Vägledning för vård och stöd vid missbruk och beroende i Skaraborg
|
|
- Lisbeth Sandberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vägledning för vård och stöd vid missbruk och beroende i Skaraborg Gemensamt ansvar, samverkan och samordning Reviderad En delregional tillämpning av Överenskommelse mellan kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen om samarbete och samordning av insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning ( ), till stöd för lokala överenskommelser om samarbete. 1
2 Projektgruppen Projektgruppen som har sammanställt vägledningen är: Anders Dahlberg Marianne Gustafson Bengt Höglander Anna-Lena Ingelhag Ingela Skarin Tomas Sörman Matilda Tomic Enhetschef, Beroendeenheten och VUP Falköping, SkaS Verksamhetsutvecklare, SkaS Socialchef, Tidaholms kommun Enhetschef, VUP Lidköping, SkaS Enhetschef, Vuxenenheten, Mariestads kommun Kriminalvårdsinspektör, Kriminalvården Projektledare, Skaraborgs kommunalförbund Vårdsamverkan Vuxna Psykiatri Missbruk Vägledning för missbruks- och beroendevård i Skaraborg är antagen av samverkansgruppen Vuxna Psykiatri Missbruk, Vårdsamverkan Skaraborg. En översyn och revidering av vägledningen har genomförts hösten Följande personer har ingått i den arbetsgrupp som har reviderat dokumentet: Ulrika Bergman Håkan Blom Inger Böl Lotta Hjoberg Birgitta Junvik Björn Millton Malin Nilsson Matilda Tomic Avdelningschef socialpsykiatriska avdelningen, Skövde kommun Brukarrådet för missbruksfrågor i Västra Götaland Verksamhetsutvecklare, SkaS Socialchef, Mariestads kommun Socionom/KBT-terapeut, Beroendeenheten, SkaS Psykiatrisjuksköterska, Guldvingens VC, Närhälsan Enhetschef Beroendeenheten, SkaS Koordinator för samverkansgruppen Vuxna Psykiatri Missbruk 2
3 Innehåll Projektgruppen... 2 Vårdsamverkan Vuxna Psykiatri Missbruk... 2 Inledning... 4 Mål... 4 Huvudmännens uppdrag och ansvar... 4 Vård- och omsorgsprocess för personer med missbruks- och beroendeproblem i Skaraborg... 5 Förklaring vård- och omsorgsprocessen Förebygga missbruk och beroende Uppmärksamma och identifiera Utreda/diagnostisera Stödja/vårda/behandla Följa upp, avsluta Samordnad individuell plan (SIP) enligt gemensam riktlinje Samverkan och samordning med kriminalvården Barn Anmälningsskyldighet - 14 kap 1 Socialtjänstlagen Barns medverkan vid möten Tillnyktring Avvikelser i samverkan Brukarinflytande Kostnadsfördelning mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna Revidering av vägledning Referenslista
4 Inledning Denna vägledning har arbetats fram av en projektgrupp bestående av representanter från VGregion, kommuner (socialtjänst) och kriminalvård utifrån ett uppdrag av Vårdsamverkan Skaraborgs styrgrupp. Beslut: Utgångspunkter för vägledningen är Överenskommelse mellan kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen om samarbete och samordning av insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning ( ) och Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende (2015). Vägledningen för Skaraborg syftar till att tydliggöra huvudmännens uppdrag och det gemensamma ansvaret för samverkan och samordning. Vägledningen är tänkt att utgöra en grund och ett stöd för upprättandet av lokala överenskommelser om samarbete. Vägledning för vård och stöd vid missbruk och beroende i Skaraborg vänder sig till chefer och medarbetare inom socialtjänst, primärvård, specialistpsykiatri och kriminalvård. Den målgrupp som avses i denna vägledning är personer som missbrukar eller är beroende av alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel och som är över 18 år. Mål Att få en förbättrad samordning mellan huvudmännen för att tillgodose enskildas samlade behov av hälso- och sjukvård och socialtjänst. Att stärka patientens/klientens/brukarens medverkan och delaktighet vid planering, genomförande och uppföljning av insatser. Att stöd, vård och behandling ska ske utifrån bästa tillgängliga kunskap. Huvudmännens uppdrag och ansvar En fungerande samverkan bygger på kunskap om det egna uppdraget, men också en kännedom om andra huvudmäns uppdrag och ansvar för vård och stöd vid missbruk och beroende. Det krävs också ett gemensamt ansvarstagande för angelägna insatser som kan uppstå i gråzonen mellan huvudmännens lagstadgade ansvarsområden. För att skapa en överblick har en vård- och omsorgsprocess sammanställts som illustrerar patientens/klientens/brukarens väg och huvudmännens uppdrag och ansvar. Västra Götalandsregionen Skaraborg har i vård- och omsorgsprocessen delats på två nivåer: primärvård och specialistpsykiatri. Samverkan/Samordning har lagts som en röd tråd genom hela processen. 4
5 Styrande dokument: Överenskommelse mellan kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen om samarbete och samordning av insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning ( ), Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende (2015), socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen, lag om vård av missbrukare i vissa fall, lag med särskilda bestämmelser om vård av unga, patientlagen, Regional medicinsk riktlinje-ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Vård- och omsorgsprocess för personer med missbruks- och beroendeproblem i Skaraborg 1. Förebygga missbruk/beroende 2. Uppmärksamma och identifiera 3. Utreda/ diagnostisera 4. Stödja/vårda/ behandla 5. Följa upp, avsluta 1:1 Den enskilde Egenansvar för hälsosam livsstil 2:1 Den enskilde Kontakt med socialtjänst, primärvård eller specialistpsykiatri. 3:1 Den enskilde Medverkan och delaktighet vid utredning. 4:1 Den enskilde Medverkan och delaktighet vid planering och genomförande. 5:1 Den enskilde Medverkan och delaktighet vid uppföljning. 1:2 Socialtjänst Alkohol- och drogförebyggande insatser, information om de hjälpmöjligheter som finns. 2:2 Socialtjänst Rådgivning. Användning av AUDIT/DUDIT för identifiering. 3:2 Socialtjänst Utredning enligt SoL och LVM. Användning av ASI. Kalla till SIP om den enskilde har behov av insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård. 4:2 Socialtjänst Stöd och behandling enligt SoL och LVM. Psykologisk/psykosocial behandling, psykosocialt stöd. 5:2 Socialtjänst Följa upp planer och insatser tillsammans med den enskilde och med andra huvudmän. 1:3 Primärvård Hälsofrämjande arbete för att förebygga sjukdom och skada. Mödravård med förebyggande arbete 2:3 Primärvård Rådgivning. Användning av AUDIT/DUDIT för identifiering. 3:3 Primärvård Utredningssamtal som kompletteras med relevanta bedömningsinstrument/ medicinska test. Kalla till SIP om den enskilde har behov av insatser från både hälso- och sjukvård o socialtjänst. 4:3 Primärvård Läkemedelsbehandling och psykologisk/psykosocial behandling. 5:3 Primärvård Följa upp planer och insatser tillsammans med den enskilde och med andra huvudmän 1:4 Specialistpsykiatri Hälsofrämjande arbete för att förebygga sjukdom och skada 2:4 Specialistpsykiatri Användning av AUDIT/ DU- DIT för identifiering 3:4 Specialistpsykiatri Användning av MINI och SCID 1 för diagnostisering. Utredningen kompletteras med medicinska test. Kalla till SIP om den enskilde har behov av insatser från både hälso- och sjukvård och socialtjänst. 4:4 Specialistpsykiatri Läkemedelsbehandling och psykologisk/psykosocial behandling. Abstinensbehandling i slutenvård 5:4 Specialistpsykiatri Följa upp planer och insatser tillsammans med den enskilde och med andra huvudmän 2:5 Kriminalvård Användning av AUDIT/ DU- DIT för identifiering. Rådgivning. Uppsökande arbete på häktet. 3:5 Kriminalvård Användning av ASI, ADAD, AUDIT/DUDIT vid personutredning. 4:5 Kriminalvård Abstinensbehandling i häktet. Stöd och behandling vid påföljd. 5:5 Kriminalvård Följa upp insatser tillsammans med den enskilde och med andra huvudmän. Samverkan/samordning 5
6 Förklaring vård- och omsorgsprocessen Se bild sidan Förebygga missbruk och beroende 1:1 Den enskilde Egenansvar för en hälsosam livsstil. 1:2 Socialtjänst Socialtjänsten ska arbeta för att förebygga och motverka missbruk av alkohol och andra beroendeframkallande medel. Socialtjänsten ska genom information till myndigheter, grupper och enskilda och genom uppsökande verksamhet sprida kunskap om skadeverkningar av missbruk och om de hjälpmöjligheter som finns 1. 1:3 Primärvård Primärvården ska arbeta för att förebygga ohälsa. Den som vänder sig till primärvården ska, när det är lämpligt ges upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom och skada 2. Ett hälsofrämjande förhållningssätt innebär att informera, stödja och motivera individer att ta ett eget ansvar för sin hälsa och att förbättra den. I möte med patient ska strukturerade hälsosamtal genomföras. Mödrahälsovården (MHV) är basen för kvinnohälsoarbetet bland kvinnor i fertil ålder. MHV har stor betydelse för folkhälsa och prevention. 1:4 Specialistpsykiatri Specialistpsykiatrin ska arbeta för att förebygga ohälsa. Den som vänder sig till specialistpsykiatrin ska, när det är lämpligt, ges upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom och skada 3. Skaraborgs Sjukhus (SkaS) hälsofrämjande uppdrag ska genomsyra hela verksamheten och alla verksamheter på SkaS ska medverka till att förebygga och motverka livsstilsrelaterade sjukdomar. SkaS kunskap att förebygga sjukdomstillstånd ska tillvaratas och utvecklas och komma alla samverkansparter till del. 2. Uppmärksamma och identifiera Personer med riskbruk, missbruk eller beroende som kommer i kontakt med socialtjänsten, hälso- och sjukvården eller kriminalvården ska mötas med ett respektfullt, kompetent och empatiskt förhållningssätt. 1 3 kap.7 socialtjänstlagen 2 2 c hälso- och sjukvårdslagen 3 2 c hälso- och sjukvårdslagen 6
7 2:1 Den enskilde Kontakta socialtjänsten, primärvården, och/eller specialistpsykiatrin om man själv eller som anhörig uppmärksammar eller oroas för ett riskbeteende eller problem gällande alkohol, narkotika eller andra beroendeframkallande medel. 2:2 Socialtjänst En person som söker kontakt med socialtjänsten för ett riskbeteende eller problem gällande alkohol, narkotika eller andra beroendeframkallande medel ska erbjudas rådgivning. Vid inkomna anmälningar till socialtjänsten ska den person som anmälan gäller erbjudas samtal och rådgivning runt alkohol- och narkotikavanor. Särskilt uppmärksammas unga vuxna och föräldrar till minderåriga barn. Exempel på anmälningar till socialtjänsten: anmälan från andra myndigheter/verksamheter, såsom anmälningar från polismyndigheten om personer som har omhändertagits enligt LOB 4, eller trafiknykterhetsbrott, så kallad SMADIT 5. anmälan från anhöriga eller allmänheten. Socialtjänsten ska använda metoder som effektivt identifierar personer med riskfyllda alkoholvanor och narkotikakonsumtion. Enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende rekommenderas att socialtjänsten bör använda AUDIT 6 för att identifiera personer med riskabla alkoholvanor eller alkoholproblem och DUDIT 7 för att identifiera personer med riskabla och skadliga narkotikavanor eller narkotikarelaterad problem. 2:3 Primärvård Primärvårdens roll är att upptäcka och motverka ett riskfyllt bruk av alkohol så tidigt som möjligt. Det ska finnas tydliga strategier för tidig upptäckt för att kunna åtgärda begynnande problem. Primärvården ska erbjuda en väl fungerande första linjens hälso-och sjukvård. För att identifiera personer med riskabla alkoholvanor eller alkoholproblem ska AUDIT användas och för att identifiera personer med riskabla och skadliga narkotikavanor eller narkotikarelaterade problem ska DUDIT användas. När det gäller gravida kvinnor ska personal inom mödrahälsovården (MHV) ha utbildning för såväl inledande screening som kort intervention. AUDIT ska användas för att identifiera gravida kvinnors alkoholbruk. Om personal på MHV upptäcker att en gravid kvinna har missbruksproblem eller ett beroende ska de tillsammans med kvinnan ta en kontakt med socialtjänsten för vidare utredning och bedömning av hjälpbehovet. I Offentlighets- och sekretesslagen framgår att sekretessen inte hindrar att uppgifter om en gravid kvinna eller närstående till henne lämnas från hälso- och sjukvården eller från socialtjänsten till en annan sådan myndighet om uppgiften behöver lämnas för en nödvändig insats till skydd för det väntade barnet 8. Samtycke från den gravida kvinnan ska i möjligaste mån eftersträvas. 4 Lagen om omhändertagande av berusade personer 5 Samverkan Mot Alkohol och Droger I Trafiken 6 Alcohol Use Disorders Identification Test 7 Drug Use Disorders Identification Test 8 25 kap. 12 och 26 kap. 9 7
8 2:4 Specialistpsykiatri Specialistpsykiatrin ska använda metoder som effektivt identifierar personer med riskfyllda alkoholvanor och narkotikakonsumtion. Det ska finnas tydliga strategier för tidig upptäckt för att kunna åtgärda begynnande problem. Specialistpsykiatrin ska använda AUDIT för att identifiera personer med riskabla alkoholvanor eller alkoholproblem och DUDIT för att identifiera personer med riskabla och skadliga narkotikavanor eller narkotikarelaterade problem. 2:5 Kriminalvård Med samtliga personer som genomgår personutredning i brottmål inom kriminalvården samtalas det kring alkohol- och narkotikaanvändning. Screening görs i form av AUDIT och DUDIT. Rådgivning ges om var klienten kan etablera kontakt vid riskbruk, missbruk och beroende. Kriminalvården bedriver också uppsökande verksamhet på häktet för att upptäcka eventuellt missbruk. 3. Utreda/diagnostisera Motivation är avgörande för att vård- och behandlingsinsatser ska leda till att personer kommer ifrån sitt missbruk eller beroende. Ofta är motivationen som högst när den enskilde söker hjälp. Det är därför viktigt att socialtjänsten och hälso- och sjukvården erbjuder tider för bedömning och utredning i rimlig tid för att ta tillvara den enskildes motivation. 3:1 Den enskilde Medverkan och delaktighet vid utredning. 3:2 Socialtjänst Socialtjänsten ska utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan, anmälan eller på annat sätt kommit till socialtjänstens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd 9. Enlig Socialstyrelsens riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende rekommenderas att socialtjänsten bör använda ASI 10 för att bedöma hjälpbehov för personer med alkohol- och narkotikaproblem. Frågorna i ASI-intervjun är indelade i sju livsområden: fysisk hälsa, arbete och försörjning, alkoholanvändning, narkotikaanvändning, rättsliga problem, familj och umgänge samt psykisk hälsa. ASI finns i två versioner, ASI Grund och ASI uppföljning, samt ytterligare ett hjälpmedel för sammanställning inför återkoppling till klient ASI-återkoppling. Om den enskilde har behov av insatser från primärvård och/eller specialistpsykiatri och socialtjänsten ska kontakt tas för att upprätta en samordnad individuell plan (SIP), under förutsättning att den enskilde samtycker till att detta görs 11. Enligt 7 LVM ska socialtjänsten inleda utredning när de genom anmälan enligt 6 LVM eller på något annat sätt, har fått kännedom om att det kan finnas skäl att bereda någon tvångsvård. 3:3 Primärvård Utredningssamtal om sjukdomshistoria och nuläge inhämtas genom att läkare eller annan vårdpersonal sammanställer information om patienten som är av vikt för diagnostik och vård kap. 1 socialtjänstlagen 10 Addiction Severity Index 11 2 kap 7 socialtjänstlagen 8
9 Utredningssamtalet kompletteras med relevanta bedömningsinstrument och medicinska tester som rekommenderas av Socialstyrelsen (se Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende). Om den enskilde har behov av insatser från både primärvården och socialtjänsten ska kontakt tas med socialtjänsten för att upprätta en samordnad individuell plan (SIP), under förutsättning att den enskilde samtycker till att detta görs 12. Enligt 6 LVM (Lagen om vård av missbrukare i vissa fall) ska en läkare genast göra en anmälan till socialnämnden, om hen i sin verksamhet kommer i kontakt med någon som kan antas vara i behov av omedelbart omhändertagande enligt 13 eller vård enligt denna lag och läkaren bedömer att denne inte kan beredas tillfredsställande vård eller behandling genom läkarens egen försorg eller i övrigt inom hälso- och sjukvården. Primärvården ska utföra läkarundersökning enligt 9 LVM när socialtjänsten begär det. Läkaren ska i ett intyg lämna en redogörelse för den enskildes aktuella hälsotillstånd och hens allmänna behov av vård. Det ankommer inte på läkaren att göra en bedömning av om det finns förutsättningar för vård enligt LVM. 3:4 Specialistpsykiatri Som underlag för att ställa diagnos används instrument med strukturerade frågor. En korrekt diagnos är en förutsättning för möjligheten att välja rätt behandling. För diagnostik av skadligt bruk, missbruk eller beroende används MINI 13 och SCID Utredningen kompletteras med relevanta medicinska tester som rekommenderas av Socialstyrelsen (se Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende) Ett stöd för bedömning av alkoholabstinens är CIWA- Ar skalan 15. Specialistpsykiatrin har ansvar för att göra psykiatriska och neuropsykiatriska utredningar. Det finns inget krav på längre tids drogfrihet för att starta en utredning. För att påbörja psykologutredning för att fastställa kognitiva funktioner bör patientens tillstånd ha stabiliserats. Detta ska prövas individuellt och utifrån drog. Enligt Socialstyrelsens riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende rekommenderas att hälso- och sjukvården bör använda ASI för att bedöma hjälpbehov för personer med alkohol- och narkotikaproblem. Frågorna i ASI-intervjun är indelade i sju livsområden: fysisk hälsa, arbete och försörjning, alkoholanvändning, narkotikaanvändning, rättsliga problem, familj och umgänge samt psykisk hälsa. ASI finns i två versioner, ASI Grund och ASI uppföljning, samt ytterligare ett hjälpmedel för sammanställning inför återkoppling till patient ASIåterkoppling. På Beroendeenheten används ASI av socionomer i samverkan med kommunens socialtjänst. Om den enskilde har behov av insatser från både specialistpsykiatrin och socialtjänsten ska 12 3 f hälso- och sjukvårdslagen 13 mini international neuropsychiatric interview 14 structured clinical interview for DSM-IV-axis I disorders 15 Clinical Institute Withdrawal Assessment Alcohol Revised. Läkemedelsverket 2:
10 kontakt tas med socialtjänsten för att upprätta en samordnad individuell plan (SIP), under förutsättning att den enskilde samtycker till att detta görs 16. Enligt 6 LVM ska en läkare genast göra anmälan till socialnämnden, om hen i sin verksamhet kommer i kontakt med någon som kan antas vara i behov av omedelbart omhändertagande enligt 13 eller vård enligt denna lag och läkaren bedömer att denne inte kan beredas tillfredsställande vård eller behandling genom läkarens egen försorg eller i övrigt inom hälso- och sjukvården. Specialistpsykiatrin kan utföra läkarundersökning enligt 9 LVM när socialtjänsten begär det, om det bedöms mest lämpligt för patienten. 3:5 Kriminalvård De bedömningsinstrument som används vid personutredning är AUDIT, DUDIT, ASI och ADAD 17. Kontakter tas med socialtjänsten för bland annat inhämtning av uppgifter för personutredningen, för planering och samverkan rörande kontraktsvård eller vid skyddstillsyn med föreskrift om vård och behandling. Om personutredningen påvisar missbruk och ett vårdbehov, lämnas förslag till domstolen om behandlingsåtgärder såsom behandlingsprogram, drogkontroller och behandlingshem. 4. Stödja/vårda/behandla Stöd, vård och behandling ska präglas av respekt för patientens/klientens/brukarens integritet och självbestämmande. För att den enskilde ska kunna ha inflytande över behandlingen och vara delaktig krävs att den enskilde får individuellt anpassad information om olika behandlingar, deras syfte, form, innehåll och evidens. Detta är en förutsättning för att behandlingen ska kunna utformas tillsammans med den enskilde och skapar förutsättningar för ett gott resultat, en säkrare vård och en ökad följsamhet till behandlingen. 4:1 Den enskilde Medverkan och delaktighet i utformande och genomförande av vård och behandling. Eventuellt deltagande i självhjälpsgrupper. 4:2 Socialtjänst Socialtjänsten ska aktivt sörja för att den enskilde får den hjälp och vård hen behöver för att komma ifrån missbruket. Socialtjänsten ska i samförstånd med den enskilde planera hjälpen och vården och noga bevaka att planen följs 18. Kommunen har det yttersta ansvaret för att de personer som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta ansvar innebär dock inga inskränkningar i det ansvar som vilar på andra huvudmän f hälso- och sjukvårdslagen 17 Adolescent Drug Abuse Diagnosis 18 5 kap. 9 socialtjänstlagen 19 2 kap. 1 socialtjänstlagen 10
11 Socialtjänstens arbete kring missbruks- och beroendeproblematik regleras huvudsakligen i socialtjänstlagen. Insatser som ges enligt socialtjänstlagen är frivilliga för den enskilde. Socialtjänstens insatser ska utgå från de behov som den enskilde har. Stöd och behandling kan ske i både öppna och slutna former. Insatser som planeras ska sammanställas i en genomförandeplan. Av genomförandeplanen ska bland annat framgå om det ingår flera delar i insatsen och i så fall vilka; mål; när och hur insatsen ska genomföras; på vilket sätt den enskilde har utövat inflytande över planeringen samt när och hur planen ska följas upp. Psykologisk och psykosocial behandling: I Socialstyrelsens riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende rekommenderas bland annat att socialtjänsten bör erbjuda personer med alkoholmissbruk motivationshöjande behandling (MET), återfallsprevention (ÅP), community reinforcement approach (CRA) och tolvstegsbehandling. Även vid missbruk eller beroende av cannabis, bensodiazepiner, centralstimulerande preparat och opiater rekommenderar Socialstyrelsen att socialtjänsten bör erbjuda psykologisk och psykosocial behandling. Metoder med hög prioritet är exempelvis ÅP och CRA. Psykosociala stödinsatser I Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende rekommenderas att socialtjänsten bör erbjuda personellt boendestöd till personer med missbruk eller beroende som har behov av stöd i boende; boendeinsatser i form av vårdkedja eller bostad först till personer med missbruk eller beroende som är hemlösa; i samverkan med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan erbjuda arbetslivsinriktad rehabilitering i form av arbetsförberedande träningsmodeller och IPS-modellen 20 till personer med missbruk eller beroende och svag arbetsmarknadsanknytning; individuell case management i form av strengths model och/eller integrerade eller samverkande team till personer med missbruk eller beroende och samtidigt svår psykisk sjukdom. Socialtjänsten ska också erbjuda stöd till anhöriga 21. Arbetet med stöd till anhöriga ska omfatta socialtjänstens alla verksamheter. I Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende rekommenderas att socialtjänsten bör erbjuda Al- eller Naranon-inspirerade stödprogram eller coping skills training till anhöriga. Vidare rekommenderar Socialstyrelsen att socialtjänsten bör erbjuda Craft 22 till anhöriga som vill motivera person med missbruk eller beroende till behandling. LVM: Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall. Om det är nödvändigt att personer med missbruk och beroende får vård men inte samtycker till detta kan vården under vissa förutsättningar ges mot den enskildes vilja. Detta relegeras i Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Socialtjänsten har ansvar för att utreda, socialnämnden ansöker om vården, förvaltningsrätten beslutar om vården och Statens institutionsstyrelse ansvarar för vården. LVU: Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. 20 individual placement and support 21 5 kap. 10 socialtjänstlagen 22 community reinforcement and family training 11
12 I 3 LVU anges att vård ska beslutas om den unge utsätter sin hälsa eller utveckling för en påtaglig risk att skadas genom missbruk av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende. Vård med stöd av 3 får även beredas den som har fyllt 18 men inte 20 år, om sådan vård med hänsyn till den unges behov och personliga förhållanden i övrigt är lämpligare än någon annan vård och det kan antas att behövlig vård inte kan ges med den unges samtycke. Socialtjänsten har ansvar för att utreda, socialnämnden ansöker om vård, förvaltningsrätten beslutar om vården och Statens institutionsstyrelse ansvarar för vården. Kommunen har även ett ansvar att tillse att den enskilde som är i behov av tillnyktring får det. Se avsnitt Tillnyktring. 4:3 Primärvård Primärvården ansvarar för diagnosgruppen missbruk och beroende, inklusive tillvänjande medel exklusive narkotikamissbruk 23. Primärvården ska arbeta med läkemedelsbehandling, psykologisk och psykosocial behandling, samt behandling av somatiska och psykiska åkommor som är relaterade till missbruket/beroendet och som inte kräver specialistvård. I primärvårdens uppdrag ingår behandling av lindriga former av ospecifik alkoholabstinens som inte kräver specialistpsykiatrins insatser. Läkemedelsbehandling I Socialstyrelsens riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende rekommenderas att hälso- och sjukvården bör erbjuda personer med alkoholberoende behandling med disulfiram, akamprosat eller naltrexon. Behandlingen syftar till att alkoholkonsumtionen ska upphöra eller minska, för att på så sätt minska de problem och skador som en hög alkoholkonsumtion medför. Socialstyrelsen rekommenderar även att hälso- och sjukvården bör erbjuda personer med alkoholabstinens behandling med bensodiazepiner. Psykologisk och psykosocial behandling: I Socialstyrelsens riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende rekommenderas bland annat att hälso- och sjukvården bör erbjuda personer med missbruk eller beroende motivationshöjande behandling (MET) och Kognitiv beteendeterapi (KBT) eller återfallsprevention (ÅP). Primärvården har även ett ansvar att tillse att den enskilde som är i behov av tillnyktring får det. Se avsnitt Tillnyktring 4:4 Specialistpsykiatri Specialistpsykiatrin ansvarar för diagnosgruppen missbruk och beroende i kombination med psykisk sjukdom som tillhör specialistpsykiatrins ansvarsområde, narkotikaberoende exklusive tillvänjande läkemedel Regional medicinsk riktlinje Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri 24 Regional medicinsk riktlinje Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri 12
13 Specialistpsykiatrin ska arbeta med läkemedelsbehandling, psykologisk och psykosocial behandling, samt behandling vid samsjuklighet. Specialistpsykiatri inom heldygnsvården ansvarar för svår abstinensbehandling där det finns risk för delirium tremens och abstinensepilepsi, samt akuta psykiatriska tillstånd. Ibland kan personer ha behov av inneliggande vård för att kunna bryta ett pågående missbruk trots att de ännu inte fått allvarliga abstinenssymptom. Psykiatriska öppenvården ansvarar för lättare abstinensbehandling i kombination med psykiatrisk sjukdom. Nedtrappning utifrån narkotikaklassade preparat. Läkemedelsbehandling I Socialstyrelsens riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende rekommenderas att hälso- och sjukvården bör erbjuda behandling till personer med alkoholabstinens med risk för abstinensepilepsi och delirium tremens med bensodiazepiner. Vid risk för delirium tremens bör personer erbjudas behandling med bensodiazepiner eller klometiazol Vid alkoholberoende rekommenderar Socialstyrelsen att hälso- och sjukvården bör erbjuda behandling med disulfiram, akamprosat eller naltrexon. Behandlingen syftar till att alkoholkonsumtionen ska upphöra eller minska, för att på så sätt minska de problem och skador som en hög alkoholkonsumtion medför. Psykologisk och psykosocial behandling: I Socialstyrelsens riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende rekommenderas bland annat att hälso- och sjukvården bör erbjuda personer med missbruk eller beroende motivationshöjande behandling (MET) och Kognitiv beteendeterapi (KBT) eller återfallsprevention (ÅP). Personal inom specialistpsykiatri har ett ansvar för att uppmärksamma anhörigas behov av stöd. Anhöriga kan få direkt stöd eller information om vart de kan vända sig för att få stöd från kommunen. Specialistsjukvården har även ett ansvar att tillse att den enskilde som är i behov av tillnyktring får det. Se avsnitt Tillnyktring 4:5 Kriminalvård Ett stort antal klienter inom kriminalvården genomgår olika typer av behandling. Syftet är att förhindra återfall i brott. Behandlingsprogram kan ges både på anstalt och vid påföljd i frihet, så kallad skyddstillsyn. Skyddstillsyn kan kombineras med föreskrift om vård eller behandling. Det innebär att klienten ska genomgå vård för problematik som hänger ihop med brottsligheten. Vilken vård som är lämplig bedöms vanligtvis av frivården i samråd med exempelvis läkare, socialtjänst eller beroendevård. Skyddstillsyn kan också kombineras med föreskrift om en särskild behandlingsplan, så kallad kontraktsvård. Kontraktsvård kan bli aktuellt om personens missbruk väsentligt bidragit till brottsligheten. Istället för att dömas till fängelse kan den dömde få behandling för sina problem. Behandlingen kan vara på institution eller i öppenvård. I samband med häktning ansvarar kriminalvården för abstinensbehandling för de personer 13
14 som har behov av det. 5. Följa upp, avsluta Fortlöpande uppföljningar av insatser för att patienten/klienten/brukaren tillsammans med huvudmännen ska kunna göra förändringar om inte önskat resultat uppnås. Tydliga avslut med anvisning om vilken huvudman som ska kontaktas om behov av vård eller stöd skulle uppstå igen. 5:1 Den enskilde Medverkan och delaktighet vid uppföljning. 5:2 Socialtjänst Uppföljning utifrån klientens/brukarens genomförandeplan, samt genom ASI uppföljning. Uppföljningen ska ske tillsammans med den enskilde. När det är aktuellt med insatser från flera huvudmän görs uppföljning tillsammans med samverkansparter. Avslut när behovet är tillgodosett eller kan tillgodoses på annat sätt. 5:3 Primärvård Primärvården ska följa upp planer och insatser med hjälp av de bedömningsinstrument som initialt användes. När det är aktuellt med insatser från flera huvudmän görs uppföljning tillsammans med samverkansparter. Avslut när måltillståndet är uppnått. 5:4 Specialistpsykiatri Specialistpsykiatrin ska följa upp planer och insatser med hjälp av de bedömningsinstrument som initialt användes. När det är aktuellt med insatser från flera huvudmän görs uppföljning tillsammans med samverkansparter. Avslut när måltillståndet är uppnått. 5:5 Kriminalvård Kriminalvården ska i god tid, innan verkställigheten avslutas, tillsammans med klient och samverkansparter följa upp given behandling. Samordnad individuell plan (SIP) enligt gemensam riktlinje Sedan 1 januari 2010 finns i lagstiftningen, socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen, bestämmelser om att kommun och landsting ska upprätta en samordnad individuell plan (SIP) när en person har behov av insatser från båda huvudmännen. Dagens specialisering inom vård och omsorg och mångfalden av utförare ställer höga krav på professionerna kring effektiv samordning. För den enskilde kan det vara otydligt vad olika verksamheter gör eller planerar att göra. En SIP gör att enskilda personer och deras närstående blir delaktiga i planeringen av insatser från socialtjänst och hälso- och sjukvård. Planen gör det tydligt vad olika verksamheter ansvarar för och vilka kontaktpersoner som finns. Den enskilde måste alltid ge sitt samtycke till att en SIP tas fram. Personen som har behov av samordning, ska om möjligt delta och kan bistås av anhörig eller annan person som den enskilde väljer. 14
15 Arbetet med SIP ska börja utan dröjsmål, vilket ofta innebär inom några dagar från att behovet är upptäckt. Det är viktigt att den enskildes behov avgör när arbetet startar. Ibland kan det vara nödvändigt med en omedelbar planeringsinsats. Målet är att ett SIP-möte ska hållas inom tre veckor. I Västra Götalands län finns en myndighetsgemensam riktlinje, kallelse, mall samt utbildningsmaterial för samordnad individuell plan (SIP) framtaget. Allt material finns att hämta på Vårdsamverkan Skaraborgs webbsida SIP. Av riktlinjen framgår hur man tar fram och arbetar med SIP, från bedömning av behov till uppföljning och avslut. Samverkan och samordning med kriminalvården Många personer som har missbruks- och beroendeproblem behandlas periodvis inom kriminalvården. Socialtjänsten, primärvården och specialistspsykiatrin ska samverka med kriminalvården för att uppnå fungerande vårdkedjor och kontinuitet i vården. När det finns behov av samverkan och samordning för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till det, ska kriminalvården medverka vid samordningsmöten och upprättandet av en samordnad individuell plan (SIP). Barn Samtliga huvudmän ska i kontakten med personer med missbruks- eller beroendeproblem alltid identifiera om det finns minderåriga barn i familjen. Barns behov av information, råd och stöd ska särskilt beaktas. Anmälningsskyldighet - 14 kap 1 Socialtjänstlagen Den som arbetar på en myndighet vars verksamhet berör barn och unga ska genast anmäla till socialnämnden om den misstänker att ett barn far illa. Detsamma gäller den som är anställd i hälso- och sjukvården, tandvården, förskolan, skolan, socialtjänsten eller kriminalvården. Skyldigheten gäller oavsett om det är offentligt eller privat bedriven verksamhet. 15
16 Barns medverkan vid möten Om barn ska vara med vid ett SIP-möte eller en vårdplanering som anhörig eller ej får avgöras från fall till fall. Vårdnadshavaren beslutar om barnet ska delta. Främst är det barn över 12 år som kan tänkas bli delaktiga. När barn deltar måste barnets perspektiv och bästa beaktas och hänsyn tas till barnets ålder och mognad. Vid planering ska barnet ha med sig någon, vilkens främsta syfte är att vara ett stöd för barnet. Tillnyktring Polisen har ansvar för tillnyktring under omhändertagande enligt LOB 25. Både kommunens och Västra Götalandsregionens verksamheter har ett ansvar för att tillse att personer som är i behov av tillnyktring får det. I Skaraborg saknas idag en verksamhet som har ett uttalat ansvar för att tillgodose behovet av eventuell vård vid dessa tillstånd. En särskild observans, ibland sjukhusvård, krävs för personer: med alkoholkoncentrationer över mmol/l (3 4 ). Så höga koncentrationer medför hos icke alkoholtoleranta individer risk för medvetslöshet och kräver därför medicinsk övervakning. Höga alkoholkoncentrationer hos alkoholberoende individer talar för ökad risk för svår abstinens när alkoholen har gått ur kroppen, med insulinbehandlad diabetes mellitus, eller som tidigare drabbats av krampanfall eller delirium tremens under tillnyktringsfasen. Patienter med andra kända allvarliga somatiska eller psykiatriska tillstånd måste värderas särskilt, till exempel personer med lunginflammation och personer med avancerat blandmissbruk. Avvikelser i samverkan Samverkan ska bygga på ömsesidig respekt för varandras uppdrag, profession, kompetens och erfarenhet. För att undvika tvister ska huvudmännens ansvar tydligt framgå i den enskildes samordnade individuella plan. Avvikelser i samverkan ska ske skriftligt utifrån gällande delregional rutin: Avvikelsehantering mellan Skaraborssjukhus, Närhälsan, privata vårdgivare och Skaraborgs kommuner. Rutinen finns att hämta på Vårdsamverkans webbsida. Rutin avvikelsehantering Avvikelser av principiell betydelse ska lyftas i den lokala samverkansgruppen, Trepart, för en gemensam dialog. Alla har ett ansvar för att lyfta avvikelser i Treparten och att dialogen kring avvikelser sker i en respektfull anda med målet att finna konstruktiva lösningar. Frågor som inte kan lösas på lokal nivå ska lyftas till Vårdsamverkangruppen Vuxna Psykiatri Missbruk. 25 Lagen om omhändertagande av berusade personer 16
17 Brukarinflytande Brukares och närståendes erfarenheter är en viktig kunskapskälla för att utveckla missbruksoch beroendevården, både på individnivå som på verksamhets- och systemnivå. Brukar- och närståendeorganisationer som företräder personer med missbruk och beroende ska ses som en resurs för att utveckla missbruks- och beroendevården. Socialstyrelsen har tagit fram en vägledning om brukarmedverkan och inflytande inom socialtjänst, psykiatri och missbruk- och beroendevård, Att ge ordet och lämna plats I Västra Götalands län finns ett länsövergripande Brukarråd för missbruksfrågor, Kostnadsfördelning mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna Respektive huvudman ansvarar för insatser och kostnader i enlighet med sitt ansvar och vad som beslutats i den samordnade individuella planen (SIP). När en person vistas i familjehem, på behandlingshem eller på SiS-institution och är i behov av psykiatrisk utredning eller behandling, ska detta ske antingen genom att personen kommer till psykiatrisk öppenvårdsmottagning eller att psykiatrin svarar för behandlingen på institutionen. Även när en person vistas utomläns har specialistpsykiatrin ansvar för att psykiatrisk utredning och behandling tillgodoses. Vården kan ske i Västra Götalandsregionen Skaraborgs regi, eller genom att den enskildes vård överförs till det län där personen tillfälligt vistas. Kommunen har inte hälso- och sjukvårdsansvar i ovan nämnda hem utan ansvarar endast för boendet och de sociala insatserna. Om den enskilde efter en medicinsk bedömning av regionen anses vara i behov av hälso- och sjukvårdsinsatser blir detta regionens ansvar. Överenskommelse om kostnadsfördelningen ska lösas mellan parterna innan placering påbörjas. Vård/behandling får inte utebli eller fördröjas på grund av ekonomiska tvister. Revidering av vägledning Samverkansgruppen Vuxna Psykiatri Missbruk, Vårdsamverkan Skaraborg, har ansvar för dokumentet och för revidering. En översyn ska göras årligen. Aktuell vägledning finns på Vårdsamverkan Skaraborgs webbsida. Vägledning för vård och stöd vid missbruk och beroende i Skaraborg. Referenslista Att ge ordet och lämna plats. Vägledning om brukarinflytande inom socialtjänst, psykiatri och missbruks- och beroendevård. Stockholm: Socialstyrelsen; Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). 17
18 Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall Läkemedelsverkets föreskrifter (2:2010). Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Stockholm: Socialstyrelsen; Socialtjänstlagen (2001:453) Patientlagen (2014:821) Västra Götalandsregionen (HSD-D ). Ansvarsfördelning mellan primärvården och specialistpsykiatrin. Regional medicinsk riktlinje. Överenskommelse mellan kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen om samarbete och samordning av insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning ( ). 18
Vägledning för missbruks- och beroendevården i Skaraborg
Vägledning för missbruks- och beroendevården i Skaraborg Gemensamt ansvar, samverkan och samordning 2014-01-20 Ett uppdrag från Vårdsamverkan Skaraborg att arbeta fram förbättrade arbetsformer inom missbruks-
Läs merLokal överenskommelse för Trepartssamverkan
Lokal överenskommelse för Trepartssamverkan mellan X kommun, Skaraborgs Sjukhus, Närhälsan, privata vårdgivare om samarbete och samordning av insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning och/eller
Läs merPraktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting
Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting SKLs Handlingsplan mot missbruk och beroende Består
Läs merUnderlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen
Region Örebro län Regional utveckling Box 1613, 701 16 Örebro E-post: regionen@regionorebrolan.se www.regionorebrolan.se Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk
Läs merHälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden. Bakgrund
Handlingstyp Överenskommelse 1 (8) Datum 6 november 2014 Missbruks- och beroendevård Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan när det gäller personer som missbrukar alkohol,
Läs merLagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM. Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö
Lagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö Socialtjänstlagen (SoL) 1 kap. Socialtjänstens mål 1 Samhällets socialtjänst skall på demokratins
Läs mer2012-03-18. Inledning
Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring
Läs merKopia utskriftsdatum: Sid 1 (7)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2019-06-03 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Ingmar Ångman Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Indikatorer Bilaga Preliminär version Innehåll Om indikatorerna... 5 Förteckning över indikatorerna... 6 Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk
Läs merDnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07
Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...
Läs merKatrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer
Katrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård och stöd vid missbruk och beroende i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion
Läs merLänsöverenskommelse Riskbruk - Missbruk - Beroende
Stekenjokk, Annika N Länsöverenskommelse Riskbruk - Missbruk - Beroende för hälso- och sjukvården och socialtjänsten 2014 0 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning... 1 Inledning... 2 Länssamordningsgruppens
Läs merTabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg
Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg Kmn= kommunerna, Pv= primärvården, Spv=Specialistvården Närvårdsområde Alingsås Alkohol Narkotika Långvarigt
Läs merMissbruksorganisationer i Stockholm Historik
1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling
Läs merGemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna
Gemensamma riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Dalarna Riktlinjer för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruk- och beroendeproblem Version 2007-11-05 Inledning
Läs merUtgångspunkt för den lokala överenskommelsen
Lokal överenskommelse om samarbete mellan X kommun och xx närhälsa och yy privat vårdgivare samt Specialistsjukvården i Västra Götalandsregionen, kring Barn och unga för psykisk hälsa Utgångspunkt för
Läs merHur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?
Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? 13:00 Inledning Birgitta Jervinge 13:15 Samverkansavtalet i Halland 14:00 Paus 14:15 Samordnade planer hur går det till?
Läs merLandstinget i Kalmar Län. Samverkansöverenskommelse avseende riskbruk, missbruk och beroende mellan Kalmar kommun och Landstinget i Kalmar län
Datum 2014-03-25 (revideras 2016-01-01 eller tidigare vid behov) Samverkansöverenskommelse avseende riskbruk, missbruk och beroende mellan Kalmar kommun och Landstinget i Kalmar län * Kalmar kommun WWW.KALMAR.SE
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer?
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och uppföljning av kvalitet Hitta
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i. HSL (8b) och SoL (5a.9a)
Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i HSL (8b) och SoL (5a.9a) Målgrupper 1. Föräldrar/gravida med missbruk/beroende samt deras barn (inkl. det väntade barnet) 2. Ungdomar
Läs merSamverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15
Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan
Läs merÖverenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Beroendedagen 10 september 2015 Stefan Borg Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation
Läs merN y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna!
Nya nationella riktlinjerna för missbruks - och beroendevård Välkomna! 9:00-9:30 Kaffe och registrering Program: 9:30-12:30 Inledning Socialstyrelsens presentation av riktlinjerna. GAP-analysen över Skåne
Läs merProjektrapport Socialmedicinska mottagningar SAMLA - samverkan i Lerum och Alingsås
Projektrapport Socialmedicinska mottagningar SAMLA - samverkan i Lerum och Alingsås -05-09 Sammanställt av Lena Arvidsson, processledare SAMLA där avsnittet genomförandet/kartläggningen av rapporten är
Läs merSamverkansöverenskommelse
Samverkansöverenskommelse om missbruks- och beroendevård i Kronobergs län Överenskommelse för socialtjänsten och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruks- och beroendeproblematik Förvaltningen
Läs merIFO nätverket 19 maj 2017
IFO nätverket 19 maj 2017 INNEHÅLL Hälso- och sjukvårdsavtalet 1. Allmänt om Hälso och sjukvårdsavtalet 2. Gemensam värdegrund 3. Parternas ansvar 4. Avtalsvård 5. Gemensamma utvecklingsområden Avtalet
Läs merRiktlinjer för missbruks- och beroendevården i Klippan
Riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Klippan Antagen i socialnämnden 52 Socialnämnden har valt att erbjuda en vårdkedja som ska präglas av en humanistisk människosyn med respekt och tillit till
Läs merHUR, NÄR och VEM har ansvar för åtgärder
Bilaga 2. Interventionstrappa för ansvarsfördelning utifrån Länsöverenskommelse riskbruk-, - beroendevård. Ansvarsfördelning vid samverkan mellan Region Jönköpings läns kommuner och Region Jönköpings län
Läs merStöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende
Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende VGR konferens - Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende, Göteborg 24/11 2015 Nils
Läs merBeroendegruppen. våra tjänster. Senast reviderad:
Beroendegruppen våra tjänster Senast reviderad: 171019 Har du eller nära anhörig, alkohol, narkotika eller drogproblem är ni välkomna att kontakta beroendeenheten för rådgivning. Vi är till för dig som
Läs merLAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag
LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Förvaltningslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM Offentlighets och sekretesslagen Lagen om stöd
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser
Läs merLÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)
LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Utfärdande: Landstinget och kommunerna
Läs merxe8&feature=related
LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM LOB lag om omhändertagande av berusade personer LSU Lag om verkställighet
Läs merBilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende
Bilaga 1 Bilaga 1 Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Psykiskt funktionshindrade kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än
Läs merRutin fö r samördnad individuell plan (SIP)
Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska
Läs merÖppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Missbruks- och beroendevården
Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Missbruks- och beroendevården Nationella resultat och resultat Nässjö kommun Nytt för öppna jämförelser 2016 gemensam insamling Årets insamling har genomförts
Läs merLagstiftning kring samverkan
1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna
Läs merDatum 2014-05-06. Antal sidor 1(1)
Datum 2014-05-06 Antal sidor 1(1) Överenskommelse i Jönköpings län om samarbete kring personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel Antaget
Läs merAKTUELL LAGSTIFTNING. Baskurs Missbruks- och beroendefrågor den 26 november 2010
AKTUELL LAGSTIFTNING Baskurs Missbruks- och beroendefrågor den 26 november 2010 Berörda lagar en översikt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) HSL Socialtjänstlagen (2001:453), SoL Lagen (1988:870) om
Läs merVad är nationella riktlinjer?
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version Vad är nationella riktlinjer? Ska vara ett stöd vid fördelning av resurser Ge underlag för beslut om organisation Kan bidra till
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merÖverenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen).
Bilaga 2 Lokal överenskommelse rörande samverkan kring personer under 18 år med psykisk funktionsnedsättning/psykisk sjukdom eller riskerar utveckla psykisk ohälsa. Region Skåne har tecknat ramöverenskommelse
Läs merxe8&feature=related
LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM LOB lag om omhändertagande av berusade personer LSU Lag om verkställighet
Läs merMalin Camper Kunskapscentrum för psykisk hälsa i VGR
Överenskommelse om samarbete mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk 2016 10 11 Malin Camper Kunskapscentrum
Läs merRutin för samordnad individuell plan (SIP)
Rutin för samordnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL 16 kap 4 ) och Socialtjänstlagen (SoL 2 kap 7 ) ska region och kommun tillsammans ska upprätta en
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merLagstiftning om samverkan kring barn och unga
Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,
Läs merPSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA
PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset ORGANISATIONSNAMN
Läs merGenomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009
Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna
Läs merInformation om utredningar för vuxna enligt 11 kap. 1 Socialtjänstlagen
Information om utredningar för vuxna enligt 11 kap. 1 Socialtjänstlagen Socialtjänsten har ansvar för att förebygga och motverka riskbruk/ missbruk och beroende av alkohol och andra beroendeframkallande
Läs merHandlingsplan 18 år och äldre
Handlingsplan 18 år och äldre Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2013-09-25 1. Definition av målgrupp/er eller det område handlingsplanen
Läs merHandlingsplan Samordnad Individuell Plan
Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er
Läs merMissbruk vad säger lagen?
Missbruk vad säger lagen? Härnösand 12 december 2017 Ulrika Ekebro Innehåll 9:30 Övergripande om socialtjänstens ansvar Lagreglerat ansvar och begränsningar Förebygga Upptäcka Motivera Tvångslagstiftning
Läs merVägledning för vård och stöd vid psykisk funktionsnedsättning /sjukdom i Skaraborg 2015-12-15
Vägledning för vård och stöd vid psykisk funktionsnedsättning /sjukdom i Skaraborg 2015-12-15 Innehåll Inledning... 3 Huvudmännens uppdrag och ansvar... 3 Vård- och omsorgsprocess vid psykisk funktionsnedsättning/sjukdom...
Läs merNationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Baskurs 2015-10-23 Innehåll Ansvarsområde, Samarbete EBP Evidensbaserad praktik Ny benämning i DSM-5 Psykologisk och psykosocial behandling
Läs merLokala riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Torsby, Sunne, Hagfors och Munkfors
Gäller för: Sunne kommun Sunne vårdcentral Munkfors kommun Munkfors vårdcentral Hagfors kommun Hagfors vårdcentral Ekshärad vårdcentral Torsby kommun Torsby vårdcentral Likenäs vårdcentral Psykiatrisk
Läs merBEDÖMNINGSINSTRUMENT
BEDÖMNINGSINSTRUMENT EN SYSTEMATISK OCH STRUKTURERAD HJÄLP FÖR ATT INHÄMTA INFORMATION OCH FÖLJA UPP BRUKAREN KRISTINA BERGLUND, DOCENT PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Bedömningsinstrument
Läs merSamarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-06-08 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merVägledning för. Missbruks- och beroendevården i Skåne
Vägledning för Missbruks- och beroendevården i Skåne Personer med missbruks- och beroendeproblem är i behov av stöd, vård och behandling från såväl kommunerna i Skåne som Region Skåne. Individens behov
Läs merHUR, NÄR och VEM har ansvar för åtgärder
Bilaga Länsöverenskommelse s- beroendevård. Interventionstrappa kring ansvarsfördelning vid samverkan mellan Region Jönköpings läns kommuner och primärvård, somatisk samt psykiatrisk gällande riskbruk//beroende
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014. Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder
Riktlinjeprocessen 2015-06-02 Karin Lundberg 1 (10) Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014 Inledning Socialstyrelsen har uppdaterat de nationella riktlinjerna för vård och
Läs merAvgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...
Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60
Läs merMall för lokal samverkan i Fyrbodal
Mall för lokal samverkan i Fyrbodal Primärvård, Vuxenpsykiatri och Socialtjänst 1 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Syfte med samverkansmallen 3 Uppföljning 3 1. Mall för lokal samverkan 4 1:1 Syfte med
Läs merSocialstyrelsens chefsstödsmanual
Socialstyrelsens chefsstödsmanual Webbaserat stöd vid implementering av Nationella Riktlinjer Hjälp i att prioritera Tillgänglig på socialstyrelsen.se från och med (sen)hösten 2015 (prognos) Chefsstödsmanualen
Läs merRiktlinjer för myndighetsutövning missbruk och socialpsykiatri
POLICY PLAN l RIKTLINJER STRATEGI l HANDLINGSPLAN RUTIN ANVISNING Riktlinjer för myndighetsutövning missbruk och socialpsykiatri Beslutad av: Antagen av Socialnämnd, den 24-04-2019 58 Dokumentansvarig:
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se
Läs merRiktlinje för samordnad individuell plan, SIP
Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP Samordnad individuell plan enligt lag sedan 2010 Sedan 2010 står det i socialtjänstlagen, SoL, och hälso- och sjukvårdslagen, HSL, att för personer som behöver
Läs merIndivid och familjeomsorgen Hällefors kommun. Daniel Åhnberg Områdeschef Individ- och familjeomsorgen
Individ och familjeomsorgen Hällefors kommun Daniel Åhnberg Områdeschef Individ- och familjeomsorgen Socialtjänsten i Hällefors kommun Individ- och familjeomsorgen Individ- och familjeomsorgen Hällefors
Läs merSamverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar
Tilläggsöverenskommelse Samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Version 1 2018-09-24 Innehållet i
Läs mer1 MARS Överenskommelse. mellan kommunerna och landstinget i Norrbottens län om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Norrbottens län om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning Kommunerna i Norrbotten och Norrbottens läns landsting är överens om att god
Läs merSamordnad individuell plan (Sip) i Uppsala län
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2016-12-11 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Samtliga Förvaltningar Fastställt av: TKL 2016-11-18
Läs merRiktlinjer för missbruksvård
Riktlinjer för missbruksvård Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Riktlinje Vård och omsorgsnämnden 2017-05-30 2018-05-29 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Utvecklingsstrateg Castor VON.2017.36
Läs merGränsdragningsproblem
Gränsdragningsproblem Ellinor Englund ellinor.englund@skl.se 1 Kommunernas och landstingens allmänna kompetens 2 kap. 1 kommunallagen Kommuner och landsting får själva ha hand om sådana angelägenheter
Läs merPsykisk funktionsnedsättning
Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar
Läs merLGS Temagrupp Psykiatri
LGS Temagrupp Psykiatri Lokal riktlinje för samverkan mellan Mödra- Barnhälsovårdsteamet i Haga, socialtjänst och Beroendekliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012-09 -12 Lagstöd Förvaltningslag
Läs merRiktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård
BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna
Läs merLänsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län
Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Bakgrund Hallands sex kommuner och landstinget Halland representerat av psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget
Läs merGränsdragningsproblem
Gränsdragningsproblem Ellinor Englund ellinor.englund@skl.se 1 Kommunernas och landstingens allmänna kompetens 2 kap. 1 kommunallagen, KL (2017:725) Kommuner och landsting får själva ha hand om angelägenheter
Läs merÖverenskommelse - Samordnad individuell plan, SIP
Överenskommelse - Samordnad individuell plan, SIP 2017 SYFTE... 3 MÅL... 3 MÅLGRUPP... 3 ANSVARIG FÖR DOKUMENTET... 3 UPPFÖLJNING OCH REVIDERING... 3 HEMSIDA... 3 UPPRÄTTAD... 3 REVIDERAD OCH GODKÄND...
Läs merAntagen av Landstingsfullmäktige 2013-06-12. Överenskommelse. Personer med psykisk funktionsnedsättning. Värmland
2 200 Antagen av Landstingsfullmäktige 2013-06-12 Överenskommelse Personer med psykisk funktionsnedsättning I Värmland Kommunens och hälso och sjukvårdens verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning
Läs merNordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården
2015-09-15 1(7) Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården Samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård när det gäller personer
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg pålika villkor
Läs merSammanställa en enkät som besvaras av trepartsgrupperna. (Koordinator/Arbetsgrupp) Tidsplan: februari 2015. Tidsplan: mars augusti 2015.
Genomförandeplan 2015 Vårdsamverkan - Vuxna Psykiatri Utvecklingsområde Samarbete mellan huvudmännen lokala överenskommelser. Följa upp hur många överenskommelser som finns, innehåll och användning. Sammanställa
Läs merSamordnad individuell plan
Version 2014-04-10 Samordnad individuell plan Gemensamma riktlinjer för samverkan mellan kommunerna och landstinget avseende vuxna personer från 18 år som är i behov av insatser från båda huvudmännen samtidigt
Läs merRiktlinjer för vuxna med beroendeproblem
Riktlinjer för vuxna med beroendeproblem Riktlinjer antagna av Socialnämnden den 20 december 2012 Reviderade 25 mars 2014 26 Innehållsförteckning Inledning...3 Målgrupp...3 Lagstiftning...3 Särskilda bestämmelser
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 GEMENSAM INDIVIDUELL PLANERING, SIP, MELLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, SOCIALTJÄNST, FÖRSKOLA OCH SKOLA SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merHANDLÄGGNING AV VUXNA MISSBRUKARE SAMT VUXNA ANHÖRIGA OCH NÄRSTÅENDE
Individ- och familjeomsorgen Socialförvaltningen HANDLÄGGNING AV VUXNA MISSBRUKARE SAMT VUXNA ANHÖRIGA OCH NÄRSTÅENDE Handläggare: Befattning Sara Bouacid Socialsekreterare Upprättad: 2014-01-28 Version:
Läs merKommunal hälso- och sjukvård, socialpsykiatri m.m. Uppdrag avseende integrerade verksamheter.
Kommunal hälso- och sjukvård, socialpsykiatri m.m. Uppdrag avseende integrerade verksamheter. FH chefsnätverket på GR Maria Ljung, GR Yvonne Witzöe, GR Lagstiftning Socialtjänstlagen Kommunallagen Hälso-
Läs merHar alkohol eller droger blivit ett hinder i ditt liv? Kontakta oss på avdelningen för missbruk och beroende, Socialkontoret
Har alkohol eller droger blivit ett hinder i ditt liv? Kontakta oss på avdelningen för missbruk och beroende, Socialkontoret Om du har egna problem Har alkohol eller droger blivit ett problem eller hinder
Läs merNämnden för Folkhälsa och sjukvård 76-87
PROTOKOLL UTDRAG Nämnden för Folkhälsa och sjukvård 76-87 Tid: 2015-09-08, kl 13:00-16:15 Plats: 80 RJL 2015/ 1135 Sal A, Regionens hus Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län om samarbete kring
Läs merTrepartskonferens Vårdsamverkan Skaraborg
Trepartskonferens Vårdsamverkan Skaraborg Malin Camper Kunskapscentrum för psykisk hälsa i VGR 2016-11-25 Överblick kring vad som sker på länsnivå Samverkan i Västra Götaland: från LiSA-gruppen till Vårdsamverkan
Läs merSveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik
Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Jämtland 2010 04 27 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484 32 54 1
Läs merVälkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk!
Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk! Arrangörer: Kommunal utveckling, Region Jönköpings län Länsstyrelsen Jönköpings län Sofia Rosén, Länsstyrelsen
Läs merLOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin
LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin Antagen av Simbas ledninggrupp maj 2009, reviderad 2011 Lokal handlingsplan för missbruks- och
Läs merSkåneövergripande handläggningsöverenskommelse primärvård specialistpsykiatri gällande vuxna
Skåneövergripande handläggningsöverenskommelse primärvård specialistpsykiatri gällande vuna Lindriga till medelsvåra tillstånd behandlas generellt i primärvård (till primärvårdsnivån hör även 1177), svåra
Läs mer