Redovisning av fattade delegeringsbeslut

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Redovisning av fattade delegeringsbeslut"

Transkript

1 Tjänsteskrivelse Sida 1(2) Tekniska förvaltningen Helena Pettersson, Datum Redovisning av fattade delegeringsbeslut Sammanfattning Nedanstående delegeringsbeslut anmäls till tekniska nämnden enligt den ordning som tekniska nämnden antog enligt 14, Beslut om upphandling av varor och tjänster inom TN:s ansvarsområde inklusive ramavtal upp till tröskelvärdet enligt LOU och LUF Dnr 2014:20 Avropsavtal Eldningsolja Dnr 2014:27 Avropsförfrågan fordon för tekniska förvaltningen Dispens från gällande lokala trafikföreskrifter Medgivande om undantag för rörelsehindrade personer från lokala trafikföreskrifter om parkering samt beviljande av generella parkeringstillstånd för rörelsehindrade Flyttning av fordon Delegeringsbesluten finns att tillgå i pärm på tekniska förvaltningen samt vid sammanträdet då de anmäls. KRISTINEHAMNS KOMMUN E-post Postadress Tekniska förvaltningen Kristinehamn Besöksadress Uroxen Kungsgatan 30 Telefon vx Fax Bankgiro Organisationsnr

2 2 Beslutsunderlag Tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse Förslag till beslut Tekniska nämnden lägger redovisningen till handlingarna. Jan Wetterstrand T f Förvaltningschef Helena Pettersson Nämndsekreterare

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25 Tjänsteskrivelse Sida 1(1) Tekniska förvaltningen Ingrid Järnefelt, Datum Tn/ 2011_91 Ks 2012: Mark/exploatering - allmänt Slutredovisning investering Nedre station KS beslutade att åtgärda miljön runt Nedre station. Arbetena inleddes med dialogmöten med de föreningar som har lokaler i Nedre station samt politiker från kommunstyrelsen. Efter diskussioner om framtagna förslag samt prioriteringar påbörjades anläggningsarbetena i slutat av april 2013 och avslutades med invigning 13 juni Anläggningsarbetena omfattar bland annat nya boulebanor, belyst gång- och cykelväg med häckar samt nya gräs- och grusytor runt stationsbyggnaden med nytt staket. Upprustningen omfattar också nya picknick-bord för verksamheterna i Nedre station och nya fasta utemöbler vid boulebanorna. Efter att den nya detaljplanen för resterande delar av Kv Buffeln, kommer området kring Nedre station att knytas ihop med det gröna stråket bort mot rondellen på Västra Ringvägen. Den nya miljön har fått gott betyg av Kristinehamnsborna, och boulebanorna har varit i bruk i stort sett varje vardag då vädret tillåtit det sedan invigningen. Bland annat har en bouleturné för lag från hela Värmland spelats på banorna. Nettobudget för upprustningen var kkr. Redovisat i bokslut är 920 kkr. Tekniska nämnden beslutar överlämna redovisningen till kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Denna skrivelse Förslag till beslut Tekniska nämnden beslutar överlämna redovisningen till kommunstyrelsen. Skickas till Kommunstyrelsen Planeringschefen Jan Wetterstrand T.f. teknisk chef Ingrid Järnefelt Chef Projekt- och investeringsavd. KRISTINEHAMNS KOMMUN E-post Postadress 6A. Tekniska förvaltningen Kristinehamn Besöksadress Uroxen Kungsgatan 30 Telefon vx Fax Bankgiro Organisationsnr

26 Tjänsteskrivelse Sida 1(1) Tekniska förvaltningen Ingrid Järnefelt, Datum Tn/ 2013: Mark/exploatering - allmänt Slutredovisning investering Rodergatan i Kv Blyet KF antog en ny detaljplan för Kv Blyet m fl. Planen vann laga kraft Genomförandet av planen omfattade en ny lokalgata i södra delen av planområdet. Anläggning av gata med vatten och avlopp för de nya tomterna vid gatan påbörjades i januari Gatan uppläts för trafik för att underlätta för etablering i området. Efter asfaltering och inkoppling av belysning slutbesiktigades gatan utan anmärkning Det företag som hittills etablerat vid den nya gatan är mycket nöjd med kommunens handläggning. Nettobudget för gatan var 890 kkr. Redovisat i bokslut är 885 kkr. Tekniska nämnden beslutar överlämnar redovisningen till kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Denna skrivelse Förslag till beslut Tekniska nämnden beslutar överlämnar redovisningen till kommunstyrelsen. Skickas till Kommunstyrelsen Planeringschefen Jan Wetterstrand T.f. teknisk chef Ingrid Järnefelt Chef Projekt- och investeringsavd. KRISTINEHAMNS KOMMUN E-post Postadress 6A. Tekniska förvaltningen Kristinehamn Besöksadress Uroxen Kungsgatan 30 Telefon vx Fax Bankgiro Organisationsnr

27

28 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Tekniska förvaltningen Monica Söderlund Datum Uteserveringspolicy i Kristinehamns kommun Sammanfattning Tekniska nämnden gav förvaltningen i uppdrag att ta fram ett förslag på uteserveringspolicy att föreslå kommunfullmäktige. Den arbetsgrupp som tagit fram policyn har bestått av alkoholhandläggare, byggnadsinspektörer, handikappkonsulent, miljöinspektör, stadsarkitekt, trafikhandläggare och planeringschef. Policyn har varit ute på remiss till berörda instanser och remissvaren har sedan beaktats i förslag till uteserveringspolicy för Kristinehamns kommun. Beslutsunderlag Tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse Sammanställning av remissvar. Uteserveringspolicy för Kristinehamns kommun Förvaltningens förslag till beslut Tekniska nämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att anta uteserveringspolicy för Kristinehamns kommun. Skickas till Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Jan Wetterstrand Förvaltningschef Monica Söderlund Trafikhandläggare u:\tn\läsplattan\tnau\2014\ \uteserveringspolicy\tjänsteskrivelse uteservering.doc KRISTINEHAMNS KOMMUN E-post Postadress 6 A. Tekniska förvaltningen Kristinehamn Besöksadress Uroxen Kungsgatan 30 Telefon vx Fax Bankgiro Organisationsnr

29 SAMMANSTÄLLNING AV REMISSVAR GÄLLANDE UTESERVERINGSPOLICYN Integrationsmyndigheten har inte inkommit med några synpunkter. Näringslivssamverkan har inte inkommit med några synpunkter. Socialnämnden har inga synpunkter till förslaget. Polismyndigheten har inga synpunkter till förslaget. Bergslagens räddningstjänst har inget att invända eller tillföra förslaget. Tekniska nämnden har lämnat följande synpunkter och kommentarer: Vill tydliggöra om höjden på räcken på uteserveringar får vara Ändring genomförd i max eller minst 90 cm. dokumentet Vill att offentliga utrymmet ändras till offentliga rummet. Ändring genomförd i dokumentet Miljö- och byggnadsnämnden har lämnat följande synpunkter och kommentarer: Sidan 1 andra stycket i uteserveringspolicyn står det att: Ändring Policyn ska användas vid ansökan om upplåtelse av allmän platsmark för genomförd i uteservering och gäller för all allmän platsmark inom Kristinehamns dokument kommun. Riktlinjerna för utformning kan även tillämpas för uteserveringar på kvartersmark. Ansökan i enlighet med riktlinjer innebär bygglovsbefrielse. Policyn bör innebära bygglovsbefrielse inom A-, B- och C-områdena om riktlinjerna följs. Utanför A-, B- och C-områdena bör alltid göras en bedömning om bygglovsbefrielse kan tillåtas. Då med hänsyn till t.ex. kulturhistoriska områden/byggnader skulle kunna innebära bygglov för uteserveringar som följer uteserveringspolicyn. Sidan 3 under avsnittet Möbler och inredning tredje stycket i uteserveringspolicyn står det att: Lämplig solavskärmning är fasadmonterade markiser eller lösa parasoller. Solavskärmning som kräver fast montering i mark eller på fasad är byggnadslovpliktiga. Fasadmonterade markiser kräver bygglov. Då policyn beskriver vad som får göras utan bygglov ska inte fasadmonterade markiser vara ett lämpligt solavskärmningsalternativ till lösa parasoller som inte kräver bygglov. Sista delen i stycket solavskärmning bör markeras tydligt då policyn påvisar vad som gäller vid bygglovsbefrielse och kan lätt uppfattas som ett bygglov inte krävs för dessa solavskärmningar. Teckenförklaringar till placeringskartorna saknas. Sidan 8 (sista sidan) under rubriken Tänk på att. bör inrymma en upplysning om: Serveringsporslin på uteserveringen bör vara av sådant material så att det inte går sönder lätt för att förhindra skärskador. Ändring genomförd i dokument Ändring genomförd i dokument Ingen ändring, påverkar inte byggnadslov.

30 UTESERVERING I KRISTINEHAMN FÖRSLAG

31 Därför har vi policy När det offentliga rummet upplåts för privata intressen har kommunen ansvaret för stadsbilden och funktionerna som samsas i gaturummet, i parker och på torg. Denna policy tas fram för att främja näringsidkares möjlighet att ha uteservering på ett sätt som bidrar till folklivet och ökar stadens attraktivitet. Uteserveringar utgör ett viktigt, berikande inslag i stadsbilden under sommarhalvåret. Policyn innebär bygglovbefrielse inom de områden där placeringskartor har upprättats om riktlinjerna följs. Det ger även en enklare, smidigare process men är ingen garanti att tillstånd beviljas. Policyn kan även användas som stöd och inspiration för uteserveringar på allmän platsmark i övriga Kristinehamn och för uteserveringar på kvartersmark. Arbetsgruppen som tagit fram policyn har bestått av alkoholhandläggare, byggnadsinspektörer, handikappkonsult, miljöinspektör, stadsarkitekt och trafikhandläggare. Arbetet har letts av planeringschefen i Kristinehamn och policyn har sammanställts och illustrerats av KLARA Arkitektbyrå. Uteserveringspolicyn kommer att behandlas politiskt i kommunfullmäktige. 1

32 Placering, avgränsning och utformning De generella riktlinjerna för placering kan användas som stöd vid planering av en uteservering. Om platsen ligger utanför området som omfattas av detaljerad placeringskarta rekommenderas en tidig kontakt med någon av kommunens bygglovhandläggare. Placering Uteserveringen placeras i anlutning till verksamheten. En tumregel är att den ska vara överblickbar från huvudlokalen. Om uteserveringen inte ligger i direkt anslutning till fasaden så bör avståndet mellan fasad och uteserveringens räcke vara 2,5 m, som minst 2 m. För Kungsgatans södra del finns placeringskartor som visar vart det är möjligt att ha uteserveringar. Placeringarna tar hänsyn till gatans beläggning, vilken typ av trafik som färdas längs den och viktiga passager som ska lämnas fria. Avgränsning Det finns flera skäl till att uteserveringar ska avgränsas med en fysisk barriär. De fungerar som hjälp för synskadade att navigera men det finns även skäl kopplade till trafiksäkerhet och alkohollagstiftningen. Riktlinjerna om avgränsning gäller i gaturum och för serveringar i parkmiljö där alkohol serveras. I parker och på torg där alkohol inte ska serveras behöver uteserveringen inte vara avgränsad med räcken. Uteserveringen vistas på gatan på gatans villkor vilket gör det naturligt att räcken är så låga att människor fortfarande har överblick över det offentliga rummet. Samtidigt behöver de vara så höga att de inte utgör en fara ur tillgänglighetsynpunkt. Räcken ska därför vara 90 cm höga. Uteserveringen ska avgränsas med hjälp av staket enlig principer i avsnittet Underlag och räcken och entrén ska vara tydligt markerad för att underlätta för synskadade. Alla tillbehör till uteserveringen placeras inom dess avgränsningsområde. Det kan röra sig om parasoller menyer, blomdekorationer o dyl. 0,5 m 2,5 m 2

33 Underlag och räcken Öppna uteserveringar främjar den sociala kontakten i det offentliga rummet och berikar stadslivet. Målet med riktlinjerna för utformning är att uteserveringarna ska ha enkla, enhetliga inramningar med möjlighet till individuell prägel. Uteserveringen ska anläggas direkt på marken. Trägolv med uppbyggnad kan användas för att jämna ut höjdskillnad mellan trottoar och gatunivå i de fall uteservering delvis ligger på körbana. Räckena ska vara svarta och 90 cm höga. Ett horisontellt band ska placeras max 7 cm från marken för att fungera som markeringshjälp för synskadade. Räckets fyllning kan vara av exempelvis trä, glas, metall eller tyg. Färg är valfri och reklam är tillåtet. Viktigt är dock att den fästs inom respektive sektions ram eller på sektionens insida. En felaktig montering skulle t ex vara att fästa en duk i första sektionen och sedan dra den oavbruten längs hela uteserveringens räcke. Ett raster ska vara tillräckligt tätt för att vara trafiksäkert. Möbler och inredning Uteserveringens möblering och inredning kan förstärka ett inbjudande intryck och valet av möbler och inredning påverkar hur lätt det är att plocka undan och ställa ihop möblerna på kvällen efter stängningsdags. Möbler som kan vara bländande ska undvikas. Exempel kan vara högblanka, vita möbler eller möbler med metallytor som reflekterar solljuset. Lämplig solavskärmning är lösa parasoller. Solavskärmning som kräver fast montering i mark eller på fasad är bygglovpliktiga. Var uppmärksam på att eventuella blomlådor, menyer och andra tillbehör ska placeras inom uteserveringens avgränsning och på ett sådant sätt att de inte försvårar tillgängligheten till uteserveringen. Då kan alla kunder njuta lika mycket av att vistas på den. fristående parasoll höjd 90 cm montering på insidan svart räcke möbler som inte bländar tvärslå 7 cm ovanför marknivå 3

34 Placeringskartor Om kartorna För den södra delen av Kungsgatan har detaljerade placeringskartor utarbetas. Om riktlinjerna för avgränsning och utformning följs och placeringen stämmer överens med de platser som markerats på placeringskartorna innebär det bygglovbefrielse. Det ger även en enklare, smidigare process men är ingen garanti att tillstånd beviljas. För platser som inte omfattas av placeringskarta kan inte bygglovbefrielse garanteras även om policyn följs. Detta bottnar i att en uteservering eller dess utformning kan vara olämplig på grund av exempelvis trafiksäkerhet eller kulturhistoriska värden. Illustrationen nedan visar placeringskartornas utbredning. Att läsa kartorna Kartorna är orienterade med norr uppåt, relaterat till skalan som är placerad i kartornas nedre del. Nedan förklaras några av de symboler som återfinns i placeringskartorna. 2

35

36

37

38 Ansökan Om policyn följs kommer handläggningen av ansökan att gå snabbt och enkelt. Om annan utformning önskas eller området ligger utanför placeringskartorna kan bygglov krävas och tidig kontakt bör tas med byggnadsinspektör på stadsbyggnadsförvaltningen. Tidsperiod Säsongen varar under tiden 1 april-31 oktober. Ansökan för markupplåtelse görs för en säsong åt gången och kopplas till verksamhetsutövaren. Byter verksamheten ägare under pågående säsong behöver alltså den nya ägaren söka tillstånd för uteserveringen. Allmän platsmark upplåts inte till permanenta uteserveringar. Vad ansökan ska innehålla Ifylld blankett från polisen (ansökan om tillstånd enligt ordningslagen och lokala föreskrifter) Måttsatt situationsplan i lämplig skala som visar var serveringens placering, utbredning och entré Fasadritning från sidan som visar utformningen framifrån och från sidan Vad kostar det? Polisen tar ut en administrativ avgift på 700 sek för handläggning av ansökan. Kommunens taxa för upplåtelse av mark baseras på uteserveringens storlek och om verksamheten har alkoholtillstånd eller inte. Så går det till 1. Ansökan om tillstånd enligt ordningslagen och lokala föreskrifter som finns på polisens hemsida fylls i av den sökande. Prata med din hyresvärd om dina planer att göra en uteservering. 2. Ansökan lämnas till polisen i Värmlands län och polismyndigheten tar ut en administrationsavgift oavsett om ansökan blir tillstyrkt eller avstyrkt. Polisen påbörjar handläggningen först när den administrativa avgiften betalats. 3. Polisen remitterar ansökan till kommunens tekniska förvaltning och till miljöoch stadsbyggnadsförvaltningen som bedömer platsens och utformningens lämplighet. 4. Polisen fattar beslut och delger den sökande om ansökan blir tillstyrkt eller avstyrkt. 5. Om ansökan blir tillstyrkt debiteras den sökande avgift för upplåtelse av marken enligt kommunens taxa. Om serveringen måste tas bort under en tid p g a gatuarbeten så återbetalas markavgiften för den aktuella tiden. Om du bryter mot tillståndet Polisen och markägaren kontrollerar att uteserveringen ställts iordning på rätt sätt. Om byggd uteservering avviker från tillståndet så ska felet omedelbart åtgärdas efter påpekande. Om inte detta görs så återkallas tillståndet och uteserveringen måste tas bort. 7

39 Tänk på att det på uteservering med bar ska finnas anordning för handtvätt. matrester ska tas bort omgående och kunder ska vid behov informeras om att fåglar inte får matas. separat utrustning för avtorkning av bord ska finnas för att undvika smittspridning från exempelvis fågelspillning. Kontaktlista alkoholservering kräver tillstånd som söks hos socialförvaltningen. användning av gasolvärmare kräver särskilt tillstånd som söks hos räddningstjänsten. utrymningsvägar ska hållas fria. Kristinehamns kommun tel: Kungsgatan 30 (mån-fre kl , ) Kristinehamn Tekniska förvaltningen Trafikhandläggare om placering, markupplåtelse tel: Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Byggnadsinspektör om utformning Miljöinspektör om livsmedelshantering, buller, skadedjur Socialförvaltningen Alkoholhandläggare om serveringstillstånd tel: Bergslagen räddningstjänst tel: Utrymning, tillstånd för gasolvärmare Polisen tel: Box Karlstad Ansökan om upplåtelse av allmän plats 7

40

41

42

43

44

45 Tjänsteskrivelse Sida 1(1) Teknisk förvaltning Josephine Nilsson, Datum Tn/2013: Trafik - allmänt Medborgarförslag - Cykelställ och trafikljus Sammanfattning Ett medborgarförslag har inkommit med önskemål om cykelställ på norra delen av Kungsgatan samt Norra Torget. Förslagsställaren har även ställt frågan om varför trafikljusen för bilar inte är kompatibla med trafikljusen för gående och cyklister. På Norra Torget finns idag cykelställ. På norra delen av Kungsgatan pågår ett projekt gällande utformning av gatumiljön och i dagsläget vet vi inte exakt hur gatan kommer att se ut i framtiden. Vi tar med önskemålet om cykelställ i planeringen. Avseende kompatibla trafikljus är det en kostnadsfråga. Förslagsställaren önskar att signalregleringen för cykel ska styras med censorer på samma sätt som för bilar. Beslutsunderlag Tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse Medborgarförslag Förslag till beslut Tekniska nämnden bifaller medborgarförslaget om cykelställ på norra delen av Kungsgatan och det tas med i kommande planering av gatans utformning. Tekniska nämnden avslår önskemål om kompatibla trafikljus. Skickas till Förslagsställaren Kommunfullmäktige Jan Wetterstrand T f förvaltningschef Josephine Nilsson Trafikingenjör u:\tn\läsplattan\tnau\2014\ \cykelställ\cykelställ norra torget 2_1.rtf KRISTINEHAMNS KOMMUN E-post Postadress Tekniska förvaltningen Kristinehamn Besöksadress Uroxen Kungsgatan 30 Telefon vx Fax Bankgiro Organisationsnr

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58 AVFALLSPLAN Karlstads kommun FÖREBYGGANDE FÖRBEREDELSE FÖR ÅTER- ANVÄNDNING MATERIAL- ÅTERVINNING ENERGI- UTVINNING DEPONI 1

59 SAMMANFATTNING En ny renhållningsordning har tagits fram för Karlstads kommun. Den består av avfallsplan och renhållningsföreskrifter. Detta är avfallsplanen. Avfallsplanens syfte är att den ska bidra till att de nationella miljökvalitetsmålen uppnås och utgöra ett strategiskt dokument för att styra avfallshanteringen mot en högre grad av resursutnyttjande. Karlstads kommuns avfallsplan har sin utgångspunkt i EU:s avfallshierarki som prioriterar att förbygga uppkomsten av avfall samtidigt som avfallets farlighet minskas. Naturvårdsverkets nationella avfallsplan samt program för förebyggande av avfall bygger även den på EU:s avfallshierarki och utgör en viktig inspirationskälla för framtagandet av kommunens avfallsplan. Avstamp har också tagits i kommunens miljö- och klimatstrategi. I avfallsplanen finns fyra fokusområden med ett antal mål kopplat till varje område. Dessa fyra fokusområden är: 1. Förebygga avfall och nedskräpning 2. Använda avfall som en resurs 3. Minska avfallets farlighet 4. Planera och samverka för en hållbar avfallshantering För att uppfylla målen för dessa fokusområden har en handlingsplan, med åtgärder för att utveckla avfallshanteringen i Karlstads kommun, tagits fram. En del mål är ganska konkreta och relativt lätta att uppnå medan andra mål är mer komplexa och kan komma att kräva mer resurser för att uppnås. Det kommer också att krävas nya sätt att tänka och planera. Systemen för återvinning måste vara lättillgängliga och lätta att förstå för kommunens medborgare. Fokus för en framgångsrik avfallshantering måste ligga på att det ska vara lätt för karlstadsbon att göra och kasta rätt. Avfallsplanen består av ett huvuddokument där du kan läsa om dagens avfallshantering i Karlstad och om framtidsplanerna. Här presenteras mål och åtgärder. Till huvuddokumentet finns också en rad bilagor som innehåller bakgrundsfakta. Som ett separat dokument finns renhållningsföreskrifterna för Karlstads kommun. De innehåller bl a bestämmelser om hur avfall ska sorteras, förvaras och hämtas samt hur ansvarsfördelningen ser ut. 2

60 Innehåll SAMMANFATTNING... 2 Bilagor INLEDNING OMVÄRLDSBEVAKNING KORT BESKRIVNING AV KOMMUNEN Geografi och folkmängd Näringsliv Mängder hushållsavfall i kommunen PROCESS, SAMRÅD OCH UTSTÄLLNING KOPPLING INTERNATIONELLA, NATIONELLA OCH LOKALA DIREKTIV OCH MÅL EU:S AVFALLSHIERARKI - AVFALLSTRAPPAN NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅL SAMT PRECISERINGAR Begränsad klimatpåverkan Giftfri miljö God bebyggd miljö LOKALA MÅL DEN GODA GRÖNA STADEN FOKUSOMRÅDEN OCH MÅL FÖR AVFALLSHANTERINGEN I KARLSTADS KOMMUN FOKUSOMRÅDEN OCH MÅL Fokusområde 1: Förebygga avfall och nedskräpning Fokusområde 2: Använda avfall som resurs Fokusområde 3: Minska avfallets farlighet Fokusområde 4. Planera och samverka för hållbar avfallshantering UPPFYLLELSE AV NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅL OCH PRECISERINGAR HANDLINGSPLAN OCH ÅTGÄRDER EKONOMISKA KONSEKVENSER AV HANDLINGSPLANEN BEHOVSBEDÖMNING AV AVFALLSPLANEN STYRMEDEL EKONOMISKA AVGIFTER/TAXOR, SKATTER, BIDRAG OCH SUBVENTIONER LAGAR OCH REGLER TILLSYN ENLIGT MILJÖBALKEN SAMT LOKALA RENHÅLLNINGSFÖRESKRIFTER INFORMATION - KOMMUNIKATION UPPFÖLJNING OCH REVIDERING

61 Bilagor Bilaga 1 Uppföljning av Karlstads kommuns föregående avfallsplan, Bilaga 2 Nulägesbeskrivning av avfallshanteringen i Karlstads kommun Bilaga 3 Statistik över hushållsavfall i Karlstads kommun Bilaga 4a Deponier i Karlstads kommun i drift samt nedlagda Bilaga 4b Karta över deponier i Karlstads kommun Bilaga 5 Uppgifter till länsstyrelsens sammanställning för Karlstads kommun Bilaga 6 Anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall i Karlstads kommun Bilaga 7 Lagar och förordningar som styr avfallshanteringen Bilaga 8 Sammanställning av synpunkter på avfallsplan från renhållningsordningens remiss- och utställningsperiod 4

62 1. INLEDNING EUs lagstiftning (Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG) med dess avfallshierarki ligger till grund för styrning mot resurshushållning och bättre avfallshantering med fokus på att minska avfallets mängd och farlighet. Avfallshanteringen nationellt har sin utgångspunkt i EU:s avfallshierarki, de nationella miljökvalitetsmålen samt de lagar som berör avfallsområdet. Avfallshanteringen styrs till största del av miljöbalken (1998:808) 15 kap. samt avfallsförordningen (2011:927). Riksdagen beslutade 1990 att kommunerna ska ta fram kommunala avfallsplaner. Det är idag inskrivet i miljöbalken 15 kap. Tillsammans med lokala renhållningsföreskrifter utgör avfallsplanen kommunens renhållningsordning. Under 2013 har Karlstads kommun arbetat fram en ny renållningsordning. Detta är avfallsplanen. Avfallsplanen för Karlstads kommun ersätter tidigare avfallsplan från Syftet med en avfallsplan är att tydliggöra kommunens ambitioner på avfallsområdet, utgöra ett strategiskt styrdokument för att utveckla avfallshanteringen och styra den mot högre resurseffektivitet. Ett viktigt syfte med avfallsplanen är också att bidra till att de nationella miljömålen inom avfallsområdet uppnås. Innehållet i en avfallsplan styrs av krav som ställs i avfallsförordningen (SFS 2011:927) och i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2006:6). När avfallsplanen tagits fram har EU:s avfallshierarki och de nationella miljökvalitetsmålen varit en viktig utgångspunkt. Naturvårdsverkets rapport Sveriges avfallsplan Från avfallshantering till resurshushållning samt det kompletterande remissförslaget Sveriges program för att förebygga avfall Tillsammans vinner vi på ett giftfritt och resurseffektivt samhälle har också fungerat som vägledning och inspiration. På det lokala planet utgår avfallsplanen från relevanta mål i kommunens miljö- och klimatstrategi Avfallsplanen för Karlstads kommun innehåller en beskrivning av förhållanden i kommunen och regionen som ger upphov till avfall, avfallstyper, mängder, behandlingsformer och därtill hörande organisation. Den innehåller också fyra fokusområden med mål, samt handlingsplan innehållande åtgärder för att förbättra och effektivisera avfallshanteringen i Karlstad. Karlstads kommuns avfallsplan för innehåller följande fyra fokusområden: 1. Förebygga avfall och nedskräpning 2. Använda avfall som resurs 3. Minska avfallets farlighet 4. Planera och samverka för hållbar avfallshantering 5

63 1.1 Omvärldsbevakning Avfallshanteringen Avfallshanteringen i Karlstads kommun är i hög grad beroende av vad som händer i vår omvärld, både lokalt, nationellt och internationellt, vad gäller olika styrmedel, beslut, överenskommelser och kampanjer. Det är idag stort fokus på avfallshantering på de flesta nivåer i samhället. Framförallt är det förebyggande av avfall som står högt på agendan och att bryta kopplingen mellan ekonomisk tillväxt och ökad avfallsmängd. När tillgången på pengar ökar, ökar konsumtionen, vilket i sin tur genererar mer avfall. Tillgången på nya råvaror minskar när efterfrågan ökar genom ökad konsumtion. Påverkan på miljön och klimatet är stor och det innebär stora utmaningar för att bryta detta samband. Långt gående styrmedel kommer att krävas. Enligt Naturvårdsverket behövs en total frikoppling mellan resursanvändning, miljöpåverkan och ekonomisk tillväxt. Enligt beräkningar kan Sveriges avfallsmängder fördubblas till år 2030 om inte konsumtionstrenden vänds. Mer produktion och konsumtion leder till större total miljöpåverkan. Generellt är det bättre rent miljömässigt att se till att det uppstår så lite avfall som möjligt än att bara se till de vinster för miljön som energi- och/eller materialåtervinning kan ge. Förebygga avfall Näst efter minskning av avfallsmängderna genom förebyggande åtgärder är åtgärder för att förbereda för ökad återanvändning ett effektivt sätt att minska avfallet. Ett framgångsrikt koncept för återbruk är anläggande av kretsloppsparker, vilka inriktar sig just på återanvändning av olika materialslag och produkter. Flera av de materialslag som Naturvårdsverkets förslag till avfallsförebyggande program särskilt pekat ut som viktiga att återanvända och återvinna lämpar sig för omhändertagande i en kretsloppspark. En vidare utveckling av kretsloppsparkskonceptet är till exempel reparation av saker som är lindrigt defekta, tillverkning av nya produkter av gamla samt att i anslutning till en kretsloppspark få möjlighet till utbildnings-, mötes- och konferensverksamhet för både skolor och andra. Att låna, hyra eller äga saker ihop är exempel på en ny typ av medvetenhet kring konsumtion och resursförbrukning. Exempel på detta är Lånegarderoben (som lånar ut kläder), som bland annat finns i Stockholm och Umeå samt Fritidsbanken (som lånar ut fritidsutrustning) i Forshaga kommun. Det finns också klädföretag som börjat hyra ut plagg som bara används några få gånger per år. Klimatpåverkan Klimatpåverkan är ett av vår tids största miljöhot. Enligt Naturvårdsverket stod avfallshanteringen 2011 för 2,8 % av de totala utsläppen av växthusgaser. De största utsläppen inom avfallssektorn kommer från läckage från deponier och har stadigt minskat sedan 1990 då deponiförbud för organiskt material infördes. Samtidigt som avfallshanteringen orsakar utsläpp av växthusgaser bidrar den samtidigt till betydande positiva effekter för miljön genom att både energi och resurser sparas genom framför allt återanvändning men även i hög grad genom återvinning. Att energiåtervinna det resterande avfallet från soppåsarna i stället för att elda med fossil energi bidrar också till att minska utsläppen av växthusgaser. Om även matavfallet sorteras ut och rötas till biogas ges tillgång ett högklassigt inhemskt bränsle som kan ersätta fossila drivmedel. 6

64 Aktuella frågor på nationell nivå Regeringen har beslutat att göra en översyn av avfallsområdet och har efter beslut i juni 2011 tillsatt en särskild utredare för detta. Syftet med avfallsutredningen (Direktiv 2011:66) är att få en resurseffektiv och miljömässigt hållbar avfallshantering som på samma gång är enkel för användarna och effektiv för samhället. Utredningen kan innebära stora förändringar gällande ansvaret för hushållsavfallet i landets kommuner. Även delar av avfall från näringslivet behandlas i utredningen. Uppdraget redovisades under 2012 och beslut skulle ha tagits av regeringen i juni 2013 men är i skrivande stund framflyttat. I Naturvårdsverkets förslag till nationellt avfallsförebyggande program, som är ett komplement till den nationella avfallsplanen, ligger fokus på matavfall, textilier, elektronik samt bygg- och rivningsavfall, inklusive åtgärder för att minska avfallets mängd och farlighet. Målen i denna avfallsplan kommer delvis att utgå från det avfallsförebyggande programmet. Det är viktigt att i Karlstads kommuns avfallsplan förbereda för att nya styrmedel, förslag och direktiv inom avfallsområdet kan förändra förutsättningarna för avfallshanteringen i kommunen. Matsvinn Matavfall består dels av matsvinn, dvs. det matavfall som skulle kunna undvikas med rätt hantering, dels matavfall som inte kan undvikas, dvs. det som normalt inte äts upp som till exempel skal och rens. Produktion, förädling samt distribution av den mat som slängs beräknas medföra cirka 2 miljoner ton koldioxid helt i onödan. Dessutom medför produktionen av mat många andra miljöproblem som övergödning och spridning av kemikalier samt förbrukning av enorma mängder vatten. Det är alltså viktigt att öka medvetenheten kring hantering av mat och samtidigt ändra attityderna kring att slänga mat. Insatser för att minska matsvinnet bör riktas mot hushållen men också mot livsmedelshandeln samt storkök och restauranger. Textilier Textilkonsumtionen står för 2-3 % av svenskarnas konsumtionsutsläpp av växthusgaser. Konsumtion av kläder ökade med mer än 40 % under förra årtiondet. Textilproduktionen påverkar i hög grad miljön. Produktion av ett kilo textil ger upphov till 15 kilo växthusgaser. För att odla ett kilo bomull krävs det cirka liter vatten och vid framställningen av en T- shirt går det åt cirka ett kilo kemikalier. Textilproduktion medför miljöpåverkan i alla led - tillverkning, transport, försäljning och användning. I Naturvårdsverkets avfallsförebyggande program föreslås bland annat att textilavfallet ska minska samt att andelen andrahandsvaror av den totala försäljningen av textilier ska öka. Andrahandsmarknaden växer hela tiden och det finns uppskattningsvis mer än 500 butiker i Sverige som säljer kläder/textilier. De ideella aktörerna på andrahandsmarknaden samlar sammanlagt in ton textilier varje år. Några klädföretag har infört ett frivilligt producentansvar och låter kunder lämna in begagnade plagg och får i gengäld handla nya kläder med rabatt. I Karlstads kommun har Karlstads Bostads AB i samarbete med Ragn-Sells och Myrorna under sommaren 2013 startat ett projekt där man testar en fastighetsnära insamlingsmetod för att öka både återanvändning och återvinning av textilier. 7

65 Elektronik Beräkningar har visat att vi i Sverige använder minst 160 kilo elektriska och elektroniska produkter per person och år. Detta avfall är idag oftast inte designat för att hålla länge utan blir snabbt avfall. I Sverige samlar vi in cirka 16 kilo elektriska och elektroniska produkter per person och år. Ändå hamnar omkring kilo, vilket motsvarar 1,3 kilo per invånare, i hushållssoporna. Elavfall innehåller ofta farliga ämnen som kvicksilver, bly, kadmium och bromerade flamskyddsmedel, vilka kan skada människors hälsa samt miljön om det inte tas omhand på rätt sätt. Det är nödvändigt att hanteringen av elektronik blir mer resurseffektiv och att till exempel sällsynta metaller, som är vanliga i elektronik, kan återvinnas. Det är därför av största vikt att utveckla system för att underlätta för invånarna att hantera dem rätt när de inte längre kan användas. Bygg- och rivningsavfall Byggsektorn står för drygt en tredjedel av allt avfall i landet. En fjärdedel av allt farligt avfall kommer dessutom från denna sektor. Eftersom många byggmaterial dessutom är energikrävande att tillverka har byggandet en stor påverkan på klimatet och är orsak till en sjättedel av landets utsläpp av klimatgaser. EU vill i sitt avfallsdirektiv att återanvändning och återvinning av bygg- och rivningsavfall ska öka till minst 70 % före år Kort beskrivning av kommunen Geografi och folkmängd Karlstads kommun ligger i Värmland, i Klarälvens delta, vid Vänerns norra strand. Karlstad är Sveriges 21:a största kommun med sina cirka invånare. Kommunen består, förutom av centralorten, av tätorterna Skåre, Vålberg, Skattkärr, Molkom, Edsvalla, Alster, Väse, Vallargärdet och Blombacka samt ett antal mindre småorter. År 2012 fanns i kommunen cirka hushåll varav cirka (35,5 %) bodde i småhus (en- och tvåfamiljsfastigheter) och cirka (64,5 %) bodde i flerfamiljsfastigheter Näringsliv I kommunen finns drygt företag, varav några är större men de flesta är småföretag. Största arbetsgivaren är Karlstads kommun med drygt anställda, följt av Landstinget i Värmland med cirka anställda samt Karlstads universitet med drygt anställda. De största tillverkningsföretagen är Konsum Värmland med ca 900 anställda samt Metso Paper med drygt 600 anställda Mängder hushållsavfall i kommunen Avfallshanteringen i kommunen handlar inte bara om att samla in och återvinna så mycket avfall som möjligt utan också om att se till att minska mängden avfall som uppstår. Den totala mängden avfall har minskat från 575 kg/invånare 2007 till 534 kg/invånare 2012 men det handlar fortfarande om för stora mängder. Mängderna har omfördelats genom att mängden matavfall som sorteras har ökat samtidigt som mängden avfall som energiutvinns genom förbränning minskar. Denna trend förväntas hålla i sig under de närmaste åren. Mängden 8

66 Kg/invånare insamlade tidningar och förpackningar har i stort sett legat på samma nivå de senaste åren och ser ut att ligga kvar de närmaste åren. Mer utförlig statistik finns i Bilaga 3. I Diagram 1 samt Tabell 1 redovisas avfallsmängderna per år mellan 2007 och Dessutom har en prognos för de kommande två åren gjorts. Trenden med ökade mängder insamlat matavfall samt minskade mängder brännbart beräknas hålla i sig. Då forskning, plockanalyser etc. visat att restavfallet till stor del består av förpackningar finns troligtvis potential att öka insamlingen av denna fraktion. Avfall från verksamheter inom kommunens gränser behandlas översiktligt i Bilaga 2 Diagram 1: Mängder hushållsavfall Karlstads kommun , samt prognos för Insamlat hushållsavfall Karlstads kommun Brännbart säck- och kärlavfall Matavfall (säck- och kärlavfall) Grovavfall, elavfall och farligt avfall till ÅVC Förpackningar och tidningar till ÅVS Tabell 1: Mängder hushållsavfall Karlstads kommun , samt prognos för Insamlat avfall per invånare (kg/inv.) ** 2014** Brännbart säck- och kärlavfall Matavfall (säck- och kärlavfall)* Grovavfall, el avfall och farligt avfall till ÅVC Förpackningar och tidningar till ÅVS*** Totalt * Matavfall till hemkompostering och avfallskvarn ingår ej i "Matavfall", utan endast insamlat matavfall. ** De mängder som här anges är en prognos över förväntade mängder. *** Trots en något ökad återvinning av förpackningar ligger det totala resultatet ungefär på samma nivå, troligen beroende på minskade mängder tidningar då antalet papperstidningar minskar till förmån för nätbaserade tidningar. 9

67 1.3 Process, samråd och utställning Kommunstyrelsen är projektägare och har huvudansvaret för att ta fram en renhållningsordning inkluderande avfallsplan samt renhållningsföreskrifter för Karlstads kommun. Beslut om renhållningsordningen fattas av kommunfullmäktige. En del i processen med att ta fram en avfallsplan är att samråda med berörda aktörer för att fånga upp deras önskemål och synpunkter. Enskilda möten med personer från olika förvaltningar och bolag har genomförts angående specifika frågor där specialkunskaper krävts. Under processen har möten också hållits med en arbetsgrupp bestående av berörda personer inom olika förvaltningars och bolags ansvarsområden inom avfallshanteringen. De förvaltningar och bolag som har varit representerade i arbetsgruppen är: arbetsmarknadsoch socialförvaltningen, vård- och omsorgsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen, Karlstads Bostads AB, teknik- och fastighetsförvaltningen, barn- och ungdomsförvaltningen (representerade även gymnasieförvaltningen), Karlstads Energi AB samt miljöförvaltningen. För att förankra avfallsplanen har diskussioner förts i en styrgrupp, bestående av: Lena Huldén, enhetschef, verksamhetsstyrning, kommunledningskontoret (januari 2013 augusti 2013), projektbeställare för avfallsplanen Elin Mlakar, verksamhetscontroller med inriktning miljö, verksamhetsstyrning, kommunledningskontoret (augusti 2013 och framåt) Pär Larsson, renhållningschef, Karlstads Energi AB Helena Berg, miljödirektör, miljöförvaltningen Hasse Zimmerman, avdelningschef, miljöförvaltningen Karin Vogt, avfallsrådgivare, miljöförvaltningen/karlstads Energi AB, projektledare för avfallsplanen Processen med att arbeta fram en avfallsplan har fortgått under våren och hösten I december 2013 genomfördes samråd med länsstyrelsen enligt 6 förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Samrådet handlade om huruvida avfallsplanen innebär betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen delade kommunens bedömning att avfallsplanen inte medför betydande miljöpåverkan. Därför omfattas inte planen av krav på miljöbedömning eller miljökonsekvensbeskrivning. Behovsbedömning redovisas i kapitel 5.2. Samråd och utställning av förslag till ny renhållningsordning och hantering av inkomna synpunkter har skett enligt 15 kap miljöbalken. Samråd har skett genom att förslaget till ny renhållningsordning skickats på remiss. Utskicket skedde den xx-xx-xx och remisstiden gick ut den xx-xx-xx. Förslaget har också ställt ut för granskning på samt på kommunens hemsida under perioden xx-xx-xx- - xx-xx-xx. Information om utställningen gavs genom annonsering i. och den 2014-xx-xx. Inkomna remissvar och synpunkter från utställningen har beaktats. De redovisas och kommenteras i Bilaga 8. 10

68 2. KOPPLING INTERNATIONELLA, NATIONELLA OCH LOKALA DIREKTIV OCH MÅL 2.1 EU:s avfallshierarki - avfallstrappan I Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG framgår att man strävar efter ett återvinningssamhälle där man medvetet förebygger avfall och använder det avfall, som uppstår, som en resurs. EU föreslår därför att följande avfallshierarki ska gälla som prioriteringsordning för lagstiftning och politik som rör förebyggande och hantering av avfall: FÖRBEREDELSE FÖR ÅTER- ANVÄNDNING FÖREBYGGANDE MATERIAL- ÅTERVINNING ENERGI- UTVINNING DEPONI Figur 1: Avfallshierarkin - avfallstrappan Förebyggande Med förebyggande menas åtgärder som görs innan ett material eller en produkt blivit avfall och som därför innebär en minskning av mängden avfall. Detta kan ske genom återanvändning eller genom förlängning av en produkts livslängd. Förberedelse för återanvändning Produkter eller material kan återanvändas på samma sätt en eller flera gånger till utan att material eller design förändras. Vid förberedelse för återanvändning menas åtgärder som går ut på kontroll, rengöring eller reparation, innan produkten kan användas igen. 11

69 Materialåtervinning Material som blivit avfall sorteras, samlas in och omvandlas till material för tillverkning av nya produkter, antingen för det ursprungliga ändamålet eller för andra ändamål. Annan återvinning, t ex energiutvinning Energin i brännbart avfall, som inte går att återanvända eller materialåtervinna, förbränns och används för uppvärmning av till exempel bostäder eller för utvinning av elektricitet. Deponi/bortskaffande Avfall som inte går att återanvända, återvinna eller förbrännas för energiutvinning, deponeras på en godkänd avfallsanläggning. 2.2 Nationella miljökvalitetsmål samt preciseringar I miljöpropositionen från 1998 presenterades 15 miljökvalitetsmål som 2005 kompletterades med ett 16:e miljökvalitetsmål. Målen har till uppgift att beskriva den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som miljöarbetet ska leda till. Dessa är de 16 miljökvalitetsmål som riksdagen har beslutat om: 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv Tidigare nationella delmål har ersatts av etappmål och preciseringar av miljökvalitetsmålen som regeringen beslutat om. Dessa visar vilka områden inom miljöarbetet som regeringen tycker att länsstyrelser, myndigheter, kommuner och näringsliv ska prioritera. Länsstyrelsen kommer i samarbete med andra nationella myndigheter att se över hur dessa ska följas upp i respektive län. Främst omfattas den kommunala avfallshanteringen av tre miljökvalitetsmål, Begränsad klimatpåverkan, God bebyggd miljö och Giftfri miljö. 12

70 2.2.1 Begränsad klimatpåverkan Nationellt miljökvalitetsmål: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Preciseringar: Temperatur Koncentration Giftfri miljö Nationellt miljökvalitetsmål: Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna. Preciseringar: Användningen av särskilt farliga ämnen Oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper Förorenade områden Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper Information om farliga ämnen i material och produkter Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen God bebyggd miljö Nationellt miljökvalitetsmål: Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en lokalt och globalt god miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Preciseringar: Hållbar bebyggelsestruktur Hållbar samhällsplanering Infrastruktur Kollektivtrafik God vardagsmiljö Natur- och grönområden Kulturvärden Hälsa och säkerhet Hushållning med energi och naturresurser Hållbar avfallshantering 13

71 2.3 Lokala mål Den goda gröna staden De nationella miljömålen bryts ner till lokala miljömål, som bland annat rör avfallshanteringen. Karlstads kommuns vision, livskvalitet Karlstad , talar om riktningen för kommunens utveckling. Utmaningen är att skapa en lockande livsmiljö samtidigt som kommunen växer. Som en hjälp för att arbeta i riktning mot visionen har vi en strategisk plan. Den består av nio målområden som visar vilka områden som är prioriterade i koncernen för att visionen ska uppnås. Fem av dem ingår i det externa perspektivet, som har fokus på kommunens medborgare. Figur 2: Prioriterade insatsområden externt perspektiv Målområdet Den goda gröna staden handlar om vikten av ekologisk hållbarhet och är ett av de målområden som avfallsplanen främst kan kopplas till. Inom varje målområde finns övergripande mål som en vägledning till vad målområdet innebär och vad vi vill uppnå inom målområdet. Tre strategier för hållbarhet Till den strategiska planen är tre hållbarhetsstrategier kopplade: tillväxtstrategin, folkhälsostrategin samt miljö- och klimatstrategin. Dessa strategier ska se till att vi uppnår en ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet i vårt arbete. Miljö- och klimatstrategin Miljö- och klimatstrategin är det samlade styrdokumentet inom miljöområdet. Den antogs av kommunfullmäktige i september Strategin har sin utgångspunkt i de 16 nationella miljökvalitetsmålen och är en fördjupning av målområdet Den goda gröna staden i den strategiska planen då den innehåller samma övergripande mål och därutöver även delmål. Övergripande mål och delmål följs kontinuerligt upp med hjälp av indikatorer som är mått på om utvecklingen går åt rätt håll i förhållande till målen. De mål i miljö- och klimatstrategin med direkt koppling till avfallshantering är: Den totala mängden hushållsavfall per person ska inte öka från år 2010 till år (Delmål från miljö- och klimatstrategin) Minst 40 procent av allt hushållsavfall i Karlstad ska materialåtervinnas eller behandlas biologiskt år 2015 och minst 45 procent år (Delmål från miljö- och klimatstrategin) Inventera och riskklassa kommunala tillsynsobjekt i branschriskklass 1-2 samt deponier till år (Delmål från miljö- och klimatstrategin) 14

72 Det finns dessutom ett befintligt ställningstagande i kommunens VA-policy med koppling till avfall: Det ska finnas en långsiktigt hållbar och kretsloppsanpassad hantering av slamfraktionen från enskilda avloppsanläggningar (Ställningstagande i Karlstads kommuns VA-policy) Dessa mål, samt ställningstagande, finns också med som mål i avfallsplanen. För att utveckla avfallshanteringen ytterligare i Karlstads kommun har kompletterande mål skapats. Även de har dock en stark koppling till miljö- och klimatstrategin och ligger i linje med intentionerna i densamma. 15

73 3. FOKUSOMRÅDEN OCH MÅL FÖR AVFALLSHANTERINGEN I KARLSTADS KOMMUN Avfallsplan utgår primärt från fyra fokusområden. Kopplat till varje fokusområde har mål formulerats. Utgångspunkten har varit Karlstads kommuns miljö- och klimatstrategi samt VA-policy. För att utveckla avfallshanteringen ytterligare inom kommunen har kompletterande mål formulerats. Även dessa har stark koppling till miljö- och klimatstrategin. Vilka mål som direkt härrör från miljö- och klimatstrategin och VA-policyn framgår inom parentes efter målformuleringen. Målen anger vilken riktning arbetet i kommunen ska ha gällande olika områden inom avfallshanteringen. De mål som härrör från miljö- och klimatstrategin är formulerade så att de gäller till 2015 respektive Målet från VA-policyn och de kompletterande mål som tagits fram för avfallsplanen gäller till 2018 då planen ska revideras alternativt en ny plan ska tas fram. Kopplat till varje mål presenteras hur det ska följas upp. 3.1 Fokusområden och mål 1. Förebygga avfall och nedskräpning 1. Den totala mängden hushållsavfall per person ska inte öka från år 2010 till år (Delmål från Miljö- och klimatstrategin) 2. Återanvändningen ska öka från 2014 till Nedskräpningen, i såväl urban miljö som i naturen, ska minska från 2014 till Använda avfall som resurs 1. Minst 40 procent av allt hushållsavfall i Karlstad ska materialåtervinnas eller behandlas biologiskt år 2015 och minst 45 procent år (Delmål från Miljö- och klimatstrategin) 2. Det ska finnas en långsiktigt hållbar och kretsloppsanpassad hantering av slamfraktionen från enskilda avloppsanläggningar. (Ställningstagande i Karlstads kommuns VA-policy) 3. Minska avfallets farlighet 1. Inventera och riskklassa kommunala tillsynsobjekt i branschriskklass 1-2 samt deponier till år (Delmål från Miljö- och klimatstrategin) 2. Andelen farligt avfall och elavfall bland säck- och kärlavfall ska minska från Planera och samverka för hållbar avfallshantering 1. Vid all ny bebyggelse och större ombyggnationer ska avfallshantering beaktas redan vid den inledande planeringen. 2. Utveckla regional samverkan inom avfallsområdet. 3. Systemen för avfallshantering ska vara enkla att använda och ha god tillgänglighet. 16

74 Fokusområde 1: Förebygga avfall och nedskräpning 1.1 Den totala mängden hushållsavfall per person ska inte öka från år 2010 till år 2020 (Delmål i Karlstads kommuns miljö- och klimatstrategi) Målet avser den totala mängden hushållsavfall och därmed jämförligt avfall i form av säckoch kärlavfall, grovavfall, elavfall, farligt avfall, förpackningar och tidningar i kommunen (se tabell sidan 9). Slam, latrin och annat avloppsvatten ingår inte. Syftet med att minska mängden avfall är att utnyttja resurserna mer effektivt. Behovet av att tillverka nytt material minskar och därmed också den miljöpåverkan och resursförbrukning som tillverkningen av material och produkter medför. Avfallsförebyggande åtgärder kan ofta kopplas till åtgärder för hållbar och medveten konsumtion. För att hantera klimatutsläpp från bland annat mat och konsumtion vill kommunen arbeta förebyggande genom att minska förbrukningen. Målet om att den totala mängden hushållsavfall per person inte ska öka innebär ett trendbrott och kan uppnås genom att stimulera till ändrade och hållbara konsumtionsmönster och ökad miljömedvetenhet hos kommuninvånarna. För att minska avfallets mängd krävs att det produceras materialsnåla produkter som har lång livslängd samt att information om hur hushållen kan förebygga uppkomsten av avfall behöver öka. Särskilt viktig är den alltmer uppmärksammade frågan om den stora mängd mat som slängs i stället för att tillagas och ätas upp. Att minska detta bör ha hög prioritet eftersom aktuell forskning visar att det slängs mycket mer mat än vi tidigare trott i hushåll, storkök och livsmedelsbutiker. Bara i livsmedelsbutiker beräknas att cirka ton mat slängs varje år i Sverige. Att ta tillvara dessa livsmedel är av stor vikt eftersom vår produktion/konsumtion av livsmedel står för den största andelen av klimatpåverkande gaser. Uppföljning: - Total mängd hushållsavfall i kilo per person (årlig statistik från Karlstads Energi AB) - Mätning av matsvinn i kilo per serverad portion i kommunala verksamheter (statistik från berörda verksamheter). - Andel matavfall som soppåsen innehåller (statistik vart femte år av plockanalys, Karlstads Energi AB) 1.2. Återanvändningen ska öka från 2014 till 2018 Hushållningen med resurser ökar ju högre upp i avfallshierarkin man kommer. I första hand gäller det att förebygga att avfall uppstår och om det inte är möjligt ska avfallet förberedas för återanvändning. Genom att använda produkter flera gånger så minskar både klimatpåverkan och uttaget av råvaruresurser. Ofta blir det också ekonomiskt fördelaktigt. Att arbeta med resurshushållning har starkt stöd i miljöbalken. Ett framgångsrikt koncept kan vara att underlätta för andrahandsmarknaden, t ex genom information om återbruk samt utveckling av återvinningscentraler för att kunna ta hand om fler fraktioner för återanvändning, Våxnäs återvinningscentral har idag en utökad verksamhet med återbruk där personal från Solareturen tar hand om det som kan återanvändas. Solareturen säljer dem sedan vidare. Några andra av kommunens återvinningscentraler har en container för saker som är för bra 17

75 för att kastas, vilken töms regelbundet av Solareturen. Uppskattningsvis 280 ton material för återanvändning samlades in av Solareturen från återvinningscentralerna år Myrorna samlade in 220 ton kläder år 2012 och troligen samlar övriga insamlingsorganisationer in ungefär lika mycket (statistik saknas från dessa). Samarbete med flera aktörer som tar emot produkter för återanvändning kan vara ett framgångsrikt sätt att öka graden av återanvändning, eventuellt genom någon form av samlokalisering. Genom ökad återanvändning av bygg- och rivningsmaterial kan både energi och resurser sparas. En minskning av mängden byggavfall per byggd m 2 kräver kunskap, god planering och logistik samt dokumentation av material under byggprocessen. Särskilt viktigt är det att material med innehåll av farliga ämnen dokumenteras för att förenkla återanvändnings- samt återvinningsprocessen. Dessutom är det av stor vikt att det finns väl tilltagna ytor för lagring av byggmaterial som ofta kan vara skrymmande. Idag läggs mycket bygg- och rivningsmaterial, till exempel cement och tegel, på deponi. I Sverige uppkommer enligt Avfall Sverige knappt 10 miljoner ton bygg- och rivningsavfall per år, främst från verksamheter. På Solareturen i Karlstad kan man lämna en del byggmaterial redan idag, men det är mest mindre mängder fönster, dörrar, badrums- och köksinredning mm. Mängden textilavfall ska minska, textiliers innehåll av farliga ämnen ska fasas ut och återanvändningen av textilier ska öka. De största mängderna textilavfall uppkommer i hushållen. År 2010 konsumerades i Sverige 15 kg textilier per person, varav 3 kg återanvändes och minst 8 kg av dessa gick till förbränning. Detta innebär att hälften av alla kläder vi köper slängs varje år. Att utveckla ett system för materialåtervinning av kasserade textilier är därför ett viktigt komplement till återanvändning. Vid både odling av råvaror och tillverkning av textilier används stora mängder bekämpningsmedel och kemikalier som påverkar både människor som tillverkar dem samt miljön. Textiltillverkning står även för en stor andel av vår klimatpåverkan samt kräver stora mängder vatten. Livslängden på textilier behöver därför förlängas. De behöver designas så att de blir hållbara både kvalitets- och modemässigt. Det bör vara enkelt att lämna kläder till återanvändning och håller textilierna en hög kvalitet från början kan det löna sig att laga, sy om eller sy nytt av begagnade textilier. Uppföljning: - Antal kilo material som samlats in samt sålts vidare för återanvändning (från Solareturen och övriga ideella organisationer). - Antal kilo insamlade och sålda textilier och kläder (från Solareturen och övriga ideella organisationer). 1.3 Nedskräpningen, i såväl urban miljö som i naturen, ska minska från 2014 till Det finns många skäl att fokusera mer på nedskräpningen. Den för med sig ökade renhållningskostnader, skaderisk för människor och djur, spridning av giftiga ämnen, negativ inverkan på turistnäringen samt otrivsamma och otrygga miljöer att vistas i. Nedskräpning bidrar ofta till en negativ spiral genom att en nedskräpad plats ofta blir ännu mer nedskräpad samt drar till sig annan skadegörelse. Naturvårdsverket har fått ett uppdrag av regeringen att 18

76 satsa extra på åtgärder mot nedskräpning, både i urban miljö och i naturen, t ex längs stränder och i grönområden. Det krävs ändrade attityder för att minska nedskräpningen, d.v.s. att det inte är acceptabelt att skräpa ner. Det är dessutom olagligt och kan resultera i böter. Problem finns också med illegala soptippar i till exempel bebyggelsenära naturområden. Att förebygga nedskräpning är en viktigare och mer effektiv åtgärd än att öka städandet av våra gemensamma gaturum och naturområden. Uppföljning: - Eventuellt skräpmätning, antal skräp per 10 m 2 (Håll Sverige Rent/SCB). - Karlstadbornas upplevelser angående renhållning av parker och allmänna platser (SCBs medborgarundersökning). - Allmänhetens bedömning av gatornas och vägarnas renhållning i Karlstad (Kritik på teknik, SKLs medborgarundersökning). Fokusområde 2: Använda avfall som resurs 2.1. Minst 40 procent av allt hushållsavfall i Karlstad ska materialåtervinnas eller behandlas biologiskt år 2015 och minst 45 procent år (Delmål i Karlstads kommuns miljö- och klimatstrategi) Den framtida avfallshanteringen ska syfta till att så mycket material som möjligt återanvänds och återvinns så att så lite avfall som möjligt hamnar på deponi lämnades totalt ton till deponi, vilket utgör 5,4 % av den totala avfallsmängden. Målet om materialåtervinning och biologisk behandling av hushållsavfall kan uppnås dels genom att fler hushåll sorterar ut mer matavfall för biologisk behandling och fler förpackningar och tidningar för återvinning, dels genom att ny teknik gör det möjligt att återvinna fler typer av material som lämnas på återvinningscentralerna. År 2012 omfattade materialåtervinning och biologisk behandling 38 % (200 kg/invånare) av hushållsavfallet i Karlstad. För att nå målet är sortering och insamling av matavfall, för biogas- samt biogödselproduktion, en viktig faktor. År 2012 var mängden insamlat matavfall 50 kg/invånare (totalt ton). För att öka tillgängligheten till källsortering och ge ett konsekvent intryck bör det finnas möjligheter att sortera sitt avfall på allmänna platser samt besöksanläggningar där människor vistas, till exempel inom- och utomhusarenor för kultur, sport, fritidsaktiviteter och nöjen. Dessutom bör det finnas goda möjligheter till källsortering i både Karlstads centrum och i externa shoppingcenter. Det är önskvärt med källsorteringssystem som är mindre utrymmeskrävande samt är mer estetiskt utformade för att harmoniera till en attraktiv stadsmiljö. Uppföljning: - Andel hushållsavfall som materialåtervinns eller behandlas biologiskt (årlig statistik från Karlstads Energi AB samt övriga materialbolag, inkl Förpacknings- och tidningsinsamlingen). - Andel återvinningsbart material i säck- och kärlavfall (statistik vart femte år från plockanalys, Karlstads Energi AB). 19

77 2.2 Det ska finnas en långsiktigt hållbar och kretsloppsanpassad hantering av slamfraktionen från enskilda avloppsanläggningar (Ställningstagande i Karlstads kommuns VA-policy) Karlstads Energi AB tömmer slam från ca enskilda avloppsanläggningar varje år. Ungefär st av dessa är trekammarbrunnar, 700 stycken är slutna tankar och cirka övriga anläggningar (till exempel mindre reningsverk och två-kammarbrunnar). I dagsläget går slutna tankar till kommunens reningsverk på dispens, slam från slamavskiljare avvattnas i huvudsak och omhändertas av entreprenör för kompostering. För övriga anläggningar hygieniseras slammet och omhändertas av entreprenör för spridning på jordbruksmark. Beroende av utvecklingen vad gäller mobil avvattning av slam kan dagens slammängder både minska och öka. Slam från slamavskiljare har endast låga halter av näring kvar och det är därför angeläget att även hitta lösningar för att kunna återanvända mer fosfor ur avloppsslam. Här behöver både bolag och förvaltningar inom kommunen arbeta vidare för att finna hållbara lösningar. Lika viktigt är att kommunen har ett kontinuerligt förebyggande arbete (genom inventering, uppströmsarbete, informationsinsatser med mera) och ansvarsfullt hanterande av slammet för att minimera förekomsten av oönskade ämnen i slamfraktionen. Uppföljning: - Andel enskilda avloppsanläggningar där slammet förs tillbaka i kretsloppet (statistik från teknik- och fastighetsförvaltningen). - Andel enskilda avloppsanläggningar där slammet återförs till kretsloppet inom kommunen eller i närområdet (statistik från teknik- och fastighetsförvaltningen). Fokusområde 3: Minska avfallets farlighet 3.1 Inventera och riskklassa kommunala tillsynsobjekt i branschriskklass 1-2 samt deponier till år (Delmål i Karlstads kommuns miljö- och klimatstrategi) Förorenade områden, till exempel nedlagda avfallsdeponier, kan utgöra ett allvarligt hot mot människors hälsa och miljön. Kunskapen om förorenade områden i kommunen är därför viktig inför framtida planering och markanvändning så att åtgärder kan vidtas för att minska riskerna. Vid planering av nya bostäder och verksamheter är det viktigt att känna till hur marken är påverkad av föroreningar för att förebygga eventuella senare hälso- och miljöproblem. Risken för översvämning gör det särskilt angeläget. Uppföljning: - Andel kommunala tillsynsobjekt i branschklass 1-2 samt nedlagda deponier som inventerats och riskklassificerats (statistik från miljöförvaltningen). 20

78 3.2 Andelen farligt avfall och elavfall bland säck- och kärlavfall ska minska från De produkter vi konsumerar blir förr eller senare avfall. Om produkterna innehåller giftiga kemikalier blir även avfallet farligt och måste tas omhand på ett sätt som förhindrar att dessa ohälsosamma ämnen hamnar i naturen och miljön runt omkring oss, och även i oss. Särskilt viktigt är det att sortera ut småelektronik och batterier. En stor andel av det svenska el- och elektronikavfallet samlas in och materialåtervinns idag men det skulle kunna bli ännu bättre, särskilt insamlingen av småelektronik. Plockanalyser visar att mobiltelefoner och annan småelektronik, batterier mm ofta hamnar i soppåsen i stället för att materialåtervinnas. Småelektronik innehåller en mängd både skadliga och sällsynta ämnen och metaller som det är viktigt att ta hand om och materialåtervinna. Uppföljning: - Insamlad mängd farligt avfall, elektronik, batterier med mera, i kilo per invånare (årlig statistik från kommunens ÅVC samt El-Kretsen). - Andel farligt avfall och elavfall i säck- och kärlavfall (statistik vart femte år från plockanalys, Karlstads Energi AB). Fokusområde 4. Planera och samverka för hållbar avfallshantering 4.1 Vid all ny bebyggelse och större ombyggnationer ska avfallshantering beaktas redan vid den inledande planeringen. När det gäller planering av nya bostadsområden, ändring av detaljplaner i befintliga områden samt ombyggnationer är det av största vikt att hänsyn tas till avfallshanteringen. Det kan till exempel handla om utformning av byggnader/fastigheter vad gäller framkomlighet, säkerhet och arbetsmiljö. Det är också viktigt att i planeringen se till att tillräckligt stora utrymmen och platser för lämning och hämtning av källsorterat avfall planeras och att de görs lättillgängliga för alla invånare. Uppföljning: - Dokumentation om vidtagna hänsyn i samtliga detaljplaner med avseende på avfallshantering (uppgifter från stadsbyggnadsförvaltningen). 4.2 Utveckla regional samverkan inom avfallsområdet För att få en effektiv avfallsorganisation krävs samverkan på regional nivå. Detta gäller speciellt om stora investeringar, som flera kommuner kan dra nytta av, ska göras. Tillsammans kan man få mer resurser till förfogande, ett utvidgat nätverk samt ett positivt erfarenhetsutbyte. Samarbetet kan organiseras på många olika sätt och kan gälla alltifrån upphandling till utvecklings- och informationsarbete. Uppföljning: - Dokumentation om hur samverkan på regional nivå har bedrivits inom avfallsområdet (uppgifter från Karlstads Energi AB och kommunledningskontoret). 21

79 4.3 Systemen för avfallshantering ska vara enkla att använda och ha god tillgänglighet. För att öka andelen material som återanvänds och återvinns krävs att det är lätt för alla att källsortera. Särskilda åtgärder ska vidtas för att öka tillgängligheten och möjligheterna att göra rätt, i synnerhet för dem som har nedsatt funktionsförmåga, och inte har möjlighet att ta sig till platser för återanvändning eller återvinning. Det gäller även de personer som inte har tillgång till bil. Det är också viktigt att information om avfallshantering är lättförståelig och finns tillgänglig på flera språk. Uppföljning: - Andel karlstadsbor som är nöjda med avfallshanteringen inom kommunen (statistik vartannat år från enkätundersökning om kundnöjdhet, Karlstads Energi AB). 3.2 Uppfyllelse av nationella miljökvalitetsmål och preciseringar I tabellen nedan beskrivs hur de lokala målen i kommunens målprogram medverkar till att nationella miljömål inklusive preciseringar uppnås. Tabell 2: Uppfyllelse av nationella miljökvalitetsmål och preciseringar Mål 1.1 Den totala mängden hushållsavfall per person ska inte öka från 2010 till Återanvändningen ska öka från 2014 till Nedskräpningen i såväl urban miljö som i naturen, ska minska från 2014 till Minst 40 % av allt hushållsavfall i Karlstad ska materialåtervinnas eller behandlas biologiskt år 2015 och minst 45 % år Det ska finnas en långsiktigt hållbar och kretsloppsanpassad hantering av slamfraktionen från enskilda avloppsanläggningar. Nationella mål och preciseringar Begränsad Giftfri miljö God bebyggd klimatpåverkan miljö Medverkar mycket Medverkar Medverkar mycket Medverkar mycket Medverkar mycket Medverkar mycket Medverkar Medverkar mycket Medverkar mycket Medverkar mycket Medverkar mycket Medverkar Medverkar mycket Medverkar mycket 3.1 Inventera och riskklassa kommunala tillsynsobjekt i branschriskklass 1-2 samt deponier till år Medverkar mycket Medverkar mycket 22

80 3.2 Andelen farligt avfall och elvafall bland säck- och kärlavfall ska minska från år 2014 till Vid all ny bebyggelse och större ombyggnationer ska avfallshantering beaktas redan vid den inledande planeringen. 4.2 Utveckla regional samverkan inom avfallsområdet. 4.3 Systemen för avfallshantering ska vara enkla att använda och ha god tillgänglighet. Medverkar mycket Medverkar mycket Medverkar Medverkar lite Medverkar mycket Medverkar mycket Medverkar lite Medverkar mycket Medverkar mycket Medverkar mycket Medverkar mycket 23

81 4. HANDLINGSPLAN OCH ÅTGÄRDER För att uppnå de mål som satts i kapitel 4 har följande handlingsplan med åtgärder tagits fram. För varje åtgärd anges när den ska vara genomförd, vilken nämnd eller vilket bolag som är ansvarig för genomförandet samt vilket eller vilka mål åtgärden ska bidra till att nå. Den nämnd eller det bolag som tilldelas huvudansvaret är fetmarkerad. Det ökade resursbehov som handlingsplanens åtgärder kan medföra uttrycks som låg (L), måttlig (M) eller hög (H) kostnad i kolumnen Ekonomisk bedömning (Ek. bed.). Tabell 3: Handlingsplan och åtgärder Åtgärder Tid Ansvar Koppl. mål Ek. bed. 1. Införa källsortering, inklusive sortering av matavfall, i 2015 TFN 2.1 M alla verksamhetslokaler som ägs och förvaltas av kommunen samt verka för källsortering i externa fastigheter där kommunen är hyresgäst. 2. Genomföra projekt för att minska uppkomsten av 2018 BUN, 1.1 H matsvinn i skolkök och övriga kommunala storkök samt i skolrestauranger. GN, VON, 3. Arbeta för att öka utsorteringen av matavfall som uppstår i restauranger och livsmedelsbutiker KEAB 2.1 L 4. Arbeta fram en långsiktig planering för etablering av nya, samt ersättning av befintliga, återvinningscentraler samt undersöka möjligheten att anlägga kretsloppsparker och/eller kvartersnära återvinningscentraler. 5. Utöka samarbetet kring återbruk med Solareturen och övriga insamlingsorganisationer för att öka andelen material som återanvänds. 6. Undersöka möjligheter till återbruk av möbler mm för studenter. 7. Utreda förutsättningarna för en organisation för omhändertagande och återbruk av byggnads- och rivningsavfall. 8. Samarbeta med berörda parter för att få ett väl utbyggt system av platser för återvinning i hela kommunen. 9. Erbjuda fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar hos villahushåll. 10. Undersöka invånarnas nöjdhet med kommunens insamlingssystem för återanvändning och materialåtervinning samt tillgängligheten till dem vart tredje år. 11. Verka för att källsortering av avfall ska villkoras vid tillståndspliktiga arrangemang som anordnas i Karlstad samt att alla idrottsanläggningar ska ha fullgod källsortering SBN/ KEAB TFN 2018 KEAB, KBAB, ASN 1.1, 1.2, 2.1, 3.2, 4.1, , 1.2, 4.3 L L 2018 KBAB 1.1, 1.2 L 2018 ASN, KEAB 1.1, 1.2, 2.1, TFN 2.1, 4.1, L KEAB 2.1, 4.3 L 2018 KEAB 1.1, 1.2, 2.1, 3.2, KFN, TFN, MN L M 1.3, 2.1, L 24

82 12. Ta fram ett hållbart koncept för källsortering som är flexibelt och kan varieras efter typ och storlek av arrangemang. Tydlig skyltning, informationsmaterial mm ska ingå i konceptet. 13. Utvidga antalet fraktioner på återvinningscentraler och/eller återvinningsstationer med insamlingskärl för materialåtervinning/återanvändning av textilier. 14. Samla in och återvinn fett från fettavskiljare samt frityrolja och liknande från verksamheter och hushåll. 15. Ta fram en långsiktig, hållbar plan för att ta hand om oavvattnat slam från enskilda avloppsanläggningar, vars slam inte kan avvattnas eller behandlas på annat sätt, inom kommunen. 16. Utveckla system för insamling av farligt avfall, batterier och småelektronik så att god tillgänglighet för att lämna detta uppnås i hela kommunen. 17. Öka samverkan mellan berörda förvaltningar och organisationer i ett tidigt skede av planeringsprocessen för att säkerställa att ytor och funktioner finns för avfallshantering. Detta ska gälla både ny- och ombyggnadsplaner. 18. Inventera och riskklassificera nedlagda deponier (bilaga 4 till denna avfallsplan). 19. Utreda möjligheten för ökad samverkan inom den kommunala avfallshanteringen i regionen. 20. Utveckla system som gör det lätt för alla att källsortera sitt avfall. Detta bör ske genom samråd med olika grupper, som kan ha problem med tillgängligheten till de källsorteringssystem som finns idag. De som avses är till exempel personer med funktionsnedsättning, äldre eller personer som inte har tillgång till bil. 21. Ta fram och sprida information om avfallshanteringen i Karlstad samt om källsortering på flera olika språk. 22. Upprätta kommunikationsplan och genomföra kommunikationsinsatser för ökat återbruk och ökad återvinning, framför allt gällande: 1. farligt avfall/elavfall 2. nedskräpning 3. matsvinn samt 4. kopplingen konsumtion-avfallsmängder-miljö 2018 KEAB 1.3, 2.1, 4.3 M 2018 KEAB 1.1, 1.2, 2.1, 3.2, 4.3 L 2018 TFN/ 2.1, 4.3 L KEAB 2018 TFN/ 2.2 L KEAB 2018 KEAB, MN, KBAB 2018 SBN, KEAB, MN 2.1, 3.2, 4.3 M 4.1, 4.3 L 2015 TFN 3.1 M 2018 KS 4.2 L 2018 KEAB, TFN 2018 KEAB, MN 2018 MN, KEAB, TFN 1.1, 1.2, 2.1, 3.2, , 1.2, 1.3, 2.1, 3.2, , 1.2, 1.3,2.1, 3.2, 4.3 H M M Förklaring till förkortningar: TFN teknik- och fastighetsnämnden, BUN barn- och ungdomsnämnden, GN gymnasienämnden, VON vård- och omsorgsnämnden, MN miljönämnden, KEAB Karlstads Energi AB, SBN stadsbyggnadsnämnden, KBAB Karlstads Bostads AB, ASN arbetsmarknads- och socialnämnden, KS kommunstyrelsen, KFN kultur- och fritidsnämnden. 25

83 4.1 Ekonomiska konsekvenser av handlingsplanen Åtgärderna i handlingsplanen kan medföra vissa kostnader då de ska genomföras. Renhållningsverksamheten i kommunen finansieras med renhållningstaxan, vilken dels kan användas som ett effektivt styrmedel, dels användas för investeringar som kommer allmänheten till gagn i form av bättre tillgänglighet och effektivare avfallshantering. De åtgärder som angetts har varierande konsekvenser för ekonomin. Vissa åtgärder ryms inom idag befintlig verksamhet medan andra kommer att kräva mer resurser. De resurser som krävs för att genomföra åtgärderna i handlingsplanen bedöms enligt kriterierna låg (L), medel (M) och hög (H) kostnad. Låg kostnad innebär att åtgärden kan rymmas inom ordinarie budget. Mindre investeringar som inte ryms inom ordinarie budget räknas som medelstor kostnad. Större investeringar eller personalförstärkningar kan vara exempel på hög kostnad. Det är viktigt att medel för investeringar avsätts samtidigt som renhållningstaxan anpassas till de satsningar som denna plan anger. 4.2 Behovsbedömning av avfallsplanen Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska en kommun som upprättar en plan, som krävs i lag eller annan författning, göra en miljöbedömning av planen om det kan antas att genomförandet kommer att medföra betydande miljöpåverkan. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas. I miljöbedömningen ska den miljöpåverkan som planens genomförande kan antas medföra beskrivas och bedömas. Detta ska dokumenteras i en miljökonsekvensbeskrivning. Kommunala avfallsplaner innehåller oftast mål och åtgärder som innebär förändringar och konsekvenser för miljön och berörs därför av denna lag. Det är de mål och åtgärder som kan förväntas få betydande miljöpåverkan som ska miljöbedömas. För att veta om en miljöbedömning och miljökonsekvensbeskrivning krävs behöver en analys göras av om genomförandet av planen innebär betydande miljöpåverkan. Denna analys kallas för behovsbedömning. Enligt 4 förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar (mkb-förordningen) kan man utgå från att en avfallsplan innebär en betydande miljöpåverkan om den anger förutsättningarna för kommande tillstånd för sådana verksamheter eller åtgärder som finns beskrivna i 3 eller bilaga 3 till förordningen. Om planen omfattar verksamheter eller åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område ska den enligt 4 mkb-förordningen också alltid antas medföra betydande miljöpåverkan. Även planer som inte omfattas av 4 mkb-förordningen kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Bedömningen görs då enligt 5 samma förordning. Enligt denna paragraf innebär planen betydande miljöpåverkan om den anger förutsättningarna för kommande tillstånd för verksamheter eller åtgärder som kan påverka miljön, och kommunen utifrån kriterierna i bilaga 4 till förordningen bedömer att genomförandet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Karlstads kommuns avfallsplan för är ett styrdokument som ska förbättra miljösituationen och hushållningen med naturresurser och integrera avfallsfrågorna i planeringen och byggandet av den goda gröna staden. Planen har på så vis i stort samma syfte som lagstiftningen anger för själva miljöbedömningen av planer. Genomförandet av planen 26

84 omfattar inte nya tillståndspliktiga verksamheter eller åtgärder eller ändring av befintliga tillstånd. Vår bedömning är att avfallsplanen inte innebär betydande miljöpåverkan eftersom den inte anger förutsättningarna för kommande tillstånd, enligt 4 mkb-förordningen, för verksamheter eller åtgärder som beskrivs i 3 eller bilaga 3 i förordningen. De verksamheter som berörs av avfallsplanen innebär endast anmälningsplikt enligt 29 kap. 5 och 7 miljöprövningsförordningen (2013:251). Även bedömning enligt 5 mkb-förordningen är att Karlstads kommuns avfallsplan inte innebär betydande miljöpåverkan. Detta eftersom avfallsplanen inte anger förutsättningarna för kommande tillstånd för verksamheter eller åtgärder som kan påverka miljön och därför inte heller kräver en bedömning om genomförandet kan antas medföra betydande miljöpåverkan enligt bilaga 4 i samma förordning. Med anledning av ovanstående är bedömningen att Karlstads kommuns avfallsplan inte omfattas av krav på miljöbedömning och miljökonsekvensbeskrivning. 27

85 5. STYRMEDEL För att nå de uppsatta målen krävs effektiva styrmedel. Det kan antingen röra sig om uppmuntrande eller om reglerande styrmedel. För att nå en effektivare avfallshantering finns följande styrmedel: Ekonomiska avgifter/taxor, skatter, bidrag och subventioner Lagar och regler tillsyn enligt miljöbalken samt lokala renhållningsföreskrifter Information kommunikation 5.1 Ekonomiska avgifter/taxor, skatter, bidrag och subventioner Ekonomiska styrmedel är ofta mycket verksamma. En förklaring till många miljöproblem är att det kostar för lite att göra fel. När det gäller nyttjande av naturresurser och utsläpp av miljöföroreningar så visas ofta inte hela den verkliga kostnaden som detta orsakar. Med ekonomiska styrmedel finns det möjlighet att korrigera för dessa verkliga kostnader. För att styra konsumtion och beteende i mer hållbar riktning finns två typer av ekonomiska styrmedel, antingen morot, som kan utgöras av till exempel subventioner som bidrag, pant, skatteavdrag samt andra former av stöd, eller piska, som till exempel skatter och avgifter. I Karlstads kommun används avfallstaxan som ett ekonomiskt styrmedel för att styra avfallshanteringen mot önskade mål. Den miljöstyrande renhållningstaxan innebär att det blir mycket kostsamt att inte sortera ut sitt matavfall, och även annat avfall som till exempel förpackningar. 5.2 Lagar och regler tillsyn enligt miljöbalken samt lokala renhållningsföreskrifter Lagar och regler är juridiska styrmedel vilket innebär att sanktioner väntar den som inte följer lagen. De är alltså tvingande och styrs av innehållet i miljöbalken, som är en ramlag som har som syfte att främja en hållbar utveckling. Till de grundläggande principer som miljöbalken vilar på hör till exempel försiktighetsprincipen, principen om att förorenaren ska betala, produktvalsprincipen samt principer om hushållning, kretslopp och lämplig lokalisering av verksamhet och åtgärder. Förordningarna om producentansvar för olika produktgrupper är ett exempel på tillämpning av miljöbalkens principer och syftar till minska avfallsmängderna, öka återvinningen samt att produktionen av nya produkter miljöanpassas. I Karlstads kommun är det miljönämnden och länsstyrelsen som ansvarar för tillsynen på företag och verksamheter enligt miljöbalken. På så vis kan kommunen påverka avfallshanteringen inom dessa verksamheter. Det kan ske genom att man ger råd eller förelägger verksamhetsutövaren att förbättra avfallshanteringen. I de lokala renhållningsföreskrifterna finns bestämmelser om hur hanteringen av avfall i Karlstads kommun ska ske. Genom föreskrifterna reglerar kommunen bland annat hur avfallet ska sorteras, hur ofta hämtning ska ske, undantag och dispenser. 28

86 5.3 Information - kommunikation För att uppnå målen i avfallsplanen krävs ökade informations- och rådgivningsinsatser samt utveckling av metoder för att öka kunskapen om avfallshanteringens betydelse för hållbar utveckling. I förlängningen kan det förändra attityder, värderingar och beteenden. Omhändertagandet av det farliga avfallet regleras av lagar men hamnar ändå ofta fel eftersom många medborgare inte vet hur och var de ska göra av det. Att kommunicera detta på ett lättbegripligt sätt är därför av största vikt och bör prioriteras. Effektiva informations- och kommunikationsinsatser krävs särskilt för att uppnå ökad medvetenhet om hur våra konsumtionsmönster påverkar både vår miljö och mängden avfall. Det är också viktigt att försöka följa upp effekterna av de informationsinsatser som görs genom till exempel enkätundersökningar eller andra mätningar som visar att invånare går från ord tillhandling. Enligt Avfall Sverige har de kommuner som satsat på information fått bättre sorterat avfall. Det krävs att det är lätt att göra rätt samt motivation och medvetenhet för att få människor att göra något som kräver en viss uppoffring. Information om avfall och källsortering bör därför utformas så att den visar den moraliska betydelsen i att källsortera sitt avfall genom att anspela på sociala normer och strävan efter grupptillhörighet och social delaktighet. Informationen bör även kopplas till andra värden, som till exempel livsstil och ekonomi. Avfallsrådgivningen på Rådrummet är neutral och obunden och har en nyckelroll när det gäller att kommunicera och informera kommunens invånare samt näringsliv om avfallshantering och källsortering. På Rådrummet finns också resurser och kompetens för att arbeta strategiskt med avfallsfrågor samt driva större projekt och kampanjer som syftar till att få invånare att göra livsstilsförändringar i vardagen. För att nå ut med information på ett professionellt och effektivt sätt har varje förvaltning och kommunalt bolag i Karlstads kommun kommunikatörer som är behjälpliga vid till exempel utåtriktade aktiviteter. 29

87 6. UPPFÖLJNING OCH REVIDERING Den eller de nämnder som är utpekade i respektive åtgärd i handlingsplanen ansvarar för att åtgärden genomförs i enlighet med planen. Den som är fetmarkerad i åtgärdslistan är huvudansvarig och ansvarig för samordning med delansvariga. Under 2018 ska en utvärdering göras av hur målen i avfallsplanen har uppnåtts och hur effekterna av åtgärderna blivit i förhållande till målen. Utvärderingen ska ligga till grund för en revidering av avfallsplanen eller upprättande av en ny avfallsplan. Kommunstyrelsen ansvarar för utvärderingen och för att ta fram en reviderad alternativt ny avfallsplan som kommunfullmäktige sedan beslutar om. Utöver utvärderingen som ska göras 2018 följs planen upp i enlighet med kommunstyrelsens ansvar för uppföljning av den strategiska planen. 30

88 KARLSTADS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (11) Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2014-xx-xx Ersätter: Gäller fr o m: 2014-xx-xx Renhållningsföreskrifter i Karlstads kommun Renhållningsföreskrifterna ingår som en del i kommunens renhållningsordning tillsammans med avfallsplanen. Renhållningsordningen är ett verktyg för att styra hanteringen av hushållsavfall, därmed jämförligt avfall och verksamhetsavfall. Här kan man se vilka skyldigheter och vilket ansvar som vilar på olika aktörer. Föreskrifterna innehåller bestämmelser om hur avfallet ska sorteras, förvaras och hämtas. INLEDANDE BESTÄMMELSER 1 Tillämpliga föreskrifter För kommunens avfallshantering gäller utöver vad som sägs i dessa föreskrifter bestämmelser om hantering av avfall i: miljöbalken (1998:808) och avfallsförordningen (2011:927) föreskrifter om avfallshantering i förordningar utfärdade med stöd av miljöbalken andra författningar 2 Definitioner och begrepp Termer och begrepp som används i dessa föreskrifter har samma betydelse som i miljöbalkens 15 kap och avfallsförordningen. I övrigt används följande begrepp med de betydelser som här anges: 1. Avfall - varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med enligt miljöbalkens 15 kapitel Hushållsavfall - avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet enligt miljöbalkens 15 kapitel Hantering av avfall - verksamhet eller åtgärd som utgörs av insamling, transport, återvinning och bortskaffande av avfall enligt miljöbalkens 15 kapitel Fastighetsinnehavare - den som äger fastigheten eller den som enligt 1 kapitlet 5 fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ska anses som fastighetsägare. 5. Nyttjanderättshavare - den som, utan att omfattas av fastighetsinnehavarbegreppet, har rätt att bruka eller nyttja fastigheten.

89 2 6. Permanentboende - den som är folkbokförd på fastigheten. 7. Fritidsboende - den som är folkbokförd på annan fastighet. 8. Avfallsutrymme - en byggnad eller en del av en byggnad med väggar, golv och tak. 9. Förvaringsplats - utrymme eller avgränsad plats för förvaring av avfall. 10. Avfallsbehållare - säck, kärl, container eller liknande som är avsett för uppsamling av hushållsavfall. 11. Återanvändning - varje förfarande genom vilket produkter återanvänds i samma syfte som de är utformade för. 12. Återvinning - de åtgärder som anges i bilaga 2 till avfallsförordningen (2011:927). 13. Matavfall - sådant avfall som är biologiskt lättnedbrytbart dock inte trädgårdsavfall. Exempel på matavfall är frukt- och grönsaksrester, köttoch fiskavfall. 14. Grovavfall - hushållsavfall som är så tungt eller skrymmande eller har egenskaper som gör att det inte är lämpligt att samla in i säck eller kärl. Enligt 5 i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2004:4) om hantering av brännbart avfall och matavfall. 15. Farligt avfall - sådant avfall som är markerat med en asterisk * i avfallsförordningen (2011:927). 16. Producent - den som yrkesmässigt tillverkar, för in till Sverige eller säljer en vara eller en förpackning, eller den som i sin yrkesmässiga verksamhet frambringar avfall som kräver särskilda åtgärder av renhållnings- eller miljöskäl. ANSVAR OCH SKYLDIGHETER 3 Kommunens avfallsansvar Kommunen ansvarar för att samla in och transportera hushållsavfall inom kommunen till en godkänd behandlingsanläggning. Kommunen ansvarar inte för avfall som enligt lag ska samlas in och tas om hand av producenter. Kommunfullmäktige fastställer kommunens taxeföreskrifter med tillhörande renhållningstaxa och avgör vilken eller vilka nämnder som har verksamhetsansvar för renhållningen i kommunen.

90 3 4 Teknik- och fastighetsnämndens ansvar Teknik- och fastighetsnämnden är renhållningsansvarig inom det område som avser myndighetsutövning mot enskild, dock inte beslut om dispens enligt dessa föreskrifter. Teknik- och fastighetsnämnden beslutar om: hämtnings- och transportvägars utformning, dimensionering, skötsel och skick behållarplatsers utformning, dimensionering, skötsel och skick maxvikter och dragsträckor för behållare maxvikt för och avstånd till lock för enskilda avloppsanläggningar samt maximal sughöjd 5 Kommunstyrelsens ansvar Kommunstyrelsen har det övergripande verksamhetsansvaret för renhållningen i den mån det inte rör myndighetsutövning mot enskild. Det innefattar ansvar för att hantera taxor, avgifter och renhållningsordning. 6 Karlstads Energi AB:s ansvar Hanteringen av det avfall som omfattas av kommunens ansvar utförs av Karlstads Energi AB. Karlstads Energi AB informerar hushållen om de insamlingssystem som är tillgängliga i kommunen för olika typer av hushållsavfall. 7 Miljönämndens ansvar Miljönämnden utövar den lokala tillsynen och kontrollerar att bestämmelserna om avfall i miljöbalken och i föreskrifter som meddelats med stöd av balken efterlevs. Miljönämnden ansvarar för att besluta om dispens från föreskrifterna. 8 Fastighetsinnehavares och nyttjanderättshavares ansvar Fastighetsägaren där avfallet uppkommer ansvarar för att: Lämna hushållsavfall till Karlstads Energi AB. Hushållsavfallet ska vara sorterat enligt beskrivningen i 9. Allt avfall ska hanteras så det inte uppstår olägenhet för människors hälsa och miljön. Betala avgift för insamling, transport, återvinning eller annan behandling av avfall som utförs genom kommunens försorg och i enlighet med de föreskrifter kommunen meddelat och enligt fastställd taxa. Meddela Karlstads Energi AB om ägandeförhållanden ändras. Informera de boende och de som bedriver verksamhet inom fastigheten om gällande regler för avfallshantering.

91 4 HUSHÅLLSAVFALL 9 Sortering av avfall Fastighetshetsinnehavare eller nyttjanderättshavare ska sortera ut följande avfallsslag och hålla det skilt från annat avfall: Annat avfall än hushållsavfall (inklusive bygg- och rivningsavfall från omfattande byggverksamhet på fastigheten). Avfall som omfattas av producentansvar: förpackningar, returpapper, avfall från elektriska och elektroniska hushållsprodukter, lysrör, lågenergilampor, glödlampor och vissa belysningsarmaturer samt däck och bilar. Kasserade bilbatterier och småbatterier. Om kasserade produkter innehåller lösa batterier ska dessa plockas ur. Är batterierna inbyggda i produkten behandlas hela produkten som elavfall. Grovavfall Farligt avfall Läkemedel Icke-brännbart hushållsavfall Matavfall Trädgårdsavfall Latrin Slam Stickande och skärande avfall samt smittförande avfall Närmare anvisningar om sortering och hantering meddelas av Karlstads Energi AB. Fastighetsinnehavare ska säkerställa möjligheter att sortera ut och hålla åtskilda de avfallsfraktioner som enligt dessa föreskrifter ska överlämnas till Karlstads Energi AB för borttransport eller slutligt omhändertagande. Karlstads Energi AB äger rätt att utföra kvalitetskontroller på lämnat material bl a genom plockanalyser i syfte att kontrollera att sorteringsanvisningar och andra bestämmelser följs. Abonnemang med separat matavfallssortering kan återkallas om sorteringen är bristfällig eller om avfallet inte hanteras på det sätt som medgivits.

92 5 10 Skyldighet att överlämna hushållsavfall Hushållsavfall ska lämnas till Karlstads Energi AB om inget annat anges i dessa föreskrifter. Skyldigheten att lämna över hushållsavfall gäller både för hushåll och för verksamhetsutövare. Avfall som har sorterats ut får transporteras bort i egen regi till återvinningscentral och/eller återvinningsstation. Det utsorterade avfallet ska transporteras bort från fastigheten så ofta att olägenhet för människors hälsa och miljön inte uppstår. 11 Emballering av avfall I behållare och utrymme för avfall får endast läggas sådant avfall för vilket behållaren och förvaringsplatsen är avsedd. Avfall som läggs i behållare ska vara inlagt i påse eller paket av lämpligt material och storlek om inget annat särskilt anvisas. Det paketerade avfallet ska vara väl förslutet så att avfallet inte kan spridas. Avfall ska vara väl emballerat så att skada, arbetsmiljöproblem eller annan olägenhet inte uppkommer. Farligt avfall Farligt avfall ska vara tydligt märkt med uppgift om innehåll och ska lämnas på återvinningscentral. Latrin - Latrinbehållare ska förslutas av fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavare. Avfall som inte uppfyller dessa krav ska efter Karlstads Energi AB:s uppmaning emballeras om av fastighetsinnehavaren. Extrahämtning utförs mot beställning hos bolaget efter att fastighetsinnehavaren vidtagit nödvändiga åtgärder, d v s emballerat om eller sorterat om avfallet i enlighet med dessa föreskrifters bestämmelser för olika avfallsslag. 12 Fyllnadsgrad och vikt för avfall Behållare får inte fyllas mer än att den lätt kan tillslutas. Den får inte heller vara så tung att det blir uppenbara svårigheter att flytta den eller att arbetsmiljökrav inte kan tillgodoses. Avfallsbehållare som är överfull eller för tung hanteras enligt teknik- och fastighetsnämndens anvisningar. Extrahämtning utförs mot beställning hos bolaget efter att fastighetsinnehavaren vidtagit nödvändiga åtgärder enligt givna anvisningar. Anskaffning, underhåll och skötsel av behållare och annan utrustning 13 Fastighetsinnehavare ska beställa avfallsbehållare av Karlstads Energi AB av den typ och storlek som finns i kommunens hämtningssystem och som närmast motsvarar hushållets eller verksamhetens behov. Karlstads Energi AB bedömer behoven i samråd med fastighetsinnehavaren.

93 6 14 Kärl, säckar, påsar och latrinbehållare ägs av kommunen och tillhandahålls genom Karlstads Energi AB, om inte annat överenskommits med fastighetsinnehavaren. Containrar ägs och tillhandahålls också av Karlstads Energi AB, om inte annat överenskommits med fastighetsinnehavaren. Fastighetsinnehavaren ansvarar för rengöring och tillsyn av kärl och containrar. Om rengöring av kärl och containrar missköts och rättelse inte sker efter påpekande, har Karlstads Energi AB rätt att rengöra avfallsbehållaren på fastighetsinnehavarens bekostnad. För övrigt underhåll av kärl och containrar ansvarar Karlstads Energi AB, om inte annat överenskommits med fastighetsinnehavaren. Andra behållare såsom säckhållare, fettavskiljare och enskilda avloppsanläggningar anskaffas, installeras och underhålls av fastighetsinnehavaren. Fastighetsinnehavaren ansvarar för och bekostar installation och underhåll av övriga inom fastigheten förekommande anordningar och utrymmen för avfallshantering. 15 Behållare ska vara tillgängliga och ges service i form av återkommande underhåll och tillsyn för att förebygga driftavbrott och olägenhet såsom buller, lukt och dylikt. Såväl behållare som inom fastigheten förekommande anordningar och utrymmen för avfallshantering ska installeras och underhållas så att kraven på god arbetsmiljö uppfylls och risken för olycksfall minimeras. Behållare ska vara uppställda så att hantering med den utrustning som används i kommunens renhållningssystem kan ske och att hämtning underlättas. De ska placeras väl synligt och på ett sådant sätt att hämtning underlättas. Karlstads Energi AB ska ha tillträde till de utrymmen i fastighet där arbete ska utföras. Nycklar, portkoder och dylikt ska vid beställning av hämtning lämnas till Karlstads Energi AB. Ändringar ska utan uppmaning meddelas Karlstads Energi AB. 16 Slamavskiljare, fettavskiljare och enskilda avloppsanläggningar ska vara lätt tillgängliga för tömning. Lock eller manlucka ska kunna öppnas av en person och får inte vara övertäckt när tömning ska ske. Fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavare ansvarar för anläggningens skötsel, säkerhet och underhåll samt för att delar som måste öppnas är frilagda vid tömning. Avstånd mellan uppställningsplats för slambil och enskild avloppsanläggning får inte överstiga 20 meter om inte särskilda skäl föreligger. Anläggningens botten får inte vara belägen mer än 6 meter under fordonets uppställningsplats, om inte annat överenskommits med Karlstads Energi AB. Hämtnings- och transportvägar, placering av behållare 17 Hämtning av hushållsavfall sker normalt vid fastighetsgränsen eller vid en av kommunen anvisad plats. I annat fall ska fastighetsinnehavaren och kommunen komma överens om att avfallet ska samlas in och hämtas vid någon annan plats. Behållare ska vara uppställd väl synligt med draghandtag vänt mot hämtaren för att underlätta hämtning. Behållare ska normalt ställas vid fastighetsgräns så nära uppställningsplats för hämtningsfordon som möjligt, såvida inte särskilda skäl

94 7 föreligger häremot eller det är fråga om tömning av särskilda behållare såsom enskilda avloppsanläggningar och fettavskiljare. 18 Fastighetsinnehavaren ska se till att transportväg fram till behållarens hämtnings- och tömningsplats hålls i farbart skick. Transportvägen ska röjas från snö och hållas halkfri. Enskild väg och tomtmark som utnyttjas vid hämtning av hushållsavfall ska vara så dimensionerad och hållas i sådant skick att den är farbar för hämtningsfordon. Om farbar väg inte kan upprättas ska fastighetsinnehavaren lämna avfallet på plats som överenskoms med Karlstads Energi AB. I den mån sådan överenskommelse inte kan nås ska teknik- och fastighetsnämnden på begäran av Karlstads Energi AB anvisa sådan plats. 19 Fastighetsinnehavaren ska se till att behållarplatsen hålls i vårdat skick. Hämtningsområde och hämtningsintervall 20 Kommunen utgör ett hämtningsområde. 21 Ordinarie hämtning av hushållsavfall sker med nedanstående intervall; a) Permanentboende i flerbostadshus och en- eller tvåbostadshus hämtas minst en gång varannan vecka året runt. b) Fritidsboende i en- eller tvåbostadshus hämtas en gång varannan vecka under abonnemangsperioden. c) Företag, koloniträdgårdar, idrotts- och fritidsanläggningar, campingplatser, föreningslokaler och andra verksamheter där hushållsavfall uppkommer - hämtas minst en gång varannan vecka. d) Latrin hämtas minst en gång varannan vecka under abonnemangsperioden. e) Slamavskiljare med ansluten vattentoalett töms minst en gång per år för permanentboende och minst en gång vartannat år för fritidsboende eller enligt miljönämndens beslut. f) Sluten tank töms vid behov efter beställning. g) Slamavskiljare för bad-, disk- och tvättvatten töms minst en gång vartannat år. h) Fettavskiljare töms minst fyra gånger per år eller enligt tillverkarens anvisningar.

95 8 22 Särskild hämtning kan beställas av nedanstående hushållsavfall enligt Karlstads Energi AB;s anvisningar: a) Farligt avfall b) Grovavfall c) Trädgårdsavfall d) Avfall från fosforfällor Särskilt om hushållsavfall från verksamheter 23 Hushållsavfall från verksamheter ska hållas skilt från annat avfall än hushållsavfall. För hushållsavfall från verksamheter gäller 9-22 ANNAT AVFALL ÄN HUSHÅLLSAVFALL Med annat avfall än hushållsavfall avses sådant avfall som inte omfattas av definitionen av hushållsavfall enligt 15 kap. 2 miljöbalken. Uppgiftsskyldighet 24 Den som yrkesmässigt bedriver verksamhet där det uppstår annat avfall än hushållsavfall ska på begäran av kommunstyrelsen lämna de uppgifter i fråga om avfallets art, sammansättning, mängd och hantering som behövs som underlag för kommunens renhållningsordning. 25 Den som yrkesmässigt tillverkar, till Sverige för in eller säljer en förpackning eller en vara som är innesluten i en sådan förpackning, ska på begäran av kommunstyrelsen lämna de uppgifter i fråga om förpackningsavfallets art, sammansättning, mängd och hantering som behövs som underlag för kommunens renhållningsordning. UNDANTAG Handläggning av anmälnings- och ansökningsärenden 26 Anmälan och ansökan enligt dessa föreskrifter ska vara skriftlig och innehålla en beskrivning av eventuella särskilda skäl som föreligger samt uppgifter i övrigt som behövs för handläggningen. Om anmälan eller ansökan gäller omhändertagande av avfall på egen fastighet, ska anmälan eller ansökan även innehålla uppgifter om vilket eller vilka avfallsslag som avses, en redogörelse för på vilket sätt omhändertagandet ska ske samt en beskrivning av eventuella behandlingsanläggningar. 27 Om olägenhet för människors hälsa eller miljön uppstår kan miljönämnden återkalla eller ompröva dispens eller beslut meddelat med stöd av dessa föreskrifter.

96 9 28 Anmälan och beslut om undantag enligt dessa föreskrifter upphör att gälla vid ägarbyte eller när förhållande som legat till grund för anmälan eller beslut om undantag förändrats väsentligt. 29 Miljönämnden får ta ut en avgift för prövning av ansökningar om tillstånd eller dispens, handläggning av anmälan samt för tillsyn i övrigt enligt dessa föreskrifter enligt den taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område som kommunfullmäktige antagit med stöd av 27 kapitlet miljöbalken. 30 Eget omhändertagande av hushållsavfall Avfall får endast tas omhand på den egna fastigheten enligt vad som anges nedan och under förutsättning att det kan ske utan risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön. 31 Kompostering av trädgårdsavfall Trädgårdsavfall från fastigheten får komposteras på fastigheten utan särskild anmälan. Torrt trädgårdsavfall som inte kan utnyttjas för kompostering får eldas endast om det kan ske utan att olägenhet uppstår och det i övrigt inte strider mot författning. Föreskrifter om förbud mot eldning, helt eller delvis, till skydd för människors hälsa och miljön utfärdade med stöd av förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor eller annan författning samt brandriskvarning måste beaktas. 32 Kompostering av matavfall och annat hushållsavfall Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare som själv avser att kompostera annat hushållsavfall än trädgårdsavfall från fastigheten, t.ex. matavfall, ska anmäla detta skriftligen till miljönämnden. Kompostering av matavfall på fastigheten ska ske i skadedjurssäker behållare och på sådant sätt att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppstår. Miljönämnden ska underrätta Karlstads Energi AB om sitt beslut. 33 Kompostering av latrin Kompostering av latrin från fastigheten får efter ansökan ske i särskild därför avsedd anläggning på fastigheten, s.k. förmultningsanläggning eller annat liknande omhändertagande för återanvändning av näringsämnen. Ansökan om omhändertagande av latrin genom egen anläggning ska innehålla en komplett beskrivning av anläggningen. Miljönämnden ska underrätta Karlstads Energi AB om sitt beslut. 34 Spridning av slam Innehavare av jordbruksfastighet med aktivt jordbruk och med tillgång till pump och spridarutrustning kan ansöka hos miljönämnden om tillstånd för att själv tömma egen slamavskiljare och sprida slammet direkt på åkermark inom egen eller brukad fastighet. Miljönämnden ska underrätta Karlstads Energi AB om sitt beslut.

97 10 35 Förlängt hämtningsintervall för säck- och kärlavfall Fastighetsinnehavare som efter medgivande från miljönämnden komposterar allt matavfall från hushållsavfallet på den egna fastigheten kan efter anmälan till teknikoch fastighetsnämnden medges att få återstående avfall hämtat vid vartannat ordinarie hämtningstillfälle under förutsättning att olägenheter för människors hälsa eller miljön inte uppstår. Medgivande om hämtning vid vartannat ordinarie hämtningstillfälle kan komma att återkallas om kommunen konstaterar att matavfall trots uppgifterna om kompostering lämnas för hämtning eller om kommunen på annat sätt gör sannolikt eller kommer fram till att matavfall från fastigheten inte omhändertas på det sätt som medgivits. Förlängt tömningsintervall för slutna tankar och slamavskiljare 36 Fastighetsinnehavare kan ansöka om dispens från kravet på att slamavskiljare ska tömmas minst en gång per år för permanentboende och minst en gång vartannat år för fritidsboende. Förlängt tömningsintervall för slamavskiljare kan medges om det är uppenbart att tätare tömning inte behövs. Beslut om förlängt tömningsintervall ska tidsbegränsas. Ansökan ska göras skriftligen till miljönämnden. Miljönämnden ska underrätta Karlstads Energi AB om sitt beslut. 37 Fastighetsinnehavare kan ansöka om dispens från kravet på att fettavskiljare ska tömmas minst fyra gånger per år eller enligt tillverkarens anvisningar. Förlängt tömningsintervall för fettavskiljare kan medges om det är uppenbart att tätare tömning inte behövs. Beslut om förlängt tömningsintervall ska tidsbegränsas. Ansökan ska göras skriftligen till teknik- och fastighetsnämnden. 38 Gemensam avfallsbehållare Två eller flera angränsande fastighetsinnehavare kan efter anmälan till Karlstads Energi AB medges rätt att använda gemensam avfallsbehållare under förutsättning att bestämmelserna i dessa föreskrifter om fyllnadsgrad och vikt beaktas och att olägenheter för människors hälsa eller miljön inte uppstår. Uppehåll i hämtning 39 Uppehåll i hämtning av säck- och kärlavfall vid permanentbostad, fritidshus eller verksamhet kan efter anmälan till Karlstads Energi AB medges fastighetsinnehavare om fastigheten inte kommer att nyttjas under en sammanhängande tid om minst sex månader och max tre år. Önskas fortsatt uppehåll i hämtning måste en ny anmälan lämnas in. Skriftlig anmälan ska lämnas till Karlstads Energi AB senast sex veckor före den avsedda uppehållsperioden. 40 Uppehåll i hämtning av slam från slamavskiljare kan efter ansökan till miljönämnden medges fastighetsinnehavare om fastigheten inte kommer att nyttjas under en sammahängande tid om minst 1 år och max 3 år. För att ansökan ska kunna medges ska slamavskiljaren vara tömd innan uppehåll kan medges.

98 11 41 Befrielse från skyldigheten att överlämna hushållsavfall till kommunen Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare som själv kan ta hand om sitt hushållsavfall inom den egna fastigheten på ett sätt som är betryggande för människors hälsa och miljön kan, efter skriftlig ansökan till miljönämnden om det finns särskilda skäl, befrias från skyldigheten att lämna avfall till kommunen för transport, bortskaffande och återvinning. Beslut om befrielse får medges för högst fem år i taget. Önskas fortsatt befrielse måste en ny ansökan lämnas in. Miljönämnden ska underrätta Karlstads Energi AB om sitt beslut. 42 Övriga undantag Ansökan om undantag i övrigt från dessa föreskrifter ska ske skriftligen till miljönämnden. Miljönämnden ska underrätta Karlstads Energi AB om sitt beslut.

99 Bilaga 1: Uppföljning av Karlstads kommuns föregående avfallsplan, Mål 1 Inriktningsmål/åtgärder Avfallets totala mängd per invånare i Karlstad ska inte öka till 2009 (med utgångspunkt från år 2000). Status 2009 Ja Status 2012 Åtgärd 1:1 Åtgärd 1:2 Mål 2 Åtgärd 2:1 Förbättrad avfallsstatistik beträffande hushållsavfallet i Karlstad Folkbildningsinsats Mängden återvinningsbart avfall i hushållsavfallet som sorteras skall öka från 150 kg per invånare 2000 till 260 kg per invånare år 2009 Införande av nytt källsorteringssystem för resterande hushållsavfall med sortering i tre fraktioner, bioavfall, brännbart avfall och icke brännbart avfall a) Insamlingssystem utbyte kärl Ja Ja Ja Nej b) Insamlingssystem central Nej sorteringsanläggning c) Folkbildningsinsats Ja Åtgärd 2:2 Åtgärd 2:3 Åtgärd 2:4 Mål 3 Åtgärd 3:1 Åtgärd 3:2 Mål 4 Mål 5 Pågående Nej, 200 kg Ja (icke brännbart avfall på ÅVC) Utbyggnad återvinningsstationer Nej (FTIs Nej (FTIs ansvar) ansvar) Anläggande av komposteringsanläggning Nej Ja* Införande av källsortering inom kommunens samtliga förvaltningar och bolag Avfallspannan ska senast 2005 uppfylla skärpta miljökrav enligt förordning och föreskrift om avfallsförbränning Utbyggnad av rökgasreningsanläggning Anläggning för sortering av slagg från avfallspannan Mängden deponerat avfall skall minska med 50 % till år 2008 (med utgångspunkt från 1994) Deponering av organiskt material skall upphöra till år 2005 Nej Ja Ja Ja Ja Ja Nej Pågår

100 Mål 6a Mängden farligt avfall i resterande hushållsavfall skall minska med 90 % till år 2009 Mål 6b Mängden farligt avfall i verksamhetsavfallet skall minska till 2009 Åtgärd Löpande information till hushållen 6:1 beträffande farligt avfall Åtgärd Stickprov av verksamhetsavfall 6:2 Mål 7 Djupdalens avfallsdeponi skall senast år 2008 uppfylla skärpta miljökrav enligt förordningen om deponering av avfall Åtgärd Lakvattenshantering 7:1 Åtgärd 7:2 Åtgärd Utbyggnad av flygaskedeponi 7:3 Åtgärd Utbyggnad norra deponiområdet 7:4 Mål 8a 90 % av hushållen ska veta hur avfallet ska sorteras och vart avfallet ska lämnas år 2009 Mål 8b 75 % av hushållen ska anse att avfallshanteringen i Karlstad är användarvänlig år 2009 Åtgärd Löpande information om avfallshanteringen i 8:1 Karlstad och dess syfte Åtgärd Utbilda berörd personal inom Karlstads 8:2 Energi AB Åtgärd 9:1 Ja** Osäkert Ja Ja Ja Ja Osäkert Ja (på Djupdalen) Sluttäckning Nej Nej*** Nej (körs till SAKAB) Ja Ja Ja Ja Nej (körs till SAKAB) Ja**** Årlig uppföljning av avfallsplanen Nej Nej Ja***** * Trädgårdskompost på Djupdalen (slam mm: Sofiedal, MEWAB) ** Resultat från plockanalyser visar följande: år ,0%, år 2000 och ,2%, år ,03%. *** Sluttäckningsplan finns **** Nöjdhetsindex 2011 >80% ***** Information ges via avfallsrådgivningen på Rådrummet, Karlstads Energi ABs kundservice, Karlstads kommuns Kontaktcenter, Energikällan, hemsidor

101 Bilaga 2: Nulägesbeskrivning av avfallshanteringen i Karlstads kommun 1. Det kommunala avfallsansvaret Avfall uppkommer både i hushåll och i verksamheter inom Karlstads kommun. Rest- och matavfall samlas in och transporteras bort av Karlstads Energi AB. Övrigt avfall kan antingen hämtas av entreprenör eller transporteras till återvinningsstationer i Förpacknings- och tidningsinsamlingens regi eller till de kommunala återvinningscentralerna för omhändertagande. Avfallshanteringen och renhållningen är uppdelat på fem ansvar i Karlstads kommun: 1. Kommunstyrelsen har det övergripande verksamhetsansvaret för renhållningen i den mån det inte rör myndighetsutövning mot enskild. Det innefattar ansvar för att hantera taxor, avgifter och renhållningsordning. 2. Teknik- och fastighetsnämnden har ansvar för gaturenhållning, städning och skötsel av allmänna ytor, parker och gator samt renhållningen i den mån det rör myndighetsutövning mot enskild. 3. Arbetsmarknads- och socialnämnden driver Solareturen som är ett arbetsmarknadsprojekt, med uppgift att samla in och förbereda möbler, prylar, kläder med mera för försäljning och återanvändning. 4. Miljönämnden är tillsynsmyndighet för renhållningsverksamheten och har ansvar för att se till att avfallshanteringen inte medför sanitära problem eller miljöproblem i kommunen. 5. Karlstads Energi ansvarar på kommunens uppdrag för utförandet av den kommunala renhållningsskyldigheten. I Sverige är det kommunerna som har ansvaret för renhållningen, dvs. insamling och behandling av hushållsavfall. I Karlstads kommun har det kommunala bolaget Karlstads Energi AB ansvaret för utförandet av renhållningen. Karlstads Energis renhållningsavdelning ansvarar för insamling och transport av hushållsavfallet, med undantag av det material som lyder under producentansvaret. Till hushållsavfall räknas även slam samt avloppsvatten från slutna tankar och slamavskiljare, och omfattas därmed av det kommunala renhållningsansvaret. Karlstads Energi har handlat upp tjänsten för insamling av slam från slamavskiljare och slutna tankar, och en entreprenör har fått uppdraget att utföra detta. I Karlstads Energis renhållningsavdelnings verksamhet ingår även driften av kommunens sex återvinningscentraler samt avfallsanläggningen vid Djupdalen. 1.1 Återvinningscentraler i Karlstads kommun På återvinningscentralerna kan det mesta av allt grovavfall från hushållen lämnas farligt avfall, träavfall, metallskrot, elektronik, batterier, vitvaror, möbler, trädgårdsavfall, plast, gummi, byggnadsmaterial, icke brännbart material med mera. På de flesta återvinningscentraler kan du lämna kläder och skor till återanvändning i de insamlingsskåp som många insamlingsorganisationer ställt ut. På återvinningscentralerna vid

102 Heden, Våxnäs och Molkom finns det även möjlighet att lämna prylar, kläder, möbler, och mycket annat, som är för bra för att kastas, i Solareturens container. Inom Karlstads kommun finns det sex återvinningscentraler, som även redovisas i bilaga 6 Anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall. ÅVC Heden ÅVC Våxnäs ÅVC Vålberg ÅVC Väse ÅVC Molkom ÅVC Djupdalen 1.2 Den kommunala renhållningsskyldigheten i siffror Den kommunala renhållningsskyldigheten redovisas i tabell 1. Tabell 1. Den kommunala renhållningsskyldigheten i siffror år 2013 Antal anställda inom Renhållningsavdelningen 46 st Antal sopbilar Övriga servicefordon inom renhållningen Antal kunder Antal hämtställen Totalt antal behållare Antal behållare, delade för mat- och restavfall (ingen uppgift på antal som sorterar i flerfamiljshus) Antal kärl för enbart matavfall (främst flerbostadshus och verksamheter) Antal kärl för enbart restavfall (främst flerbostadshus och verksamheter) Container för restavfall (verksamheter) Container för osorterat avfall (verksamheter) Antal kunder som hemkomposterar Antal kunder som inte sorterar Antal fritidsabonnemang Antal kunder som begärt extra hämtning under sommarhalvåret Kunder med enbart grundavgift, helår Kunder med enbart grundavgift, sommar Kunder som utnyttjar mobil kärltvätt 10 st varav 7 st biogasdrivna 2 st st st st st st st 100 st 14 st 400 st 600 st 700 st 650 st 200 st 150 st st/månad (beror på efterfrågan)

103 1.3 Karlstads kommuns avfallsanläggning Djupdalen På Karlstads kommuns avfallsanläggning Djupdalen mellanlagras och behandlas olika typer av avfall från hushåll och företag i Karlstad och övriga regionen. Djupdalen invigdes 1984 och består av flera olika anläggningar: Återvinningscentral här kan mindre mängder avfall från hushåll och företag lämnas. Sorteringsplattan sortering av större mängder osorterat avfall från företag. Deponin Permanent placering av avfall som inte kan återanvändas, återvinnas eller förbrännas. Det lakvatten som bildas när regnvatten sipprar genom deponin, samlas upp och renas i en lokal lakvattenbehandlingsanläggning. År 2012 deponerades totalt ton avfall på Djupdalen. Det material som framför allt deponeras är. - Sorterat ej brännbart från ÅVC:er - Sorterat ej brännbart från företag - Slagg från Hedenpannan 1 - Betong - Schaktmassor - Jord från marksanering Oljeslamsanläggningen renar oljehaltigt vatten och slam från bland annat bilvårdsanläggningar. Biosan-anläggningen behandlar oljeskadad jord, som saneras biologiskt. Masshanteringsstationen mellanlagring av asfalt, tegel, betong och liknande för senare återanvändning vid vägbyggen och liknande. Komposteringsanläggning kompostering av trädgårdsavfall som lämnats på kommunens återvinningscentraler Slaggsortering utvinning av metaller med mera ur bottenaskan (slaggen), restprodukten från avfallsförbränningen i Hedenverket i Karlstad. Mellanlager en mängd olika typer av avfall lagras för att senare transporteras vidare till återvinning och behandling på annan plats.

104 2. Avfall från hushåll nulägesbeskrivning 2.1 Insamlingssystem och behandling Matavfall, restavfall och osorterat avfall hämtas med en- och tvåfacksbilar beroende av kundens val av abonnemang och sortering. För villor är normalabonnemanget ett tvåfackskärl (240 eller 370 liter). För flerfamiljhus är normalabonnemanget baserat på enfackskärl för mat- respektive restavfall alternativt osorterat avfall. All avfallshämtning inom ramen för den kommunala renhållningsskyldigheten utförs av Karlstads Energi AB. 2.2 Hushållsavfall till förbränning Det brännbara hushållsavfallet (restavfallet) körs till avfallsförbränningsanläggningen Heden i Karlstad för behandling. Värmeenergin används i fjärrvärmenätet i Karlstads kommun. 2.3 Matavfall till rötning Karlstads kommun har successivt infört insamling av matavfall sedan år Hösten 2011 hade alla fastighetsägare i Karlstads kommun fått erbjudande om möjlighet att sortera ut matavfallet ur restavfallet. Drygt 99 % av alla villahushåll och cirka % av alla lägenhetshushåll sorterar idag ut matavfallet ur soppåsen, vilket totalt blir cirka 80 % av alla hushåll i Karlstad. Att sortera ut matavfallet är frivilligt men en miljöstyrande taxa, som innebär halvering av kostnaden jämfört med om man inte sorterar, är en anledning till att så mycket matavfall kan samlas in. Villahushållen erbjuds sortering i delade kärl för restavfall samt matavfall och hämtning sker var 14:e dag. För flerbostadshus är hämtningsintervallet oftast en vecka. Matavfallet omlastas på Heden och levereras för närvarande till en produktionsanläggning i Jönköping för tillverkning av fordonsgas och biogödsel. 2.4 Matavfall via avfallskvarn till avloppsreningsverk I Karlstads kommun är det inte tillåtet att lämna matavfall via avfallskvarn till avloppsreningsverket.

105 2.5 Matavfall till hemkompostering Hushållen kan själva hemkompostera sitt matavfall i en godkänd kompost. För att få göra detta krävs tillstånd från miljönämnden. 400 villahushåll hade i maj 2013 tillstånd att hemkompostera sitt matavfall. Renhållningstaxan är samma som för sortering av matavfall. 2.6 Förpackningar och returpapper Förpackningar och returpapper omfattas av lagen om producentansvar. Plastkretsen, Metall- Kretsen, Returkartong och Pressretur samarbetar under namnet Förpacknings- och Tidningsinsamlingen AB (FTI). Dessutom finns Svensk Glasåtervinning med genom ett avtalat samarbete. Tabell 2. Producentansvar för förpackningar och tidningar Förpackning Plastförpackningar Metallförpackningar Glasförpackningar Pappersförpackningar Återvinning Hård- och mjukplast samlas in tillsammans sedan november Plastförpackningarna körs sedan till en återvinningsanläggning där de sorteras efter typ av plast. Plasten materialåtervinns sedan till nya produkter, bl.a. lastpallar, blomkrukor bärkassar och plastpåsar. Metallförpackningarna mals sönder och sorteras i olika typer av metaller, t ex järn och aluminium. Metallerna smälts sedan ner och blir till nya produkter, till exempel järnvägsräls, armeringsjärn, motordelar, nya konservburkar. Färgade och ofärgade glasförpackningar sorteras för sig. Allt glas hamnar hos Svensk Glasåtervinning där det sorteras, rensas och krossas för att användas som ny råvara, exempelvis till nya glasförpackningar och byggnadsisolering. Pappersförpackningarna transporteras till olika pappersbruk där de blir till ny kartong och andra pappersprodukter, som exempelvis nya pappersförpackningar. Tidningar/returpapper Tidningar och annat returpapper skickas till pappersbruk där det mals till massa och blir nytt papper, till exempel nya tidningar, hushålls- och toalettpapper. I Karlstads kommun finns det 31 stycken återvinningsstationer (ÅVS), där hushållen kan lämna sina förpackningar och tidningar, se tabell 3. Hushållen får själva transportera sitt förpackningsavfall till insamlingsställena. FTI är ansvariga för alla ÅVS i kommunen och ser till att de sköts och att containrarna töms vid behov. Undantag är återvinningsstationen vid återvinningscentralen (ÅVC) Våxnäs, som drivs av Karlstads Energi AB.

AVFALLSPLAN KARLSTADS KOMMUN

AVFALLSPLAN KARLSTADS KOMMUN AVFALLSPLAN KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Kommunfullmäktige den 16 oktober 2014 Ansvarig samt giltighetstid: Kommunledningskontoret 2014 2018 POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Sammanställning till länsstyrelsen 1 (12) Innehåll 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Kommunens befolkning och struktur... 4 3 Avfall som kommunen ansvarar för...

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Musik, sport och matsmarta tips

Musik, sport och matsmarta tips Företag Musik, sport och matsmarta tips 64 Företag Avfall, en fråga som berör alla 65 Organisation och ansvar Organisation och ansvar Avfallsfrågor berör alla i samhället. Många aktörer arbetar med avfallsfrågor

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2013-09-03. Renhållningsordning för Västerås stad 2013-2018

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2013-09-03. Renhållningsordning för Västerås stad 2013-2018 ii sala ~KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET Sammanträdesdatum 2013-09-03 17 (24) 212 Renhållningsordning för Västerås stad 2013-2018 Dnr 2013/293 INLEDNING Sala kommun har erbjudits möjlighet

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Guide och riktlinjer. för uteserveringar i Falkenberg

Guide och riktlinjer. för uteserveringar i Falkenberg Guide och riktlinjer för uteserveringar i Falkenberg Denna guide och dessa riktlinjer är framtagna av Stadsbyggnadskontoret inom Falkenbergs kommun och antagna av Kommunstyrelsen 2015-02-03. Guide och

Läs mer

Uteserveringar. Råd och riktlinjer. Antagen av miljö- och samhällsnämnden 2011-12-14

Uteserveringar. Råd och riktlinjer. Antagen av miljö- och samhällsnämnden 2011-12-14 Uteserveringar Råd och riktlinjer Antagen av miljö- och samhällsnämnden 2011-12-14 Vi vill ha en vacker stadsmiljö Alla har ett gemensamt ansvar för att göra staden vacker. Det är viktigt att vi behandlar

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13

Grön IT policy. Karlstads kommun 2013-09-13 Grön IT policy Karlstads kommun 2013-09-13 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund... 3 1.1 Strategisk plan... 3 1.2 Miljö- och Klimatstrategin... 3 2 Grön IT... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Tillämpning... 4 3 Förutsättningar

Läs mer

Så ska avfallet lyfta i avfallshierarkin

Så ska avfallet lyfta i avfallshierarkin Så ska avfallet lyfta i avfallshierarkin Nationell avfallsplan och avfallsförebyggande program - vad är på gång? Christina Jonsson 22 februari 2012 1 Jag kommer att ta upp: Den kommande nationella avfallsplanen

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Uteserveringar i Ljungby kommun

Uteserveringar i Ljungby kommun www.ljungby.se Uteserveringar i Ljungby kommun Kaffehuset Gäller från: 2013-01-01 Gäller för: Uteserveringar i Ljungby kommun Fastställd av: Teknisk chef Utarbetad av: Planeringsavdelningen Revideras senast:

Läs mer

Riktlinjer för trottoarpratare

Riktlinjer för trottoarpratare Tekniska förvaltningen Monica Söderlund,0550-85856 monica.soderlund@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse 1(1) 2015-10-02 Tn/2015:172 430 Gator/vägar/parker - allmänt Riktlinjer för trottoarpratare Förslag

Läs mer

Bilaga 3 Organisation och ansvar

Bilaga 3 Organisation och ansvar Bilaga 3 Organisation och ansvar Innehåll 1 Organisation och ansvarsfördelning inom avfallshanteringen... 3 2 Den kommunala organisationen i vår region... 4 2.1 Kommunalförbundet... 4 2.2 Kommunerna Gävle,

Läs mer

Avfall Sveriges. ståndpunkter

Avfall Sveriges. ståndpunkter Avfall Sveriges ståndpunkter BAKGRUND OCH UTGÅNGSPUNKTER FÖR STÅNDPUNKTERNA Avfall Sveriges ståndpunkter är det dokument som vägleder ställningstaganden och åtgärder för att utveckla avfallshanteringen

Läs mer

Kvalitetskrav för uteserveringar

Kvalitetskrav för uteserveringar Kvalitetskrav för uteserveringar Teknik & Fastighet 1 INLEDNING 3 UTESERVERINGENS PLACERING, UTFORMNING OCH AVGRÄNSNING 3 UNDERLAG 3 PLACERING OCH AVGRÄNSNING 3 TILLGÄNGLIGHET 4 UTFORMNING 5 MÖBLER, PARASOLLER,

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Råd och Regler för uteserveringar i Mariestad, Töreboda och Gullspång. Vid ansökan kan du följa manualen på sidan 7.

Råd och Regler för uteserveringar i Mariestad, Töreboda och Gullspång. Vid ansökan kan du följa manualen på sidan 7. Råd och Regler för uteserveringar i Mariestad, Töreboda och Gullspång Vid ansökan kan du följa manualen på sidan 7. 1 Attraktiv stad för alla En god och väl utformad stadsmiljö är viktig för upplevelsen

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Sammanfattning Avfall Sverige välkomnar den övergång från delmål till etappmål som har gjorts.

Sammanfattning Avfall Sverige välkomnar den övergång från delmål till etappmål som har gjorts. Miljödepartementet 103 33 Stockholm Dnr M2011/1516/Ma Malmö den 31 augusti 2011 REMISSVAR: Miljömålsberedningens betänkande Etappmål i miljömålssystemet (SOU 2011:34) samt Naturvårdsverkets rapport Miljömålen

Läs mer

Uteserveringar. Tillsammans skapar vi ett attraktivt Gävle!

Uteserveringar. Tillsammans skapar vi ett attraktivt Gävle! Samhällsbyggnad Gävle Uteserveringar i Gävle Så här ansöker du om tillstånd för uteservering på allmän platsmark Uteserveringar Idag är uteserveringar en given del av sommarstaden Gävle. Folklivet på våra

Läs mer

Utformning för en tillgänglig och användbar utemiljö

Utformning för en tillgänglig och användbar utemiljö Riktlinjer för möblering av offentlig Utformning för en tillgänglig och användbar utemiljö plats inom Hallsbergs kommun Så här söker du tillstånd Du ansöker om tillstånd för uteservering/varustånd hos

Läs mer

miljökonsekvensbeskrivning Bilaga 6,till Avfallsplan för Skara kommun 2013-2021

miljökonsekvensbeskrivning Bilaga 6,till Avfallsplan för Skara kommun 2013-2021 miljökonsekvensbeskrivning Bilaga 6,till Avfallsplan för Skara kommun 2013-2021 bilaga 6: miljökonsekvensbeskrivning innehåll 1 Icke- teknisk sammanfattning...3 2 Bakgrund och syfte...3 3 Avfallsplanen...4

Läs mer

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser Bilaga till presentation på konferensen Fokus Miljörätt den 6 december 2012 av Pernilla Strid

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) F 4.2 VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN 2013 1 INLEDNING Nämndsplanen är grundad på dokumentet Övergripande mål och riktlinjer 2011-2014, fastställt av Kommunfullmäktige

Läs mer

Hållbar konsumtion. Hans Wrådhe Naturvårdsverket 17 september 2014. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-09-17 1

Hållbar konsumtion. Hans Wrådhe Naturvårdsverket 17 september 2014. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-09-17 1 Hållbar konsumtion Hans Wrådhe Naturvårdsverket 17 september 2014 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-09-17 1 Växthusgaser utsläpp av svensk konsumtion 1993-2010 Naturvårdsverket

Läs mer

Plan för ökad återvinning och resurshushållning

Plan för ökad återvinning och resurshushållning Plan för ökad återvinning och resurshushållning 2013-2017 Kommunal Avfallsplan Framtagen i samarbete mellan Dalarnas kommuner och länsstyrelsen Dalarna Strategier och mål Gagnefs kommun Beslutad i kommunfullmäktige

Läs mer

Avfallsplan för Västerviks kommun

Avfallsplan för Västerviks kommun 2015-2020 Avfallsplan för Västerviks kommun Sammanfattning av lokala mål och ambitioner Inledning Avfallsplan och Lokala föreskrifter för avfallshantering utgör tillsammans Renhållningsordningen för Västerviks

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Gemensam handlingsplan 2013

Gemensam handlingsplan 2013 handlingsplan 2013 Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle 1 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 3 3. Organisation och ansvarsområden... 6 3.1. Kontaktmannagruppen...

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton! Vi slänger allt mer Hur mycket grejer slänger du och din familj varje vecka? Gamla förpackningar, matrester, slitna kläder, batterier, värmeljus, tidningar Ja, om du tänker efter så kan det vara en hel

Läs mer

Naturvårdsverkets förslag till etappmål för textil och textilavfall Utkast 2013-10-21:

Naturvårdsverkets förslag till etappmål för textil och textilavfall Utkast 2013-10-21: Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Malmö den 28 oktober 2013 Naturvårdsverkets förslag till etappmål för textil och textilavfall Utkast 2013-10-21: Synpunkter från Avfall Sverige 1. Generella kommentarer

Läs mer

A3 Från avfallshantering till resurshushållning

A3 Från avfallshantering till resurshushållning A3 Från avfallshantering till resurshushållning Nationella avfallsplanen och programmet för att förebygga avfall. Goda exempel! Catarina Östlund och Maria Ivarsson, NV Europa minskar avfallet Anna-Carin

Läs mer

UPPDATERAD AUGUSTI 2015 STRATEGISK PLAN. Strategisk plan 1 KARLSTADS KOMMUN

UPPDATERAD AUGUSTI 2015 STRATEGISK PLAN. Strategisk plan 1 KARLSTADS KOMMUN UPPDATERAD AUGUSTI 2015 STRATEGISK PLAN KARLSTADS KOMMUN Strategisk plan 1 LAGSTIFTNING VISION Livskvalitet Karlstad 100 000 KOMMUNFULLMÄKTIGE REGLEMENTE BOLAGSORDNING STRATEGISK PLAN PRIORITERA FÖLJA

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010)

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Lokala miljömål för Simrishamns kommun Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Inledning Lokala miljömål för Simrishamns kommun Simrishamns kommuns stora tillgång är dess kust

Läs mer

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM Det har hänt mycket på avfallsfronten. Till mitten av 1800-talet slängde människor sina sopor lite varstans utan att någon protesterade. Kanske klagades det på stanken, men annars

Läs mer

Information om avfallshantering

Information om avfallshantering Information om avfallshantering För kommunerna Eslöv, Hörby och Höör har gemensamma föreskrifter om avfallshantering tagits fram i samarbete med Merab (Mellanskånes Renhållningsaktiebolag). Föreskrifterna

Läs mer

Kommunal Avfallsplan Hudiksvall kommun

Kommunal Avfallsplan Hudiksvall kommun Kommunal Avfallsplan Hudiksvall kommun Framtagen i samarbete mellan Bollnäs, Hudiksvall, Ljusdal, Ovanåker, Nordanstig och Söderhamn Strategier och mål Antagen i kommunfullmäktige 2015-02-23 Förord För

Läs mer

Miljöstrategi för Arvika kommun

Miljöstrategi för Arvika kommun 2015-05-06 Miljöstrategi för Arvika kommun Vi arbetar för ett hållbart samhälle med klimatfrågorna i fokus Inledning Miljöfrågan är både en global och en lokal fråga. För att uppnå en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Bestämmelser för Uteserveringar. på offentlig plats i Sundsvalls stenstad. Stadsmiljöprogram för Sundsvalls stenstad Bilaga 3. Revidering 2006-02-15

Bestämmelser för Uteserveringar. på offentlig plats i Sundsvalls stenstad. Stadsmiljöprogram för Sundsvalls stenstad Bilaga 3. Revidering 2006-02-15 Bestämmelser för Uteserveringar på offentlig plats i Sundsvalls stenstad Stadsmiljöprogram för Sundsvalls stenstad Bilaga 3 Revidering 2006-02-15 innehåll Sid 1. Sid 2. Sid 3. Varför bestämmelser? Placering

Läs mer

Avfallsinnehavarens ansvar

Avfallsinnehavarens ansvar 15 kap. Avfall och producentansvar Definitioner 1 Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att

Läs mer

Remissvar om Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö rapport 2014:32

Remissvar om Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö rapport 2014:32 Er referens M2014/2798/Mm Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Remissvar om Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö rapport 2014:32 Mall-id: MEP-0011, 2014-10-22

Läs mer

Gemensam handlingsplan 2014

Gemensam handlingsplan 2014 Gemensam handlingsplan 2014 Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle 1 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 3 3. Organisation och ansvarsområden... 6 3.1. Kontaktmannagruppen...

Läs mer

Avfallsplan för Degerfors kommun. Vår gemensamma vision

Avfallsplan för Degerfors kommun. Vår gemensamma vision Avfallsplan för Degerfors kommun Regionallt avfallssamarbete i östra Värmland mellan Degerfors Kommun, Karlskoga Kommun, Kristinehamns Kommun, Mariestads kommun, Filipstads kommun, Storfors Kommun och

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

Sweden Green Building Council

Sweden Green Building Council Sweden Green Building Council 1 Ca 215 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Vad innebär miljöcertifiering av byggnader? Byggnadens prestanda jämförs med mätbara kriterier skalan är poäng

Läs mer

Mer retro, mindre skräp och förnuftig konsumtion!

Mer retro, mindre skräp och förnuftig konsumtion! Hässleholm 2020 är Skånes Vintage centrum Mer retro, mindre skräp och förnuftig konsumtion! Resursoptimeringsplan (del 2 av kommunens Renhållningsordning) Detta dokument är del 2 av Hässleholms kommuns

Läs mer

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Albin Bogren/BARINGO och Maria Lind Illustration: Johan

Läs mer

Koppling till de nationella miljömålen. Koppling till de nationella miljömålen

Koppling till de nationella miljömålen. Koppling till de nationella miljömålen i 1. Klimat- och energiplan Handlingsplan för hållbar tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen Sida 1 (9) Peter Eskebrink och Jenny Ohlsson Ur KS, TN och MBN är påbörjat. politiskt

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Dnr KK09/250 Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Beslutad i kommunstyrelsen 2011-XX-XX Beslutad i kommunfullmäktige 2011-XX-XX Förord Alla globala problem är lokala någonstans.

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram SLUTRAPPORT 2010-07-12 Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram Projektets namn: Naturvårdsprogram Kontaktperson på kommunen:

Läs mer

Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020

Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020 REFILL 1,5 l MJÖLK STOR- PACK MIN KASSE TIDNING Second Hand ÅTERANVÄNDA MINIMERA DEPONERA ÅTERVINNA ENERGI ÅTERVINNA MATERIAL Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020 En strävan efter

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

Avfallsplan Lekebergs kommun 2013-2020 Antagandehandling

Avfallsplan Lekebergs kommun 2013-2020 Antagandehandling Avfallsplan Lekebergs kommun 2013-2020 Antagandehandling 1 (17) FÖRORD Denna plan utgör Lekebergs kommuns avfallsplan enligt 11 15 kap miljöbalken och Naturvårdsverkets föreskrifter om innehåll i en kommunal

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) F 4.2 VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN 2014 1 INLEDNING Nämndsplanen är grundad på dokumentet Övergripande mål och riktlinjer 2011-2014, fastställt av Kommunfullmäktige

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Marianne Högberg (S), ordförande Lenny Karlsson (M) Mauri Sukuvaara (V)

Marianne Högberg (S), ordförande Lenny Karlsson (M) Mauri Sukuvaara (V) Servicenämndens 2009-01-30 1. ( 12 ) Plats och tid: Centralförrådet Industrigatan kl 13.00-14.00 Beslutande: Marianne Högberg (S), ordförande Lenny Karlsson (M) Mauri Sukuvaara (V) Övriga deltagande: Jörgen

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-28

Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-28 Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-28 1 FÖRORD Denna plan utgör Eskilstuna kommuns avfallsplan enligt 11 15 kap miljöbalken och Naturvårdsverkets föreskrifter om innehåll i en kommunal avfallsplan (NFS

Läs mer

Grafisk manual för Sveriges miljömål

Grafisk manual för Sveriges miljömål Grafisk manual för Sveriges miljömål GRAFISK MANUAL MILJÖMÅLEN, VERSION 1, SID 1 Det ska vara lätt för alla att kommunicera Sveriges miljömål! Många företag och myndigheter kommunicerar Sveriges miljömål,

Läs mer

MiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011

MiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011 MiljösamverkanVärmland Verksamhetsplan 2011 Fastställt av styrgruppen den 9december 2010 1 Inledning Verksamheten ska genomsyras av det övergripande syftet med Miljösamverkan Värmland; vilket är att medverka

Läs mer

Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att. bygga eller riva byggnader.

Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att. bygga eller riva byggnader. om n o i t a m r ll a Info f v a s g n i ivn r h c o g byg Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att bygga eller riva byggnader. VAD ÄR AVFALL? När Sverige

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

UTESERVERINGAR I UPPSALA

UTESERVERINGAR I UPPSALA UTESERVERINGAR I UPPSALA Uteserveringar är ett uppskattat inslag i Uppsalas stadsmiljö då de bidrar till en attraktiv stadskärna med många mötesplatser. STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Foto: Dan Pettersson/Carl-Johan

Läs mer

Göteborgs uteserveringar Råd och regler

Göteborgs uteserveringar Råd och regler Göteborgs uteserveringar Råd och regler Råd och regler för uteserveringar. En skrift sammanställd av stadsbyggnadskontoret, trafikkontoret, Göteborgs Stad Social resursförvaltning. Göteborgs uteserveringar

Läs mer

Uteserveringar POLITISKA RÅD OCH RIKTLINJER FÖR. Antagen av tekniska nämnden 2013-04-11 61 Reviderad av tekniska nämnden 2015-02-12 14

Uteserveringar POLITISKA RÅD OCH RIKTLINJER FÖR. Antagen av tekniska nämnden 2013-04-11 61 Reviderad av tekniska nämnden 2015-02-12 14 POLITISKA RÅD OCH RIKTLINJER FÖR Uteserveringar RÅD OCH RIKTLINJER FÖR UTESERVERINGAR Antagen av tekniska nämnden 2013-04-11 61 Reviderad av tekniska nämnden 2015-02-12 14 1 Uteserveringar är en del av

Läs mer

Avfallsföreskrifter. för Järfälla kommun

Avfallsföreskrifter. för Järfälla kommun Avfallsföreskrifter för Järfälla kommun Antagna av kommunfullmäktige den 10 december 2007 att gälla från och med den 1 januari 2008 8 (12) Batterier 43 Kasserade batterier ska sorteras ut och hållas åtskilt

Läs mer

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Medverkande Miljöprogramberedningen Sofia Nilsson (C), ordförande Magnus Nilsson (KD), 1:e vice ordförande Mikael

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418)

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) Protokollsutdrag SID 1(2) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-02-04 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida 2010-11-15 226 Au Energi- och klimatplan/energieffektiviseringsstöd Beskrivning av ärendet Anneli Larsson redogör för arbetet

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

Du som hanterar livsmedel

Du som hanterar livsmedel Miljö- och hälsoskydd Du som hanterar livsmedel så här gör du med ditt avfall Vid all form av livsmedelshantering uppstår sopor, det vill säga avfall. För att påverkan på miljön ska bli så liten som möjligt

Läs mer

Skolor. Hälsoskyddsinfo 1:06 S

Skolor. Hälsoskyddsinfo 1:06 S Skolor Hälsoskyddsinfo 1:06 S Varför egenkontroll? Egenkontrollen är ett verktyg för att se om verksamheten lever upp till miljöbalkens grundläggande krav på resurshållning och hänsyn till hälsa och miljö.

Läs mer

Miljö- och byggnämndens prioriterade mål

Miljö- och byggnämndens prioriterade mål 2011 2014 Antagen av kommunfullmäktige 25 2013-06-10 Miljö- och byggnämndens prioriterade mål För mandatperioden 2011 2014 BJURHOLMS KOMMUN 2011 2014 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Beskrivning av arbetsgång...

Läs mer

Hållbar konsumtion. - Vad är det? Bli en stolt, medveten konsument!

Hållbar konsumtion. - Vad är det? Bli en stolt, medveten konsument! Hållbar konsumtion - Vad är det? Bli en stolt, medveten konsument! Hållbar konsumtion Vad är det? Hållbar utveckling Det pratas mycket om hållbarhet. Hållbar utveckling, hållbar konsumtion, hållbart samhälle.

Läs mer

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Dagligvaruhandeln Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte

Läs mer

Vi utvecklar och förmedlar kunskap för företagens, människornas och hela landets framtid.

Vi utvecklar och förmedlar kunskap för företagens, människornas och hela landets framtid. www.hushallninsgssallskapet.se Hushållningssällskapet står för; Kunskap för landets framtid Vi utvecklar och förmedlar kunskap för företagens, människornas och hela landets framtid. Värderingsövningar

Läs mer

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Vaggeryds kommun Programmet är utsänt på samråd under tiden 2010-06-07 t.o.m. 2010-08-27. Om ni har några synpunkter skall dessa framföras skriftligen till miljö- och byggnämnden

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige den 18 juni 2014, 14SPN/0326 Avfal splan 20 14

Antagen av kommunfullmäktige den 18 juni 2014, 14SPN/0326 Avfal splan 20 14 Antagen av kommunfullmäktige den 18 juni 2014, 14SPN/0326 Avfallsplan 2014 Innehåll Inledning 3 Avfallspolitik 4 Vision, mål, aktivitet och uppföljning 5 Miljöbedömning 8 Fakta om Värmdös avfall 9 Handlingsplan

Läs mer

VA-planering i Ljungby kommun. Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159

VA-planering i Ljungby kommun. Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159 VA-planering i Ljungby kommun Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159 LJUNGBY KOMMUN Tekniska kontoret 31 maj 2011 Detta projekt har medfinansierats genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt

Läs mer

Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle 2009-2020

Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle 2009-2020 Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle 2009-2020 Avfallsplan för Danderyds kommun, Järfälla kommun, Lidingö stad, Sollentuna kommun, Solna stad, Sundbybergs stad, Täby kommun, Upplands Väsby

Läs mer