Malmö Stad, Fastighetskontoret Norra Sorgenfri. Markmiljöutredning

Transkript

1 Malmö Stad, Fastighetskontoret Norra Sorgenfri November 2007

2 Innehåll Inledning... 2 Uppdraget... 2 Geologi och hydrogeologi... 3 Geologi... 3 Hydrogeologi... 3 Norra Sorgenfris verksamhetshistoria... 5 Kvarteret Verket... 5 Kvarteret Spårvägen Kvarteret Smedjan Kvarteret Brännaren Kvarteren Spiralen och Tangenten Kvarteret Tangenten Kvarteren Grytan och Ugnen Kvarteret Ugnen Kvarteret Degeln Utförda miljötekniska markundersökningar Allmänt Kvarteret Verket Kvarteret Spårvägen Kvarteret Smedjan Kvarteret Brännaren Kvarteret Spiralen Kvarteren Tangenten Kvarteret Grytan Kvarteret Ugnen Kvarteret Degeln Föroreningssituationen förenklad riskbedömning och riskklassning MIFO - metodik för inventering av förorenade områden Tidigare riskklassningar Riskbedömning och riskklassning av Norra Sorgenfri Kvarteret Verket Kvarteret Spårvägen Kvarteret Smedjan Kvarteret Brännaren Kvarteren Spiralen och Tangenten Kvarteren Grytan och Ugnen Kvarteret Degeln

3 Bedömning av saneringsbehov och kostnader för efterbehandling Metodik Kvarteret Verket Kvarteret Spårvägen Kvarteret Smedjan Kvarteret Brännaren Kvarteren Spiralen och Tangenten Kvarteret Grytan Kvarteret Ugnen Kvarteret Degeln Bedömning av ansvarsförhållanden Ansvar för förorenade områden enligt miljöbalken (MB) Bedömning av ansvarsförhållanden inom Norra Sorgenfri Kvarteret Verket Kvarteret Spårvägen Kvarteret Smedjan Kvarteret Brännaren Kvarteren Spiralen och Tangenten Kvarteren Grytan och Ugnen Kvarteret Degeln Bedömd föroreningssituation och planerad markanvändning Rekommendationer för de fortsatta arbetena Rekommendationer på kvarters- och fastighetsnivå Generella rekommendationer Referenser Bilagor Tidigare markanvändning och resultat från miljötekniska markundersökningar. Bilaga 1 Kartor över respektive kvarter 1

4 Inledning På uppdrag av Fastighetskontoret i Malmö kommun har utfört en markmiljöutredning för Norra Sorgenfri området. Uppdraget har utförts i enlighet med beställarens förfrågningsunderlag. Arbetet har genomförts under perioden maj till och med oktober Uppdragets syfte är bl.a. att utifrån befintligt material sammanfatta verksamhetshistoriken och utförda miljötekniska markundersökningar, utreda och riskklassa föroreningssituationen, bedöma efterbehandlingsbehovet och kostnader för detta, belysa ansvarsförhållanden samt att utarbeta rekommendationer för de fortsatta arbetena. Arbetet har utförts av Åsa Granath (uppdragsledare/utredare), Stefan Bydén (kartor, layout) och Jan Schmidtbauer Crona (granskning). Uppdraget Uppdraget har omfattat följande delar: - Inledande startmöte med beställaren och representanter från miljökontoret. I anslutning till startmötet gjordes ett besök på plats. - Flertalet fastighetsägare/verksamhetsutövare har kontaktats via e-post och telefon. Ytterligare information om tidigare markanvändning samt utförda undersökningar har erhållits för vissa fastigheter. - Inventeringar, miljötekniska undersökningar och andra utredningar av intresse för uppdraget, som erhållits av beställaren samt fastighetsägare, har gåtts igenom och sammanfattas i rapporten. - Äldre planer och flygbilder har, som underlag för beskrivning av områdets verksamhetshistoria, studerats. - En riskbedömning och riskklassning av föroreningssituation har utförts för varje fastighet. naturvårdsverkets MIFO-metod (metodik för förorenade områden) har använts för riskklassningen. - En översiktlig bedömning av kostnader för efterbehandling har gjorts för alla fastigheter. - En översiktlig beskrivning och bedömning av ansvarsförhållandena har gjorts för varje fastighet. - Uppgifter från kommunens geoatlas avseende geologi och hydrogeologi har studerats för att bedöma grundvattnets strömningsriktning. Kontakt har även tagits med Gatukontoret avseende uppgifter om områdets geologi-hydrogeologi. - Fyra arbetsmöten har hållits vid Fastighetskontoret i Malmö. Vid mötena har beställaren och representanter från Miljöförvaltningen deltagit. - Möte med K-G Möller. Möller var tidigare anställd av Miljöförvaltningen i Malmö och inventerade och riskklassade tidigare markanvändning inom Norra Sorgenfri under

5 talet. Mötet hölls för att få en bättre uppfattning om hur inventeringarna genomfördes, osäkerheter i bedömningar och att erhålla ytterligare information av Möller. - En bedömning av föroreningssituationens påverkan på markanvändningen har gjorts. - Rekommendationer för de fortsatta arbetena har tagits fram. Geologi och hydrogeologi Geologi Enligt undersökningar utförda inom Norra Sorgenfri finns det inom stora delar av området fyllnadsmassor med en mäktighet upp till 3 meter. Fyllnadsmassorna består av makadam, sand, lera, mull samt byggnadsrester (tegel, asfalt m.m.). Fyllnadsmassorna underlagras ställvis av ett tunt matjordsskikt (tidigare markytan) samt av sand, silt och grus. Moränlera och lermorän med skiftande inblandning av sand och silt påträffas från ca 1 till 3 meter under markytan. Under lermoränen finns kalkberggrund. Bergytan (Danienkalksten) finns generellt ca 10 meter under markytan (WSP, 2007). Hydrogeologi Inom området kan det finnas åtminstone tre akviferer (grundvattenmagasin). Grundvattenakviferen i jordlagren består troligen av minst två grundvattenmagasin; en övre akvifer i fyllnadsmaterialet /övre sandlager och en i lermoränen där vattenföring sker i sandlager/ sandlinser. Akvifererna i jord och berggrunden skiljs normalt åt av ett semi-impermeabelt (halvgenomsläppligt) lager av lermorän. Grundvattenakviferen i kalkberget kan enligt WSP (2007) delas upp i tre huvudsakliga akviferer (allmänt benämnda zon I, zon II och zon III). En viss kommunikation mellan jordakviferen och kalkbergsakviferen genom inducerat läckage genom lermoränen samt eventuellt via sprickor i lermoränen bedöms finnas. Jordakviferernas horisontella utbredning är troligen relativt begränsade p.g.a. geologiska bildningsbetingelser och att det finns avskärande dräneringar för infrastruktur (ledningar) och byggnader. Grundvattnets huvudsakliga och generella strömningsriktning bedöms ske mot nordväst och väst mot Öresund. Grundvattenytan i jordlagren bedöms i stort sett följa topografin samt lokalt styras av ledningsgravar och dräneringar. Undersökningar inom Verket 3 (WSP, 2007) indikerar exempelvis ett lokalt grundvattenflöde mot söder i den övre jordakviferen. Undersökningar utförda inom Kvarteret Ugnen (SWECO VIAK, 2003) visar att grundvattenflödets huvudsakliga riktning är nordostlig, beroende på att vägtrafiktunneln i Industrigatan dränerar grundvattnet i denna riktning. Grundvattennivåerna i jord bedöms ligga mellan 1,5 och 3,5 meter under markytan. Simulerad medeltrycknivå i kalkstenen redovisas på karta på nästa sida. Uppgifterna är hämtade från den regionala modell som tagits fram av VBB Viak (1998) i samband med konsekvensanalyser av Citytunnelns påverkan på grundvattenströmning och grundvattennivåer. På kartan redovisas även en tolkad strömningsriktning. En karta över bedömd grundvattenströmningsriktning i jordlagren redovisas på den nedre kartan. 3

6 4

7 Norra Sorgenfris verksamhetshistoria Kvarteret Verket Kvarteret är ca m 2. Kvarteret avgränsas i norr av Industrigatan, i söder av St Pauli mellersta kyrkogård, i öster av Nobelvägen och i väster av Sankt Knuts väg. Kvarteret omfattar tre fastigheter; 3, 4 och 5. E.ON. (f.d. Sydgas) har bl.a. sin verksamhet inom kvarteret. Uppgifter om kvarterets verksamhetshistoria har i huvudsak hämtats från följande källor: - Miljöförvaltningen, K-G Möller, Malmö Stad Markundersökning i Sorgenfri industriområde. Rapport /94 (MF94). - VBB Viak, Verket 2, Malmö. Undersökningar av föroreningar i mark och grundvatten. (VBB) - Malmö Kulturmiljö Byggnadsantikvarisk utredning, Norra Sorgenfri, Kulturhistoriskt underlag inför planprogram. Rapport 2006:026. (BA) - E.ON Angående markföroreningar inom kv verket, Malmö. Skrivelse (E.ON) - WSP Verket 3, Malmö. Fas 2 Miljöteknisk markundersökning Verket 3, Malmö. (WSP) I texten nedan refereras till dessa enligt MF94, BA o.s.v. Kvarterets verksamhetshistoria, Malmö stadsgasverk Det har funnits industriell verksamhet inom området sedan i slutet av 1800-talet. I slutet av 1890-talet flyttade Malmös gasverk sin verksamhet hit. För tillverkning av gas gick det åt tusentals ton kol årligen (BA). Kvarterets industriella historia motsvaras i stort av gasverkets historia. Stadsgasverket i Malmö var det tredje största i landet. Mellan producerades här över en miljard m 3 stadsgas. Mellan var produktionen kolgas, spaltgas och från och med 1986 naturgas. (VBB) 5

8 På karta i bilaga 1 redovisas omfattning av byggnader och gasanläggningar 1965 (stadsplan 1965) samt flygbilder från 1970 och På kartan på nästa sida redovisas uppgifter från situationsplan från Numrering inom parentes är hänvisningar till kartan. Verket byggdes och var då i huvudsak beläget inom den nordvästra delen av kvarteret. Verksamheten har därefter successivt expanderat inom delar av kvarteret. Vattengasverket byggdes 1904 söder om gasverket. (E.ON). Från 1898 och fram till 1969 användes kol som råvara för stadsgasframställningen. Vid processen erhölls biprodukter som koks, tjärprodukter och bensol (=bensen). För att vidareförädla den s.k. råtjäran fanns för detta ändamål ett tjärdestillationsverk (13). Bensolkolväte från stadsgasen avskiljdes i en annan process där man erhöll råbensol (4). Den producerade koksen förvarades, efter att den behandlats i en kokssorteringsanläggning, i ett öppet lager på tomten med en lagringskapacitet på ca m 3 (4). På området fanns tre gasbehållare med en sammanlagd volym på m 3 (15, 16, 23). Stenkolet lagrades i kolcisterner på 2000 ton och i mindre kvantiteter på marken intill kolberedningsanläggningen. För gasens kylning och rening fanns olika gasapparater som elektriska tjäravskiljare, ammoniaktvättare (6), gaskylare, gaspumpar och anläggningar för svavelrening (9). (VBB) Vid spaltgastillverkningen (27) från 1969 till 1986 var råvaran lättbensin som förvarades i två invallade 1000 m 3 cisterner. Spaltgasanläggningen var en termisk processanläggning med betydligt mindre miljöpåverkan och mindre biprodukter erhölls vid denna process. Spaltgasverket togs ur drift i maj 1986 varvid övergång till naturgas genomfördes i det gamla stadgasnätet. (VBB) I samband med ny- och ombyggnadsarbete som gjordes vid uppförandet av spaltgasverket och vid övergången till naturgas genomfördes omfattande rivningsoch saneringsarbeten inom gasverkstomten. (VBB) Bensolfabriken var i kontinuerlig drift under åren Produktionen var sporadisk fram till 1957 och upphörde därefter helt. Anläggningen revs 1967 i samband med att lättbensincisternerna byggdes för spaltgasveket. (VBB) Omkring m 3 jordmassor schaktades bort inför byggnationen av det nya kontorshuset (inom Verket 3). Sammanlagt klassades ca m 3 som lindrigt förorenade massor och behandlades. Efter behandlingen deponerades jordmassorna enligt anvisning från Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. (VBB) Markområdet där den gamla tjärfabriken fanns i det nordöstra hörnet har inte berörts av någon sanering. (MF94) Nuvarande fastighetsägare och exempel på tidigare verksamheter. Fastighet Ägare Verksamheter - historik Verket 3,4,5 E.ON. Sydkraft Fastigheter AB var produktionen kolgas, spaltgasverk naturgas. Lättare industri, kontor m.m. 6

9 Kvarteret Verket. Tidigare verksamheter-potentiella föroreningskällor. Fastighetsnummer, röda siffror. 7

10 8

11 Verket 3 Nuvarande ägare/verksamhet Inom fastigheten finns E.ONs kontorsbyggnad. Verksamheten utgörs av kontor, restaurang och en station för fordonsgas. Obebyggda ytor är till stor del belagd med asfalt (parkeringsplatser) eller betong med undantag av mindre gräsbevuxna och planterade områden. (WSP) Tidigare verksamheter Mellan åren 1927 till omkring 1969 var en tjärfabrik belägen i norra delen av Verket 3. Söder om tjärfabriken fanns en bensolfabrik, vilken var i drift mellan åren Två större gascisterner var belägna väster om gasolfabriken, varav åtminstone den en ena var belägen inom Verket 3. Den sydöstra delen av fastigheten har inhyst bland annat ett trädgårdsmästeri och den sydvästra av ett kollager. (WSP) 1990 påbörjades arbeten för att uppföra nuvarande kontorsbyggnad som idag är belägen inom fastighetens södra och centrala del. I samband med dessa arbeten genomfördes en bortschaktning av stora mängder jordmassor (WSP). Verket 3, nordvästra delen. E.ONs kontorsbyggnad och i förgrunden tidigare läge för tjärfabrik. Verket 4 Nuvarande ägare/verksamhet Nuvarande verksamhet utgörs främst av gasdistribution (E.ON). Naturgas hanteras i pipelines längs Industrigatan, på en tankstation och i två gasklockor. En större byggnad, med bl.a. kontor, finns i nordvästra delen av fastigheten. Inom fastigheten finns även verkstäder, garage och lager samt en energicentral. Obebyggda ytor är till stor del hårdgjorda (asfalt/betong). 9

12 Tidigare verksamheter Stora delar av Malmö stadsgasverk var belägen inom fastigheten Verket 4. I nordvästra delen av fastigheten fanns ugnshus med kolberedningsanläggning och kolcisterner (1), ugnshus med centralgeneratoranläggning (2) och kokssorteringsverk med transportanläggningar (3). Förråd, kontor och verkstad fanns i sydvästra delen av fastigheten (nr 29-36). En spaltgasanläggning anlades centralt på fastigheten (27). Söder om spaltgasanläggningen fanns gasbehållare (23) och oljecisterner (24, 25). I nordöstra delen fanns bl.a. en mekanisk verkstad (8), förråd och regenereringsanläggning för myrmalm (9), svavelreningsanläggning (10), laboratorium (19), vattenreningsverk och gasbehållare (16). I sydöstra delen fanns tjänstebostäder. De redovisade lägena avser år Malmö stadsgasverk bedrev verksamhet från slutet av 1800-talet, vilket innebär att verksamheter sannolikt kan ha flyttats under denna tid. Verket 5 Nuvarande ägare/verksamhet Inom fastigheten finns en mindre byggnad och en mast. Tidigare verksamheter Enligt plankarta från 1967 ska det funnits tjänstebostäder inom fastigheten. (VBB) Kvarteret Spårvägen Kvarteret Spårvägen avgränsas i norr av Celsiusgatan. I söder av Industrigatan, i väster av Zenithgatan och slutligen i öster av Nobelvägen. Kvarteret består av en fastighet, Spårvägen 3. Kvarteret Spårvägen är mest känt för sin spårvagns- och bussverksamhet. 10

13 Uppgifter om områdenas industriella historia har i huvudsak hämtats från följande källor: - Miljöförvaltningen, K-G Möller, Malmö Stad Markundersökning i Sorgenfri industriområde. Rapport 8/94 (MF 94). - Malmö Kulturmiljö Byggnadsantikvarisk utredning, Norra Sorgenfri, Kulturhistoriskt underlag inför planprogram. Rapport 2006:026. (BA) - Marksanering i Sverige AB Översiktlig markundersökning avseende förekomst av föroreningar i kvarteret Spårvägen, Malmö. (MS) I texten nedan refereras till dessa enligt (MF94), (BA) o.s.v. Vissa uppgifter har även erhållits av fastighetsägaren och verksamhetsutövare. På karta i bilaga 1 redovisas omfattning av byggnader 1939 (stadsplan 1939) samt flygbilder från 1970 och Nuvarande ägare/verksamhet Fastigheten ägs av Malmö kommun. I kvarterets nordvästra del, mot Zenithgatan, i de gamla spårvagnsbyggnaderna ligger Rörsjöskolan Zenith. Bussgaraget som uppfördes 1932 och verkstads- och kontorsbyggnaden finns kvar. I byggnaden finns kontor och bussverkstäder. Bussgaraget som uppfördes 1955 finns kvar. Lokalerna nyttjas för kontor, bussgarage och lager. Veolia (f.d. Connex) bedriver bussverksamhet inom stora delar av fastigheten med uppställning och tankställen för bussarna längs Industrigatan. Bussarna drivs med diesel och naturgas. Tidigare verksamheter Spårvagnsstationen etablerades här år 1906 i västra delen av fastigheten mot Zenithgatan. Där fanns reparationsverkstad, kontor, portvaktsbostad, stall, gjuteri, smedja m.m. Inåt kvarteret låg spårvagnshallarna. Spårvagnarna rullade i Malmö fram till 1970-talet. På talet revs en stor del av spårvagnshallarna. Byggnaderna utmed Zenithgatan bevarades dock liksom tre skepp av själva spårvagnshallarna. Dessa byggdes senare om till bland annat skola. (BA) 1932 uppfördes ett bussgarage öster om spårvagnshallarna, i östra delen av fastigheten byggdes en verkstads- och kontorsbyggnad mellan spårvagnshallarna och bussgaraget. Den innehöll verkstäder för både bussar och spårvagnar, samt förråd, snickeri, smedja, plåtslageri, hjulsvarvar m.m. (BA) En annan kommunal verksamhet i kvarteret var stadens materialgård som låg här från talet och sannolikt fram till mitten av 1900-talet. Innan spårvagnsstation och materialgård anlades i kvarteret fanns här ett antal gårdar. (BA) Enligt Möller (MF94) ska Gatukontoret, VA-verket samt ett åkeri ha funnits inom fastigheten. Möller bedömer även att förorening av kreosoter och bensen kan ha spridits till östra delen av fastigheten. 11

14 Potentiella föroreningskällor inventerades i samband med att en översiktlig miljöteknisk markundersökning utfördes inom fastigheten (Marksanering i Sverige AB, 2000). Dessa redovisas på kartan på sedan 13. De potentiella föroreningskällorna omfattar lägen för verkstäder, tankningsställen, oljetankar, dieselcisterner, målarverkstäder m.m. Enligt anställd vid VEOLIA (pers. kom. Per-Arne Jönsson) har det funnits dieseltankar i mark i området mellan de större byggnaderna. De slutade användas på 1980-talet. Läget motsvarar det som redovisas av Marksanering i Sverige AB (område N, O). Inga olyckor med stora utsläpp av föroreningar har vad Jönsson vet skett sedan han började där (år 1976). Nuvarande fastighetsägare samt exempel på tidigare verksamheter inom Kvarteret Spårvägen Fastighet Ågare Verksamheter - historik Spårvägen 3 Malmö kommun Spårvägsetablissemanget förvaltare är Stadsfastigheter Materialgård 1910-tal mitten av 1900-talet (sedan 1998) Bussgarage/bussverksamhet 1932 Skola Kvarteret Spårvägen, nordvästra delen. Rörsjöskolan Zenith finns i de gamla spårvagnsbyggnaderna. 12

15 Kvarteret Spårvägen. Potentiella föroreningskällor (Marksanering i Sverige, 2002) 13

16 14

17 Kvarteret Smedjan Kvarteret Smedjan avgränsas i norr av Celsiusgatan, i söder av Industrigatan, i väster av Nobelvägen och i öster av östra Farmvägen. Kvarteret omfattar 7 fastigheter. Uppgifter om kvarterets industriella historia har i huvudsak hämtats från följande källor: - Miljöförvaltningen, K-G Möller. Malmö Stad Markundersökning i Sorgenfri industriområde. Rapport 8/94. (MF 94) - Malmö Kulturmiljö Byggnadsantikvarisk utredning, Norra Sorgenfri, Kulturhistoriskt underlag inför planprogram. Rapport 2006:026. (BA) - SWECO VIAK, Bedömning av fastighetens Smedjan 14 status med avseende på föroreningar. (SWECO) - PQ Geoteknik & Miljö UBA, del av kv Smedjan 8. Markmiljöundersökning. PM markmiljö. (PQ) - CAT. april Smedjan 12. Celsiusgatan 29 Malmö. Environmental Review (Phase 1). (CAT) I texten nedan refereras till dessa enligt MF94, BA o.s.v. På kartor i bilaga 1 redovisas omfattning av byggnader 1939 och 1965 (stadsplan 1939 och 1965) samt flygbilder från 1970 och Inom kvarteret Smedjan har det funnits verksamheter sedan i början av 1900-talet. AB S Barnekows teknisk-kemiska laboratorium var en av de tidigare industrierna att etablera sig i Norra Sorgenfri, någon gång mellan sekelskiftet och Det låg i hörnan Industrigatan- Nobelvägen i byggnader som numera nyttjas av UBA Växthusspecialisten m.fl. (BA). På tomten öster om Barnekows laboratorium grundades 1917 Läderfabriken Skandia. Byggnaden brann ner (BA). I slutet av 1930-talet tillkom i norra delen av kvarteret industrier och verksamheter av varierade slag exempelvis Thure B Wibergs kappfabrik och den farmaceutiska industrin, Ferrosan. (BA) 15

18 Kvarteret Smedjan. Tidigare verksamheter-misstänkta föroreningskällor. 16

19 Nuvarande fastighetsägare och exempel på tidigare verksamheter inom Smedjan Fastighet Nuvarande ägare Verksamheter Historik Smedjan 2 Kommanditbolaget Smedjan 2 Thure Wibergs kappfabrik 1939? Bengtssons Trädgårdsanläggning AB Cewilko AB talet SDS Kontor m.m. Smedjan 8 Malmö stenhus AB Ytbehandling, batteri- och skrothantering. Läder- och garveriprodukter. Bensinstation, Shell 1950-talet pågående Smedjan 9 UBA Fastighets AB AB S Barnekows Tekniskt Kemiska Laboratorium ca talet. Färgfabrik på 1930-talet? UBA Växthusspecialisten Smedjan 12 Sweden Properties Corporation AB Sedan 1930-talet färgtillverkning och ytbehandling för tryckeribranschen. Tryckeri Smedjan 13 Vasakronan Malmöfastigheter AB Kaffe&Kolonial AB 1930-talet Kemiska AB Pas 1950-talet Ferrosan 1930-talet Du Pont Smedjan 14 avst. från Smedjan 8 Lundagrossisten AB Smedjan 15 Vasakronan Malmöfastigheter AB Stenhuggeri parkeringsplats Smedjan 2 Nuvarande ägare/verksamhet Fastigheten ägs av Kommanditbolaget Smedjan 2. Läderfabriken Skandia/ Läder-fabriken Öresund På fastigheten finns en byggnad vars äldsta delar är från 1939 (fastighetsregistret). Inom byggnaden finns kontor m.m. Tidigare verksamheter Thure B. Wibergs flyttade kappfabriken till Smedjan 2, med adress Celsiusgatan gjordes en stor tillbyggnad mot väster. Konfektionsindustri, under namnet Cewilko AB, bedrevs fram till 1980-talet (BA). Sydsvenska Dagbladet (SDS) hade lokalerna från 1988 fram till dess att nuvarande ägare köpte fastigheten. Enligt Kaj Svensson, SDS, använde SDS byggnaden som kontor och ej som tryckeri. I byggnaden fanns det en stor sysal, sannolikt byggd på eller 1950-talet. Smedjan 8 Smedjan 8 omfattade tidigare adresserna avstyckad; Smedjan 14. Nuvarande ägare/verksamhet Industrigatan Den västligaste delen är Fastigheten har ägts av Fastighets AB Lukta gott sedan Enligt uppgifter från Malmö stenhus AB (pers. kom. Karolina Norell) ska det utförts en undersökning vid förvärvet. Några ytterligare uppgifter om denna har ej erhållits. 17

20 Inom fastigheten finns en stor kontors- och lagerbyggnad med bl.a. försäljning av köksutrustning. Stora delar av fastigheten är obebyggd, delvis med hårdgjorda ytor. I den sydöstligaste delen finns en bensinstation (Shell). Den har funnits på platsen sedan talet. (BA) Tidigare verksamheter Inom Industrigatan (d.v.s. Smedjan 8 och 14) har det funnits ett antal verksamheter. I MF 1994 redovisar Möller beträffande Smedjan 8 att ytbehandling, batteri- och skrothantering m.m. förekommit. Även läder- och garveriprodukter har framställts och hanterats i stor omfattning här. Den stora lagerbyggnaden uppfördes ca 1977 (uppgifter från fastighetsregistret). Flygbild över området från ca 1970 visar en sammanhängande byggnad i den norra delen av fastigheten. Södra delen av fastigheten ger på flygbilden ett skräpigt intryck med en blandning av baracker och uppställning av skrot m.m. Smedjan 8. Bensinstation har funnits inom fastigheten sedan 1950-talet Smedjan 9 Nuvarande ägare/verksamhet Fastigheten ägs av UBA Fastighets AB. Inom fastigheten finns ett antal byggnader som finns kvar sedan AB S Barnekows Tekniskt Kemiska Laboratorium. Byggnaderna nyttjas idag av bl.a. UBA Växthusspecialisten. Från sent 1950-tal har Uno Borgstrand AB (UBA) huserat i Barnekows gamla lokaler. Inom tomten bedrivs lättare industriell verksamhet. Byggnaderna byggdes ut I anslutning till det område som byggdes till utfördes en sanering. De föroreningar som påträffades var i första hand PAH (se Utförda undersökningar ). 18

21 Tidigare verksamheter Med adress Industrigatan 9 (motsvarar Smedjan 9) fanns AB S Barnekows Tekniskt Kemiska Laboratorium från 1930 till 1950-talet. Enligt den byggnadsantikvariska utredningen etablerades företaget någon gång mellan sekelskiftet och Barnekows laboratorium tillverkade mejeripreparat. Under 1930-talet ska enligt Möller (MF94) en färgfirma etablerats inom området som skall ha förorenat fastigheten. Efterbehandlingsåtgärder ska ha utförts men Möller (MF94) utesluter inte att det finns kvar tungmetaller och lösningsmedelsrester. Cisterner skall ha grävts upp och även sandfyllda cisterner ska finnas i området (MF94). Smedjan 12 Nuvarande ägare/verksamhet Fastigheten ägs av Sweden Properties Corporation AB. Inom befintlig byggnad finns lättare industri; tryckeri och förlag samt kontor. Tidigare verksamheter I slutet av 1930-talet tillkom industrier och verksamheter inom fastigheten (BA). Fastigheten bebyggdes 1936 när den nu befintliga byggnaden uppfördes som boktryckeri/bokbinderi. I den äldre trycktekniken användes bly. (CAT) Inom fastigheten har det enligt Möller (MF 94) bedrivits färgtillverkning och ytbehandling för tryckeribranschen. Vid färgtillverkningen har lösningsmedel och metallhaltiga pigment, innehållande bly- och kromföreningar, hanterats under flera årtionden (MF94). Enligt Möller (MF 94) lagrades fat utomhus och spill har inträffat. Ett tiotal tankar skall ha grävts upp här år Enligt Möller kan det även finnas ytterligare tankar kvar i marken. Ytbehandling inom tryckeribranschen har även förekommit under många år. Smedjan 13 Nuvarande ägar e/verksamhet Fastigheterna Smedjan 13 och 15 ägs av Vasakronan Malmöfastigheter AB På fastigheten finns två sammanbyggda byggnader. Den västra byggnaden uppfördes och den östliga under 1980-talet. (BA) Enligt uppgifter från fastighetsägaren (förvaltare Lina Ohlsson, Vasakronan) har Migrationsverket lokaler i de norra byggnaderna, i Ferrosans gamla kontorsbyggnader. I gårdsbyggnaden har läkemedelsföretaget DuPont verksamhet. Västra delen av fastigheten är obebyggd/parkeringsytor. Tidigare verksamheter 1957 Inom ytan för Smedjan 13 fanns från slutet av 1930-talet Kaffe & Kolonial AB (Celsiusgatan 33), samt farmaceutiska industrin Ferrosan (Celsiusgatan 35). På 1940-talet etablerades AB Skocement inom Celsiusgatan

22 Kaffe & Kolonial AB, sedermera KåKå, låg öster om Wibergs Kappfabrik fram till 1970-talet. De var importörer av kaffe, frukt och konserver, och tillverkade även marsipan. (BA) På 1950-talet övertog läkemedelsföretaget, då under namnet Kemiska AB Pas, även Cesiusgatan 37. På Celsiusgatan 33 ska en färgfabrik ha haft ett fatlager. I MF94 skriver Möller att det kan ha funnits brännoljetankar kvar i marken. När det gäller Celsiusgatan 35 och 37, östra delen av fastigheten, finns inga säkra uppgifter om spill eller utsläpp (MF94). Uppgifter från tidigare anställd (pers. kom. Per Axelsson) har erhållits angående den tidigare verksamheten. Axelsson var anställd av Synteslab (Ferrosans forskningslab). Enligt Axelsson hade Synteslab en avancerad pilotanläggning inom fastigheten Smedjan 13. Inom kvarteret Degeln kördes storskalig produktion. I processerna användes exempelvis kvicksilver för produktion av slembekämpningsmedel till cellulosaindustrin. Lösningsmedel användes även i stor skala (bensen, toluen, klorerade lösningsmedel). Enligt Axelsson skedde fatlagring utomhus både inom Smedjan 13 och produktionsenheten på Degeln. Axelsson känner ej till att det skett några olyckor, men tror att det kan ha läckt från fatlager och varit utsläpp till avlopp. Smedjan 14 Fastigheten har bildats genom avstyckning från stamfastigheten Smedjan 8. Nuvarande ägare/verksamhet Fastigheten ägs av Lundagrossisten AB. Fastigheten är idag obebyggd och marken avjämnad med fyllnads- och rivningsmassor. Tidigare asfalterade ytor är bevarade. En tydlig nivåskillnad mot de norr om liggande fastigheterna kan noteras i norra delen av fastigheten. T idigare verksamheter Läderfabriken Skandia grundades 1917 inom fastigheten. Under första världskriget gick företaget i konkurs. Verksamheten återupptogs dock 1921 i samma lokaler av ett nytt företag, Läderfabriken Öresund, men denna lades ner redan Byggnaden brann ner i juni (BA) Inom Industrigatan (d.v.s. Smedjan 8 och 14) har det funnits ett antal verksamheter. I MF 1994 redovisar Möller beträffande Smedjan 8 har ytbehandling, batteri- och skrothantering m.m. förekommit. Även läder- och garveriprodukter har framställts och hanterats i stor omfattning här, se vidare Smedjan 8. Sweco ( ) har granskat en planriktning från På ritningarna finns två byggnader som upptar huvuddelen av fastigheten Smedjan 14 samt Smedjan 9. De har tolkat att en stålmöbelfabrik och en kartongfabrik har disponerat den södra av byggnaderna på Smedjan 14. Vid stålmöbelfabriken bedrevs bl.a. galvanisering och målning. Sweco är mer tveksamma till vilken verksamhet som bedrevs i den norra byggnaden. Byggnaden omfattade stora fabrikshallar, som möjligtvis kan ha inrymt en textilfabrik. I anslutning till fabrikshallarna fanns färgerier och torkrum. I byggnaden bedrev också viss verkstadsverksamhet med en mindre galvaniseringsavdelning (belägen inom Smedjan 14). De redovisar vidare att uppvärmningen sannolikt har skett genom en stor panncentral, belägen inom Smedjan 9. Kol användes som energikälla vid denna tidpunkt (1935). 20

23 Sweco anser att kunskapen om vilka verksamheter som bedrivits inom fastigheten är fragmentarisk. Sannolikt har flera olika typer av verksamheter bedrivits inom fastigheten under årens lopp. Det är således inte möjligt att med utgångspunkt från tillgänglig information göra en säkrare bedömning av vilka typer av kemiska produkter som hanterats samt i vilken omfattning det har skett. Smedjan 15 Nuvarande ägare/verksamhet Fastigheten ägs av Vasakronan. Större delen av fastigheten är hårdgjorda ytor som nyttjas som parkeringsytor. Tidigare verksamheter Ut mot Östra Farmvägen, låg fr ån 1930-talet och framåt dels ett stenhuggeri, dels AB Malmö Wienerkorvfabrik (BA). På flygbilder från ca 1970 kan man urskilja ett antal byggnader som nu ej längre fin ns kvar, se Undersökningar. Kvarteret Brännaren Kvarteret avgränsas i norr av Industrigatan. I söder av Agneslundsvägen, i väster av Nobelvägen och i öster av Östra Farmvägen. Kvarteret består av 8 fastigheter. Uppgifter om områdenas industriella historia har i huvudsak hämtats från följande källor: - Miljöförvaltningen, Malmö Stad. K-G Möller Markundersökning i Sorgenfri industriområde. Rapport 7/93 (MF93). - Malmö Kulturmiljö Byggnadsantikvarisk utredning, Norra Sorgenfri, Kulturhistoriskt underlag inför planprogram. Rapport 2006:026. (BA) 21