VMEAB Arbetsgruppens kommentar Åtgärd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VMEAB Arbetsgruppens kommentar Åtgärd"

Transkript

1 Yttranden EoK kommentarer för utskick till styrgrupp Sida 1 VMEAB Arbetsgruppens kommentar Åtgärd Förslaget till ny energi- och klimatstrategi är väl genomarbetat och som helhet en bra och framsynt handling i vår strävan att uppnå ett uthålligt samhälle. Det vore bra att minska antalet sidor genom att hänvisa till andra dokument/referenser, istället för - Dokument kommer att redigeras att kopiera in texten, och/eller lägga delar av texten som bilagor. Detta för att bättre tydliggöra den och förkortas både till en kort populärversion lokala viljeinriktningen, så att inte den försvinner i mängden av annat bra att ha och även ges en annan layout när slutlig version bakgrundsmaterial. Dokumentet bör också genomgås och förenklas textmässigt av en utbildad tagits av KF där kan bland annat underlaget informatör, samt förses med lämpliga kompletterande bilder m.m. Likaså bör en kortversion på från Energibalansen tas med endast som bilaga. endast några få sidor tas fram, som kan användas gentemot allmänheten, när alla beslut är klara. Position AB har fått i uppdrag att göra layout för dokument samt kortversion att redovisas på styrgruppsmötet den 1 juni Ett viktigt principiellt ställningstagande är att handlingsplanen med föreslagna åtgärder ska lyftas ut ur huvud-dokumentet och överlämnas till respektive huvudansvarigt bolag eller förvaltning, för att återkomma med väl förankrade handlingsplaner och åtgärder för beslut i Kommunstyrelse och Kommunfullmäktige under hösten Då kan förhoppningsvis utpekade ansvariga organisationer bättre förbereda sina egna verksamheter på de kommande utmaningarna fram t.o.m. år 2020, samt bli mer delaktiga i utformandet av åtgärderna. Detta handlingssätt skulle då leda till att KS och KF bara antar huvuddokument och mål i juni och att ett nytt beslut angående av respektive förvaltning och bolag framtagen handlingsplan antas i november. Det bör också bättre tydliggöras de kommunala bolagens ansvarsområden och stora vikt vid genomförandet av mål och åtgärder, samt vilka skillnader som finns mellan uppdragsgivaren Västerviks kommun, bolagens ansvarsområden och tillsynsmyndigheterna. Vi bör inte gå ifrån formen om ett sammahållet dokument. Detta är viktigt att förankra åtgärder och hur ska det kunna ske om man lyfter ut Handlingsplanen? Vilka åtgärder är det som inte är förankrade? Detta är viktigt men hur ska det beskrivas om man lyfter ut Handlingsplanen? Förutom VMEABs förslag finns tre alternativ: A) Ingen förändring B) Beslut om hela strategin förskjuts för att tas av KS/KF i höst C) Handlingsplanen görs om och de olika förslagen till åtgärder biläggs måldokumentet som möjliga åtgärder som ska revideras i samband med budgetarbetet varje år - för år 2016 läggs förslagen in i samband med pågående budgetarbete Kompletterat stycket Ansvar på sidan 7 med: Västervik Miljö & Energi AB har som kommunalt bolag ansvar för bl.a. fjärrvärme, elnät, stadsnät, avfall & återvinning, VA och kommunens gata/park verksamhet. Västerviks Bostads AB ansvarar för kommunägda flerfamiljshus och Tjustfastigheter AB äger och driver merparten av kommunens verksamhetslokaler i form av skolor, äldreboenden och kontor etc. De kommunala bolagen är därför viktiga vid genomförandet av kommunens energioch klimatstrategi.

2 Yttranden EoK kommentarer för utskick till styrgrupp Sida 2 HKA Hållbarhetskonsekvensanalys av styrdokumentet saknas och måste läggas till i den slutliga versionen Genomförs den 25/5 - och komletteras till styrgruppsmötet den 1/6 Stor vikt bör läggas på att planera och budgetera för genomförandet av ambitionerna i strategin, samt en strukturerad uppföljning av genomförandet och resultaten. Detta som en grund för återrapportering till berörda styrelser och nämnder. Att genomföra mål och åtgärder ska hela tiden prioriteras ihop med verksamheternas dagliga arbete, varför uppföljningen blir ett bra verktyg att vid behov få igång åtgärderna, så att strategin verkligen kan genomföras fullt ut. Ja detta är viktigt hur kan vi bättre förankra att Uppdrag om genomförande av så sker. Återrapportering får inte fastna mellan stolarna! Någon måste få den samlande bilden av koncernens verksamheter för att se att någon verksamhet inte ger negativa oförutsedda konsekvenser för en annan Årlig uppföljning genomförs av respektive verksamhet enligt en (ej för komplicerad) mall som tas fram av arbetsgruppen. Redovisning i KS/KF som del av Hållbarhetsbokslut. Komplettering av text i Handlingsplanen Miljö- och byggnadsnämnden Arbetsgruppens kommentar Åtgärd Strategin är överlag ett bra dokument med mål mot ett hållbart samhälle. Det är bra att fokus läggs på kommunens egna resor och bilpoolen men också att det i upphandlingar ska ställas krav på klimatanpassade transporter. Det är viktigt att kommunkoncernen går före i energi- och klimatarbetet, och inte bara avseende transporter. Vid ny- och ombyggnationer av kommunens fastigheter är det viktigt att anpassningar och omställningar genomförs för att uppnå långsiktigt hållbara lösningar. VBAB, komplettering i texten med genomförda goda exempel i slutversionen Det är mycket positivt att det är med en del skrivningar om förbättringar som kan ge ökad cykling som ersättning för korta bilresor i tätorterna. Budgeten för utveckling av gång och cykelleder måste utökas väsentligt om en omställning ska bli möjlig. Markering av cykelleder måste in i långsiktig planering och det dagliga underhållet. Kommunstyrelsens förvaltning har en viktig roll som samordnare av uppföljningen av arbetet och det är viktigt att det finns en tydlig organisation för uppföljning. Uppdrag om genomförande av (Cykelplan för kommunen finns inlagd som ett uppdrag i Budget 2016 för KFs förvaltning) Årlig uppföljning genomförs av respektive verksamhet enligt en (ej för komplicerad) mall som tas fram av arbetsgruppen. Redovisning i KS/KF som del av Hållbarhetsbokslut

3 Yttranden EoK kommentarer för utskick till styrgrupp Sida 3 Socialnämnden Arbetsgruppens kommentar Åtgärd Biogas fungerar endast i centralorten. Det är inte meningen att alla bilar ska gå på biogas. Biodiesel, el-fordon är andra alternativ Förtydligas i dokumentet att fordon skall väljas efter var de ska placeras. Zonkarta tas fram. Valet av fordon i verksamheterna väljs efter tillgång på bränslesort och fordonets användarprofil Kollektivtrafiken är inte något alternativ i våra verksamheter. - det gäller i de flesta fall I ny resepolicy kommer möjligheten till kollektivt resande beskrivas för de delar av verksamheter där det går. Elcyklar används i liten skala inom hemtjänsten. Ja för närvarande, men det finns heller inte så många som är tillgängliga Flera cyklar skulle kunna användas och ett system för service och underhåll skulle kunna ske genom Bilpoolens system. En motsättning i förslaget är att matsvinnet ska minska men biogastillverkningen öka? Finns det någon brytpunkt? Nej det finns ingen motsättning mellan ökad biogasproduktion och minskat matsvinn. Först ska vi minimera matsvinnet och därefter ska vi använda alla matrester som ändå tyvärr uppstår till biogasproduktion. Minskat matsvinn har högsta prioritet. Biogas-produktionen är inte beroende av matavfallet Barn- och utbildningsnämnden Arbetsgruppens kommentar Åtgärd Förskolan och skolan har en viktig roll i utvecklingen för en hållbar kommun. Vi har dubbla möjligheter att bidra till utvecklingen mot hållbarhet: Dels genom eget agerande, dels genom den pedagogiska möjligheten att påverka kommande generationers arbete med hållbarhetsfrågor. Ett önskemål är att Bostadsbolaget ska vara en aktiv samverkanspart i att förbättra arbetet med energi/klimat och avfallsfrågor genom att t.ex. komma med förslag och alternativa lösningar som gynnar beslutade målsättningar i renhållningsordning samt energi och klimatstrategi. Uppdrag från BUNs verksamheter till VBAB ang samverkan

4 Minskade koldioxidutsläpp berör bl.a. egna transporter med fordon samt transporter till och från skolor. Precis som anges i planen så är verksamheter både i staden Västervik och på landet viktiga att ta hänsyn till i åtgärder som planeras. Bilpool med tillgång till kommunbilar med mindre koldioxidutsläpp ska finnas även i anslutning till landsbygdens verksamheter. Alla bilar i bilpoolen behöver inte utgå från Västervik. Någon bil på norra respektive södra land skulle göra det lättare att använda miljövänliga bilar via bilpoolen, därmed skulle utsläpp kunna minska. Yttranden EoK kommentarer för utskick till styrgrupp Sida 4 Möjligheten att ha fossilbränslefria fordon Förtydligas i dokumentet att fordon skall utanför centralorten finns. Fordonsenhetens väljas efter var de ska placeras. Zonkarta uppgift måste vara att tillgodose verksamheterna tas fram.valet av fordon i verksamheten med denna kunskap och redskap. väljs efter tillgång på bränslesort och fordonets användarprofil Tillgång till lånecyklar för personal och elever på förskolor/skolor vid kortare transporter. Ett system skulle kunna vara att även cyklar ingår i bokningssystemet. Rutiner för reparation, säkerhetskoll mm. skulle kunna upprättas. Pröva möjligheten med att införa vandrande skolbussar så att föräldrars skjutsande till och från skolor kan minska. Vid upphandling av skolskjutsar ta hänsyn till leverantörens koldioxidutsläpp samt miljövänliga fordon. Möjliggöra att skolskjutsaktören även kan användas vid kortare utflykter. Anpassad leverans av varor till verksamheterna. Ibland finns behov av att få snabb leverans av varor, ibland skulle det fungera lika bra att vänta med leverans tills samordning med annan transport av varor är möjlig. Möjliggöra beställning med olika leveranstid beroende på behov och transportmöjligheter När leveranstiden är längre och transporter därmed kan samordnas bör kostnaden vara lägre. Prisbild anpassas därmed till leveranstid och möjlig samordning med andra transporter. Införa möjlighet att köpa varor nära vid mindre inköp. Avtal om inköp bör medge möjlighet att köpa varor i närområdet vid mindre antal. - En viktig åtgärd för att klara mål 1 Ingår både i åtgärdsförslaget om verktyg för hållbar upphandling och nätverk för samlastningslogistik Uppdrag om genomförande av 2016 Förslag på åtgärder: Fastighetsägaren inventerar och byter ut energikrävande belysning mot mer energisnåla alternativ. Anpassa typ av belysning till verksamhetens behov och användning. Inventera och byta ut energikrävande belysning till mer energieffektiva lösningar Inventering, borttagande eller utbyte av vitvaror (t.ex. torkskåp, kyl och frys) till mer energieffektiva produkter. Detta görs löpande av hyresvärden Särskilda uppdrag om genomförande av 2016 Värme och ventilation anpassas av fastighetsägare i dialog med verksamheten för att spara på energi och samtidigt möjliggöra bra temperaturer och god ventilation vid de tider när verksamhet pågår. Riktlinjer för avstängning av elektroniska hjälpmedel som t.ex. datorer, Ipads m.m. tas fram. Därmed öka möjligheten med att spara energi. Detta görs löpande av hyresvärden Informationsarbete om energibesparingar ingår i åtrgärdsförslagen om energi- och klimatrådgivning och miljöombud i skolorna Särskilda uppdrag om genomförande av 2016

5 Yttranden EoK kommentarer för utskick till styrgrupp Sida 5 Fastighetsägaren anpassar belysning till verksamhetens behov t.ex. med hjälp av rörelsedetektorer som gör att lampor endast tänds när någon vistas i lokalen. Eller genom att installera dörrkontakt till belysning i utrymmen som sällan används. Detta görs löpande av hyresvärden Detta görs löpande av hyresvärden - Särskilda uppdrag om genomförande av 2016 Energiproduktion Öka medvetenheten om hållbar elproduktion och hållbar energianvändning hos barn/elever och personal genom att genomföra och synliggöra olika energipedagogiska experiment som kan utbilda barn och elever i klimatsmart beteende och energianvändning. T.ex. solpaneler på tak. Kretslopp/konsumtion och livsstil. Servera vegetarisk mat minst en dag i veckan både i forskola och skola. Underlätta möjligheten att välja vegtarisk mat för elever i alla årskurser, även i förskola. Minska pappersförbrukning t.ex. i form av onödiga utskrifter. Hitta sätt att återanvända utskrivna papper. Plocka bort bordsskrivare som inte behövs. Försöka hitta system/praktiska lösningar som underlättar att ta en pappershandduk i taget för barn och elever i förskolor och skolor. Informationsarbete om energibesparingar ingår i åtrgärdsförslagen om energi- och klimatrådgivning och miljöombud i skolorna Informationsarbete om energibesparingar ingår i åtrgärdsförslagen om energi- och klimatrådgivning och miljöombud i skolorna Minska energianvändning i förskolor och skolor genom att ta lärdom av egna och andras goda exempel t.ex. via energimyndigheten, energikollen, teachers for energy. Ta del av och inspireras att använda sig av andras goda exempel på hur man kan använda och därmed återvinna överblivet material från samhället/företag till att skapa kreativa pedagogiska miljöer i förskolan. Restprodukter som de tänkt slänga kan användas för att utmana barnens kreativitet och experimentlust. Ett exempel är Kreativt Återvinningscenter, Remida. Informationsarbete om energibesparingar ingår i åtrgärdsförslagen om energi- och klimatrådgivning och miljöombud i skolorna Åtgärder som kan komma att innebära ökade kostnader för barn och utbildningsförvaltningen är: Inköp samt underhåll av lånecyklar. Inventera och byta ut energikrävande belysning samt inventering, ev. borttagande och utbyte av vitvaror (t.ex. torkskåp, kyl och frys) till mer energieffektiva produkter. Energipedagogiska experiment på skolor Informationsarbete om energibesparingar ingår i åtrgärdsförslagen om energi- och klimatrådgivning och miljöombud i skolorna Uppdrag om genomförande av 2016 Länsstyrelsen i Kalmar län Arbetsgruppens kommentar Åtgärd Mycket roligt att se en förnyelse av Västerviks energi- och klimatstrategi. Det skapar en bra bild för medborgare och politiker att se och inte minst förstå de uppsatta målen. Allt förklaras mycket tydligt vilket ger en hög trovärdighet för dess genomförande. De kommentarer som framställs här nedan är feedback i syfte att eventuellt höja en redan hög kvalitet. Bra jobbat!

6 Yttranden EoK kommentarer för utskick till styrgrupp Sida 6 s.8 Den övergripande strategin är långsiktig och gäller för hela kommunen som geografiskt område. delvis Förtydliga i texten utveckla En strategi anger på vilket sätt man avser uppnå sitt mål. Även om strategin ska gälla för det Handlingsplanen med strategi och geografiska området är nästan alla åtgärder kopplade till den kommunala verksamheten och det beskrivning av åtgärdernas inriktining i saknas en beskrivning av på vilket sätt man ska arbeta med näringsliv, föreningar och medborgare. text- Tomas skriver förord Detta gäller även hur aktiviteterna ska genomföras och finansieras. Alltså en inriktning på vilka sätt ni uppnår bäst resultat. Kommunens övriga mål och visioner kan t.ex. flyttas från s.37 till inledningen. Ett förord från kommunalrådet kanske också kan vara på sin plats i denna strategi. Givetvis har kommunen störst möjlighet att påverka och vara föredöme inom sina egna verksamhetsområden men i så fall bör avgränsningen till den kommunala verksamheten motiveras i förtexten. Likaså saknas en motivering till valet av nyckelområden på sid.24. Dokumentet skulle kännas mer tillgängligt om det innehöll mer grafik och illustrationer/foton. T.ex. i avsnittet om SWOT-analys för nyckelområdena på sid Dokument kommer att redigeras och förkortas både till en kort populärversion och även ges en annan layout när slutlig version tagits av KF där kan bland annat underlaget från Energibalansen tas med endast som bilaga. Kompletteras Position AB har fått i uppdrag att göra layout för dokument samt kortversion att redovisas på styrgruppsmötet den 1 juni De Nationella Miljömålen presenteras på s.32 där begränsad klimatpåverkan och god bebyggd miljö är delar i denna strategi. Kanske detta avsnitt ska ligga först i dokumentet för att ge läsaren en större bild? Ert föredömliga hållbarhetsbokslut ger en bra bild av arbetet i Västervik och en hänvisning till det dokumentet borde finnas med i inledningen av denna strategi. Handlingsplanen s.38 är egentligen en blandning av handlings- och aktivitetsplaner. Kanske handlingsplanen kan vara ett eget tydligt avgränsat dokument till strategin men som grafiskt följer samma mönster. På så sätt kan läsaren skilja på vad som ska uppnås, hur det ska uppnås och med vilka aktiviteter. Handlingsplanen är den samma under strategins tidsperiod medans aktiviteterna kan variera år från år beroende på tillgängliga resurser. Ord- och enhetsförklaringar på s.57 bör alltid ligga i början av ett dokument. Även om begreppet cirkulär ekonomi inte används i strategin kan det vara en god idé att införliva detta i ord- och enhetsförklaringar då denna ordlista kan användas i många andra miljömålssammanhang. delvis Ordförklaringar skall vara sist Komplettera med beskrivning av Hållbarhetsbeslutet - Nationella målen flyttas inte Handlingsplanen har förtydligats och de olika förslagen till åtgärder beskrivs som möjliga åtgärder som ska revideras i samband med budgetarbetet varje år - för år 2016 läggs förslagen in i samband med pågående budgetarbete Fler ord tas med som används i strategin Informationsspridning s.61 bör, som ni själva har angett, kompletteras. Här kan också tilläggas hur medborgare och näringsliv kan kontakta er (dialogforum) och på vilket sätt de kan bidra till strategin. I bilagan Energibalans Västerviks kommun 2012 finns flera begrepp som bör läggas till i ord- och enhetsförklaringen på s.61, t.ex. residualmix. Uppföljningen som börjar på s.68 är mycket bra och kanske man kan införliva de nya målen i denna strategi i denna uppföljning. Uppföljningen kanske också kunde placeras innan omvärldsanalysen s.21. Ordförklaringar skall vara sist delvis Har utvecklats i texten Fler ord tas med som används i strategin Uppföljning har flyttats - målen bör vara med

7 Yttranden EoK kommentarer för utskick till styrgrupp Sida 7 Oskarshamns kommun Arbetsgruppens kommentar Åtgärd Förslaget är väl utarbetat och genomtänkt, och täcker viktiga områden och mål som bör uppnås för att länets mål om en fossilbränslefri region! No Oil ska uppnås. vilka även Oskarshamn har ställt sig bakom. De fyra mål med delmål som anges i strategin är relevanta och tydliga. Regionförbundet i Kalmar län Arbetsgruppens kommentar Åtgärd Regionförbundet i Kalmar län har tagit del av Västerviks kommuns förslag till energi- och klimatstrategi , och främst fokuserat på hur innehållet överensstämmer med regionala mål inom detta sakområde. Förslaget till energi- och klimatstrategi får Västerviks kommun ger läsaren en god förståelse för energi- och klimatproblematiken och sätter in förslaget i ett större sammanhang på ett bra sätt. Regionförbundet skulle emellertid gärna se en del förtydliganden av vissa mål och deras kopplingar till regionala energi- och klimatmål. I Kalmar län finns sedan 2010 en slags strategi för arbetet med att reducera koldioxidutsläppen i länet framtagen av Klimatkommissionen Kalmar län. "Fossilbränslefri region - nya mål och utmaningar" (NoOil). Dokumentet har antagits av regionförbundets styrelse. I energi-och klimatstrategin på sidan 7 finns ett stycke om detta. Däremot framgår det inte tydligt huruvida Västerviks kommun har anslutit sig till innehållet i strategin eller endast till de tre övergripande målen i strategin. Regionförbundet menar all det i en energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun tydligt bör framgå vilka regionala mål som finns och i vilken utsträckning Västerviks kommun valt att ansluta sig till dem. Samma information om NoOil-målet återkommer på sidan 34 i dokumentet, nu under rubriken "Regionala miljömål". Längst ner på sammasida nämns också kort länsstyrelsens arbete med att bryta ner dc 16 nationella miljökvalitetsmålen till regional nivå i ett åtgärdsprogram. Regionförbundet menar att det vore mera logiskt att redan i en bakgrundsbeskrivning inkludera globala, nationella och regionala mål samt en omvärldsanalys. Innehållet/avsikten med de regionala målen bör sammanfattas kort och kärnfullt. Den nuvarande texten (s.7 och 34) beskriver mest ett arbetssätt. Den informationen kanske hör hemma någon annanstans. Någonstans i energi- och klimatstrategin bör det också framgå hur Västerviks kommun interagerar med sin omvärld, såväl geografiskt som kompetensmässigt, för att lösa de utmaningar energi-och klimatutmaningarna innebär. Där skulle information om tex. Klimatssamverkan Kalmar län, Miljösamverkan Sydost och Energikontor Sydost kunna höra hemma så att Västerviks kommuns arbete inte framstår som isolerat. delvis Det finns beskrivet i Handlingsplanen Övergripande strategi Förtydliga att kommunen står bakom målen Komplettera - Nationella målen flyttas inte

8 Yttranden EoK kommentarer för utskick till styrgrupp Sida 8 Kommunens egna ställningstaganden i energi- och klimatfrågan och deras plats i dokumentet. delvis Västervikskommuns egna ställningstaganden i energi- och klimatfrågorna är inte helt tydliga och dessutom spridda i dokumentet. En vision för Västervik presenteras på sidan 37 underrubriken "Relation till andra kommunala dokument och processer". En Övergripande strategi presenteras på sidan 8. Där står det att energi- och klimatarbetet i Västervikskommun speglar de regionala målen för Kalmar län. De fyra kommunala målområden som senare redovisas liknar några av de långt flera regional mål som finns för Lex. en fossilbränslefri region, men de överensstämmer inte helt. I kapitlet "Omvärldsanalys' på sidan 24 återfinns sex nyckelområden som kommunen pekar ut som möjliga får insatser och åtgärder och som sedan ligger till grund får handlingsplanen. Regionförbundet menar att Västerviks kommuns egna ställningstaganden i energi- och klimatfrågorna baserade på en bakgrundsbeskrivning. omvärldsanalys och nulägesbeskrivning, bör göras mycket tydligare i strategin. Vilka regionala mål har man anslutit sig till och när har kommunen istället valt en annan väg? Klimatkommissionen i Kalmar län arbetar för att öka takten i Kalmar läns klimatarbete. ] handlingsplanen får 2015 (som också beslutats om i regionförbundets styrelse) har klimatkommissionen valt ut två delmål i NoOil-dokumentet att kraftsamla kring de närmsta åren. Det handlar om att alla samhällsbetalda person- och godstransporter i regionen skall vara klimatneutrala år Klimatkommissionen driver och stöttar en sådan process i ett projekt kallat "Färdplan 2020 samhällsbetalda transporter"regionförbundet ser gärna att Västerviks kommun i sin energi- och klimatstrategi tar ställning till om kommunen delar målen om klimatneutrala personoch godstransporter till år 2020 och vill delta i "Färdplan 2020 samhällsbetalda transporter ", Komplettera och förtydliga Komplettera och förtydliga Kommunens ståndpunkter bör dessutom samlas på en plats i dokumentet och det bör finnas en logisk koppling mellan vision, strategi och mål. De åtta utpekade områdena i den övergripande strategin blandar strategiskt viktiga områden att arbeta inom: minskade utsläpp av växthusgaser. energieffektivisering, förnybar energi och klimatanpassning med aktiviteter/arbetssätt (de fyra sista punkterna) for att nå förändringar inom de fyra första områdena. De fyra sista punkterna passar bättre i en beskrivning av kommunens arbetssätt eller i handlingsplanen. Med en sådan förändring blir också kopplingen till de fyra målområdena tydligare. Omarbeta strukturen för Handlingsplanen Nulägesbeskrivningen i dokumentet består i huvudsak av sex sidor hämtade direkt ur "Energibalans 2012". Denna del skulle kunna kortas ner rejält då energibalansen återges i sin helhet i bilaga 2. Dokument kommer att redigeras och förkortas både till en kort populärversion och även ges en annan layout när slutlig version tagits av KF där kan bland annat underlaget från Energibalansen tas med endast som bilaga.

9 Yttranden EoK kommentarer för utskick till styrgrupp Sida 9 I inledningen av dokumentet (s.6) står det att man ska göra analyser av hur man kan minska klimatpåverkan och effektivisera energianvändningen...m m. Något sådant kapitel finns inte i dokumentet. Däremot finns det en underrubrik "Nyckelområden" där kommunen gjort SWOT analyser för sex utvalda nyckelområden i kapitlet "Omvärldsanalys". Regionförbundet undrar om SWOT-analysen är den analys som avses i inledningen av dokumentet? Passar den i så fall bättre som en analysdel tillsammans med kommunens egna ställningstaganden i energi- och klimat/frågan? SWOT-analysen baseras ju på kommunens egna förutsättningar i nuläget och kan knappast ses som en omvärldsanalys. Regionförbundet undrar vidare på vilket sätt de sex utvalda nyckelområdena (s. 24) kopplar till den övergripande strategin och de fyra målområdena? Delta med anledning av att den efterföljande handlingsplanen utgår från de sex nyckelområdena. SWOT-analysen är nulägesanalysen Relationen till andra kommunala dokument och processer I ett eget kapitel med namnet "Relation till andra kommunala dokument och processer" listas ett antal andra styrdokument j kommunen, men det sägs inget om relationen mellan de olika styrdokumenten. På vilket sätt är dokumenten överordnade/ underordnade varandra? På vilket sätt kopplar Lex. "Miljöstrategi Agenda 21" till energi- och klimatstrategin? Regionförbundet efterlyser ett klargörande av den inbördes relationen mellan olika de olika styrdokumenten (gärna i en bild). Rickard skissar på ett förslag till förklarande bild avseende relationen mellan olika kommunala styrdokument och redovisar den skissen på arbetsgruppens möte den 18/5. Moderaterna i Norra Tjust Arbetsgruppens kommentar Åtgärd Vi skall snart besluta om en påtvingad "klimatstrategi" vilket ytterst ställer oss in för frågan om vi vill avstå att förbättra/lösa dagens problem för något som KANSKE kommer att drabba oss i framtiden. Hur vet vi att det vi gör verkligen får effekt? Kan vi slå två flugor i en smäll med prioritering på nutid så är det självklart bra. Vi har också att ta ställning till om den strategi vi skapar blir ett "verkligt" dokument eller en hyllvärmare. Vissa passager i handlingsplanerna indikerar dessvärre det sistnämnda. Som miljöeffekt nämns ofta "minskade utsläpp av växthusgaser" vilket näppeligen kan betraktas som en miljöeffekt i sig. Vad gäller koldioxid i atmosfären talar vi om en koncentration om ca 0/4 promille och en minskning av detta märks inte på det lokala, regionala eller det nationella planet. På väldigt lång sikt kanske det märks globalt. Lägre driftskostnader, effektivare administration och energieffektivisering kan rimligtvis inte heller betraktas som miljöeffekter utan borde snarare vara en del i det ständiga uppdraget att skapa en effektiv förvaltning. Skulle det vara så att det finns besparingspotentialer i det sistnämnda finns det anledning att ifrågasätta hur uppdraget sköts i dag/har skötts hittills. Det är alltså av yttersta vikt att Klimatstrategin blir "på riktigt" - om det över huvud taget går. Utgångspunkt är IPCCs samt på nationell nivås SMHIs riskbedömning och analyser.vi håller med om att föreslagna mål och åtgärder ska tas på allvar och verkligen genomföras. Vi håller inte med om synpunkterna att ignorera dagens miljöproblem och låta framtida generationer ta hand om detta.

10 Kommentar: Generellt för Energi- och klimatstrategin är att det blandas stort och smått. Trots att storheterna är förklarade är det svårt att få en bild av innebörden i föreslagna åtgärder. Minst 80% av fordonsenhetens bilar och mindre lastbilar; jämfört med skall köras på fossilfritt drivmedel. Det framgår inte hur många bilar som fanns för 25 år sedan och hur många som finns nu. Målsättningen förefaller orealistisk med tanke på att fordon inte bör fasas ut i förtid och att ett fungerande distributionsnät av fossilfria bränslen skall byggas upp. Yttranden EoK kommentarer för utskick till styrgrupp Sida 10 Självklart ska inga fordon skrotas ut i förtid utan utbyten till mer miljöanpassade alternativ sker per automatik vid ordinarie utbytestillfälle enligt fordonsenhetens policy och planering. I de många handlingsplanerna som finns i dokumentet talar man, som nämnts ovan, om miljöeffekter och inte sällan sägs det vara minskade koldioxidutsläpp, energieffektivisering, minskad administrativ belastning eller positiva effekter på folkhälsan. Inget av detta torde, med bästa vilja, vara positivt - eller negativt för miljön inte - Minskade koldioxidutsläpp är positivt för miljön. Förslagen i den nya energioch klimatsrategin baseras på vedertagen internationell vetenskap. Minskad energianvändning i transportsektorn är självklart av godo - om inte annat ekonomiskt, inte - i ett framtida hållbart samhälle förutsatt att priset på fossilfritt bränsle inte är högre och/eller motorerna är lika effektiva och inte enbart kan använda den ekonomiska driftsäkra. Minskad energianvändning i fastigheterna är självklart också av godo under samma dimensionen. Även den ekologiska och sociala förutsättningar som ovan. Här hamnar vi emellertid i ett dilemma. Å ena sidan säger dimensionen har samma värde och det är först Klimatstrategin att vi skall få det mycket varmare, vilket är bra vad gäller energianvändningen i våra när alla tre dimensioner tas med som vi uppnår fastigheter, snöröjningsmaskiner etc. Å andra sidan skall åtgärderna motverka uppvärmningen och det hållbara samhället som inte förstör för våra då går det åt mer energi. framtida generationer Det väcks en mycket intressant tanke om att den lokala elproduktionen skall öka. Totalt sett har landet överproduktion av el och i det perspektivet är det tveksamt om man skall göra ytterligare investeringar. Frågan är också vem som skall göra det. Det kan också vara värt att tänka över lokal elproduktion som sådant, så länge det ser ut som det gör j dag med produktionssystem och distribution. Om det vore av stort värde för en kommun med egen elproduktion a vel skulle Norrlandskommunerna med vatten- och vindkraft i överflöd vara Klimatstrategiska underverk - vilket dom inte är. Vi har spetskompetens vad gäller elproduktion i grannkommunen. För att bibehålla denna kunskap, arbetstillfällen och värdet av gjorda investeringar vore det bättre att verka för vidareutveckling av kärnkraften i Oskarshamn. inte - se även remissvaret från Oskarshamns kommun Ett samhälle är sårbart på många olika sätt och varje generation måste möta sina utmaningar. inte Ingen kan styra vad framtida människor skall/kan göra för dom kommer ändå att göra det viktigaste som står för dörren i deras tid. Precis som vi gör. Klimatförändringar har vi, har alltid haft och kommer alltid att ha men det är inte värre än att vi kan ta hand om det när det dyker upp. Förutsättningarna för livet på jorden är ett kaotiskt och oerhört komplext system -långt över vårt förstånd. Det tar 1000 tals år innan bestående förändringar kan observeras. Vi vet at vi är mellan två istider och tågar oförtrutet mot nästa.

11 Yttranden EoK kommentarer för utskick till styrgrupp Sida 11 Ekonomin: "Klimatåtgärder" kan vara bra även för nutida medborgare men åtgärderna får inte överskugga och försämra andra åtaganden från kommunens sida. Inte på något ställe i Klimatstrategin kan man utläsa kostnaden för föreslagna åtgärder och än mindre finansieringen. Lägger man samman föreslagna åtgärder, vilket sannolikt bara är början, summerar det med största sannolikhet i stora belopp. Strategisk analys Om det är så att "klimatförändringarna" är det största hot mänskligheten står inför borde vi lägga resurser på att göra en bättre analys än den SWAT analys som finns i liggande förslag till Klimatstrategi. Alla åtgärder har fått en kostnadsuppskattning som finns med i förslaget till ny energi- och klimatstrategi. Vi anser att den medskickade SWOT-analysen är tillräcklig. Äganderätten Det är huvudsakligen fastighetsägare som "drabbas" av klimatanpassningsätgärder. Det kan vara jordbrukare som begränsas i sitt brukande eller markanvändning, hyresfastighetsägare som åläggs att göra investeringar utan att hyresnivån anpassas eller privatpersoner som begränsas i sitt användande av sin fastighet. Äganderätten är en av grundbultarna i en modem civilisation så som vi känner den. Många är de som kränkt och fortsatt vill kränka äganderätten vilket gör att man måste gå oerhört försiktigt fram när enskilda riskerar att bli av med sin egendom eller få värdet av den reducerad eller rent av utraderat. Avsikten med klimatanpassning är inte att ta ifrån medborgarna äganderätt till fastigheter och egendom. En annan viktig princip är likabehandlingen och då måste alla behandlas lika. Är det 2 meter över havet som gäller bör byggande av privatbyggnader och 3 meter för offentliga byggnader, skall det vara så för ALLA. Om så inte är fallet kommer det att ske förmögenhetsförflyttningar mellan de som får avslag och de som, av olika skäl, kan kringgå systemet. Sammanfattning Skall vi ta fram en plan för att möta framtiden skall det bygga på fakta och därefter en noga analys av tänkbara utfall och åtgärder. Tyvärr råder det delade meningar redan i grundfrågan, huruvida klimatförändringarna är det största hotet vi står inför. Inget ont som inte har något gott med sig - sägs det. Vad som aldrig sägs är att "klimatförändringar" faktiskt kan ha något gott med sig på våra breddgrader. Blir det varmare får vi en trevligare tillvaro i form av billigare uppvärmning och minskade snöröjningskostnader Lex. Det leder i sin tur till minskad energiåtgång. Positiva effekter skall ställas mot negativa, så skall en beslutsituation vara. Länsstyrelsen i Kalmar län håller på att ta fram en klimatanpassningsplan för länet. Den kan innebära att lägsta bygghöjder mm revideras. Troligast är dock att det blir högre lägstahöjder jämfört med idag. inte Ekonomin Det är fullständigt meningslöst att ta fram en plan utan att ha en ide om vad åtgärderna kommer att kosta. Alla åtgärder har fått en kostnadsuppskattning som finns med i förslaget till ny energi- och klimatstrategi Påverkan på medborgarnas liv Utan att veta hur medborgarna t.ex - kvinnor, män, barn, företagare, anställda, kommunanställda, arbetslösa, invandrare, friska och sjuka - i stad och landsbygd, påverkas av föreslagna åtgärder finns det ingen möjlighet att anta en klimatanpassningsplan. Förelagt dokument kan vara en bra början att utgå ifrån men långt ifrån ett underlag för så långtgående beslut som här diskuteras. delvis En HKA genomförs den 25/5 och biläggs dokumentet

12 Yttranden EoK kommentarer för utskick till styrgrupp Sida 12 Lars Cornell Arbetsgruppens kommentar Åtgärd Strategin baseras på rädsla för stora klimatförändringar som förorsakas av mänsklighetens inte - Utgångspunkt är IPCCs samt på användning av fossila bränslen vilket medförhöjd koldioxidhalt. Eftersom koldioxid är en nationell nivås SMHIs riskbedömning och växthusgas höjs jordens temperatur till av somliga befarad katastrofal nivå. Det ovan sagda är analyser alltmer ifrågasatt. Jorden uppvisar inga tecken på påverkan som IPCC och gröna rörelser förutsagt. Tvärt om har koldioxid medfört att jorden blivit 12 % grönare. Det är mycket viktigt för jordens ekonomi, vår välfärd och i synnerhet fattiga stater. Av SMHIs och IPCCs modeller har 96% visat sig vara totalt fel. Allt fler vetenskapsmän anser att mer koldioxid i måttlig mängd är till större fördel än skada för oss och vår jord. Något Klimatavtal i Paris i höst behöver vi tack och lov inte befara. Nu erkänner toppolitiker i FN öppet att alltsammans egentligen handlar om ett planekonomiskt maktövertagande av jordens resurser som skall förvaltas i FNs regi. Det kan således jämföras med gamla Sovjetunionen och Maos Kina, men i större skala. Vi måste fråga oss, vill vi ha det så? På den frågan förmodar jag att det inte kommer så många JA-svar och det lägger grunden för kommunens Energi- och Klimatstrategi. För tio år sedan skrämde Al Gore en hel värld med An Inconvenient Truth om koldioxidens katastrofala inverkan på vårt klimat, CAGW. Sedan dess har allt lugnat ned sig betydligt, men Sverige är litet på efterkälken där. Hemskheterna har inte infunnit sig och koldioxiden är ju faktiskt nödvändig för livet både på jorden och i havet. I stora länder som Kina, Indien, Ryssland, Canada och Australien existerar inte koldioxidskräcken och USA är avvaktande. Norges finansminister Siv Jensen är en av många ledande politiker som uttalar öppet tvivel på alarmismen. Pendeln är på väg tillbaka och det pågår en globalåsiktsändring, att mer koldioxid är till större fördel än nackdel. En politiker i Kalmar, Thoralf Alfsson, uttryckte sig så här, Personligen vill jag nog först se ett trendbrott i den verkliga statistiken innan jag börjar oroa mig. Det är mycket kloka ord och som inledande rambeslut yrkar jag att Kommunfullmäktige beslutar följande, Inför den nuvarande osäkerheten om hur framtiden kommer att gestalta sig skall vi inte företa oss någonting som tär på kommuninnevånarnas kapital, onödigt förbrukarvåra resurser, förstör våra landskap, äventyrar vår miljö och vår välfärd. Detta beslut skall omprövas vart femte år eller närdet finns särskild anledning. /Se skrivelse bilaga1 inte med slutsatserna Jag yrkar att Kommunfullmäktige beslutar, att ge upp ambitionen att vara först och visa andra vägen vilket är en rent larvig och mycket farlig ambition. Om man skall visa vägen måste man vara mycket mer kunnig än vad de är som nu är politiskt tongivande. Det kräver även ett mycket större ekonomiskt ansvar än vad som visas upp i och Energi- och Klimatstrategin. inte - Utgångspunkt är IPCCs samt på nationell nivås SMHIs riskbedömning och analyser att Västerviks kommun på olika sätt skall stödja forskningoch utveckling av kärnkraft Gen4 i Oskarshamn med syfteatt förse transportsektorn med framtida fossilfritt bränsle. inte -

13 Yttranden EoK kommentarer för utskick till styrgrupp Sida 13 Sid 2 Sammanfattning Energi- och klimatarbetet i Västerviks kommun speglar de regionala målen för Kalmar län och siktar på att vi till år 2030 inte längre har något nettoutsläpp av fossil koldioxid. Kommunens framtida energiförsörjning ska baseras på fossilbränslefria och energieffektiva lösningar och vara säker och trygg. Kommunen ska gå från fossil energi till förnybar sådan och stimulera till produktion av förnybar energi. Inga fossila bränslen ska användas till uppvärmning och samhällsbetalda resor ska göras med fossilbränslefria fordon. Målet är orealistiskt. Vi saknar ekonomi, teknik och resurser för att nå det målet. Det är enkelt uttryckt ansvarslöst mot vår befolkning, vår miljö och våra landskap samt framtida generationer. Det är symptomatiskt med uttryck som säker och trygg. Kärnkraft är det säkraste och tryggaste vi har, ännu har ingen blivit varken skadad eller dödad av strålning från kärnkraft Gen2 och Gen3. Bioenergi är långt farligare och mycket skadligare för miljön.okg producerar 28 GWh vilket innebär att Kalmar län redan nu är fri från nettoutsläpp. inte - Jag yrkar att Kommunfullmäktige beslutar att kommunen skall använda förnybar energi och fossilbränslefria fordon endast om det kan visas att det inte innebär en merkostnad och negativ miljöpåverkan för kommunen och dess innevånare. Bedriva en aktiv energi- och klimatrådgivning Gärna det, men då måste vi utbilda personalen från att som nu vara politiska klåpare till att bli experter i ämnesområdet. Kommunkoncernen föregår med gott exempel, Skall ändras till: Kommunkoncernen övervakar kostnader och att inte miljön försämras och landskapen skövlas. Elen som kommunen köper in och använder kommer från förnybara energikällor Skall ändras till Elen som kommunkoncernen köper in och använder skall köpas in till lägsta pris och vara minst 98% koldioxidfri. Det är viktigt att ordet förnybar tas bort eftersom det ordet inte är någon kvalitetsgaranti. Se Dominique Ristoris yttrande sid 5. Vi skall inte heller pådyvla kommunen och dess invånare onödiga kostnader. inte Gärna mer utbildning både för anställda och förtroendevalda inte inte År 2020 har den lokala energiproduktionen från förnybara källor ökat a. Den lokala produktio-nen av el-energi från förnybara källor har ökat till minst 300 GWh (motsvarande 75 % av den totala elenergianvändningen i kommunen) b. Produktionen av biogas har ökat till ca 20 GWh2 Skall ändras till Västerviks kommun befinner sig i en gynnsam situation. Vår elkraft är väl tillgodosedd bland annat från OKG i Oskarshamn och eget kraftvärmeverk. Västerviks kommun skall inte företa sig någonting utan endast avvakta och se hur utvecklingen blir de närmaste fem åren. Om lantbrukare och andra företag vill satsa på biogas så må de göra så, det finns mycket bidrag som stödjer dem. Kommunen skall däremot inte göra någonting de närmaste fem åren annat än att följa utvecklingen. inte

14 Mål och strategi kompletteras med en Handlingsplan (Åtgärdsprogram) med 16 åtgärder som bör inte genomföras att målen ska kunna uppfyllas. Handlingsplanen avser åtgärder utöver löpande verksamhet. Mål, strategi och åtgärder i för Västerviks kommun ligger helt i linje med prioriterade områden på både europeisk och nationell nivå. Våra lokala mål är i högsta grad med och verkar för en samhällsförändring där vi minskar utsläppen av klimatpåverkande gaser. Ändras till De nationella mål som satts upp är gamla. Mycket har förändrats och det vi trodde på då gäller inte längre. SMHIs och IPCCs förutsägelser har visat sig vara totalt felaktiga. Att inte beakta ändrade förhållanden är dårskap. Västerviks kommun skall inte företa sig någonting de kommande fem åren annat än att studera vart utvecklingen tar vägen. Yttranden EoK kommentarer för utskick till styrgrupp Sida 14 Sid 5 Globala klimatförändringar Det som står där är fördomar och felaktigt och skall ändras från början till slut i överensstämmelse med vetenskap och iakttagbara fakta. Om utsläppen fortsätter att öka är risken stor att jordens medeltemperatur höjs med fem grader fram till år 2100, Inte ens det alarmistiska IPCC ger uttryck för den åsikten. inte Sid 6 Varför en Energi- och klimatstrategi? Västerviks kommun tar klimatfrågan på största allvar. inte Skall ändras till Eftersom jordens klimat inte utvecklats så som SMHI och IPCC förutspått, 96% av deras förutsägelser har visat sig vara helt fel, skall Västerviks kommun de närmaste fem åren avvakta och se vad som händer. EU:s högste tjänsteman för energifrågor, Dominique Ristori, generaldirektör i EU-kommissionens energidirektorat och därmed EU:s högste tjänsteman för energifrågor säger, EU:s energipolitik har bytt inriktning. Det är inte längre miljö- och klimatmålen som nämns först i EU:s energipolitik. De mål som numera ställs främst är att förstärka den europeiska industrins konkurrenskraft och energisäkerheten och att avveckla subventionerna till de förnybara energikällorna. Det är marknadspriser, inte politiska priser som ska råda inom energisektorn. Vind- och solkraften blir en allt mer mogen bransch, obefogade stöd och sub-ventioner går mot avveckling, sade Dominique Ristori. EU-kommissionen har startat en undersökning av energisektorn i Sverige och tio andra EU-länder. Syftet är att se om ländernas åtgärder för att säkerställa att tillräcklig kapacitet Finns för elproduktion utgör olagligt statsstöd. Västerviks kommun skall därför under de närmaste fem åren avvakta och se vad som händer. Föregångs -landet Tyskland har med sitt Energievende visat omvärlden hur man INTE bör göra. Västerviks kommun skall därför under de närmaste fem åren avvakta och se vad som händer. Sid 14 Faktaruta Medeltemperaturerna förväntas höjas i Kalmar län med ca 1,5 grad till 2030, ca 2 grader till 2050 och 3-4 grader till Det befaras ge: etc Men snälla nå n, hur okunnig får man vara när man skriver kommunens Energi- och Klimatstrategi? inte Sid 26 Energiproduktion Följande skall läggas till. På grund av en ökad koldioxidkoncentration från inte 0,03% till 0,04% har växtkraften ökat och vi ser nu en ca 12% grönare jord. Det är oerhört viktigt för världens ekonomi i synnerhet fattiga länder. Det gynnar även bioproduktion. Ett exempel på den ökade växtkraften är att trädgränsen i fjällen höjts.

15 Yttranden EoK kommentarer för utskick till styrgrupp Sida 15 Strategisk analys (SWOT): Vi har möjligheter att på sikt genom ökad elproduktion från bl.a. vindkraft, solceller och biogas bli nettoexportör av grön el.- Skall ersättas med, För närvarande råder ett elöverskott i Norden och det är ökande. Det.nns således inga kunder till mer el och i synnerhet inte sådan el som är dyr och inte kan levereras vid tidpunkter när den behövs. Därför behöver vi i Västerviks kommun inte ta i anspråk landyta och förstöra vår miljö med vindkraft. inte Sid 29 Klimatanpassning Hela stycket vilar på djup okunnighet i ämnesområdet och skall bytas ut med mer vederhäftig text. Sid 31 Globala, nationella och regionala mål Det som står där är gammalt och gäller inte längre. Det måste arbetas om. Så tex har Kina, Indien, Canada, Australien och USA ej undertecknat och de svarar för (tror Jag) 2/3-delar av all förbrukning av kol. Det är mycket osannolikt att det blir något avtal i Paris. Allt fler vetenskapsmän anser att mer koldioxid är till större fördel än nackdel för oss och vår jord. Det är mycket viktigt att vi i det här kapitlet fastställer vilken koldioxidhalt som skall anses vara optimal, annars vet vi ju inte ens i vilken riktning vi skall sträva. Min åsikt är att 800 ppm, dvs 0,08%, koldioxid i atmosfären bör vi sträva efter. inte - Utgångspunkt är SMHIs och Länsstyrelsen i Kalmar läns analyser inte - Utgångspunkt är IPCCs samt på nationell nivås SMHIs riskbedömning och analyser Sid 55 Klimatsmart mat Stryk uttrycket Klimatsmart det är ett larvigt och ointelligent tänkesätt. OK Sid 58 Förnybar (energi, bränsle, el) Följande text skall läggas till Med Förnybar energi s all likställas kärnkraft eftersom mängden bränsle som åtgår är försumbar i jämförelse med material som åtgår i vindkraft, biokraft, solkraft mm. Kärnkraft är det som kräver minst av jordens resurser. inte Ändra till "Åtgärder som leder till minskad klimatpåverkan" Avslutningsvis vill jag återigen betona att det hela tiden är ekonomin som avgör vad som är lämpligt. Vi kan inte bara sätta mål och vidta åtgärder utan att det är ekonomiskt försvarbart, dvs det får ej kosta kommunen och kommuninnevånarna något extra. inte - Ekonomin är en del av hela analysen. Kostnaderna för samhället och enskilda riskerar bli mycket stora om utsläppen av klimatpåverkande gaser fortsätter och om vi inte tar hoten på allvar Tjustfastigheter och VBAB Arbetsgruppens kommentar Åtgärd Övergripande synpunkter är att Energi- och klimatstrategin är omfattande med bra analyser och högt ställda mål. Strategin kan dock uppfattas som svårgenomtränglig och i delar som allt för detaljerad. Dokument kommer att redigeras och förkortas både till en kort populärversion och även ges en annan layout när slutlig version tagits av KF där kan bland annat underlaget från Energibalansen tas med som bilaga.

16 Yttranden EoK kommentarer för utskick till styrgrupp Sida 16 Som vi tidigare framfört tycker vi att strategin borde rikta in sig på att sätta målen och lämna handlingsplanerna till verksamheterna att sköta i sin ordinarie verksamhet. Detta skulle förbättra förankringen av strategin och minska administrationen kring den. inte. Vi bör inte gå ifrån formen om ett sammahållet dokument. Detta är viktigt att förankra åtgärder och hur ska det kunna ske om man lyfter ut Handlings-planen? Vilka åtgärder är det som inte är förankrade? Förutom bolagens förslag finns tre alternativ: A) Ingen förändring B) Beslut om hela strategin förskjuts för att tas av KS/KF i höst C) Handlingsplanen görs om och de olika förslagen till åtgärder biläggs måldokumentet som möjliga åtgärder som ska revideras i samband med budgetarbetet varje år - för år 2016 läggs förslagen in i samband med pågående budgetarbete Det står på flera ställen i strategin att TjustFastigheter äger äldreboenden i kommunen men det är Bostadsbolaget som äger de flesta av kommunens särskilda boenden och de övriga ägs av primärkommunen. Korrigeras i texten På sidan 19 står att Odensvi gård driver en rötningsanläggning men anläggningen har lagts ned. Korrigeras i texten På sidan 25 står det om den konflikt som alltid finns mellan höjda hyror p.g.a. energieffektiviseringsåtgärder Men hyran höjs inte i samband med energieffektiviseringsåtgärder. På sidan 28 står om den planerade nedläggningen av Akzo Nobel men nedläggningen är ju numera ett faktum. Korrigeras i texten Korrigeras i texten Fastighetsägarna i Västerviks stad Arbetsgruppens kommentar Åtgärd Föreningen Fastighetsägare i Västerviks stad upplever att en vecka är for kort tid att ge ett utförligt remissvar på förslag till Energi och Klimatstrategi samt Renhållningsordning. Föreningen anser att majoriteten av målen är vällovliga, dock i flera fall för lågt ställda. Dessutom efterfrågas mer aktuella siffror att utgå från än t ex Planen har varit ute på remiss under perioden 6 mars till 18 maj. Skcikades till Västervik Framåt - miss att den inte skickades direkt till Föreningen. Arbetsgruppen har redovisat planen vid Fastighetsägarnas frukostmöte. Föreningens medlemmar vill dock vara remissinstans samt delaktiga i framtagandet av den planerade handlingsplanen. Föreningen och medlemmarnas kompetens är en tillgång som bör underlätta arbetet med handlingsplanen. Föreningen ser fram emot en inbjudan till det fortsatta arbetet! - det är mycket positivt att föreningen vill vara med i den fortsatta processen. Fastighetsägarna i Västervik kommer att få inbjudningar till kommande möten inom området

17 Yttranden EoK kommentarer för utskick till styrgrupp Sida 17 Vänsterpartiet Arbetsgruppens kommentar Åtgärd Sidan 9 under mål 1 om minskade utsläpp av växthusgaser.tillägg: att bästa tillgängliga fossilfria teknik ska användas Sidan 38 Handlingsplan På styrgruppsmötet tog vi beslut om att numrera de sex nyckelområden som vi har delat upp handlingsplanen i. Något som inte har gjorts i remissupplagan. Inte alltid möjligt Särskilda uppdrag om genomförande av 2016 Kompletterat med numrering Handlingsplan 1a Komplettera med laddningsstolpar Kompletterat i texten 1 g Samåkningsappar. Komplettera med: anpassa konferenstider till kollektivtrafiken eller tvärsom - men tillhör resepolicyn I ny resepolicy kommer anpassning av konferenstider etc att tas med. 2 a Solpaneler på kommunala hus Undersöks och bedöms i varje särskilt fall Särskilda uppdrag om genomförande av d Miljöombud i skolor: komplettera med miljöcertifiering, premiering eller diplomering av skolor som arbetar miljösmart Kompletterat i texten 4 e Klimatsmart mat: Maten ska lagas nära konsumenten. Redovisa överbliven mat delvis Kompletterat i texten att överbliven mat om möjligt ska redovisas

Energi- och Klimatstrategi Västerviks kommun 2015-2020 Yttrande över kommunens samrådshandling 2015-05-08

Energi- och Klimatstrategi Västerviks kommun 2015-2020 Yttrande över kommunens samrådshandling 2015-05-08 DEMOKRATI OCH VETANDE Lars Cornell vit@tjust.com Det här dokumentet finns på URL: www.tjust.com/vit/2015/vvikremissvit.pdf Till Västerviks Kommun 2015-05-08 Page 1 (11) vasterviks.kommun@vastervik.se Energi-

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Energi- & klimatplan

Energi- & klimatplan Dnr:2018/254 Säffle kommuns Energi- & klimatplan Med målsättningar till år 2030 Version 2018-04-10 Beslutad i kommunfullmäktige 2018-XX-XX Innehåll 1. Varför Energi- och klimatplan... 3 1.1. Omfattning

Läs mer

Energi- och Klimatstrategi Västerviks kommun 2015-2020 Yttrande över kommunens samrådshandling 2015-05-08

Energi- och Klimatstrategi Västerviks kommun 2015-2020 Yttrande över kommunens samrådshandling 2015-05-08 DEMOKRATI OCH VETANDE Lars Cornell vit@tjust.com Det här dokumentet finns på URL: www.tjust.com/vit/2015/vvikremissvit.pdf Till Västerviks Kommun 2015-05-08 2015-05-10 Page 1 (12) vasterviks.kommun@vastervik.se

Läs mer

Dnr:2018/129. Säffle kommuns. Energi- & klimatplan. Med målsättningar till år Version Beslutad i kommunfullmäktige

Dnr:2018/129. Säffle kommuns. Energi- & klimatplan. Med målsättningar till år Version Beslutad i kommunfullmäktige Dnr:2018/129 Säffle kommuns Energi- & klimatplan Med målsättningar till år 2030 Version 2018-12-03 Beslutad i kommunfullmäktige 2018-12-17 Innehåll 1. Varför Energi- och klimatplan... 3 1.1. Omfattning

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Fossilbränslefri kommun 2025

Fossilbränslefri kommun 2025 4131 eller 12 år, 3 mån, 3 veckor Fossilbränslefri kommun 2025 20130917 Elvira Laneborg, miljö- och klimatstrateg Övergripande mål Mörbylånga är en fossilbränslefri kommun som är självförsörjande med trygg

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014

Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014 Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2009-09-07 Detta är en populärversion av den första kombinerade energi- och klimatstrategin för Västerviks kommun.

Läs mer

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL

Läs mer

Energiplan för Vänersborg År

Energiplan för Vänersborg År Energiplan för Vänersborg År 2013-2020 Antagen av Vänersborgs Kommunfullmäktige 2013-02-06, 19. 2 Innehållsförteckning Energiplanens struktur... 2 Inledning... 3 Syfte och tid... 3 Vänersborgs övergripande

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 1 (10) Klimatstrategi för Mörbylånga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2 (10) Innehållsförteckning KLIMATSTRATEGI...3 Vision... 3 Strategi... 3 KLIMATMÅL...5

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050.

Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050. MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-12-19 Handläggare: Örjan Lönngren Telefon: 08-508 28 173 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-02-05 p. 17 Förslag till Färdplan för

Läs mer

Klimatoch energistrategier

Klimatoch energistrategier www.gislaved.se Klimat- och energi åtgärdsplanen 2011 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-09-29 118 Gemensam åtgärdsplan 2011-2014 för Gislaveds kommuns Klimatoch energistrategier Reviderad. juni 2011 Inledning

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Remiss på klimat- och energistrategin för Jönköpings län

Remiss på klimat- och energistrategin för Jönköpings län 2019-05-13 Sida 1 av 5 Kommunledningskontoret Till Kommunstyrelsen Remiss på klimat- och energistrategin för Jönköpings län Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att

Läs mer

Svenskt Näringsliv har tagit del av ovanstående remiss och önskar framföra följande synpunkter.

Svenskt Näringsliv har tagit del av ovanstående remiss och önskar framföra följande synpunkter. Miljö- och energidepartementet Vår referens/dnr: Klimatenheten 9/2019 Ina Müller Engelbrektson Er referens/dnr: M2019/00116/K1 2019-02-20 Remissvar Meddelande från kommissionen: En ren jord åt alla en

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Energi- och klimatstrategi

Energi- och klimatstrategi 1(9) Energi- och klimatstrategi Godkänd KU 63 2009-03-13 2(9) Inledning Att fossilbränsleanvändning påverkar den globala uppvärmningen är inget nytt, däremot måste vi hitta nya och effektivare vägar för

Läs mer

Förstudierapport - Energiplan för Österåkers kommun

Förstudierapport - Energiplan för Österåkers kommun Förstudierapport - Energiplan för Österåkers kommun Projektbeställare Kent Gullberg Huvudprojektledare Alexander Bergström Datum 2018-06-04 Version 1.0 Diarienummer KS 2018/0171 Godkänd av styrgrupp 2018-06-04

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78 Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition

Läs mer

Lokala perspektiv och hållbarhet

Lokala perspektiv och hållbarhet Lokala perspektiv och hållbarhet Temabok: Lokala perspektiv Vad kommer temaboken att innehålla? Lokala förutsättningar Klimat och demografiska förutsättningar De lokala aktörerna konkurrenssituationen

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Plan för Rehabiliteringspolicy miljöarbetet med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-09-13 1 2 OMSLAGSFOTO: PAUL SUNDELIN. INFORMATIONSAVDELNINGEN NOVEMBER 2010. Plan för miljöarbetet

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Energi- och klimatstrategi

Energi- och klimatstrategi Energi- och klimatstrategi 2017-2030 2018-01-24 Dokumenttyp Strategi Giltighetstid fr.o.m. t.o.m. 2017-11-07 2030-12-31 Gäller för målgruppen Den kommunala organisationen Antagen av Antagande dnr, beslutsparagraf

Läs mer

Antaget av Regionfullmäktige RS 2016/1414

Antaget av Regionfullmäktige RS 2016/1414 2017 2019 Antaget av Regionfullmäktige 2016-12-07 RS 2016/1414 Innehåll Ett hållbart Gävleborg 3 Miljöpolicy 4 Våra miljömål 6 Energi & byggnader 7 Kemikalier & läkemedel 8 Möten & transporter 9 Produktval

Läs mer

Klimatsmart Affärssmart

Klimatsmart Affärssmart Klimatsmart = Affärssmart FAS 2 Viktiga steg till stärkta affärer! - med hållbarhet i fokus! Frågeformulär för djupintervjuer I samverkan med: IUC Norrbotten, LTU Affärsutveckling (f d Centek) och Almi

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG. Energiplanen - information 182 KS/2018:101

Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG. Energiplanen - information 182 KS/2018:101 Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Arbetsutskott 2018-11-19 1 (1) Sida 182 KS/2018:101 Energiplanen - information Bakgrund Vid kommunstyrelsen sammanträde 93/2018-05-02 beslutades att godkänna

Läs mer

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län Datum 2012-06-30 Svarslämnare Organisation Sivert Gustafsson Länsbygderådet i Örebro län/hela Sverige ska leva Skicka in via e-post: energiochklimat.orebro@lansstyrelsen.se senast den 30 juni 2012. Tack

Läs mer

Miljöbokslut 2014 kortversion

Miljöbokslut 2014 kortversion Miljöbokslut 2014 kortversion Fördelningen av måluppfyllelse för delmålen i Miljöstrategiska programmet Energi Transporter Konsumtion och avfall Mark och bebyggd miljö Natur Vatten Information och utbildning

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Bakgrund och syfte för Klimatdialogerna - ÖKA TAKTEN!

Bakgrund och syfte för Klimatdialogerna - ÖKA TAKTEN! Bakgrund och syfte för Klimatdialogerna - ÖKA TAKTEN! Klimatsamverkan Kalmar län Energiomställning (HINDRA) Klimatanpassning (LINDRA) Hållbar tillväxt Klimatkommissionens uppgifter: - Öka takten (för att

Läs mer

policy Idrottsrörelsens klimatpolicy

policy Idrottsrörelsens klimatpolicy policy Idrottsrörelsens klimatpolicy SAMMANFATTNING I denna idrottens första övergripande klimatpolicy ligger fokus på två områden som har stor betydelse ur klimatsynpunkt samtidigt som idrottsrörelsens

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande

Läs mer

Solenergi i byggnader. 10 okt 2017

Solenergi i byggnader. 10 okt 2017 Solenergi i byggnader 10 okt 2017 Program 09.30 Inledning 09.45 Vad påverkar potentialen för solenergi på byggnader? 11.00 Bensträckare 12.30 Lunch 13.30 Ekonomiska förutsättningar, varför ska du satsa

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella

Läs mer

Miljööverenskommelse

Miljööverenskommelse Miljööverenskommelse för ett hållbart Värmland Värmland står inför flera miljö- klimatutmaningar! Nu skrivs miljööverenskommelser i Värmland för att driva arbetet framåt synliggöra kommunernas Landstinget

Läs mer

Tillsättande av Klimatråd för Jönköpings län

Tillsättande av Klimatråd för Jönköpings län Sida 1/5 Andreas Olsson Utvecklingsavdelningen Tfn. 010 223 64 74 Se sändlista Tillsättande av Klimatråd för Jönköpings län Beslut Länsstyrelsen beslutar efter sedvanlig årlig förfrågan, till ledamöter

Läs mer

Energi- och Klimatstrategi för Västerviks kommun

Energi- och Klimatstrategi för Västerviks kommun 2015-2020 Energi- och Klimatstrategi för Västerviks kommun Sammanfattning av lokala mål och ambitioner Inledning GLOBALA KLIMATUTMANINGAR Jordens klimat håller på att förändras. Det är en av vår tids största

Läs mer

DANDERYDS KOMMUN Tekniska kontoret Ruth Meyer

DANDERYDS KOMMUN Tekniska kontoret Ruth Meyer 1(6) Förslag till styrdokument för energieffektivisering av verksamheter i Danderyds kommun 1. Syfte och mål Dokumentet fastställer mål och strategier för energieffektivisering av verksamheter i Danderyds

Läs mer

Styrdokument för energieffektivisering

Styrdokument för energieffektivisering 1(6) Styrdokument för energieffektivisering 2012-2014 1. Syfte och mål Dokumentet fastställer mål och strategier för energieffektivisering av verksamheter i Danderyds kommun med avseende på byggnader och

Läs mer

Förslag till handlingsplan för Klimatkommissionen Kronoberg till

Förslag till handlingsplan för Klimatkommissionen Kronoberg till Dnr 08/0086 2011-01-14 Heidi Samuelsson Tel: 0470-778602 Förslag till handlingsplan för Klimatkommissionen Kronoberg 2011-01-01 till 2012-12-31 Bakgrund I det regionala utvecklingsprogrammet för södra

Läs mer

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige. BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing Upphandling och skydd av klimatet D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige Lighting www.buy-smart.info Det här dokumentet har tagits fram inom

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

Energieffektiva byggnader

Energieffektiva byggnader Energieffektiva byggnader byggregler, finansiering och regionala mål Lena Eckerberg, Energikontor Sydost Tommy Lindström, Energikontor Sydost Kalmar 20 april 2018 Twitter: @EnergikontorSO Energikontor

Läs mer

Handbok för det interna miljömålsarbetet

Handbok för det interna miljömålsarbetet Handbok för det interna miljömålsarbetet Sida 1 av 7 Gemensamma mål för en gemensam framtid I Sverige har vi beslutat om sexton nationella miljömål. De anger riktningen på arbetet mot ett hållbart samhälle.

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Plats och tid Sammanträde nr 3 Bryggaren, Västervik 28 april 2015, klockan 9.00-12.00 Beslutande Veikko Kärki, ordf. Eva Ahlström Björn Lansman Stefan Ågren Sharad Bhatt Hilma Bertilsson Övriga närvarande

Läs mer

Väsentlighetsanalys för E.ON. Norden

Väsentlighetsanalys för E.ON. Norden Väsentlighetsanalys för E.ON Norden 2014 Väsentlighetsanalys för E.ON Norden 2014 I arbetet med att bidra till ett mer hållbart samhälle har vi tagit hjälp av drygt 250 personer som är viktiga för oss

Läs mer

på väg mot ett hållbart energisystem

på väg mot ett hållbart energisystem på väg mot ett hållbart energisystem 2015 Kort historik Bildas 1999 som ett EU-projekt Energikontoren: en viktig del i EU:s energipolitik. Det finns >400 energikontor i EU, varav 14 i Sverige. Energikontor

Läs mer

1.1 START. Hans Nilsson. E-mail: hans.nilsson@sheab.se, tfn: +46-(0)224-576 42

1.1 START. Hans Nilsson. E-mail: hans.nilsson@sheab.se, tfn: +46-(0)224-576 42 1.1 START Hans Nilsson E-mail: hans.nilsson@sheab.se, tfn: +46-(0)224-576 42 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY 2.2 SALA-HEBY ENERGI AB Elproduktion Värmeproduktion och distribution

Läs mer

Handlingsplan till Klimatsmarta Nybro

Handlingsplan till Klimatsmarta Nybro Handlingsplan till Klimatsmarta Nybro 2019 2020 Antaget av: Kommunstyrelsen Revideras senast: 2020 Ansvarig för revidering: Energi- och klimatsamordnare Diarienummer: KS 2018-166 Vårt strategiska klimatarbete

Läs mer

Blekinges nya energi- och klimatstrategi. Cecilia Näslund, Länsstyrelsen Blekinge Jenny Rydquist, Region Blekinge

Blekinges nya energi- och klimatstrategi. Cecilia Näslund, Länsstyrelsen Blekinge Jenny Rydquist, Region Blekinge Blekinges nya energi och klimatstrategi Cecilia Näslund, Länsstyrelsen Blekinge Jenny Rydquist, Region Blekinge Klimatsamverkan Blekinge Bildandemöte 23 november 2011 på Residenset Varför behövs Klimatsamverkan?

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 1 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117 Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Klimatet, en drivkraft att minska koldioxidutsläppen...

Läs mer

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Energi- och klimatstrategi. Energi- och klimatstrategi 1

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Energi- och klimatstrategi. Energi- och klimatstrategi 1 » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Energi- och klimatstrategi Energi- och klimatstrategi 1 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 15 oktober 2015 För revidering ansvarar: Miljö-

Läs mer

2019 Strategisk plan

2019 Strategisk plan 2019 Strategisk plan Styrmodell Styrmodellen beskriver övergripande hur den kommunala verksamheten i kommunen ska styras, följas upp och utvärderas. Syftet är att vi skall nå de mål som kommunfullmäktige

Läs mer

Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun

Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun KS 2017/0149 Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun instagram.com/norrkopings_kommun Inledning Norrköping är en kommun i förvandling och

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken Att Christina Frimodig Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Stockholm 2011-11-17 Ert dnr: NV-00636-11 Vårt dnr: 214/2011 Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Läs mer

Miljööverenskommelse

Miljööverenskommelse Miljööverenskommelse för ett hållbart Värmland Värmland står inför flera - och klimatutmaningar! Nu skrivs överenskommelser i Värmland för att driva arbetet framåt och synliggöra kommunernas och Landstinget

Läs mer

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun 1(9) Handläggare Olov Åslund Oskarshamns Kommun 21-2757 Roger Gunnarsson Box 76 572 28 OSKARSHAMN Strategi Kommun/Landsting Oskarshamns Kommun Antal årsarbetskrafter: 2496 Antal invånare: 26131 Målsättning

Läs mer

Färdplan för ettfossilbränslefritt Stockholm 2050

Färdplan för ettfossilbränslefritt Stockholm 2050 DATUMKONTAKTPERSON 2013-08-15Helena DNR Ulfsparre VD Stab 2013/1257-1,5--08-737 22 42 Stockholms Stadshus AB Jennie Landegren 105 35 Stockholm Remiss 2013/1257 Färdplan för ettfossilbränslefritt Stockholm

Läs mer

Energi- och klimatstrategi inklusive handlingsplan för Alvesta kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2015-10-27 134

Energi- och klimatstrategi inklusive handlingsplan för Alvesta kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2015-10-27 134 Energi- och klimatstrategi inklusive handlingsplan för Alvesta kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-10-27 134 1 2015-09-08 Inledning Denna energi- och klimatstrategi inkl. handlingsplan ersätter energi-

Läs mer

Öka andelen förnybar energi

Öka andelen förnybar energi RÅDSLAG VÅRT KLIMAT K L I M A T F R Å G A N Ä R VÅ R T I D S Ö D E S F R Å G A att hindra den globala upp värmningen är avgörande för framtidens livsvillkor. Om temperaturen fortsätter att stiga i samma

Läs mer

Våra intressenter. Det är centralt för Mälarenergi att säkerställa att vi bidrar till en låg klimatpåverkan utanför den egna verksamheten

Våra intressenter. Det är centralt för Mälarenergi att säkerställa att vi bidrar till en låg klimatpåverkan utanför den egna verksamheten 8 MÄLARENERGIS HÅLLBARHETSREDOVISNING 2018 OMVÄRLD OCH INTRESSENTER Våra intressenter Vad våra intressenter tycker, har behov av och gör när det kommer till ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet har

Läs mer

Datum. Antagen av Kommunfullmäktige Dokumentnamn: Policy för avfallshantering i Örnsköldsviks kommun

Datum. Antagen av Kommunfullmäktige Dokumentnamn: Policy för avfallshantering i Örnsköldsviks kommun Datum Policy för avfallshantering i Örnsköldsviks kommun (utgör del av kommunens renhållningsordning - avfallsplan och renhållningsföreskrifter - enligt 15 kap 11 MB) Antagen av: Kommunfullmäktige 268

Läs mer

Miljööverenskommelse

Miljööverenskommelse Miljööverenskommelse för ett hållbart Värmland Värmland står inför flera - och klimatutmaningar! Nu skrivs överenskommelser i Värmland för att driva arbetet framåt och synliggöra kommunernas och Landstinget

Läs mer

Rapport från partienkät

Rapport från partienkät Rapport från partienkät Sammanfattning Svensk Vindenergi har genomfört en enkät till riksdagspartierna om deras syn på förnybar elproduktion och vindkraft. Här följer en sammanfattning av svaren: Socialdemokrafterna,

Läs mer

Bilaga 1 Tillägg till remissvar av Förslag till Strategi för God, Hälsosam och Klimasmart mat.

Bilaga 1 Tillägg till remissvar av Förslag till Strategi för God, Hälsosam och Klimasmart mat. miljöförvaltningen Dnr 11675/2018 avdelningen för livsmedelskontroll Bilaga 1 Sida 1 (5) 2018-09-22 Bilaga 1 Tillägg till remissvar av Förslag till Strategi för God, Hälsosam och Klimasmart mat. Stadsledningskontorets

Läs mer

Hållbar utveckling i Sävsjö Kommun. Så här jobbar vi!

Hållbar utveckling i Sävsjö Kommun. Så här jobbar vi! Hållbar utveckling i Sävsjö Kommun Så här jobbar vi! Exempel på vad som gjorts den senaste tiden Strategiskt arbete Översiktsplan (Kf 2012-05) Gång- och cykelplan ( Kf April2012) Energi- och klimatstrategi

Läs mer

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar från Hagainitiativet, Stockholm den 1 februari 2013 Sammanfattning: Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 tar sig an en viktig

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 216 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning 217-12-1 Linköpings kommun linkoping.se Trend i korthet: Foto: Stångåstaden Energianvändningen i byggnader minskar Koldioxidutsläppen från

Läs mer

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050 HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING STRATEGISKA AVDELNIN GEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2013-05-08 Handläggare: Solveig Nilsson Telefon: 08-508 04 052 Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd 2013-06-13

Läs mer

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019 Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019 Sveriges klimatmål Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser

Läs mer

Miljödiplomeringssystemet Laxå kommun. Kommunledningens verktyg för miljöarbetet

Miljödiplomeringssystemet Laxå kommun. Kommunledningens verktyg för miljöarbetet Miljödiplomeringssystemet Laxå kommun Kommunledningens verktyg för miljöarbetet Miljödiplomeringssystemet Laxå kommun Miljödiplomeringssystemet har införts som ett kommunövergripande ledningssystem och

Läs mer

Information. om remiss av ny klimat- och energistrategi

Information. om remiss av ny klimat- och energistrategi Information om remiss av ny klimat- och energistrategi Dagordning Bakgrund Nuläge Förslag på ny strategi o Vision och mål o o Fokusområden Gemensamma satsningar och vägval Remissen Frågor Bakgrund Hur

Läs mer

MÅNGA MÖJLIGHETER RYMS I OMSTÄLLNINGEN

MÅNGA MÖJLIGHETER RYMS I OMSTÄLLNINGEN Klimatstrategi MÅNGA MÖJLIGHETER RYMS I OMSTÄLLNINGEN I Västra Götaland har vi ett ambitiöst klimatmål vi ska vara en fossiloberoende region till år 2030. Det är en utmaning som också innebär många möjligheter.

Läs mer

Projektpresentation: Fossilfria transporter i norr

Projektpresentation: Fossilfria transporter i norr Projektpresentation: Fossilfria transporter i norr Kontaktperson: Elin Söderberg Klimat- och energisamordnare Länsstyrelsen Västerbotten elin.soderberg@lansstyrelsen.se 010-2254532 I Västerbotten är det

Läs mer

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun

Läs mer

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

Ny klimat- och energistrategi för Skåne

Ny klimat- och energistrategi för Skåne Ny klimat- och energistrategi för Skåne Landskrona Miljöforum 4 oktober 2017 Tommy Persson, Länsstyrelsen Skåne Ny klimat- och energistrategi för Skåne Strategin ska ge vägledning och stöd för att utveckla

Läs mer

Angående förslag till färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050 Remissvar

Angående förslag till färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050 Remissvar Dnr Sida 1 (5) 2013-08-08 Handläggare Daniel Edenborgh 08-508 270 91 daniel.edenborgh@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2013-08-27 Förslag till beslut Fastighetsnämnden beslutar att till kommunstyrelsens

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Carina Häljestig Snöman, sekreterare Magnus Karlsson, hållbarhetsstrateg Stadshuset

Carina Häljestig Snöman, sekreterare Magnus Karlsson, hållbarhetsstrateg Stadshuset Sammanträdesprotokoll sid 1 (5) Plats och tid KS-rummet, Stadshuset kl. 14:00-16:30 ande Sune Axelsson, ordförande Cecilia Ahlström Joel Schäfer, tjänstgörande ersättare Staffan Larsson Tomas Zander Övriga

Läs mer

MÅNGA MÖJLIGHETER REGIONALT KLIMATMÅL RYMS I OMSTÄLLNINGEN

MÅNGA MÖJLIGHETER REGIONALT KLIMATMÅL RYMS I OMSTÄLLNINGEN Klimatstrategi MÅNGA MÖJLIGHETER RYMS I OMSTÄLLNINGEN I Västra Götaland har vi ett ambitiöst klimatmål vi ska vara en fossiloberoende region till år 2030. Det är en utmaning som också innebär många möjligheter.

Läs mer

Remissvar avseende Ö versyn av den kommunala energi- och klimatra dgivningen

Remissvar avseende Ö versyn av den kommunala energi- och klimatra dgivningen Stockholm 2015-08-28 Referens: dnr M2015/2144/Ee Remissvar avseende Ö versyn av den kommunala energi- och klimatra dgivningen Föreningen EnergiRådgivarna tackar för förfrågan angående remiss av Översyn

Läs mer

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27 Översiktsplanering Strategi Antagen KS 2012-11-27 Tyresö kommun / 2012-11-15 / 2012 KSM 0789 2 (9) Strategin har tagits fram av Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare på Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Vilka är klimatkommunerna? Erfarenhet av kommunalt klimatarbete

Vilka är klimatkommunerna? Erfarenhet av kommunalt klimatarbete Vilka är klimatkommunerna? Nätverk med 22 kommuner Erfarenhet av kommunalt klimatarbete Lär sig av varandra Klimatkommunerna driver projekt klimatcoachning Naturvårdsverket finansierar Vilka är med i klimatcoachningen??

Läs mer