Översikt av vuxenutbildningen inom Dalarnas kommuner -en del av projektet Dala Valideringscentrum December 2014

Transkript

1 Översikt av vuxenutbildningen inom Dalarnas kommuner -en del av projektet Dala Valideringscentrum December 2014 Rapporten är framtagen av Torbjörn Skarin och Lena Eriksson på Dala Valideringscentrum

2 Innehåll 1. Inledning och bakgrund Organisering av vuxenutbildning Finansiering av vuxenutbildningen Metoder och processer kring valideringen Arbete med jämställdhetsperspektivet Arbete med tillgänglighetsperspektivet Arbete med integrationsperspektivet Resultat och nyckeltal Framgångsfaktorer för valideringsorganisationen Utmaningar för valideringsorganisationen... 13

3 1. Inledning och bakgrund Som en del av kartläggningen av olika projektet och verksamheter inom området Validering, har en enkät skickats ut under hösten 2014 till vuxenutbildning i Dalarnas femton kommuner. Svar har inkommit från fjorton 1 av femton vuxenverksamheter, dock med lite olika omfattning och djup i svaren. Nedan sammanfattas resultatet av denna enkät i form av en översikt av likheter och skillnader hos respektive verksamhet. 1 Svar saknas från Gagnef vuxenutbildning

4 2. Organisering av vuxenutbildning Vuxenutbildningen inom Dalarna är organiserad på olika sätt, oftast som en del av barn-och utbildningsförvaltningen eller som en integrerad verksamhet tillsammans med arbetsmarknad och integration. Avesta och Vansbro kommun har vuxenutbildningen i en gemensam förvaltning tillsammans med arbetsmarknadsfrågor och integration. Falu kommun kommer fr.o.m att ha en gemensam förvaltning för vuxenutbildning, ungdomsfrågor, arbetsmarknadsenhet och integration. I Leksand/Rättvik är vuxenutbildningen organiserad under en gemensam nämnd för vuxenutbildningen i Leksand och Rättvik. Säters kommun har vuxenutbildningen som en del av barnoch utbildningsförvaltningen. Mora/Orsa/Älvdalen samt Ludvika/Smedjebacken har ingen formell organisation för validering inom vuxenutbildningen. Borlänge har et övergripande vägledningscentrum och verksamhet på två enheter, SFI/lärvux samt komvux. Falu kommun upphandlar all gymnasial utbildning för vuxna för allmänna ämnen och yrkeskurser av privata leverantörer, samt gör beställningar från kommunens egen gymnasieskola. Leksand/Rätvik har SFI och särvux i egen regi, gymnasial vux sker dels i egen regi och dels på entreprenad. Hedemora har delar av verksamheten i egen regi, såsom särvux, SFI och kurser inom bland annat svenska som andraspråk, engelska och matematik. Hedemora köper även tjänster av externa utbildningsanordnare.

5 3. Finansiering av vuxenutbildningen Samtliga vuxenutbildningar från en tilldelad ram från sin nämnd, förutom detta får kommunerna statliga bidrag för yrkesvux och lärlingsplatser. Vissa kommuner (Leksand/Rättvik och Ludvika/Smedjebacken) uppger att de får även del av etableringsersättningen för flyktingar (kommentar: detta gäller antagligen alla kommuner). Avesta har en tilldelad ram från bildningsstyrelsen, och vuxenutbildningen, gruv, gymnasieutbildning samt SFI är upphandlad och ges av externa utbildare. Avesta får bidrag för Yrkesvux samt ersättning för faktisk kostnad för SFI (Flyktingar) från schablonersättningen. Falun har en tilldelad ram från sin nämnd samt får även statsbidrag. All verksamhet i Falun är upphandlad av externa leverantörer. Hedemora Det är i första hand kommunala pengar till verksamheten, de har en egen budget och köper och säljer kurser/utbildningar till och från andra kommuner, vår gymnasieskola, privata aktörer som de har avtal med. Hedemora får även ett statligt stöd via yrkesvux. Leksand/Rättvik får medel för vuxenutbildningen från den kommunala ramen. För flyktingar får de ett studiebidrag från den etableringspeng, som AF betalar till kommunerna. Kommunen betalar också för allmänna ämnen, huvudsakligen på distans, som vi upphandlar. Kurser inom yrkesvux och lärlingsutbildning täcks helt av statliga medel. Ludvika/Smedjebacken har en finansiering som baseras på budget byggs upp av kommunala medel för VBU samt etableringsersättning för flyktingarna. Till detta så läggs statsbidragen för yrkesvux och lärling. Mora/Orsa/Älvdalen uppger att de har en extern finansiering (kommentar: oklart vad det innebär). Säter har kommunala medel, men med statsbidrag för gymnasial verksamhet kopplat till yrkesvux.

6 4. Metoder och processer kring valideringen Kommunerna har vissa delar gemensamma när det gäller metoder och processer. Det gäller t.ex. kartläggningen, bedömningen av eleverna samt framtagandet av en studieplan. DalaWux har köpt in en gemensam licens för nivåtest i sv, eng och matte till alla dalakommunerna. Your voice. Avesta, Borlänge, Leksand/Rättvik och Vansbro uppger att de använder detta nivåtest som fingervisning kring vilken nivå eleverna bör börja sina studier på. Falun har kommit längre med tydliga beskrivningar av valideringsprocessen genom användandet av den nordiska NVL-modellen, och använder även ett självskattningsunderlag som underlag för reflektion och diskussion. I Avesta gör SYV en första kartläggning och skriver en individuell studieplan. Det finns även möjlighet till nivåtest inom matematik, svenska, svenska som andraspråk samt engelska. Avesta gör även en fördjupad kartläggning och individuell studieplan inklusive validering, denna del görs dock olika beroende på utbildare. Borlänge har kartläggningsteam på vägledningscentrum bestående av lärare från SFI, Your Voice test, och lärare på Vård och omsorgsprogrammet. I Falun utgår man från den danska/nordiska system modellen NVL 2. De har jobbat med definitionerna och kommit överens om begrepp och användning av modellen. Vuxenutbildningen i Falun genomför den vägledande valideringen som handlar om fakta/konstaterande och gör en beställning av bedömningen hos lärare/pedagoger. Falun använder viss dokumentation för vägledningen, och den sökande får ett självskattningsunderlag för att kunna påbörja sin tankeprocess och förförståelse för valideringen. I Hedemora träffar eleven SYV som gör en första kartläggning av den sökandes kompetenser, och försöker hitta lösningar för en eventuell validering. För det mesta blir det en validering genom att eleven börjar med en orienteringskurs på en utbildningsplats där kunniga lärare bedömer elevens kunskaper. Därefter görs en studieplanering för att se vilka kurser som det ev. finns kunskaper i och de som ev. behöver kompletteras. I Leksand/Rättvik försöker man alltid göra en strukturerad bedömning, värdering och dokumentation av den studerandes förvärvade kunskaper och kompetens där detta är relevant. Rör det sig om en enstaka behörighetsgivande kurs där eleven saknar godkänt betyg, är proceduren ganska enkel. Handlar det om en elev som söker en sammanhängande yrkesutbildning är det en annan sak. Deras lärare kartlägger de studerandes yrkeskompetenser i syfte att se vilka delar av utbildningen som kan valideras för den enskilde individen. I ett inledande skede kartläggningen av elevens tidigare formella kompetenser och erfarenheter är även studie- och yrkesvägledningen inkopplad. Som ett led i kartläggningen av ämneskunskaper och som en del i valideringsprocessen använder de det nivåtest / nivågruppering som omnämnts ovan (Your Voice). I Ludvika/Smedjebacken har man väldokumenterade processer och metoder inom vård och inom bygg. Inom SFI har de en typ av valideringsmodell som innebär att man gemensamt har tolkat alla mål och har dokumenterat detta. Inom SFI följs validering av prövning för att elev ska få betyg. På kommunens svetsutbildning och även inom bygg så har de en 14 dagars introduktion (orientering) där lärare har möjlighet att bedöma vad eleven kan och intresset för utbildning. Mora/Orsa/Älvdalen har inga upparbetade metoder kring validering. I Säter gör SYV en kartläggning av tidigare studier och yrkeserfarenhet vid första träffen med en presumtiv studerande. Utifrån detta görs en bedömning vad som kan valideras. Därefter tar läraren del av studieplanen, träffar eleven och planerar för studiernas genomförande tillsammans med eleven och i det samtalet tas hänsyn till elevens tidigare kunskaper. Detta görs både för presumtiva 2 Kvalitetsmodell till Validering i Norden, NVR, NVL, Nordplus

7 studerande på grundläggande- och gymnasial nivå. I Vansbro görs alltid en kartläggning vid nyinskrivning inom SFI vilket innebär en 4 veckors introduktionskurs för att validera vilken nivå den studerande skall starta på. Vi genomför emellanåt prövning för betyg där vi använder bl.a. nationella prov + eget material. Inom Vansbro komvux görs olika insatser beroende på ämnet: Inom matematik ger de alltid introduktionskurs/orientering som repetition och kartläggning av tidigare kunskaper. Inom Eng/Sv kan de genomföra nivåtest (använder material framtaget från Folkuniversitetet och EU). Prövning förekommer baserat på eget material samt nationella prov. Inom omvårdnad förekommer validering, speciellt vanligt gällande praktiken.

8 5. Arbete med jämställdhetsperspektivet Det finns några goda exempel på arbete med jämställdhetsperspektivet inom Dalakommunernas vuxenutbildning. Många kommuner har dock inga specifika insatser för att minska mängden manskvinnodominerade yrkesval, utan man ger det stöd som individen behöver oavsett kön. Avesta gör inga skillnader i sitt arbete beroende på kön, inget aktivt arbete görs för t.ex. att locka kvinnor till mansdominerande yrken/utbildningar eller vise versa. I Borlänge har man vård och omsorg i egen regi samt övriga 10 olika branscher i samarbete med gymnasieskolan. I Falun så utmanar studievägledarna sökande med frågor om att tänka i olika perspektiv på sitt yrkesval eller målsättning med studierna, delvis för att traditionellt manliga utbildningar kostar 2-3 gånger så mycket mot det som traditionellt kvinnliga utbildningar. I Hedemora arbetar de för att få både män och kvinnor att studera och att det finns utbildningsalternativ utifrån intresse och branschbehov oavsett könstillhörighet. Vid vägledning arbetar de utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Leksand/Rättvik arbetar för att hjälpa individen vidare utefter individens vilja och förutsättningar mer än för att påverka elevens beslut utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Jämställdhetsperspektivet kommer in på så sätt att de diskuterar genusfrågor i sina egna utbildningar inom yrkesvux, lärling och SFI. Mora/Orsa/Älvdalen har inte något strukturerat arbete med jämställdhet. I Säter ser man utmaningen med mäns- och kvinnodominerade yrken, detta är en prioriterad fråga för kommunen. I Säter finns en tradition inom psykiatrin, där det är många män som jobbar.

9 6. Arbete med tillgänglighetsperspektivet Flera kommuner har ett aktivt arbete med en ökad tillgänglighet inom vuxenutbildningen, bland annat kopplat till krav i samband med upphandlingar samt en ambition att tillhandahålla utbildningslokaler med hög tillgänglighet. I Avesta ställs skallkrav i upphandlingar avseende tillgänglighet till utbildning för personer med funktionsnedsättning. Borlänge har gått tillgänglighetsrond inom vux, för att säkerställa att verksamhetens lokaler är anpassade till människor med funktionsnedsättning. I Falun har tillgänglighetsperspektivet handlat om autismspektrumstörningar av olika slag, symtom på koncentrationssvårigheter, svårigheter att tolka läsande och matematiska problem från det som var för några år sedan fysiska funktionsnedsättningar. Falun har även en beställartjänst för en specialpedagog som vi avropar som träffar elever innan kursstart och planerar för deras kommande studier. Hedemora arbetar för att våra lokaler ska vara tillgängliga för alla. Vi arbetar utifrån att det ska finnas olika hjälpmedel i undervisningen beroende av funktionsnedsättning som. Ex. Inläsningstjänst med ljudböcker för de som vill lyssna istället för att läsa eller ha det som ett stöd till läsningen. I Leksand/Rättvik är lokaler utformade så att alla ska kunna delta i utbildning på plats. De ser även till att utbildare på entreprenad också tar emot och ger stöd till elever med specifika funktionshinder samt har information på sina hemsidor är tillgängliga alla människor. Mora/Orsa/Älvdalen har bra lokaler med god tillgänglighet.

10 7. Arbete med integrationsperspektivet Flertalet dalakommuner tar emot många invandrare och flyktingar till sin kommun, och integrationsperspektivet ses av många kommuner som en naturlig del av arbetet. Vissa kommuner har riktade insatser för utrikesfödda för att ge underlätta deltagandet i det svenska samhället. Avesta är den dalakommun som tar emot flest vuxna flyktingar, därmed är integrationsperspektivet en naturlig del i det dagliga arbetet. I Borlänge är majoriteten i deras dagliga verksamhet sedd ur ett integrationsperspektiv. I Falun har man två olika spår för utrikesföda med svenska som andraspråk. Dels yrkesspåret där de kombinerar språk från SFI, SAS och yrkessvenska, orienteringskurser och gymnasial yrkesutbildning för utrikesfödda för snabbare inträde på arbetsmarknaden. Dels har de högskolespåret för de som vill läsa till grundläggande behörighet eller liknande. Hedemora arbetar med integrerade grupper och man läser svenska, matematik och engelska i samma grupp och har diskussioner och samverkan oavsett vilket land man kommer ifrån. Vuxenutbildningen i Hedemora har ansvaret för samhällsorienteringen och ser till att deras nya invånare får en god och omfattande information om hur samhället fungerar. I Leksand/Rättvik har man SFI och sas, svenska som andra språki egen regi, i egna lokaler, så att invandrare och flyktingar möter vårdeleverna och särvuxeleverna i samma byggnad. Under vårdutbildningen tas alltid integrationsperspektivet upp och en av sfi-lärarna har en föreläsning och en liten workshop med eleverna för att belysa möjliga kulturkrockar inom vården och samhället i stort och vad man kan göra för att undvika dessa. I Mora/Orsa/Älvdalen ser man till individens förkunskaper och förutsättningar, inte direkt kopplat till etnicitet. I Säter använder man sig bl.a. av testerna i Your voice för att validera utrikesfödda.

11 8. Resultat och nyckeltal För det flesta kommunerna saknas ett strukturerat arbete med uppföljning av resultatet av valideringen, t.ex. i form av indikatorer och nyckeltal. Kommunerna rapporterar in underlag till Skolverket varje år, men i övrigt så används inga direkta nyckeltal för uppföljning av validering i kommunerna. Avesta ser resultat för vissa som den formella behörigheten och för andra är resultatet en förkortad studietid och en bekräftelse på att det man arbetat med är värt något och ger ett intyg. Leksand/Rättvik ger några exempel på resultat: Antal elever inom kommunal vux som läser gymnasial vuxenutbildning, antal Andelen elever inom kommunal vux som läser grundläggande vuxenutbildning, Antalet elever inom utbildning i svenska (SFI), andel kvinnliga elever inom vuxenutbildningen.

12 9. Framgångsfaktorer för valideringsorganisationen Kommunerna lyfter fram ett antal olika framgångsfaktorer för sin valideringsorganisation. Nedan sammanfattas dessa framgångsfaktorer i punktform. Lärare med stort intresse för- och kunskap om validering Att ständigt arbeta fram och hitta lösningar/metoder för validering Att man kan samordna resurser och få en effektivitet i valideringsarbetet Att det finns en bredd inom olika yrkesområden och kunskaper i validering SYV:s kartläggningsarbete tillsammans med vårdlärarnas yrkeserfarenhet och branschkunskap Valideringsutbildning på plats i kommunen Diskussioner kring validering i arbetslaget på ett mer aktivt sätt

13 10. Utmaningar för valideringsorganisationen Kommunerna lyfter fram ett antal olika utmaningar för sin valideringsorganisation. Nedan sammanfattas dessa utmaningar i punktform. Lärare och utbildare med mindre förståelse och kunskaper om validering samt hur validering skall genomföras Tidsbrist för såväl lärare som ledning att arbeta djupare och fokuserat på validering, i synnerhet med personer med utom europeiska yrkeskompetenser där även svenska språkkunskaperna är mycket bristfällig Vi behöver fler verktyg och stöttning i frågan Utmanande är att invänta upphandlingstillfällen och arbeta igenom definitioner/begrepp med olika leverantörer. Som man ropar får man svar, särskilt med nya aktörer. Sedan gäller det att få återkommande leverantörer att utveckla sin verksamhet till det som vi avropar och beställer. Det finns en tröghet till förändringar. Det behövs nya kunskaper, rutiner och arbetssätt. Att få tag i yrkeskunniga pedagoger som kan utföra validering. Att se skillnaden i att göra en validering eller att läsa en utbildning på kortare tid. Att få ekonomi i att arbeta med validering när vi knappt kan köpa in utbildningsplatser till de som ej har yrkeskunskaper. At elever, CSN och branscherna efterfrågor betyg. Betyg kan bara sättas efter de betygskrav som ställs och då kommer de som gått den långa vägen till korta. För att klara betygskraven måste de i stor utsträckning faktiskt läsa kurserna i vanlig ordning. Olika typer av diplom delas ut och skulle rent teoretiskt kunna ersätta formella betyg - men oftast får man diplomen om man uppvisar betyg i ett visst antal kurser.