Intelligenta transporter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Intelligenta transporter"

Transkript

1 Intelligenta transporter Falköping Version 1.0 Göteborg Christoffer Widegren CW Logistikutveckling

2 Sammanfattning Projektet drivs för att effektivisera och samordna transporterna inom offentliga förvaltningar och bolag. Målen är att förbättra transporterna inom områdena ekonomi, miljö och säkerhet. Inom Falköpings kommun finns i dagsläget drygt 160 bilar inom de olika förvaltningarnas verksamheter. Huvuddelen av dessa finns inom Socialförvaltningen, samt inom samhällsbyggnadsförvaltningen (främst f.d. tekniska förvaltningen). Bruket av egen bil i tjänsten är relativt omfattande år 2004 rörde det sig totalt om knappt mil inom kommunen, till en kostnad av ca 1,5 Mkr. Kommunens nuvarande resepolicy känns genomarbetad och omfattande. Den har även kommunicerats väl ut i kommunens organisation, och dess huvuddrag är kända för de flesta. Däremot finns det en del aspekter som bör utvecklas i form av tydlighet och konkretisering av direktiv och mål. Sammanhang bör i största möjliga mån eftersträvas mellan policy- och styrdokument inom miljö- och arbetsmiljöfrågor. Regelbunden uppföljning av resultaten är också mycket viktigt. En stor del av kommunens transportintensiva verksamheter utgår från samma geografiska områden. Detta skapar goda förutsättningar för samordnade transporter, och ett effektivt utnyttjande av fordon för de verksamheter som håller till i respektive område. Gemensamma bilar finns redan i olika former hos ett antal olika verksamheter inom kommunen. Problemet är framförallt att enheterna i många fall är oroliga för att gemensamma fordon skall ge minskad tillgång till dessa, medan resultatet av en väldimensionerad bilpool i själva verket är det motsatta. En kraftig utbyggnad av kommunens bilpool rekommenderas. Bokningssystem och rutiner är andra områden som bör ses över. Det finns ett relativt stort antal olika lösningar, med varierande grad av tekniska stöd- och hjälpfunktioner, att välja på. Det behöver också utredas vilken framtida driftsform för bilpoolen som passar kommunen bäst. Miljöbilar finns representerade inom de allra flesta fordonssegment alltifrån småbilar till tyngre arbetsfordon - och det finns direkt motsvarande alternativ till över 70% av kommunens fordonspark. Speciell vikt bör läggas vid att byta ut de äldsta fordonen då de står för en, relativt sett, stor del av de skadliga utsläppen. Förutom kommunen så är även Falköpings Taxi, PR Slamsugning och LBC Falköping intressenter gällande gasdrivna alternativ, vilket kan bidra till att skapa ett mycket gott användarunderlag. De flesta av kommunens fordonsmodeller har god krocksäkerhet, varför frågetecken främsta kan sättas för de äldre modeller som saknar testuppgifter. Den personal som kör mycket i tjänsten vid varierande tider och förhållanden bör erbjudas utbildning och säkerhetsförhöjande extrautrustning i sina bilar. Införande av alkolås är en också viktig fråga som måste behandlas inför framtiden. Det föreslås att centralförrådets nuvarande ansvar utvecklas mot en mer formell transportcentral med befogenheter att styra förvaltningarnas val av fordon och transporter. Detta dels för att kunna säkerställa kommunens krav, och dels för att effektivt kunna driva samordningsprojekt och miljöledning av transporter. Ytterligare förslag rör ökad tillgänglighet till cyklar (och ett enkelt bokningsförfarande för dessa), periodkort, översyn av mattransporterna samt omfattande informationsinsatser i samband med de olika förändringsprocesserna. Förändringsförslagen förväntas på längre sikt kunna generera en årlig besparing om ca 1 Mkr för kommunen. ii

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte Mål 1 2 Arbete och avgränsningar Arbetsgång Avgränsningar Personal attityder och engagemang 2 3 Situationen i Falköping Övergripande Socialförvaltningen Individ och familjeomsorg Biståndsenheten Äldre och handikappomsorg Rehab och nattpatrull Stab och övrig verksamhet Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsavdelningen Gatu- och parkenheten Fastighet VA-enheten Utbildning Barn- och ungdomsförvaltningen Kompetens och arbetslivsförvaltningen Internt stöd och IT Kultur och fritidsförvaltningen Miljöförvaltningen Räddningstjänsten Övrig verksamhet 9 4 Åtgärdsförslag Utveckling av kommunens resepolicy Utveckling av kommunens bilpool Övergripande Organisation Driftsform Miljöfordon Kommunens fordon Övriga intressenter Säkerhet Krocksäkerhet Övriga säkerhetsfaktorer Alternativa transportmedel Kollektivtrafik Cykel Information och styrmedel Godstransporter Övrigt 15 5 Potential och möjligheter Ekonomi Antal fordon Kostnader för fordon med alternativa drivmedel Miljö 18 Appendix A - Fordonsförteckning Appendix B Ett urval av miljöfordon I V iii

4 1. Inledning 1.1 Bakgrund Projektet har startats mot bakgrund av att kommunens fordonsflotta ökar, samtidigt som allt högre krav ställs på områdena ekonomi, miljö och säkerhet. För att de olika verksamheterna inom Falköpings kommun skall stå bättre rustade att möta framtida krav, samt för att kunna skapa en bättre trafiksituation, så är det nödvändigt att se över transportverksamheten för att kunna organisera och utforma denna på ett optimalt sätt. Falköpings kommun är en stor potentiell producent av biogas. Genom att ta tillvara denna resurs som drivmedel så kan resandet och godstransporterna ske på ett långsiktigt hållbart och ytterst miljövänligt sätt. Biogas har även ett mycket gynnsamt prisläge jämfört med övriga drivmedel, och produktionen kan bidra till att stärka hela regionens ekonomiska utveckling. 1.2 Syfte Syftet med projekt Intelligenta transporter är att ge Falköpings kommun underlag till förbättringar och utveckling av sin transportverksamhet inom ovan nämnda områden, samt att belysa aktuella förutsättningar för en framtida övergång till förnyelsebara drivmedel. Tanken är också att starta ett kontinuerligt förbättringsarbete inom transportsektorn, och att bidra till att starta upp en marknad för förnyelsebara drivmedel. 1.3 Mål Projektet har som mål att skapa förbättringar inom följande tre områden: 1. Genom samordning och nyttjande av modern teknik och nya lösningar optimera de transporter som utförs samt minimera kostnaderna för dessa. 2. Med maximalt utnyttjande av miljöbilar och förnyelsebara drivmedel såväl för persontrafik som för godstrafik skapa en marknad för dessa och få så liten miljöpåverkan av transporterna som möjligt. 3. Se till att transporterna utförs med fordon och utrustningar som är bra ur säkerhetssynpunkt. Genom att uppfylla de ovanstående målen så innebär det också att man tar värdefulla steg i rätt riktning för att förbättra trafiksituationen inom kommunen. 1.4 Deltagare och intressenter Projektet utförs i samverkan mellan Falköpings kommun, Vägverket och Biogas Väst AB, vilka även står för finansieringen. Förutom projektdeltagarna kan t.ex. lokala transportföretag, privatpersoner, leverantörer av förnyelsebara drivmedel och andra kommuner räknas som intressenter gällande resultatet av utredningen. 1

5 2. Arbetsgång, ambitioner och avgränsningar 2.1 Arbetsgång Som ett första steg i processen förankrades projektet inom Falköpings kommunledning. Efter klartecken inleddes projektet med en översyn av kommunen ur ett transportmässigt perspektiv. Den första översynen utfördes på förvaltningssnivå under vilken det framgick vilka delar av verksamheterna som var mest transportintensiva. I nästa steg kompletterades informationen med mer detaljer för var och en av de transportintensiva enheterna. Slutligen sammanställdes materialet och tänkbara förbättringsalternativ utvecklades. Projektet har haft en ledningsgrupp bestående av Krister Pettersson (strategisk verksamhetsutvecklare Falköpings kommun), Ann-Charlotte Eriksson (projektledare Vägverket region väst) samt Christoffer Widegren (projektledare och utförare av Intelligenta Transporter). 2.2 Avgränsningar Kartläggningen syftar till att skapa en överskådlig och allmän beskrivning av de olika transporter som sker inom kommunens verksamheter. Således har inte verksamhetsdelar med små eller mycket små kostnader för transporter granskats närmare. Bland de granskade enheterna/avdelningarna har inte varje medarbetares enskilda resebehov eller den specifika användningen av varje fordon granskats om ärendena och behoven varit av likartad karaktär. 2.3 Personal attityder och engagemang Mottagandet bland den personal som personligen berörts av kartläggningen har varit mycket gott. Såväl förvaltningschefer som enhetschefer och enskilda medarbetare har varit mycket tillmötesgående då de har tagit sig tid, och lämnat utförlig information om de efterfrågande detaljerna. Överlag så kunde ett gott engagemang skönjas för både ekonomi- och miljöfrågor bland personalen, som verkade mycket mån om att utveckla verksamheten i en positiv riktning inom dessa områden. 2

6 3. Situationen i Falköping 3.1 Övergripande Falköping är den geografiskt största kommunen i Västra Götalands län. Avstånden genererar stora rese- och transportbehov då personal skall röra sig mellan olika enheter och verksamheter. Inom kommunen finns i dagsläget drygt 160 bilar (se Appendix A) inom de olika förvaltningarna. Huvuddelen av dessa finns inom socialförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen (huvudsakligen inom f.d. tekniska förvaltningens verksamheter). Fördelningen av kommunens fordon framgår av nedanstående figur: IT 3% Bilpool 5% K&AF 2% Miljö 2% Övrigt 1% Social - förvaltningen 54% Samhällsbyggnad 33% Figur 3:1 Fördelningen av fordonen inom Falköpings kommun Fördelningen mellan olika fordonstyper är enligt följande: Minibussar/Stora skåp 9% Mindre skåp 19% Personbilar 59% Pickuper 9% Tunga lastbilar 4% Figur 3:2 Fördelningen mellan olika fordonstyper i Falköpings kommun Bruket av egen bil i tjänsten är relativt omfattande år 2004 rörde det sig om ersättningar motsvarande drygt mil totalt inom kommunen. 3

7 3.2 Socialförvaltningen Individ- och familjeomsorg Verksamheten har genom sina sex sektioner hand om ekonomisk rådgivning, familjerådgivning, biståndsbedömning, stöd till barn/ungdomar/familjer, stöd till missbrukare samt omsorg av psykiskt funktionshindrade enligt SOL och SHL. Barn- och familjesektionen har en hel del regionala resebehov vid besök på institutioner och familjehem. Även en hel del lokala resor förekommer vid hembesök och liknande. Huvudsakligen används tre gemensamma bilar på Odengatan och bruket av egen bil är mycket begränsat. Däremot händer det emellanåt att personalen använder taxi. Fältsekreterare utgår från Ållebergsvägen och disponerar en egen bil. Ungdomsboendet på Bergsliden 2 har också en egen bil som används vid olika ärenden i verksamheten. Vuxensektionen har resor i samband med besök på olika behandlingshem, samt vid hembesök. Denna enhet utgår från Wetterlinsgatan och disponerar två bilar. Alkohol- och narkotikaenheten disponerar en egen bil vid mottagningen på Storgatan. Denna används vid hembesök och andra ärenden inom verksamheten. Den enhet inom IoF som har flest bilar är den psykosociala sektionen. Enheten spänner över ett antal verksamheter som utgår från olika platser. Enhetschef och sjuksköterskor utgår från lasarettet och disponerar två bilar (en bil delas mellan chef och sköterskor). Sjuksköterskorna arbetar mot hela kommunen med psykriatisk vård både mot hem och boenden. Boendet i Floby disponerar en bil som används vid, utflykter, läkarbesök mm. Sjuksköterskor utgår även från serviceboendet på Varenbergsgatan (2 bilar finns tillgängliga för hembesök runt om i kommunen). Hattstugan (daglig verksamhet) har en buss som även används för utflykter, social träning mm.) Denna buss lånas även ut till skolan ibland. Personalen vid Södra torggränd (specialiserade på yngre) har två bilar som används vid kommunövergripande hembesök. Personligt ombud sitter på Bergsliden och har en bil som även används av hemtjänsten vissa helger. Sektionerna som arbetar med rådgivning och ekonomiskt bistånd har ett förhållandevis litet resebehov i tjänsten, liksom administrationen. Här är det huvudsakligen chefer som reser i tjänsten. Råd- och servicesektionen disponerar en bil Biståndsenheten Personalen på biståndsenheten handlägger ärenden rörande socialtjänstlagen (insatser hos äldre), lagen om färdtjänst, lagen om riksfärdtjänst samt LSS. Enheten har även hand om en fritidsverksamhet som arbetar med olika aktiviteter för äldre. Fritidsverksamheten (för närvarande fem medarbetare) arbetar mot hela kommunen då de reser till äldreboenden och gör hembesök. Verksamheten utgår från dagcentralen Läkaren och disponerar för närvarande en bil. Under sommaren brukar en minibuss hyras in för mindre resor och liknande. LSS-handläggare och demenssamordnare reser mycket i tjänsten då de arbetar mot hela kommunen och gör en hel del hembesök. Biståndshandläggarna arbetar mot totalt 13 distrikt (vissa medarbetare arbetar mot flera av dessa) och har mycket resor i samband med hembesök. Dessa reser också en hel del till kärnsjukhuset i Skövde, då många utlösande faktorer för insatser framkommer i samband med tillbud som föranleder sjukhusvård. Eftersom LSS-handläggarna bara är två till antalet så har det inte visat sig meningsfullt att dela upp kommunen geografiskt för denna del av verksamheten. 4

8 LSS- och biståndshandläggarna disponerar för närvarande fyra bilar. Dessa utgår från Stora torget och bokas via bok. Bruk av egen bil förekommer ibland då inga gemensamma fordon finns lediga Äldre- och handikappomsorg Verksamheten utgörs av totalt 14 enheter som bedriver äldreboenden, hemtjänst, gruppboenden, hemsjukvård, rehab, trygghetslarm och nattpatrull. De fyra sistnämnda verksamheterna behandlas separat i nästa kapitel. Bruket av egen bil i tjänsten är överlag mycket begränsat, och det är i stort sett enbart enhetscheferna som reser regelbundet med privata bilar. Enheterna 5,6,7, 10 och 14 driver huvudsakligen äldreboenden (hemsjukvården ligger under enhet sex och tio och behandlas i nästa kapitel), vilka inte har några egna bilar. Enhetschefer reser ibland i tjänsten, medan övrig personal i regel har ett mycket begränsat resebehov. Enhet 1: omfattar äldreboende, hemtjänst, gruppboende, stödboende och korttidshem. Hemtjänsten på Trätorget disponerar en bil. Bilarna på gruppboendena (två st) finansieras endast delvis (1/6) av kommunen. Enhet nr 2: bedriver hemtjänst, dagcenter och korttidsboende. Två bilar finns på Wetterlinsgatan en är enhetsgemensam och används huvudsakligen vid assistansärenden och hembesök, medan den andra används av hemtjänsten. Enhet nr 3: har hand om gruppboenden, hemtjänst, barnboende, satellitboende och dagcentral. Hemtjänsten på järnvägsgatan disponerar en bil. Liksom inom enhet ett så har även två gruppboenden var sin bil som huvudsakligen finansieras av de boende. Enhet nr 4: Trygghetslarm, korttidsboende, rehab, äldreboende, hemsjukvård och nattpatrull. Totalt 14 bilar (behandlas i nästa kapitel). Bruket av egen bil i tjänst är mycket begränsat. Ibland lånas bilar från Rehab, men även kommunens bilpool används. Enhet nr 8: Gruppboendena har var sin leasingbuss på Danska vägen och Snälltågsgatan. Dagvård och stödboende har inga egna fordon. Hemtjänsten utgår från Bergsliden och disponerar fyra bilar i sitt dagliga arbete. Enhet nr 9: Äldreboende, dagvård och hemtjänst. Hemtjänsten har totalt sex bilar fyra på Ågatan (Stenstorp) samt en vardera på Trädgårdsgatan och s:t Olofsgatan i Falköping. Tjänstecyklar finns att tillgå för samtliga hemtjänstgrupper. Enstaka taxiresor förekommer med vårdtagare. Enhet nr11: Äldreboende, dagvård och hemtjänst. Hemtjänstpersonalen förfogar över tre bilar som står uppställda i Vartofta. Enhet nr 12: Äldreboende, dagvård och hemtjänst. Hemtjänstens tio medarbetare disponerar fem bilar tre på Paradgatan och två på Redvägsgatan. Enhetschef använder en del egen bil i tjänst, men lånar även hemtjänstens bilar. Övrig personal har enstaka ärenden och använder då i regel hemtjänstens bilar. Enhet nr 13: Äldreboende, dagvård och hemtjänst. Hemtjänstpersonalen disponerar totalt fyra bilar som utgår från verksamhetens lokal i Floby Rehabenhet, hemsjukvård och nattpatrull Rehab har ungefär 20 medarbetare inom kategorierna arbetsterapeuter, sjukgymnaster, tekniker och förrådspersonal. Arbetsområdena är arbetsterapi och sjukgymnastik för äldre och funktionshindrade. Personalen utgår från Läkaren och disponerar fyra respektive tre bilar. Av arbetsterapeuternas fyra bilar är tre skåpbilar, vilket behövs då personalen ofta transporterar skrymmande utrustning. Sjukgymnasternas bilar delas med nattpatrullen. 5

9 Personalen besöker klienter både i hem och på boenden. Särskilt sjukgymnasterna arbetar mycket mot äldreboendena då samtliga 14 enheter inom kommunen servas. Huvuddelen av ärendena är oplanerade, då behov kan uppstå i samband med sjukhusbesök och liknande. Korttidsrehab i Floby sambrukar fordon med hemtjänsten. Chef samt ytterligare en medarbetare använder en del egen bil i tjänsten. Personalen vid Läkaren har även tillgång till cykel som lånas fritt efter behov. All utrustning förvaras på hjälpmedelsförrådet som får leveranser från primärvården i Skövde en gång i veckan. Personalen på förrådet kör ut tyngre utrustningar (sängar mm) och disponerar en minibuss samt en vanlig personbil för denna verksamhet. Trygghetslarm verkar över hela kommunen (totalt finns ca 600 larm i dagsläget). Två medarbetare arbetar med detta dag/kväll (07:00-21:00), medan nattpatrullen tar över nattetid. Nattpatrullen utgår från Läkaren och disponerar totalt fyra bilar. Beträffande dagtid så används två bilar av sjukgymnastik, en går som sjuksköterskebil i två distrikt medan en delas av larm (2dgr/v) och sjukgymnastik. Ytterligare sköterskebilar finns i Vartofta, Torbjörntorp och på Trätorget (en vardera) samt även i Stenstorp (två bilar). Ett femtontal sjukskötersor utgår från centrala Falköping (Läkaren och Trätorget), medan fyra utgår från Stenstorp och Vartofta Stab och övrig verksamhet Administrationen i stadshuset har två bilar som bara används av socialförvaltningens personal vid diverse ärenden. Ibland nyttjas även kommunens centrala bilpool. 3.3 Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsavdelningen Fem handläggare åker relativt frekvent i tjänsten (några ggr per vecka vardera) vid ärenden som gäller inspektioner och besiktningar. Ofta gäller det sporadiska uppdrag på kort varsel, t.ex. vid byggande. Handläggarna har tillgång till en egen bil, men använder även kommunens bilpool vid tjänsteärenden. Visst bruk av egen bil förekommer också. Inom kart och mät så reser mätningspersonalen en hel del vid inspektioner, besiktningar och bedömningar i anslutning till olika uppdrag. Medarbetarna disponerar två fordon som är specialinredda för mätuppdrag, samt ytterligare en skåpbil Gatu- och parkenheten Enheten arbetar huvudsakligen med underhålls- och anläggningsarbeten på kommunens gator, parker, lekplatser och naturområden. Fyra tunga lastbilar används för transporter av grus, fylle och annat byggnadsmaterial. Verksamheten disponerar även en något lättare lastbil (fem ton) för liknande ändamål. En stor skåpbil används för mattransporter. Ibland anlitas även Falköpings lastbilscentral för diverse godstransporter. Totalt disponerar medarbetarna ett femtontal lätta arbetsfordon av varierande ålder och storlek. Dessa används för att transportera verktyg, redskap och manskap i anslutning till olika uppdrag inom kommunen. Några av fordonen är inredda med lådor, skåp och liknande. 6

10 Fastighet Fastighetsenheten sköter driften av kommunens samtliga fastigheter, vilket omfattar ungefär kvadratmeter, samt tillhörande tomtmark. Personalen sköter både yttre och inre underhåll på byggnaderna. Vid vissa underhållsarbeten anlitas dock entreprenörer. Personalen omfattar 40 medarbetare på fastighetssidan och drygt 100 på städsidan som är organiserade i sju respektive tio arbetslag. Personalen leds av chef samt två arbetsledare. Städ arbetar oftast mot fasta platser (ibland mot enstaka objekt och ibland mot flera), men har även pooltjänst som arbetar mot hela kommunen. Städpersonalen disponerar två bilar en används av fönsterputs medan den andra disponeras av pooltjänst. Fastighetsskötarna arbetar liksom städ i varierande grad mot enstaka respektive flera objekt. De medarbetare som har störst resebehov i tjänsten använder bil. Totalt disponerar fastighetsskötarna elva bilar; tre av dessa utgår från stadshuset, två från Odenhallen och två från centralförrådet medan övriga är utspridda på respektive ort. Elektriker har en egen bil då denne arbetar mot hela kommunen och reser mycket. Ett antal av fastighetsskötarnas fordon används även för mattransporter mellan skolor och äldreboenden i Åsarp, Kinnarp, Floby och Odensberg. Transporterna sker dagligen, och ingår för närvarande i den berörda fastighetspersonalens rutiner VA-enheten Personalen har hand om drift, underhåll och tillsyn av ett vattenverk, tre vattentorn, 11 reningsverk och 25 pumpstationer. Totalt disponeras 4 bilar inom VA-enheten, vilka utgår från var sitt distrikt. Två anställda eltekniker använder mycket privat bil i tjänsten. Även enhetschef reser mycket med egen bil. Sand och rens transporteras till förbränning med avfallsbil. En entreprenör ombesörjer transport av slam till deponi. 3.4 Utbildning Barn- och utbildningsförvaltningen Huvuddelen av transporterna inom förvaltningen gäller upphandlade elevtransporter. I Åsarp finns två bussar och två heltidsanställda chaufförer som sköter alla elevtransporter i området. Även en bil finns tillgänglig för diverse transporter. Upptäckarcentrum i Stenstorp har egna fordon som används för att transportera besökande elever. En del elevtransporter sker i anslutning till musikskolans verksamhet. Dessa sköts dock huvudsakligen i intern regi. Specialpedagogiskt centrum har en egen bil, och använder även kommunens bilpool. Rektorer åker en del med egen bil i tjänsten. Även musiklärarna använder relativt mycket egen bil i tjänsten då de ofta undervisar på ett antal olika enheter. Administrationen i stadshuset använder huvudsakligen bilpoolen vid tjänsteresor. Gymnasiet har en minibuss som används inom byggprogrammet. Fordonsprogrammet har en minibuss på Åleberg som används vid olika elevtransporter främst av stödgruppen för högstadieelever. Även vaktmästarna på gymnasiet disponerar en bil. Skolsköterskor och kuratorer reser relativt mycket med egen bil mellan de enheter de tjänstgör på. 7

11 3.4.2 Kompetens och arbetslivsförvaltningen Förvaltningen bedriver vuxenutbildning, uppdragsutbildning, universitet och högskoleutbildning och är även centrum för arbetsmarknadsenhet och kvalificerad yrkesutbildning. Personalen delar på tre gemensamma bilar som står uppställda vid lärcentrum. Dessa bokas via en pärm i receptionen. Arbetsträningen på Marknadsgatan disponerar en egen bil medan en lätt lastbil används av vaktmästare vid diverse transporter. Egen bil används endast i undantagsfall då alla gemensamma fordon är upptagna. Tidaholms kommun köper en del uppdragsutbildningar vilket föranleder en del transporter. 3.5 Internt stöd och IT IT ansvarar för support, underhåll och installation för kommunens drygt 2000 datorer. Samtliga 15 medarbetare utgår från stadshuset och ungefär 80% av arbetet utförs på distans. Intranätet är under utbyggnad, varför ännu bättre möjligheter att arbeta på distans kommer att finnas i framtiden. Personalen inom IT disponerar för närvarande fem bilar. Chef använder kommunens bilpool. Bruk av egen bil förekommer då alla bilar är upptagna. Personalen på utveckling och kansli reser en del i tjänsten och använder huvudsakligen kommunens bilpool. Inom ekonomi- och personalavdelningarna är resebehovet mycket begränsat. 3.6 Kultur och fritidsförvaltningen Förvaltningens anställda varierar mellan medarbetare då många jobbar säsongsvis på sommaren. Av personalen arbetar en fjärdedel inom fritid medan resten hör till kultur. Biblioteksverksamheten omfattar huvudbibliotek samt sex filialer (Floby, Åsarp, Vartofta, Broddetorp, Stenstorp och Kinnarp). Samtliga inom bibliotekspersonalen arbetar via huvudbiblioteket. De som arbetar mot filialerna (en per filial i genomsnitt) lägger från 15% av arbetstiden och upp mot nästan heltid på detta. I vissa fall reser personalen direkt hemifrån till filialen medan man i andra fall utgår från huvudbiblioteket. Huvudsakligen används egen bil i tjänsten. Muséet har en egen bil av skåptyp som används vid transporter av boklådor, museiföremål mm. Tre medarbetare inom fritid har mycket kontakter med olika föreningar. Minst en av dessa reser mycket med egen bil i tjänsten. Sommarpersonalen på badet är mest på samma ställe och reser inte så mycket. Enstaka medarbetare tjänstgör dock på olika platser och använder då egen bil i tjänsten. Administration och chef använder ofta kommunens bilpool vid tjänsteärenden. Det förekommer även en hel del regionala resor med tåg till konferenser och utbildningar. 3.7 Miljöförvaltningen Inom miljöförvaltningens verksamhet inryms bland annat miljötillsyn, tillståndsuppdrag, energirådgivning och miljöstrategiska frågor. Hälften av förvaltningens tolv anställda (djurskyddsinspektörer samt livsmedel- och miljöskyddsinspektörer) reser kontinuerligt i tjänsten över hela kommunen. Förvaltningens personal disponerar tre bilar internt. En aspekt som ofta nämns vid diskussion om delade fordon är lukt i den bil som används av djurskyddsinspektörerna. 8

12 En cykel finns tillgänglig för personalen, vilken tillsammans med bilarna bokas i programmet Groupwise. 3.8 Räddningstjänsten Räddningstjänsten har, utöver sina specialfordon, nio bilar på Midfalegatan och tre i Tidaholm. Respektive bil används huvudsakligen av samma enskilda medarbetare. Fordonen används bland annat vid besiktningar och brandsläckarkontroller runt om i kommunen. Andra användningsområden är persontransporter mellan olika stationer i samband med utbildning och övningar. Ett tiotal medarbetare reser frekvent i tjänsten. Bruk av egen bil får endast ske om allt annat är upptaget. Verkstaden servar alla kommunens fordon och har en del transporter i samband med hämtning av reservdelar mm. En del resor sker i mycket oländig terräng, varför speciella behov på fordonen föreligger. 3.9 Övrig verksamhet Vaktmästarna handhar bl.a. distributionen av internpost inom kommunen och disponerar en Opel Combo för detta ändamål. Politiker och administration har ett varierande men relativt betydande resebehov i tjänsten. Val av färdmedel varierar stort från person till person. En stor del av resandet sker med kommunens poolbilar, men bruk av egen bil är också rätt vanligt förekommande. 9

13 4. Åtgärdsförslag 4.1 Utveckling av kommunens resepolicy Den resepolicy som i dagsläget tillämpas inom kommunen känns mycket genomarbetad och har bl.a. följande styrkor: Bra beskrivning av syfte och mål med resepolicyn Redogörelse över omfattning och ansvar Omfattande direktiv och instruktioner kring vad som gäller angående miljö, ekonomi och säkerhet Råd och motivering till föreslagna rutiner kring tjänsteresorna Bra utformning av dokument och information till personalen (de flesta känner till huvuddragen i resepolicyn) De aspekter som främst framstår som önskvärda att utveckla gäller tydlighet och konkretisering av direktiv och mål. Falköping har exempelvis som mål att minska kommunens utsläpp av koldioxid med 25% från år 1997 till år Det kunde då vara rimligt att sätta ett procentuellt mål gällande koldioxidutsläppen från kommunens transporter. En resepolicy har ofta ett antal gemensamma nämnare med såväl miljöfrågor som arbetsmiljöfrågor, varför helheten blir bättre om ett naturligt sammanhang kan skapas mellan de mål, rutiner och dokument som finns inom dessa områden. Beträffande tydligheten så behövs troligen, förutom befintligt resonemang kring beräkningar och övervägningar, mera konkreta formuleringar om vad som gäller. Exempelvis kan en tydlig prioriteringsordning för val av färdmedel se ut enligt följande (avseende korta resor): 1: Gång eller cykel 2: Kollektivtrafik 3: Poolbil 4: Egen bil Val av det fjärde alternativet skall exempelvis förutsätta att ingen poolbil finns tillgänglig vid det aktuella tillfället för att ersättning skall betalas ut. Givetvis skall även andra aspekter påverka val av färdmedel; exempelvis kan taxi vara ett bättre alternativ vid kortare geografiska resor där ärendet tar mycket lång tid. I vissa fall utför medarbetare tjänsteärenden på vägen mellan arbete och hem, och då är det naturligtvis mycket ineffektivt att använda poolbil. Ytterligare möjligheter till konkretiseringar finns att göra inom de stycken som behandlar effektivitet och säkerhet. Hur långa sträckor kan betraktas som naturligt att folk i normala fall tar sig fram till fots eller med cykel? Hur många mil eller timmars årlig körning i tjänsten kan antas som riktmärke för att det skall vara naturligt att utbilda personalen i Ecodriving? Får moped/motorcykel används vid tjänsteresor? Man kan naturligtvis inte konkretisera varje tänkbart scenario med detaljer enligt ovanstående. Däremot så är det önskvärt att i största möjliga mån ge tumregler för vad som gäller och därmed minska gråzonerna i bedömningsutrymmet så mycket som möjligt. För att kunna mäta resultat kring målen i resepolicyn så är det viktigt att kraven på uppföljning (t.ex. de befintliga kraven gällande drivmedel och resmål) verkligen efterlevs. Inga lösningar är så bra att de fungerar väl om det styrande dokumentet inte tillämpas fullt ut av alla kommunens verksamheter. 10

14 4.2 Utveckling av kommunens bilpool Övergripande En stor del av kommunens transportintensiva verksamheter utgår från samma geografiska områden. Detta skapar goda förutsättningar för samordnade transporter, och ett effektivt utnyttjande av fordon för de verksamheter som håller till i området. En bilpoolsorganisation erbjuder även goda möjligheter att samordna underhåll och skötsel av de ingående fordonen något som ofta tar relativt mycket tid i anspråk av användarna. En bilpool som är tillgänglig för verksamheter med omfattande transportbehov är ett ekonomiskt bättre alternativ än exempelvis resor med egen bil. Detta främst på grund av att bilpoolen hjälper till att skapa ett maximalt användarunderlag på fordonen, och genom statistik och uppföljning möjliggör en optimering av fordonsparken och ett mer planerat resande. Grundförutsättningen för att erhålla en hög nyttjandegrad på en bilpool är många användare. En stor fördel med bilpool gentemot bruk av privata bilar är möjligheten att på sikt överföra tjänsteresorna till miljöbilar. Man minskar då miljöpåverkan av tjänsteresorna avsevärt, vilket torde vara ett starkt incitament för samtliga verksamheter inom kommunen. Gemensamma bilar finns redan hos ett antal olika verksamheter inom kommunen. Problemet är framförallt att enheterna i många fall håller på sina egna bilar av rädsla för att bli utan denna resurs. Att dela dem med andra skulle emellertid istället öka tillgången till fordon samtidigt som kostnaderna kan sänkas, eftersom fler fordon skulle finnas att tillgå vid specifika tillfällen samtidigt som ledig tid kan nyttjas av andra. Allra tydligast syns detta hos de verksamheter som håller till vid stadshuset. Enligt fordonsförteckningen (Appendix A) framgår att många bilar har körsträckor på mellan 500 och 1000 mil per år, vilket är alltför låga värden. En välutnyttjad bil rullar åtminstone 1500 mil per år helst närmare Förutom kommunens bilpool på åtta bilar så har IT fem bilar, miljöförvaltningen tre, socialförvaltningen två och stadsbyggnad två (förutom två specialinredda fordon) som står uppställda vid stadshuset. Samtliga pooler har också egna bokningsförfaranden. Detta är naturligtvis långt ifrån någon optimal lösning. Genom att ha en gemensam bilpool för alla verksamheter så ökar tillgängligheten, samtidigt som fordonsparken med stor sannolikhet kan minskas med 2-3 fordon (se vidare beräkningar i kap.5). Endast fordon med mycket speciella funktioner och egenskaper (utryckningsfordon eller specialutrustade fordon) kan motiveras till att stå utanför bilpoolen. Förutom en utbyggnad av bilpoolen vid stadshuset så ter sig bl.a. följande platser och verksamheter lämpliga att ingå: Centralförrådet/Räddningstjänsten (Gatu/park, Räddningstjänst) Läkaren (Bistånd, Äldre- och handikappomsorg) Stora Torget (Bistånd, IoF, Äldre- och handikappomsorg) Bergsliden (IoF, Äldre- och handikappomsorg) Med uppföljning på nyttjandegraden av de ingående fordonen kan sedan fordonsparken dimensioneras och disponeras (mellan olika garage ) optimalt efter rådande förutsättningar Organisation Det är viktigt att poängtera att bilpoolens fordon kan finnas uppställda på ett antal olika platser, där de anställda naturligtvis huvudsakligen bokar de fordon som finns uppställda närmast. En annan viktig aspekt är att bilpoolen utformas efter förutsättningar som stimulerar till effektivt och planerat bruk av fordonen. Rörliga kostnader för de användande enheterna är exempelvis därför överlag att föredra framför fasta. 11

15 Bilpoolsorganisationen kräver att det alltid finns tillgång till någon (förslagsvis en medarbetare med ansvar för bilpoolen) som kan hjälpa till med frågor kring bilar och bokningssystem. Det är även viktigt att flera medarbetare instrueras i bilpoolens funktion och IT-system så att inte problem uppstår om huvudansvarig skulle vara sjuk eller bortrest. Bokningssystemet bör vara överskådligt, enkelt och rationellt att använda. Uppföljning för bokad tid per användare, enhet, förvaltning, fordon och fordonsgrupp måste finnas som grund för fakturering. Funktioner för samåkning, multipla bokningar och manuell körjournal bör också finnas. Vidare fördelar är om fordonen kan kategoriseras och prioriteras under bokningsförfarandet, och att bokningssystemet går att nå från utomstående datorer (t.ex. vid ändringar, avbokningar vid sjukdom mm). Förutom rena bokningsprogram så finns även system som, via inmonterad hårdvara i bilarna, sköter uppföljning av körsträckor och upplåsning via tele/sms (någon hantering av nycklar behövs då ej eftersom dessa förvaras i bilarna). Dessa system brukar emellertid vara förbundna med betydligt högre kostnad, varför en noggrann övervägning bör göras om vilken servicegrad som passar kommunen bäst. Det krävs naturligtvis också en väl fungerande funktion för skötsel och underhåll av fordonen. Så länge det handlar om kommunägda fordon så är det, förutsatt att utrymme finnes, vanligen mest kostnadseffektivt om denna verksamhet kan organiseras med interna resurser. Kostnaderna för att bära detta tas lämpligen in via interndebiteringen av fordonen Driftsform Det finns, grovt sett, två tänkbara alternativ gällande driftsformer av bilpoolen. Antingen driver kommunen bilpoolen i intern regi med egna bilar (i praktiken en utveckling och utbyggnad av nuvarande system), eller så handlas tjänsten upp av en extern leverantör. Kostnadsmässigt finns det en brytpunkt mellan alternativen. Ju mindre bilbehov en verksamhet har, desto mer lönsamt blir det givetvis att korttidshyra fordon jämfört med att ha egna. Gällande kommunens behov så står det dock klart att de fordon som i dagsläget finns inom verksamheterna till allra största del måste finnas tillgängliga under ordinarie arbetstid för att personalen skall kunna utföra sitt arbete. Givetvis krävs också att fordonen finns uppställda på platser så att de snabbt och smidigt kan nås av personalen. Alternativet till intern drift är således att bilarna abonneras via den externa aktören vissa tider. Den största vinsten med detta upplägg är att det blir möjligt för personalen att boka bilarna privat under övrig tid (ej tillåtet att göra via kommunen med nuvarande skattelagstiftning). Även allmänheten kan på detta sätt få tillgång till fordonen under vissa tider. Tidsfönstret för dessa uthyrningar är dock relativt begränsat, och i och med att fordonen binds upp så mycket av kommunen (tid- och platsmässigt) så kommer man att hamna mycket nära ett konventionellt leasingförfarande. Undantag finns dock exempelvis vad gäller bilpoolen utanför stadshuset, där uppställningsplatsen troligen även skulle kunna fungera väl ur ett kommersiellt perspektiv, och där behovsbilden skulle kunna möjliggöra att allmänheten även har tillgång till fordonen under ordinarie arbetstid. Kombinationslösningar finns naturligtvis också, t.ex. i form av kommunägda bilar i kombination med inköpt administration och skötsel. Den mest kostnadseffektiva lösningen blir här en avvägning mellan interna och externa resurser. 4.3 Miljöfordon Kommunens fordon Miljöbilar finns som alternativ inom de allra flesta fordonssegment alltifrån småbilar till tyngre arbetsfordon (ett urval bifogas i appendix B). Det är viktigt att kommunen ger konsekventa och tydliga direktiv om hur verksamheterna i framtiden skall resonera kring såväl bruk av äldre fordon som val av nya. Arbetet med detta bör inledas omgående, då det tar ett antal år att förnya fordonsparken och då tankställe för biogas enligt nuvarande planer kommer att uppföras under våren

16 En strategi kan vara att enbart ta in miljöbilar vid fordonsbyte då likvärdigt alternativ ur praktisk och ekonomisk synvinkel finnes. Det finns en hel del gamla (och t.o.m. mycket gamla) fordon inom vissa verksamheter i kommunen. Främst gäller detta är fordonen inom f.d. Tekniska förvaltningen där en del av bilarna är mer än 15 år gamla. Även Räddningstjänsten har ett antal äldre bilar fem av dem är mellan år gamla. Fordon som är så gamla att de till och med saknar katalysatorrening hör definitivt inte hemma inom moderna verksamheter med god miljömedvetenhet. Arbetet med att byta ut de äldsta fordonen bör särskilt prioriteras och tilldelas resurser då miljövinsten i regel blir mångdubbelt större än när nyare fordon byts ut. Fordonen inom Vård- och omsorgsförvaltningen samt socialförvaltningen är, med några få undantag, relativt nya säkra och bränslesnåla. Om man ser till miljöbilsalternativen så finns det direkt motsvarande modeller till över 70% av kommunens fordonspark. Inom personbilssegmenten och lätta arbetsfordon (små skåpbilar och lätta lastbilar) finns det i stort sett miljöbilsalternativ till varje fordon. Tyvärr finns det inte särskilt många alternativ till större skåp/minibussar, pickuper och tyngre lastbilar i dagsläget. Det planerade gastankstället kommer att ligga bra till för samtliga av Falköpings centralt belägna verksamheter, varför goda förutsättningar finns för att en stor del av fordonsflottan regelbundet kan tankas med gas utan att personalen behöver lägga mycket tid eller åka långa omvägar för att ombesörja detta. Beträffande etanol så finns det för närvarande ett tankställe på Nordmannagatan. Etanoldrift reducerar likt biogas kraftigt utsläppen av fossilt koldioxid och kväveoxider. Nackdelen är att bränslekostnaden är lika hög som för bensin och att energieffektiviteten från producent till brukare är betydligt lägre. Det finns även det ytterst bränslesnåla alternativet Vw Lupo (0,3l/mil) samt Toyota Prius (0,5l/mil) i miljöbilssegmentet, vilka skulle kunna vara mycket bra alternativ för de verksamheter som sällan rör sig i närheten av centrala Falköping Övriga intressenter Taxi Falköping har för närvarande 25 bilar huvudsakligen av större kombimodeller. Körsträckorna ligger ofta på mil per år för taxibilarna, vilket innebär en drivmedelsförbrukning motsvarande ungefär fem genomsnittligt nyttjade kommunala fordon. Förarna är intresserade av miljöbilsalternativen - framförallt då sänkta kostnader kan påvisas. En etablering av ett gastankställe i Falköping under 2006 ligger mycket bra till i tiden för Taxi Falköpings del, då större delen av fordonsflottan kommer att bytas under PR Slamsugning och LBC Falköping har visat ett stort intresse för DualFuel-tekniken, där en konventionell diesellastbil kan byggas om för att gå på ungefär 70% biogas och 30% diesel. Med ett gaspris på 7 kr per m^3 så skulle investeringen (ca 150 kkr) återbetala sig på mellan 1-2 år för PR Slamsugning och mellan 5-7 år för LBC Falköping i de aktuella fallen. De aktuella objekten är i detta fall en transportbil på PR och två sophämtningsbilar på LBC. Om så endast en tredjedel av åkarna hos Taxi Falköping skulle kunna förmås att välja miljöbilsalternativ så skulle detta generera ett användarunderlag för drivmedel på motsvarande 40 kommunala bilar. Motsvarande siffra skulle i fallet med ombyggnation av lastbilarna på PR slamsugning och LBC Falköping bli mellan bilar. Det är därför mycket viktigt att stödja och informera dessa intressenter då de kan spela en viktig roll i en framtida utveckling av biogas som fordonsbränsle i Falköping. 4.4 Säkerhet Tjänsteresor är i lika stor utsträckning en arbetsmiljöfråga som t.ex. buller och kontorsmöbler. Många av kommunens anställda kör flera tusen mil om året i tjänst, vilket innebär flera hundra timmar på vägen. En femtedel av alla arbetsplatsolyckor med dödlig utgång är just trafikolyckor, varför trafiksäkerheten är ett områden som måste tas på största allvar. 13

17 4.4.1 Krocksäkerhet Den vanligaste bilmodellen i kommunens fordonspark är Toyota Corolla, vilken utgör drygt 45% av alla fordon. Årsmodellerna är från 2002 och framåt och uppvisar goda resultat (4 stjärnor) i EURO-NCAP. Även de flesta andra personbilar (ytterligare 10% av fordonsparken) har god krocksäkerhet exempelvis Toyota Corolla Verso och Toyota Yaris. Krocksäkerhetsuppgifter saknas för ett stort antal av de ingående fordonsmodellerna. Ett relativt stort frågetecken får dock sättas framförallt vad gäller de äldre skåpbilarna t.ex. Mazda 2000 och Renault express som i flera fall är år gamla. Minibussarna har blivit betydligt krocksäkrare på senare år. Den vanligaste minibussen i Falköpings kommun är Renault Master (f.n. nio st). Denna modell har inte testats av EURO-NCAP, men med en genomsnittsålder på drygt två år så borde säkerhetsnivån kunna antas som relativt god Övriga säkerhetsfaktorer Kommunen bör tillse att de medarbetare som kör mycket bil i tjänsten (t.ex. mer än 1000 mil per år) är väl informerade och utbildade inom trafiksäkerhetsområdet. Detta kan gälla t.ex rutiner för skötsel och användning av fordonet samt trafiksäkert betéende i största allmänhet. När det gäller utrustningen på fordonen så är det särskilt viktigt att de bilar som rullar mycket på landsväg har bra skyddsutrustning i form av krockkuddar och ESP (antisladdsystem). Även utrustning som motor/kupévärmare och extraljus kan vara bra att ha för personal som är ute och kör under kalla och mörka kvällar och nätter under stora delar av året. Det beräknas att personer kör rattonyktra varje dag, varför det ter sig osannolikt att kommunal verksamhet skulle vara befriad från detta ytterst riskabla betéende. Kommande modeller av alkolås kostar runt 8000 kr att köpa och installera, och frågan kring huruvida kommunen bör ställa sig till införandet av denna utrustning i framtiden bör diskuteras. 4.5 Alternativa transportmedel Kollektivtrafik Det är viktigt att bruk av kollektivtrafik kan ske smidigt och med ett minimum av administration för de anställda. Den bästa lösningen för detta brukar vara att ha en periodkortspool (förslagsvis på kommunhuset) där de anställda kan låna med sig ett kort när tjänsteärenden skall utföras. Vid eventuella tillfällen då alla periodkort skulle vara upptagna så får sedvanlig redovisning med kvitton ske Cykel Cykelinköp är en förhållandevis billig investering som kan frigöra utrymme på bilarna och även ge positiva vanor och hälsoeffekter för medarbetarna. För att medarbetarna skall kunna välja att cykla så måste naturligtvis tillgång till cyklar finnas vid de enheter där behov finns eller förväntas uppstå. Cyklarna kan sedan lämpligen bokas via samma system som poolbilarna. I dagsläget finns cyklar inköpta till en del av kommunens verksamheter. Dock skulle det vara bra med konsekventa riktlinjer för hur tillgång till cykel skall kunna ordnas för så många av kommunens medarbetare som möjligt. Viktigt gällande cyklar är att tillhörande hjälm köps in med varje cykel. Rejäla lås är också en god investering, med tanke på tid och kostnader för att ersätta stulna cyklar. 14

18 4.6 Information och styrmedel Det är mycket viktigt att förändringar i rutiner känns naturliga motiverade. Likaså kan det också finnas element som motverkar medarbetarnas engagemang i nya lösningar. Exempelvis är information kring möjligheter och förbättringar mycket viktig. Förutom att kommunen kan spara pengar och miljöpåverkan genom förbättringar inom transportverksamheten så innebär ju nya lösningar (som bilpool) också nya möjligheter för de anställda. Att ha tillgång till ett stort antal fordon och slippa använda egen bil, vilket snarast får anses som en kostnad för den anställde, är ett starkt skäl i sig. Det är även viktigt att städa ur verksamheterna med avseende på gamla rutiner och element som bidrar till att implementering av förändringar försvåras. Saker som håller kvar verksamheter i gamla mönster kan vara äldre fordon ( inventarier ), generösa bilavtal och personliga fordon. En grundregel för samtliga kommunens fordon bör vara att körjournal skall föras. Detta dels för att möjliggöra uppföljning av hur fordonen används och dels för att kunna säkerställa att de används på rätt sätt. En körjournal bör innehålla information om mätarställning (vid avresa och ankomst), klockslag, ärende samt förare. 4.7 Godstransporter Mattransporterna inom skola och social omsorg sköts idag till stor del internt, vilket verkar vara en lösning som de flesta trivs med. Att ha ett stort antal medarbetare engagerade i så förhållandevis små uppdrag som de mindre mattransporterna på de kringliggande orterna utgör kan dock vara mycket resurskrävande i form av tid. Förutom själva körtiden så måste ju de anställda (i detta fall fastighetsskötare) disponera om sina övriga arbetsuppgifter vilket kan generera en hel del spilltid. En undersökning bör göras vad dessa mattransporter i själva verket kostar kommunen så att en tydlig och konsekvent jämförelse kan göras med andra alternativ. Inom ett flertal kommuner pågår projekt kring samlastning av varor. Små spridda leveranser till olika enheter genererar betydligt mer utsläpp än om inköpen koncentreras till några enstaka beställningar per vecka som sedan distribueras via den interna post- och lättgodshanteringen på bestämda tider. Om kommunen på ett konsekvent sätt samlar upp alla mindre beställningar till färre och större ordrar så bör det också på sikt kunna påverka inköpskostnaderna positivt. 4.8 Övrigt Centralförrådet står i dagsläget för administrationen av de flesta av kommunens bilar, samt organiserar mattransporterna. Genom att samla ansvaret för t.ex. fordon, godstransporter, persontransporter, skolskjutsar, upphandlingar och utveckling av relaterade områden till samma enhet så erhålls möjligheten att sätta in mer specialiserad kompetens inom dessa. Samtidigt befrias kommunens verksamheter från, ibland relativt omfattande, uppgifter (t.ex. service av bilar) som gör att fokus kan ökas på respektive kärnverksamhet istället. En framtida vidareutveckling av centralförrådets nuvarande ansvar mot en mer formell transportcentral med befogenheter att styra förvaltningarnas val av fordon och transporter är troligen en bra lösning. Detta dels för att kunna säkerställa att kommunens krav gällande tjänstefordon uppfylls och dels för att effektivt kunna driva samordningsprojekt och miljöledning av övriga transporter. Kontinuerlig utbildning i Ecodriving är, så som tidigare genomförts i kommunen, lämpligt för den personal som kör mycket i tjänsten (>1000 mil/år), t.ex. inom hemtjänst och hemsjukvård. Förutom reducerad bränsleåtgång med uppemot 15-20% så påverkar även denna körstil säkerheten på ett positivt sätt. Det är också viktigt med uppföljning av den utbildning som hittills genomförts. 15

19 Det förekommer försök med samordnad planering och ruttplanering för hemtjänsten inom Marks kommun och Orust kommun. Försöken utförs i vägverkets regi, och har visat på betydande möjligheter (bland annat en fördubbling av den effektiva besökstiden) att effektivisera resandet i tjänsten. Huvuddragen i konceptet är att planeringen av besöken överlåts till en medarbetare per grupp som, med hjälp av ett enklare ruttplaneringsverktyg, minimerar körsträckorna samtidigt som möjligheterna till samåkning maximeras. 16

20 5. Potential och möjligheter 5.1 Ekonomi Falköpings utgifter för olika transportslag var under 2004 följande: Elevresor 585 kkr Hyra och Leasing av fordon kkr Driftskostnader för fordon ca kkr Drivmedel kkr Milersättningar kkr* (varav sociala avgifter ca 190 kkr) Regionala resor kkr Lokala resor 339 kkr Övriga resekostnader 612 kkr * Motsvarar en genomsnittlig kostnad på 29,38 kr per mil Summa: kkr Kostnaden för skolskjutsar (såväl egna som inköpta) är inte inräknad. Kostnaderna för mattransporter och övriga godstransporter är heller inte medräknade i denna genomgång Fordonspark och resekostnader Gemensamma fordon enligt modellen i kapitel 4:2 innebär ett gemensamt användarunderlag som i dagsläget omfattar åtminstone bilar. En ökning till genomsnittlig nyttjandegrad om mil per år och bil (bilarna i kommunens bilpool rullar i snitt drygt 2000 mil per år) skulle leda till att fordonsparken kunde reduceras med ett antal fordon på följande enheter: Socialförvaltningen ca bilar Samhällsbyggnad ca bilar Enbart vid stadshuset skulle följande antal bilar kunna sparas in: IT+Miljöförvaltningen+Stadsbyggnad 3-4 bilar Skatt, försäkring, underhåll, förvaring och avskrivning kostar åtskilliga tusenlappar per fordon och år. Mest syns detta på de fordon som omfattas av leasingavtal där avskrivningen ingår i denna kostnad. Milkostnaden för fordonen är också högre i leasingavtal som omfattar kortare körsträckor, likväl som ingen ersättning normalt erhålls för undermil. Beroende på fordonstyp och ålder så torde summan av dessa kostnader ligga på mellan kkr per fordon och år. En genomsnittlig schablonkostnad för kommunens fordon kan troligen sättas runt med avskrivningar, underhåll, förvaring, försäkringar och skatt. Med denna siffra så skulle en reduktion på 25 bilar kunna innebära en årlig besparing om trekvarts miljon kronor. Vid en övergång från bruk av privata bilar till välutnyttjade poolbilar så kan även ekonomiska vinster göras. Dels då bilpoolen som funktion innebär en ökad planering och rationalisering av tjänsteresorna, och dels då en välutnyttjad poolbil (ungefär 2000 mil per år) av mellanklasstorlek kostar kommunen ungefär 5 kr mindre per mil än motsvarande milersättningar. Om exempelvis knappt 10 % av dagens körning med egen bil kunde rationaliseras bort samtidigt som hälften av den återstående körsträckan skulle växlas till poolbil så skulle detta innebära minskade kostnader med kkr per år. Ännu bättre blir dock kalkylen om man istället räknar med den rörliga kostnaden för fordonen (vanligen behövs ju fordonet inom verksamheten oavsett hur många det delas med) runt 500 kkr per år. Som initialt mål på kort sikt (1-2 år) så föreslås en reduktion av fordonskostnader och milersättningar på 500 kkr per år. På längre sikt (3-5 år) så föreslås ett motsvarande mål på 1 Mkr per år. 17

Energieffektivisering av transporter för kommuner och landsting

Energieffektivisering av transporter för kommuner och landsting Energieffektivisering av transporter för kommuner och landsting Program 10.00 Effektivisera resor och transporter- översikt och fördjupning 11.10 Strängnäs kommun 11.45 Lunch 12.30 Hur styra via resepolicy?

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för resor Riktlinjer för resor 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Bilpool för tjänstebilar

Bilpool för tjänstebilar 1(5) Kommunstyrelsen 2014-05-26 Bilpool för tjänstebilar Ärendet Kommunens tjänstebilar (bilar som används i tjänsten) hanteras av respektive förvaltning. Endast ett fordon klarar de miljökrav som är beslutade

Läs mer

Riktlinjer. Fordonshantering. Gäller fr.o.m. 2012-05-01. Antagen av kommundirektören 2012-04-23

Riktlinjer. Fordonshantering. Gäller fr.o.m. 2012-05-01. Antagen av kommundirektören 2012-04-23 Riktlinjer Fordonshantering Gäller fr.o.m. 2012-05-01 Antagen av kommundirektören 2012-04-23 Innehållsförteckning Innehåll Inledning... 1 Bakgrund... 1 Syfte... 1 Organisation... 1 Omfattning... 1 Resepolicy...

Läs mer

Policy. för resor. Diarienummer: KS2010/0187.100. Gäller från: 2011-01-01

Policy. för resor. Diarienummer: KS2010/0187.100. Gäller från: 2011-01-01 Diarienummer: KS2010/0187.100 Policy för resor Gäller från: 2011-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Fullmäktige 2010-09-28 Utarbetad av: Kommunledningsförvaltningen, kansliavdelningen Revideras

Läs mer

Resepolicy för Kumla kommun

Resepolicy för Kumla kommun Resepolicy för Kumla kommun Antagen av kommunstyrelsen den 4/5 2011, 82 2011-xx-xx 1. Inledning Kumla kommuns resepolicy gäller för samtliga anställda och politiker i Kumla kommun och i de kommunala bolagen.

Läs mer

Inledning. Vilken väg skall jag gå? Beror på vart Du skall. Det vet jag inte! Då spelar det ingen roll vilken väg Du tar!

Inledning. Vilken väg skall jag gå? Beror på vart Du skall. Det vet jag inte! Då spelar det ingen roll vilken väg Du tar! Inledning Vilken väg skall jag gå? Beror på vart Du skall. Det vet jag inte! Då spelar det ingen roll vilken väg Du tar! Bilpoolslösning något för din organisation Bakgrund -Nyttor Bilpool vad är det Organisationens

Läs mer

Effektivare tjänsteresor

Effektivare tjänsteresor Effektivare tjänsteresor - Hur gör man? - Till vilken nytta? Pernilla Hyllenius, Trivector Traffic Nuläge Önskat läge Recept: Systematiskt arbetssätt Förankring Nuläge Utvärdering Policy & Mål Uppföljning

Läs mer

Riktlinjer för fordon och resor

Riktlinjer för fordon och resor Riktlinjer för fordon och resor Detta styrdokument är antaget av kommunstyrelsen och ska följas av alla anställda och förtroendevalda i Skövde kommuns nämnder och förvaltningar. Dokumentet syftar till

Läs mer

Resepolicy för Gävle kommunkoncern

Resepolicy för Gävle kommunkoncern Dnr 12KS470 Resepolicy för Gävle kommunkoncern Beslutat i Kommunfullmäktige 30 september 2013 Resepolicy för Gävle kommunkoncern Beslutat i Kommunfullmäktige 30 september 2013 Citera gärna ur skriften

Läs mer

Riktlinjer för resor

Riktlinjer för resor RIKTLINJER Diarienummer KS13-205-021 1(7) Riktlinjer för resor Dokumentnamn Riktlinjer för resor Fastställd/upprättad av Kommunstyrelsen Dokumenttyp Riktlinje 2015-01-07 Diarienummer KS13-205-021 Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Rapport över försöksverksamhet med bilpool i Stadshuset 2009

Rapport över försöksverksamhet med bilpool i Stadshuset 2009 Rapport över försöksverksamhet med bilpool i Stadshuset 2009 oéîkommvjmvjor Thomas Hylén & Rainer Weich Miljöförvaltningen Stewe Roos Servicekontoret fååéü ää Bilpoolsrapport 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning...

Läs mer

Fordonsekonomi och intern kontroll

Fordonsekonomi och intern kontroll Revisionsrapport* Fordonsekonomi och intern kontroll Kalmar kommun 24 september 2009 Elisabeth Rye-Andersson Caroline Liljebjörn *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund och

Läs mer

Effektivisering av tjänsteresor inom Landstinget Västernorrland 100218

Effektivisering av tjänsteresor inom Landstinget Västernorrland 100218 Effektivisering av tjänsteresor inom Landstinget Västernorrland 100218 Undersköterska i 11 år Magister examen inom miljömanagement Eget företag, 2002 (miljö-, arbetsmiljö- och kvalitetsledningssystem)

Läs mer

Motion om miljöbilar

Motion om miljöbilar Kommunfullmäktige 2008-04-28 97 223 Kommunstyrelsen 2009-04-14 89 215 Arbets- och personalutskottet 2009-03-16 63 134 Dnr 08.305-008 aprilkf23 Motion om miljöbilar Ärendebeskrivning Börje Lööw, för vänsterpartiet,

Läs mer

Miljöfordon Syd. Vi behöver våra bilar, men även en bra miljö!

Miljöfordon Syd. Vi behöver våra bilar, men även en bra miljö! Energideklaration fordon Analys av fordon som ger lägre kostnader och miljöpåverkan Jonas Lööf Miljöfordon Syd Tylösand 2013-05-14 Miljöfordon Syd Förening för alla bil- och miljöintresserade fler miljöbilar

Läs mer

175 FÖRSLAG Datum 2009-11-02. Ert datum

175 FÖRSLAG Datum 2009-11-02. Ert datum I II ~ landstinget DALARNA Gunnar Fasten 175 FÖRSLAG Datum 2009-11-02 Ert datum Betecknlngldlarienr LD09/02318 1(8) Er beteckning MÖTES- OCH RESEPOLICY I LANDSTINGET DALARNA Inledning Omfattning Landstingets

Läs mer

Motion om miljöbilar

Motion om miljöbilar Tekniska nämnden 2009 02 26 28 89 33 2009 02 12 41 107 Dnr 2008/380.30 Motion om miljöbilar Ärendebeskrivning Börje Lööw, för vänsterpartiet, anför följande i motion. Vänsterpartiet har tidigare lämnat

Läs mer

Avsnitt 3 Färre mil och mer tid med bättre planering

Avsnitt 3 Färre mil och mer tid med bättre planering Färre mil och mer tid med bättre planering Det körs många mil med bil i kommunal verksamhet. Särskilt gäller detta inom socialförvaltningen eller motsvarande. I detta avsnitt beskrivs hur man kan effektivisera

Läs mer

Programförklaring för Miljöfordon Syd

Programförklaring för Miljöfordon Syd Programförklaring för Miljöfordon Syd 1. Miljöfordon Syd och dess syfte (enligt stadgarna - 2 ÄNDAMÅL) Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom: 1. att marknadsföra

Läs mer

Resepolicy. för Falköpings kommun. Resepolicy

Resepolicy. för Falköpings kommun. Resepolicy för Falköpings kommun Resepolicy Innehållsförteckning Syfte 3 Omfattning och avgränsning 3 Övergripande mål 3 Miljö Säkerhet Effektivitet Föredöme Ansvar 4 Spridning och uppföljning 4 Bilaga 1 Reseinstruktion

Läs mer

Bilpool svar på medborgarförslag ställt av Johanna Karlsson

Bilpool svar på medborgarförslag ställt av Johanna Karlsson KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 2013-02-27 KS-2012/672.809 1 (4) HANDLÄGGARE Katarina Persson 08-53531397 Katarina.Persson2@huddinge.se Kommunstyrelsen Bilpool svar på medborgarförslag ställt av Johanna Karlsson

Läs mer

Rutiner för möten och resor

Rutiner för möten och resor Förslag till rutiner 2015-04-01 Dnr KS.2015.134 Sektor kommunstyrelsen Handläggare: Björn Järbur Kommunchef Tel: 0303-330264 E-post: bjorn.jarbur@ale.se Rutiner för möten och resor Syfte Dessa rutiner

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 040.1

FÖRFATTNINGSSAMLING 040.1 1 (5) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 040.1 RESEPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2004-11-25, 156 Denna policy gäller alla resor som sker inom tjänsten och betalas av Västerviks

Läs mer

2006-09-23 Vägverket 1. Köpa bil? tips och råd till den smarta bilköparen Malmö 14 september 2006.

2006-09-23 Vägverket 1. Köpa bil? tips och råd till den smarta bilköparen Malmö 14 september 2006. Vägverket 1 Köpa bil? tips och råd till den smarta bilköparen Malmö 14 september 2006. Vägverket 2 Proportioner CO2 - påverkan Höjning från 90 till 110 på 10km väg med 10 000 ådt motsvarar 500-1000 FFV-bilar.

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Policy för Persontransporter och Fordonshantering

Policy för Persontransporter och Fordonshantering FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.41) Policy för Persontransporter och Fordonshantering (ägda eller leasade) Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Fordonshantering Ägare/ansvarig Kommunstyrelsen Antagen av KS 2005-02-02

Läs mer

Kommunala fordon - drift och uppföljning. Workshop 24 september 2008 Hållbar Mobilitet Skåne Maria.Losman@ecoplan.

Kommunala fordon - drift och uppföljning. Workshop 24 september 2008 Hållbar Mobilitet Skåne Maria.Losman@ecoplan. Kommunala fordon - drift och uppföljning Workshop 24 september 2008 Hållbar Mobilitet Skåne Maria.Losman@ecoplan.se Tel 031-3399333 God fordonshantering Frigör bilanvändares arbetstid till själva jobbet.

Läs mer

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 14 RESEPOLICY FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2003-03-31

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 14 RESEPOLICY FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2003-03-31 ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 14 RESEPOLICY FÖR ESLÖVS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2003-03-31 Denna policy gäller för medarbetare, inhyrd medarbetare, och förtroendevalda inom Eslöv kommun

Läs mer

Policy för resor och transporter i tjänsten

Policy för resor och transporter i tjänsten Styrdokument Policy för resor och transporter i tjänsten Giltighetstid 2012-02-01 2015-06-30 2 (6) Beslutshistorik Gäller från 2012-02-01 till och med 2015-06-30 Antagen av kommunstyrelsen 2002-10-30,

Läs mer

Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies

Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies OMSLAGSFOTO:DIGITALSTUDION Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies Stadens nämnder och bolag skall upprätta riktlinjer för resande omfattande såväl resande

Läs mer

Smart bilist på väg En broschyr om bilpooler Bilpool för den smarta bilisten! Ien bilpool är Du fri från bekymmer och det är nästan lika smidigt som med egen bil, men oftast mycket billigare Bilpool ligger

Läs mer

Ink 2012 08. MÄL Medarbetare och förtroendevalda ska vid resor orsaka så lite miljöpåverkan som det är möjligt.

Ink 2012 08. MÄL Medarbetare och förtroendevalda ska vid resor orsaka så lite miljöpåverkan som det är möjligt. ~SAlA lt01 KOMMUN Bilaga KS 2012/106/1 SALA KOMMUN Ink 2012 08 2012 05 08 DIARIENR: 2012/ POLICY KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Kommunfullmäktige Resepolicy för Sala kommun MÄL Medarbetare och förtroendevalda

Läs mer

Höörs kommun. Övergripande förstudie av kommunens fordonshantering. Audit KPMG AB 21 maj 2012 Antal sidor: 8

Höörs kommun. Övergripande förstudie av kommunens fordonshantering. Audit KPMG AB 21 maj 2012 Antal sidor: 8 kommunens fordonshantering Audit KPMG AB 21 maj 2012 Antal sidor: 8 Innehåll 1. Sammanfattning 2. Bakgrund 3. Syfte och avgränsning 4. Metod 5. Policys och styrdokument 5.1 Fordonshantering 5.1.1 Iakttagelser

Läs mer

Rätt fordon som sköts på rätt sätt

Rätt fordon som sköts på rätt sätt Rätt fordon som sköts på rätt sätt Svenska kommuner hanterar många fordon. I detta avsnitt beskrivs hur kommuner kan få bättre kontroll på sina bilar. Grunden i god fordonsekonomi handlar om följande:

Läs mer

Politiskt initiativ - Inför samordnad varudistribution i Karlstad

Politiskt initiativ - Inför samordnad varudistribution i Karlstad Dnr KS-2011-160 Dpl 00 sid 1 (6) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Tjänsteyttrande 2013-05-03 Ellika Andersson Ellika Andersson@karlstad.se Politiskt initiativ - Inför samordnad varudistribution i Karlstad Dnr KS-2011-160

Läs mer

Policy för inköp och användande av fordon/maskiner

Policy för inköp och användande av fordon/maskiner 2003-11-20 1 Leif Pettersson Miljö och stadsbyggnadsförvaltningen H Kommunstyrelsen Policy för inköp och användande av fordon/maskiner i Haninge kommun. Allmänt Denna policy gäller för inköp och användning

Läs mer

Rese- och trafiksäkerhetspolicy för anställda i Bengtsfors kommun

Rese- och trafiksäkerhetspolicy för anställda i Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret Anders Alin POLICY Antagen av Fullmäktige Paragraf 60 1(5) Rese- och trafiksäkerhetspolicy för 2 Omfattning Denna policy gäller samtliga medarbetare i Bengtsfors koncern. Policyn

Läs mer

RAPPORT. Genomlysning av Kalmar kommuns fordonspark. Analys & Strategi 2013-02-12

RAPPORT. Genomlysning av Kalmar kommuns fordonspark. Analys & Strategi 2013-02-12 RAPPORT Genomlysning av Kalmar kommuns fordonspark 2013-02-12 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Resepolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-20, 75

Resepolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-20, 75 Resepolicy Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-20, 75 Resepolicy Denna resepolicy är antagen av kommunfullmäktige 2011-06-20, 75 och gäller from 2011-07-01. Omfattning Policyn är kommunövergripande och

Läs mer

2013-11-13. Rapport från kommunrevisorerna avseende granskning av rutiner för bilanvändning

2013-11-13. Rapport från kommunrevisorerna avseende granskning av rutiner för bilanvändning KARLSKOGA KOMMUN Kommunstyrelsen 2013-11- 1 4 ~ KARLSKOGA KOMMUN "ld'. Revisionen 2013-11-13 Samhällsbyggnadsnämnden Socialnämnden För kännedom: Kommunfullmäktige Rapport från kommunrevisorerna avseende

Läs mer

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets

Läs mer

Effektivare fordonsanvändning i en kommun Tjänstebilpool! Eller var ska vi börja Pernilla Hyllenius Mattisson Trivector Traffic

Effektivare fordonsanvändning i en kommun Tjänstebilpool! Eller var ska vi börja Pernilla Hyllenius Mattisson Trivector Traffic Effektivare fordonsanvändning i en kommun Tjänstebilpool! Eller var ska vi börja Pernilla Hyllenius Mattisson Trivector Traffic Hur ser bilanvändningen ut i er kommun? Vad kännetecknar en kommunal tjänstebilpool?

Läs mer

Konsten att bli en omtänksam, grön och smart bilist. Kampanjen för ett vettigare sätt att röra sig i trafiken

Konsten att bli en omtänksam, grön och smart bilist. Kampanjen för ett vettigare sätt att röra sig i trafiken Konsten att bli en omtänksam, grön och smart bilist. Kampanjen för ett vettigare sätt att röra sig i trafiken Att köra en stor stadsjeep istället för vanlig bil under ett år, ger upphov till lika stort

Läs mer

Policy. Regler och riktlinjer för resor och trafiksäkerhet. Sida 1/5

Policy. Regler och riktlinjer för resor och trafiksäkerhet. Sida 1/5 Sida 1/5 Regler och riktlinjer för resor och trafiksäkerhet Syfte Tjänsteresor och transporter ska företas så kostnadseffektivt som möjligt med hänsyn till verksamhetens krav och medarbetarnas individuella

Läs mer

Klicka här för Utsläpp att ändra format på. Klicka här för att ändra format på. bakgrundsrubriken. bakgrundsrubriken.

Klicka här för Utsläpp att ändra format på. Klicka här för att ändra format på. bakgrundsrubriken. bakgrundsrubriken. Miljöfordon och förnybara drivmedel Vad kan vi göra här och nu? Klicka Möjligheter här för att ändra och format begränsningar på Upplägg Utmaningar och mål Möjligheter och begränsningar Vad kan vi göra

Läs mer

Centralisering av kommunens fordonspark. Dnr KS 2010-275

Centralisering av kommunens fordonspark. Dnr KS 2010-275 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2011-04-19 FALKENBERG 136 Centralisering av kommunens fordonspark. Dnr KS 2010-275 KS Beslut Arbetsutskottet föreslår

Läs mer

Strategi för energieffektivisering 2011-2020

Strategi för energieffektivisering 2011-2020 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...

Läs mer

Hogia Transport Systems

Hogia Transport Systems Hogia Transport Systems Lösningar för miljöanpassade transporter hjälper företag utvecklas Hogia Transport Systems och miljön Vi lever idag i en värld med ett ständigt ökat behov av transporter för både

Läs mer

Avesta kommun. Kommunens system för hantering av tjänstebilar. Revisionsrapport. KPMG AB 17 juni 2011 Antal sidor: 10

Avesta kommun. Kommunens system för hantering av tjänstebilar. Revisionsrapport. KPMG AB 17 juni 2011 Antal sidor: 10 Kommunens system för hantering av tjänstebilar Revisionsrapport KPMG AB 17 juni 2011 Antal sidor: 10 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte och avgränsning 2 4. Revisionskriterier 2 5. Ansvarig

Läs mer

Policy för resor och transporter

Policy för resor och transporter POLICY DATUM 2013-03-18 Policy för resor och transporter Detta dokument ersätter KS beslut 2005-11-07, KS 98. Transporter svarar för en betydande del av kommunens kostnader och miljöpåverkan. Kommunen

Läs mer

Resepolicy för Malmö stad. Malmö stads policy för resor och möten gäller alla medarbetare i kommunen. Den avser alla resor i tjänsten.

Resepolicy för Malmö stad. Malmö stads policy för resor och möten gäller alla medarbetare i kommunen. Den avser alla resor i tjänsten. Lll löm, kmkåkpsenast sparat av bodnoräöbodnor Sidan 1-08-08öl, Resepolicy för Malmö stad med riktlinjer Resepolicy godkänd av kf 14/12 1995, 213, bih 152. Ändr av kf 20/12 2010, 274, bih 169. Riktlinjer

Läs mer

Tekniska nämndens yttrande över revisionens granskningsrapport - efterlevnad av riktlinjer för tjänsteresor

Tekniska nämndens yttrande över revisionens granskningsrapport - efterlevnad av riktlinjer för tjänsteresor YTTRANDE 1 av 7 2015-02-06 Tekniska nämndens yttrande över revisionens granskningsrapport - efterlevnad av riktlinjer för tjänsteresor 1. Beställning av tjänsteresor av upphandlade leverantörer Tekniska

Läs mer

Riktlinjer för tjänsteresor och hotellbokningar inklusive resebilaga

Riktlinjer för tjänsteresor och hotellbokningar inklusive resebilaga Riktlinjer för tjänsteresor och hotellbokningar inklusive resebilaga Fastställda av kommunstyrelsen 2005-04-04 67 Reviderade och fastställda av kommunstyrelsen 2008-10-06 270 Allmänt Riktlinjerna gäller

Läs mer

Riktlinjer. Resor i tjänsten

Riktlinjer. Resor i tjänsten Riktlinjer Resor i tjänsten Beslutsdatum och beslutsfattare 4 Omfattning 4 Värdegrund 4 Syfte/inriktning 4 Ansvar 4 Effektivitet/val av färdsätt 4 Uppföljning 5 Riktlinjer för tjänsteresor inom kommunen

Läs mer

Policy. Policy för fordon och tillämpningsanvisningar. Sida 1/12

Policy. Policy för fordon och tillämpningsanvisningar. Sida 1/12 Sida 1/12 Policy för fordon och tillämpningsanvisningar Kungsbacka kommuns fordonspolicy ställer höga krav på de bilar vi använder. Alla bilar kommunen köper eller leasar ska uppfylla strikta miljö- och

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

Biogas som drivmedel Östersund

Biogas som drivmedel Östersund Biogas som drivmedel Östersund Kommunens klimatmål i Agenda 21 och i miljöledningssystem 75% av kommunförvaltningens fordon och motorredskap ska vara anpassade för och drivas med förnyelsebara bränslen..

Läs mer

Riktlinjer för fordon och drivmedel inom Södertälje kommun

Riktlinjer för fordon och drivmedel inom Södertälje kommun Datum 2015-01-12 Enhet Samhällsbyggnadskontoret Riktlinjer för fordon och drivmedel inom Södertälje kommun Allmänt Riktlinjer för fordon och drivmedel omfattar alla nämnder och helägda kommunala bolag

Läs mer

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15 PROTOKOLL 14 (27) KS 148 Dnr 2013/KS214 400 Remiss - Regional strategi och handlingsplan för biogas för Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Biogas Sydost har kommit in med förslag till regional strategi

Läs mer

Yttrande över motion 2008:5 av Vivianne Gunnarsson (MP) om landstingets förmånsbilar

Yttrande över motion 2008:5 av Vivianne Gunnarsson (MP) om landstingets förmånsbilar 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsstyrelsen Yttrande över motion 2008:5 av Vivianne Gunnarsson (MP) om landstingets förmånsbilar Ärendet I motionen föreslås att Stockholms läns landsting

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor; SFS 2009:1 Utkom från trycket den 20 januari 2009 utfärdad den 8 januari 2009. Regeringen föreskriver

Läs mer

Kontaktperson Eva Danielsson Friberg/ Jan-Olof Stoor

Kontaktperson Eva Danielsson Friberg/ Jan-Olof Stoor Riktlinjer och rutiner för hantering av kommunens bilar 2014-10-24 Antagen av Kommunstyrelsen 2014-11-26 265 Dnr 2014-000398 Kontaktperson Eva Danielsson Friberg/ Jan-Olof Stoor Innehållsförteckning 1

Läs mer

Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon

Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon Heini-Marja Suvilehto (Hippu) Enheten för policystyrning 08-586 21 741 E-post: heini-marja.suvilehto@kkv.se

Läs mer

Värmdö kommun. Granskning av kommunens system för hantering av tjänstebilar. Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 16 oktober 2012 Antal sidor: 7

Värmdö kommun. Granskning av kommunens system för hantering av tjänstebilar. Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 16 oktober 2012 Antal sidor: 7 Granskning av kommunens system för hantering av tjänstebilar Revisionsrapport Offentlig sektor KPMG AB 16 oktober 2012 Antal sidor: 7 KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International

Läs mer

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011 Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011 Selina Malik, miljöstrateg Hörby kommun 2011-03-30 1 Övergripande sammanfattning Totalt användes 20 973 MWh energi år 2011 till kommunens byggnader

Läs mer

Inventering av miljöbilspriser på andrahandsmarknaden. Miljöbilar i Stockholm Rapport 2006 12 06

Inventering av miljöbilspriser på andrahandsmarknaden. Miljöbilar i Stockholm Rapport 2006 12 06 Miljöbilar i Stockholm Rapport 2006 12 06 Miljöbilar i Stockholm är en satsning inom Stockholms Stad med syfte att snabba på övergången till miljöbilar och förnybara fordonsbränslen. Miljöförvaltningen,

Läs mer

Revisionsrapport Oxelösunds kommun

Revisionsrapport Oxelösunds kommun Revisionsrapport Granskning av intern kontroll i hantering av kommunens och bolagens bilar Oxelösunds kommun Andreas Gustavsson Stefan Knutsson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

BIOGASEFTERFRÅGAN I STRÄNGNÄS KOMMUN

BIOGASEFTERFRÅGAN I STRÄNGNÄS KOMMUN BIOGASEFTERFRÅGAN I STRÄNGNÄS KOMMUN Studie av biogasefterfrågan i Strängnäs kommun 2013-11-20 Sverige AB Linda Aldebert-Karlsson Sammanfattning har, på uppdrag av Strängnäs Biogas AB, genomfört en studie

Läs mer

Rese- och transportpolicy för Åmåls kommun

Rese- och transportpolicy för Åmåls kommun Rese- och transportpolicy för Åmåls kommun Detta dokument Rese- och transportpolicy Dnr KS 2014/191 Ersätter tidigare dokument Kommunens resepolicy dnr KF 105/2008 Rese- och transportpolicy tillämpning

Läs mer

Fördjupning av resultat från resvaneundersökningen. samt kvantifiering av potential för kommunens interna resor och transporter. Koucky & Partners AB

Fördjupning av resultat från resvaneundersökningen. samt kvantifiering av potential för kommunens interna resor och transporter. Koucky & Partners AB Fördjupning av resultat från resvaneundersökningen 2014 samt kvantifiering av potential för kommunens interna resor och transporter 2015 Koucky & Partners AB På uppdrag av Ludvika kommun Titel: Fördjupning

Läs mer

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TUNGA FORDON MILJÖSTYRNINGSRÅDET VERSION 3.0 DATUM 2009-12-21 UPPHANDLINGS- KRITERIER FORDON

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TUNGA FORDON MILJÖSTYRNINGSRÅDET VERSION 3.0 DATUM 2009-12-21 UPPHANDLINGS- KRITERIER FORDON UPPHANDLINGS- KRITERIER OMFATTNING TUNGA För att vara säker på att du använder senaste versionen av detta dokument besök www.msr.se/kriterier/. Där finns också mer information om Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier.

Läs mer

Granskning av kommunens leasingbilar

Granskning av kommunens leasingbilar www.pwc.se Revisionsrapport Stina Björnram Granskning av kommunens leasingbilar Surahammars kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning och bakgrund...2 2.1.

Läs mer

2011/16/2010 FORDONS DROG OCH ALKOHOLPOLICY

2011/16/2010 FORDONS DROG OCH ALKOHOLPOLICY 2011/16/2010 Lift EQ FORDONS DROG OCH ALKOHOLPOLICY Miljö, Hälsa och Säkerhet Lift EQ Scandinavia AB vill med sin policy begränsa miljöpåverkan och hälsoeffekter som uppstår genom inköp och drift med företagets

Läs mer

Bilen och miljön Våren 2013

Bilen och miljön Våren 2013 Bilen och miljön Våren 2013 OM SBM Bilägarpanel SBM Bilägarpanel är en konsument- och användarpanel sammansatt av ett stort antal bilägare med varierande ålder, kön, social bakgrund, trafikvana och bilerfarenhet.

Läs mer

Syfte: Alla resor som omfattas av resepolicyn ska vara trafiksäkra, kostnadseffektiva och miljöanpassade.

Syfte: Alla resor som omfattas av resepolicyn ska vara trafiksäkra, kostnadseffektiva och miljöanpassade. 1 Resepolicy Denna policy gäller för alla resor som sker inom tjänsten och som betalas av Linköpings kommun Policyn ska även utgöra ett styrdokument vid upphandling av resor, transporter och inköp/leasing

Läs mer

Gasbilar i Höörs Kommun - en målsättning. www.hoor.se

Gasbilar i Höörs Kommun - en målsättning. www.hoor.se - en målsättning Dokument Lokala miljömål Fordonsupphandling Inköpspolicy för motorfordon Lokala miljömål Andelen miljöfordon enligt Vägverkets miljöfordonsdefinition vid inköp av fordon till kommunens

Läs mer

Reviderad Omsorgsförvaltningen 2009-07-06 2007-10-15 I.S. 2009-08-25 Planeringsförutsättningar influensapandemi

Reviderad Omsorgsförvaltningen 2009-07-06 2007-10-15 I.S. 2009-08-25 Planeringsförutsättningar influensapandemi Reviderad Omsorgsförvaltningen 2009-07-06 2007-10-15 I.S. 2009-08-25 Planeringsförutsättningar influensapandemi Enl. rekommendationer från WHO, krisberedskapsenheten, Länsstyrelsen och Socialstyrelsen

Läs mer

Kommunens resor och fordonshantering. Analys och förslag

Kommunens resor och fordonshantering. Analys och förslag Kommunens resor och fordonshantering Analys och förslag Koncernledningsstaben David Larsson Juni 2010 Sammanfattning Att arbeta med kommunal verksamhet innebär bland annat att resa. Det kan vara resor

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Diagram för exempelkommun Växjö

Diagram för exempelkommun Växjö Diagram för exempelkommun Växjö Indikatorer för kommunen som helhet (som geografiskt område) Huvudet - Index för måluppfyllelse Fossil energianvändning i nya personbilar (H2_KH) % Måluppfyllelse (H2_KH)

Läs mer

Riktlinjer för miljö- och trafiksäkerhetskrav i upphandlingar av lätta fordon i Mölndals stad

Riktlinjer för miljö- och trafiksäkerhetskrav i upphandlingar av lätta fordon i Mölndals stad 2011-06-29 Riktlinjer för miljö- och trafikskrav i upphandlingar av lätta fordon i Mölndals stad Syfte Syftet med riktlinjerna är att underlätta tillämpningen för de av kommunfullmäktige antagna miljömålen

Läs mer

Anvisning till: Riktlinjer för inköp av personbilar. Enköpings kommun

Anvisning till: Riktlinjer för inköp av personbilar. Enköpings kommun Anvisning till: Riktlinjer för inköp av personbilar Enköpings kommun Denna vägledning till dokumentet Riktlinjer för inköp av personbilar i Enköpings kommun ger en djupare förklaring till de olika skrivningarna

Läs mer

Heini-Marja Suvilehto

Heini-Marja Suvilehto MILJÖANPASSAD UPPHANDLING AV TRANSPORTER Heini-Marja Suvilehto BEHOVS- ANALYS UPPHANDLING VILKA KRAV KAN MAN STÄLLA HÅLLBAR UPPHANDLING AV FORDON OCH TRANSPORTER UPPFÖLJNING BEHOVSANALYS FORDON Kan ni

Läs mer

Samordnad varudistribution. En distributionslösning i Halmstads kommun

Samordnad varudistribution. En distributionslösning i Halmstads kommun Samordnad varudistribution En distributionslösning i Halmstads kommun Bakgrund: En ohållbar situation Transporterna står för hälften av koldioxidutsläppen i Halland Mycket tung trafik i centrala Halmstad

Läs mer

Riktlinjer för inköp av personbilar i Enköpings kommun

Riktlinjer för inköp av personbilar i Enköpings kommun Bilden ur Enköpings kommuns grafiska riktlinjer - Grafisk profil. Riktlinjer för inköp av personbilar i Enköpings kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2011-03-07, KS2011/106 Omfattning och syfte Riktlinjerna

Läs mer

MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik R

MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik R Ersätter Utbytt den Sign 1:5 Inledning Kommunens verksamhet medför att ett stort antal resor och transporter genomförs varje år. Det är viktigt att dessa resor och transporter sker kostnadseffektivt, trafiksäkert

Läs mer

Presentation. Jonas Lööf Arbetat med bilar & miljö sedan 1997 Projektansvarig Miljöfordon Syd. jonas@miljofordonsyd.se Mobil: 0706-550771

Presentation. Jonas Lööf Arbetat med bilar & miljö sedan 1997 Projektansvarig Miljöfordon Syd. jonas@miljofordonsyd.se Mobil: 0706-550771 Fordonsanalys - ett verktyg för en energieffektivare fordonspark? Kristianstad 2011-01-24 Presentation Jonas Lööf Arbetat med bilar & miljö sedan 1997 Projektansvarig Miljöfordon Syd jonas@miljofordonsyd.se

Läs mer

Energieffektivisering av transporter

Energieffektivisering av transporter Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2013

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2013 Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2013 Selina Malik, miljöstrateg Hörby kommun 2014-03-28 1 Övergripande sammanfattning Totalt användes 20 736 MWh energi år 2013 till kommunens byggnader

Läs mer

tokiga transporter SPN-uppdrag

tokiga transporter SPN-uppdrag HUVUDUPPGIFT: Hur reser vuxna egentligen? 1. Hur reser vuxna egentligen? Välj ut en vuxen i din närhet som du litar på och träffar ofta. Välj ut tre dagar under arbetsveckan (måndag till fredag) då du

Läs mer

Aktiviteter Del 2. Underlag hållbara beslut

Aktiviteter Del 2. Underlag hållbara beslut Aktiviteter Del 2. Underlag hållbara beslut Bilaga till slutrapport för åtgärd 13 Mobilitetsnätverk Klimp 2004-2008 Innehåll Del 2. Underlag hållbara beslut Hållbara kommunala transporter.............................................

Läs mer

Rapport. Klimatneutrala godstransporter på väg KNEG 2014-08-12

Rapport. Klimatneutrala godstransporter på väg KNEG 2014-08-12 Rapport Klimatneutrala godstransporter på väg KNEG 14-08-12 Innehåll Genomförande 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Slutsatser 7 Resultat 9 Miljöaspekten viktig vid upphandling 10 Miljökrav i upphandling

Läs mer

värm upp på vägen föräldrainformation om smartare resor till och från träningen1

värm upp på vägen föräldrainformation om smartare resor till och från träningen1 värm upp på vägen föräldrainformation om smartare resor till och från träningen1 Alla vinner på smartare idrottsresor kontakt Katarina Bååth, katarina.baath@regionorebro.se Energikontoret Regionförbundet

Läs mer

Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp

Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp Det goda livet Presentation om Inköp Vår vision Som Sveriges ledande serviceleverantör bidrar vi till det goda livet Kort

Läs mer

Simrishamn, VPS, David Weiner, dweiner Utfärdardatum: 2011-08-19 Sida 1

Simrishamn, VPS, David Weiner, dweiner Utfärdardatum: 2011-08-19 Sida 1 Sida 1 Miljöpåverkan från transporter Vilka är alternativen Volvos miljöbilar Elsattsningen One Tonne Life Säkerhet i alla faser Sida 2 Utställda bilar C30 DRIVe (115 hk) Bränsleförbrukning 0,38 l/mil

Läs mer

Redovisning av uppdrag att initiera en el-bilpark i kommunen

Redovisning av uppdrag att initiera en el-bilpark i kommunen Tjänsteutlåtande 0 Österåker S«Samhällsb/ggnadsförvaltningen Kristina Eriksson Datum 2014-10-20 Dnr KS 2013/0103-410 Till Kommunstyrelsen Redovisning av uppdrag att initiera en el-bilpark i kommunen Beslutsförslag

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör lastbil ska hålla hastighetsgränserna och

Läs mer