KVALITETSREDOVISNING FÖR HUVUDMAN VITTRAGYMNASIET & SJÖLINS GYMNASIUM

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING FÖR HUVUDMAN VITTRAGYMNASIET & SJÖLINS GYMNASIUM REDOVISNING FÖR 2012-

2 1. INLEDNING Vittragymnasiet/Sjölins gymnasium har i många år systematiskt arbetat med kvalitetsredovisningar och dokumenterade uppföljningar av olika slag för att höja kvaliteten i våra skolor. Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen (Kap 4, 3 ). Vårt sätt att göra det är att se till de nationella mål som finns för verksamheten (Kap 4, 5 ) samt att följa upp och åtgärda eventuella brister (Kap 4, 7 ) och dokumentera såväl eventuella klagomål som planer och mål för verksamheten (Kap 4, 6 ). Vi som huvudman, Vittragymnasiet AB och Sjölins Gymnasium AB, redovisar härmed vårt systematiska kvalitetsarbete för de gymnasieskolor som vi driver. För oss i Vittragymnasiet/Sjölins Gymnasium är hög kvalitet i vår verksamhet en nödvändighet. Vi strävar ständigt efter att förbättra våra resultat oavsett om det gäller den upplevda kvaliteten och värdegrundsresultaten eller kunskapsresultaten. Vår grundläggande syn på kvalitetsarbetet i våra verksamheter bygger på att kvaliteten i första hand säkras genom mötet mellan lärare och elever. Vår idé är att bidra till ökade livschanser genom utbildning och lärande med visionen om ett starkt civilt samhälle med medvetna och ansvarstagande medborgare som gör självständiga val. En strävan och en önskan är att ungdomar ska få möjligheter att växa och bli självständiga och reflekterande människor med kunskaper och färdigheter för livet. Arbetet bygger på varje enskild elevs möjligheter och behov och där respekten för varandra och våra olikheter är en grundsten. Vår verksamhet styrs förutom av elevens mål och utvecklingsplan, av målen i de av riksdagen fastställda styrdokumenten samt kommunens mål. Med utgångspunkt i dessa mål lägger vi upp vårt systematiska kvalitetsarbete som främst är ett hjälpmedel och ett förhållningssätt för att utveckla och förbättra skolans verksamhet. I varje skolas skriftliga kvalitetsredovisning synliggör vi sambanden mellan mål, handlingar och resultat så att våra föräldrar och andra intressenter kan följa vårt dynamiska kvalitetsarbete. Därigenom knyts våra kvalitetsredovisningar på ett tydligt sätt till mål- och resultatstyrningen av skolan, vilket följer skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete. Syftet med det systematiska kvalitetsarbetet är att uppfylla de mål för utbildningen som skollagen och andra föreskrifter (nationella mål) fastslår samt att utveckla verksamheten. Vittragymnasiet/Sjölins Gymnasium startade år 2000 och fanns under 2011/2012 med 6 skolor på 5 orter; Stockholm med Vittragymnasiet Södermalm och Sjölins Gymnasium Södermalm, Nacka med Vittragymnasiet Sickla, Göteborg med Sjölins Gymnasium Vasastan, Ängelholm med Vittragymnasiet Ängelholm samt Östersund med Sjölins Gymnasium Östersund. Verksamheten i Ängelholm avslutades i o m läsårets slut i juni Samtliga skolor har ursprung i eller grund i Vittras gymnasieskolor varför en gemensam kvalitetsredovisning här ligger för handen. Vi jobbar alla utifrån en gemensam idé och vision samt har en gemensam pedagogisk modell som grund. Samtliga ligger under huvudmannen Vittragymnasiet AB, förutom Sjölins Gymnasium Södermalm som ligger under Sjölins Gymnasium AB.

3 2. BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN VÅRA SKOLOR OCH UTBILDNINGAR Program per ort SJÖ Östersund VG Stockholm VG Nacka SJÖ Stockholm SJÖ Göteborg VG Ängelholm Elevantal 168st 464st 333st 55st 499st 35st Utbildningar på orten: Sa (2001) Es (2001) Sa (2000) Na (2000) Ek (2011) Sa (2008) Na (2008) Ek (2011) Ek (2011) Sa (2001) Na (2001) Hu (2011) Ek (2011) Sa (2002) Na (2002) Hv (2002) Te (2002) VÅR PEDAGOGISKA MODELL Grunden för vår pedagogiska modell är en övertygelse att alla människor är olika och att alla kan, och vill utvecklas. Med det sagt står det också klart att det inte finns en väg eller en metodik som leder till målet. Det finns däremot grundläggande synsätt som ligger till grund för allt vårt arbete och dessa synsätt styr val av metoder och arbetssätt. Varje elev ska känna sig utmanad och ha högt ställda mål för sig personligen. Vår modell bygger på att hela eleven är viktig. Kunskapsutveckling, lärande och personlig utveckling går hand i hand och en bra skola måste fästa vikt vid alla tre. Vår pedagogiska modell vore omöjlig utan en kultur och ett klimat där varje elev känner sig trygg, utmanad och sedd. Vi uppmuntrar olikhet, det ska vara lätt att vara sig själv. Våra skolor kännetecknas av tydlighet, elever och lärare skapar tillsammans de ordningsregler som gäller på skolan, man ska veta vad som gäller. Ordningsreglerna förutsätter att var och en står upp för det som vi gemensamt kommit överens om. Tiden på ett Vittragymnasium eller Sjölins gymnasium ska öppna dörrar, både genom hög måluppfyllelse och genom att vidga elevens vyer för vad som är möjligt. Vi gör det genom att tillämpa arbetssätt som eleven kommer att möta senare i livet, på högskola och arbetsliv. Vår pedagogiska modell bygger på att undervisningen är relevant, att den utgår från frågeställningar som är meningsfulla för eleven och leder till ökad måluppfyllelse. Ämnesintegrering och casemetodik har en viktig roll på många av våra skolor därför att den ger oss möjlighet att använda aktuella och angelägna problem och frågeställningar som utgångspunkt för undervisningen samtidigt som eleven utvecklar strategier för problemlösning, analys och kommunikation. Vår pedagogiska modell är i huvudsak idéstyrd, den bygger i första hand på synsätt och värderingar men det finns även ett gemensamt ramverk. Ramverkets syfte är att skapa praktiska förutsättningar för kvalitetsarbete och utbyte mellan skolorna, t.ex. genom att vi arbetar i arbetslag, har gemensamma utvärderings- och förberedelsedagar för lärarna på alla skolor, att alla elever har en mentor som ansvarar för elevens individuella utvecklingsplan, mentor och mentorsgrupp träffas flera gånger i veckan för en nära dialog och social trygghet. Ramverket består av beprövade och framgångsrika metoder och strukturer, alla våra skolor strävar t.ex. efter att arbeta med relativt långa arbetspass, schemat och studieorganisationen är optimerad för att kunna arbeta ämnesintegrerat och med erfarenhetsbaserat lärande. Gymnasiet ska bidra till ökad lust att lära sig mer, efter tre år på någon av våra skolor ska alla elever inte bara vara behöriga till högskolestudier utan de ska vara starkt motiverade och förberedda att fortsätta med högre studier.

4 3. FÖRUTSÄTTNINGAR EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Vittragymnasiets/Sjölins Gymnasiums skolor har goda ekonomiska förutsättningar och redovisar resultat för 2012/ som är i närheten av budgeterade resultat. Verksamhetens resultat blev för räkenskapsåret 2012/2012 blev 4%. Vi har en överlag god elevtillströmning, framförallt i storstadsregionerna. Skolan i Östersund har vikande antal sökande, detta på grund av demografiska skäl samt programutbud på skolan, men genom ytterligare satsningar så ser vi även en god utveckling i Östersund. Budget Utfall 11/12 Verksamhet: Vittragymnasiet/Sjölins gymnasium (belopp i tkr) Utfall Intäkter Skolpeng Särskilt stöd 624 S:A Övriga intäkter S:A Intäkter Kostnader S:A Direkta kostnader S:A Rörliga kostnader S:A Fasta kostnader TB enhet TB skola% 7,7% OH EBITA EBITA % 4,0%

5 PERSONELLA FÖRUTSÄTTNINGAR Alla rektorer verksamma under har lärarexamen, en har genomgått det statliga Rektorsprogrammet och övriga fyra genomför programmet under innevarande samt kommande läsår. Vi har kartlagt lärarbehörigheten på alla skolor och under året ska varje fast anställd lärare som inte har en fullständig behörighet ha en kompetensutvecklingsplan med målet att bli behörig med lärarexamen innan Vi når överlag goda resultat inom medarbetarnöjdhet men de största skolorna är även de som ligger lägst. Båda dessa har handlingsplaner specifikt kopplade till NMI. Gällande andel lärare med pedagogisk examen så visar vår egen kartläggning nästan genomgående en högre andel än vad uppgifterna i SIRIS säger. Detta är något vi behöver komma tillrätta med då det endast är ytterligare ett läsår innan de regler som gäller för behörighet slår igenom helt. Ser vi till lärartätheten med antal elever per lärare så visar siffrorna i SIRIS stora skillnader för läsår och i kolumnen bredvid går att åskåda en större jämnhet. Att skolan i Östersund har en klart högre täthet beror på att eleverna där primärt läser det estetiska programmet jämfört med primärt SA, EK och NA på övriga skolor. Andel med pedagogisk examen Lärartäthet, antal elever/lärare Medarbetar- index 2012 (Siris) (kartläggning) 2012 (Siris) (Budget) AM snitt Verksamhetssnitt - 90, VG Södermalm 78,2 92,8 21,0 16, SJÖ Östersund 77,5 100,0 12,3 9, SJÖ Södermalm 71,4 86,5 14,3 17,6 n/a 68 VG Sickla 97,2 95,0 18,4 15, VG Ängelholm 69,4 75,0 12,2 - n/a 68 SJÖ Vasastan 80,0 95,7 18,3 17, skolsköterska Läkare/Psykolog/ Kurator Syv Spec ped Frånvaro Bibliotek Östersund Anställd Anställd System Eget + Södermalm Anställd Anställd System Eget + Sickla Anställd Anställd System Eget + Ängelholm System Eget + Vasastan Anställd System Eget + Samarbete

6 MATERIELLA FÖRUTSÄTTNINGAR Alla skolor har ändamålsenliga lokaler med de specialsalar som krävs för utbildningen som t.ex. laborationssalar med utrustning för de kurser som ges på skolan, musiksalar och ljudrum med krav på ljudisolering och utrustning, bildsalar med adekvat utrustning mm. Tillgången på läromedel och datorer är god och alla skolor har tillgång till skolbibliotek. 4. RESULTAT LÄSÅRET 2011/2012 FUNKTIONELL KVALITET (KUNSKAPSRESULTAT) Sammanställning av andel högskolebehöriga. Observera att samtliga siffror för är preliminära. Andel elever behöriga till vidare studier per verksamhet och enhet prel Verksamhet * Rikssnitt 89% 90% 87% 87% 87% - Vittragymnasiet/Sjölins 91% 89% 90% 95% 95% 95% Sjölins Gymnasium Östersund 97% 98% 99% 95% 94% 92% Estetiska programmet 95% 100% 98% 95% 94% 93% Samhällsprogrammet 100% 94% 100% 95% 94% 89% Vittragymnasiet Sickla % 96% 96% Naturvetenskapsprogrammet 0% 0% 0% 100% 100% 94% Samhällsprogrammet 0% 0% 0% 95% 95% 96% Sjölins Gymnasium Vasastan 86% 85% 82% 93% 95% 98% Naturvetenskapsprogrammet 90% 94% 91% 100% 97% 100% Samhällsprogrammet 86% 84% 81% 92% 95% 97% Vittragymnasiet Södermalm 89% 83% 88% 99% 96% 94% Naturvetenskapsprogrammet 92% 82% 90% 100% 100% 100% Samhällsprogrammet 88% 83% 88% 99% 95% 93% Vittragymnasiet Ängelholm 100% 95% 100% 81% 95% - Hantverksprogrammet Naturvetenskapsprogrammet % - Samhällsprogrammet 100% 91% 100% 92% 89% - Teknikprogrammet * Samtliga uppgifter och resultat för är preliminära.

7 Sammanställning av betygsresultat. Observera att samtliga siffror för är preliminära. Gymnasieskolornas genomsnittliga betygspoäng per verksamhet och enhet Prel Verksamhet * Rikssnitt 14,0 14,1 14,0 14,1 14,0 - Vittragymnasiet/Sjölins 14,6 14,6 14,6 14,8 14,6 14,1 Sjölins Gymnasium Östersund 14,4 14,4 14,3 13,7 14,0 13,8 Estetiska programmet 13,9 14,0 14,0 13,6 14,1 13,9 Samhällsprogrammet 15,1 15,0 14,9 13,9 13,4 12,8 Vittragymnasiet Sickla ,8 14,7 14,1 Naturvetenskapsprogrammet ,0 16,5 15,1 Samhällsprogrammet ,6 14,3 13,9 Sjölins Gymnasium Vasastan 14,2 14,3 13,7 14,8 14,7 13,7 Naturvetenskapsprogrammet 15,6 16,0 14,8 15,9 15,8 14,9 Samhällsprogrammet 14,0 13,9 13,6 14,6 14,4 13,5 Vittragymnasiet Södermalm 14,9 14,6 15,3 15,1 14,5 14,9 Naturvetenskapsprogrammet 15,6 15,8 16,7 16,5 16,0 14,7 Samhällsprogrammet 14,6 14,3 14,9 14,9 14,3 14,9 Vittragymnasiet Ängelholm 15,1 15,5 15,3 15,2 15,6 - Hantverksprogrammet ,7 - Naturvetenskapsprogrammet ,4 - Samhällsprogrammet 14,9 14,4 15,1 15,1 15,2 - Teknikprogrammet ,7 - *Samtliga uppgifter och resultat för 2012 är preliminära. Sammanställning av andel elever med fullföljd skolgång efter 4 år. Andel elever med fullföljd utbildning inom 4 år per enhet Rikssnitt 76% 76% 76% 77% Sjölins Gymnasium Östersund 73% 85% 85% 85% Vittragymnasiet Sickla n/a n/a n/a 84% Sjölins Gymnasium Vasastan 76% 70% 81% 88% Vittragymnasiet Södermalm 84% 83% 84% 85% Vittragymnasiet Ängelholm 93% 26% 64% 68%

8 Resultat i nationella prov samt kursbetyg Ämne Antal betyg F E D C B A Sv % 85 17% % % 87 17% 35 7% Sv1 NP % 92 21% % % 62 14% 7 2% Sv % 46 12% 56 14% % 64 16% 68 17% Ma1b % % % 71 16% 22 5% 8 2% Ma1b NP % % % 55 14% 18 5% 2 1% Ma1c % 12 19% 12 19% 18 28% 11 17% 10 16% Ma1c NP % 13 21% 11 18% 21 34% 9 15% 7 11% Ma2b % 45 54% 20 24% 6 7% 1 1% 0 0% Ma2b NP % 6 60% 2 20% 2 20% 0 0% 0 0% Ma2c % 5 10% 6 12% 15 31% 3 6% 16 33% Ma2c NP % 5 10% 12 25% 10 21% 6 13% 11 23% Ma3c % 16 29% 11 20% 10 18% 4 7% 15 27% Ma3c NP 3 0 0% 2 67% 1 33% 0 0% 0 0% 0 0% En % 53 11% 92 18% % % 53 11% En5 NP % 48 11% % % 86 19% 38 8% En % 9 9% 28 28% 28 28% 25 25% 7 7% En6 NP % 6 7% 30 33% 30 33% 18 20% 7 8% Hi1b % 56 16% 74 20% % 52 14% 24 7% Id % 83 23% 65 18% 65 18% 36 10% 37 10% Na1b % 64 25% 57 23% 41 16% 24 10% 20 8% Re % 58 15% 48 12% % 64 16% 75 19% Sa1b % 45 12% 73 20% % 66 18% 26 7% Sa % 34 12% 43 16% 76 27% 50 18% 42 15%

9 Slutbetyg i kärnämneskurser för avgångselever Slutbetyg Antal IG G VG MVG EnA % % % 75 20% EnB % % % 54 14% SvB % % % 76 20% MaA % % % 51 13% MaB % % 66 17% 24 6% FUNKTIONELL KVALITET (VÄRDEGRUNDSRESULTAT) Enkäter visar att våra elever, precis som tidigare år, är till mycket stor del trygga samt trivs på sin skola. Vi arbetar aktivt med förhållningssätt och värdegrund på våra skolor och har dylika frågor som ständigt aktuella. Genom en nära dialog mellan elev och lärare finns goda möjligheter att fånga upp frågor och situationer på ett tidigt stadium. Inom detta är våra täta samlingar med eleverna viktiga och en förutsättning för att lyckas. Vårt arbete med likabehandling och planer mot diskriminering och kränkande behandling är väl utarbetat och systematiserat vilket vi ser gör förekomsten av kränkande behandling sällsynt. Dessa frågor kräver ständig uppmärksamhet och försök till perspektiv och angreppssätt då vi inte riktigt når alla elever. Av detta måste vi alltid försöka hitta nya vägar för att även nå de elever vi tidigare misslyckats med. Som ett led i detta så har vi en enkät vi genomför med de elever som slutar eller väljer att gå till andra skolor vilket ger oss en bra bild av vilka skäl elever väljer en annan skola. I de flesta fall handlar detta om andra frågor än undervisning, trygghet och trivsel utan handlar oftare om var kompisar går, vill gå annat program eller liknande orsaker som är bortom vad vi kan påverka. Under 2012/ gjordes en anmälning till huvudman där uppmärksammat problem löstes snabbt och till allas nöjdhet.

10 UPPLEVD KVALITET En sammanfattande bild av den årliga enkätundersökningen bland elever. NKI ! Rekommendationsgrad 30 (Andel nöjda 7-10) Vittragymnasiet, NKI=68 Vittragymnasiet 2012, NKI= AcadeMedia Gy totalt, NKI=65 Trivselgrad (Andel nöjda 7-10) ! ! Vittragymnasiet, Rekommendationsgrad=74 AcadeMedia Gy totalt, Rekommendationsgrad=69 Vittragymnasiet, Trivselgrad=83 AcadeMedia Gy totalt, Trivselgrad=78 Vittragymnasiet 2012, Rekommendationsgrad=68 Vittragymnasiet 2012, Trivselgrad=79 7 Sett till varje skola ser resultaten ut enligt nedan: Nöjd kund index Rekommendation Trivsel Studiemiljö Undervisning AM snitt AM snitt AM snitt AM snitt AM snitt Verksamhet SJÖ Östersund SJÖ Södermalm VG Södermalm VG Sickla VG Ängelholm SJÖ Vasastan

11 En sammanfattande bild av den årliga enkätundersökningen bland medarbetare*. 40 NMI Ledarindex ! ! Vittragymnasiet, NMI=66 AcadeMedia totalt, NMI=68 Vittragymnasiet, Ledarindex=80 AcadeMedia totalt, Ledarindex=76 Vittragymnasiet 2012, NMI=68 Vittragymnasiet 2012, Ledarindex=78 Engagemang Attraktivitet ! 80 10! Vittragymnasiet, Engagemang=85 AcadeMedia totalt, Engagemang=86 Vittragymnasiet, Attraktivitet=72 AcadeMedia totalt, Attraktivitet=75 Vittragymnasiet 2012, Engagemang=80 Vittragymnasiet 2012, Attraktivitet=76 7 * I bilden ovan anges Vittragymnasiet, resultaten visar ehuru sammantagen bild för Vittragymnasiet och Sjölins Gymnasium. Sett till varje skola ser resultaten ut enligt nedan: Nöjd MedarbetarIndex Attraktivitet Engagemang Ledarindex AM snitt AM snitt AM snitt AM snitt Verksamhet SJÖ Östersund SJÖ Södermalm* VG Södermalm VG Sickla VG Ängelholm* SJÖ Vasastan *För få svarande vid Vittragymnasiet Ängelholm och Sjölins Gymnasium Södermalm gör att resultaten ej kan visas

12 ÄNDAMÅLSENLIG KVALITET Resultat från den årliga enkätundersökningen bland före detta elever. Förberedelse för högre studier/arbetsliv/vuxenliv och samhällsliv Hur väl tycker du att tiden på din skola förberedde dig inför högre studier? (Bas: de som studerar vidare) Södermalm Vasastan Östersund Vittra totalt Hur väl tycker du att tiden på din skola förberedde dig inför arbetslivet? (Bas: de som arbetar) Södermalm Vasastan Östersund Vittra totalt Södermalm Hur väl tycker du att utbildningen stärkte dig i din personliga utveckling? Vasastan Östersund Vittra totalt % 50% 100% Mycket dåligt Ganska dåligt Varken bra/dåligt Ganska bra Mycket bra Om du tänker tillbaka på din gymnasieskola i sin helhet, hur nöjd är du då? Södermalm Vasastan Östersund Vittra totalt % 50% 100% Mycket missnöjd Ganska missnöjd Varken nöjd/missnöjd Ganska nöjd Mycket nöjd

13 5. ANALYS OCH ÅTGÄRDER FUNKTIONELL KVALITET (KUNSKAPSRESULTAT/VÄRDEGRUNDSRESULTAT) ANALYS Vittragymnasiet/Sjölins gymnasium når goda resultat. Vi har en mycket hög andel elever som når behörighet för vidare studier och här följer vi även en egen och god trend genom att ha gått från 89% till 90% och vidare till 95% vilket vi nu når för tredje året i rad. Detta då riket till synes har resultat som står stilla på 87% de senaste åren. En topp är skolan i Vasastan som når 98% enligt våra preliminära beräkningar (+3%), tyvärr så backar vi i Östersund från 94% till 92% och på Vittragymnasiet Södermalm från 96% till 94%. Glädjande nog når vi på enstaka program på vissa skolor vårt mål om 100% högskolebehöriga. Vi ser att detta beror på idogt arbete med måluppfyllelse, systematik i uppföljningar samt att vi sätter in resurser och kraft där så behövs utifrån resultat i uppföljningar. Vi tappar avsevärt inom meritvärde från i sig något låga 14,6 i snitt till 14,1. Förra årets rikssnitt var 14,0 för samtliga program i riket och för de program vi erbjuder så var snittet klart högre, här har vi med andra ord ett arbete framför oss. Skolorna uppvisar stora skillnader från Vittragymnasiet Södermalms resultat om 14,9 till Sjölins Vasastan om 13,7 och där Vasastan tappar hela 1,0 från föregående läsår vilket även utgör största orsak till att hela verksamheten tappar i snitt. Analys visar att bedömningar har omvärderats i och med införande av GY11 och den nya betygsstegen vilket enligt analys alltså har haft genomslagskraft inom kurser som är inom förra läroplanen. För verksamheten som helhet så är ovanstående bekymmersamt och vi behöver arbeta med denna fråga då vi genom vårt arbetssätt, vår värdegrund och vår idé bör nå längre, bättre och högre med eleverna, såväl med varje individ som med eleverna som grupp. Genom ett tydligare pedagogiskt ledarskap, genom att ta sikte på högre ställda mål samt en ökad personell stabilitet på våra enheter så ser vi att vi kommer lyckas med detta framöver. Ser vi till resultaten för andel elever som fullföljt sina studier inom 4 år så har vi goda resultat då alla skolor når klart över rikssnitt (ett spann från 84% till 88%) utom skolan i Ängelholm som ligger klart under med 68%. Tål att poängtera att rikssnittet här ligger om 77%. Dessa överlag goda resultat ser vi beror på ett enträget, idogt och envist arbete med resultat, analys, mål och uppföljning, helt enkelt att göra det vi ska. Tydliga exempel är skolorna i Östersund och Sickla som når synnerligen goda resultat då elevunderlaget har bestått av elever som haft svårt under sin tid i grundskolan och som haft låg inre motivation men som skolorna ändå har lyckats väl med. Gällande kursbetyg respektive resultat i nationella prov så är resultaten överlag goda. Korrelationen mellan betyg i nationellt prov och betyg i motsvarande kurs är god inom alla de kurser som har underlag i form av likvärdigt många genomförda nationella prov som kursbetyg. Det finns störst diskrepans mellan provresultat och betygsättning inom matematikkurserna Ma2B och Ma3C men där 10 stycken respektive 3 stycken resultat i nationella prov ger missvisande procentsatser att jämföra kursbetygen med. Analys ger att resultaten överlag är goda med tanke på att få elever inte når målen och får F men där andelen som når högre betygssteg är ganska få till antalet. Anmärkningsvärt är att antalet F i kurserna i matematik är få jämfört med riket vilket är resultat av ämnesstrategers arbete som startades för två år sedan. En satsning som alltså har givit resultat. Vi har dock en hög andel elever som inte når målen i framför allt kurserna historia 1B, naturkunskap 1B, samhällskunskap 1B samt idrott 1. Här krävs åtgärder i form av att dels se över att systematiken även fungerar för dessa kurser vid uppföljning och progosticerande och dels en tydligare uppföljning av respektive lärares

14 arbete för att fånga in samtliga elever. En översyn av lärares uppdrag, kompetensbild genom arbete med nya lönekriterier är genomfört inför hösten varför vi hoppas redan ha satt in åtgärder för att motverka ovanstående. En kort kommentar till tabellen som visar siffror i kurser för avgående elever är att resultaten nästan är identiska för respektive betygsnivå för varje kurs jämfört med rikssnitt för aktuella program. Här ligger vi alltså lika med riket. Vår främsta styrka för att lyckas med vårt uppdrag är vår tradition av att vara en idéburen organisation vilket ger avtryck i vår verksamhet och vårt arbete. Det är vår idé och vision som driver medarbetare och elever mot högre uppställda mål och det är detta som ger en större mening för varje del i vardagen. Mål och vision ger även perspektiv på vad verksamheten har för syfte, mening och innebörd. Genom intervjuer och enkäter står det klart att vi har förlorat en del av det idéburna varför vi till kommande år behöver fokusera mer på det. Vi har en förhållandevis liten organisation som har de mest vanliga programmen vilket genererar de lägsta ersättningarna varför vi alltid har behov av att vara effektiva. Detta gör oss ibland sköra samtidigt som vi alltid har en stor koncern att ta hjälp av. Trots att vi inte är stora så bibehåller vi ändå det elevtal vi haft de senaste åren då vi varit under kraftig expansion, detta i tider av sjunkande antal elever som läser på gymnasieskolan. Vi kan av detta utläsa att vi har populära skolor med hög kvalitet. Förutsättningarna för vår verksamhet är goda med en ekonomi i balans på i princip samtliga enheter. På flera skolor har vi de senaste åren stärkt upp resurserna inom elevhälsan då det funnits ett ökat behov av dessa kompetenser. Bland medarbetare har vi en hög andel lärare med behörighet men vi behöver närma oss det oundvikliga målet och kravet om 100% behöriga lärare i högre takt än nu vilket till viss del kommer att nås genom att de som saknar formell behörighet sedan tidigare är inne i behörighetsgivande kompetensutvecklingsprogram. Framöver kan vi dock se problem inom detta då flertalet kurser inom den nya gymnasieförordningen kräver kompetenser som är svåra att hitta, såväl inom vår egen organisation som utanför. Vi ser med stolthet tillbaka på föregående år och kan se att medvetna satsningar har givit resultat. Till året skapade vi utvecklingstjänster för att öka andelen elever som blir behöriga till vidare studier och det kan vi nu se resultat utav. Vi vet av tidigare års undersökningar att vårt arbetssätt med att se varje elev som en individ med unika förutsättningar och behov samt ett verklighetsanpassat arbetssätt leder till mycket goda förutsättningar för våra elever efter sina studier på gymnasiet. Undervisningen håller hög klass och ger eleverna möjligheter till vidare studier, arbetsliv och för att inte tala om livet som helhet. ÅTGÄRDER FÖR HÖGRE MÅLUPPFYLLELSE Utifrån de djupare analyser skolorna har gjort av sina kunskapsresultat har varje skola prioriterat vilka åtgärder som behöver sättas in för att öka måluppfyllelsen inom de områden där förbättringar behövs och budget är anpassad till de olika prioriteringarna. Vi har också på övergripande nivå valt att göra några generella satsningar och omprioriteringar inom hela verksamheten för att kunna genomföra följande åtgärder: Vi har ökad lärartäthet i Östersund för att möta de behov program- och inriktningsfloran kräver utifrån ett färre antal elever än tidigare år. Vi ser att måluppfyllelsen i den här skolan är lägre än tidigare och mer insatser och resurser behövs för att öka andelen som fullföljer sina studier med grundläggande behörighet till högskola samt når högre meritvärde för att ha alla dörrar öppna inför framtiden. Vi fortsätter med satsningen på en lokalt skapad karriärtjänst som vi kallar ämnesstrateger med syftet att öka måluppfyllelsen hos eleverna. Vi har under de senaste två läsåren sett goda resultat av detta varför arbetet fortlöper. På skolan utses 1-2 ämnesstrateger i företrädelsevis ämnen där skolan har haft svårt att nå målen. De som utses ska ha en lång erfarenhet och dokumenterad hög måluppfyllelse bland de elever man undervisat. Uppdraget består i att leda ämneslaget på skolan mot bättre formella resultat genom att tillsammans utveckla, utvärdera och implementera fungerande metoder inom ämnet/ämnena. Inslag i uppdraget inom ämnet kan vara att hålla ämnesforum, learning studies, ta fram modeller för best practice, planera kompetensutveckling och introducera nyanställda ämneskollegor.

15 Utöver ovanstående så tillsätter vi förstelärare på varje skola. Dessa personers uppdrag varierar sig utifrån lokal situation och behov men mycket sammanfaller med ovan beskrivning av ämnesstrategers uppdrag. Skillnaden är att förstelärarna inte har primärt fokus i ett och samma ämne utan har ett bredare uppdrag med att utveckla metoder, arbetssätt, pedagogiska grepp etc inom alla ämnen och för skolan som helhet. Mål för förstelärarna är att öka måluppfyllelsen vilket förmodas leda till höjda resultat inom skolors meritvärde samt åtminstone bibehållen hög nivå kring behörighet. Förstelärarna kommer som grupp även att utgöra Vittragymnasiets/Sjölins gymnasiums pedagogiska lab vilket är en fortsättning på redan påbörjat arbete kring mål och vision från föregående läsår och där denna grupps arbete mer riktas mot verksamhetsutveckling. Detta arbete ser vi även kommer att gynna vårt kulturarbete som i främsta rummet har vår gemensamma värdegrund och efterlevnad av gemensamma förhållningssätt. Kring bedömning och betygsättning har vi ett fortsatt fokus där vissa enheter har tagit hjälp utifrån, exempelvis enheterna på Södermalm som genomför ett projekt tillsammans med representanter från Uppsala universitet. Övriga skolor har upparbetade samarbeten med andra, närliggande gymnasieskolor. Arbete syftar till ökad förståelse, ökat kunnande och kompetensutveckling samt att ge möjligheter till erfarenhetsutbyte. En förändring som vi ser kommer ge effekter på flera områden är implementering av nya lönekriterier vilket även omfattar kompetensprofil, lärares uppdrag, utvärdering av utfört arbete samt individuell utvecklingsplan för varje medarbetare. Detta ser vi kommer att ge tydligare uppdrag till varje lärare vilket förmodas leda till högre och förbättrade resultat för eleverna samt ökad jämnhet mellan ämnen/kurser och mellan skolor. Ett sista område är att ytterligare spetsa vår systematik genom täta och regelbundna mätningar och uppföljningar samt att vi efterlever det årshjul vi har satt upp för verksamheten. I detta ligger även att arbeta med att alla elever ska nå sin fulla potential vilket ger fler möjligheten att nå de högre betygsstegen. UPPLEVD KVALITET ANALYS Utifrån resultat på våra mätningar inom upplevd kvalitet så kan vi se att vårt arbete med likabehandling fortsätter att ge frukt då vi når goda resultat inom frågor kring trygghet och trivsel. Här har flera års strategiskt arbete givit konkret utslag! Vi når inte alla elever, som är vårt mål vi kan inte acceptera att en endaste elev inte känner sig trygg på sin skola men vi har kommit långt på väg. Vi har generellt förbättrade siffror jämfört med föregående år. Elevernas upplevelse är genomgående högre och bättre än snitt för AcadeMedia och i absoluta tal på en bra nivå. Vi har i detta fångat upp och lyckats vända en negativ trend inom NKI och samtidigt lyckats ta tillvara på en god trend inom trivsel. Analys ger att resultaten skulle ha varit än bättre om båda enheterna på Södermalm hade lyckats bättre då dessa ligger genomgående under jämförbart snitt. NKI är så lågt som 54 respektive 57. Djupanalyser har gjorts vilka resulterat i handlingsplaner för båda enheterna. Största orsaker till låga värden är större förändringar inom medarbetar- och ledningsgrupp, större förändringar i lokalerna och försämrad upplevelse av skolmaten. Alla dessa tre områden anses redan åtgärdade vid tidpunkt för författande av denna rapport varför vi med tillförsikt på resultat i samma mätning kommande läsår. Värt att notera är att skolan i Östersund har fått kraftigt förbättrade resultat jämfört med föregående läsår. Detta är resultat av utvärdering och uppföljning av förra årets resultat vilket renderade i en tydlig handlingsplan som nu har efterlevts vilket sedan har givit årets höga värden. Ett exempel på korrekt och gott agerande utifrån ett systematiskt kvalitetsarbete. Att Sickla, Östersund och Vasastan genomgående når goda resultat beror på det engagemang ledningen på dessa skolor har lyckats skapa och frammana bland sina medarbetare vilket ger avtryck bland eleverna, här finns även starka traditioner av att arbeta med vision och mål vilket kan ses ge resultat. Medarbetarundersökningen visar även den goda resultat. Förvisso lägre siffror än i elevundersökningen och här ligger vi mycket nära snitt för AcadeMedia inom respektive område och resultaten är likvärdiga med förra årets. Sett till absoluta tal är dock resultaten goda. Här utmärker sig våra äldsta skolor negativt med NMI-värden om 55 (Vittragymnasiet Södermalm) och 57 (Sjölins Vasastan) att kontrastera mot 81 på Vittragymnasiet Sickla och 78 på Sjölins Östersund. Här visar sig alltså mycket stora skillnader enheterna emellan.

16 De riktiga topparna är ledarindex i Sickla och Östersund som ligger över 90% och där jämförande snitt är 76%. Även här kan vi se stora skillnader enheterna emellan där Vasastan och Vittragymnasiet Södermalm uppvisar resultat som är långt under snitt. Ängelholm och Sjölins Södermalm hade tyvärr för få svarande för att kunna ha något underlag. Som nämnt ovan gällande elevernas upplevelse av sin vardag så spelar enhetens utvecklingsfas och ledningsstruktur stor roll. Södermalm och Vasastan, som uppvisar våra sämre resultat, är de enheter som levt mer än 10 år med flertalet medarbetare som varit anställda under lång tid. På dessa skolor behöver det bli nya tag inom vårt målinriktade arbete för att komma över upplevelsen av stagnation. Östersund och Sickla är å andra sidan inne i en fas av att saker och ting är stabila efter några år av större förändringar varför ett visst mått av förvaltning ger en positiv känsla. ÅTGÄRDER FÖR HÖGRE MÅLUPPFYLLELSE Resultaten på Södermalms båda enheter är anmärkningsvärda då skolan nyligen genomgått ombyggnationer, investeringar, satsningar etc som inte har stört eleverna utan bara har varit förbättrande. Trots detta så är resultaten lägre än någonsin. Förklaringarna till de sjunkande siffrorna är många, åtgärderna framåt är att arbeta med kulturen bland eleverna och bland lärarna så att gemenskap, ansvarstagande och arbetsro kan öka. Skolan behöver ett omtag i ledningen så att vision, framåtanda och energi präglar verksamheten istället för problemorientering. Stort arbete krävs med relationsbyggande, driva grupprocesser och ha fokus på elevernas upplevelse samtidigt som fokus på formella resultat inte får minska. Vårt arbete inom likabehandling fortgår och förfinas genom de erfarenheter vi drog av de senaste årens fokuserade arbete och elever som inte känner sig trygga kommer att följas upp. För medarbetares ökade nöjdhet behöver dialog, kommunikation och delaktighet förstärkas på flera av enheterna tillsammans med ett mål att öka kontinuitet inom ledningen på varje skola. VI har genomgått ledningsbyten på båda de enheter som uppvisar lägst resultat inom NMI och försöker trots nya personer i ledande positioner ändå bibehålla stabilitet och att fortsätta på de banor som är goda samt bryta negativa mönster. Prioritet för ledarskapet på båda aktuella enheter är delaktighet och förtroendebyggande. Ytterligare ett område för ökad medarbetarnöjdhet är att förstärka det pedagogiska ledarskapet på flera av enheterna och där ett aktivt arbete med mål och vision tillsammans med nya möjligheter, intryck och samarbeten inom AcadeMedia kommer kunna ge den skjuts som behövs i detta arbete. ÄNDAMÅLSENLIG KVALITET ANALYS Utifrån resultat på våra mätningar inom ändamålsenlig kvalitet så kan vi se att 76% är nöjda och endast 8% missnöjda med sin gymnasiegång i sin helhet. Ett positivt resultat att lyfta fram är att Vittragymnasiet Södermalm inte hade någon (dvs 0%) som ansåg att skolan förberett illa inför vidare studier, hela istället gavs 73% positiva svar och 27% neutrala. Vi vet sedan tidigare undersökningar att vi lyckas väl med elevernas personliga utveckling vilket även visar sig i årets undersökning. Detta är ett område vi arbetar aktivt med, och har gjort så under lång tid, varför vi ser att ihärdighet ger resultat. ÅTGÄRDER FÖR HÖGRE MÅLUPPFYLLELSE Vårt mål är att varje elev ska vara nöjd under sina gymnasiestudier varför att vi vill nå endast positiva svar på frågan kring nöjdhet då eleverna svarar 2 eller 3 år efter de har tagit studenten. Att lyckas med det målet kräver ett arbete med befintliga elevers nöjdhet och upplevelse av sin tid i gymnasieskolan. Ett högt värde på NKI ser vi således kommer att leda till ökad nöjdhet på sikt.