Välkomna till Forskningens dag den 13 maj 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Välkomna till Forskningens dag den 13 maj 2011"

Transkript

1 FORSKNINGENS DAG Forskning vid Öron-, Näs- och Halskliniken Karolinska Universitetssjukhuset Program: Välkomna till Forskningens dag den 13 maj 2011 Kl Kl Kl Kl Kl Kl Kl Kl Kl Kl Kl Kl Kl Kaffe serveras! Välkommen presentation av dagen! Klinikens forskningsstrategi Varför sover vi? Danielle s docentföreläsning Redovisning av föregående års grupparbete och instruktion för dagens grupper Grupparbete I, inkl kaffe: Implementering av föregående års viktigaste idéer Redovisning av grupparbete I Tävlingen Lunch Vad krävs för docentur Pär och Malou Grupparbete II: Arbetsgrupper formeras kring viktiga frågor Redovisning av grupparbete II Forskningssköterskorna berättar Avslutning med kommentarer från deltagare och Lars Olaf 1

2 2

3 Innehållsförteckning Registrering publikationer 4. Kontaktpersoner 5. Medlemmar FoU-rådet mål 6. Sammanställning grupparbeten Core facilities 11. Professorer och docenter 17. Tävlingsabstract 18. Seniora forskare 23. Forskningssammanfattningar, seniora forskare 24. Enhetens doktorander 83. Projektsammanfattningar, doktorander 84. Förslag till projekt

4 Enhetens ekonomi står och faller med att vi rapporterar in våra publikationer. Detta gäller både KI-anknutna och de som har en ren SLL-anställning. Registrering av publikationer KI: SLL: https://bibliometrics.ki.se/verify/users/login Kräver KI-login DivisionStart aspx Kräver Stockholms läns landstings etjänstekort 4

5 Kontaktpersoner Enhetsledning CLINTEC ledningen Enhetschef/Professor/Stf prefekt Prefekt Lars Olaf Cardell Li Tsai Stf enhetschef Adminstrativ chef StenHellström Rolf Trana Stf enhetschef Studierektor forskarutbildn. Malou Hultcrantz Mats Blennow Institutionssekreterare/ LADOK-administratör Agneta Wittlock Medlemmar i FoU rådet Lars Olaf Cardell, ordförande Sten Hellström Malou Hultcrantz Mats Holmström Jan-Erik Juto Karin Lundkvist Elin Marsk Eva Munck-Wikland Pär Stjärne Dan Bagger-Sjöbäck, adjungerad Agneta Wittlock, ständig sekr. 5

6 13 mål satta på vår forskningsdag den 16 april, 2010 Disputation och halvtidskontroll Klargörande Disputationsakten är en akademiskhögtid på vilken samtliga kollegor som kan frigöras bör vara med. Halvtidskontrollen är en händelse som i huvudsak angår det team till vilket halvtiden kan hänföras. Berörd SÖL får ansvar för att lämpliga deltagare erhåller möjlighet att delta. Övriga får delta efter enskild framställan. Huvudhanledaren har att tillse att tiden för kontrollen lägges så att klinkdeltagande kan underlättas. Doktoranden upprättar vid halvtidskontrollen en deltagarlista som efter avslutad akt insändes till Agneta W Mål 1. Disputationer och halvtidskontroller skall synligöras i schemat samt finnas listade på en lättillgänglig länk i Inuti. 2. Närvaron på halvtidskontrollerna skall ökas. Riktpunkten är 6 deltagare förutom de närmast berörda (doktorand, handledare och opponent). 3. En gemensam lista över doktorander disputerade på Solna respektive Huddinge enheten skall uppsprättas Nya rutiner för doktorandprojekt Klargörande Rekrytering till doktorandprojekt kan framledes ske på två sätt. På traditionell väg via direktkontakt mellan blivande handledare och doktorand samt genom lokal utannonsering Den som under sin ST-utbildning ägnar sig åt forskning i sådan omfattning att uttag av specialistkompetens försenas efter det att ordinarie ST-kontrakts tid löpt ut erhålla en löneökning som en vid uttagen specialistexamen Doktorandprojekt skall kunna genomföras på flera sätt. Forskningskola är ett sådan som ofta är att föredra. Möjlighet till längre sammanhållande block med forskningstid skall också kunna ges inom ramen av speciella projekt. Mål 4. Minst 3 nya doktorandprojekt skall annonseras ut lokalt 5. Doktorander som har fått sitt ST-block förlängt pga forskning skall ha fått sina löner justerade senast den 1 april Minst ett block med ett års sammanhängande forskningstid för laborativt arbete skall utlysas och tillsättas 6

7 Synliggörande av forskning Klargörande Klinikens samtliga forskningsprojekt bör finnas samlade på ett ställe, grupperade efter handledare Mål 7. En ny upplaga av den vid forskningsdagen utgivna sammanställningen av pågående forskning skall tas fram till nästa forskningsdag 8. Innehållet i boken skall läggas ut på Kis hemsida 9. Ta fram förslag på hur enhetens arbeten skall listas kontinuerligt Forskningsmorötter och forskning efter avhandlingen Klargörande Många upplever det som svårt att fortsätta forska efter framlagd avhandling och aktiviteten avtar hos många. En stuktur med någon form av intern klinikpost doc verksamhet skulle kunna motverka detta. Lik en sedvanlig post doc vistelse bör detta projekt ledas av en ny handledare vid kliniken Kliniska post doc projekt skulle också kunna utgöra en möjlighet att rekrytera nytt forskarblod utanför klinikens ram Forskningsverksamhetens koppling till klinisk karriär och utveckling är idag inte lika tydlig som förr. Forskningsprojektets roll för den enskilde STläkarens möjlighet att kvarstanna och utvecklas vid kliniken efter avslutad specialistutbildning måste tydliggöras. Mål 10. Ett förslag till intern klinikpost doc skall vara utarbetad och två sådana block skall finnas klara att annonseras ut lokalt på kliniken (termen klinikpost doc skall dock bytas ut mot något lämpligare) 11. Förslag på internationella postdoc projekt som ritar sig nyblivna specialister på kliniken 12. En eftermiddag skall ha ägnats åt ST-läkar diskussioner om kopplingen mellan forskningsinsatser och kliniks karriär. Resultatet skall redovisas på kommande forskningsdag Framtidsstrategi Klargörande Kopplingen mellan klinisk verksamhet och forskning/utveckling behöver stärkas i riksspecialitets perspektiv. Mål 13. En arbetsgrupp som belyser vilka områden som kan vara aktuella skall följa arbeta under hösten 2011 och kunna lämna en rapport med förslag om område och lämpliga projekt senast december samma år. Minst ett av dessa projekt skall vara påbörjat före nästa klinikforskningsdag. Stöd från klinikens central FoUU medel kan påräknas. 7

8 Sammanfattning av vad som framkom vid grupparbetena på Forskningens dag 16/ Kliniken delades in i 6 grupper om 6 i varje GRUPPARBETE I Klinikens nya forskningskultur Strategi Vår styrka- våra kliniska frågeställningar Fokusera på stora projekt Vad är vår styrka Strategiska projekt- spetsfunktion vara bäst på en områdesforskning i tex Europa och satsa på det Vad är vi bra på i stort-svenska register Varje patient ingår i forskning Strukturerade tidsplaner för projekt Forskare fortfarande del i grupp efter avhandlingsarbetet Forskningsengagement Krav på forskningsaktivitet- gäller alla som anställs/odisputerade och disputerade FOUU genomgång av aktuella projekt och rekryteringsbehov regelbundet Kultur Forskning skall genomsyra alla personalkategorier Det får ej vara negativt och fult att forska Handledarnas syn på forskning Flexibilitet Docenttid Strategisk forskningsinformation från FOUU till alla 1 ggr/termin Hemsida forskningsinfo-st proxy Stolt över andras forskning Stolt över och få visa fram sin egen forskning Morrötter för alla (kongresser/lön/tid/kirurgi/information/ pek-tårta) Strukturerad utb för ST med integrerad forskning Forskningshändelser läggs synligt in i läkarschemat och övr personals schema Bättre visualisering- presentation av projekt för alla (inkl avd, mott op etc) Ökad kommunikation mellan de olika forskargrupperna på kliniken Visa upp senast publicerade artiklar (i lunchrum, på nätet etc) Samtliga projekt visualiserade på hemsida Vad är gräns mellan forskning och kvalitetsarbete Mer omvårdnadsarbete Hur ta hand om individuell kreativitet kontra teamarbete? 8

9 Tid Måste avsättas från forskaren balans/flexibilitet Inför klink ALF igen Flexklocka negativt Mentala tidshål måste finnas i schema Individualism-hur mycket sätts av? Forskarluncher Uppkoppling via hemmet? Fritidsforskning periodvis Underlättas av forskningssköterskor När under sin ST skall man starta? Forskningsplanering på arbetstid men ger spill-over När under sitt projekt är det viktigt att få tid avsätta tid? Ekonomi Forskar ST Lön får ej halka efter för att man forskar Det måste få kosta klinik med produktion/extra åb för spec intressanta patienter etc att stötta forskningen Forskningsansökan på kliniken, annonsering Bra som introduktion till forskning Bra som projektbank, mer genomtänkta projekt Bra initiativ Fler arbetar tillsammans i grupp runt projekt Mer samarbete-mer laganda Mer demokratiskt öppet sökningsförfarande Minimerar nedlagda projekt Negativt: mindre fritt tänkande- indésprutor svårt att passa in Är forskning/söka medel pensionsgrundande? Bör finansieringen vara klar? Projekt till andra personalkategorier? GRUPPARBETE II Hur fläta samman forskning och klinik i vardagen Morötter-behövs de? JA! Att själv kunna påverka/ att få vara någon Forskning ger status Få åka på kongress Tydlighet i forskningskonceptet FOUU: incitament för modeller för morrötter 9

10 Personlig tillfredställelse/bli sedd/återkoppling Tjänstemeritering Premiera forskning- alla personalnivåer Klar tidsstege för forskning och utbildning på kliniken Löneutveckling Lättillgängliga material och biobankar Få tillfällen att presenter sin forskning för kliniken Att ej förlora på att forska (lön etc) Variation i vardagen Egen morrot: att få in en artikel, att få disputera Stödjande forskningskultur Länka god forskningsinsatser med mer avancerad önh-sjukvård (operationer tex) All personal måste vara delaktig Undvika kompispolitik Kvalitetsarbete VC förståelse-strategi vad gäller Återkoppling Nej!-God forskare är inte alltid god kirurg Länka goda forskarinsatser med annan morrot (ej op bara, tex tid, placering etc) Forskar ST Länkning svår om forskning bedrivs mest i öppenvård Inte villkor att vara docent för att bli bakjour Skall man satsa mer på vissa forskare-proffsforskare går före? Varför har vi så få docenter? Behövs fler docenter? Blivit krångligare och svårare, Kis regler Svårt att få tid i vardagen Mer stöttning behövs för att gå vidare Delaktighet i större grupp där man växelvis kan dra Viktigt att inte fortsatt forskning och utbildning blir lidande för att det är svårare Var är morrötterna? Positivt klimat Bättre mentorskap för nyblivna med dr Inför Klinik ALF också för docenter 10

11 Core facilities Forskningssköterskor Kliniken har idag 2.5 forskningskötersketjänster fördelade på Maria Axerlsson, Huddinge, Helena Öfverberg, Danderyd och fram till nyligen Carina Jankevics i Solna. Carinas ersättare kommer att tillsätts i september. Det långsiktiga målet är att ha 1.5 sjukskötersketjänst fördelade på två sköterskor, på var enhet. Dvs totalt 6 sköterskor på 4.5 tjänster. Beslut om utbyggnadshastighet kommer att tas i klinikledningen under hösten. Forskningssköterskorna driver projekt enskilt och tillsammans. De första stegen mot deras egen akademiska utveckling har också tagits under året. Tanken är att denna resurs skall kunna utnyttjas för kliniska projekt som drivs av klinikens forskare. Prioritering sker efter ansökan på särskild mall På sikt skall denna organisation även utgöra en stark faktor för att nå en ökad professionell samverkan med läkemedelsindustrin. Biobanker Kliniken har även en klart uttalad målsättning att bygga upp en välfungerande biobanksverksamhet som en del i våra dagliga operationsrutiner. En välfungerande sådan verksamhet finns sedan länge rörande cancer på Solna enheten. En begränsad biobanksverksamhet finns sedan något år i Huddinge och har under 2011 även påbörjats i Danderyd. Ny patientmottagning på G:V En ny patientmottagning har i jan öppnats på G:V i samverkan med Bamseprojektet. Nästa steg blir att börja ASIT verksamhet. På sikt hoppas vi här även kunna skapa en klinisk forskningsmottagning som i kan samverkar med de prekliniksa faciliteter som redan finns på G:V ÖNH-klinikens forskningslaboratorium / GV Vid ÖNH-klinikens forskningslaboratorium, kanske mer känt som GV eller Hörsellab, bedrivs experimentell forskning kring främst hörselorganets och dess förbindelser med centrala nervsystemet. De idag knappt 20 personer som är verksamma på heltid vid laboratoriet är fördelade på fyra forskargrupper; Docent Anders Fridberger forskning kring hörselorganets mekanik och rörelsemönster samt kliniska studier rörande preventionsbehandling vid otokirurgi. Avancerad bildbehandling. Fil. dr. Anna Magnusson forskning kring det neurofysiologiska underlaget för detektionen av ljudets spektrala och temporala egenskaper på hjärnstamsnivå. Forskning kring balanssinnet. Docent Petri Olivius forskning kring möjligheter att behandla och ersätta den skadade hörselnerven (se vidare Petri Olivius presentation!). Professor Mats Ulfendahl forskning bl.a. kring uppkomstmekanismer vid toxiska och bullerinducerade hörselskador och strategier för nya behandlingsmetoder, exempelvis läkemedelsbehandling och stamcellsteknologi. Grundläggande forskning det kring humana hörselorganets utveckling. Studier kring hörselorganets rörelsemönster. 11

12 Därutöver är ett flertal kliniker verksamma vid laboratoriet, främst som doktorander. ÖNH-klinikens forskningslaboratorium är utrustat för undersökningar omfattande såväl traditionell histologi och elektronmikroskopi som stereologi och konfokalmikroskopi. Det finns lab för cellkultur, molekylärbiologi (Western-blot, RT- PCR, qpcr), elektrofysiologi (patch-clamp), mikroskopi, experimentell kirurgi, hörselmätningar (hjärnstamsaudiometri, distortionsprodukter), bullerexponering etc. Vid laboratoriet finns en unik uppställning för laserinterferometri, som medger undersökningar av hörselorganets vibrationsmönster på nanometernivån. Publikationer (urval) 1. Chen F, Zha D, Fridberger A, Zheng J, Choudhoury N, Jacques SL, Wang RK, Shi X, Nuttall AL (2011). A differentially amplified motion in the hear for near-threshold sound detection. In press, Nature Neurosci 2. Brownell WE, Jacob S, Hakizimana P, Ulfendahl M, Fridberger A. (2011) Membrane cholesterol modulates cochlear electromechanics. Pflugers Arch Mar 4. [Epub ahead of print] 3. Palmgren B, Jin Z, Jiao Y, Kostyszyn B, Olivius P. (2011) Horseradish peroxidase dye tracing and embryonic statoacoustic ganglion cell transplantation in the rat auditory nerve trunk. Brain Res Mar 4;1377: Rossant C, Goodman DF, Fontaine B, Platkiewicz J, Magnusson AK, Brette R. (2011) Fitting neuron models to spike trains. Front Neurosci. 5:9. 5. Jiao Y, Novozhilova E, Karlén A, Muhr J, Olivius P. (2011) Olfactory ensheathing cells promote neurite outgrowth from co-cultured brain stem slice.exp Neurol. 229(1): Fransson A, Maruyama J, Miller JM, Ulfendahl M. (2010) Post-treatment effects of local GDNF administration to the inner ears of deafened guinea pigs. J Neurotrauma. 27(9): Palmgren B, Jin Z, Ma H, Jiao Y, Olivius P (2010) Beta-Bungarotoxin application to the round window: An in vivo deafferentation model of the inner ear. Hear Res [Epub ahead of print]. 8. Saber A, Strand SP, Ulfendahl M (2010) Use of the biodegradable polymer chitosan as a vehicle for applying drugs to the inner ear. Eur J Pharm Sci 39: Fransson A, Järlebark LE, Ulfendahl M (2009) In vivo infusion of UTP and uridine to the deafened guinea pig inner ear: effects on response thresholds and neural survival. J Neurosci Res 87: Glavaski-Joksimovic A, Thonabulsombat C, Wendt M, Eriksson M, Ma H, Olivius P (2009) Morphological differentiation of tau-green fluorescent protein embryonic stem cells into neurons after co-culture with auditory brain stem slices. Neuroscience 162: Hassfurth B, Magnusson AK, Grothe B, Koch U (2009) Sensory deprivation regulates the development of the hyperpolarization-activated current in auditory brainstem neurons. Eur J Neurosci 30: Hu Z, Ulfendahl M, Prieskorn DM, Olivius P, Miller JM (2009) Functional evaluation of a cell replacement therapy in the inner ear. Otol Neurotol 30: Jacob S, Johansson C, Ulfendahl M, Fridberger A (2009) A digital heterodyne laser interferometer for studying cochlear mechanics. J Neurosci Methods 179:

13 Molekylärbiologi in House Anne Månsson Vår cancer- och luftvägsforskning bygger på ett flertal olika metoder. Vi utför bland annat immunohistokemi med både enzymatisk som fluorescerande infärgning för att detektera proteinuttryck i vävnader eller framrenade celler (Fig. 1). Figur 1. (A) Näsbiopsi infärgad med en antikropp mot den antimikrobiella peptiden S100A7 (brun färg). (B) Framrenade eosinofiler färgade med en antikopp mot NOD2. Båda snitten är behandlade med kärnfärgen hematoxylin (blå). (C) Framrenade T-celler färgade med en FITC-konjugerad antikropp mot TLR9. Realtids PCR utförs för att undersöka mrna-uttrycket av diverse gener på olika vävnader och celler. Vi kan även studera genregleringen efter olika behandlingar av odlade celler. Flödescytometri är en annan väldigt användbar metod som vi använder för att detektera proteinuttryck av ytreceptorer, aktiveringsmarkörer, cytokiner samt för att undersöka apoptos och proliferation. Undersökningarna görs på helblod (Fig. 2), benmärg, nässköljvätska och odlade celler. Cellerna urskiljs baserat på storlek (FSc, forward scatter), granularitet (SSc, side scatter) och uttryck av cellspecifika ytreceptorer. Figur 2. Flödescytometri för att separera olika leukocytpopulationer i helblod. Gate R1 representerar levande celler med 3 olika grupper av leukocyter (överst ses granulocyter, i mitten monocyter och nederst lymfocyter). Genom att avsätta SSc mot CD45 från R1 kan sedan basofiler, monocyter, lymfocyter och granulocyter (R2) urskiljas. Genom att vidare avsätta CD16 mot CD45 från R2 kan neutrofiler (R3) och eosinofiler separeras. Neutrofiler från R3 kan vidare berikas baserat på FSc och uttrycket av CD16. ELISA utnyttjas för att påvisa utsöndring av bland annat cytokiner, kemokiner, antimikrobiella peptider, cytotoxiska granulproteiner och lösliga receptorer. Vi använder även ELISA för att studera aktivering av signalvägar genom att mäta totala och fosforylerade signaleringsproteiner, alternativt translokation av transkriptionsfaktorer till cellkärnan. 13

14 Luminex Multiplex Immunoassays är en metod med samma användningsområde som ELISA men med fördelen att upp till 100 olika lösliga mediatorer eller signalproteiner kan mätas samtidigt. Förutom att kvantifiera cellernas proliferation med hjälp av flödescytometri använder vi oss två andra metoder. Den första mäter cellernas tillväxt baserat på deras upptag av tritierat tymidin. Den andra bygger på reagenset alamarblue som utnyttjar den reducerande förmågan av levande celler genom att mäta omvandlingen av resazurin (blå färg) till resorufin (röd). Färgförändringen är sedan proportionell mot cellantalet. Vi har även utvecklat två metoder för att mäta cellmigration. Den ena är applicerbar på adherenta celler (Fig. 3) och bygger på att celler får migrera mot mitten av en brunn efter att ett inlägg har tagits bort. Den procentuella ytan med migrerade celler kan sedan kvantifieras med hjälp av en särskild programvara. Den andra metoden brukas för leukocyter och detekterar kemotaktisk migration genom ett membran. Figur 3. Migration av (A) ostimulerade epitelceller och (B) celler stimulerade med TLR3 liganden poly(i:c). Cellerna visualiseras genom Giemsa-färgning. Olika primära immunceller såsom B- och T-lymfocyter, monocyter, neutrofiler och eosinofiler isoleras från blod, buffy coat eller tonsill med hjälp av MACS cellseparationssystem som baseras på antikroppskonjugerade magnetiska kulor. Vi har även tillgång till ett flertal olika epiteliala cellinjer samt isolerade primära humana luftvägsceller såsom näsepitelceller och trakeala glattmuskelceller. Vidare har vi utvecklat ett flercellssystem med s.k. ALI-kultur (air-liquid-interphase) av epitelceller. Cellerna odlas då ovanpå ett membran med luft på den övre/apikala sidan och med medium på den nedre/ basolaterala sidan, vilket gör det möjligt för epitelcellerna att differentiera till att bli slemoch cilieproducerande. Till detta cellsystem kan vi senare sätta till olika sorters leukocyter för att studera hur de interagerar med epitelet. 14

15 Retziuslaboratoriet Susanna Kumlien Georén Focus hos oss på Retziuslaboratoriet är inflammation i luftvägarna (främst allergi), samt det innata immunsystemet. Vi använder experimentella modeller av luftvägsinflammationer för fysiologiska och farmakologiska studier samt cellodlingsstudier med primära epitelceller från friska- och huvud hals cancer patienter. Vi använder även 2D modeller där cellerna odlas i en mer fysiologisk miljö. Fast vävnad från biopsier och blod, från friska - och cancer patienter studeras genom flödescytometri. Djurmodellerna är främst in Vivo och in vitro i mus, men även marsvin. Modellerna visar många av de kliniska symptom som är typiska för astma hos människor, som t.ex. eosinofil lunginflammation, hyperreaktivitet i luftvägarna (AHR) mot metacholine (Mch), ökat allergen-specifikt IgE och mukus. Luftvägsfysiologi hos mus/ marsvin FlexiVent systemet är en mekanisk ventilation, där lungans mekaniska egenskaper kan mätas med hjälp av en s.k. forcerad oscillations teknik (FOT). En beräkning av lungans resistans, elasticitet och vävnadsdämpning erhålls. FOT kontrollerar för oscillationsfrekvensen, tidal volymen, lungvolym i medel, samt historik över lungvolymen, och därmed blir det en mycket bra metod för bedömning av den dynamiska lungmekaniken. Luftvägsfysiologin mäts efter metakolinprovocering. Djuren sövs, tracheostomeras och ventileras mekaniskt med FlexiVent ventilatorn (Scireq, Montreal, PQ, Canada) innan provocering startas. Efter in vivo experimenten utförs immunologiska samt histologiska undersökningar på olika vävnader. FlexiVent systemet 15

16 Precision Cut Lung Slices (PCLS) Farmakologiska och fysiologiska studier utförs på Precision Cut Lung Tissue (PCLS), en in vitro modell för att studera svaret i de perifera luftvägarna. PCLS utgörs av mycket tunna skivor av lungvävnad, där både luftvägar och blodkärl finns med på samma skiva. Skivorna hålls levande i medium i upp till 4 dagar och då har de fortfarande fungerande cilier och mukustransport. De fysiologiska effekterna av en substans erhålls genom att mäta arean på luftvägen eller blodkärlet före och efter behandling av substansen. Cellodling In vitro studier utförs på primära näsepitelceller och primära cancerogena epitelceller, främst huvud hals cancer patienter, för att karakterisera cellerna och studera det innata immunförsvaret i dessa celler. Cellerna odlas även i en 2D modell där flera olika celltyper växer tillsammans i en cokultur och bildar en miljö efterliknande den i kroppen. Metoden används för att studera uttryck av ytreceptorer, cytokinfrisättning samt pattern recognision receptors. Flödes cytometri Flödescytometri används som metod för att studera uttrycket av multipla ytreceptorer på fast vävnad från bland annat näsbiopsier och cancerbiopsier. Cellsortering möjliggör även att dessa uttryck kan studeras på cellnivå och ge mer specifika svar på vilken roll det innata immunförsvaret har på cancerogena epitelceller. 16

17 Professorer och docenter Professor och senior professor Lars Olaf Cardell Dan Bagger-Sjöbäck Ulf Rosenhall, prof. emeritus Adj.professorer / gästprofessorer Sten Hellström Malou Hultcrantz Jan-Erik Juto Eva Munck Wikland Pär Stjärne Paolo Macchiarini Docenter Johan Bergenius Maoli Duan Berit Engström Anders Freijd Danielle Friberg Stellan Hertegård Mats Holmström Jan Kumlien Richard Kuylenstierna Per-Åke Lindestad Lars Lundblad Riitta Möller Britt Nordlander Petri Olivius Aron Sobin 17

18 Tävlingsabstract där en tävlingsdeltagare kan vinna en hel forskarmånad Anna Borgström Randomiserad kirurgisk interventionsstudie mellan adenotonsillektomi (ATE) versus adenotonsillotomi (ATT) med coblation hos barn med OSA Bakgrund: Obstruktiv sömnapné, OSA, har en prevalens på 1-4% hos barn. I de flesta fall orsakat av adenoid- och tonsillhypertrofi pga lymfoid hyperplasi. Genesen till denna lymfoida hyperplasi är oklar. Gold standard för att diagmosticera OSA är polysomnografi, PSG. De flesta barn som får diagnosen OSA har dock inte genomgått PSG då denna undersökning inte finns tillgänglig överallt samt är kostsam och resurskrävande. Traditonellt har OSA hos behandlats med adenotonsillektomi (ATE). De senaste åren har adenotonsillotomi (ATT) introducerats som alternativ till ATE. Man har visat att ATT har något mindre komplikationsfrekvens (blödning, postop smärta) än ATT, dock har man inte jämfört de båda metoderna vad gäller att bota OSA. Studier har också visat att tonsillerna kan växa tillbaka i en frekvens av 16% efter ATT. Syfte: Att jämföra ATE vs ATT vad gäller effekten att bota OSA. Primära hypotesen är att de båda operationsmetoderna är lika effektiva vad gäller att bota OSA efter ett år. Projektet kommer även att undersöka om det innata immunsystemet skiljer sig åt hos barn med OSA och lymfoidhyperplasi jämfört med en frisk kontrollgrupp, sekundär hypotes är att den genetiska uppsättningen skiljer sig mellan barn med OSA och friska barn. Metod: Randomiserad interventionsstudie. Studiedeltagare är barn mellan 2-5 år med symtom på OSA. Run-in-period då dessa genomgår PSG samt fyller i enkäter (OSA 18, SDQ). Barn med AHI 5-30 inkluderas i studien och randomiseras till ATE el ATT. Perop tas blod-och vävnadsprover för analys av inflammationsparametrar, innata immunsystemet och DNA-analys. Alla följs upp med ny PSG och enkäter efter ett år. Antalet studiepatienter uppgår till 70, 35 i vardera grupp, samt en kontrollgrupp med 70 friska barn. Primärt utfallsmått är förändringar i PSG-parametrar, ffa AHI. Övr utfallsmått är bla förändring av livskvalitet och OSA-symtom utifrån enkätresultat samt resultat av blod-och vävnadsanalyser jmf m frisk kontrollgrupp. 18

19 Julia Arebro Infektiös betingad inflammation som del i patogenesen till nasala polyper Bakgrund: Nasala polyper förekommer hos ca 4 % av befolkningen och är en manifestation av inflammation i de övre luftvägarna. De utgår oftast från etmoidaleller maxillarsinus varför man finner dem i näskaviteten upp mot osteomeatala komplexet. De består av bindväv, ödem, körtlar och kapillärer och är täckta med varierande sorters epitel. Vidare är de infiltrerade av inflammatoriska celler, framförallt eosinofila granulocyter men även neutrofila granulocyter, mastceller, plasmaceller, lymfocyter, monocyter och fibroblaster. IL-5 är den mest framträdande cytokinen. De vanligaste besvären hos en patient med näspolyper är nästäppa, sekretion, tryckbesvär samt nedsatt luktsinne. Majoriteten av patienterna med näspolyper kan, åtminstone under en tid, behandlas framgångsrikt med nasala steroider. Ibland krävs perorala steroider under en kortare period. En mindre grupp kräver som tillägg mer eller mindre avancerad kirurgi. Patogenesen till näspolyper är fortfarande okänd och det är oklart varför inte samtliga patienter med kronisk rhinosinuit utvecklar näspolyper. Orsaken är troligen heterogen, där faktorer som genetik, anatomi, infektion och lokal inflammatorisk imbalans samverkar. En vanlig klinisk iakttagelse är att övre luftvägsinfektioner kan sätta fart på polyptillväxten. Deras eventuella roll vid själva polypuppkomsten är mer oklar. Syfte: Projektets övergripande mål är att kartlägga de eventuella grunderna för en infektiös betingad inflammation som del i patogenesen till nasala polyper. Material: Ett stort antal studier har ingående analyserat polypvävnad från patienter med näspolyper. I detta projekt ligger fokus istället på att analysera den intilliggande slemhinnevävnaden. Metod: Polypvävnad, biopsier från intilliggande nässlemhinna samt perifert blod kommer att samlas in från patienter med näspolyper som opereras med funktionell bihålekirurgi (FESS). Motsvarande biopsier från nässlemhinna kommer även tas i lokalbedövning på friska frivilliga samt perifert blod. Med hjälp av ny teknik kommer celler att framrenas och analyseras med flödescytometri. Frågan är om dessa biopsier och prover skiljer sig mellan friska och sjuka individer vad gäller förekomst av mikrobigenkännande receptorer. 19

20 Åsa Bonnard Östrogen och hörsel Det är sedan tidigare känt att kvinnor hör bättre än män i samma ålder vilket inte helt kan förklaras av skillnader i bullerexponering. Skillnaden minskar dock vid klimakteriet då kvinnornas hörselförsämring accelererar. Studier på postmenopausala kvinnor med hormon replacemetn therapy (HRT) antyder att dessa har bättre hörsel än övriga vilket skulle kunna tyda på att östrogen har en hörselskyddande effekt. Vid Turners syndrom (förlust av en X-kromosom, 45X0) där tillbakabildade ovarier och därmed låg östrogen halt i kroppen hör till bilden, noteras en åldersförändring av hörseln (presbyacusis) redan vid 35 års ålder. Östrogenet verkar via 2 receptorer, östrogen receptor alfa (ER-???och östrogen receptor beta (ER-??? Båda finns i innerörat hos mus, råtta och människa, och de hittas på platsen där transformationen av hörselimpulserna sker (bl a ganglion spirale & Cortiska organet)(stenberg 1999, Stenberg 2003). Man har sett att avsaknaden avbeta-receptorn ger dövhet inom första året hos möss. Hos en Turnermus ses nedsatt hörsel trots att man finner att det finns både östrogen receptor? och? i innerörat, vilket visar att det ej är en förlust av receptorer som förorsakar den nedsatta hörseln. Östrogen verkar således ha en viss hörselskyddande effekt. Hur blir då effekten av tillförsel av östrogen till en Turnermus? Hur har det gått med hörseln för den yngre generationen Turnerkvinnor (sedan 1980) som fått tillväxthormon och östrogen under sin uppväxt? Vad händer med hörseln hos de kvinnor som i samband med bröstcancerbehandling får östrogenreceptorblockerare? Finns det även andra könsreceptorer i innerörat som har effekt på hörseln? Alla dessa frågor ska vi försöka besvara i mitt doktorandprojekt. 20

Forskning vid Öron-, Näs- och Halskliniken

Forskning vid Öron-, Näs- och Halskliniken Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC) Forskning vid Öron-, Näs- och Halskliniken Karolinska Universitetssjukhuset 1 2 Innehållsförteckning Registrering publikationer 5.

Läs mer

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom Kristian Borg Div of Rehabilitation Medicine, Karolinska Institutet and Danderyd University Hospital Stockholm Sweden Pågående denervation som kompenseras

Läs mer

VETENSKAPLIGT PROGRAM

VETENSKAPLIGT PROGRAM ONSDAG 20 MAJ 10.00-12.00 För-symposium How to optimize treatment of patients with locally advanced BCC 10.00-13.00 Green Room ACTA-föreningens årsmöte med lunch 13.00 Välkomstanförande Britt Nordlander,

Läs mer

Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt

Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt Jenny van Odijk Leg. Dietist, Med dr. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Referenser Codreanu F et al. A novel immunoassay

Läs mer

P R I U S. Pre-hospital Recognition and Identification of Unspecific Symptoms

P R I U S. Pre-hospital Recognition and Identification of Unspecific Symptoms P R I U S Pre-hospital Recognition and Identification of Unspecific Symptoms Doktorand: Robert Ivic, leg ssk, fil.mag Karolinska Institutet; Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset,

Läs mer

Slurapport för 2015 Ett unikt svenskt system för toleransbehandling av reumatoid artrit

Slurapport för 2015 Ett unikt svenskt system för toleransbehandling av reumatoid artrit Slurapport för 2015 Ett unikt svenskt system för toleransbehandling av reumatoid artrit Övergripande måluppfyllelse: Projektet startades med tre målsättningar, vilka samtliga har uppnåtts under projektets

Läs mer

CRP och procalcitonin: Variation vid okomplicerad elektiv sectio

CRP och procalcitonin: Variation vid okomplicerad elektiv sectio CRP och procalcitonin: Variation vid okomplicerad elektiv sectio Vetenskapligt arbete under ST tjänstgöring Patrik Alm, ST läkare Kvinnokliniken, Gävle sjukhus Innehållsförteckning 1.1 Introduktion...2

Läs mer

VETENSKAPLIGT PROGRAM

VETENSKAPLIGT PROGRAM ONSDAG 20 MAJ 10.00-13.00 Green Room ACTA-föreningens årsmöte med lunch 13.00 Välkomstanförande Britt Nordlander, Bo eholm, Lars Olaf Cardell, Samira Nikman 13.05-13.55 Fakta och myter om världen Hans

Läs mer

Validering av kvalitetsregisterdata vad duger data till?

Validering av kvalitetsregisterdata vad duger data till? Validering av kvalitetsregisterdata vad duger data till? Anders Ekbom, Professor Karolinska Institutet Institutionen för medicin Solna Enheten för klinisk epidemiologi Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Vetenskapligt Förhållningssätt

Vetenskapligt Förhållningssätt Flik 1 Schema för kursen i Vetenskapligt förhållningssätt år 2016 Dag 1 Seminariedag 1, 2016-01-20 Tid Moment Lärare/deltagare 09:00-10:30 Inledning och presentation av kursen och gruppen Från vardagsproblem

Läs mer

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER SOD 2013 Joanna Uddén Hemmingsson Överläkare / Med Dr Capio St Görans sjukhus och Karolinska Institutet Stockholm 1 Olika siluetter men SAMMA PERSON Obesitas

Läs mer

Penicillinallergi hos barn

Penicillinallergi hos barn Penicillinallergi hos barn Misstänkt betalaktamöverkänslighet Dan Gustafsson Allergicentrum ÖLL Strategi ACÖ skall kännetecknas av hög kompetens i allergi frågor vad avser såväl hälsofrämjande, preventiva

Läs mer

Kort beskrivning av analyterna i 42-plex

Kort beskrivning av analyterna i 42-plex 1 (6) 2014-11-17 Klinisk immunologi/transfusionsmedicin Kort beskrivning av analyterna i 42-plex EGF Epidermal growth factor är en tillväxtfaktor som reglerar proliferation och differentiering. EGF verkar

Läs mer

Yrkesastma. Yrkesastma. Yrkesrelaterad överkänslighet i luftvägarna. Yrkesastma. Yrkesastma. Stefan Willers, HLD, USIL 1

Yrkesastma. Yrkesastma. Yrkesrelaterad överkänslighet i luftvägarna. Yrkesastma. Yrkesastma. Stefan Willers, HLD, USIL 1 Föredrag för SK kurs i allergologi 18 oktober 2012 av Stefan Willers, överläkare, docent lung- och Lund Är astma indelning efter utlösande faktorer adekvat? Olika fenotyper? Allergisk astma Salicylatastma

Läs mer

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the

Läs mer

Vad är Klinisk forskning

Vad är Klinisk forskning Vad är Klinisk forskning Geografiskt nära sjukhusmiljöer och patienter Sjukdomsproblem eller förlopp i fokus Läkare/vårdpersonal inblandade Nyttan för patienterna tydlig Utmaningen: + Laboratorium Patienter

Läs mer

Monitorering av immunmodulerande behandling med flödescytometri

Monitorering av immunmodulerande behandling med flödescytometri Monitorering av immunmodulerande behandling med flödescytometri Maria Hjorth & Charlotte Dahle Klinisk immunologi & Transfusionsmedicin Universitetssjukhuset Linköping Immunmonitorering med flödescytometri

Läs mer

Kombinerad träning kan muskeln bli snabb, stark och uthållig på samma gång?

Kombinerad träning kan muskeln bli snabb, stark och uthållig på samma gång? OMT/FYIM Kongress/Årsmöte 20-21 mars 2015 Kombinerad träning kan muskeln bli snabb, stark och uthållig på samma gång? Tommy Lundberg Karolinska Institutet Acknowledgements Inst. för hälsovetenskap, Mittuniversitetet

Läs mer

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Från epidemiologi till klinik SpAScania Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual

Läs mer

Ny syn på eksem och eksembehandling

Ny syn på eksem och eksembehandling Ny syn på eksem och eksembehandling Magnus Lindberg Hudkliniken USÖ Idag Eksem - eksembehandling Atopiskt eksem (barneksem, böjveckseksem) Handeksem Diffusionsbarriär Immunologisk barriär St corneum lipider

Läs mer

Löslig CD14 En biomarkör med relevans för både HIV och HCV infektion

Löslig CD14 En biomarkör med relevans för både HIV och HCV infektion Löslig CD14 En biomarkör med relevans för både HIV och HCV infektion Johan K. Sandberg Docent, Rådsforskare, gruppledare Web: ki.se/cim/sandberg Centrum för Infektionsmedicin LPS co receptorn CD14 frisätts

Läs mer

Luftföroreningar, astma och allergi hos barn Nya fynd från svenska studier

Luftföroreningar, astma och allergi hos barn Nya fynd från svenska studier Luftföroreningar, astma och allergi hos barn Nya fynd från svenska studier Göran Pershagen Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Bakgrund Luftföroreningar kan öka risken för luftvägssymtom

Läs mer

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav

Läs mer

Fakta om allergi EAACI Declaration 2011

Fakta om allergi EAACI Declaration 2011 EAACI förutspår att inom 15 år kommer mer än hälften av populationen i Europa lida av någon typ av allergi (baserat på epidemologiska trender) Referens: A European Declaration on Immunotherapy, European

Läs mer

Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete mellan Merck Sharp & Dohme AB (MSD AB) och Stockholms läns landsting

Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete mellan Merck Sharp & Dohme AB (MSD AB) och Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2014-06-04 LS 1403-0357 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 1 4-06- 1 7 0 0 0 1 6 ' Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete mellan Merck Sharp & Dohme AB

Läs mer

KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014 Björn Ställberg Gagnef vårdcentral Nationella programrådet Astma och KOL Identifierade insatsområden Nationella programrådet Astma och KOLinsatsområden för KOL Diagnostik,

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Svenskt kvalitetsregister för gallstenskirurgi och ERCP. Publicerad

Verksamhetsberättelse för Svenskt kvalitetsregister för gallstenskirurgi och ERCP. Publicerad 2012 Verksamhetsberättelse för Svenskt kvalitetsregister för gallstenskirurgi och ERCP Publicerad Målsättning: Registrets uppgift är att fortlöpande samla och analysera patientdata från Svensk sjukvård

Läs mer

Tarmflorabakterier och D-vitamin viktiga byggstenar för vår hälsa

Tarmflorabakterier och D-vitamin viktiga byggstenar för vår hälsa Tarmflorabakterier och D-vitamin viktiga byggstenar för vår hälsa Mjölksyrabakterierna Lactobacillus acidophilus NCFM och Bifidobacterium Lactis Bi-7 utgör tillsammans med D-vitamin viktiga beståndsdelar

Läs mer

The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis

The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis Avhandlingen försvarades den 28 nov 2014 Hamed Rezaei MD. PhD. Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Ledning av verksamhet fokus på forskning och evidensbaserat arbetssätt

Ledning av verksamhet fokus på forskning och evidensbaserat arbetssätt Ledning av verksamhet fokus på forskning och evidensbaserat arbetssätt Raija Tyni-Lenné, PT, PhD Verksamhetschef vid Karolinska Universitetssjukhuset Associated professor vid Karolinska Institutet 2 Solna

Läs mer

Konsultsjuksköterska inom barncancervård. Ulrika Larsson Barncancercentrum Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg

Konsultsjuksköterska inom barncancervård. Ulrika Larsson Barncancercentrum Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Konsultsjuksköterska inom barncancervård Ulrika Larsson Barncancercentrum Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Konsultsjuksköterskor Tidig kontakt med familjen Information Samordna psykosoc

Läs mer

Biosimilarer ur ett svenskt perspektiv. Bertil Jonsson Medical Products Agency

Biosimilarer ur ett svenskt perspektiv. Bertil Jonsson Medical Products Agency Biosimilarer ur ett svenskt perspektiv Bertil Jonsson Medical Products Agency Vad? Godkännande Visst det finns riktlinjer Riskhantering (RMP, PhV) Original och kopia Uppföljning i Sverige Spårbarhet PhV

Läs mer

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1 Mönster Ulf Cederling Växjö University UlfCederling@msivxuse http://wwwmsivxuse/~ulfce Slide 1 Beskrivningsmall Beskrivningsmallen är inspirerad av den som användes på AG Communication Systems (AGCS) Linda

Läs mer

Infectious Diseases - a global challenge

Infectious Diseases - a global challenge Infectious Diseases - a global challenge Clas Ahlm Department of Clinical Microbiology, Division of Infectious Diseases, Umeå University Swedish Conference on Infection Prevention and Control, Umeå April

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Love og regler i Sverige Richard Harlid Narkos- och Intensivvårdsläkare Aleris FysiologLab Stockholm

Love og regler i Sverige Richard Harlid Narkos- och Intensivvårdsläkare Aleris FysiologLab Stockholm Love og regler i Sverige Richard Harlid Narkos- och Intensivvårdsläkare Aleris FysiologLab Stockholm Driving in the USA Driving is the lifeblood of the United States. It fosters commerce, recreation and

Läs mer

Aktivering av signalen via TCR involverar många steg som måste stämma:

Aktivering av signalen via TCR involverar många steg som måste stämma: Aktivering av signalen via TCR involverar många steg som måste stämma: 1) TCR-MHC kontakt 2) Protein Tyrosin kinaser fosforilerar 10 ITAMs på CD3 och speciellt ζ. 3) Protein tyrosin kinas ZAP-70 binder

Läs mer

Konferens om Down syndrom - Dr Brian Skotko till Sverige

Konferens om Down syndrom - Dr Brian Skotko till Sverige Konferens om Down syndrom - till Sverige Varmt välkommen att ta del av inspirerande och uppdaterad information om Down syndrom 15-17 oktober 2013. I samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset och Habilitering

Läs mer

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska

Läs mer

Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital. Professor Ingemar Petersson. Stab forskning och utbildning SUS

Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital. Professor Ingemar Petersson. Stab forskning och utbildning SUS Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital Professor Ingemar Petersson Stab forskning och utbildning SUS Lessons from the past and visions for the future Systematic

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalité (HRQL) för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT)

Hälsorelaterad livskvalité (HRQL) för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT) Hälsorelaterad livskvalité (HRQL) för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT) Ulla Frödin Sjuksköterska, Hematologiska kliniken Linköping & doktorand IMH, Hälsouniversitetet, Linköping Handledare

Läs mer

SVK kurs Övre luftvägsproblem 3 nov 2014 2 dec 2014 1

SVK kurs Övre luftvägsproblem 3 nov 2014 2 dec 2014 1 SVK kurs Övre luftvägsproblem 3 nov 2014 2 dec 2014 1 V 45 Måndag 3/11 Tisdag 4/11 Onsdag 5/11 Torsdag 6/11 Fredag 7/11 8:30 10:00 Upprop/ presentation av kursen, fotografering 10:00 10:30 Kaffe Akuta

Läs mer

Exklusiv enteral nutritionsbehandling

Exklusiv enteral nutritionsbehandling Exklusiv enteral nutritionsbehandling Varför? Till vem? Vad använda? Hur göra? Exklusiv enteral nutritionsbehandling Tillförsel av en komplett nutritionslösning (oralt eller via nasogastrisk sond) samtidigt

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experiences and the effects of a case management intervention Ulrika Olsson Möller Paper I Prevalence and predictors of falls and dizziness in people

Läs mer

Forskningsstrategi Norra Stockholms psykiatri

Forskningsstrategi Norra Stockholms psykiatri Sida 1 av 7 Forskningsstrategi Norra Stockholms psykiatri Tänk stort, börja i det lilla, gå snabbt framåt Think big, start small, move fast Innovationcenter, Mayo Clinic Sida 2 av 7 Innehåll En vision

Läs mer

AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery)

AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery) --9 AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery) Inclusion -9 Prospective controlled nonrandomized Stockholm, Gothenburg, Malmö Surgery at Sahlgrenska, Gothenburg Gothenburg Malmö Stockholm Inclusion

Läs mer

BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER

BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER För forskarutbildningskursen Aktuell klinisk forskning Referat av Susanne Lindgren från Göteborgs läkaresällskaps seminarium 09-05-06 Föredragshållare: Professor Agnes Wold BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER Sammanfattning

Läs mer

Från student till docent

Från student till docent VECKAN 2015 Från student till docent Handlingsplan för att underlätta för medarbetare att göra en parallell klinisk och akademisk karriär. Mats Hammar, KK, Linköpig VECKAN 2015 Jävsdeklaration: Jag har

Läs mer

Prognos vid KOL FEV 1. Ålder. Frisk icke-rökare. Rökare med KOL RÖKSTOPP. Fortsatt rökning 100% 50%

Prognos vid KOL FEV 1. Ålder. Frisk icke-rökare. Rökare med KOL RÖKSTOPP. Fortsatt rökning 100% 50% Prognos vid KOL FEV 1 100% Frisk icke-rökare 50% Rökare med KOL RÖKSTOPP Fortsatt rökning Ålder Vincent van Gogh Läkemedelsbehandling vid KOL - behandlingsrekommendation Ett konsensusdokument från expertmöte

Läs mer

Kursbok: The immune system Peter Parham

Kursbok: The immune system Peter Parham T cells aktivering. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 6 Primary Immune response: First encounter of naive T cells with antigen on APC. This happens in the secondary lymphoid tissues. Priming

Läs mer

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap.

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap. Hur jag föreläser Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken Dialog/diskussion ställ frågor,

Läs mer

Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12

Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12 Demonstration driver English Svenska Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12 Beijer Electronics AB reserves the right to change information in this manual without prior notice. All examples in this

Läs mer

Pollen och päldjur. -bakgrund och klinisk applicerbarhet. Komponentanalys:

Pollen och päldjur. -bakgrund och klinisk applicerbarhet. Komponentanalys: Komponentanalys: Pollen och päldjur -bakgrund och klinisk applicerbarhet Jon Konradsen Barnläkare Lung och Allergimottagningen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Sensitization to food, pollen and perennial allergens

Läs mer

Normal och nedsatt hörsel

Normal och nedsatt hörsel Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns

Läs mer

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Åsa Assmundson Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Master of Public Health MPH 2005:31 Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

AroCell AB. Årsstämma. 18 maj 2016

AroCell AB. Årsstämma. 18 maj 2016 AroCell AB Årsstämma 18 maj 2016 MÄTER VAD SOM ÄR VIKTIGAST! TK 210 ELISA En Känslig och Specifik Biomarkör för Celltillväxt och Cellomsättning ATT FÖRBÄTTRA BESLUT UNDER CANCERBEHANDLING Individualiserade

Läs mer

Kliniskt forskningscentrum. Laborativ verksamhet

Kliniskt forskningscentrum. Laborativ verksamhet Kliniskt forskningscentrum Laborativ verksamhet Vid Kliniskt forskningscentrum (KFC) finns möjlighet att få laborativ hjälp i olika forskningsprojekt samt möjlighet för egen laborativ verksamhet. Laboratoriet

Läs mer

Flanksnitt som alternativ till linea-albasnitt vid ovariohysterektomi av tik

Flanksnitt som alternativ till linea-albasnitt vid ovariohysterektomi av tik Flanksnitt som alternativ till linea-albasnitt vid ovariohysterektomi av tik Marie Hansson Handledare: Elisabeth Persson Inst. för anatomi och fysiologi Bitr. handledare: Hilkka Nurmi-Sandh Inst. för kirurgi

Läs mer

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL KOL en folksjukdom Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en inflammatorisk luftrörs- och lungsjukdom som ger en successivt försämrad lungfunktion och på sikt obotliga lungskador. KOL är en folksjukdom

Läs mer

SVK kurs Övre luftvägsproblem 25 mars 2 maj 1

SVK kurs Övre luftvägsproblem 25 mars 2 maj 1 SVK kurs Övre luftvägsproblem 25 mars 2 maj 1 V 45 Tisdag 25/3 Onsdag 26/3 Torsdag 27/3 Fredag 28/3 8:30 10:00 Upprop/ presentation av kursen, fotografering Undersökningsteknik ingen/kursrum 4, B63 Seminarium:

Läs mer

Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör

Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör Johan Adler, läkare Hörsel- och Balanskliniken, B58 Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Lennart Johansson, Distriktsläkare

Lennart Johansson, Distriktsläkare Lennart Johansson, Distriktsläkare Yrsel på vårdcentralen Yrsel är den perfekta utmaningen för distriktsläkare. Yrsel är inte särskilt vanligt men viktigt symtom på vårdcentralen. Tips, trix och konster.

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

Palliativ strålbehandling. Björn Zackrisson

Palliativ strålbehandling. Björn Zackrisson Palliativ strålbehandling Björn Zackrisson Huvudsakliga indikationer Smärta av okomplicerad skelettmetastas Neuralgisk smärta vid skelettmetastasering Patologisk fraktur, ev. profylaktiskt Medullakompression

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

Cochleaimplantat för vuxna möjlighet för ökad oberoende

Cochleaimplantat för vuxna möjlighet för ökad oberoende Cochleaimplantat för vuxna möjlighet för ökad oberoende Elina Mäki-Torkko överläkare, docent Öron-, näs- och halskliniken, Universitetssjukhuset i Linköping Hörselnedsättning - konsekvenser Minskad autonomi

Läs mer

Deltog i 4a-studien, i övrigt inget att deklarera

Deltog i 4a-studien, i övrigt inget att deklarera Pär Gyllfors Allergolog, Med dr. Astma & Allergimottagningen vid S:t Görans sjukhus Deltog i 4a-studien, i övrigt inget att deklarera 1 House dust mite control measures for asthma ( Review) Gøtzsche PC,

Läs mer

Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi

Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi 1 Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi Svar på frågor som ställts av landstingsstyrelsen 1. Högspecialiserad vård Vilka är de huvudsakliga diagnosgrupper

Läs mer

Salmonella control in pig production in Sweden. Helene Wahlström, Zoonosiscenter, SVA

Salmonella control in pig production in Sweden. Helene Wahlström, Zoonosiscenter, SVA Salmonella control in pig production in Sweden Helene Wahlström, Zoonosiscenter, SVA s ZoonosCenter Historik salmonella Imp. Alvesta 9000 90 1:st 1:st salmonellaregulation SWEDISH SALMONELLA CONTROL PROGRAMMES

Läs mer

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden Kunskapslyftet Berndt Ericsson Sweden 2007-10-16 17 Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 1997-2002 Four important perspectives or aims Develop adult education Renew labour market policy Promote economic

Läs mer

Forskningsbokslut 2014

Forskningsbokslut 2014 HAND- & PLASTIKKIRURGISK KLINIK Forskningsbokslut 2014 Enhetschef/FoU-ansvarig: Mikael Wiberg Mail: mikael.pj.wiberg@umu.se Tfn: 070-576 06 52 Verksamhetschef: Per Wahlström Mail: per.wahlstrom@vll.se

Läs mer

Effekter av pälsdjursallergi på livskvalitet

Effekter av pälsdjursallergi på livskvalitet Effekter av pälsdjursallergi på livskvalitet Björn Nordlund Barnsjuksköterska och doktorand Astrid Lindgrens barnsjukhus och Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet Pälsdjursallergi

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Examensarbete Introduk)on - Slutsatser Anne Håkansson annehak@kth.se Studierektor Examensarbeten ICT-skolan, KTH

Examensarbete Introduk)on - Slutsatser Anne Håkansson annehak@kth.se Studierektor Examensarbeten ICT-skolan, KTH Examensarbete Introduk)on - Slutsatser Anne Håkansson annehak@kth.se Studierektor Examensarbeten ICT-skolan, KTH 2016 Anne Håkansson All rights reserved. Svårt Harmonisera -> Introduktion, delar: Fråga/

Läs mer

614 - Öron-näsa-hals I 1

614 - Öron-näsa-hals I 1 Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Installation av tekniska hörhjälpmedel i hemmet (förstärkt dörr, telefonoch brandlarmssignal, teleslinga till TV) egenansvar för vuxna (över 19 år). 614 Öronnäsahals I 1 Gäller

Läs mer

Tentamen 12/ Medicinsk Teknik Fördjupningskurs Implantat och biomaterial, 7E1112 (KTH), MTF003 (KI)

Tentamen 12/ Medicinsk Teknik Fördjupningskurs Implantat och biomaterial, 7E1112 (KTH), MTF003 (KI) Tentamen 12/3 2003 0900-1300 Medicinsk Teknik Fördjupningskurs Implantat och biomaterial, 7E1112 (KTH), MTF003 (KI) You may answer in Swedish or English. Namn:... Personnummer:.. Poäng:... Betyg:... Rättat

Läs mer

Institutionen för klinisk neurovetenskap. Sektionen för försäkringsmedicin

Institutionen för klinisk neurovetenskap. Sektionen för försäkringsmedicin Uppdaterad 2014-06-05 Sid 1 / 5 Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för försäkringsmedicin Livssituation och återgång i arbete efter bröstcanceroperation en prospektiv kohortstudie Syftet

Läs mer

Amyotrofisk lateralskleros (ALS) jakten på the Holy Grail

Amyotrofisk lateralskleros (ALS) jakten på the Holy Grail Amyotrofisk lateralskleros (ALS) jakten på the Holy Grail ALS Likemannstreff 26 mars 2014 Clas B. Johansson, Docent, af Jochnick fellow CMM, Karolinska Institutet, Jämtlands Läns Landsting Neurologiska

Läs mer

Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling?

Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling? Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling? Svenskt Bråckregister Pär Nordin Umeå -15 Förutsättning för kvalitetsutveckling Nyfiken på förbättring Ta reda på dina resultat Registrets

Läs mer

Kursbok: The immune system Peter Parham. Kapitel 5 Hela skall läsas och kunnas utom: Kapitel 5.5; Fig. 5.9 Kapitel 5.11 och 5.12

Kursbok: The immune system Peter Parham. Kapitel 5 Hela skall läsas och kunnas utom: Kapitel 5.5; Fig. 5.9 Kapitel 5.11 och 5.12 T-cellsutveckling. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 5 Hela skall läsas och kunnas utom: Kapitel 5.5; Fig. 5.9 Kapitel 5.11 och 5.12 Några viktiga punkter för att börja med: T celler: thymus

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället SNAC KONFERENS 28 april 2011 Stockholm Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället Laura Fratiglioni Multisjuklighet: ett svårfångat begrepp Fratiglioni L et al. Multipla hälsoproblem bland

Läs mer

Pre exam I PATHOLOGY FOR MEDICAL STUDENTS

Pre exam I PATHOLOGY FOR MEDICAL STUDENTS Pre exam I PATHOLOGY FOR MEDICAL STUDENTS 2003-11-04 Max 42 credit points Pass 27 credit points NAME:.. Good Luck! 1 Define metaplasia. Provide 3 clinical examples of common metaplastic changes. 4 p Vad

Läs mer

Kvalsterallergi. Eva Wikström Jonsson

Kvalsterallergi. Eva Wikström Jonsson Kvalsterallergi Eva Wikström Jonsson Biträdande överläkare, Docent Klinisk Farmakologi, Karolinska Solna Lung allergimottagningen, Karolinska Solna Medlem i Stockholms Läns Läkemedelskommittés expertråd

Läs mer

Normal och nedsatt hörsel

Normal och nedsatt hörsel Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns

Läs mer

NANOTOXIKOLOGI: OM MÖJLIGA HÄLSORISKER MED NANOMATERIAL

NANOTOXIKOLOGI: OM MÖJLIGA HÄLSORISKER MED NANOMATERIAL NANTXIKLGI: M MÖJLIGA HÄLSRISKER MED NANMATERIAL Prof. Bengt Fadeel Enheten för Molekylär Toxikologi Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Stockholm Nano: en nanopartikels storlek förhåller

Läs mer

Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Fettsyra metabolism

Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Fettsyra metabolism Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Allergistämman, Göteborg 2012 Karel Duchén Docent, Barnallergolog. Barn och ungdomskliniken Universitetssjukhuset i Linköping Fettsyra metabolism

Läs mer

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods.

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag BORIS dagen 20 Nov 2014 Methods Interview derived data (at 5 yrs) from Göteborg and Malmö AMOS

Läs mer

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Neuroendokrina tumörer Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Indelning av neuroendokrina Carcinoider Lunga Tunntarm

Läs mer

PsoReg (Register för Systembehandling av

PsoReg (Register för Systembehandling av PsoReg (Register för Systembehandling av Psoriasis), FAR14-047 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Registrets kortnamn Nummer

Läs mer

The road to Recovery in a difficult Environment

The road to Recovery in a difficult Environment Presentation 2010-09-30 The road to Recovery in a difficult Environment - a presentation at the Workability International Conference Social Enterprises Leading Recovery in Local and Global Markets in Dublin

Läs mer

Förfrågan om att delta i ett forskningsprojekt

Förfrågan om att delta i ett forskningsprojekt 1 Förfrågan om att delta i ett forskningsprojekt Ändtarmscancer: operation med stomi där anus lämnas kvar eller tas bort. (Hartmann eller Abdominoperineal excision med intersfinkterisk dissektion vid rektalcancer:

Läs mer

ASSESSMENT AND REMEDIATION FOR CHILDREN WITH SPECIAL EDUCATIONAL NEEDS:

ASSESSMENT AND REMEDIATION FOR CHILDREN WITH SPECIAL EDUCATIONAL NEEDS: ASSESSMENT AND REMEDIATION FOR CHILDREN WITH SPECIAL EDUCATIONAL NEEDS: THE ROLE OF WORKING MEMORY, COMPLEX EXECUTIVE FUNCTION AND METACOGNITIVE STRATEGY TRAINING Avdelningen för psykologi Mittuniversitetet

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

VSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi

VSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi VSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi Solida tumörsjukdomar hos barn och ungdomar 15-17 april 2015 i Strängnäs Gustaf Ljungman, doc, öl, barnonkolog gustaf.ljungman@kbh.uu.se Organisation

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2013-11-26 Kungälvs sjukhus Kungälv Kirurgkliniken Sjukhus Ort Klinik Susanne Tumlin Ekelund och Göran Felländer Inspektörer STRUKTUR A Verksamheten:

Läs mer

2011-09-15. I neutrofila celler så utgör calprotectin - 5 % av totala proteininnehållet - 60 % av proteininnehållet i cytoplasman

2011-09-15. I neutrofila celler så utgör calprotectin - 5 % av totala proteininnehållet - 60 % av proteininnehållet i cytoplasman Barnallergologi-sektionens höstmöte, Linköping 2011-09 09-15 Överläkare, Medicine doktor Barn och Ungdomsmedicinska kliniken/ Centrum för Klinisk Forskning Centrallasarettet, Västerås Karolinska Institutet,

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Primär ciliär dyskinesi (PCD) är en genetiskt orsakad defekt på cilier

Primär ciliär dyskinesi (PCD) är en genetiskt orsakad defekt på cilier Primär ciliär dyskinesi (PCD) är en genetiskt orsakad defekt på cilier Catarina Cramnert EM avd för klinisk Patologi i Lund Labmedicin Skåne catarina.cramnert@skane.se Ciliens uppbyggnad PCD Hur preparaten

Läs mer