänjer oss vid att ge och ta feedback. FIM 8 Skrivandets konst (fördjupad) Vi fördjupar oss i skrivprocessen från planering till korrekturläsning och övar oss också att lägga bilder, bildtexter och diagram till en text. Vi lär oss att skriva redogörelser, utredningar, protokoll och analyser. FIM 9 Viimeinen voitelu (fördjupad s) Grammatiken och ordförrådet repeteras och vi övar med siktet inställt på studentexamen. 8

10 ENGELSKA Kurserna avläggs i ordningsföljd om inget annat nämns. ENA 1 De unga och deras värld Kursen sammanlänkar språkundervisningen i grundskolan med språkundervisningen i gymnasiet. Ämnesområdena ansluter sig till det dagliga livet. I kursen betonas diskussion och förmåga att uttrycka åsikter. ENA 2 Kommunikation och fritid Strukturerna befästs och utvidgas. Ämnesområdena berör fritid och intressen. Den skriftliga färdigheten övas. ENA 3 Studier och arbete Kursens ämnesområden anknyter till studier och arbetsliv och i kursen övas, både muntligt och skriftligt, kommunikation som är typisk för dessa ämnesområden. I kursen ingår också övningar i att förstå och använda språket i formella situationer. ENA 4 Samhället och omvärlden Under kursen betonas mera krävande språk med utgångspunkt t.ex. i samhälleliga, geografiska och ekologiska texter. Särskilt övas textförståelse och referat. ENA 5 Kultur I kursen behandlas kultur i bred bemärkelse och det allmänna temaområdet kulturell identitet och kulturkännedom ligger som grund för kursens innehåll. De studerande bekantar sig med konst, film, musik och olika litteraturgenrer inom det anglosaxiska kulturområdet. Kursen innehåller diskussioner, skriftliga arbeten, recensioner samt tolkningar av novellutdrag och poesi. Den studerande förutsätts utföra ett större projektarbete med självvalt tema. Kursen kan inte avläggas på egen hand. ENA 6 Vetenskap, ekonomi och teknik Under den här kursen uppövas de studerandes förmåga att förstå mera krävande språkligt stoff. Man utgår t.ex. från olika vetenskapsområden, teknologins vinningar och olika former av kommunikation samt näringslivet. Kan byta plats med föregående, efter överenskommelse med läraren. ENA 7 Naturen och en hållbar utveckling (fördjupad) Ämnesområdena under kursen anknyter till naturen, globala frågeställningar och en hållbar utveckling. Vi repeterar väsentliga strukturer, men tyngdpunkten ligger på krävande textmaterial som anknyter till temat. 9

11 ENA 8 Globalisering och internationalisering (fördjupad) - en diskussionskurs I kursen övas den muntliga förmågan med hjälp av varierande kommunikativa övningar. Aktuella texter med varierande teman utgör grunden för övningarna. Skriftliga övningar samt övning i hörförståelse ingår och används i mån av möjlighet som diskussionsunderlag. Till kursen hör ett nationellt muntligt prov för vilket särskilt intyg utfärdas. ENA 9 Repetitionskurs inför studentexamen (fördjupad s) I kursen repeteras central grammatik som behandlats under obligatoriska kurser. Läsoch hörförståelseuppgifter, uppsatsskrivning, sammandrag och strukturövningar övas som en mångsidig förberedelse inför studentexamensprovet. För godkänd kurs krävs aktivt deltagande samt att alla uppgifter utförs. B-SPRÅK: TYSKA, FRANSKA Tyska och franska kan läsas som nybörjarspråk (B3) eller som fortsättningsspråk (B2, bygger på de kunskaper man tillägnat sig i högstadiet) i gymnasiet. Den som inte kan något av språket börjar med kurs 1, medan den som har högstadiets kunskaper börjar med kurs B2 1 (i valkortet 21). Kursordningen i franska och tyska: FRB3 1 FRB3 2 FRB3 9 FRB3 4 samma kursinnehåll som FRB2 1 FRB3 5 samma kursinnehåll som FRB2 2 FRB3 6 samma kursinnehåll som FRB2 3 FRB3 7 samma kursinnehåll som FRB2 4 FRB3 8 samma kursinnehåll som FRB2 5 FRB3 9 samma kursinnehåll som FRB2 6 FRB3 10 samma kursinnehåll som FRB2 7 FRB3 11 samma kursinnehåll som FRB2 8 Ovan är endast franskans kurskoder använda. Lika väl kunde det stå t.ex. TYB 2 i stället för FRB 2. Man avlägger tre kurser per år. De som läser franska som nybörjarspråk kan efter kurs FRB3 6 gå direkt till kurs FRB2 7, för att få övningar inför studentskrivningarna. Det rekommenderas dock att man försöker få in någon av kurserna FRB3 7 - FRB3 9, i mån av möjlighet. 10

12 TYSKA TYB3 1 God dag, trevligt att träffas Kursen innehåller genomgång av tyskt uttal och intonation. Deltagarna lär sig använda tyska i enklare samtalssituationer. Under kursen lär vi oss bl.a. att hälsa, presentera oss själva och andra, att tala om musik och sevärdheter, att skriva brev, tala om vädret, vi lär oss veckodagarna och månaderna. TYB3 2 Så skall saker och ting skötas Under kursen går vi genom ord och uttryck i anslutning till resor, övernattning, shopping, restaurangbesök, sjukdomar och känslor. Vi lär oss klockslagen. TYB3 9 Hos oss Kursen är en förberedande kurs för B2-studier i gymnasiet, och utgör samtidigt en tredje kurs för de elever som påbörjat sina studier i tyska i gymnasiet (B3). Ordförrådet utvidgas, talförståelse och muntliga färdigheter förbättras. Vi lär oss länder, nationaliteter, språk, göra telefonsamtal, boende och möbler, klädesplagg, färger och klädinköp samt bekantar oss med tyska högtider och festligheter. TYB2 1 (TYB 3 4) Fritid och intressen Vi lär oss att tala tyska i olika vardagliga situationer, t.ex. lär du dig att berätta om dig själv, din fritidssysselsättning och din familj. Du bekantar dig också med den tyska skolvärlden. Grundstrukturerna repeteras och kompletteras. Repetition av verbläran. TYB2 2 (TYB3 5) Världen och vi Du lär dig berätta om Finland och finländska fenomen. Du stiftar bekantskap med de tyskspråkiga länderna, deras invånare och historia. Tonvikt på muntlig kommunikation, kunskaperna i grundstrukturerna fördjupas och skrivfärdigheten övas. TYB2 3 (TYB3 6) Förr och nu Du lär dig om de tyskspråkiga ländernas vardag - förr och nu, såväl ur individens som ur samhällets synvinkel. Vi bekantar oss med t.ex. boende i stad och på landet, förr och nu samt välfärd. Tonvikt på muntlig kommunikation, grundstrukturerna befästs och skrivfärdigheten övas. TYB2 4 (TYB3 7) Studier och framtidsplaner Vi lär oss utförligare om skola, studier efter gymnasiet och om arbetslivet samt om de ungas framtidsplaner. Du övar dig att uttrycka dig både muntligt och skriftligt om dessa teman. Nya saker inom verbläran tas upp 11

13 TYB2 5 (TYB 3 8) Kultur Du lär dig om kulturens mångfald, t.ex. litteratur, bildkonst, musik, film, teater, idrott etc. Alla områden inom språkfärdigheten övas. TYB2 6 (TYB3 9) Vi studerar utgående från allmänt hållna texter, också medietexter om den samhälleliga verksamheten i Finland och i de tyskspråkiga länderna samt om jordens tillstånd. Tonvikten ligger på textförståelse och muntliga och skriftliga skildringar. Vår gemensamma jord TYB2 7 (TYB3 10) Vetenskap och teknik Du introduceras till allmänna texter från olika vetenskapsområden, som behandlar teknik och olika former av kommunikation. Tonvikten läggs vid textoch hörförståelse samt skritliga övningar. Strukturer repeteras. TYB2 8 (TYB3 11) Naturen och en hållbar utveckling Du lär dig om natur, miljöskydd, miljöproblem och naturfenomen samt om människans förhållande till naturen. Tonvikten läggs vid text- och hörförståelse samt skriftliga övningar. Färdigheterna finslipas inför studentexamen. FRANSKA FRB3 1 God dag, trevligt att träffas Språket i kursen gäller grundläggande funktioner, såsom att hälsa och presentera sig. Ämnesområdena täcker familjen, mänskliga relationer och alldagliga språksituationer. Tonvikten ligger på muntlig kommunikation. FRB3 2 Så skall saker och ting skötas Kursen handlar om mänskliga relationer samt dagliga rutiner, som att göra uppköp och uträtta ärenden. Tonvikten ligger på talförståelse och muntlig framställning. FRB3 9 Hos oss Kursen är en förberedande kurs för B2-studier i gymnasiet. Den utgör samtidigt en tredje kurs för de elever som påbörjat sina studier i franska i gymnasiet (B3). Ordförrådet utvidgas och grundstrukturerna befästs. FRB2 1 (FRB3 4) Fritid och intressen Ämnesområdena anknyter till de ungas dagliga liv, fritid och hobbyer. Förmågan att uttrycka åsikter uppövas. Kännedomen om grundstrukturerna utvidgas. 12

14 FRB2 2 (FRB3 5) Världen och vi Kursen handlar om människor, geografi, historia, sevärdheter samt rekreationsmöjligheter i Finland och i fransktalande länder. Skrivfärdigheten uppövas. FRB2 3 (FRB3 6) Förr och nu I kursen behandlas livet förr och nu såväl ur individens som ur samhällets synvinkel. Talförståelse, muntlig kommunikation, grundstrukturerna och den skriftliga förmågan befästs. FRB2 4 (FRB3 7) Studier och framtidsplaner Kursen handlar om bl.a. skola, studier, arbetsliv och framtidsplaner. Man uppövar sin förmåga att uttrycka sig muntligt och skriftligt. FRB2 5 (FRB3 8) Kultur Kursen behandlar bildkonst, musik, film, teater och litteratur i fransktalande länder. Alla områden av språkfärdigheten övas. Kursen kan inte avläggas på egen hand. FRB2 6 (FRB3 9) Vår gemensamma jord Kursen handlar om samhället i Finland och i fransktalande länder samt om jordens tillstånd och framtid. Tonvikten ligger på textförståelse och skriftlig produktion. FRB2 7(FRB3 10) Vetenskap och teknik Kursinnehållet bygger på allmänt hållna texter från olika vetenskapsområden, samt på texter om teknik och kommunikation. Tonvikten ligger på textförståelse och skriftliga övningar. FRB2 8 (FRB3 11) Naturen och en hållbar utveckling Kursen handlar om naturen och människans förhållande till den. Hörförståelse, textförståelse, skriftliga övningar samt repetition av strukturer är centrala element. MATEMATIK LÅNG LÄROKURS MAA 1 Funktioner och ekvationer I den här kursen bekantar vi oss med det allmänna rotuttrycket och potensuttryck med rationell exponent. Vi granskar även proportionalitetsbegreppet och lär oss lösa linjära ekvationer. Även procenträkningarna repeteras här. 13

15 MAA 2 Polynomfunktioner Vi granskar antalet lösningar för ekvationer av andra graden och lär oss bl.a. att tillämpa rotformeln, kvadrerings- och konjugatregeln. Vi lär oss att faktorisera polynom och lösa polynomolikheter av andra och högre grad. MAA 3 Geometri Vi går igenom likformighet och kongruens hos figurer och kroppar, Pythagoras-sats och grunderna för trigonometrin. Vi lär oss att räkna längder, vinklar, areor och volymer på flera olika typer av objekt. Även cirkelns geometri hör till den här kursen. MAA 4 Analytisk geometri Här lär vi oss tillämpa de regler och satser vi lärde oss i geometrikursen. Vi går genom den räta linjens, cirkelns och parabelns ekvationer och lär oss att beräkna avståndet från en punkt till en linje. Ekvationssystem och olikheter med absolutbelopp ingår också i den här kursen. MAA 5 Vektorer Det centrala innehållet utgörs av vektorernas fundamentala egenskaper och elementär kalkyl med vektorer samt projektioner. Skalär- och vektorprodukt behandlas, likaså vektorkalkyl som anknyter till analytisk rymdgeometri. Tillämpad fysikalisk problemlösning ingår. MAA 6 Sannolikhet och statistik Klassisk och empirisk sannolikhet och de regler som tillämpas för beräkningarna, kombinatorik ingår. Diskret och kontinuerlig sannolikhets- och statistisk fördelning. Karakteristikor och väntevärden. Normalfördelningen. MAA 7 Derivatan Rationella ekvationer och olikheter, funktioners gränsvärde, kontinuitet och derivata. Dessutom handlar kursen om derivering av polynomfunktioner, produkter och kvoter av funktioner. Vi undersöker funktionernas förlopp och bestämmer deras extremvärden. Problemlösning. MAA 8 Rot- och logaritmfunktioner Rotfunktioner, exponentialfunktioner och logaritmfunktioner samt motsvarande ekvationer och olikheter tas upp till behandling. Övrigt centralt innehåll är bl.a. sammansatt funktion och inre derivata, inversa funktioner och derivatan av inversa funktioner. Problemlösning. 14

16 MAA 9 Trigonometriska funktioner och talföljder I kursen behandlas trigonometriska funktioner och deras symmetriska och periodiska egenskaper, trigonometriska ekvationer och derivatan för trigonometriska funktioner. Dessutom behandlas aritmetiska och geometriska talföljder och summor. MAA 10 Integralkalkyl Begreppet primitiv funktion till elementära funktioner behandlas och begreppet integral definieras. Vi bestämmer areor och volymer med hjälp av integraler samt andra tillämpningar av integralkalkyl. MAA 11 Talteori och logik ( ) (fördjupad) I kursen lär vi oss formalisera påståendesatser och undersöka deras sanningsvärden med hjälp av sanningstabeller. Vi lär oss bevisföringsprinciper och övar i bevisföring. Dessutom behandlas talteorins grundbegrepp och primtalens egenskaper. Kursen kräver nästan inga förkunskaper alls och rekommendationen är att man avlägger den under det andra gymnasieåret. MAA 12 Numeriska och algebraiska metoder (fördjupad) Kursen handlar om approximativa lösningsmetoder, bland annat Newtons metod och iterering, som man kan använda sig av då man löser ekvationer. Dessutom behandlas delbarhetsalgoritmer och delbarhetsekvationer för polynom. MAA 13 Fortsättningskurs i differential- och integralkalkyl (fördjupad) I kursen fördjupas grunderna för differential- och integralkalkyl. Funktionernas kontinuitet och deriverbarhet och allmänna egenskaper hos kontinuerliga och deriverbara funktioner behandlas. Gränsvärden för funktioner och talföljder när variabeln går mot oändligt undersöks. Kursen kan läsas efter kurs 10 MAA 14 Repetitionskurs (fördjupad s) Denna kurs vill hjälpa eleven att repetera gymnasiekursen i lång matematik. Avsikten med kursen är att öka självförtroendet inför studentskrivningarna och att fördjupa synen på matematiken genom att visa på olika tillämpningsmöjligheter av matematisk teori. 15

17 MATEMATIK KORT LÄROKURS MAB 1 Uttryck och ekvationer Kursens mål är att lära dig att bli van att använda matematik när det gäller att lösa vardagliga problem och lära dig att lita på din matematiska förmåga. I kursen behandlas bl.a. lineärt samband, grafiska och algebraiska lösningar av ekvationer. MAB 2 Geometri Kursen behandlar plana figurer och tredimensionella kroppar. Du lär dig att lösa praktiska problem med hjälp av trigonometri och bestämma areor och volymer hos figurer och kroppar. MAB 3 Matematiska modeller I I kursen behandlas samband mellan fenomen och matematiska modeller. Du lär dig att använda lineära och exponentiella modeller och i samband med dem använda potensekvationer och logaritmer. MAB 4 Matematisk analys I kursen undersöks förändringshastigheten hos funktioner med hjälp av grafiska och numeriska metoder. Du lär dig att förstå begreppet derivata som ett mått på förändringshastigheten. Dessutom behandlas största och minsta värdet för en polynomfunktion i tillämpningsuppgifter. MAB 5 Statistik och sannolikhet I kursen behandlas sannolikhetslärans grunder och normalfördelningen samt normeringen av den. Du lär dig handskas med och tolka statistiskt material samt bekantar dig med hur fickräknare och datorer kan användas i statistiska uppgifter. MAB 6 Matematiska modeller II I kursen behandlas aritmetiska och geometriska talföljder och summor samt ekvationer, ekvationspar och olikheter med två variabler. MAB 7 Ekonomisk matematik (fördjupad) Kursens mål är att du skall lära dig förstå begrepp som används i det ekonomiska livet. Du lär dig bl.a. index-, kostnads-, kredit- och skattekalkyler. MAB 8 Matematiska modeller III (fördjupad) I kursen behandlas trigonometriska funktioner och ekvationer samt vektorer. Du lär dig tillämpa trigonometriska funktioner och vektorer i samband med fysikaliska fenomen. Kursen är obligatorisk för de elever som valt fördjupad fysik. 16

18 MAB 9 Repetitionskurs (fördjupad s) I kursen repeteras valda delar av de obligatoriska kurserna MAB 1 MAB 6. Du får också en bättre helhetssyn på matematik. BIOLOGI BI 1 Organismernas värld Grundkursen i biologi där vi bekantar oss med olika områden inom ämnet. Vi ställer oss frågor som vad är liv? Hurudana organismer lever på vår jord? Vad menas med biodiversitet? Vad är evolution, och hur berör det mej? Vi behandlar också växelverkan mellan den levande och den icke-levande naturen samt förändringar i samspelet mellan dessa. Vi gör en ekologisk undersökning ute i naturen och lär oss samtidigt grunderna i biologiskt forskningsarbete. BI 2 Cellen och ärftligheten Andra kursen i biologi behandlar cellen som livets grundenhet. Vi studerar cellens struktur och funktion både i teorin och i praktiken. Vi behandlar cellen som organismernas centrala byggsten och lär oss hur generna styr både individen och dessutom populationens utveckling. Vi kommer också att behandla grundprinciperna i nedärvning av olika egenskaper. Kursen borde vara avlagd före BI4 och BI5. BI 3 Miljöekologi (fördjupad) Miljöfrågor är högaktuella i dagens värld. Men vilka är de egentliga problemen och de eventuella lösningarna? Under den här kursen studerar vi växelverkan mellan människan och naturen i detalj. Vi diskuterar begrepp som hållbar utveckling och funderar över hur morgondagens samhälle borde se ut för att fungera hållbart ur såväl social, ekonomisk som ekologisk synvinkel. Genom olika arbeten, tidningsanalyser och egen fördjupad forskning skaffar vi oss djupare kunskap om förändringar i miljön samt dess orsaker och följder. Kursen BI 1 måste vara avlagd. Kursen kompletterar geografikurserna och rekommenderas även för dem som skriver ämnesrealen i geografi. BI 4 Människans biologi (fördjupad) Är du intresserad av att veta hur din kropp fungerar? Under kursens gång bekantar vi oss med människokroppens uppbyggnad och centrala livsfunktioner. Vi studerar bland annat blodomloppet, matspjälkningen, musklerna och skelettet. Vi funderar också över hur kroppen regleras av hormoner och av nervsystemet, samt diskuterar människans evolution och förökning. I mån av möjlighet laborerar vi med olika organ som påminner om människans egna. 17

19 BI 5 Bioteknologi (fördjupad) Vill du fördjupa din kunskap i ärftlighet och i genernas funktion? Vill du veta hur man gör genetiska fingeravtryck som kan fälla brottslingar eller hur man kan flytta gener mellan organismer? Kursen i bioteknologi strävar efter att klarlägga dessa samt en hel del andra frågor som berör gen- och bioteknologi. Under kursen skall du bland annat undersöka om du har DNA i dina kindceller. BI 6 Biologi i praktiken (fördjupad s) Hör du till dem som lär sig genom att göra? Är du intresserad av att undersöka och ta reda på? Kom då med och laborera och träna dina praktiska färdigheter och din slutledningsförmåga. Vi utför biologiska experiment utgående från det stoff som ingår i biologikurserna 1-5. Du utför också själv ett längre projekt inom det område som intresserar dig mest. Kursen bedöms utgående från dina forsknings- och laborationsrapporter som godkänd eller underkänd. BI 7 Inför realprovet i biologi nätkurs Under den här kursen kommer du att arbeta både individuellt, i par och i grupp. Du övar inför realen endera i biologi eller i geografi. Du utför olika uppgifter och övar essäskrivning samtidigt som du utvärderar andra kursdeltagares svar. Vi strävar efter aktiv diskussion i Fronter Forum kring olika frågor och uppgifter som ni upplever som svåra och/eller intressanta. GEOGRAFI GE 1 Den blå planeten Grundkursen i geografi där vi bekantar oss med olika naturgeografiska fenomen samt kartografiska grundbegrepp. Vi strävar efter att få en helhetsbild av jorden och dess olika sfärer: atmosfären, hydrosfären, litosfären samt den förenande biosfären. Under kursens gång behandlar vi också sådana förändringar i jordens naturliga kretslopp som förorsakas av människan. GE 2 En gemensam värld Kulturgeografisk grundkurs där människan, mänsklig verksamhet och samhällsstrukturer granskas ur ett geografiskt perspektiv. Vi diskuterar befolkningsrelaterade frågor och funderar över den regionala fördelningen av resurser och tjänster. Vi lär oss att tolka olika informationskällor och ritar temakartor samtidigt som förmågan att iaktta och bedöma förändringar i den globala och i den lokala miljön tränas. De obligatoriska kurserna i geografi avläggs i ordningsföljd och före de fördjupade kurserna. 18

20 GE 3 Riskernas värld (fördjupad) Du har säkert hört om klimatförändringen, hurrikaner och översvämningar samt hur vi människor påverkar miljön. Den här kursen behandlar de problem och risker som naturen och människan själv förorsakar. Vi funderar bland annat över hot från rymden, risker i samband med jordbävningar och befolkningsrelaterade risker och problem. Vilka möjligheter har vi som människor att förebygga eller rentav förhindra att dessa risker uppstår? Under kursens gång följer vi aktivt med olika medier och försöker analysera risker ur ett brett perspektiv. Vi jobbar också med kartarbeten, projekt och föredrag. Kursen tangerar kurser i biologi och rekommenderas även för dem som tänker skriva ämnesrealprovet i biologi! GE 4 Regionstudier (fördjupad) Vill du befästa dina rötter eller vidga dina vyer? Är du intresserad av kartor och vill träna dig att se samband mellan naturen, samhället och människorna? Kursen ger dig en möjlighet att tillämpa dina geografiska kunskaper och forskningsmetoder. Under kursen väljer ett område som utgör ditt natur- och kulturgeografiska forskningsprojekt. Du skriver en rapport om området som bedöms som kursprov. Under kursens gång bekantar vi oss också med GIS, det geografiska informationssystemet. GE 5 U-landsgeografi (fördjupad ) Har du funderat på den ojämna fördelningen av resurser på vår jord? Har du en aning om hur det kan vara att vara född och leva i ett U-land? I kursen GE5 behandlar vi en del av de problem som U-länderna brottas med. Vi strävar efter att också hitta goda nyheter. Vi använder olika informationskällor ss TV, Internet, tidningar eftersom kursen saknar lärobok. Under kursens gång väljer du/vi ett U-land som behandlas mera ingående. De fördjupade kurserna kan avläggas i vilken ordning som helst. FYSIK Fysikkurser kan inte göras som kompisstudier eller på egen hand. FY 1 Fysiken som naturvetenskap Kursen granskar fysikens betydelse genom tiderna och idag. Innehållet består i huvudsak av experimentets betydelse för teoribildningen, mätningar, hur mätresultaten presenteras och hur tillförlitliga de är. 19

21 FY 2 Värme (fördjupad) Uppvärmning och avkylning, gasers tillståndsförändringar, värmeenergi och mekanisk energi är några av de centrala ämnesområdena för den här kursen. Energikällor, värmelärans huvudsatser, energi i slutna system ägnas också uppmärksamhet. FY 3 Vågrörelse (fördjupad) I kursen granskas harmoniska krafter och vibrationsrörelser, vågrörelsers uppkomst och utbredning, deras interferens, diffraktion och polarisation. Ljus, speglar och linser och i samband med dessa fenomen reflexion, brytning och totalreflexion tas upp. Ljud, hälsoeffekter av buller och olika sätt att skydda sig mot kraftigt ljud ingår också som en väsentlig del av kursen. FY 4 Rörelselagarna (fördjupad) Det centrala innehållet är rörelsemodeller och Newtons lagar, lyftkraft samt distansoch kontaktkrafter, speciellt krafter som motverkar rörelse. Rörelsemängdens konstans och impulsprincipen, kinetisk och potentiell energi, vibrationsrörelsens energi samt begreppet arbete analyseras också. FY 5 Rotation och gravitation (fördjupad) I kursen behandlas bl.a. kraftmoment och rotationsjämvikt, ekvationen för rotationsrörelse, rörelsemängdsmomentets konstans, rotationsrörelsens energi. Dessutom behandlas cirkelrörelsen och dess acceleration, gravitation, kaströrelser och planeternas rörelser. Satelliter och deras användning berörs även. FY 6 Elektricitet (fördjupad) Galvaniska element och elström i metalliska ledare är ett centralt innehåll i den här kursen. Ytterligare behandlas bl.a. mätning av ström och spänning, Ohms lag, Joules lag, motstånd och koppling av motstånd och Kirchhoffs lagar. Coulombs lag, homogena elfält och materia i elfält behandlas. Dessutom tas upp kondensatorer och deras kopplingar och energi. FY 7 Elektromagnetism (fördjupad) I kursen behandlas magnetfält, induktion, elproduktion samt energitransport. Du lär dig hur transformatorn fungerar, hur mekanisk energi omvandlas till elektrisk energi och hur elektrisk energi transporteras. FY 8 Materia och strålning (fördjupad) I kursen behandlas elektromagnetisk strålning, radioaktivitet, strålsäkerhet, atommodeller och kärnreaktioner. Du lär dig hur radioaktiv strålning uppkommer och hur man kan skydda sig mot den. Dessutom lär du dig förstå grunderna för kärnenergi. 20

22 FY 9 Repetitionskurs (fördjupad s) I kursen repeteras valda delar av kurserna FY 2 FY 8. Kursen ger bättre färdigheter att skriva studentprovet i fysik. KEMI KE 1 Människans kemi och kemin i livsmiljön Kursens mål är att fördjupa dina insikter i kemi samt utveckla dina färdigheter i att diskutera kemiska företeelser. I kursen behandlas de organiska föreningarnas struktur, egenskaper och reaktioner samt deras betydelse för människan och hennes livsmiljö. KE 2 Kemins mikrovärld (fördjupad) Du lär dig känna till sambanden mellan ämnenas struktur och deras egenskaper. Dessutom utnyttjas kemiska formler, tabeller och periodiska systemet för att klarlägga egenskaper hos kemiska föreningar. KE 3 Reaktioner och energi (fördjupad) Du lär dig skriva reaktionsformler och bearbeta reaktionslikheter matematiskt. Dessutom behandlas energiförändringar i kemiska reaktioner och reaktionshastigheter samt de faktorer som påverkar hastigheterna för en kemisk reaktion. KE 4 Metaller och material (fördjupad) I kursen behandlas elektrokemiska fenomen, såsom elektrolys och kemiska element och du lär dig redogöra för kvantitativa tillämpningar av dem. Metaller och elektrokemi undersöks med hjälp av experiment och modeller. I kursen behandlas olika material och deras sammansättning, egenskaper och framställningsmetoder. KE 5 Reaktioner och jämvikt (fördjupad) Du lär dig förstå betydelsen av kemisk jämvikt och lär dig vilken roll jämvikten spelar i industriprocesser och i naturfenomen. Speciellt behandlas ph-begreppet och jämviktsreaktioner för syror och baser, starka och svaga protolyter och buffertlösningar. KE 6 Helhetsbild av kemin i gymnasiet (fördjupad s) I kursen behandlas mera omfattande uppgifter som bygger på tidigare kursers teori. Kursens mål är att du skall få en helhetsbild av kemikurserna i gymnasiet och en god grund för fortsatta studier i kemi. Kursen bedöms med godkänd/underkänd. Kursen kan inte avläggas på egen hand. 21

23 Den obligatoriska kursen och de fördjupade kurserna rekommenderas att studeras i ordningsföljden KE 1, KE 2, KE 3, KE 4, KE 5 och KE 6. Kurserna kan avläggas även i ordningsföljden KE 1, KE 2 och KE 4 eller KE 1, KE 3 och KE 5 om den studerande vill avlägga ämnesrealen i kemi redan på hösten det tredje studieåret. RELIGION RE 1 Religionens natur och betydelse Vad är religion, vad förenar religioner och vad skiljer dem åt, vad betyder religionen för människan det är centrala frågor i den här kursen. Med andra ord, religion på tvären. Det andra centrala området är Bibeln, som granskas ur olika synvinklar: uppkomst, undersökning, inflytande. RE 2 Kyrkan, kulturen och samhället Kursen innebär kyrkohistoria: hur kyrkan har utvecklats, påverkat och påverkats under 2000 år, både i väst och öst. Kristendomens roll i dagens värld tas upp, likaså dialog mellan kyrkor och religioner. I hög grad kulturkunskap, ökar förståelsen för den europeiska människan. RE 3 Människans liv samt etik Kursen inleds med den kristna uppfattningen om Gud, människan, naturen och frälsningen, därefter följer ett etikavsnitt i både teori och praktik. Frågor som berör oss i dagens samhälle tas upp till diskussion: abort, eutanasi, arbete och pengar, familj och fritid, med mera. Diskussioner och diskussionsinledningar, skrivuppgifter. Kursen kan inte avläggas på egen hand. RE 4 Religionernas värld (fördjupad) Alla världshändelser, vare sig det gäller politik, ekonomi, turism, kultur eller s.k. etniska frågor visar att fördjupade kunskaper i religioner behövs i en globaliserad värld. Främst världsreligionerna studeras på ett fördjupat sätt med betoning på inverkan på samhället, människan och miljön, syn på världen och tiden, kultur och ritualer, heliga böcker och läror. Varierande arbetssätt. Kan avläggas efter eller före RE 1 RE 5 Vad tror finländaren på? (fördjupad) Ukko och Tapio, Satan och Hare Krishna, biskoparna Henrik, Schauman och Paarma, alla dessa och mera därtill ryms in i den här kursen som behandlar vad finländarna idag tror på, men även vad som har gjort att vi tror så idag, och vem som har försökt/försöker få oss att tro på ett bestämt sätt, som t.ex., Mikael Agricola, lagstiftning under olika tider. Lektionsaktivitet och arbetsuppgifter utgör grund för 22

24 bedömningen. Passar som förberedelse och repetition inför studentprovet i religion, kan även avläggas andra året i gymnasiet. Kompletterar RE2. RE 6 Bibelkunskap nätkurs En djupdykning i bibeln både i innehåll och i uppkomsthistoria. Arbetssättet är vetenskapligt, vi tar oss an både exegetik och dogmatik (det klarnar vad det är frågan om!), bibelns inflytande på den västerländska kulturen behandlas också. Kursen hålls inom nätverket Gnet. LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Kurser i ämnet arrangeras, såvida det finns minst tre elever i skolan vilka är skrivna i befolkningsregistret, och dessa inte vill läsa religion. Elev registrerad i en evangelisk-luthersk församling avlägger religionskurser. En kurs per år arrangeras, oftast som nätkurs, inom nätverket GNet. LK 1 Ett gott liv LK 2 Världsbilden LK 3 Individen och samhället Vid behov läsåret I kursen världsbilden hänvisas eleverna till RE4. FILOSOFI FI 1 Introduktion i filosofiskt tänkande Under kursen diskuterar vi filosofiska frågor och ser vilka lösningar som föreslagits på dem av centrala personer i filosofins historia. Vi analyserar filosofiska begrepp, funderar på vad verkligheten består av, försöker lösa moraliska problem, frågar oss om Gud finns och grubblar på vad man egentligen kan veta. Den centrala arbetsmetoden är argumentation. FI 2 Filosofisk etik (fördjupad) Under kursen redogörs för olika etiska inriktningar. Också miljöfilosofi tas upp. Vi diskuterar vad moral är, hurudana värderingar vi styrs av, vad lycka är, hurudan en god människa är och hur man förverkligar moraliska ideal i praktiken. Det centrala under kursen är moralisk reflektion och diskussion. FI 3 Kunskap och verklighet i filosofin (fördjupad) Kursen består av de centrala begreppen inom kunskapsteori, metafysik och vetenskapsfilosofi. Vi frågar vad kunskap, sanning, verklighet och vetenskap egentligen är. Under kursen behandlas huvudsakligen stoff som ingår i teoretisk filosofi. 23

25 HISTORIA HI 1 Människan, miljön och kulturen Kursen behandlar växelverkan mellan människan och naturen samt de följder denna växelverkan haft på människans liv från förhistorisk tid till nutid. Kursen är långt en grundkurs i allmän historia där tyngdpunkterna ligger på de stora brytningsskedena och förändringarna. Lämpar sig bäst som första kurs i historiestudierna. HI 2 Den europeiska människan Kursen är en grundkurs i europeisk kulturhistoria. Tanken är att förstå vad europeiskhet innebär genom att bekanta sig med det centrala i vårt europeiska kulturarv. Stor vikt läggs vid det grekiska och romerska kulturarvet. En del av kursen går ut på att eleverna skall presentera de stora europeiska målarna och deras verk. Kan lämpligast avläggas efter kurs 1. HI 3 Internationella relationer En kurs i och 1900-talets internationella historia. tyngdpunkten ligger på krig och fred under det konfliktfyllda 1900-talet. Ett mångsidigt filmmaterial stöder inlärningen. HI 4 Vändpunkter i Finlands historia Kursen behandlar Finlands moderna historia, d.v.s. den ryska tiden och självständighetstiden. De stora vändpunkterna i vårt lands historia gås genom. Under den ryska tiden koncentrerar vi oss på hur det moderna Finland föds, hur självstyret utvecklas för att sedan hotas av förryskningen under slutet av autonomin. Vårt folks inbördes konflikter innefattande inbördeskrig och extremhöger som sedan övergår i de dramatiska skeendena under andra världskriget bildar huvudstoffet under självständighetstiden. HI 5 Finland från förhistorien till autonomin (fördjupad) En kurs i Finlands gamla historia, d.v.s. vårt lands historia före år En kurs för dig som vill veta mera om dina rötter som finländare och om den 600-åriga svenska tiden i vår historia. Vi läser om hur vårt land befolkades då isen drog sig tillbaka för år sedan och hur vi blir en del av den västeuropeiska kulturen. Vi går i de svenska kungarnas fotspår med fokus på det som hände i vårt land under den svenska tiden. Besök till lokalhistoriska platser med anknytning till kursinnehållet ordnas då de är möjligt. 24

26 HI 6 Kulturmöten (fördjupad) Kursen handlar om riken och kulturer utanför Europa. Kursen tar upp möten och krockar mellan vår europeiska kultur och utomeuropeiska kulturer under olika skeden av vår historia. Vi bekantar oss med de gamla kulturerna i Kina och Indien, med den arabiska världen och med exotiska kulturer i Afrika och Sydamerika. Vid sidan av en allmän överblick över dessa kulturer ges möjlighet att fördjupa sig i något tema man själv är speciellt intresserad av. HI 7 Nutidshistoria (fördjupad s) Kursen är en fortsättning på den obligatoriska kursen Internationella relationer och lämpar sig bäst för elev som redan avlagt denna kurs. Kursen riktar sig till dig som är intresserad av internationella händelser och vill fördjupa dig i världspolitiken under de senaste årtiondena. Områden som det kalla krigets senare skede, kommunismens fall, kriser i Mellanöstern och på Balkanhalvön, kampen mot terrorismen är exempel på sådant som tas upp i kursen. Ett urval dokumentärfilmer stöder inlärningen. HI 8 Idrottens historia (fördjupad s) En grundkurs i idrottshistoria för den som i största allmänhet är intresserad av vad som hänt i idrottens fascinerande värld. Ett brett spektrum av olika händelser tas upp. Stortävlingar, världsstjärnor och legendariska bedrifter varvas med misslyckanden, skandaler och idrott på gräsrotsnivå. Fokus ligger på 1900-talet. Kan inte tas på egen hand. HI 9 Från koloni till supermakt (fördjupad s) USA från 1776 till 2000-talet Kursen riktar sig till dig som vill fördjupa dina kunskaper i USA:s historia och samhälle. De stora händelserna i Förenta Staternas äldre och senare historia behandlas; teman som det amerikanska inbördeskriget, invandring, Vietnamkriget och Watergate avlöses av rasproblematik, presidentval och den amerikanska drömmen. Ett rikligt filmmaterial stöder vid behov inlärningen. Kan inte tas på egen hand, finns ingen lärobok så det vi går igenom under lektionerna bildar lärostoffet för kursen. HI 10 Antikens myter och berättelser (tillämpad) En kurs som kan återupptas om något år Kursen handlar om den antika grekiska mytologin med betoning på gudarna. I kursen ingår också grekiska dramer och vi läser ett drama i roller. Deltagarna förutsätts göra ett eget arbete under kursens gång. 25

27 SAMHÄLLSLÄRA SL 1 Samhällskunskap En kurs som handlar om politik och olika samhällssystem. Huvudinnehållet i kursen är Finlands politiska system, de viktigaste beslutande organen och deras inbördes förhållande. Därtill analyseras de olika ideologierna som grund för vårt lands demokrati och medborgarens möjligheter att påverka i vårt samhälle. Vikt läggs vid muntlig diskussion och argumentation. SL 2 Ekonomisk kunskap Kursen är en introduktion till ekonomin och näringslivet i vårt land. Ekonomiska frågor ur konsumentens, företagens och statens synvinkel behandlas under kursen. Målet är att eleverna skall lära sig känna till de viktiga begreppen och sambanden i samhällsekonomin och få en inblick i Finlands och det internationella näringslivets nuläge och framtidsutsikter. SL 3 Medborgarens lagkunskap (fördjupad) En kurs i vardagsjuridik. Kursen tar ur ett juridiskt perspektiv upp saker som någon gång berör var och en. Sådant är t.ex. att gifta sig och att skilja sig, att ärva eller att uppgöra testamente, att hyra en bostad eller att vara part i en rättegång. Inlärningen sker delvis genom lösning av olika rättsfall från vardagslivet. Rekommenderas att inte tas på egen hand. SL 4 Europeiskhet och Europeiska unionen (fördjupad) Kursen riktar sig till dig som vill veta mera om Europeiska unionens verksamhet och vad det betyder för dig som europeisk medborgare att Finland hör till EU. Under kursen försöker vi finna svar på frågor som varför integrationen började, hur och varför Finland sakta men säkert gick med i det europeiska samarbetet, vem som bestämmer i EU och hur beslutsfattandet går till och hur framtiden ser ut. Målet är att kritiskt granska temat och kunna se de både positiva och negativa sidor som är förknippade med den Europeiska unionens verksamhet. PSYKOLOGI PS 1 Psykisk aktivitet, inlärning och interaktion I den här kursen handlar det om vad psykologi är, var man tillämpar psykologi och olika aspekter på inlärning. Människan är en social varelse, därför tas de vanligaste socialpsykologiska fenomenen med betydelse i vardagslivet till granskning. Vardagspsykologi vetenskaplig psykologi är ett tyngdpunktsområde, även mental hälsa och hur vi har omsorg om den. 26

28 PS 2 Människans psykiska utveckling (fördjupad) Det enda stabila i människans liv är förändring Kursen handlar om människans livscykel - födelse, barn, ungdom, vuxenålder, seniorålder. Människans utveckling ses som en helhet, en produkt av både arv, miljö, kultur, makro- och mikromiljö. Förutom s.k. normal utveckling fästs också uppmärksamhet vid problem och avvikelser och hur dessa kan avhjälpas. Föreläsningar, diskussioner, självständigt arbete. PS 3 Grunderna för människans informationsbehandling (fördjupad) De grundläggande kognitiva processerna som uppmärksamhet, perception och minne, samt deras neurala grund behandlas. Störningar och hjärnskador som inverkar på de här processerna behandlas också. Sömn, sömnstörningar, drömmande ingår också. Kursen handlar i synnerligen hög grad om vårt vardagliga liv och hur vi kan göra för att fungera och hjälpa andra att fungera i allt högre grad som fullödiga människor. PS 4 Motivation, känslor och intelligent aktivitet (fördjupad) Vår motivation och våra känslor, kärlek, aggression, rädsla med mera, står i centrum i den här kursen. Därutöver behandlas tänkande, problemlösning, kreativitet, språk och beslutsfattande och den allmänt omtalade intelligensen och hur allt detta även kan ses ur samhällets synvinkel. En idé med kursen är att hjälpa sig själv och andra till att utveckla ovan nämnda färdigheter, väsentliga för den nutida människan. PS 5 Personligheten och den mentala hälsan (fördjupad) Vad menas egentligen med begreppet personlighet? Olika teorier inom psykologin tas upp till behandling, likaså hur man forskar i begreppet. Psykisk hälsa, när personligheten går sönder, och hur den kan repareras med psykologiska och psykiatriska metoder är centralt i kursen. Självhjälp, att upprätthålla sin egen psykiska hälsa, ingår förstås också. Kursen förutsätter att man avlagt de tidigare fyra kurserna i psykologi PS 6 Ge gärna hjärnan järnet (fördjupad s) En kurs för dig som vill ta reda på hur just du lär dig på bästa möjliga sätt, hålla bättre koll på din hjärna, lära dig koppla av och på och på så sätt må bättre och stressa mindre. Mindfulness, olika intelligenser, olika inlärningsstilar, arbetsstilar, NLP, avslappningsövningar med mera ingår i kursen. PS 7 Jag, du och andra (fördjupad s) Socialpsykologi, att ha social intelligens är något av det viktigaste i dagens och morgondagens arbetsliv. Socialpsykologins byggstenar, nonverbal och verbal kommunikation, gruppdynamik, ledarskap och social påverkan (attraktion, attityder, reklam...) utgör kursens väsentligaste innehåll. Kan avläggas när som helst under gymnasietiden, helst efter den obligatoriska kursen. 27