Folkvett, förmaningar och lite fest - dilemman från förr och nu

Transkript

1 Folkvett, förmaningar och lite fest - dilemman från förr och nu Inspiration, handledning och pedagogiska ingångar för programmet riktat till åk 7-9 och gymnasiet

2 Inledning I handledningen hittar ni en introduktion till bonadsmålningar och hur programmet kan kopplas ihop med Lgr11 och Lgy11. Se programmet som en del av ett lustfyllt lärande som kan ge ämnet ett annat perspektiv. Använd det som passar er undervisning och er målgrupp. Glöm inte att ni genom Hallands Konstmuseum kan boka en visning på friluftsmuseet Hallandsgården och få se bonadsmålningarnas rätta miljö. Samtliga bilder i handledningsmaterialet tillhör Hallands Konstmuseum. J Jona slängs över bord, detalj ur Johannes Nilssons bonadsmålning om Jona och valfisken Introduktion och litteraturtips Varför bonadsmålningarna uppkom under 1700-talet tror experterna beror på flera faktorer. Delvis kan det bero på att kyrkorummet i samband med reformationen förändrades och traditionen med bildskatter på väggarna övergas och målades över under de kommande århundradena, och delvis att bruket av värdefulla textila vävda tapeter spred sig från de övre stånden ner i böndernas. Varför det blev just de bibliska historierna och i den form som det blev, kan ingen ge ett ordentligt svar på. Det var i hemmen som bonaderna hade sin plats. Ofta togs de bara fram vid speciella högtider så som jul och bröllop. Bonadsmålningarna var otroligt värdefulla och kostnaden för en större målning går att likställa med en drängs årslön eller värdet av en oxe. Hallands Konstmuseum har ca 350 stycken i sin samling. Det är den tredje största samlingen i Sverige efter Kulturen i Lund och Nordiska museet i Stockholm. Man kan säga att bonadsmålningarna existerar mellan och runt så når det en topp. Men det finns äldre bonadsmålningar, dock var det långt ifrån alla som daterades eller signerades. Ibland finns det uppgifter på baksidan om pris och beställare. För att komma fram till vem som gjort vad har man analyserat stilar, schabloner, färgpigment etc. Med hjälp av detta kan man skilja upphovsmännen åt. Det var främst män som målade men det fanns även ett fåtal kvinnor och det var ett yrke som ofta ärvdes av barnen. Man lärde av varandra och därför bildas olika skolor inom bonadsmåleriet som har gemensamma drag. Som exempel finns Unnarydstyp, Sunnerbotyp och Brearedstyp. Ofta lärde sig målarna att måla bonader och hantverket av de gamla kyrkomålarna.

3 I början beställde köparen (oftast en hyfsat välställd bonde) hem unika bonader, specialanpassade till det ställe där de skulle hänga och vilken högtid den skulle vara till. Bonadsmålaren hade alltså en direktkontakt med sin köpare och man tror att målaren kom hem till köparen och skar ut en mönsterpassad duk efter väggen och de väggfasta möblernas form. Liggande modell är absolut vanligast men det finns även stående, detta beror på utformningen av de långa låga husen. I början målades bonaderna på linneväv, av gamla textilier som man lappade ihop. Linneväven grunderades med lim och krita för att få en ljus och jämn bakgrund att arbeta på. Färgerna bestod av limfärg och ibland av tempera. Vissa färgpigment kunde målarna själva tillverka av färgämnen i växter eller jordfärger medan andra färger som berlinerblått och blymönja var köpevara. Senare blev bonader på papper allt vanligare, och från naturfärgerna hade nu tekniken kommit ikapp och man framställde fler syntetiska färger. Detta innebar att priserna sjönk och bonaderna blev mer tillgängliga för alla, inte bara de hyfsat välställda. Nu kunde de börja serietillverkas och bonadsmålarna kunde ta med sig många bonader och sälja på marknader när de reste runt i byarna. Brudgum, detalj ur Per Svenssons bonadsmålning Bröllopsfölje, 1848 De flesta bonaderna har religiösa motiv men det finns också mer vardagliga. Förutom historier från gamla och nya testamentet så skildras också livet och döden, bröllop, bondens år och fysiska arbete. På denna tid var bilder ovanligt, speciellt om man jämför med dagens samhälle då vi omger oss av bilder hela tiden. Bonadsmålningarna hade en uppfostrande, pedagogisk och kommunikativ funktion. De tillförde en visuell dimension till alla de historier man berättade och de texter man läste ur bibeln. På så vis levandegjordes bilderna och bonaderna blev en social samlingspunkt i hushållet. Motiven handlar mycket om moral och etik, hur man ska leva som människa och vad som är rätt och fel. När man vid högtiderna hade satt upp bonadsmålningarna så fick rummet en religiös anda. Rummet var heligt och man såg det som att personerna i målningarna faktiskt var närvarnade. Ofta var figurerna från bibeln målade i bönders kläder, just för att förstärka de religiösa bonadsfigurernas närvaro i hemmet. Det handlade alltså inte om målarnas okunskap gällande dräkthistoria. Detta vördnadsfulla och heliga bruk tror experterna förändras över tid allt eftersom bonadsmålningar gjorda på papper och syntetfärger blir tillgängliga för allt fler och andra bilder blir allt vanligare.

4 Vi bär med oss en uppfattning om hur riktig konst ska se ut. Och det styr vår värdering av det vi ser. Därför är det lätt att betrakta bonadsmålningar som bristfälliga, naiva och inkorrekta. Detta handlar i stor grad om centralperspektivet, som har uppfattats som gällande norm från 1400-talet, och är något vi då likställer med en korrekt bild. Bonadsmålningar bygger på ett annat perspektiv värdeperspektivet, som var vanligt i medeltidens konst. Det vill säga, det som är viktigt i bilden får stor plats. Del av De fåvitska jungfrurna, 1797 Bonadsmålning av Johannes Nilsson Litteraturtips Inzoomning - bonadsmåleri. Red Anneli Palmsköld, Länsmuseet Halmstad, 2009 Svenska 127 s. ISSN Nils-Arvid Bringéus, Sydsvenska bonadsmålningar. Signum, 1982 Svenska 280 s. ISBN (inb) Elisabeth Berglin, En bonadsmålare och hans värld Johannes Nilsson i Breared. Apostrof, Svenska 286 s. ISBN X (inb)

5 Kopplingar till läroplanen Nedan följer några punkter inom det centrala innehållet (Lgr11) och syfte (Lgy11) i ämnena religionskunskap, samhällskunskap och historia som programmet Folkvett, förändringar & lite fest dilemman från förr och nu behandlar och berör. ÅK 7-9 Undervisningen i religionskunskap ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 7 9 Religioner och andra livsåskådningar Centrala tankegångar och urkunder inom kristendomen samt utmärkande drag för kristendomens tre stora inriktningar: protestantism, katolicism och ortodoxi. Religion och samhälle Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser. Identitet och livsfrågor Hur olika livsfrågor, till exempel meningen med livet, relationer, kärlek och sexualitet, skildras i populärkulturen. Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar. Etik Vardagliga moraliska dilemman. Analys och argumentation utifrån etiska modeller, till exempel konsekvens- och pliktetik. Föreställningar om det goda livet och den goda människan kopplat till olika etiska resonemang, till exempel dygdetik. Etiska frågor samt människosynen i några religioner och andra livsåskådningar. Etiska begrepp som kan kopplas till frågor om hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar, till exempel frihet och ansvar. Undervisningen i samhällskunskap ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 7 9 Individer och gemenskaper Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning. Information och kommunikation Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer. Identitet och livsfrågor Möjligheter och risker förknippade med Internet och kommunikation via elektroniska medier. Rättigheter och rättsskipning Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter.

6 Undervisningen i historia ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 7 9 Industrialisering, samhällsomvandling och idéströmningar, cirka Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska förklaringar till industrialiseringen, samt konsekvenser för olika samhällsgruppers och människors levnadsvillkor i Sverige, Norden, Europa och några olika delar av världen. Migration inom och mellan länder. Demokratisering, efterkrigstid och globalisering, cirka 1900 till nutid Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor. Hur historia används och historiska begrepp Exempel på hur 1800-och 1900-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser. Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar. Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang. GYMNASIET Religionskunskap - ämnets syfte Undervisningen i ämnet religionskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om religioner, livsåskådningar och etiska förhållningssätt och olika tolkningar när det gäller dessa. Kunskaper om samt förståelse för kristendomen och dess traditioner har särskild betydelse då denna tradition förvaltat den värdegrund som ligger till grund för det svenska samhället Undervisningen ska leda till att eleverna utvecklar kunskaper om hur människors moraliska förhållningssätt kan motiveras utifrån religioner och livsåskådningar. De ska ges möjlighet att reflektera över och analysera människors värderingar och trosföreställningar och därigenom utveckla respekt och förståelse för olika sätt att tänka och leva I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera. Undervisningen i ämnet religionskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: 1. Förmåga att analysera religioner och livsåskådningar utifrån olika tolkningar och perspektiv. 2. Kunskaper om människors identitet i relation till religioner och livsåskådningar. 3. Kunskaper om olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap samt förmåga att analysera dessa. 4. Förmåga att använda etiska begrepp, teorier och modeller. 5. Förmåga att undersöka och analysera etiska frågor i relation till kristendomen, andra religioner och livsåskådningar. Samhällskunskap ämnets syfte Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika samhällsfrågor.

7 Politiska, sociala och ekonomiska band sammanlänkar i dag människor i olika samhällen över hela världen. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som berör makt, demokrati, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna inklusive barns och ungdomars rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information. Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: 1. Kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor, samhällsförhållanden samt olika samhällens organisation och funktion från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv. 2. Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer. 3. Förmåga att analysera samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder. 4. Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet. 5. Förmåga att uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer. Historia ämnets syfte Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att använda historisk metod och förståelse av hur historia används Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin historiska bildning och förmåga att använda historia som en referensram för att förstå frågor som har betydelse för nuet och framtiden, samt för att analysera historiska förändringsprocesser ur olika perspektiv Undervisningen ska bidra till insikt i att varje tids människor ska förstås utifrån sin tids villkor och värderingar Historia används för att både påverka samhällsförändringar och skapa olika identiteter. Undervisningen ska därför ge eleverna möjlighet att utveckla förståelse av och värdera hur olika människor och grupper i tid och rum har använt historia, samt möjlighet att reflektera över kulturarvets betydelse för identitets- och verklighetsuppfattning. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med historiska begrepp, frågeställningar, förklaringar och olika samband i tid och rum för att utveckla förståelse av historiska samhällsförändringar. Att arbeta med historisk metod ska ingå i undervisningen. Det innebär att eleverna ska ges möjlighet att söka, granska, tolka och värdera olika typer av källor samt använda olika teorier, perspektiv och verktyg som förklarar och åskådliggör historiska förändringsprocesser.

8 Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: 1. Kunskaper om tidsperioder, förändringsprocesser, händelser och personer utifrån olika tolkningar och perspektiv. 2. Förmåga att använda en historisk referensram för att förstå nutiden och för att ge perspektiv på framtiden. 3. Förmåga att använda olika historiska teorier och begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv. 4. Förmåga att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder och presentera resultatet med varierande uttrycksformer. 5. Förmåga att undersöka, förklara och värdera användningen av historia i olika sammanhang och under olika tidsperioder.

9 Så säger skolverket Läroplan för grundskola, förskoleklass och fritidshem 2011 Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna ska tillägna sig. (sid. 9-10) Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på historia och bidra till att de utvecklar kunskaper om hur vi kan veta något om det förflutna genom historiskt källmaterial och möten med platser och människors berättelser. Eleverna ska genom undervisningen även ges förutsättningar att utveckla förmågan att ställa frågor till och värdera källor som ligger till grund för historisk kunskap. Undervisningen ska vidare bidra till att eleverna utvecklar förståelse för att varje tids människor måste bedömas utifrån sin samtids villkor och värderingar. (sid. 172) Så här tänker vi på Hallands Konstmuseum Estetiska ämnen och språkutveckling hänger ihop. Att få chansen att gestalta sitt lärande är utvecklande för eleven. Med en kulturell kompetens kan barnen i förlängningen lära sig att avläsa samhället, normer och mönster, vilket innebär mer än bara ord och bokstäver. Bilder är något man också kan läsa, med övning kan man också lära sig tolka dem. Ges det dessutom tid för reflektion finns stora möjligheter till kunskap, insikt och förståelse, samt att i förlängningen kunna tillgodogöra sig en kreativ och bred inlärningsmodell. Man kan se det som att vägen till kunskap beror på individens förmåga att kunna leva sig in i och förstå. Där har fantasin en avgörande roll, och kan ses som grunden till varje kreativ aktivitet. Fantasin är nödvändig för att förstå abstrakta sammanhang och möjliggör det konstnärliga, det vetenskapliga och tekniska skapandet. Att ge tid för reflektion och att ge utrymme för teman och ämnen som inte är kunskapsmässigt mätbara är något som inte alltid rimmar med skolans verklighet och mål. Att arbeta med estetiska lärprocesser är ofta ett långsiktigt arbete där de positiva effekter som skapas inte synliggörs över en natt. Utmaningen ligger i att förhålla sig till kunskap på ett sätt som innebär att var öppen för många olika tolkningar av verkligheten. Vår pedagogik är en lustfylld pedagogik där kreativitet och nyfikenhet är viktiga element. I arbetet med att upptäcka bilder, utforska sin fantasi och utveckla sin kreativitet i både språk och gestaltning, så utgår vi från elevens enskilda förmåga och behov och tar till vara på elevens erfarenheter och associationer.