För att kartläggningen ska kunna ge dig någon värdefull information krävs att du besvarar frågorna fullkomligt ärligt.

Transkript

1 Stresstålighetstest Med hjälp av denna enkät kan du skatta ditt aktuella stressläge, grundläggande stresstålighet och energitillgång. För att kartläggningen ska kunna ge dig någon värdefull information krävs att du besvarar frågorna fullkomligt ärligt. Direkt efter frågorna finner du anvisningar för poängberäkning, varpå följer ett avsnitt med kommentarer kring hur utfallet kan tolkas och användas som vägledning för upprättandet av en egen handlingsplan. Läsaranvisningar: Skriv dina svar på ett separat pappersark som du kan döpa till Enkätsvar. Ange frågenummer noggrant så att du senare kan bearbeta dina svar på rätt sätt. Frågorna i den första avdelningen handlar om dina upplevelser, känslor och tankar under den senaste månaden. Besvara varje fråga utan någon längre betänketid. Välj det svar som först känns rätt, då detta svar oftast är det mest riktiga. Ingen annan ska se dina svar, så det finns ingen anledning att försöka försköna svaren, utan välj det alternativ som du tror ligger verkligheten närmast. Välj bara ett svarsalternativ per fråga! 1. Hur ofta har du under den senaste månaden blivit upprörd över något som skett helt oväntat? 2. Hur ofta har du känt att du inte har haft kontroll över de viktiga faktorerna i ditt liv? 3. Hur ofta har du känt dig nervös och stressad? 4. Hur ofta har du tagit itu med dagligt förtret på ett tillfredställande sätt? 5. Hur ofta har du under den senaste månaden effektivt hanterat avgörande förändringar i ditt liv?

2 6. Hur ofta har du känt dig säker på din förmåga att hantera personliga problem? 7. Hur ofta har du tyckt att saker och ting har utvecklat sig som du velat? 8. Hur ofta har du under den senaste månaden känt att du inte kunde hantera allt som måste göras? 9. Hur ofta har du under den senaste månaden känt att du haft kontroll över irriterande moment i ditt liv? 10. Hur ofta har du under den senaste månaden blivit arg över saker som hänt och som låg utanför din kontroll? 11. Hur ofta har du kommit på dig själv att fundera över saker du måste utföra? 12. Hur ofta har du under den senaste månaden själv kunnat bestämma hur du skulle använda din tid? 13. Hur ofta har du känt att problemen blivit så många att du inte har kunnat bemästra dem? 14. Hur ofta den senaste månaden har du känt att du haft kontroll över saker och ting? Jag känner mig spänd eller uppskruvad a) För det mesta b) Ofta c) Då och då d) Inte alls

3 16. Jag uppskattar fortfarande samma saker som förut a) Precis lika mycket b) Inte riktigt lika mycket c) Bara lite d) Nästan inte alls 17. Jag känner mig rädd, som om något hemskt kommer att hända a) För det mesta b) Ofta c) Då och då d) Inte alls 18. Jag kan skratta och se saker från den humoristiska sidan a) Lika mycket som alltid b) Inte riktigt lika mycket som förr c) Absolut inte så mycket som förr d) Inte alls 19. Oroande tankar kommer för mig a) Mycket ofta b) Ofta c) Då och då d) Någon enstaka gång 20. Jag känner mig glad a) Inte alls b) Inte så ofta c) Ibland d) För det mesta 21. Jag kan sitta i lugn och ro och känna mig avspänd a) Absolut b) Oftast c) Inte så ofta d) Inte alls 22. Det känns som om allting går trögt a) Nästan jämt b) Ofta c) Ibland d) Inte alls 23. Jag känner mig rädd, som om jag hade fjärilar i magen a) Inte alls b) Någon gång c) Rätt ofta d) Mycket ofta 24. Jag har tappat intresse för mitt utseende a) Helt och hållet b) Ganska mycket c) Lite grand d) Inte alls

4 25. Jag känner mig rastlös, som om jag måste vara på språng a) Väldigt mycket b) En hel del c) Inte så mycket d) Inte alls 26. Jag ser fram emot saker och ting med glädje a) Lika mycket som alltid c) Klart mindre än förut b) Lite mindre än förut d) Nästan inte alls 27. Jag får panikkänslor a) Mycket ofta b) Ganska ofta c) Inte så ofta d) Inte alls 28. Jag kan njuta av en bra bok, musik eller ett bra radio- eller TV-program a) Ofta b) Ibland c) Inte så ofta d) Mycket sällan De frågor som nu följer har en annan svarsskala. Försök känna var mellan de två extremerna 1 respektive 7 du befinner dig. Fundera inte länge och beräkna inte ditt svar utan ange var på skalan du först kände ditt svar ska ligga. 29. När du talar med människor, har du då en känsla av att de inte förstår dig? har aldrig den känslan har alltid den känslan 30. När du har varit tvungen att göra någonting som krävde samarbete med andra, hade du då en känsla av att det kommer säkert inte att bli gjort kommer säkert att bli gjort 31. Tänk på de människor du kommer i kontakt med dagligen, bortsett från dem som står dig närmast. Hur väl känner du de flesta av dem? tycker att de är främlingar känner dem mycket väl 32. Har du en känsla av att du inte riktigt bryr dig om vad som händer runt omkring dig? mycket sällan eller aldrig

5 33. Har det hänt att du blev överraskad av beteendet hos personer som du trodde du kände väl? har aldrig hänt har ofta hänt 34. Har det hänt att människor som du litade på har gjort dig besviken? har aldrig hänt har ofta hänt 35. Livet är: alltigenom intressant fullständigt enahanda 36. Hittills har ditt liv: helt saknat mål och mening genomgående haft mål och mening 37. Känner du dig orättvist behandlad? mycket sällan/aldrig 38. De senaste tio åren har ditt liv varit: fullt av förändringar utan att du visste vad som skulle hända härnäst helt förutsägbart utan överraskande förändringar 39. De flesta saker du gör i framtiden kommer troligtvis att vara: helt fascinerande fullkomligt urtråkiga 40. Har du en känsla av att du befinner dig i en obekant situation och inte vet vad du skall göra? mycket sällan/aldrig 41. Vilket påstående beskriver bäst hur du ser på livet? det går alltid det finns ingen att finna en lösning lösning på livets på livets svårig- svårigheter heter

6 42. När du tänker på ditt liv, händer det att du: känner hur härligt det är att leva frågar dig själv varför du överhuvudtaget finns till 43. När du ställs inför ett svårt problem är lösningen: alltid förvirrande och svår att finna fullständigt solklar 44. Är dina dagliga sysslor en källa till: glädje och djup tillfredsställelse 45. I framtiden kommer ditt liv förmodligen att vara: fullt av förändringar utan att du vet vad som händer härnäst smärta och leda helt förutsägbart och utan överraskande förändringar 46. När något otrevligt hände tidigare brukade du: älta det om säga "Det var det" och om igen och sedan gå vidare 47. Har du mycket motstridiga känslor och tankar? mycket sällan/aldrig 48. När du gör något som får dig att känna dig väl till mods: kommer du säkert att fortsätta att känna dig väl till mods kommer det säkert att hända något som förstör den goda känslan 49. Händer det att du har känslor inom dig som du helst inte vill känna? mycket sällan/ aldrig

7 50. Du är inställd på att ditt personliga liv i framtiden kommer att vara: helt utan mål och mening fyllt av mål och mening 51. Tror du att det i framtiden alltid kommer att finnas människor som du kan räkna med? det är du det tvivlar du på helt säker på 52. Händer det att du har en känsla av att du inte vet exakt vad som håller på att hända? mycket sällan/ aldrig 53. Även en människa med stark självkänsla kan ibland känna sig som en "olycksfågel". Hur ofta har du känt det så? aldrig 54. När något har hänt, har du vanligtvis funnit att: du över- eller undervärderade dess betydelse du såg saken i dess rätta proportion 55. När du tänker på svårigheter som du troligtvis kommer att möta inom viktiga områden av ditt liv, har du då en känsla av att: du alltid kommer att lyckas övervinna svårigheterna du inte kommer att lyckas övervinna svårigheterna 56. Hur ofta känner du att det inte är någon mening med de saker du gör i ditt dagliga liv? mycket sällan/ aldrig 57. Hur ofta har du känslor som du inte är säker på att du kan kontrollera? mycket sällan/ aldrig

8 Följande frågor handlar om allmänna hälsofaktorer. 58. Hur ofta under den senaste månaden har du använt värktabletter? ( 1 ) Dagligen ( 2 ) 3-4 ggr./ vecka ( 3 ) 1-2 ggr./ vecka ( 4 ) Någon enstaka gång ( 5 ) Aldrig 59. Hur ofta under den senaste månaden har du använt lugnande medel? ( 1 ) Dagligen ( 2 ) 3-4 ggr./ vecka ( 3 ) 1-2 ggr./ vecka ( 4 ) Någon enstaka gång ( 5 ) Aldrig 60. Hur ofta under den senaste månaden har du använt sömnmedicin? ( 1 ) Varje natt ( 2 ) 3-4 ggr./ vecka ( 3 ) 1-2 ggr./ vecka ( 4 ) Någon enstaka gång ( 5 ) Aldrig 61. Hur är ditt humör och din livsglädje? (Psykiskt välbefinnande senaste månaden) ( 1 ) Mycket gott ( 2 ) Ganska gott ( 3 ) Varken bra eller dåligt ( 4 ) Har en del bekymmer och besvär ( 5 ) Ofta nedstämd/ rastlös/ orolig ( 6 ) Mycket dåligt 62. Hur upplever du din kroppsliga hälsa den senaste månaden? ( 1 ) Mycket frisk ( 2 ) Ganska frisk ( 3 ) Varken bra eller dåligt ( 4 ) Har en del besvär och småkrämpor ( 5 ) Dålig hälsa, ofta sjuk ( 6 ) Mycket dålig hälsa 63. Hur nöjd är du med din livssituation? ( 1 ) Mycket nöjd och lycklig ( 2 ) Ganska nöjd ( 3 ) Varken nöjd eller missnöjd ( 4 ) Ganska missnöjd ( 5 ) Mycket missnöjd och olycklig 64. Hur ser du på din närmaste framtid? (Ungefär en månad framåt) ( 1 ) Mycket optimistisk ( 2 ) Ganska optimistisk ( 3 ) Varken positivt eller negativt, varken optimistisk eller pessimistisk ( 4 ) Ganska pessimistisk ( 5 ) Mycket pessimistisk 65. Hur många nätter per normalvecka, under den senaste månaden, har du sovit gott (utan stöd av sömnmedicin)?

9 Social situation: 66. Finns det ouppklarade konflikter mellan dig och någon närstående? ( ) Ja ( ) Nej 67. Finns det ouppklarade konflikter mellan dig och någon på jobbet? ( ) Ja ( ) Nej 68. Har du tät kontakt med någon god vän (kan även vara släkting eller make/sambo) som verkligen bryr sig om dig, som du kan prata med om allt och som delar dina sorger och din glädje, och med vilken du känner en djup samhörighet? ( ) Ja ( ) Nej Inventering av stressorer: (A) Vilka är de 3 oftast förekommande stressutlösande situationerna i din arbetsvardag? (obehagliga, irriterande, energidränerande, frustrerande) (B) Vilka är de 3 viktigaste och vanligaste stressutlösande situationerna i ditt privatliv?

10 Anvisningar för poängsättning Läsaranvisning: Tag fram ett papper och rubricera det Protokoll. Skriv sedan in följande punkter med gott om utrymme för dig att där bredvid senare fylla i dina poäng: ASB EA EU M B H ST Med VB K ( ) S- ( ) SQ Negativa stressorer st Svårhanterade stressorer. st Under genomgången nedan för du över dina egna poäng till respektive punkt. ASB De första 14 frågorna utgör en del som kallas ASB. Poängsättningen på frågorna 4, 5, 6, 7, 9, 12 och 14 ska vändas innan summering sker. ASB:... poäng E Frågorna kallas E-delen och poängberäknas enligt följande: På frågorna 16, 18, 22, 24, 27 och 29 ges poäng enligt följande: a=0, b=1, c=2, d=3. På övriga frågor sättes poängen tvärtom, d.v.s. a=3 och så vidare till d=0 Räkna nu ihop poängen på frågorna med udda nr (15, 17, 19 t o m 27) och fyll i summan vid A: nedan. Summan av poängen för frågorna med jämnt nummer (16-28) införes vid D. EA =... poäng EU =... poäng ST Nästa del (frågorna 29-57) kallas ST. Den är något omständlig att poängsätta, men det är väl värt besväret, för den ger intressant information. Gör så här: Börja med att vända svarspoängen på frågorna 29, 32, 33, 34, 35, 39, 41, 42, 44, 48, 51, 53 och 55, så att svarsalternativ 7 ger 1 poäng och 1:an ger 7 poäng på de 13 frågorna. Övriga poängsättes rakt som där står (1=1, 7=7). Vid M nedan inskrives summan av poängen på frågorna 32, 35, 36, 39, 42, 44, 50 och 56.

11 Vid B inskrives summan av poängen på frågorna 29, 33, 38, 40, 43, 45, 47, 49, 52 och 54. Vid H inskrives summan av poängen på frågorna 30, 34, 37, 41, 47, 48, 51, 53, 55 och 57. M:... poäng. B:... poäng. H:... poäng. Summera poängen för M + B + H och addera poängen för fråga 3 (som inte ingår i någon av de tre grupperna), och skriv in summan vid ST. ST totalpoäng:... HVB Summera poängen på frågorna 58, 59 och 60: Summera poängen på frågorna 61, 62, 63 och 64: Med:.. VB:.. Om du svarat JA på någon av frågorna 66 eller 67, tänk efter hur mycket denna/dessa konflikter stör Dig i din vardag. Om någon av dem ger upphov till mycket stress och obehag, bör du ange det med ett X vid K: K ( ) Om du svarat NEJ på fråga 68, ange med ett X vid S- om du upplever detta som ett bekymmer och en neddragande faktor för din livskvalitet. S- ( ) För här in poängen du angivit på fråga 65: SQ:. Inventering av stressorer Att ha stressorer i sitt liv är självklart för oss alla. Frågan är bara hur många och hur tunga de är, dvs hur stor prägel de sätter på vardagsupplevelsen, och hur svårhanterade de är. De 6 stressorer du angav ovan, ska du nu klassificera efter svårighetsgrad och hur mycket obehag de ställer till för dig. Är det någon/några av de 6 stressorerna som utgör ett väsentligt negativt inslag i ditt liv, ett allvarligt hot mot ditt välbefinnande? Om JA, markera antalet här: Negativa stressorer.. st Är det någon/några av de här stressituationerna som du har svårt att se någon lösning på, som alltså är så komplex eller svår att åtgärda, att den inte känns som en utmaning utan som ett ohanterligt hot? Om JA sätt kryss här: Svårhanterade stressorer. st

12 Tolkning ASB ASB står för Aktuell StressBelastning och avser mäta upplevd grad av mental påfrestning under aktuell tidsperiod, alltså en gradering av helt subjektiv stressupplevelse. Genomsnitt bland friska yrkesaktiva svenskar är 23. ASB-poäng över 28 antyder att man upplever sin senaste månad som komplicerad, besvärlig, stressig. Testet ger inte någon som helst objektiv referens, alltså hur svår livssituation man egentligen befinner sig i, utan avser bara att lyfta fram hur man själv uppfattar sin situation. Om den senaste månaden är representativ, bör höga värden tolkas så att finns starka skäl att försöka förändra sin vardagssituation. Exakt hur det ska gå till benar vi ut i kommande delar, ASB ger bara en indikation på hur mycket du behöver förändra. E E står för energi. EA handlar om energiläckage och mental anspänning, och EU handlar om energitillgång, utmattning och stämningsläge. Friskt/önskvärt läge är under 6 poäng för vardera gruppen är ett stress-indikerande läge. Över 12 p på EA anger kraftigt mentalt energiläckage genom ofta återkommande stresspåslag och oro. Höga poäng på EU indikerar låg energitillgång, och kommer man över 12 poäng föreligger troligen en signifikant utmattningsreaktion (eller depression). ST ST står för Stresstålighet. Denna del av frågeformuläret mäter 3 olika aspekter: M står för hur meningsfullt man upplever sitt liv, B står för hur begriplig man tycker tillvaron är och H står för hanterbarhet, d.v.s. hur man upplever sina påverkansmöjligheter. Dessa tre bildar tillsammans förutsättningarna för den grundläggande känsla av sammanhang (KASAM) vi bär med oss på resan genom livet. Känslan av sammanhang (eng: Sense of Coherence) är snarast ett förhållningssätt, som uttrycker i vilken utsträckning man har en varaktig och genomträngande känsla av tillit till sin egen förmåga att möta livets olika skiften. Begriplighets-aspekten handlar om att man tycker både inre och yttre stimuli under livets gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga. Hanterbarhet avser i vilken grad man litar på sin förmåga att göra tillgängliga de resurser, inre såväl som yttre, som krävs för att möta alla livshändelser. Meningsfullhets-aspekten, slutligen, avser förmågan att se alla situationer, även krav- och problemfyllda, som utmaningar värda att investera tid, engagemang och energi i. Antonovsky har alltsedan han konstruerade det här frågeformuläret betonat att kopplingen mellan KASAM och välbefinnande finns i dimensionen hur man upplever sitt eget sätt att fungera snarare än den aspekt av välbefinnande som utgörs av att ha det bra (positiva affekter, upplevelser av glädje, livstillfredsställelse). Antonovsky betonar att dessa två olika abstraktionsnivåer av begreppet välbefinnande är nödvändiga att ta hänsyn till för att förstå kopplingen mellan KASAM och hälsa. Det finns ingen som vid sina sinnes fulla bruk är lycklig, entusiastisk, tillfreds och har högt livsmod i en mycket bekymmersam, hotfull och obehaglig livssituation. Det finns i alla

13 samhällsklasser människor som sitter fast i en oönskad belägenhet, och som inte ser någon möjlighet att bryta sig ut. Då och då är livet smärtsamt för oss alla, när nära och kära lider och dör, när den vi älskar sviker oss eller ens barn far illa, o.s.v. Den som har en stark KASAM är inte mer tillfreds i sådana lägen, men däremot försöker den KASAM-starke aktivt se sammanhangen och påverka omständigheterna så gott man kan, göra det bästa möjliga av situationen, ta vara på det som kan göra livet uthärdligt mitt i det obehagliga. Det är för denna specifika aspekt av välbefinnandeförmåga som KASAM har betydelse. Och det är en träningsbar förmåga! Även om det bara finns några få publicerade rapporter om försök att följa människors förmåga att utveckla sin KASAM över tid, står det ganska klart att KASAM-förändringar väl återspeglar personlig mognad och utveckling av färdigheter av den typ ( 7 F ) som förekommer i verktygslådan i den här boken. Ett antal normativa studier har gjorts på olika håll i världen. Det verkar som om ett någorlunda generellt genomsnitt för friska personer ligger runt 140 KASAM-totalpoäng. (Den teoretiska variationsvidden är p.) Över 160 p är en stark KASAM-person, och under 120 är svag. Poängsummor uppemot 190 eller lägre än 80 bör föranleda misstanke om feltolkade instruktioner eller bristande uppriktighet i svarandet. En verkligt KASAM-stark person kan utsätta sig för svårare utmaningar, och tål mer komplexitet i tillvaron, än en KASAM-svag. Det är inget fel i att vara KASAM-svag, men man bör då tänka på att hålla sin ambitionsnivå lågt, inte ta på sig alltför stort ansvar och försöka hålla nere svårighetsgraden i de utmaningar man antar, i varje fall inte ta på sig många samtidigt. Den som har KASAM-poäng under 120 bör försöka förenkla sin tillvaro, aktivt söka dra ner på ambitionerna att leva efter andras normer och i stället söka sig till sådana aspekter av livet man själv känner starkt för och behärskar. Viss vägledning kan man få av att titta på vilken av de tre aspekterna som drar ner poängen mest. Om det är M som är svag (<30), tyder det på bristande engagemang i de vardagliga situationer man oftast befinner sig i. Då bör man satsa på att utveckla sin perspektivförmåga (enligt kapitel 5 i denna bok), fundera över livets mening och försöka utgå mer från sina egna värderingar och göra det man är bra på, oftare försätta sig i situationer man tycker om. Det kan också stå för depressivitet och emotionell utmattning. Ibland kan det bero på att man har kopplat sitt liv till en annan människa eller grupp vars livsstil/kultur inte passar en själv. Om B -poängen är lägre än 35 tyder det på att den vardagliga livssituationen är mera komplex än man för tillfället har intellektuell ork att klara av, eller att man har språkliga eller sociala svårigheter i sin nuvarande miljö. Ibland orsakas svag B av kognitiva problem, förekomst av alltför många negativa och oroande tankar, oförmåga att själv försöka styra sina reaktioner, dåligt självförtroende. Svag B har ibland en klar koppling till externt kontrolllocus. Låga H -poäng (<35) brukar betyda tillitsbrist och resurssvaghet i förhållande till vardagens krav, kan stå för både otillräcklig kompetens, dålig ekonomi, bristande social samhörighet, el. dyl. Det kan också bero på att man har blivit överrumplad av livets komplexitet när jobb, familj, ekonomi och annat ställer större krav än man för närvarande mäktar med, och man har ännu inte lyckats utveckla tillräckligt funktionella nya beteenden. En form av kognitiv funktion som närmast kan kallas självförtroende ingår också i H, alltså förmågan att tro sig om att kunna påverka och vara stark.

14 Har man under 100 KASAM-poäng finns en uppenbar risk att man har kört fast i sin nuvarande belägenhet, och vi rekommenderar att man då söker professionell hjälp (gärna en kognitiv beteendeterapeut), inte för att genomgå psykoterapi utan för att få hjälp att på ett strukturerat vis upprätta och påbörja genomförandet av en personlig handlingsplan. Det viktigaste på åtgärdssidan är att försöka förenkla sin tillvaro och få det mer som man själv vill. Genom att rikta sin uppmärksamhet mer på välbefinnande och söka sig till situationer och människor som man tycker om och mår bra med, kan man på ganska kort tid förändra läget signifikant. HVB HVB står för Hälsoläge/Välbefinnandegrad, och bygger på att vår upplevelse av både fysisk och psykisk hälsa går att gradera och jämföra med vår upplevelse vid ett senare tillfälle : Om din summa på dessa tre frågor är lägre än 13 finns det anledning att se över orsaken till din medicinförbrukning. Det är lätt hänt att man vänjer sig så vid att dämpa ett återkommande symptom med en tablett, att man efter en tid inte har klart för sig med vilken frekvens det blir per månad : Om din summa på frågorna överstiger 8 poäng är du inte i toppform precis, och det finns anledning att beakta din hälsosituation aktivt. Börja med att se över dina svar igen och fundera kring orsakerna. Ligger det i första hand på den psykosociala sidan eller den rent somatiska. Är dina (eventuella) kroppsliga symptom sannolikt stressutlösta eller kan det finnas organisk orsak bakom dem? Gör din orsaksanalys konstruktiv, d.v.s. beakta parallellt åtgärdsbehov och -möjligheter. Om summan överstiger 16 poäng står det verkligen inte rätt till med dig, och du bör söka hjälp av någon klok kollega eller psykolog så att du får konstruktiv hjälp att ta itu med din situation på ett strukturerat vis! 66-68: Vi människor är flockdjur och vår sociala situation har stor betydelse för vårt välbefinnande. Långvariga konflikter som bekymrar och stressar en bör man försöka göra något konstruktivt åt. Brist på samhörighet med någon nära vän kan också vara källa till avsevärd störning av välbefinnandet. Om du har satt X i poängberäkningsdelen (sid. xx) för någon av frågorna 8-10, är det en indikator på att du kan, och bör, försöka förstärka din sociala situation. Hur det kan göras återkommer vi till nedan. SQ (fråga 65): Sömnkvalitetsindex ska vara lägst 6 för godkänt. Att sova dåligt mer än ett par nätter per vecka är inte hållbart i längden. Det är väldigt svårt att upprätthålla prestationsförmåga och välbefinnande om inte sömnen fungerar. Redan vid 6 poäng finns anledning att börja fundera. Fr.o.m. 5 och nedåt bör en aktiv plan för sömnförbättring sättas i verket.

15 Inventering av stressorer Stressorer har vi som sagt allesammans, men de kan påverka vår vardag mer eller mindre. Den här inventeringen handlar inte om att försöka objektivisera hur allvarliga just dina yttre stressutlösare är, utan den bygger helt enkelt på att din upplevelse gäller. Om du kategoriserade någon eller några av dina stressorer som ett hot mot ditt välbefinnande måste den/de åtgärdas. Om det dessutom är svårt att komma på någon lösning krävs att du först analyserar vilka alternativ som finns och vilken strategi du kan följa. Detta återkommer vi till strax. Läsaranvisningar: Förse dig nu med en färgad penna eller krita. Markera i ditt eget Protokoll de punkter där du har ett oönskat eller oacceptabelt utfall. Tag sedan fram ett nytt pappersark och ge det rubriken Tolkning. På det ska du skriva ner dina funderingar och slutsatser angående ditt förändringsbehov, när du med hjälp av tolkningskommentarerna ovan har gått igenom vad ditt utfall av enkäterna betyder. Denna tolkning kommer senare att tjäna som underlag när du ska ta fram din handlingsplan, d.v.s. du ska i detta läge bara fundera på vad du är missnöjd med, vilka faktorer du vill förändra och förbättra. Vad du ska göra åt det återkommer vi till längre fram. Några kortfattade tips: - Läs i tolkningsavsnittet vad det betyder om du har höga poäng på någon av delarna i E. Ange om det är något du vill åtgärda. - Dina ASB- och ST-poäng ger en viss övergripande vägledning om vilken grundstrategi du bör välja i din handlingsplan framöver, ASB för kortsiktiga förändringar, ST för mer långsiktiga. Skriv vilka slutsatser du kommer fram till härvidlag när du jämför dina poäng med det som står i tolkningsmallen. - Vad kom du fram till i tolkningen av HVB? Något moment (Med, VB, K, S-, SQ) du behöver ta tag i? - Om du har prioriterat fram någon av stressorerna till att utgöra ett hot mot ditt välbefinnande och du dessutom har markerat att den är svårhanterad, är det en kraftig signal att åtgärd erfordras. I detta läge räcker du om ringar in siffran med färgpenna. Även om du inte har satt någon siffra där, kan det finnas återkommande stressorer i din vardag som du vill/bör åtgärda. Skriv i så fall några kommentarer om det här i din Tolkning.