Demens på molekylär nivå
|
|
- Sten Gunnarsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Demens på molekylär nivå Christopher Fowler Professor i farmakologi Hjärnan är en struktur som tar emot, tolkar, lagrar och ger ifrån sig ofantliga mängder av information, både medvetet och omedvetet. Grundbulten består av ett stort antal nerver, som kommunicerar med både omvärlden och varandra. Några av dessa nerver finns schematiskt ritade i bilden till vänster på figur 1. De består av cellkroppar, med var sitt långt utskott som kallas för axon. I slutet av axonet har nerven ett område där kontakt med andra nerver kan ske, via strukturer som kallas synapser (se också rutan på nästa sida). Man kan säga att det ser ut som ett träd, här exemplifierat med eken i mitten. Trädet kan illustrera både nervernas komplexitet och de omfattande förgreningar där kontakt med andra nerver kan ske. Pilarna illustrerar några områden där en sådan kontakt skulle kunna ske. Figur 1. Till vänster en förenklad bild av en nerv som visar cellkroppen, det långa axonet och det område där kontakt med andra nerver sker (vid pilarna). De verkliga nerverna är betydligt mer komplexa med många kontaktpunkter och kan liknas vid en ek (mitten). Vid Alzheimers sjukdom är nerverna skadade i påverkade områden av hjärnan, här symboliserat med den avgrenade eken till höger. Bildbehandling: Philip Fowler. 42
2 Hur många synapser har vi egentligen? Undersökningar har visat att antalet synapser, dvs. kontaktpunkter med andra nerver, i hjärnbarken hos vuxna är ungefär Oftast är det svårt att få grepp om så stora siffror. Men det betyder att om hela världens befolkning fick dela på bara en hjärna, skulle var och en förfoga över ca synapser. Att betrakta hjärnan som ett komplicerat organ är nog att förenkla en aning! 1907 publicerade Alois Alzheimer ett banbrytande arbete om de förändringar i hjärnan som uppdagades vid obduktion av en kvinna som drabbats av den demenssjukdom som senare fick bära hans namn. Tre viktiga förändringar beskrevs: Förlust av nerver i drabbade hjärnregioner, förekomst av neurofibrillära tangles samt förekomst av senila plack. Förlusten av nerver Om man begrundar figur 1 kan man tänka sig att det är ganska viktigt att det här trädet bevaras. Det skulle vara lite sorgligt om det såg ut som till höger på bilden. Trädet finns i och för sig kvar, men de viktiga kontakterna med andra nerver är borta. Det är i princip vad som sker med den alzheimer sjukes hjärna i de drabbade områdena. Sjukdomen påverkar nervöverlevnaden olika i olika delar av hjärnan: det finns t.ex. liten nervförlust i det område i hjärnan som har med synen att göra, medan andra områden t.ex. de som har med vår förståelse av omvärlden att göra, är hårt drabbade; de alzheimersjuka ser som vanligt men de kan ha svårt att förstå vad de ser. Figur 2 visar en nerv som har skadats. Inuti nerven finns ett äggviteämne som heter tau-protein och som har ändrats till följd av sjukdomen. Följden har blivit att proteinet bildar strukturer ( neurofibrillära tangles ) inne i nerverna och därmed effektivt förhindrar att de fungerar som de ska. Det är klart att detta är en komponent vid Alzheimers sjukdom och de forskare som förespråkar att den är viktig brukar skämtsamt kallas Tau-ister! Men dessa förändringar är på intet sätt unika för Alzheimers sjukdom, också vid andra 43
3 demenssjukdomar finns en hög förekomst av neurofibrillära tangles. Ett exempel på detta är boxar-demens, på latin dementia pugilistica. Dessa tangles bildas nämligen varje gång någon får ett kraftigt trauma mot huvudet, exempelvis ett knytnävsslag, vilket man bör tänka på när man diskuterar boxning som idrott. Figur 2. Bilden visar en s.k. neurofibrillär tangle. Nerven är skadad, främst på grund av att ett protein, tau-proteinet, har förändrats. (Foto: Konrad Beyreuther, University of Heidelberg, Tyskland). Senila plack Ett mer specifikt kännetecken för Alzheimers sjukdom är förekomsten av senila plack, se figur 3. Friska äldre människor har senila plack i hjärnan, men inte tillnärmelsevis i samma grad som individer med Alzheimers sjukdom. Om man tittar på innehållet i placken, har det en kärna som är omgärdad med både döende nervceller och andra celler, bl.a. mikroglia som ingår i hjärnans immunförsvar med uppgift att bekämpa inkräktare när den är angripen. Kärnan i mitten av placket har en ganska fin struktur, som ett flimmer, och består av små s.k. beta-amyloidfibriller. De här består av äggviteämnet ß-amyloidpeptid, ß-AP. På grundval av bland annat genetiska undersökningar (se rutan nedan), kan man säga att detta äggviteämne spelar en central roll i utvecklingen av Alzheimers sjukdom. 44
4 Figur 3. Närbild av ett s.k. senilt plack. Det består av en amyloidkärna omringad av döende celler, mikroglia m.m. (Foto: Robert Mrak och Sue Griffin, University of Arkansas for Medical Sciences). Genetiska orsaker till Alzheimers sjukdom En minoritet av alla Alzheimerpatienter har en ärftlig form av sjukdomen, som uppträder tidigt och där förändringar i tre gener ligger bakom. Dessa gener producerar äggviteämnena ß-amyloidprekursorprotein, presenilin 1 och presenilin 2. Följden av dessa förändringar i generna blir en ökad produktion av ß-AP. Även om dessa patienter är i minoritet, har kopplingen mellan ökad produktion av ß-AP och förekomsten av Alzheimers sjukdom hjälpt vår förståelse av sjukdomsprocessen och lagt grunden till nya behandlingsstrategier. Som med Tau-isterna har förespråkare av ß-APs nyckelroll vid utvecklingen av Alzheimers sjukdom döpts om till b-ap-tister! En viktig egenskap hos ß-AP är förmågan att bilda dessa fibriller (s.k. fibrillering), något som man enkelt kan påvisa i ett provrör. Alla individer producerar ß-AP och sedan gäller det för kroppen att bli av med ämnet innan det hinner fibrilleras. Hos friska människor vinns den kampen, hos de dementa förloras den. Den senaste tidens forskning pekar på att det inte är de senila placken i sig som är farliga. Senila plack betraktas numera som slutförvaring snarare än som skadliga komponenter. Det är i stället ett mellanstadium ett ß-AP som har påbörjat sin fibrilleringsprocess som orsakar skador på nerverna. Men det verkar dock inte ensamt utan tillsammans med andra komponenter, bl.a. de immunförsvarsceller som är inblandade i hjärnans inflammationsprocess, s.k. mikroglia. Att det är på det viset kan man verifiera genom att odla celler i en s.k. petriskål. Cellerna får växa till i skålen och bilda strukturer som kommunicerar 45
5 med varandra. Om man sedan sätter till ß-AP som har påbörjat sin fibrilleringsprocess, händer inte mycket med cellerna. De lever obekymrat vidare. Men, om man lägger i mikroglia får man en kombination som inte alls är nyttig. Då degenererar nervcellerna och dör (se rutan nedan). Varför är ß-AP så farlig för celler? Genom åren har en rad mekanismer föreslagits som förklaring till att ß-AP kan ha giftverkan på nervceller. Två viktiga egenskaper är ämnets förmåga (när det har påbörjat sin fibrilleringsprocess) att producera fria radikaler och störa kalciumbalansen i cellen. Fria radikaler är molekyler som innehåller syre men ändå är skadliga. Människans öde är att syremolekylen har två sidor: å ena sidan behövs syret för att vi över huvud taget ska kunna leva, å andra sidan bidrar det till att skadliga ämnen bildas. Vanligen kan vi skydda oss mot dessa skadliga ämnen, men vårt skydd minskar med åren vilket gör oss känsliga för angrepp av de fria radikaler som ß-AP kan åstadkomma. Likadant är det med kalcium. Vår kropp behöver kalcium, och ämnet har en viktig funktion i våra celler, men den måste ske under kontrollerade former. Förmågan hos ß-AP att påverka cellens kalciumhalt (se figur 4) kan därmed inverka menligt på cellöverlevnaden. Figur 4. Exempel på ß-APs skadliga inverkan på kalcium i celler. Vanligen är kalciumhalten strikt kontrollerad på en låg nivå (som illustreras av symbolerna vid nivån 40 nm). Vid pilen har cellerna behandlats med ett fragmet av ß-AP och förändringen i kalciumhalten är uppenbar. (Bilden omarbetad efter Henrietta Hedin från hennes doktorsavhandling vid Umeå universitet, 2000.) 46
6 Hur bildas då ß-AP? Vid en första anblick kan det verka onödigt av kroppen att tillverka en skadlig peptid, men detta är en sanning med modifikation. ß-AP spjälkas ur en större molekyl som heter amyloidprekursorpeptid (ßAPP). Den utspjälkningen är egentligen felaktig, en annan peptid skulle ha blivit följden. Figur 5 illustrerar detta. Här finns en lång rad bokstäver och uppgiften är att snabbt klippa ut ett bra ord. Löneförhöjning är väl ett bra ord? Men på grund av en olycklig slump går det även att klippa ut ordet slö. Så istället för ett bra ord har man fått ett som är negativt laddat. Dessutom är det så illa att utklippningen av slö omöjliggör ett senare bruk av löneförhöjning eftersom de två första bokstäverna då skulle saknas. Situationen är ungefär densamma i kroppen: en lång bokstavssamling beskriver det stora äggviteämnet ß-amyloidprekursorprotein (ß-APP), som finns i många celler. Meningen är att ett mindre äggviteämne, ß-APPs, ska klippas ut. Funktionen hos ß-APPs är inte fullständigt kartlagd, men bl. a. stimulerar det och skyddar nerver. Med andra ord, den korrekta spjälkningen av ß-APP ger upphov till något positivt. Men som i vårt språkliga exempel kan ß-APP klippas fel, och då med resultatet att ß-AP bildas, se figur 6. Figur 5. Två olika ord som var för sig, men inte samtidigt, kan klippas ur en och samma uppsättning bokstäver. Figur 6. Skadligt ß-AP spjälkas från ß-amyloidprekursorprotein (ßAPP) i stället för en löslig och nyttig variant, ßAPPs. Notera att bildandet av dessa varianter är ömsesidigt uteslutande. 47
7 Även om det är en förenkling (ß-AP har några goda egenskaper i låga koncentrationer, men inte när ämnet överproduceras), framgår det att vi behöver rätt balans mellan produktion av den goda ßAPPs och den skadliga ß-AP för vårt välbefinnande. Hos den alzheimersjuke har balansen varit felaktig: man klipper fram alldeles för mycket ßAP och alldeles för lite ßAPP. I förlängningen innebär det att de verktyg som klipper fram ß-AP blir högst intressanta ur ett behandlingsperspektiv, se rutan nedan. Riskfaktorer för Alzheimers sjukdom Nya terapier som angriper ß-AP är dock än så länge en framtidsdröm. Frågan är vad man som individ kan göra nu? Svaret kan ligga i epidemiologiska och molekylärgenetiska studier, som identifierat en mängd faktorer som både kan förbättra och försämra oddsen för att drabbas av Alzheimers sjukdom (se rutan nedan). Dessa undersökningar ger ofta eko i massmedia, där de beskrivs med rubriker som Korsord minskar risken för demens, Sänk blodtrycket slipp Alzheimer eller Feta blir ofta dementa. Min målsättning är inte att Sekretaser som terapeutiskt mål? Man kan ju tänka sig att om nu ß-AP är så otrevligt, varför inte förhindra att det bildas över huvud taget? Då skulle man ju slippa Alzheimers sjukdom. Ett sätt att göra det skulle vara att slå ut de verktyg som klipper fel utan att påverka de verktyg som klipper rätt. Verktygen i fråga är en serie enzymer som går under samlingsnamnet sekretaser. Av dem är ß-sekretas, eller BACE som det numera heter, mycket intressant eftersom det är detta enzym som klipper fel (dvs. mellan bokstäverna Ö och N i vårt ordexempel i figur 4). Andra möjligheter är att försöka förhindra skadeverkningar av den ß-AP som bildas. Dessa möjligheter (se figur 7) och även andra har gett upphov till febril aktivitet världen över, och förhoppningsvis kan det mynna ut i nya behandlingsmetoder i framtiden. Ordet framtiden är dock den springande punkten. Dessa landvinningar torde ligga minst 5-15 år framåt i tiden. 48
8 Figur 7. Strategier för framtida behandling av Alzheimers sjukdom baserade på hypotesen att ß-amyloid är orsaken till sjukdomen. Eftersom BACE orsakar spjälkande av ßAPP på fel plats, är förhoppningen att substanser som förhindrar BACE att fungera kan vara en behandlingsmetod vid Alzheimers sjukdom. Vägen dit är dock lång och krokig. ledsaga bland alla risker men det kan vara på sin plats att nyansera rubriken om korsord, där andemeningen är att man ska se till att ha fritidsintressen som är intellektuellt stimulerande. Det finns en del forskare som talar om en kognitiv reserv, vilket ger bättre förutsättningar att motstå effekterna av den nervförlust som sker vid Alzheimers sjukdom. Vad har vi då för riskfaktorer, vad ökar vår risk att drabbas? Den viktigaste faktorn är hög ålder. Det är ovanligt att få Alzheimers sjukdom före 65 år om det inte ligger i släkten. En annan riskfaktor är att man bär på en gen för ett enzym som heter ApoE4. Beträffande åldrandet kan man bl.a. förklara dess inverkan med att det ger längre tid för ß-AP att ansamlas och utöva sina skadeverkningar. Även det med åldern minskade försvaret mot angrepp från fria syreradikaler har gjort att man är mer känslig för ß-APs skadebenägenhet. 49
9 Vad innebär ökad risk? Utifrån epidemiologiska studier räknar man med att 5-10 % av befolkningen över 65 år drabbas av Alzheimers sjukdom. Låt oss för, att illustrera detta, hitta på en hypotetisk riskfaktor som fördubblar risken att drabbas av Alzheimers sjukdom. Utan denna riskfaktor är risken att drabbas av Alzheimers sjukdom vid 65 års ålder 5 %, men med den är risken 10 %. Om man vänder på siffrorna, är chansen att inte drabbas av Alzheimers sjukdom vid 65 års ålder 95 % utan riskfaktorn och 90 % med riskfaktorn, vilket kan sätta riskfaktorer som exvis ApoE4 (se figur 8) i sitt rätta perspektiv. Naturligtvis är inte oddsen lika goda när man kommer upp i 80-årsåldern men det beror främst på att den viktigaste riskfaktorn för Alzheimers sjukdom är ålder, och den är det svårt att göra någonting åt! Figur 8. En möjlig mekanism som förklarar att ApoE4 kan vara en riskfaktor vid Alzheimers sjukdom. ß-Amyloidpeptid (ßAP) binder till ApoE och kan på så sätt ta sig in i nervcellen. Därinne förflyttas den till ett område som är gynnsamt för amyloidfibrillering. Eftersom ß-amyloidpeptiden binder bättre till ApoE4 än till andra Apo-former transporteras mer av ß-amyloidpeptiden in i cellen. (Bilden adapterad från Puglielli mfl.) 50
10 ApoE4 som riskfaktor är komplicerad och flera förklaringsmodeller har föreslagits. En elegant förklaring, som blandar in ß-AP, kan sammanfattas på följande sätt: efter en god måltid tar magen hand om vad den kan av maten, och det bildas små partiklar som heter lipoproteiner (de hjärtformade symbolerna nertill i figur 8). De består av fett, kolesterol och olika äggviteämnen som gör partikeln igenkänningsbar. Den blir igenkänd av ett annat äggviteämne som heter apolipoprotein E som brukar förkortas till ApoE. Det är halvmånen längst ner i figur 8. ApoE finns i olika skepnader (ApoE2, ApoE3 och ApoE4). Beroende på vad du fick från din mamma och din pappa kan du ha två ApoE2; en ApoE2 och en ApoE3; en ApoE2 och en ApoE4 o.s.v. Alla dessa varianter binder lipoproteiner och detta komplex träffar på en mottagarmolekyl, som gör att allt tas in i nerven och hamnar i ett litet område, som är perfekt anpassat för att kolesterol ska kunna ta sig loss ur lipoproteinet. Det är en naturlig process i kroppen för att ta hand om kolesterol, som i måttliga mängder är absolut nödvändigt för vår överlevnad. Problemet är att det här systemet kan uttnytjas av ß-AP, för detta ämne binder också till ApoE. Därmed tas det upp i nerven tillsammans med lipoproteinet och hamnar i den här speciella miljön som tyvärr är rätt gynnsam också för fibrillering av ß-AP. Med andra ord: transportmedlet ApoE, som vanligen ska ordna en kolesterolleverans till nerven, kan kapas av ß-AP och utnyttjas för att bidra till den skadliga fibrilleringsprocessen. ApoE4 binder ß-AP mycket bättre än ApoE3 och ApoE2. Följden blir att individer som har ApoE4 som en (eller båda) av sina ApoE-proteiner har en bättre förmåga att transportera ß-AP in i nerverna och därmed få en högre produktion av fibrillerad ß-AP. Detta medför en högre risk för att drabbas av Alzheimers sjukdom. Men som framgår av rutan ovan är det viktigt att understryka att även om det innebär en något högre risk att drabbas av Alzheimers sjukdom om man har ApoE4 än om man har ApoE2, är det på intet sätt en säker indikator på att man kommer att drabbas. Åldrandets betydelse för utveckling av denna hemska sjukdom är mycket större. 51
11 Chris Fowler SVERKER OLOFSSON: Chris, jag tror att vi tänker lika allihop: Uppfattade vi dig rätt? Ett aktivt liv när man blir äldre politiskt intresse, böcker, vävning eller vad som helst kan alltså fungera som ett slags bromsmedicin mot Alzheimers? CHRIS FOWLER: Ja. SVERKER OLOFSSON: Så du säger att sitt inte och slöa, ja, gärna framför tv:n, men inte framför nånting annat..? CHRIS FOWLER: Det finns definitivt några program man ska undvika. SVERKER OLOFSSON: Den här medicinen som du pratar om, och vi har ju verkligen alla uppfattat att den ligger långt fram i tiden, men är det alltså sannolikt att det kommer något inom år? CHRIS FOWLER: Det är väldigt svårt att veta. Vad man kan säga när det gäller läkemedel är att oftast ser det till att börja med ut att bli hur bra som helst, tror man, och sedan när läkemedlen når kliniken och patienterna blir det inte som man tänkt. Ett bra exempel i det här fältet är att en firma försökte utveckla ett vaccin mot ß-amyloid som visade sig fungera perfekt på möss. Sedan gick man till kliniken och då visade det sig att 17 av 18 patienter fick svåra inflammatoriska reaktioner. Man kan alltså aldrig säga något med säkerhet, men det finns ett enormt intresse i det här och ju fler läkemedelsbolag som jobbar på det, desto större chans är det att ett av dem lyckas. 52
12 SVERKER OLOFSSON: Finns det bromsmediciner som du kan säga verkligen är effektiva idag, som skjuter sjukdomsförloppet rätt många år framåt? CHRIS FOWLER: Ingenting som uppskjuter någon längre tid. Vad gäller de bromsmediciner som finns idag kan man, med tanke på det där trädet som hade krympt, säga att vad de försöker göra är att förstärka de få signaler som är kvar och på så sätt få bättre kontaktnät. Om jag inte missminner mig blir en tredjedel av patienterna hjälpta av dessa mediciner, och hos dem förskjuts sjukdomen framåt i genomsnitt ungefär ett halvår. SVERKER OLOFSSON: Men kan man säga att det är lättare att göra nånting åt Alzheimers om man så att säga kommer på det i ett tidigt stadium? CHRIS FOWLER: Ja, tidig diagnos är A och O. Därför är det jätteviktigt inte bara att hitta nya mediciner mot Alzheimers utan också att hitta diagnostiska verktyg som gör att man kan hitta sjukdomen mycket tidigare. Jag har för mig att de första symtomen på Alzheimers sjukdom börjar uppträda tio år innan man får slutdiagnos. Jag kan påminna mig en viss president i USA som ungefär fyra år efter att han slutade hade fullt utvecklad alzheimersjukdom. Om man backar tio år, vad gjorde han då? I det fallet tycker jag att en tidig diagnos hade varit ganska bra. 53
Proteinklumpar i nervsystemet en mekanism bakom flera sjukdomar
Proteinklumpar i nervsystemet en mekanism bakom flera sjukdomar Ludmilla Morozova-Roche Forskare Inst. för medicinsk kemi och biofysik Jag ska berätta om ett fenomen på molekylär nivå som ligger bakom
Läs merForskning om diagnos och behandling vid Alzheimers sjukdom
Forskning om diagnos och behandling vid Alzheimers sjukdom Erik Portelius Sahlgrenska Universitetssjukhuset, PhD Institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Göteborgs Universitet Kompetensutveckling
Läs merStörningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar
Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar www.e-imd.org Vad är störningar i ureacykeln/organisk aciduri? Maten vi äter bryts ned av kroppen med hjälp av tusentals kemiska reaktioner
Läs merPositiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen
Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller
Läs mer- ALS - Introduktion. Neurodegenerativa sjukdomar
Introduktion Hjärnan och ryggmärgen utgör det centrala nervsystemet i vår kropp och är ett av våra mest komplexa organ. Nervsystemet byggs upp av ett flertal olika typer av celler som tillsammans bildar
Läs merAtaxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm
Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför
Läs merNina Fransén Pettersson doktorand, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi. Filmer och färgbilder till detta föredrag kan ses på
Kan man se diabetes? Nina Fransén Pettersson doktorand, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Filmer och färgbilder till detta föredrag kan ses på www.medfak.umu.se/forskning/forskningens-dag/-forskningens-dag-2012/
Läs merMänniskans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.
Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.
Läs merDet magiska med färgat ljus
Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Upplysning av framskridandet av Huntingtons sjukdom Forskare har använt sig av möss med upplysta hjärnceller
Läs merMabThera (rituximab) patientinformation
MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din
Läs merHuntingtons sjukdom - en hjärnsjukdom
Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Benmärgstransplantation vid Huntingtons sjukdom Benmärgstransplantation skyddar HS-möss från vissa
Läs merMänniskans Resurser i ett nötskal. Företagets hälsokoncept för dagens moderna människa.
Människans Resurser i ett nötskal Företagets hälsokoncept för dagens moderna människa. Bli frisk och framgångsrik Energi är grunden för livet! Oavsett vad du vill åstadkomma i livet så krävs det energi,
Läs merTips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se
Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.
Läs merGammal och glömsk, är det så?
Gammal och glömsk, är det så? Gösta Bucht Professor i geriatrik Det kan vara intressant att se vilken minneskapacitet ni egentligen har. Jag tänkte därför testa er lite. Försök komma ihåg orden på figur
Läs mer2-1: Taltyper och tallinjen Namn:.
2-1: Taltyper och tallinjen Namn:. Inledning I det här kapitlet skall du studera vad tal är för någonting och hur tal kan organiseras och sorteras efter storleksordning. Vad skall detta vara nödvändigt
Läs merTuberkulos en sjukdom som vi trodde var bemästrad
Tuberkulos en sjukdom som vi trodde var bemästrad Arne Tärnvik Professor i infektionssjukdomar När Västerbottensnytt ringde till mig igår och frågade lite inför den här dagen sade journalisten att tuberkulos
Läs merAtt leva med MS multipel skleros
Att leva med MS multipel skleros Att leva med ms Ibland måste man vara extra snäll mot sig själv Charlotte Sundqvist var en mycket aktiv 16-åring när hon började ana att något var på tok. Sedan en tid
Läs merFör patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA
För patienter med reumatoid artrit Information till dig som behandlas med RoACTEMRA RoACTEMRA - Behandling för patienter med RA (reumatoid artrit) Du har blivit ordinerad RoACTEMRA av din läkare. I denna
Läs merOroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.
Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många
Läs merEn ny behandlingsform inom RA
En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare
Läs merKlipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein
Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering Forskare gör exakta ändringar av DNA i ett
Läs merDEMENS. Demensstadier och symptom. Det finns tre stora stadier av demens.
DEMENS Ordet demens beskriver en uppsättning symptom som kan innebära förlust av intellektuella funktioner (som tänkande, minne och resonemang) som stör en persons dagliga funktion. Det är en grupp av
Läs merTa hand om din hjärna
Ta hand om din hjärna www.aivoliitto.fi Vad kan du göra för att minska risken att drabbas? En stroke uppstår sällan utan någon tydlig riskfaktor. Ju fler riskfaktorer du har samtidigt, desto större är
Läs merFakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling
Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.
Läs merSara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén
Sara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén Celler & DNA Vår kropp är uppbyggd av ~100 000 miljarder celler I cellen
Läs merKalcium och nervceller
Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Att skruva ner volymen med dantrolen hjälper HS-möss Dantrolen, ett muskelavslappnande medel som redan
Läs merCover Page. The handle http://hdl.handle.net/1887/20257 holds various files of this Leiden University dissertation.
Cover Page The handle http://hdl.handle.net/1887/20257 holds various files of this Leiden University dissertation. Author: Fredriksson, Lisa Emilia Title: TNFalpha-signaling in drug-induced liver injury
Läs merInformation om. Reminyl (galantamin)
Information om Reminyl (galantamin) Alzheimers sjukdom I Sverige finns det cirka 140 000 personer som har en så kallad demenssjukdom. Ungefär hälften har Alzheimers sjukdom. Denna sjukdom drabbar i de
Läs merTack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!
Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10
Läs merMÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Läs merDeepti vill flytta fokus från huden
Deepti vill flytta fokus från huden Idag vet vi att den som har psoriasis löper större risk än andra att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Men vi vet inte varför det är så. Det vill forskaren Deepti Verma
Läs mer9 anledningar att pröva ASEA
En perfekt hälsolösning i en ofullkomlig omvärld Tänk dig en perfekt fungerande maskin. Denna maskin fungerar exakt som den konstruerats. Den kan också på ett effektivt sätt tillverka sin egen energi och
Läs merLäsnyckel Smyga till Hallon av Erika Eklund Wilson
Läsnyckel Smyga till Hallon av Erika Eklund Wilson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras
Läs merVad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri!
Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Hej, det här är Chris från Chris Beat Cancer. I dag har jag ett väldigt speciellt videoklipp till er. Jag blir ofta kontaktad
Läs merMutationer. Typer av mutationer
Mutationer Mutationer är förändringar i den genetiska sekvensen. De är en huvudorsak till mångfalden bland organismer och de är väsentliga för evolutionen. De här förändringarna sker på många olika nivåer
Läs meratt andas lite fel under en längre period kan framkalla likartade symptom som vid hyperventilering,
Naturlig hälsa Andas dig frisk och Andas rätt det ökar din energi och fettförbränning och håller dig friskare. Jag vill att folk ska bli medvetna om sin andning i vardagen, inte bara när de går på yoga,
Läs merArv + miljö = diabetes?
Arv + miljö = diabetes? Kristina Lejon universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Vad är det som gör att vi får diabetes? Anna Möllsten var nyss inne på den frågan och visade
Läs merMängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.
HJÄRTAT Mängden utslag kan avgöra risken Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Det är känt att hälsosamma levnadsvanor minskar risken. Men mycket tyder på att även valet av behandling
Läs merTips för en bra redovisning
Tips för en bra redovisning Hej på er! Jag heter Antoni och jag får människor att bli bättre på att tala och samtala. Kommunikation alltså. Jag tänkte bjuda på några enkla och effektiva tips på hur du
Läs merSAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning
KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och
Läs merHur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar
Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar SÖK hjälp i tid www.muistiliitto.fi/se Alzheimer Centarlförbundet är en organisation för personer med minnessjukdom och deras närstående.
Läs merHålla igång ett samtal
Hålla igång ett samtal Introduktion Detta avsnitt handlar om fyra olika samtalstekniker. Lär du dig att hantera dessa på ett ledigt sätt så kommer du att ha användning för dem i många olika sammanhang.
Läs merATT LEVA MED DIABETES
ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med
Läs merLäsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson
Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras
Läs merNär du behöver frysa in dina ägg. Information om hur det går till att ta ut en bit av en äggstock och frysa in.
När du behöver frysa in dina ägg Information om hur det går till att ta ut en bit av en äggstock och frysa in. Innehållsförteckning Varför ska jag frysa in mina ägg? Hur går det till? Hur tas en bit av
Läs merRegionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne
Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till
Läs merTILL DIG SOM FÅR BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS (NATALIZUMAB)
TILL DIG SOM FÅR (NATALIZUMAB) BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS Tag noga del av informationen i bipacksedeln som följer med läkemedlet. 1 Denna broschyr är ett komplement till behandlande
Läs merfångar dagen sådde symboliska frön da vinci-metoden
Jag tänker inte låta cancern stoppa mig i mitt liv. Jag har inte tid med det, jag har ju så mycket som jag vill göra. Det var tankar som stärkte Håkan Sandberg, konstnären bakom frimärket Blå bandet, när
Läs merGenetisk testning av medicinska skäl
Genetisk testning av medicinska skäl NÄR KAN DET VARA AKTUELLT MED GENETISK TESTNING? PROFESSIONELL GENETISK RÅDGIVNING VAD LETAR MAN EFTER VID GENETISK TESTNING? DITT BESLUT Genetisk testning av medicinska
Läs merKOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn
KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med
Läs merUtvecklingsstörning och åldrande. Monica Björkman
Utvecklingsstörning och åldrande Monica Björkman Livslängden kan bero på orsaken till utvecklingsstörningen: Förväntad livslängd vid Downs syndrom 1929 9 år 1947 12 15 år 1961 mer än 18 år 1995 mer än
Läs merVarför utreda vid misstanke om demenssjukdom:
Demensutredning Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom: Utesluta annan botbar sjukdom Diagnosticera vilken demenssjukdom Se vilka funktionsnedsättningar som demenssjukdomen ger och erbjuda stöd/hjälp
Läs merEn sax för gener kan få Nobelpris
En utskrift från Dagens Nyheters nätupplaga, DN.se, 2015 09 28 11:56:30 Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/en sax for gener kan fa nobelpris/ En sax för gener kan få Nobelpris
Läs merInformation om Reminyl depotkapslar (galantamin)
Information om Reminyl depotkapslar (galantamin) Alzheimers sjukdom I Sverige finns det cirka 150 000 personer som har en så kallad demenssjukdom. Egentligen är demenssjukdom ett samlings - begrepp för
Läs merTILLSAMMANS FÖR ETT FRISKARE NORRLAND
Den medicinska forskningen ligger mig varmt om hjärtat. Du kan stödja detta livsviktiga arbete med att ge en gåva. SVERKER OLOFSSON Samhällsengagerad journalist och hedersdoktor vid Medicinska fakulteten
Läs merInledning och introduktion till diabetes
Inledning och introduktion till diabetes Kristina Lejon Universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Välkomna till den här dagen där vi ska berätta om diabetesforskning, framför
Läs merGod morgon Z, Hoppas du kunnat sova. Det blev ju litet jobbigt igår, och jag tänkte att jag kanske kan försöka förklara hur jag ser på det som hände och på hur vi har det i ett brev. Jag gissar att du
Läs merDu är klok som en bok, Lina!
Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på
Läs merLåt eleverna öva på att dra slutsatser om textens handling genom att leta ledtrådar i texten.
Till läraren om kopieringsunderlag: Ledtrådar och bevis Låt eleverna öva på att dra slutsatser om textens handling genom att leta ledtrådar i texten. 1. De börjar med att titta på rubriker och bilder.
Läs merCaroline Zakrisson [Kurs] [Datum]
Mål att uppnå För stå hur männniskans kropp är uppbyggd i stora drag. Förstå sambandet mellan maten du äter och hur din kropp fungerar. Förstå hjärnans och nervernas betydelse för att vi minns, lär oss
Läs merTÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista
ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse
Läs merDu är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB
Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,
Läs merApotekets råd om. Nedstämdhet och oro
Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.
Läs merDemenssjukdomar och ärftlighet
Demenssjukdomar och ärftlighet SveDem Årsmöte 141006 Caroline Graff Professor, Överläkare caroline.graff@ki.se Forskningsledare vid Karolinska Institutet Centrum för Alzheimerforskning, Huddinge Chef för
Läs merUtveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn
Page 1 of 8 PUBLICERAD I NUMMER 3/2015 TEMAN Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn Tiia Talvitie, Päivi Ruokoniemi Kimmo Porkka (foto: Kai Widell) Målsökande
Läs merEN UTFÄRD I HJÄRNANS VÄRLD
EN UTFÄRD I HJÄRNANS VÄRLD Undersökning av hjärnans elektriska impulser eller EEG på barn -Ett introduktionshäfte för barn och föräldrar- Innehållsförteckning EEG eller undersökning av hjärnans elektriska
Läs merStresshantering en snabbkurs
Stresshantering en snabbkurs Som vi var inne på tidigare i så har man inom smärt- och stressforskning på senare år skapat en modell för hur kropp och psyke hänger ihop; psyko-neuro-endokrino-imunnolog
Läs merLäsnyckel Anna och Simon. Solresan av Bente Bratlund
Läsnyckel Anna och Simon. Solresan av Bente Bratlund Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras
Läs merBiologiskt perspektiv
Biologiskt perspektiv ARV Kemisk balans Signalsubstanser Hjärnans STRUKTUR Nervceller Ett häfte som kompletterar texten i din bok Det biologiska perspektivet söker förklara människans tankar, känslor och
Läs merLäsnyckel När Fatima blev fågel författare: Morten Dürr illustratör: Peter Bay Alexandersen
Läsnyckel När Fatima blev fågel författare: Morten Dürr illustratör: Peter Bay Alexandersen Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska
Läs merHjärnans utveckling och barnets framsteg Hur hänger det ihop?
Hjärnans utveckling och barnets framsteg Hur hänger det ihop? Föreläsning den 4 maj 2017 Leg psykolog Hörselhabiliteringen, Rosenlunds sjukhus Vad krävs för att vi ska kunna uppleva och lära oss något?
Läs merStamceller är sådana celler som kan bli vilken sorts cell som helst Stamceller specialiserar sig så småningom till ex. muskelceller, blodceller,
Stamceller Vad är stamceller? Från början är vi bara en cell Den cellen delar på sig och blir 2 celler, 4 celler, 8 celler osv tills de är de 100 000 miljarder celler en vuxen människa består av Men alla
Läs merI skuggan av REVA Papperslösas hälsa och tillgång till sjukvård
I skuggan av REVA Papperslösas hälsa och tillgång till sjukvård Region skånes policy 2008 2011! Vuxna fd asylsökande, så kallade gömda, får rätt till omedelbar vård och vård/ tandvård som inte kan anstå,
Läs merDokument i klassens aktivitet
Dokument i klassens aktivitet I min mall har jag ju tagit bort Aktivitetens dokument, så att eleverna inte har tillgång till dem. Min tanke med detta är att de lärare som arbetar i klassen då får en plats
Läs merInformation till dig som har kranskärlssjukdom
Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi
Läs merMedellivslängden i Sverige har
Att behålla tankens kraft Hur vi lever mitt i livet har visat sig ha ett samband med demensrisk decennier senare. Men varför fungerar inte alltid samma faktorer för att motverka kognitiva försämringar
Läs merTre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se
Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att
Läs merArytmogen högerkammarkardiomyopati
Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen
Läs merInnehåll. Förord... 7. Inledning... 11. Tack... 195 Vidare läsning... 197 Illustrationer... 203 Register... 205. kapitel 1 Ursprung...
Innehåll Förord.... 7 Inledning.... 11 kapitel 1 Ursprung... 13 kapitel 2 Evolution.... 21 kapitel 3 Upptäckt... 33 kapitel 4 Miljö och civilisation... 49 kapitel 5 Bakteriell patogenes... 69 kapitel 6
Läs merTILL DIG MED HUDMELANOM
TILL DIG MED HUDMELANOM Hudmelanom är en typ av hudcancer Hudmelanom, basalcellscancer och skivepitelcancer är tre olika typer av hudtumörer. Antalet fall har ökat på senare år och sjukdomarna är nu bland
Läs merSymptom. Stamcellsforskning
Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden
Läs merförstå din katts njurhälsa
förstå din katts njurhälsa Att få veta att din katt har njurproblem kan komma som en chock, men du kan vara lugn. Med rätt behandling och vård kan du hjälpa din katt att fortsätta leva ett långt och lyckligt
Läs mer3. Hämta och infoga bilder
Sida 1 av 8 Lektion 1: sida 4 av 4 «Sida 3 av 4 Till kursens framsida 3. Hämta och infoga bilder Nu vet vi ju hur man sätter in text i sin sida. Men hur gör man med bilder? Det är inte svårt alls! Det
Läs merPatientinformation Aricept (donepezil)
Patientinformation Aricept (donepezil) Denna skrift riktar sig till dig som behandlas med Aricept (donepezil) men även till dina närstående. Hur vanligt är Alzheimers sjukdom och vilka drabbas? Alzheimers
Läs merPatientinformation Aricept (donepezil)
Patientinformation Aricept (donepezil) Denna skrift riktar sig till dig som behandlas med Aricept (donepezil) men även till dina närstående. Hur vanligt är Alzheimers sjukdom och vilka drabbas? Alzheimers
Läs merEN NY NUTRITIONSÅTGÄRD FÖR PERSONER I ETT TIDIGT STADIUM AV ALZHEIMERS SJUKDOM PATIENTFOLDER
EN NY NUTRITIONSÅTGÄRD FÖR PERSONER I ETT TIDIGT STADIUM AV ALZHEIMERS SJUKDOM PATIENTFOLDER Symptom vid Alzheimers sjukdom Det första tecknet på Alzheimers sjukdom är vanligtvis problem med närminnet,
Läs merhelena nyblom Legitimerad läkare, medicine doktor Supermat vägen till ett friskare liv
Supermat helena nyblom Legitimerad läkare, medicine doktor Supermat vägen till ett friskare liv Innehåll Inledning 6 Att välja rätt mat 8 Antioxidanter och fria radikaler 10 Regnbågsmat 14 Fettfobi 20
Läs merFakta om tuberös skleros (TSC)
Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små
Läs merTILL DIG SOM FÅR TYSABRI BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS
TILL DIG SOM FÅR TYSABRI BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS 2 Denna broschyr är ett komplement till behandlande sjukvårdspersonals patientinformation om TYSABRI. TILL DIG SOM FÅR TYSABRI
Läs merOM BÄLTROS. och hur du minskar risken att drabbas
OM BÄLTROS och hur du minskar risken att drabbas Bältros är en virussjukdom, som är både vanlig och potentiellt allvarlig. Var fjärde person får bältros någon gång i livet. Risken att drabbas ökar med
Läs merAtt leva med. Huntingtons sjukdom
Att leva med Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Jag fokuserar på att leva det liv vi har just nu Mattias Markström var 28 år och nyutbildad skogsvetare när han testade sig för Huntingtons
Läs merFakta äggstockscancer
Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket
Läs merStroke många drabbas men allt fler överlever
Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är
Läs merAlzheimers och andra demenser. Specialist i Neurologi
Alzheimers och andra demenser Maria Lüttgen Specialist i Neurologi Förekomst 7 % av befolkningen > 65 år r lider av en demenssjukdom 150 000 personer i Sverige är r dementa 90 000 (60%) av dessa har Alzheimer
Läs merMalmö stad, Gatukontoret, maj 2003 Trafiksäkra skolan är framtaget av Upab i Malmö på uppdrag av och i samarbete med Malmö stad, Gatukontoret.
Samsas i trafiken Malmö stad, Gatukontoret, maj 2003 Trafiksäkra skolan är framtaget av Upab i Malmö på uppdrag av och i samarbete med Malmö stad, Gatukontoret. Text: Rune Anderberg Illustrationer: Lars
Läs merFÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN
FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN Av Marie Hansson - Känns hunden för snabb? - Har du svårt att hinna dit du vill på banan? Själva kärnan i lösningen på problemet borde väl vara att förkorta din väg? Ju svårare
Läs merÄtstörningar. Att vilja bli nöjd
Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar
Läs merLars Rönnbäck, professor i neurologi Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
Symtom vid hjärntrötthet eller mental trötthet är bl.a. koncentrationssvårigheter, stresskänslighet, sömnsvårigheter, försämrad förmåga att komma igång och ta initiativ Lars Rönnbäck, professor i neurologi
Läs merKOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.
KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är
Läs mer