Kan insatser från FHV motivera till livsstilsförändring som medför bättre hälsa?

Transkript

1 Kan insatser från FHV motivera till livsstilsförändring som medför bättre hälsa? Författare: Erna Nielsen Haluxa Arbetsmiljö AB Laxå Handledare: Håkan Löfstedt Arbets- och miljömedicinska kliniken, Örebro Projektarbete vid Företagssköterskeutbildning 40 poäng, , Örebro universitet och Arbets- och miljömedicinska kliniken, Örebro

2 Förord Föreliggande arbete har utförts som projektarbete i utbildningen till företagssköterska 40 poäng år vid Örebro universitet och Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset, Örebro. Arbetet har utförts vid Haluxa AB i Laxå. Handledare vid Arbets- och miljömedicinska kliniken Örebro överläkare Håkan Löfstedt. Undertecknad står ensam som ansvarig för innehållet i rapporten. Detta innebär att Arbets- och miljömedicinska kliniken inte ansvarar för innehållet i rapporten. Laxå i februari 2008 Erna Nielsen Företagssköterska Haluxa AB Casselgatan Laxå Telefon: Fax: E-post: erna.nielsen@haluxa.se Kursansvarig: Sofia Loodh Arbets- och miljömedicinska kliniken Ansvarig examinator: Carl-Göran Ohlson Arbets- och miljömedicinska kliniken Projektarbetets titel: Kan insatser från FHV motivera till livsstilsförändring som medför bättre hälsa?

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Bakgrund... 2 Syfte... 3 Studiegrupp... 3 Metod... 3 Resultat... 4 Diskussion... 5 Referenser... 6 Tabell... 7 Bilaga Bilaga Bilaga

4 Sammanfattning Nielsen, E. Kan insatser från FHV motivera till livsstilsförändringar som medför bättre hälsa? Projektarbete i Företagssköterskeutbildning 40 poäng. Syftet med studien var att se om motiverande samtal påverkade vikt, midjemått, BMI samt kondition. Företaget hade en önskan att få sin personal att motiveras till livsstilsförändringar i hälsofrämjande syfte. En öppen intervju med de 14 deltagarna angående nuvarande kost- och motionsvanor samt rådgivning hölls vid projektstarten. Deltagarna följdes upp vid fyra tillfällen med tre månaders mellanrum. Vikt, längd, midjemått mättes, BMI beräknades och konditionen testades. Regelbundna måltider införde 9 personer. Vatten som dryck samt minskade portionsstorlekar tog alla deltagarna till sig. Frukt- och grönsaksintaget ökade. Konsumtionen av godis, chips samt alkoholhaltiga drycker minskade i gruppen. Deltagarna var rökfria. Tre använde snus varav två lyckades sluta. Medelvikten sjönk med 2,4 kg per person från första till fjärde mättillfället medan maxvikten sjönk 6,7 kg. Midjemåttsminskningen var 3,8 cm per person och maxvärdet sjönk 11 cm. BMI gick ned 0,8 kg/m² per person och maxvärdet gick ned 2,7 kg/m². Konditionstestvärdet steg 7 ml/kg x min och maxvärdet gick upp 13 ml/kg x min. Motivationsbrist var den faktor som fick vissa deltagare att stå stilla i sina mätvärden. Sammanfattningsvis gjorde gruppen framsteg i både viktnedgång och kondition, men projektets uppläggning tillät dock inga slutsatser om interventionens betydelse för resultatet. Det var positivt att övervägande delen av deltagarna hade motivation och kunde ta till sig livsstilsförändringar. Från FHV kan vi motivera och informera, deltagarna måste själva välja vilka livsstilsförändringar som ska ske och därifrån kan vi gemensamt bygga vidare. Effekter av friskvårdssatsningar på arbetsplatser, fysiologiska och mentala av regelbunden fysisk aktivitet finns presenterade i en översiktsartikel där 39 projekt ställts samman. Resultatet visade minskad frånvaro och ökad lönsamhet för företagen [1]. 1

5 Bakgrund Nationell och internationell erfarenhet visar att en hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande satsning på fysisk aktivitet och aktiv rehabilitering på arbetsplatser ger mindre frånvaro och ett gott socialt klimat på arbetsplatsen samt att de ekonomiska vinsterna vida överstiger kostnaderna för insatserna [1]. Enligt WHO är hälsa fullständig fysisk, psykisk och social välmåga och inte endast frånvaro av sjukdom. Traditionellt har hälsa varit målet och mätts som frånvaro av sjukdom. I ett modernt synsätt är hälsa mer ett medel för att uppnå god funktion i många avseenden och att kunna förverkliga sina mål i livet [1]. Övervikt och fetma ökar i alla åldrar sedan början av 1990-talet. Denna ökning kan ses som ett tecken på att vi rör oss för lite i förhållande till vårt energiintag. Övervikt och fetma ökar i alla socioekonomiska grupper men är störst bland personer med arbetaryrken. Den ökade andelen överviktiga beror sannolikt på matvanor och fysisk inaktivitet. Dessa går i dag inte att följa på ett tillfredställande sätt. Här behövs mer kunskap [2]. Undersökningar visar att var fjärde vuxen inte rör sig alls eller mycket lite på fritiden och att varannan vuxen rör sig för lite. Genom en ökad fysisk aktivitet kan vi motverka flera av våra stora folksjukdomar. Det kan räcka med 30 minuters daglig vardagsmotion för att få en bättre hälsa [3]. I avsikt att studera hur livsstilen kan påverkas av motiverande samtal initierades en studie på ett företag där man specialiserat sig på kundanpassningar av fordon, chassi och hytter som ligger utanför originalleverantörens typprogram samt specialanpassning av fordon direkt till generalagenturen eller andra kunder. Renovering av utbytesaggregat utförs också på företaget. Verksamheten innebär sammansvetsning/sammanfogning och montering av hytter och fordon. Verksamhetens processer är i regel uppbyggda vid flera produktionsstationer när det gäller serieproduktion medan övrig lågserieproduktion utförs på allmänna produktionsplatser. I sin nuvarande form har företaget funnits sedan 1999 då fyra privatpersoner gick in som ägare och sedan dess driver företaget. Företaget har 75 anställda varav 7 kvinnor fördelade på en i produktionen och övriga på tjänstemannasidan. De 68 männen är fördelade på 55 i produktionen och 13 tjänstemän. Svetsare, plåtslagare, lackerare, produktionstekniker, konstruktörer, inredare och administrativ personal finns anställda på företaget. Företaget antog ett friskvårdsprogram under hösten 2005 i avsikt att öka insatserna för att få personalen friskare [bilaga1]. I samband med detta erbjöd man också personalen stöttning av FHV med konditionshöjande och viktminskande åtgärder. Företaget ansåg att eget intresse i projektet skulle ge bäst resultat. Att uppmuntra och motivera medarbetarna till en sund livsstil och skapa förutsättningar för att få välmående och motiverade medarbetare ligger i linje med företagets friskvårdsprogram. Friskvård förefaller vara en lönsam investering för att få friska medarbetare. Företagsekonomen Stefan Lundström menar att friskvård är lönsamt och hävdar att varje krona som satsas på friskvård kan ge fem kronor tillbaka [5]. 2

6 På företaget genomfördes två kostföreläsningar som bevistades av 63 av de anställda på företaget. Vid föreläsningarna lades vikten vid: Regelbundna måltider 5-6 tillfällen per dag enligt tallriksmodellen och att tänka på portionsstorleken. Vatten som måltidsdryck och törstsläckare gärna 150 cl dagligen utöver det som dricks till måltid. Frukt och grönt gärna 0,5 kg per dag och godis som mest en gång i veckan. Vid föreläsningstillfällena gjordes en överenskommelse mellan personalen, ledningen samt FHV att ersätta den obligatoriska pizzan företaget stod för vid övertidsarbete, med sallad. Även vid julmiddagen gjordes några justeringar av innehållet då snaps samt öl uteslöts. Företaget bekostar gymkort sedan några år för alla anställda som så önskar. Syfte Genom motiverande samtal med företagssköterska åstadkomma livsstilsförändringar i hälsofrämjande syfte. Frågeställningar: Vilka livsstilsförändringar gjorde deltagarna med stöttning av FHV? Hur påverkades vikt, midjemått, Body Mass Index (BMI) och kondition? Studiegrupp 15 personer på företaget anmälde sig frivilligt, varav 7 var produktionsanställda män och på tjänstemannasidan deltog 5 män och 3 kvinnor. Medelåldern i hela gruppen var 44 år. Äldsta deltagaren var 63 år och den yngsta 35 år. Anställningstiden var i genomsnitt 16 år och varierade mellan 4 och 46 år. Metod Projektet pågick under perioden januari 2006 till februari En öppen intervju [bilaga 2] med rådgivning angående kost och motionsvanor hölls med varje deltagare vid starten av projektet. Mätning av vikt, längd och midjemått, beräkning av BMI [3] samt konditionstest ingick i studien. Viktkontrollen utfördes på samma våg med kläder utan skor. Midjemåttet mättes i navelhöjd strax efter en normal utandning i stående [4]. Konditionstest utfördes enligt Stråkenshus arbetspulstest. Testvärdet redovisades som maximal syreupptagning (ml/kg x min) [bilaga 3]. Deltagarna följdes upp vid 4 tillfällen med 3 månaders mellanrum. 3

7 Resultat En deltagare föll bort från studien p.g.a. nytt arbete och hans data redovisas inte. Medelvikten sjönk med 2,4 kg per person och maxvikten med 6,7 kg från första till fjärde mättillfället. Midjemåttsminskningen var 3,8 cm i genomsnitt och maxvärdet sjönk med 11 cm. BMI gick ned 0,8 kg/m² i genomsnitt och maxvärdet minskade med 2,7 kg/m². Konditionsvärdet steg 7 ml/kg x min och maxvärdet gick upp 13 ml/kg x min. 3 av deltagarna hade ingen önskan att gå ned i vikt och deltog för att höja konditionen. I gruppen fanns 11 personer med övervikt [BMI>25] och 3 personer hade normalvikt [BMI 20-25] [tabell 1]. Motionsvanorna före projektstarten varierade mellan 0-3 gånger per vecka och bestod av promenader med eller utan hund, cykling till arbetet, innebandy och badminton. En person uppgav sig träna fysiskt i konditionshöjande syfte med löpträning och simning. Två personer motionerade inte alls. Motionscykel använde två och gymträning utfördes av tre deltagare. Två personer åkte skidor och två deltagare spelade golf. En person gick på aerobics. Antalet tillfällen med fysisk aktivitet ökade till 3-5 tillfällen per vecka, bland åtta deltagare. En deltagare som inte motionerade innan projektet förändrade inte sin fysiska aktivitet under projektet då annat hela tiden kom ivägen. Negativa effekter med fysisk aktivitet som belastningsskador, vrickningar och muskelbristningar var det ingen i gruppen som rapporterade. En deltagare sålde bilen och cyklade till arbetet 12 km dagligen och fick på det sättet sin dagliga motion i transporten till arbetet. Deltagarna upplevde som svårast att bibehålla de konditionshöjande åtgärderna under semester och julhelgen. Alla 14 deltagarna åt regelbundet vid 3-5 tillfällen per dag. 10 personer trodde sig äta för mycket. Dryck till mat och som törstsläckare varierade. Fyra personer drack vatten innan projektstarten. Vatten användes som måltids- och törstsläckare av alla deltagarna. Regelbundna måltider med frukost, lunch och middag samt två mellanmål genomförde nio personer, fem deltagare angav tidsbrist för att laga mat vid två tillfällen per dag. Alla deltagare minskade sina portioner under tiden projektet pågick och ökade mängden med frukt och grönsaker. Målet på ½ kg frukt och grönsaker om dagen klarade de 3 kvinnliga deltagarna, vilka redan innan projektet hade ett större intag än männen. Fem deltagare införde godisdag 1 gång i veckan och fyra slutade äta godis och chips. Grupptrycket upplevdes positivt och en viss bevakning har skett mellan deltagarna och det har upplevts som stöttande. Fyra personer upplevde att orken och engagemanget hade ökat både i arbetet och på fritiden. Fem personer som ökade sin fysiska aktivitet upplevde att de fick en bättre sömn. Samtliga deltagare var vid projektstarten rökfria. Tre personer i gruppen använde snus och två lyckades sluta med snuset. En person uppgav sig blivit nykterist och tre personer drog ned på sin alkoholkonsumtion. 4

8 Diskussion Under 2005 genomförde företaget en friskvårdssatsning då personalen fick delta i ett projekt med stöttning av FHV i samband med konditionshöjande och viktminskande åtgärder. 14 personer fullföljde studien. Vikt, midjemått samt BMI minskade och konditionsvärdet ökade. Från FHV fanns önskemål om att ha kommit in lite tidigare i friskvårdsatsningen för att ha inspirerat ytterligare anställda att delta och fått en kontrollgrupp som jämförelse. Information är en bristvara och hade lite mera krut lagts där hade projektet säkerligen fått flera deltagare. Eftersom deltagarna rekryterades genom att anmäla intresse, kan dessa antas ha varit mer motiverade till förändringar än hela gruppen av anställda skulle ha varit. Detta innebar en selektion av studiedeltagare och skulle kunna innebära att utfallet i studien blev bättre än om slumpvis utvalda anställda erbjudits deltagande. Totalt sett utvecklades gruppens mätvärden till det positiva, men vissa deltagare hade brist på motivation och stod stilla i sina mätvärden. De studiedeltagare som hade önskan om att gå ner i vikt och hade motivation lyckades bäst. Livsstilsförändringar gör sig inte själva. Kondition är färskvara fick deltagarna erfara vid jul och semesterledighet när det var svårt att upprätthålla motionerandet. Regelbundenheten i fysisk aktivitet var för några mycket svårt att vidmakthålla. Fysisk inaktivitet har många negativa konsekvenser för individen och samhället i stort. Det bidrar bland annat till nedsatt fysisk arbetsförmåga, ökad allmän sjuklighet, för tidig död, ökad belastning på sjukvården och försämrad ekonomi för individ och samhälle. I motsvarande grad innebär regelbunden fysisk aktivitet i allmänhet ett större välbefinnande, ökat självförtroende och god fysisk arbetsförmåga, vilket ökar livskvaliteten [1]. Livsstilsförändringar tar tid och de förändringar gruppen gjorde i form av ändrade mat- och dryckesvanor var hos samtliga till det bättre. Att implementera nya livsstilsfaktorer är inte lätt och vid personalens hälsokartläggningar framkom att den kontinuerliga individuella uppföljningen ansågs viktig för motivationen. En studie som gjordes vid företagssköterskeutbildningen i Örebro författad av Ulrica Fridén kom till samma slutsats angående livsstilsförändringar. Det tar tid och budskapen ska upprepas flera gånger så kunskapen successivt kan leda till förändring. Punktinsatser för att nå en långsiktig förändring räcker inte, långsiktighet och kontinuitet är viktigt [6]. Det är också viktigt att se helheten där livsstilen är en del, att ha resurser för att klara vardagen i ett ständigt ökande tempo både vad gäller arbetslivet och samhället i övrigt. Sammanfattningsvis gjorde gruppen framsteg i både viktnedgång och kondition, men projektets uppläggning tillät dock inga slutsatser om interventionens betydelse för resultatet. Det var positivt att övervägande delen av deltagarna hade motivation och kunde ta till sig livsstilsförändringar. Från FHV kan vi motivera och informera, deltagarna måste själva välja vilka livsstilsförändringar som ska ske och därifrån kan vi gemensamt bygga vidare. Effekter av friskvårdssatsningar på arbetsplatser, fysiologiska och mentala av regelbunden fysisk aktivitet finns presenterade i en översiktsartikel där 39 projekt ställts samman. Resultatet visade minskad frånvaro och ökad lönsamhet för företagen [1]. 5

9 Referenser 1. Folkhälsoinstitutet. Fysisk aktivitet för nytta och nöje 1999:8. 2. Hälsorelaterade levnadsvanor vad vet vi och vad behöver vi veta? Statens folkhälsoinstitut, Rapport 2003:17 (rev. Version 2003:27). 3. Angerlöw B. Friskare arbetsplatser. Lund: Studentlitteratur; World Health Organization Screening for interventions. In: Physical status: the use and interpretation of anthropometry. Report of a WHO Expert Committee. Geneva: World Health Organization, 1995: (WHO Technical Report Series 854). 5. Apotekets råd om övervikt. Stockholm. Apoteket AB; Fridén U. Livsstilsförändringar vid hälsokontroller. Projektarbete vid Företagssköterskeutbildningen 40 poäng, , Örebro Universitet Arbets- och miljömedicinska kliniken, Örebro. 6

10 Tabell Tabell 1. Projektdeltagarnas vikt, midjemått, body mass index (BMI) och konditionstestvärde vid de fyra uppföljningarna och förändring mellan första och fjärde uppföljningen. Deltagare 1:a test 2:a test 3:e test 4:e test Förändring mellan 1:a och 4:e test (n=14) Vikt (kg) 88,5 86,6 85,3 86,1-2,4 Variationsvidd 72,9-72,8-70,0-72,9- -6, ,5 106,9 101,3 101,8 Midjemått (cm) 101,8 99,4 97,0 98,0-3,8 Variationsvidd , BMI (kg/m²) 28,4 27,8 27,4 27,6-0,8 Variationsvidd 23,8-36,5 23,4-36,2 23,4-34,1 23,2-33,8-2,7-(-0,6) Konditionsvärde (ml/kg x 31,3 38,5 38,4 38,3 7,0 min) Variationsvidd

11 Bilaga 1 8

12 Bilaga 2 Intervjufrågor 1. Vilka kostvanor har du idag? 2. Hur många måltider äter du under en dag? 3. Vad dricker du till mat? 4. Vad dricker du för att släcka törst? 5. Hur mycket frukt och grönsaker äter du på en dag? 6. Vilken motionsdos har du idag? 7. Vad vill du ändra på när det gäller kosten och måltiderna? 8. Vad vill du att ändra på vad det gäller dryckesvanor inkluderat alkohol? 9. Kan du lägga till mera frukt och grönsaker? 10. Vad kan du lägga till i konditionshöjande syfte? 9

13 Bilaga 3 10