Välkomna till Forskningens dag den 13 maj 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Välkomna till Forskningens dag den 13 maj 2011"

Transkript

1 FORSKNINGENS DAG Forskning vid Öron-, Näs- och Halskliniken Karolinska Universitetssjukhuset Program: Välkomna till Forskningens dag den 13 maj 2011 Kl Kl Kl Kl Kl Kl Kl Kl Kl Kl Kl Kl Kl Kaffe serveras! Välkommen presentation av dagen! Klinikens forskningsstrategi Varför sover vi? Danielle s docentföreläsning Redovisning av föregående års grupparbete och instruktion för dagens grupper Grupparbete I, inkl kaffe: Implementering av föregående års viktigaste idéer Redovisning av grupparbete I Tävlingen Lunch Vad krävs för docentur Pär och Malou Grupparbete II: Arbetsgrupper formeras kring viktiga frågor Redovisning av grupparbete II Forskningssköterskorna berättar Avslutning med kommentarer från deltagare och Lars Olaf 1

2 2

3 Innehållsförteckning Registrering publikationer 4. Kontaktpersoner 5. Medlemmar FoU-rådet mål 6. Sammanställning grupparbeten Core facilities 11. Professorer och docenter 17. Tävlingsabstract 18. Seniora forskare 23. Forskningssammanfattningar, seniora forskare 24. Enhetens doktorander 83. Projektsammanfattningar, doktorander 84. Förslag till projekt

4 Enhetens ekonomi står och faller med att vi rapporterar in våra publikationer. Detta gäller både KI-anknutna och de som har en ren SLL-anställning. Registrering av publikationer KI: SLL: https://bibliometrics.ki.se/verify/users/login Kräver KI-login DivisionStart aspx Kräver Stockholms läns landstings etjänstekort 4

5 Kontaktpersoner Enhetsledning CLINTEC ledningen Enhetschef/Professor/Stf prefekt Prefekt Lars Olaf Cardell Li Tsai Stf enhetschef Adminstrativ chef StenHellström Rolf Trana Stf enhetschef Studierektor forskarutbildn. Malou Hultcrantz Mats Blennow Institutionssekreterare/ LADOK-administratör Agneta Wittlock Medlemmar i FoU rådet Lars Olaf Cardell, ordförande Sten Hellström Malou Hultcrantz Mats Holmström Jan-Erik Juto Karin Lundkvist Elin Marsk Eva Munck-Wikland Pär Stjärne Dan Bagger-Sjöbäck, adjungerad Agneta Wittlock, ständig sekr. 5

6 13 mål satta på vår forskningsdag den 16 april, 2010 Disputation och halvtidskontroll Klargörande Disputationsakten är en akademiskhögtid på vilken samtliga kollegor som kan frigöras bör vara med. Halvtidskontrollen är en händelse som i huvudsak angår det team till vilket halvtiden kan hänföras. Berörd SÖL får ansvar för att lämpliga deltagare erhåller möjlighet att delta. Övriga får delta efter enskild framställan. Huvudhanledaren har att tillse att tiden för kontrollen lägges så att klinkdeltagande kan underlättas. Doktoranden upprättar vid halvtidskontrollen en deltagarlista som efter avslutad akt insändes till Agneta W Mål 1. Disputationer och halvtidskontroller skall synligöras i schemat samt finnas listade på en lättillgänglig länk i Inuti. 2. Närvaron på halvtidskontrollerna skall ökas. Riktpunkten är 6 deltagare förutom de närmast berörda (doktorand, handledare och opponent). 3. En gemensam lista över doktorander disputerade på Solna respektive Huddinge enheten skall uppsprättas Nya rutiner för doktorandprojekt Klargörande Rekrytering till doktorandprojekt kan framledes ske på två sätt. På traditionell väg via direktkontakt mellan blivande handledare och doktorand samt genom lokal utannonsering Den som under sin ST-utbildning ägnar sig åt forskning i sådan omfattning att uttag av specialistkompetens försenas efter det att ordinarie ST-kontrakts tid löpt ut erhålla en löneökning som en vid uttagen specialistexamen Doktorandprojekt skall kunna genomföras på flera sätt. Forskningskola är ett sådan som ofta är att föredra. Möjlighet till längre sammanhållande block med forskningstid skall också kunna ges inom ramen av speciella projekt. Mål 4. Minst 3 nya doktorandprojekt skall annonseras ut lokalt 5. Doktorander som har fått sitt ST-block förlängt pga forskning skall ha fått sina löner justerade senast den 1 april Minst ett block med ett års sammanhängande forskningstid för laborativt arbete skall utlysas och tillsättas 6

7 Synliggörande av forskning Klargörande Klinikens samtliga forskningsprojekt bör finnas samlade på ett ställe, grupperade efter handledare Mål 7. En ny upplaga av den vid forskningsdagen utgivna sammanställningen av pågående forskning skall tas fram till nästa forskningsdag 8. Innehållet i boken skall läggas ut på Kis hemsida 9. Ta fram förslag på hur enhetens arbeten skall listas kontinuerligt Forskningsmorötter och forskning efter avhandlingen Klargörande Många upplever det som svårt att fortsätta forska efter framlagd avhandling och aktiviteten avtar hos många. En stuktur med någon form av intern klinikpost doc verksamhet skulle kunna motverka detta. Lik en sedvanlig post doc vistelse bör detta projekt ledas av en ny handledare vid kliniken Kliniska post doc projekt skulle också kunna utgöra en möjlighet att rekrytera nytt forskarblod utanför klinikens ram Forskningsverksamhetens koppling till klinisk karriär och utveckling är idag inte lika tydlig som förr. Forskningsprojektets roll för den enskilde STläkarens möjlighet att kvarstanna och utvecklas vid kliniken efter avslutad specialistutbildning måste tydliggöras. Mål 10. Ett förslag till intern klinikpost doc skall vara utarbetad och två sådana block skall finnas klara att annonseras ut lokalt på kliniken (termen klinikpost doc skall dock bytas ut mot något lämpligare) 11. Förslag på internationella postdoc projekt som ritar sig nyblivna specialister på kliniken 12. En eftermiddag skall ha ägnats åt ST-läkar diskussioner om kopplingen mellan forskningsinsatser och kliniks karriär. Resultatet skall redovisas på kommande forskningsdag Framtidsstrategi Klargörande Kopplingen mellan klinisk verksamhet och forskning/utveckling behöver stärkas i riksspecialitets perspektiv. Mål 13. En arbetsgrupp som belyser vilka områden som kan vara aktuella skall följa arbeta under hösten 2011 och kunna lämna en rapport med förslag om område och lämpliga projekt senast december samma år. Minst ett av dessa projekt skall vara påbörjat före nästa klinikforskningsdag. Stöd från klinikens central FoUU medel kan påräknas. 7

8 Sammanfattning av vad som framkom vid grupparbetena på Forskningens dag 16/ Kliniken delades in i 6 grupper om 6 i varje GRUPPARBETE I Klinikens nya forskningskultur Strategi Vår styrka- våra kliniska frågeställningar Fokusera på stora projekt Vad är vår styrka Strategiska projekt- spetsfunktion vara bäst på en områdesforskning i tex Europa och satsa på det Vad är vi bra på i stort-svenska register Varje patient ingår i forskning Strukturerade tidsplaner för projekt Forskare fortfarande del i grupp efter avhandlingsarbetet Forskningsengagement Krav på forskningsaktivitet- gäller alla som anställs/odisputerade och disputerade FOUU genomgång av aktuella projekt och rekryteringsbehov regelbundet Kultur Forskning skall genomsyra alla personalkategorier Det får ej vara negativt och fult att forska Handledarnas syn på forskning Flexibilitet Docenttid Strategisk forskningsinformation från FOUU till alla 1 ggr/termin Hemsida forskningsinfo-st proxy Stolt över andras forskning Stolt över och få visa fram sin egen forskning Morrötter för alla (kongresser/lön/tid/kirurgi/information/ pek-tårta) Strukturerad utb för ST med integrerad forskning Forskningshändelser läggs synligt in i läkarschemat och övr personals schema Bättre visualisering- presentation av projekt för alla (inkl avd, mott op etc) Ökad kommunikation mellan de olika forskargrupperna på kliniken Visa upp senast publicerade artiklar (i lunchrum, på nätet etc) Samtliga projekt visualiserade på hemsida Vad är gräns mellan forskning och kvalitetsarbete Mer omvårdnadsarbete Hur ta hand om individuell kreativitet kontra teamarbete? 8

9 Tid Måste avsättas från forskaren balans/flexibilitet Inför klink ALF igen Flexklocka negativt Mentala tidshål måste finnas i schema Individualism-hur mycket sätts av? Forskarluncher Uppkoppling via hemmet? Fritidsforskning periodvis Underlättas av forskningssköterskor När under sin ST skall man starta? Forskningsplanering på arbetstid men ger spill-over När under sitt projekt är det viktigt att få tid avsätta tid? Ekonomi Forskar ST Lön får ej halka efter för att man forskar Det måste få kosta klinik med produktion/extra åb för spec intressanta patienter etc att stötta forskningen Forskningsansökan på kliniken, annonsering Bra som introduktion till forskning Bra som projektbank, mer genomtänkta projekt Bra initiativ Fler arbetar tillsammans i grupp runt projekt Mer samarbete-mer laganda Mer demokratiskt öppet sökningsförfarande Minimerar nedlagda projekt Negativt: mindre fritt tänkande- indésprutor svårt att passa in Är forskning/söka medel pensionsgrundande? Bör finansieringen vara klar? Projekt till andra personalkategorier? GRUPPARBETE II Hur fläta samman forskning och klinik i vardagen Morötter-behövs de? JA! Att själv kunna påverka/ att få vara någon Forskning ger status Få åka på kongress Tydlighet i forskningskonceptet FOUU: incitament för modeller för morrötter 9

10 Personlig tillfredställelse/bli sedd/återkoppling Tjänstemeritering Premiera forskning- alla personalnivåer Klar tidsstege för forskning och utbildning på kliniken Löneutveckling Lättillgängliga material och biobankar Få tillfällen att presenter sin forskning för kliniken Att ej förlora på att forska (lön etc) Variation i vardagen Egen morrot: att få in en artikel, att få disputera Stödjande forskningskultur Länka god forskningsinsatser med mer avancerad önh-sjukvård (operationer tex) All personal måste vara delaktig Undvika kompispolitik Kvalitetsarbete VC förståelse-strategi vad gäller Återkoppling Nej!-God forskare är inte alltid god kirurg Länka goda forskarinsatser med annan morrot (ej op bara, tex tid, placering etc) Forskar ST Länkning svår om forskning bedrivs mest i öppenvård Inte villkor att vara docent för att bli bakjour Skall man satsa mer på vissa forskare-proffsforskare går före? Varför har vi så få docenter? Behövs fler docenter? Blivit krångligare och svårare, Kis regler Svårt att få tid i vardagen Mer stöttning behövs för att gå vidare Delaktighet i större grupp där man växelvis kan dra Viktigt att inte fortsatt forskning och utbildning blir lidande för att det är svårare Var är morrötterna? Positivt klimat Bättre mentorskap för nyblivna med dr Inför Klinik ALF också för docenter 10

11 Core facilities Forskningssköterskor Kliniken har idag 2.5 forskningskötersketjänster fördelade på Maria Axerlsson, Huddinge, Helena Öfverberg, Danderyd och fram till nyligen Carina Jankevics i Solna. Carinas ersättare kommer att tillsätts i september. Det långsiktiga målet är att ha 1.5 sjukskötersketjänst fördelade på två sköterskor, på var enhet. Dvs totalt 6 sköterskor på 4.5 tjänster. Beslut om utbyggnadshastighet kommer att tas i klinikledningen under hösten. Forskningssköterskorna driver projekt enskilt och tillsammans. De första stegen mot deras egen akademiska utveckling har också tagits under året. Tanken är att denna resurs skall kunna utnyttjas för kliniska projekt som drivs av klinikens forskare. Prioritering sker efter ansökan på särskild mall På sikt skall denna organisation även utgöra en stark faktor för att nå en ökad professionell samverkan med läkemedelsindustrin. Biobanker Kliniken har även en klart uttalad målsättning att bygga upp en välfungerande biobanksverksamhet som en del i våra dagliga operationsrutiner. En välfungerande sådan verksamhet finns sedan länge rörande cancer på Solna enheten. En begränsad biobanksverksamhet finns sedan något år i Huddinge och har under 2011 även påbörjats i Danderyd. Ny patientmottagning på G:V En ny patientmottagning har i jan öppnats på G:V i samverkan med Bamseprojektet. Nästa steg blir att börja ASIT verksamhet. På sikt hoppas vi här även kunna skapa en klinisk forskningsmottagning som i kan samverkar med de prekliniksa faciliteter som redan finns på G:V ÖNH-klinikens forskningslaboratorium / GV Vid ÖNH-klinikens forskningslaboratorium, kanske mer känt som GV eller Hörsellab, bedrivs experimentell forskning kring främst hörselorganets och dess förbindelser med centrala nervsystemet. De idag knappt 20 personer som är verksamma på heltid vid laboratoriet är fördelade på fyra forskargrupper; Docent Anders Fridberger forskning kring hörselorganets mekanik och rörelsemönster samt kliniska studier rörande preventionsbehandling vid otokirurgi. Avancerad bildbehandling. Fil. dr. Anna Magnusson forskning kring det neurofysiologiska underlaget för detektionen av ljudets spektrala och temporala egenskaper på hjärnstamsnivå. Forskning kring balanssinnet. Docent Petri Olivius forskning kring möjligheter att behandla och ersätta den skadade hörselnerven (se vidare Petri Olivius presentation!). Professor Mats Ulfendahl forskning bl.a. kring uppkomstmekanismer vid toxiska och bullerinducerade hörselskador och strategier för nya behandlingsmetoder, exempelvis läkemedelsbehandling och stamcellsteknologi. Grundläggande forskning det kring humana hörselorganets utveckling. Studier kring hörselorganets rörelsemönster. 11

12 Därutöver är ett flertal kliniker verksamma vid laboratoriet, främst som doktorander. ÖNH-klinikens forskningslaboratorium är utrustat för undersökningar omfattande såväl traditionell histologi och elektronmikroskopi som stereologi och konfokalmikroskopi. Det finns lab för cellkultur, molekylärbiologi (Western-blot, RT- PCR, qpcr), elektrofysiologi (patch-clamp), mikroskopi, experimentell kirurgi, hörselmätningar (hjärnstamsaudiometri, distortionsprodukter), bullerexponering etc. Vid laboratoriet finns en unik uppställning för laserinterferometri, som medger undersökningar av hörselorganets vibrationsmönster på nanometernivån. Publikationer (urval) 1. Chen F, Zha D, Fridberger A, Zheng J, Choudhoury N, Jacques SL, Wang RK, Shi X, Nuttall AL (2011). A differentially amplified motion in the hear for near-threshold sound detection. In press, Nature Neurosci 2. Brownell WE, Jacob S, Hakizimana P, Ulfendahl M, Fridberger A. (2011) Membrane cholesterol modulates cochlear electromechanics. Pflugers Arch Mar 4. [Epub ahead of print] 3. Palmgren B, Jin Z, Jiao Y, Kostyszyn B, Olivius P. (2011) Horseradish peroxidase dye tracing and embryonic statoacoustic ganglion cell transplantation in the rat auditory nerve trunk. Brain Res Mar 4;1377: Rossant C, Goodman DF, Fontaine B, Platkiewicz J, Magnusson AK, Brette R. (2011) Fitting neuron models to spike trains. Front Neurosci. 5:9. 5. Jiao Y, Novozhilova E, Karlén A, Muhr J, Olivius P. (2011) Olfactory ensheathing cells promote neurite outgrowth from co-cultured brain stem slice.exp Neurol. 229(1): Fransson A, Maruyama J, Miller JM, Ulfendahl M. (2010) Post-treatment effects of local GDNF administration to the inner ears of deafened guinea pigs. J Neurotrauma. 27(9): Palmgren B, Jin Z, Ma H, Jiao Y, Olivius P (2010) Beta-Bungarotoxin application to the round window: An in vivo deafferentation model of the inner ear. Hear Res [Epub ahead of print]. 8. Saber A, Strand SP, Ulfendahl M (2010) Use of the biodegradable polymer chitosan as a vehicle for applying drugs to the inner ear. Eur J Pharm Sci 39: Fransson A, Järlebark LE, Ulfendahl M (2009) In vivo infusion of UTP and uridine to the deafened guinea pig inner ear: effects on response thresholds and neural survival. J Neurosci Res 87: Glavaski-Joksimovic A, Thonabulsombat C, Wendt M, Eriksson M, Ma H, Olivius P (2009) Morphological differentiation of tau-green fluorescent protein embryonic stem cells into neurons after co-culture with auditory brain stem slices. Neuroscience 162: Hassfurth B, Magnusson AK, Grothe B, Koch U (2009) Sensory deprivation regulates the development of the hyperpolarization-activated current in auditory brainstem neurons. Eur J Neurosci 30: Hu Z, Ulfendahl M, Prieskorn DM, Olivius P, Miller JM (2009) Functional evaluation of a cell replacement therapy in the inner ear. Otol Neurotol 30: Jacob S, Johansson C, Ulfendahl M, Fridberger A (2009) A digital heterodyne laser interferometer for studying cochlear mechanics. J Neurosci Methods 179:

13 Molekylärbiologi in House Anne Månsson Vår cancer- och luftvägsforskning bygger på ett flertal olika metoder. Vi utför bland annat immunohistokemi med både enzymatisk som fluorescerande infärgning för att detektera proteinuttryck i vävnader eller framrenade celler (Fig. 1). Figur 1. (A) Näsbiopsi infärgad med en antikropp mot den antimikrobiella peptiden S100A7 (brun färg). (B) Framrenade eosinofiler färgade med en antikopp mot NOD2. Båda snitten är behandlade med kärnfärgen hematoxylin (blå). (C) Framrenade T-celler färgade med en FITC-konjugerad antikropp mot TLR9. Realtids PCR utförs för att undersöka mrna-uttrycket av diverse gener på olika vävnader och celler. Vi kan även studera genregleringen efter olika behandlingar av odlade celler. Flödescytometri är en annan väldigt användbar metod som vi använder för att detektera proteinuttryck av ytreceptorer, aktiveringsmarkörer, cytokiner samt för att undersöka apoptos och proliferation. Undersökningarna görs på helblod (Fig. 2), benmärg, nässköljvätska och odlade celler. Cellerna urskiljs baserat på storlek (FSc, forward scatter), granularitet (SSc, side scatter) och uttryck av cellspecifika ytreceptorer. Figur 2. Flödescytometri för att separera olika leukocytpopulationer i helblod. Gate R1 representerar levande celler med 3 olika grupper av leukocyter (överst ses granulocyter, i mitten monocyter och nederst lymfocyter). Genom att avsätta SSc mot CD45 från R1 kan sedan basofiler, monocyter, lymfocyter och granulocyter (R2) urskiljas. Genom att vidare avsätta CD16 mot CD45 från R2 kan neutrofiler (R3) och eosinofiler separeras. Neutrofiler från R3 kan vidare berikas baserat på FSc och uttrycket av CD16. ELISA utnyttjas för att påvisa utsöndring av bland annat cytokiner, kemokiner, antimikrobiella peptider, cytotoxiska granulproteiner och lösliga receptorer. Vi använder även ELISA för att studera aktivering av signalvägar genom att mäta totala och fosforylerade signaleringsproteiner, alternativt translokation av transkriptionsfaktorer till cellkärnan. 13

14 Luminex Multiplex Immunoassays är en metod med samma användningsområde som ELISA men med fördelen att upp till 100 olika lösliga mediatorer eller signalproteiner kan mätas samtidigt. Förutom att kvantifiera cellernas proliferation med hjälp av flödescytometri använder vi oss två andra metoder. Den första mäter cellernas tillväxt baserat på deras upptag av tritierat tymidin. Den andra bygger på reagenset alamarblue som utnyttjar den reducerande förmågan av levande celler genom att mäta omvandlingen av resazurin (blå färg) till resorufin (röd). Färgförändringen är sedan proportionell mot cellantalet. Vi har även utvecklat två metoder för att mäta cellmigration. Den ena är applicerbar på adherenta celler (Fig. 3) och bygger på att celler får migrera mot mitten av en brunn efter att ett inlägg har tagits bort. Den procentuella ytan med migrerade celler kan sedan kvantifieras med hjälp av en särskild programvara. Den andra metoden brukas för leukocyter och detekterar kemotaktisk migration genom ett membran. Figur 3. Migration av (A) ostimulerade epitelceller och (B) celler stimulerade med TLR3 liganden poly(i:c). Cellerna visualiseras genom Giemsa-färgning. Olika primära immunceller såsom B- och T-lymfocyter, monocyter, neutrofiler och eosinofiler isoleras från blod, buffy coat eller tonsill med hjälp av MACS cellseparationssystem som baseras på antikroppskonjugerade magnetiska kulor. Vi har även tillgång till ett flertal olika epiteliala cellinjer samt isolerade primära humana luftvägsceller såsom näsepitelceller och trakeala glattmuskelceller. Vidare har vi utvecklat ett flercellssystem med s.k. ALI-kultur (air-liquid-interphase) av epitelceller. Cellerna odlas då ovanpå ett membran med luft på den övre/apikala sidan och med medium på den nedre/ basolaterala sidan, vilket gör det möjligt för epitelcellerna att differentiera till att bli slemoch cilieproducerande. Till detta cellsystem kan vi senare sätta till olika sorters leukocyter för att studera hur de interagerar med epitelet. 14

15 Retziuslaboratoriet Susanna Kumlien Georén Focus hos oss på Retziuslaboratoriet är inflammation i luftvägarna (främst allergi), samt det innata immunsystemet. Vi använder experimentella modeller av luftvägsinflammationer för fysiologiska och farmakologiska studier samt cellodlingsstudier med primära epitelceller från friska- och huvud hals cancer patienter. Vi använder även 2D modeller där cellerna odlas i en mer fysiologisk miljö. Fast vävnad från biopsier och blod, från friska - och cancer patienter studeras genom flödescytometri. Djurmodellerna är främst in Vivo och in vitro i mus, men även marsvin. Modellerna visar många av de kliniska symptom som är typiska för astma hos människor, som t.ex. eosinofil lunginflammation, hyperreaktivitet i luftvägarna (AHR) mot metacholine (Mch), ökat allergen-specifikt IgE och mukus. Luftvägsfysiologi hos mus/ marsvin FlexiVent systemet är en mekanisk ventilation, där lungans mekaniska egenskaper kan mätas med hjälp av en s.k. forcerad oscillations teknik (FOT). En beräkning av lungans resistans, elasticitet och vävnadsdämpning erhålls. FOT kontrollerar för oscillationsfrekvensen, tidal volymen, lungvolym i medel, samt historik över lungvolymen, och därmed blir det en mycket bra metod för bedömning av den dynamiska lungmekaniken. Luftvägsfysiologin mäts efter metakolinprovocering. Djuren sövs, tracheostomeras och ventileras mekaniskt med FlexiVent ventilatorn (Scireq, Montreal, PQ, Canada) innan provocering startas. Efter in vivo experimenten utförs immunologiska samt histologiska undersökningar på olika vävnader. FlexiVent systemet 15

16 Precision Cut Lung Slices (PCLS) Farmakologiska och fysiologiska studier utförs på Precision Cut Lung Tissue (PCLS), en in vitro modell för att studera svaret i de perifera luftvägarna. PCLS utgörs av mycket tunna skivor av lungvävnad, där både luftvägar och blodkärl finns med på samma skiva. Skivorna hålls levande i medium i upp till 4 dagar och då har de fortfarande fungerande cilier och mukustransport. De fysiologiska effekterna av en substans erhålls genom att mäta arean på luftvägen eller blodkärlet före och efter behandling av substansen. Cellodling In vitro studier utförs på primära näsepitelceller och primära cancerogena epitelceller, främst huvud hals cancer patienter, för att karakterisera cellerna och studera det innata immunförsvaret i dessa celler. Cellerna odlas även i en 2D modell där flera olika celltyper växer tillsammans i en cokultur och bildar en miljö efterliknande den i kroppen. Metoden används för att studera uttryck av ytreceptorer, cytokinfrisättning samt pattern recognision receptors. Flödes cytometri Flödescytometri används som metod för att studera uttrycket av multipla ytreceptorer på fast vävnad från bland annat näsbiopsier och cancerbiopsier. Cellsortering möjliggör även att dessa uttryck kan studeras på cellnivå och ge mer specifika svar på vilken roll det innata immunförsvaret har på cancerogena epitelceller. 16

17 Professorer och docenter Professor och senior professor Lars Olaf Cardell Dan Bagger-Sjöbäck Ulf Rosenhall, prof. emeritus Adj.professorer / gästprofessorer Sten Hellström Malou Hultcrantz Jan-Erik Juto Eva Munck Wikland Pär Stjärne Paolo Macchiarini Docenter Johan Bergenius Maoli Duan Berit Engström Anders Freijd Danielle Friberg Stellan Hertegård Mats Holmström Jan Kumlien Richard Kuylenstierna Per-Åke Lindestad Lars Lundblad Riitta Möller Britt Nordlander Petri Olivius Aron Sobin 17

18 Tävlingsabstract där en tävlingsdeltagare kan vinna en hel forskarmånad Anna Borgström Randomiserad kirurgisk interventionsstudie mellan adenotonsillektomi (ATE) versus adenotonsillotomi (ATT) med coblation hos barn med OSA Bakgrund: Obstruktiv sömnapné, OSA, har en prevalens på 1-4% hos barn. I de flesta fall orsakat av adenoid- och tonsillhypertrofi pga lymfoid hyperplasi. Genesen till denna lymfoida hyperplasi är oklar. Gold standard för att diagmosticera OSA är polysomnografi, PSG. De flesta barn som får diagnosen OSA har dock inte genomgått PSG då denna undersökning inte finns tillgänglig överallt samt är kostsam och resurskrävande. Traditonellt har OSA hos behandlats med adenotonsillektomi (ATE). De senaste åren har adenotonsillotomi (ATT) introducerats som alternativ till ATE. Man har visat att ATT har något mindre komplikationsfrekvens (blödning, postop smärta) än ATT, dock har man inte jämfört de båda metoderna vad gäller att bota OSA. Studier har också visat att tonsillerna kan växa tillbaka i en frekvens av 16% efter ATT. Syfte: Att jämföra ATE vs ATT vad gäller effekten att bota OSA. Primära hypotesen är att de båda operationsmetoderna är lika effektiva vad gäller att bota OSA efter ett år. Projektet kommer även att undersöka om det innata immunsystemet skiljer sig åt hos barn med OSA och lymfoidhyperplasi jämfört med en frisk kontrollgrupp, sekundär hypotes är att den genetiska uppsättningen skiljer sig mellan barn med OSA och friska barn. Metod: Randomiserad interventionsstudie. Studiedeltagare är barn mellan 2-5 år med symtom på OSA. Run-in-period då dessa genomgår PSG samt fyller i enkäter (OSA 18, SDQ). Barn med AHI 5-30 inkluderas i studien och randomiseras till ATE el ATT. Perop tas blod-och vävnadsprover för analys av inflammationsparametrar, innata immunsystemet och DNA-analys. Alla följs upp med ny PSG och enkäter efter ett år. Antalet studiepatienter uppgår till 70, 35 i vardera grupp, samt en kontrollgrupp med 70 friska barn. Primärt utfallsmått är förändringar i PSG-parametrar, ffa AHI. Övr utfallsmått är bla förändring av livskvalitet och OSA-symtom utifrån enkätresultat samt resultat av blod-och vävnadsanalyser jmf m frisk kontrollgrupp. 18

19 Julia Arebro Infektiös betingad inflammation som del i patogenesen till nasala polyper Bakgrund: Nasala polyper förekommer hos ca 4 % av befolkningen och är en manifestation av inflammation i de övre luftvägarna. De utgår oftast från etmoidaleller maxillarsinus varför man finner dem i näskaviteten upp mot osteomeatala komplexet. De består av bindväv, ödem, körtlar och kapillärer och är täckta med varierande sorters epitel. Vidare är de infiltrerade av inflammatoriska celler, framförallt eosinofila granulocyter men även neutrofila granulocyter, mastceller, plasmaceller, lymfocyter, monocyter och fibroblaster. IL-5 är den mest framträdande cytokinen. De vanligaste besvären hos en patient med näspolyper är nästäppa, sekretion, tryckbesvär samt nedsatt luktsinne. Majoriteten av patienterna med näspolyper kan, åtminstone under en tid, behandlas framgångsrikt med nasala steroider. Ibland krävs perorala steroider under en kortare period. En mindre grupp kräver som tillägg mer eller mindre avancerad kirurgi. Patogenesen till näspolyper är fortfarande okänd och det är oklart varför inte samtliga patienter med kronisk rhinosinuit utvecklar näspolyper. Orsaken är troligen heterogen, där faktorer som genetik, anatomi, infektion och lokal inflammatorisk imbalans samverkar. En vanlig klinisk iakttagelse är att övre luftvägsinfektioner kan sätta fart på polyptillväxten. Deras eventuella roll vid själva polypuppkomsten är mer oklar. Syfte: Projektets övergripande mål är att kartlägga de eventuella grunderna för en infektiös betingad inflammation som del i patogenesen till nasala polyper. Material: Ett stort antal studier har ingående analyserat polypvävnad från patienter med näspolyper. I detta projekt ligger fokus istället på att analysera den intilliggande slemhinnevävnaden. Metod: Polypvävnad, biopsier från intilliggande nässlemhinna samt perifert blod kommer att samlas in från patienter med näspolyper som opereras med funktionell bihålekirurgi (FESS). Motsvarande biopsier från nässlemhinna kommer även tas i lokalbedövning på friska frivilliga samt perifert blod. Med hjälp av ny teknik kommer celler att framrenas och analyseras med flödescytometri. Frågan är om dessa biopsier och prover skiljer sig mellan friska och sjuka individer vad gäller förekomst av mikrobigenkännande receptorer. 19

20 Åsa Bonnard Östrogen och hörsel Det är sedan tidigare känt att kvinnor hör bättre än män i samma ålder vilket inte helt kan förklaras av skillnader i bullerexponering. Skillnaden minskar dock vid klimakteriet då kvinnornas hörselförsämring accelererar. Studier på postmenopausala kvinnor med hormon replacemetn therapy (HRT) antyder att dessa har bättre hörsel än övriga vilket skulle kunna tyda på att östrogen har en hörselskyddande effekt. Vid Turners syndrom (förlust av en X-kromosom, 45X0) där tillbakabildade ovarier och därmed låg östrogen halt i kroppen hör till bilden, noteras en åldersförändring av hörseln (presbyacusis) redan vid 35 års ålder. Östrogenet verkar via 2 receptorer, östrogen receptor alfa (ER-???och östrogen receptor beta (ER-??? Båda finns i innerörat hos mus, råtta och människa, och de hittas på platsen där transformationen av hörselimpulserna sker (bl a ganglion spirale & Cortiska organet)(stenberg 1999, Stenberg 2003). Man har sett att avsaknaden avbeta-receptorn ger dövhet inom första året hos möss. Hos en Turnermus ses nedsatt hörsel trots att man finner att det finns både östrogen receptor? och? i innerörat, vilket visar att det ej är en förlust av receptorer som förorsakar den nedsatta hörseln. Östrogen verkar således ha en viss hörselskyddande effekt. Hur blir då effekten av tillförsel av östrogen till en Turnermus? Hur har det gått med hörseln för den yngre generationen Turnerkvinnor (sedan 1980) som fått tillväxthormon och östrogen under sin uppväxt? Vad händer med hörseln hos de kvinnor som i samband med bröstcancerbehandling får östrogenreceptorblockerare? Finns det även andra könsreceptorer i innerörat som har effekt på hörseln? Alla dessa frågor ska vi försöka besvara i mitt doktorandprojekt. 20

VETENSKAPLIGT PROGRAM

VETENSKAPLIGT PROGRAM ONSDAG 20 MAJ 10.00-13.00 Green Room ACTA-föreningens årsmöte med lunch 13.00 Välkomstanförande Britt Nordlander, Bo eholm, Lars Olaf Cardell, Samira Nikman 13.05-13.55 Fakta och myter om världen Hans

Läs mer

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER SOD 2013 Joanna Uddén Hemmingsson Överläkare / Med Dr Capio St Görans sjukhus och Karolinska Institutet Stockholm 1 Olika siluetter men SAMMA PERSON Obesitas

Läs mer

Infectious Diseases - a global challenge

Infectious Diseases - a global challenge Infectious Diseases - a global challenge Clas Ahlm Department of Clinical Microbiology, Division of Infectious Diseases, Umeå University Swedish Conference on Infection Prevention and Control, Umeå April

Läs mer

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

Svenska Hypofysregistret. Verksamhetsberättelse 2007

Svenska Hypofysregistret. Verksamhetsberättelse 2007 Svenska Hypofysregistret Verksamhetsberättelse 2007 Svenska Hypofysregistret drivs av Stiftelsen för forskning och utveckling inom hypofysområdet (Svenska Hypofysgruppen). Ordförande i gruppen och registerhållare

Läs mer

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Neuroendokrina tumörer Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Indelning av neuroendokrina Carcinoider Lunga Tunntarm

Läs mer

Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Fettsyra metabolism

Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Fettsyra metabolism Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Allergistämman, Göteborg 2012 Karel Duchén Docent, Barnallergolog. Barn och ungdomskliniken Universitetssjukhuset i Linköping Fettsyra metabolism

Läs mer

Lägg därför största delen av energin på första sidan i ansökan, för det är här det avgörs om du ska bli finansierad eller inte.

Lägg därför största delen av energin på första sidan i ansökan, för det är här det avgörs om du ska bli finansierad eller inte. Lägg därför största delen av energin på första sidan i ansökan, för det är här det avgörs om du ska bli finansierad eller inte. Titel det första du kommunicerar till granskaren Ska vara kort max 100 tecken.

Läs mer

8. Skaderisker och komplikationer

8. Skaderisker och komplikationer 8. Skaderisker och komplikationer Sammanfattning Skador och komplikationer har observerats i samband utprovning och användande av hörapparater. Skador av allvarlig natur är dock sällsynta. En allvarlig

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap.

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap. Hur jag föreläser Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken Dialog/diskussion ställ frågor,

Läs mer

Normal och nedsatt hörsel

Normal och nedsatt hörsel Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns

Läs mer

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods.

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag BORIS dagen 20 Nov 2014 Methods Interview derived data (at 5 yrs) from Göteborg and Malmö AMOS

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Forskningsstrategi Norra Stockholms psykiatri

Forskningsstrategi Norra Stockholms psykiatri Sida 1 av 7 Forskningsstrategi Norra Stockholms psykiatri Tänk stort, börja i det lilla, gå snabbt framåt Think big, start small, move fast Innovationcenter, Mayo Clinic Sida 2 av 7 Innehåll En vision

Läs mer

Immunteknologi, en introduktion. Hur man använder antikroppar för att mäta eller detektera biologiska händelser.

Immunteknologi, en introduktion. Hur man använder antikroppar för att mäta eller detektera biologiska händelser. Immunteknologi, en introduktion Hur man använder antikroppar för att mäta eller detektera biologiska händelser. Antikroppar genereras av b-lymphocyter, som är en del av de vita blodkropparna Varje ursprunglig

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Står du inför prostatacancer?

Står du inför prostatacancer? Teknologin som gör detta möjligt: da Vinci kirurgisystem Din läkare ingår bland det växande antal kirurger över hela jorden som erbjuder da Vinci-kirurgi för en rad komplicerade tillstånd. da Vinci kirurgisystem

Läs mer

SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014. Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR

SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014. Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden 2014 Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR Pågående Forsknings projekt 1. Vilken roll spelar kön för vårdprocessen av intensivvårdspatienter och

Läs mer

Accelererad provning i

Accelererad provning i Accelererad provning i simulator Är det möjligt? Magnus Hjälmdahl, VTI Institute Excellence Centre at VTI Common platform for increased and long-term co-operation, competence building and knowledge transfer

Läs mer

Basofil allergenstimulering- CD-sens

Basofil allergenstimulering- CD-sens Basofil allergenstimulering- CD-sens Anna Nopp, Docent Institutionen för medicin Solna Enheten för klinisk immunologi och allergi Karolinska Institutet Nopp 1 Nopp 2 Sensibilisering Först sedan man kommit

Läs mer

NO mätning och astma. NO och astmakontroll Gör det någon nytta?? Vad koster det??? Extra Kostnader. Kostnad?? Vad är det mäter?? Nytta??

NO mätning och astma. NO och astmakontroll Gör det någon nytta?? Vad koster det??? Extra Kostnader. Kostnad?? Vad är det mäter?? Nytta?? NO mätning och astma NO och astmakontroll Gör det någon nytta?? Kostnad?? Vad är det mäter?? Nytta?? Søren Wille Barnkliniken Helsingborg NIOX Vad koster det??? NIOX mino 16 1 1 139 35 (år 1) 3 (år 2 &

Läs mer

Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta?

Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta? Johan Holm, Lund Marfans syndrom Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta? Intressekonflikt: Regelbundna föreläsningar för Actelion Science, Vol 332, April 2011 Akut aortadissektion

Läs mer

När ändrar jag till en ny behandlingsform?

När ändrar jag till en ny behandlingsform? Varför använder vi i Göteborg sällan HDF? SVAR: I Göteborg använder vi nya tekniker och metoder om: Vi deltar/utför egen forskningsstudie för att utvärdera om tekniken är bättre och säkrare än redan etablerad

Läs mer

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Symtomgivande Karotisstenos Naturalförloppet vid symptomgivande karotisstenos Results: There were

Läs mer

ProViva ett levande livsmedel. Siv Ahrné Laboratoriet för f r livsmedelshygien, Institutionen för f r Livsmedelsteknik, Lunds Universitet

ProViva ett levande livsmedel. Siv Ahrné Laboratoriet för f r livsmedelshygien, Institutionen för f r Livsmedelsteknik, Lunds Universitet ProViva ett levande livsmedel Siv Ahrné Laboratoriet för f r livsmedelshygien, Institutionen för f r Livsmedelsteknik, Lunds Universitet Fermenterad havre för f enteral nutrition Startade 1987 Motverka

Läs mer

Överviktskirurgi vem, hur och resultat?

Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Magnus Sundbom Ansvarig för obesitaskirurgi, VO Kirurgi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Ordförande SOTEG Swedish Obesity Expert Treatment Group Antal överviktsingrepp

Läs mer

.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) Presentation November 2009

.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) Presentation November 2009 .SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) Presentation November 2009 About us.se (The Internet Infrastructure Foundation) is responsible for the.se top-level domain. Non-profit organisation founded in

Läs mer

Att mäta är att veta...

Att mäta är att veta... Du är inbjuden till symposium Att mäta är att veta... arrangerat av Syftet med symposiet är att belysa möjligheterna och fördelarna med att följa upp hypoventilerade patienter. 1000-tals patienter behandlas

Läs mer

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar Svenska delen Petra Carlson Lena Fredriksson Jan Hammarström P G Andersson Christer Ljungberg

Läs mer

Hepatit C hos personer som injicerar droger (PWID)

Hepatit C hos personer som injicerar droger (PWID) Hepatit C hos personer som injicerar droger (PWID) Martin Kåberg Specialistläkare Infektion Överläkare Psykiatri/beroende Medicinskt ansvarig för sprututbytet Karolinska Universitetssjukhuset/Capio Maria

Läs mer

Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige

Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige Ljudstyrka mäts i decibel (db) Några exempel Stor risk för hörselskada Risk för hörselskada Svårt att uppfatta tal

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Schema Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet och träning, 15 hp

Schema Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet och träning, 15 hp Schema Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet och träning, 15 hp Rev Nov 2013 SCHEMA vt 2014 Vecka 4-6 * Kolla att Cambro fungerar

Läs mer

Fetter och kolesterol hur gamla missförstånd lever vidare. Ralf Sundberg Kirurg, docent, författare

Fetter och kolesterol hur gamla missförstånd lever vidare. Ralf Sundberg Kirurg, docent, författare Fetter och kolesterol hur gamla missförstånd lever vidare Ralf Sundberg Kirurg, docent, författare Organpreservation Kroppstemperatur 37 C, 3-4 nm Fosfolipidernas sammansättning 45% mättade fettsyror i

Läs mer

Evidensbaserad medicin (EBM)

Evidensbaserad medicin (EBM) Evidensbaserad medicin (EBM) En guide för brukare Inge Axelsson november 2007 Östersunds sjukhus och Mittuniversitetet www.peditop.com EBM - en guide för brukare 1 Definition av evidensbaserad medicin

Läs mer

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU

Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU Autism hos små barn: Tidig screening och behandling Maria Råstam, professor, handledare Karin Källén, docent, bihandledare SvenOlof

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

Hepatit B hos barn och ungdomar

Hepatit B hos barn och ungdomar Hepatit B hos barn och ungdomar Björn Fischler, docent, överläkare Sektionen för barngastroenterologi, hepatologi och nutrition Astrid Lindgrens barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge

Läs mer

Individanpassad behandling av tumörsjukdomar NYA VÄGAR FÖR INDIVIDUALISERAD MALIGNT MELANOM. malignt melanom

Individanpassad behandling av tumörsjukdomar NYA VÄGAR FÖR INDIVIDUALISERAD MALIGNT MELANOM. malignt melanom Vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och Sahlgrenska Akademin pågår utveckling av en ny analysplattform där patientens egen tumör är den biomarkör som avgör val av framtida behandling. För att uppnå detta

Läs mer

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD, distriktssköterska, med. dr. FPU ledare Akademiskt primärvårdscentrum Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Kronisk inflammation

Läs mer

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser 2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser Sammanfattning Skador på hörselorganet kan ge upphov till olika former av störningar, främst hörselnedsättning. Hörselnedsättning kan ha sin grund i skador i

Läs mer

Lycka till! Omtentamen. Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo

Lycka till! Omtentamen. Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo Omtentamen Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo Datum: 2012-11-24 Skrivtid: 4 timmar Poängfördelning: Karin Franzén Sabina Davidsson Pia Wegman Marike

Läs mer

Sialointervention. Diagnostik BILD 1

Sialointervention. Diagnostik BILD 1 Sialointervention Stenar kan avlägsnas med image-guided minimalt invasiv teknik, med ultraljudsvågor (stenkross) eller med intra-oral minimal kirurgi Dr. Jackie Brown Dr. Michael Escudier Prof Mark McGurk

Läs mer

10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Hans Lundin

10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Hans Lundin 10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Specialist i Allmänmedicin Doktorand vid Centrum för Allmänmedicin (CeFAM) Karolinska Institutet Innehåll dagens föreläsning: Osteoporosprojektet

Läs mer

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom är en bindvävs sjukdom som påverkar bindvävsplattan i handflatan och fingrarnas insida. Symtomen är små knölar och i ett

Läs mer

Temporalbenets patologi The best of: Lars Jönsson Sahlgrenska Göteborg

Temporalbenets patologi The best of: Lars Jönsson Sahlgrenska Göteborg Temporalbenets patologi The best of: Lars Jönsson Sahlgrenska Göteborg Temporalbenets patologi The best of: Yttre hörselgång Mellanöra Inneröra Apex pars petrosae Inre hörselgången Facialiskanalen Pulsatil

Läs mer

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare.

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. ÅRSSTÄMMA REINHOLD POLSKA AB 7 MARS 2014 STYRELSENS FÖRSLAG TILL BESLUT I 17 Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. Styrelsen i bolaget har upprättat en kontrollbalansräkning

Läs mer

Bindväv BINDVÄV BLOD. ECM (extracellulär matrix) GRUNDSUBSTANS

Bindväv BINDVÄV BLOD. ECM (extracellulär matrix) GRUNDSUBSTANS Bindväv BINDVÄV BLOD Dagmar Galter Institutionen för Neurovetenskap Karolinska Institutet dagmar.galter@ki.se mångsidigtvävnadstyp anpassad6llolikafunk6oner mycketgrundsubstans cellernaliggerglest extracellulärtmatrixbestårmestavtvågrupperav

Läs mer

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna? Lars-Eric Olsson Fil. Dr "Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, centrum för personcentrerad vård Personer är vi

Läs mer

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare QUICK START GUIDE / SNABBSTART GUIDE More information and instruction videos on our homepage www.indol.se Mer information och instruktionsvideos på vår hemsida

Läs mer

Polismyndigheten i Stockholms län Länskriminalpolisen Amir Rostami

Polismyndigheten i Stockholms län Länskriminalpolisen Amir Rostami Polismyndigheten i Stockholms län Länskriminalpolisen Amir Rostami 2012-11-19 1 Översikt Vad är ett gäng - Begreppsförvirring Den svenska gängutvecklingen Stockholm Gang Intervention and Prevention Project

Läs mer

Kroppens försvarare. Immunförsvarets dubbla försvarslinjer

Kroppens försvarare. Immunförsvarets dubbla försvarslinjer Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2011 Kroppens försvarare Varje dag, timme, minut och sekund dukar myriader av små angripare under i kampen mot vårt immunförsvar. Immunförsvaret har en fantastisk

Läs mer

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511 Mikael Nilsson ST-läkare, doktorand Akutkliniken, Solna Karolinska Universitetssjukhuset Institutionen för medicin, Solna Mikael.Nilsson@karolinska.se 0733-589910 Webbaserad utbildning frälsningen för

Läs mer

Miniprojektet. Catarina Almqvist Malmros

Miniprojektet. Catarina Almqvist Malmros Miniprojektet Catarina Almqvist Malmros Barnläkare och docent Astrid Lindgrens barnsjukhus och Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB) Mini project "Upptakten" VetU te 1 Läkarprogrammet

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study)

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne Stockholm 18 mars 213 Vad var AMOS? Kirugisk interventionsstudie med svår fetma Syfte Finns det några

Läs mer

När behöver vi antibiotika?

När behöver vi antibiotika? När behöver vi antibiotika? och när är det onödigt Christer Norman, familjeläkare Strama, Stockholm Effekt av antibiotika utvärderas i randomiserade kontrollerade studier Randomise ring =Slumpmässig fördelning

Läs mer

Skillnader mellan manlig och kvinnlig

Skillnader mellan manlig och kvinnlig Skillnader mellan manlig och kvinnlig plasma EQUALIS Användarmöte Transfusionsmedicin 20101007 Stella Larsson Bitr överläkare Cherchez la femme Etikett på plasmapåsen märks med blodgivarens kön initialt

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

PowerCell Sweden AB. Ren och effektiv energi överallt där den behövs

PowerCell Sweden AB. Ren och effektiv energi överallt där den behövs PowerCell Sweden AB Ren och effektiv energi överallt där den behövs Requirements of power electronics for fuel cells in electric vehicles Andreas Bodén (Rickard Nilsson) Förstudie: Kravställning på kraftelektronik

Läs mer

ADHD in persons with Substance Use Disorder (SUD) - characteristics, treatment and follow-up

ADHD in persons with Substance Use Disorder (SUD) - characteristics, treatment and follow-up ADHD in persons with Substance Use Disorder (SUD) - characteristics, treatment and follow-up Berit Bihlar Muld, Leg. psykolog, spec. i klinisk psykologi, doktorand på KI Handledare: Tatja Hirvikoski, Med.dr,

Läs mer

Från ax till limpa: Att arbeta evidensbaserat

Från ax till limpa: Att arbeta evidensbaserat Från ax till limpa: de första stegen mot en systematisk översikt Evidensbasering Masterprogram Göteborgs Universitet 2014-01-19 Annika Strandell Jenny Kindblom HTA-centrum E B M Att arbeta evidensbaserat

Läs mer

den 11 april 2014 i Lund Behandling av Parkinsons sjukdom nuläge och framtidsperspektiv

den 11 april 2014 i Lund Behandling av Parkinsons sjukdom nuläge och framtidsperspektiv Program för Världsparkinsondagen, den 11 april 2014 i Lund Behandling av Parkinsons sjukdom nuläge och framtidsperspektiv 13.00 Välkomsthälsning Inledning 13.10 Det svenska Parkinsonregistret Enkät om

Läs mer

SWEDIABKIDS, hjälp i förbättringsarbete Resultat 2010

SWEDIABKIDS, hjälp i förbättringsarbete Resultat 2010 SWEDIABKIDS, hjälp i förbättringsarbete Resultat 2010 Ulf Samuelsson HbA1c, mmol/mol HbA1c år 2010 för pojkar resp.flickor med insulinbehov >0,5 E/kg 75 70 65 60 Flickor Pojkar 55 50 1 2 3 4 5 6 7

Läs mer

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10 HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist Göteborg 2011-11-10 1 P-O Nyquist UTBILDNING Bergsingenjör från KTH Executive MBA från Uppsala ERICSSON (18 år) SW design System design

Läs mer

Quality & innovation

Quality & innovation Quality & innovation establ. 1956 Utbildningar SCM : -inköp - logistik - affärsförhandling Internationell certifiering (IFPSM & ELA) Kompetensinventering Lots & Navigatör Seminarier Medlemsorganisationen

Läs mer

Hur kan patientens egna mätningar och uppfattningar bidra till registerutvecklingen?

Hur kan patientens egna mätningar och uppfattningar bidra till registerutvecklingen? Hur kan patientens egna mätningar och uppfattningar bidra till registerutvecklingen? Carina Andrén, vårddesigner, patientrepresentant Staffan Lindblad, SRQ registerhållare, QRC-chef Svensk Reumatologis

Läs mer

Du hittar en knöl vad händer sen?

Du hittar en knöl vad händer sen? Du hittar en knöl vad händer sen? Följ med på en resa från provtagning till provsvar. Vi har besökt punktionsmottagningen och patologiska/cytologiska kliniken vid Skånes universitetssjukhus i Lund. 1 På

Läs mer

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Språkstörning-en uppföljningsstudie Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Definition Generellt sett handlar det om att barnets språkförmåga är lägre än vad man kan förvänta

Läs mer

ResMed Sweden AB inbjuder till:

ResMed Sweden AB inbjuder till: ResMed Sweden AB inbjuder till: Avancerad utbildning i tolkning och scoring av respiratorisk Polygrafi Med fördjupad tyngdpunkt på tolkning av de polygrafiska undersökningarna Kurstillfälle Vi startar

Läs mer

- den bredaste guiden om Mallorca på svenska! -

- den bredaste guiden om Mallorca på svenska! - - den bredaste guiden om Mallorca på svenska! - Driver du företag, har en affärsrörelse på Mallorca eller relaterad till Mallorca och vill nå ut till våra läsare? Då har du möjlighet att annonsera på Mallorcaguide.se

Läs mer

Berne Eriksson. Medicinkliniken, Halmstad. Doktorand, IMM, KI Workshop, RDK Kalmar 120314

Berne Eriksson. Medicinkliniken, Halmstad. Doktorand, IMM, KI Workshop, RDK Kalmar 120314 När lungan är sjuk Berne Eriksson Medicinkliniken, Halmstad Doktorand, IMM, KI Workshop, RDK Kalmar 120314 ICD 10 10. Andningsorganens sjukdomar (J00-J99) +Akuta infektioner i övre luftvägarna (J00-J06)

Läs mer

Så händer det! Om skador och olyckstillbud med barn och unga

Så händer det! Om skador och olyckstillbud med barn och unga Så händer det! Om skador och olyckstillbud med barn och unga Specialist Barnkirurgi Drottning Silvias Barn och Ungdomssjukhus Irene Isaksson Hellman Trafiksäkerhetsforskare If Skadeförsäkring 1 Sverige

Läs mer

Rekonditionering av lungor

Rekonditionering av lungor Rekonditionering av lungor en resa från laboratoriet till kliniken Trygve Sjöberg, docent Avd för thoraxkirurgi Universitetssjukhuset Lund Kliniskt problem: Endast 6 timmars preservationstid Orsak: Suboptimal

Läs mer

Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2014 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nociceptiv smärta COX-hämmare COX-HÄMMARE (NSAID) I första hand naproxen Naproxen..., Alpoxen,

Läs mer

Uppföljning efter medicinsk abort

Uppföljning efter medicinsk abort Uppföljning efter medicinsk abort, specialistläkare gynekologi och obstetrik Återbesökets vara eller inte vara Rutiner på Östra före 2015 Ingen rutinmässig uppföljning efter VEX Efter med ab v 9-18 återbesök

Läs mer

Barnkliniker Universitetskliniker

Barnkliniker Universitetskliniker Vi har aldrig varit så många Vi representerar idag 57 registrerande enheter! 32 21 4 BUMMAR Barnkliniker Universitetskliniker BORIS Styrgrupp 2014 Jovanna Dahlgren läkare Göteborg Pernilla Danielsson ssk

Läs mer

Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner.

Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner. There are no translations available. BAKGRUND/ORSAKER Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner. Klamydier är små gramnegativa strikt intracellulära bakterier,

Läs mer

Hälsoeffekter av luftföroreningar

Hälsoeffekter av luftföroreningar Hälsoeffekter av luftföroreningar Anna Lindgren, doktorand Avdelningen för Arbets- och miljömedicin Lunds Universitet anna.lindgren@med.lu.se Hälsoeffekter av luftföroreningar Epidemiologiska studier -

Läs mer

Personlig återkoppling är nödvändig. Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet

Personlig återkoppling är nödvändig. Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet Personlig återkoppling är nödvändig Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet Kan läkares insatser i svensk primärvård bli annat än perfekta? Överambitiösa och högpresterande, oftast bäst i klassen

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer

Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske. To applicants for KRAV certification of seafood products from capture fisheries

Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske. To applicants for KRAV certification of seafood products from capture fisheries Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske Välkommen med din ansökan om KRAV-godkännande av fiskbestånd. Ansökan skickas per mail till fiske@krav.se eller per post till KRAV Box 1037 751

Läs mer

Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet

Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet ST-läkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna margret.sturludottir@karolinska.se Röntgenveckan

Läs mer

8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% -8% 2009 2010 2011 2012 2013p. BNP IT-budget

8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% -8% 2009 2010 2011 2012 2013p. BNP IT-budget PREDICTIONS 8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% -8% 2009 2010 2011 2012 2013p BNP IT-budget 3% Utveckling 2013 2% 1% 1-9 10-49 50-99 100-249 250+ 0% 1-9 10-49 50-99 100-249 250+ UTMANINGEN STÖRRE VOLYM FÖR MINDRE

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Obemannade flygplan. Namn: Hampus Hägg. Datum: 2015-03-02. Klass: TE14B. Gruppmedlemmar: Gustav, Emilia, Henric och Didrik

Obemannade flygplan. Namn: Hampus Hägg. Datum: 2015-03-02. Klass: TE14B. Gruppmedlemmar: Gustav, Emilia, Henric och Didrik Namn: Hampus Hägg Obemannade flygplan Datum: 2015-03-02 Klass: TE14B Gruppmedlemmar: Gustav, Emilia, Henric och Didrik Handledare: David, Björn och Jimmy Abstract In this task I ve been focusing on unmanned

Läs mer

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II English version A. About the Program in General We will now ask some questions about your relationship to the program

Läs mer

= = + 7KG + 3KG +1KG +1KG 25 KG HUND 10 KG HUND VIKTEN AV VARFÖR ÄR ÖVERVIKT HOS HUNDAR SÅ VANLIGT? ATT HÅLLA VIKTEN FETMA

= = + 7KG + 3KG +1KG +1KG 25 KG HUND 10 KG HUND VIKTEN AV VARFÖR ÄR ÖVERVIKT HOS HUNDAR SÅ VANLIGT? ATT HÅLLA VIKTEN FETMA LÅT DIN HUND LEVA LIVET LÄTTARE VIKTEN AV ATT HÅLLA VIKTEN VARFÖR ÄR ÖVERVIKT HOS HUNDAR SÅ VANLIGT? Rätt hull är en förutsättning för din hunds hälsa och välbefinnande Hundar lagrar sina överflödiga fettreserver

Läs mer

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Hur det började Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Läkartidnigen 30-31 2001 Cecilia Björkelund, professor, distriktsläkare

Läs mer

α1-antitrypsin Brist Joyce Carlson, Labmedicin Skåne Klinisk kemi och Biobanken

α1-antitrypsin Brist Joyce Carlson, Labmedicin Skåne Klinisk kemi och Biobanken α1-antitrypsin Brist Joyce Carlson, Labmedicin Skåne Klinisk kemi och Biobanken Andlös upptäckt hos två patienter från Eksjö med emfysem 1962 Proteas- antiproteas imbalans Proteas Hämmare Proteas- antiproteas

Läs mer