Värmeåtervinning vid papperstorkning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Värmeåtervinning vid papperstorkning"

Transkript

1 Värmeåtervinning vid papperstorkning Undersökning av värmeåtervinningens och torkkåpans kondition vid pappersmaskinens torkparti utfört på SCA Packaging i Obbola Håkan Jonsson Civilingenjörsprogrammet i energiteknik vid Umeå universitets tekniska högskola. (löpnr. som tilldelas)

2 Sammanfattning Syftet med detta arbete var att studera papperstorkens luftomsättning och hur dess återvinning fungerar energimässigt. Utifrån undersökningen skulle det ges förslag till förändringar så att papperstorkens energikonsumtion minskas och ge en bättre energiåtervinning. Arbetet utfördes genom att identifiera alla luftflöden och mäta dess storlek och temperaturer. Energiutbytet i värmeväxlare i återvinningen undersöktes och ett antal rapporter gjorda av konsulter har lästs för att få en uppfattning om torkens kondition. Beräkningarna har gjorts i programmet Excel och förutom egna mätdata så har även loggade data som lagrats i SCA Packagings databas WinMops används för beräkningarna. De förslag som har kommit fram under arbetets gång är att de manuellt styrda spjäll som sitter i extraevakueringskanalerna bör bytas ut mot styrda spjäll. Denna åtgärd kan motiveras ur energisynpunkt men också ur brandsynpunkt. Vid en eventuell brand i torken så är det viktigt att kunna strypa syretillförseln för att förhindra att branden får fart och sprider sig. En annan energisparande åtgärd är att styra luftomsättningen av torken med hjälp av varvtalsreglering av fläktarna och på så sätt spara både el och värme. Denna åtgärd får till följd att avluften från torken har en högre relativ fuktighet vid låg produktionstakt vilket gör att återvinningen blir effektivare när kondensering i värmeväxlare kan ske. Lokalt höga lufthastigheter inne i torken kan blåsa av pappersbanan vid låga produktionsvikter och det kan undvikas om luftomsättningen styrs. Två alternativ har presenterats i rapporten, en varvtalsreglering av befintliga anläggningen och en helt ny anläggning. En varvtalsreglering av befintlig anläggning ger ovanstående fördelar men det är oklart om den kan utnyttjas fullt ut på grund av anläggningens kondition. En helt ny anläggning skulle ge ovanstående fördelar och dessutom kan varmt processvatten produceras till pappersmaskinen. Brist på varmt processvatten kommer att uppstå när en ny tvättpress installeras i fiberlinjen på massabruket. För att utnyttja energibesparingen maximalt som en ny tvättpress ger rekommenderas att investering i en ny återvinning samordnas med tvättpressen. II

3 Abstract The purpose of this investigation was to study the air- and energy exchange in the dryer of paper machine in order to reduce the energy costs and recycle more energy then they do today. The work was done by identifying temperatures, moist and sizes in all airflows around the hood and exchangers. Energy efficiency in the exchangers was calculated and several reports from consultants have been studied to get a picture of the condition of the hood. The calculations were done in Excel. Except own collected data, data from SCA Packagings database WinMops have been used in the calculations. One proposal is to install dampers in two air channels in order to minimize unwanted ventilation. This will save much energy and it will improve the air exchange in the hood. The dampers will also be beneficial in case of a fire. Another proposal is to control the air exchange by steering the revolutions of fans in the dryer section in order to save both electrical and heating energy. The heat exchange will improve in the exchangers if the air is moister. A slower air exchange will also eliminate problems with strong breezes in the hood. The breezes can blow of the sheet in production of thin paper in the wet end of the dryer. Controlling the air exchange in the existing air exchanger s gives this benefits, but it is unclear if it will work so well because the exchangers are old and in a bad condition. If a new system is installed it is possible to recycle more energy in shape of hot water C. It will be a lack of hot water when a new fibre washing press is installed after the digester. The recommendation is to coordinate this two investment s in order to save energy. III

4 Innehållsförteckning 1 INLEDNING BAKGRUND FÖRETAGETS MÅL METOD TEORI TORRHALT, FUKTHALT OCH FUKTKVOT GASERS VOLYM BEROENDE PÅ TEMPERATUR FUKTIG LUFT KONDENSATION VÄRMEVÄXLARE Medströmsväxlare, Motströmsväxlare och Korsströmsväxlare Tubvärmeväxlare Analys av Värmeväxlare, NTU-metoden T lm -metoden TURBULENT FLÖDE I CIRKULÄRA TUBER FLÖDE ÖVER TUBER FLÄKTAR Likformighet Fläktdiagram PAPPERSTILLVERKNING ALLMÄNT MÄLDBEREDNING PAPPERSMASKIN Ånglådor TORKNING AV PAPPER TEMPERATURPROFIL I MASKINRIKTNINGEN TORKLUFT ÅNG OCH KONDENSATSYSTEM ÅNGGRUPPER KONDENSAT I TORKCYLINDRAR TORKVIROR ALTERNATIVA TORKMETODER KONVEKTIONSTORKNING FLÄKTTORK BESTRYKNINGSTORKAR YANKEECYLINDER CONDEBELT TORKNING ELEKTROMAGNETISK TORKNING KALANDRERING SCA PACKAGING OBBOLA AB PAPPERSMASKIN TORKEN VÄRMEÅTERVINNINGENS UTFORMNING IV

5 6.4 GLYKOLSYSTEM OCH ALLMÄNVENTILATION AV PAPPERSBRUKET VÄRMEÅTERVINNINGENS KONDITION NUVARANDE DRIFTSÄTT MÄTNINGAR AV ÅTERVINNING SYFTE Luftflöden Resultat flöden Analys av mätta luftflöden GLYKOLFLÖDET TEMPERATURER VÄRMEÅTERVINNING FÖRSTA MÄTSERIEN I ÅTERVINNINGEN SYFTE RESULTAT ANALYS AV FÖRSTA MÄTSERIEN MÄTSERIE 2. PÅVERKAN PÅ ÅTERVINNINGEN AV ÖPPNA EXTRAEVAKUERINGSSPJÄLL SYFTE METOD RESULTAT ÖVRIGA FÖRDELAR MED STÄNGDA EXTRAEVAKUERINGSSPJÄLL MÄTSERIE MED STÄNGDA EVAKUERINGSSPJÄLL SYFTE RESULTAT ANALYS AV MÄTSERIE STÄNGDA SPJÄLL BEHOVSSTYRD VENTILATION AV TORK SYFTE METOD RESULTAT ANALYS VARVTALSREGLERING Ekonomi Effekt på fläkt av höjd lufttemperatur Analys av luft/luft-värmeväxlare vid förändrade flöden BEGRÄNSANDE FAKTORER VID BEHOVSSTYRD VENTILATION Lokalt hög relativ fuktighet Värmeåtervinningens status METSOS FÖRSLAG PÅ ÅTERVINNING OFFERT Luft/luft-värmeväxlare Glykolvärmeväxlare Processvattenvärmeväxlare EFFEKTER AV EN NY ÅTERVINNING ANDRA FÖRSLAG TILL OMBYGGNAD AV TORK VAC ROLL SLUTSATS V

6 15 REFERENSER BILAGOR...I Bilaga 1; IX-diagram...I Bilaga 2; Använda mätinstrument... II Bilaga 3; Mätserie, effekt av stängda spjäll... III Bilaga 4; Mätserie återvinning med stängda spjäll... VI Bilaga 5; Underlag för besparing vid minskad luftomsättning...x Bilaga 6; Ritning över ett återvinningstorn... XI Bilaga 7; Fläktkurvor... XII Bilaga 8; Fukthalt i fickor mellan valsar i tork...xiv Bilaga 9; Offert ny återvinning... XV VI

7 1 Inledning 1.1 Bakgrund Den största enskilda energiförbrukaren i en pappers- och massafabrik är torkpartiet efter pappersmaskinen. Syftet är att identifiera pappersbrukets energiflöden för luftomsättningen. En ingående energianalys ska göras runt torkpartiet och dess luftomsättning. Torkpartiet är för närvarande en begränsande faktor av olika orsaker för produktionen. Torkpartiet har en värmeåtervinningsanläggning som är byggd Efter olika reparationer och ombyggnationer är det osäkert om den fungerar optimalt. 1.2 Företagets mål Företagets långsiktiga mål har varit att öka produktionen från ton per år till ton per år. De senaste åren har dessa planer legat på is på grund av att konjunkturen har varit dålig men nu ser företagsledningen positivt på den igen. En viss skillnad på produktionsriktningen har dock aviserats. Produktionen av lätta ytvikter skall öka och en liner av bättre kvalitet skall tillverkas (Öhgren) 1. Det innebär att, för att bibehålla produktionen på ton per år, måste hastigheten på maskinen öka. Torkkapaciteten blir ett mindre problem då lägre ytvikter kräver mindre torkkapacitet. En önskan har funnits om att förlänga torken på grund av problem med att hinna torka pappersbanan vid höga ytvikter. Om produktionsinriktningen förändras så kommer behovsstyrd ventilation av kåpan att bli mera intressant ur både produktionssynpunkt och energibesparingssynpunkt och en förlängning av torken blir inte lika intressant i första skedet. 1.3 Metod Aktuella flöden och temperaturer har mätts för luft och även relativ fuktighet när dessa har varit intressanta ur energisynpunkt. Det har gjorts en del mätningar och genomgångar på torkpartiet av konsulter under årens lopp och en del av dessa används i detta examensarbete. Programmet Excel har använts till de flesta beräkningarna vid analysen. Programmet WinMOPS är ett program som kontinuerligt loggar mätvärden till en databas från olika mätpunkter i fabriken och en del mätvärden är tagna från denna databas. 1 Olof Öhgren, Processingenjör SCA Packaging Obbola, April

8 2 Teori 2.1 Torrhalt, fukthalt och fuktkvot När man pratar om fukt i material så förekommer de tre termerna torrhalt (TH), fukthalt (FH) och fuktkvot (FK) (Fellers & Norman 1996, s.27). Torrhalt är identisk med materialkoncentrationen (C) och den beräknas som: Ts( kg) C (%) = 100 = TH (%) (1) Ts( kg) + Vatten( kg) där Ts står för torrsubstans. Fuktkvot betecknar förhållandet mellan mängden vatten och mängden torrsubstans. Det beräknas som: Vatten( kg) FK = (2) Ts( kg) Fukthalt definieras som mängden vatten i förhållande till mängden torrsubstans plus vatten Det beräknas som: Vatten( kg) FH (%) = 100 (3) Ts( kg) + Vatten( kg) 2.2 Gasers volym beroende på temperatur Många gaser och ångor kan i tekniska sammanhang betraktas som ideala gaser (Nygaard 1986, s.31). För en ideal gas gäller: pv = nrt (4) där p är absolut tryck (Pa), V är gasens volym (m³), n är antal mol av gasen som finns, R är den allmänna gaskonstanten (R = 8,314 J/mol K) och T är temperaturen (K). Detta samband kallas för allmänna gaslagen. Den specifika värmekoefficienten (Cp) anges alltid i joule per kg och den är relativt konstant över ett stort temperaturintervall för de flesta gaser. I tabellverk hittas vilken densitet olika gaser har vid en viss temperatur. För att beräkna densiteten vid en viss temperatur som avviker från tabellens temperatur och tryck kan denna ekvation användas: Tref p2 ρ T 2 = ρtref (5) T p 2 ref där ρ 2 är densiteten vi den aktuella temperaturen (kg/m³), ρ ref är densiteten vid referenstemperaturen (kg/m³), T ref är temperaturen som återfinns i tabell (K) och T 2 är den aktuella temperaturen (K). Desamma gäller för p (Pa) som för temperaturen. Denna ekvation gäller för ideala gaser med en godtagbar noggrannhet. 2.3 Fuktig luft Förändringar av fuktig lufts tillstånd kan beskrivas med hjälp av ett i-x diagram, (Bilaga 1) där x-axeln representerar luftens fuktkvot x (kg vattenånga per kg luft) och y-axeln representerar luftens entalpi (kj/kg torr luft) (Fellers & Norman 1996, s ). Den absoluta mängden vattenånga kan vid en given temperatur inte överstiga ett maximalvärde. Överskrids detta värde så kondenserar vattenångan. Vattenånga i luft är färglös och när man 2

9 ser att det är ånga i luften så är det i själva verket vatten som har kondenserats till små vattendroppar. Relativ fuktighet (RH) brukar anges i procent. Det är ett värde som beskriver hur stor del vattenånga av det maximala värdet som kan bäras i luften innan kondensering sker vid en viss temperatur. Begreppet våt temperatur förekommer ofta i litteratur. Temperaturen mäts när kulan på termometern hålls våt (Nygaard 1986, s.43). Förutsatt att en tillräcklig mängd luft strömmar runt termometern så kommer det att avdunsta en viss mängd vatten från termometerkulan. I gränsskiktet mellan vattnet och luften kommer luften att vara mättad och därmed ha en lägre temperatur. Om luften är helt mättad kommer den våta och torra temperaturen att sammanfalla. Om den våta och den torra temperaturen är kända så kan man gå in i ett i-x diagram och avläsa en relativ fuktighet, oftast betecknad ϕ i diagrammen. Om skalan för våt temperatur inte är inritad så används maximalt partialtryck för vattenånga vid våt och torr temperatur. partiellt ångtryck ϕ = (6) max ångtryck där maximalt partiellt ångtryck för våt termometer sätts i täljaren och maximalt partiellt ångtryck för torr termometer i nämnaren. Ett annat sätt att åskådliggöra hur mycket fukt som luften kan bära med sig vid en viss temperatur är att titta på hur mycket vattenånga som kan finnas i 1 m³ mättad luft (Figur 1). Vatten per volym vattenmättad luft Ånga (g/m³) Temperatur ( C) Figur 1. Maximal upptagningsförmåga av vattenånga i mättad luft beroende av luftens temperatur (Nording&Österman 1999 s.40). Det kan vara en fördel att ha det synsättet då temperaturen kan variera från fall till fall, men fläktar i ventilationssystem pumpar lika många m³/s oberoende av temperatur och luftfuktighet. (Se avsnitt om fläktar). 3

10 2.4 Kondensation När man har värmeöverföring med kondensation från fuktig luft så fås ett avsevärt högre värmeövergångstal än för torr luft. Följande tabell visar ungefär hur mycket större h-värdet kan bli vid fuktighetsmättad luft och små temperaturdifferenser. (Nygaard 1986, s106) Tabell 1 Daggpunkt och värmeövergångstalets förändring när fuktig luft kondenserar vid atmosfärstryck (Nygaard 1986, s106). Daggpunkt C h-våt/h-torr Luft som kondenserar, avger en stor mängd energi. Figur 2 beskriver hur mycket energi per grad som finns i en kubikmeter fuktig luft. Energi i 1 m³ luft, 90 C med 45% Luftfuktighet Energi per grad sänkning (kj) Temp ( C) Figur 2 Energi per grad i en kubikmeter luft som ursprungligen håller 90 och en relativ fuktighet på 45%. Volymen kommer att krympa under avsvalning. I denna graf är massan densamma under avsvalningsförloppet. I figuren så syns det tydligt att det finns mycket mera energi att hämta när kondensation inträffar. I detta fall så är kondenseringspunkten ca 70 C. 4

11 2.5 Värmeväxlare Värmeväxlare används till att ta vara på energi i form av värme i en fluid och föra över den till en annan fluid. Det finns olika skäl till detta. Den vanligaste orsaken är att man inte vill blanda de olika fluiderna då den ena är förorenad på något sätt. Ett exempel är ventilation av luft i lokaler. Syftet med ventilationen är ventilera ut luft som har en hög koldioxidhalt eller hög luftfuktighet. Energin i luften kan då överföras till den luft som ska ersätta den utgående luften för att minska energiförbrukningen och samtidigt uppnå syftet. I dessa värmeväxlare måste en fysisk barriär finnas i form av någon vägg för att skilja de båda fluiderna åt men det finns applikationer där fluiderna hålls åtskilda på ett naturligt sätt av gravitationen. Värmeväxlare kategoriseras genom att titta på flödesriktningar för fluiderna och konstruktion. Här nedan kommer förklaringar till en del termer som förekommer när det talas om värmeväxlare Medströmsväxlare, Motströmsväxlare och Korsströmsväxlare För medströmsväxlare så är båda flödena parallellt med varandra i samma riktning dvs den kalla fluiden och den varma fluiden går in i växlaren i samma ände (figur 3). I en motströmsväxlare så är flödena parallellt med varandra men i motsatt riktning dvs den kalla fluiden och den varma fluiden gå in i värmeväxlaren i motsatta ändar. Figur 3. Principskiss för medstömsväxlare (A) och motströmsväxlare (B). En korsvärmeväxlare går den kalla fluiden i kors mot den varma fluiden. (figur.4) Figur 4. Principskiss korsvärmeväxlare med båda flöden omixade (a) och där ett flöde mixat och den anda omixad (b) (Incropera & DeWitt 2002 s.643) Det är vanligt att skilja på mixade och ej mixade flöden. För ej mixade flöden går fluiden i kanaler genom växlaren och det blir då ett jämt fördelat flöde genom växlaren. För mixade flöden så styrs inte flödet och kan då få ett ojämnt flöde genom växlaren. Det är vanligt att ett av flödena är ej mixad och den andra är mixad i en korsvärmeväxlare. Vilken konstruktion 5

12 som väljs beror på vilken verkningsgrad man vill uppnå, vilka fluider som energin växlas mellan och vilket rengöringsbehov av växlaren som finns Tubvärmeväxlare En annan vanlig typ av värmeväxlare är tubvärmeväxlare och den enklaste formen är den som visas i figur 5. Bafflar är ofta installerade för att öka turbulensen och korsflödet i värmeväxlaren. Figur 5 Principskiss tubvärmeväxlare där flödet passerar endast en gång genom växlaren (single-pass) (t.v.). Det förekommer också att flödet passerar genom växlaren flera gånger (multi-pass) (t.h.). (Incropera & DeWitt 2002 s.643) Det finns också varianter där en eller båda fluiderna går två eller flera gånger genom växlaren för att öka verkningsgraden. En speciell, viktig grupp av värmeväxlare är de som har en överföringsyta som är större än 700 m²/m³. De kallas för kompakta värmeväxlare (Compact heat exchangers). De här värmeväxlarna har en kompakt struktur av flänsar på rör eller väggar och används ofta när minst en av fluiderna är en gas) (Incropera & DeWitt 2002 s.643) Analys av Värmeväxlare, NTU-metoden Ett kraftfullt verktyg för att analysera en värmeväxlares effektivitet är NTU-metoden (Incropera & DeWitt 2002 s ). NTU står för number of heat transfer units och kan översättas till värmeväxlarens termiska längd och är dimensionslös. Den är definierad som: UA NTU (7) C min där U står för växlarens övergångskoeffient (W/m²K), A är växlarens area (m²) och C min definieras som: C min = min( C c, Ch ) (8) där C c är det kalla flödet genom växlaren (kg/s) multiplicerat med fluidens specifika värmevärde c p (J/kg K) och C h är motsvarande för varma flödet. 6

13 Det är logiskt att definiera värmeväxlarens effektivitet som: q ε = (9) eller q max C ( Th, i Th, o ) ( T T ) ( Tc, o Tc, i ) ( T T ) h c ε = = (10) C min h, i c, i där de olika temperaturerna visas i figur 6 för en värmeväxlare. C C min h, i c, i Figur 6 En förenklad bild på hur temperaturen (T) förändras genom en motströms värmeväxlare. Indexbeteckningar i figuren står för följande, i står för in, o för out, c för cold, h för hot och m& för massflöde. För olika konfigurationer har empiriska samband tagits fram för ε och NTU och här är några sådana för korsvärmeväxlare. C min mixad och C max omixad: 1 ε = 1 exp( Cr { 1 exp[ Cr ( NTU )]}) (11) och 1 NTU = ( C r ) ln( 1 ε ) + 1 (12) där C C min r = (13) C max Båda flödena omixade: 1 0,22 0,78 ε = 1 exp ( NTU ) { exp[ Cr ( NTU ) ] 1} (14) Cr I figur 7 kan man se hur effektiv olika flödesalternativ är beroende på konstruktion och massflöden som finns. 7

14 Figur 7 (T.v.) En graf där det kan utläsas hur effektiv en värmeväxlare är om man känner flödenas storlek och NTU för omixade flöden. (T.h.) En graf för en omixad och ett mixat flöde. Förhållandet varierar beroende på vilka flöden som finns på den kalla och den varma sidan. För båda flödena omixade (t.v) så gäller kvoten C min /C max. Om ena flödet är omixat och det andra är mixat så gäller C mix /C unmix (t.h.). Ett annat sätt att se en värmeväxlares effektivitet är att titta på temperaturverkningsgrad. Om det är det kallare flödet som är intressant så definieras verkningsgraden som: Tc, o Tc, i η in = (15) T T h, o c, i Oftast är det intressant att få en så hög temperatur som möjligt för det kallare flödet men det kan finnas situationer där en temperaturverkningsgrad för det varma flödet är intressant: Th, i Th, o η out = (16) T T h, o c, i T lm -metoden Ett sätt att analysera värmeväxlare är den logaritmiska medeltemperaturdifferensmetoden (Incropera & DeWitt 2002 s ). Medeltemperaturdifferensen beräknas som: T2 T1 T lm = (17) ln T T ( ) 2 1 där T beräknas enligt figur 6 för motströmsväxlare. För medströmsväxlare så byter ena flödet riktning i figuren. Då kan energiflödet beräknas som: q = UA (18) T lm För korsströmsvärmeväxlare så måste ekvationen modifieras något och införa en faktor F. Då får ekvationen utseendet: q = UA F (19) T lm CF där T lm CF står för den logaritmiska medeltemperaturdifferensen för korsvärmeväxlaren. 8

15 Faktorn F är en empirisk faktor och ser lite olika ut beroende på vilka förutsättningar som är vid den aktuella växlaren (figur 8). Figur 8. Beräkning av korrektionsfaktorer för korsvärmeväxlare. Till vänster är båda flödena omixade och till höger så är ena flödet omixat och det andra mixat. Här beräknas två parametrar för att kunna avläsa faktorn F. P som är en temperaturverkningsgrad för inkommande flöde på x-axeln och R som visar kvoten mellan temperaturdifferensen för det kalla flödet och det varma flödet som är inritat i diagrammet. 2.6 Turbulent flöde i cirkulära tuber För att beräkna värmeöverföringstalet, h i ett cirkulärt rör finns ett antal empiriska samband framtagna (Incropera & DeWitt 2002 s.491). För ett cirkulärt rör med ett turbulent flöde så kan den beräknas med dessa samband: n NuD = 0.023ReD Pr (20) där Re D står för Reynolds tal för rör, Pr är Prantl s tal och n = 0,4 för uppvärmning (T s >T m ) och n = 0,3 för kylning. Detta empiriska samband gäller för: 0.7 Pr 160 ReD L D 10 där L står för rörets längd och D för rörets diameter. Nusselt s tal i sin tur beräknas som: hd Nu D = (21) k där k står för fluidens värmeledningsförmåga och h är värmeöverföringstalet mellan fluiden och röret 9

16 2.7 Flöde över tuber För att bestämma ett genomsnittligt värmeöverföringstal h när en fluid strömmar över en samling tuber så har ett empiriskt samband tagits fram och det är: Nu D = 1.13C Re m 1 D, max Pr 1 3 N L 10 (22) 2000 < ReD,max < Pr 0.7 där N L står för antal rader, m och C 1 avläses i tabell 2 och är beroende på vilket avstånd det är mellan rader och kolumner i tubbanken (Incropera & DeWitt 2002 s.419). Tabell 2 Tabell för tuber i en rak linje. S T står för avståndet mellan centrum av två tuber tvärs fluidens strömningsriktning och S L står för avståndet mellan centrum av två tuber längs fluidens strömningsriktning. C 1 och m är koefficienter som används för beräkningar i ekvation 22. S T /D S T /D 1,25 1,50 2,0 3,0 S L /D C 1 m C 1 m C 1 m C 1 m 1,25 0,348 0,592 0,275 0,608 0,100 0,704 0,0633 0,752 1,5 0,367 0,586 0,250 0,620 0,101 0,702 0,0678 0,744 2,0 0,418 0,570 0,299 0,602 0,229 0,632 0,198 0,648 3,0 0,290 0,601 0,357 0,584 0,374 0,581 0,286 0,608 För att beräkna Re D,max måste V max beräknas och det beräknas som: ST Vmax = V (23) ST D där S T står för avståndet mellan centrum av två tuber tvärs fluidriktningen, D är tubens diameter och V är fluidens hastighet innan tubbanken. 2.8 Fläktar Fläktars huvuduppgift är att transportera gaser. För att en transport ska komma till stånd så måste mekaniskt arbete tillföras via fläktaxeln. Gasens tillståndförändring uttrycks vid fläktar som en totaltrycksökning. Fläktar arbetar med så små tryckstegsökningar så förloppet kan anses som inkompressibelt ur strömningstekniskt synpunkt (Gustafson 1999 Fläktar s.3). Det innebär att volymflödet är oberoende av gasens densitet Likformighet Vid jämförelse mellan två likformiga fläktar, som arbetar med likformiga hastighetstrianglar, kan likformighetssambanden skrivas som, om lika verkningsgrad antas: 2 2 p o = konst n D (24) 3 Q = konst n D där Q står för volymflödet (m³/s), n för fläktens varvtal, D för fläkthjulets diameter och po för totaltrycksökningen över fläkten. 10

17 För en och samma fläkt så är D konstant och kan då elimineras och då fås: 2 p o = konst n (25) Q = konst n Den nyttiga effekten P n är för en fläkt: po po Pn = m& = ρ Q = Q po (26) ρ ρ där m&står för massflödet och ρ för gasens densitet. Om man vill se hur en varvtalsändring av en fläkt förändrar effektbehovet så kan sambanden utnyttjas mellan ekvationerna ovan och får då: 3 P n = konst n (27) Om man vill beräkna vad ett ändrat luftflöde betyder för effekten i ett installerat system: 3 P n = konst Q (28) där konstanten kan tecknas som pu konst = (29) 3 Qu där P u är den ursprungliga effekten och Q u är den ursprungliga volymflödet Fläktdiagram Av tradition så redovisas alltid fläktars prestandakurvor för densiteten 1,20 kg/m³ (motsvarar ungefär 1 bar och 15 C). För att kunna använda fläktdiagrammen vid avvikande densitet finns följande regel: Volymflöde i diagram = Verkligt flöde Axelvarvtal i diagram = Verkligt varvtal Tryckökning i diagram -> Korrigeras map densitet Axeleffekt i diagram -> Korrigeras map densitet Eller uttryckt i symboler: Q = Q n d d p ρ P ρ d d = n d d = v v pv = ρ P ρ v v v (30) 11

18 3 Papperstillverkning allmänt För att få en förståelse för vad som styr torkning av papper måste man känna till hur en pappersmaskin fungerar ur ett energiperspektiv. Torkningen av papper är i särklass den mest energikrävande enskilda process vid papperstillverkning och energiförbrukningen är beroende hur väl vattnet pressas ur pappersbanan innan den går in i torken. 3.1 Mäldberedning I mälderiet i ett pappersbruk så spädes den inkommande massan med bakvatten (returvatten från andra processer) till 3-4 % koncentration och mals i kvarnar (Nygaard 1986, s.231). Malningen görs för att ge önskade styrke och kvalitetsegenskaper. Den färdiga mäldblandningen späds ut ytterligare med bakvatten till 0,5-1 %, vid mjukpapperstillverkning ännu lägre innan mälden silas och avluftas. Därefter går mälden in i inloppslådan i pappersmaskinen för att spridas ut på en duk, så kallad vira. 3.2 Pappersmaskin Pappersbanan formas i pappersmaskinens viraparti. Det mesta av det vatten som tillförs virapartiet med mälden, normalt ca 97%, dräneras genom en eller flera viror(nygaard 1986, s.237). Därefter följer presspartiet där ytterligare 2% pressas ur pappersbanan. Återstående ca 1% måste torkas bort. Före torkpartiet så har pappersbanan en torrhalt på ca 35-45%. En huvudpunkt för en god värmeekonomi är att pressa så mycket vatten som möjligt ur pappersbanan utan att uppoffra för mycket elenergi innan torken. Presspartiet utformas lite olika beroende på vilken produkt som tillverkas. Det är dock inte möjligt att sträva mot en optimal torrhalt utan att beakta pressningens inverkan på vissa pappersegenskaper. Pressning till ökad torrhalt medför normalt en ökad arkdensitet och minskad böjstyvhet. Detta begränsar optimal presstorrhalt speciellt för kartongprodukter Ånglådor Ånglådor i presspartiet ger högre torrhalt på pappersbanan i torkpartiet (Nygaard 1986, s.240). För en maskin som är torkpartibegränsad är den högre torrhalten av stort värde eftersom produktionen kan ökas. Högre torrhalt ger högre våtstyrka i pappersbanan medan en högre temperatur ger lägre våtstyrka. Normalt ger ånglådan en positiv effekt med färre banbrott som följd. När torrhalten ökar så minskar energiförbrukningen för torkprocessen. Dock förbrukar ånglådan energi och om det totalt blir en bättre värmeekonomi varierar från fall till fall. 4 Torkning av papper Gemensamt för alla torkprocesser är att vatten eller en annan vätska avlägsnas genom avdunstning (Nygaard 1986, s.243). Till följd av vattnets höga ångbildningsvärme blir torkprocessen mycket energikrävande. Det strävas efter en så låg energiförbrukning per enhet produkt som möjligt. När det gäller torkning så efterstävas en så låg energiförbrukning per enhet avdunstad vätska. I det flesta torkprocesser sker avdunstningen i en atmosfär av luft vilket är till en nackdel värmeekonomiskt. Den avdunstade vätskan tas upp av luften och förs bort från torken med denna. Avgående våtluftstemperatur är oftast högre än den tillförda torra luftens temperatur och det medför att det går åt energi för att värma upp luften. Så lite luft som möjligt bör användas till torkprocessen men då stiger daggpunkt och våtluftstemperatur. 12

19 Fuktigt torkgods fungerar ungefär som en våt termometer och det innebär att temperaturen på torkgodset stiger och i vissa fall är inte detta önskvärt. Den drivande kraften för vattenavgången från papperet i torkpartiet är differensen mellan ångtrycket på papperets yta och i omgivande luft (Fellers & Norman 1996, s.225). Det innebär att om omgivande luft är tillräckligt torr så torkar papperet redan i rumstemperatur även om det går långsamt. En ökad torkhastighet kan uppnås om pappersbanan värms så att ångtrycket i papperets yta ökar. Samtidigt måste torkluftens fukthalt begränsas genom tillförsel av ny torr luft. Med hjälp av en torkkåpa hålls torkluften avskiljd från omgivningens luft. Papperets slutgiltiga egenskaper bestäms i hög utsträckning av hur papperet behandlas mekaniskt och termiskt och därför måste torkförloppet utformas med speciell hänsyn till de önskade slutegenskaperna på produkten. 4.1 Temperaturprofil i maskinriktningen I torkpartiets början sker en uppvärmning av banan, och denna genomförs med en relativt låg cylindertemperatur för att undvika att fiber bränns fast på cylinderytan (Fellers & Norman 1996, s.235). Cylinderytan får dock inte vara för kall så att den rostar pga. fuktutfällning. I nästa fas sker en förångning av vattnet mellan fibrerna och cylindertemperaturen höjs för ökad energitillförsel till papperet. Papperet antar i denna fas en närmast konstant temperatur och den temperaturen är den våta termometerns temperatur. I torkningens slutskede finns inte något fritt vatten mellan fibrerna och banans temperatur kan då höjas. Värmeöverföringstalet mellan cylinder och bana sjunker och därmed också avdunstningshastigheten. Avslutningsvis så sänks banans temperatur med hjälp av kylcylindrar före upprullning på en tambour. 4.2 Torkluft Energiförbrukningen för torkluften består dels i förvärmning av luft och dels av fläktenergi för transport av luften genom torken (Fellers & Norman 1996, s.229). Vid hög förvärmningstemperatur så kan fuktkvoten hållas hög vilket medger låga luftflöden. Vid höga luftflöden så kan förvärmningsenergin begränsas. Fördelning mellan förvärmningsenergi och transportenergi kan alltså ses som ett optimeringsproblem. Lokalt höga hastigheter på luften i torken kan dock orsaka en instabil pappersbana med problem i produktionen som följd. (Metso 2003 s.9). 4.3 Ång och kondensatsystem I integrerade massa-papperbruk utnyttjas fördelarna med ett gemensamt ångsystem. (Fellers & Norman 1996, s.235). Ångpannan kan vara en sodapanna som används för att förbränna den i massabruket använda kokvätskan och återvinna de ingående kemikalierna. Man kan använda tilläggseldning i separat panna av i första hand bark och vedrester och i andra hand olja eller kol. Den ånga som genereras matas en ångturbin av mottryckstyp. Ånga kan tappas från turbinen i olika trycknivåer. Den producerade elenergin kan täcka brukets behov medan avtappningsångan används till kokning av massan och torkning av papperet. Vid ett integrerat bruk för tillverkning av mekanisk massa och papper så finns ingen sodapanna. Här finns istället raffinörer (massakvarnar) som ur ångsynpunkt kan liknas vid elångpannor. De mekaniska förlusterna genererar nämligen ånga som kan utnyttjas till att torka papper. 13

ERMATHERM CT värmeåtervinning från kammar- och kanaltorkar för förvärmning av uteluft till STELA bandtork. Patent SE 532 586.

ERMATHERM CT värmeåtervinning från kammar- och kanaltorkar för förvärmning av uteluft till STELA bandtork. Patent SE 532 586. 2012-08-23 S. 1/4 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 Bankgiro: 5258-9884 ERMATHERM

Läs mer

a) Vi kan betrakta luften som ideal gas, så vi kan använda allmänna gaslagen: PV = mrt

a) Vi kan betrakta luften som ideal gas, så vi kan använda allmänna gaslagen: PV = mrt Lösningsförslag till tentamen Energiteknik 060213 Uppg 1. BA Trycket i en luftfylld pistong-cylinder är från början 100 kpa och temperaturen är 27C. Volymen är 125 l. Pistongen, som har diametern 3 dm,

Läs mer

ENERGIPROCESSER, 15 Hp

ENERGIPROCESSER, 15 Hp UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Mohsen Soleimani-Mohseni Robert Eklund Umeå 10/3 2012 ENERGIPROCESSER, 15 Hp Tid: 09.00-15.00 den 10/3-2012 Hjälpmedel: Alvarez Energiteknik del 1 och 2,

Läs mer

PTG 2015 Övning 4. Problem 1

PTG 2015 Övning 4. Problem 1 PTG 015 Övning 4 1 Problem 1 En frys avger 10 W värme till ett rum vars temperatur är C. Frysens temperatur är 3 C. En isbricka som innehåller 0,5 kg flytande vatten vid 0 C placeras i frysen där den fryser

Läs mer

Lite kinetisk gasteori

Lite kinetisk gasteori Tryck och energi i en ideal gas Lite kinetisk gasteori Statistisk metod att beskriva en ideal gas. En enkel teoretisk modell som bygger på följande antaganden: Varje molekyl är en fri partikel. Varje molekyl

Läs mer

Wilma kommer ut från sitt luftkonditionerade hotellrum bildas genast kondens (imma) på hennes glasögon. Uppskatta

Wilma kommer ut från sitt luftkonditionerade hotellrum bildas genast kondens (imma) på hennes glasögon. Uppskatta TENTAMEN I FYSIK FÖR V1, 18 AUGUSTI 2011 Skrivtid: 14.00-19.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad

Läs mer

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 8 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,

Läs mer

LAF 50 / 100 / 150. Kondensavfuktare för proffsbruk LAF. Utförande. Elvärme, tilläggsbeteckning -E,-ES och -E2S. Anslutning.

LAF 50 / 100 / 150. Kondensavfuktare för proffsbruk LAF. Utförande. Elvärme, tilläggsbeteckning -E,-ES och -E2S. Anslutning. Avfuktare 50 / 100 / 150 Kondensavfuktare för proffsbruk VEAB kondensavfuktare är konstruerade för professionellt bruk i applikationer där man ställer höga krav på kapacitet. är därför lämplig i byggen

Läs mer

Energieffektivisering, Seminare 2 2010-02-05, verision 1. Tunga byggnader och termisk tröghet En energistudie

Energieffektivisering, Seminare 2 2010-02-05, verision 1. Tunga byggnader och termisk tröghet En energistudie Energieffektivisering, Seminare 2 2010-02-05, verision 1 Tunga byggnader och termisk tröghet En energistudie Robert Granström Marcus Hjelm Truls Langendahl robertgranstrom87@gmail.com hjelm.marcus@gmail.com

Läs mer

Luftbehandling Funktion och underhåll

Luftbehandling Funktion och underhåll Luftbehandling Funktion och underhåll Leif Håkansson TAC Svenska AB Självdrag, S - 20 o C 25 o C Funktionen bygger på att varm luft är lättare än kall luft och härigenom vill stiga uppåt och drag skapas.

Läs mer

Det material Du lämnar in för rättning ska vara väl läsligt och förståeligt.

Det material Du lämnar in för rättning ska vara väl läsligt och förståeligt. Industriell energihushållning Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N11C TGENE13h 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2016-03-16 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: Alvarez. Formler och

Läs mer

Tentamen i termisk energiteknik 5HP för ES3, 2009, , kl 9-14.

Tentamen i termisk energiteknik 5HP för ES3, 2009, , kl 9-14. Tentamen i termisk energiteknik 5HP för ES3, 2009, 2009-10-19, kl 9-14. Namn:. Personnr: Markera vilka uppgifter som du gjort: ( ) Uppgift 1a (2p). ( ) Uppgift 1b (2p). ( ) Uppgift 2a (1p). ( ) Uppgift

Läs mer

Transkritisk CO2 kylning med värmeåtervinning

Transkritisk CO2 kylning med värmeåtervinning Transkritisk CO2 kylning med värmeåtervinning Författare: Kenneth Bank Madsen, Danfoss A/S & Peter Bjerg, Danfoss A/S Transkritiska CO 2 system har erövrat stora marknadsandelar de senaste åren, och baserat

Läs mer

Varför ventilerar vi?

Varför ventilerar vi? Varför ventilerar vi? Tillsätta syre och ren luft Tillsätta eller bortföra fukt Värma eller kyla Föra bort föroreningar (emissioner) gaser,rök, partiklar mm Föra bort överskottsvärme produktion, solinstrålning

Läs mer

FUKTIG LUFT. Fuktig luft = torr luft + vatten m = m a + m v Fuktighetsgrad ω anger massan vatten per kg torr luft. ω = m v /m a m = m a (1 + ω)

FUKTIG LUFT. Fuktig luft = torr luft + vatten m = m a + m v Fuktighetsgrad ω anger massan vatten per kg torr luft. ω = m v /m a m = m a (1 + ω) FUKTIG LUFT Fuktig luft = torr luft + vatten m = m a + m v Fuktighetsgrad ω anger massan vatten per kg torr luft Normalt är ω 1 (ω 0.02) ω = m v /m a m = m a (1 + ω) Luftkonditionering, luftbehandling:

Läs mer

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 7 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,

Läs mer

Kap 5 mass- och energianalys av kontrollvolymer

Kap 5 mass- och energianalys av kontrollvolymer Kapitel 4 handlade om slutna system! Nu: öppna system (): energi och massa kan röra sig över systemgränsen. Exempel: pumpar, munstycken, turbiner, kondensorer mm Konstantflödesmaskiner (steady-flow devices)

Läs mer

Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Tentamen Joakim Wren Exempeltentamen 8 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära, miniräknare.

Läs mer

SKOLANS VENTILATION. Ni behöver pappersark för att undersöka drag anteckningspapper. Eleverna bör kunna arbeta i grupp anteckna.

SKOLANS VENTILATION. Ni behöver pappersark för att undersöka drag anteckningspapper. Eleverna bör kunna arbeta i grupp anteckna. SKOLANS VENTILATION Övningens mål Eleverna lär sig om energieffektivitet i skolor med fokus på fönster (eftersom de har stor inverkan på hur byggnaden värms upp och ventileras). Eleverna ska leta reda

Läs mer

RAPPORT. Förstudie: Kylbehov Sundbrolund äldreboende 2012-10-08. Upprättad av: Maria Sjögren

RAPPORT. Förstudie: Kylbehov Sundbrolund äldreboende 2012-10-08. Upprättad av: Maria Sjögren RAPPORT Förstudie: Kylbehov Sundbrolund äldreboende 2012-10-08 Upprättad av: Maria Sjögren RAPPORT Kylbehov Sundbrolund äldreboende Kund Landstinget Västernorrland - Olle Bertilsson Baltic Energy Lena

Läs mer

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten WASTE WATER Solutions Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten Återvinning av termisk energi från kommunalt och industriellt avloppsvatten Uc Ud Ub Ua a kanal b avloppstrumma med sil från HUBER och

Läs mer

Årsverkningsgrad för värmeåtervinning med luftluftvärmeväxlare. Riktlinjer för redovisning av produktdata.

Årsverkningsgrad för värmeåtervinning med luftluftvärmeväxlare. Riktlinjer för redovisning av produktdata. Sida 1(6) 1. Förord Syftet med detta dokument är att beräkna och redovisa årsbaserade verkningsgrader för värmeåtervinnare med samma förutsättningar, så att man kan jämföra data från olika tillverkare.

Läs mer

RAPPORT. Förstudie: Fjärrkyla istället för konventionell kyla på Paradiset 2012-10-12. Upprättad av: Maria Sjögren

RAPPORT. Förstudie: Fjärrkyla istället för konventionell kyla på Paradiset 2012-10-12. Upprättad av: Maria Sjögren RAPPORT Förstudie: Fjärrkyla istället för konventionell kyla på Paradiset 2012-10-12 Upprättad av: Maria Sjögren RAPPORT Fjärrkyla istället för konventionell kyla på Paradiset Övik Kund Landstinget Västernorrland

Läs mer

MMVA01 Termodynamik med strömningslära Exempel på tentamensuppgifter

MMVA01 Termodynamik med strömningslära Exempel på tentamensuppgifter TERMODYNAMIK MMVA01 Termodynamik med strömningslära Exempel på tentamensuppgifter T1 En behållare med 45 kg vatten vid 95 C placeras i ett tätslutande, välisolerat rum med volymen 90 m 3 (stela väggar)

Läs mer

- Rörfriktionskoefficient d - Diameter (m) g gravitation (9.82 m/s 2 ) 2 (Tryckform - Pa) (Total rörfriktionsförlust (m))

- Rörfriktionskoefficient d - Diameter (m) g gravitation (9.82 m/s 2 ) 2 (Tryckform - Pa) (Total rörfriktionsförlust (m)) Formelsamling för kurserna Grundläggande och Tillämpad Energiteknik Hydromekanik, pumpar och fläktar - Engångsförlust V - Volymflöde (m 3 /s) - Densitet (kg/m 3 ) c - Hastighet (m/s) p - Tryck (Pa) m Massa

Läs mer

6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s. 93 105)

6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s. 93 105) 6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s. 93 105) Termodynamikens nollte huvudsats säger att temperaturskillnader utjämnas i isolerade system. Med andra ord strävar system efter termisk jämvikt

Läs mer

Elda inte för kråkorna!

Elda inte för kråkorna! Elda inte för kråkorna! Climate Solutions Sweden lanserar nu ett nytt koncept med värmepumpar för total återvinning av ventilationsvärmen i fastigheter. Värmeenergin i frånluften används och täcker behovet

Läs mer

Isolationsprovning (så kallad megger)

Isolationsprovning (så kallad megger) Isolationsprovning (så kallad megger) Varför bör man testa isolationen? Att testa isolationsresistansen rekommenderas starkt för att förebygga och förhindra elektriska stötar. Det ger ökad säkerhet för

Läs mer

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 5 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 5. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 5 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 5. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 5 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 5 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,

Läs mer

Isolationsprovning (så kallad meggning)

Isolationsprovning (så kallad meggning) Isolationsprovning (så kallad meggning) Varför bör man testa isolationen? Att testa isolationsresistansen rekommenderas starkt för att förebygga och förhindra elektriska stötar. Det ger ökad säkerhet för

Läs mer

Energibesparingar vid måleriet hos Arvin Meritor.

Energibesparingar vid måleriet hos Arvin Meritor. Examensarbete 15 Högskolepoäng Energibesparingar vid måleriet hos Arvin Meritor. Daniel Erixon Joakim Östergaard Driftteknikerutbildningen Örebro vårterminen 2008 Examinator: Tore Käck Handledare: Roland

Läs mer

Fanerfuktkvot och klimat i produktionslokaler vid Åberg & Söner AB Dick Sandberg Växjö University, School of Technology & Design

Fanerfuktkvot och klimat i produktionslokaler vid Åberg & Söner AB Dick Sandberg Växjö University, School of Technology & Design Fanerfuktkvot och klimat i produktionslokaler vid Åberg & Söner AB Dick Sandberg Växjö University, School of Technology & Design Working paper no. 6:17 Sammanfattning I den nu genomförda undersökningen

Läs mer

DOMEKT REGO RECU P. Aggregatmanual

DOMEKT REGO RECU P. Aggregatmanual DOMEKT REGO RECU P Aggregatmanual SE Innehåll Säkerhetsföreskrifter...3 Transport...4 Kort beskrivning av aggregatet...5 Installation...7 Underhåll...8 Teknisk information...9 Ordernyckel...10 2 Säkerhetsföreskrifter

Läs mer

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad! TENTAMEN I FYSIK FÖR V1, 14 DECEMBER 2010 Skrivtid: 14.00-19.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad

Läs mer

Vad är viktigt vid val av nytt luftbehandlingsaggregat?

Vad är viktigt vid val av nytt luftbehandlingsaggregat? Vad är viktigt vid val av nytt luftbehandlingsaggregat? Det är många faktorer som påverkar ditt val av nytt system för ventilation. Vi vill ge dig några tips som förenklar processen. VAD ÄR VIKTIGT VID

Läs mer

Fuktskador i simhallar till följd av brister i ventilationen?

Fuktskador i simhallar till följd av brister i ventilationen? Fuktskador i simhallar till följd av brister i ventilationen? Ventilation i simhallar 2012-11-15 AK-konsult Indoor Air AB Fukt i luft AK-konsult Indoor Air AB I vilka former finns fukt? Ånga Flytande Fruset

Läs mer

Temperatur T 1K (Kelvin)

Temperatur T 1K (Kelvin) Temperatur T 1K (Kelvin) Makroskopiskt: mäts med termometer (t.ex. volymutvidgning av vätska) Mikroskopiskt: molekylers genomsnittliga kinetiska energi Temperaturskalor Celsius 1 o C: vattens fryspunkt

Läs mer

Övningsuppgifter termodynamik ,0 kg H 2 O av 40 C skall värmas till 100 C. Beräkna erforderlig värmemängd.

Övningsuppgifter termodynamik ,0 kg H 2 O av 40 C skall värmas till 100 C. Beräkna erforderlig värmemängd. Övningsuppgifter termodynamik 1 1. 10,0 kg H 2 O av 40 C skall värmas till 100 C. Beräkna erforderlig värmemängd. Svar: Q = 2512 2516 kj beroende på metod 2. 5,0 kg H 2 O av 40 C skall värmas till 200

Läs mer

LAF 50 / 100 / 150. Kondensavfuktare för proffsbruk. Utförande. Elvärme, tilläggsbeteckning -E,-ES och -E2S. Anslutning.

LAF 50 / 100 / 150. Kondensavfuktare för proffsbruk. Utförande. Elvärme, tilläggsbeteckning -E,-ES och -E2S. Anslutning. Avfuktare 50 / 100 / 150 Kondensavfuktare för proffsbruk VEAB kondensavfuktare är konstruerade för professionellt bruk i applikationer där man ställer höga krav på kapacitet. är därför lämplig i byggen

Läs mer

Termodynamik FL5. Konserveringslag för materie. Massflöde (Mass Flow Rate) MASSABALANS och ENERGIBALANS I ÖPPNA SYSTEM. Massflöde:

Termodynamik FL5. Konserveringslag för materie. Massflöde (Mass Flow Rate) MASSABALANS och ENERGIBALANS I ÖPPNA SYSTEM. Massflöde: Termodynamik FL5 MASSABALANS och ENERGIBALANS I ÖPPNA SYSTEM Konserveringslag för materie Massabalans (materiebalans): Massa är konserverad och kan varken skapas eller förstöras under en process. Slutna

Läs mer

Om-Tentamen Inledande kurs i energiteknik 7,5hp. Lösningsförslag. Tid: , Kl Plats: Östra paviljongerna

Om-Tentamen Inledande kurs i energiteknik 7,5hp. Lösningsförslag. Tid: , Kl Plats: Östra paviljongerna UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad Fysik & Elektronik A Åstrand Mohsen Soleimani-Mohseni 2014-11-15 Om-Tentamen Inledande kurs i energiteknik 7,5hp Lösningsförslag Tid: 141115, Kl. 09.00-15.00 Plats: Östra paviljongerna

Läs mer

OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER

OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER Det unika med skogsindustrin är att den kombinerar en storskalig och tekniskt avancerad produktion med en fullständigt naturlig och förnyelsebar råvara. Det är därför som

Läs mer

eq Luftbehandlingsaggregat Nya Semco Roterande Värmeväxlare med marknadens bästa kylåtervinning

eq Luftbehandlingsaggregat Nya Semco Roterande Värmeväxlare med marknadens bästa kylåtervinning eq Luftbehandlingsaggregat Nya Semco Roterande Värmeväxlare med marknadens bästa kylåtervinning Två av de viktigaste faktorerna som påverkar inomhusluft är lufttemperaturen och luftfuktigheten, men att

Läs mer

Diagnostiskt prov i mätteknik/luftbehandling inför kursen Injustering av luftflöden

Diagnostiskt prov i mätteknik/luftbehandling inför kursen Injustering av luftflöden 1 (14) inför kursen Injustering av luftflöden 1. I vilken skrift kan man läsa om de mätmetoder som normalt skall användas vid mätningar i ventilationsinstallationer? 2. Ange vad de tre ingående parametrarna

Läs mer

Tentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Tentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamen i termodynamik 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Ten01 TT051A Årskurs 1 Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: Tid: 2012-06-01 9.00-13.00

Läs mer

Mätning av effekt och beräkning av energiförbrukning hos ett ute spa.

Mätning av effekt och beräkning av energiförbrukning hos ett ute spa. Kontaktperson Mathias Johansson 2015-06-16 5P03129-02 rev. 1 1 (4) Energi och bioekonomi 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Nordiska Kvalitetspooler AB Box 22 818 03 FORSBACKA Energimätning på utespa

Läs mer

Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat

Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat 2012-04-28 Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat VX VX VX Rickard Berg 2 Innehåll Inledning 3 Värmepump 3 Värmepumps exempel 4 Ventilationsaggregat 4 Ventilations exempel 4 Fastighet exempel 5 Total

Läs mer

Ventilation. För boende i äldre byggnader

Ventilation. För boende i äldre byggnader Ventilation För boende i äldre byggnader Luften i gamla hus Du kan själv påverka Luften kommer in I många gamla byggnader sköter de boende själva genom otätheter luft och ventilation. Det styrs med fläktar,

Läs mer

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Lektion 7: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Reynolds tal är ett dimensionslöst tal som beskriver flödesegenskaperna hos en fluid. Ett lågt värde på Reynolds

Läs mer

GV-HR110. Värmeåtervinningsaggregat. Princip. Värmeåtervinningsaggregat NIBE TM PBD SE 1335-3. NIBE GV-HR110 levereras med:

GV-HR110. Värmeåtervinningsaggregat. Princip. Värmeåtervinningsaggregat NIBE TM PBD SE 1335-3. NIBE GV-HR110 levereras med: PBD SE 1335-3 Värmeåtervinningsaggregat NIBE TM GV-HR110 NIBE TM 639556 GV-HR110 3 Värmeåtervinningsaggregat Upp till 96% återvinning. Låg ljudnivå. Lågenergifläktar. Tydlig displayenhet. Kompakta yttermått.

Läs mer

Fysikalisk kemi KEM040. Clausius-Clapeyronekvationen Bestämning av ångtryck och ångbildningsentalpi för en ren vätska (Lab2)

Fysikalisk kemi KEM040. Clausius-Clapeyronekvationen Bestämning av ångtryck och ångbildningsentalpi för en ren vätska (Lab2) GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR KEMI Fysikalisk kemi KEM040 Laboration i fysikalisk kemi Clausius-Clapeyronekvationen Bestämning av ångtryck och ångbildningsentalpi för en ren vätska (Lab2) ifylls

Läs mer

MONTAGEANVISNING, DRIFT- OCH SKÖTSELANVISNING TILL RGS SERIEN

MONTAGEANVISNING, DRIFT- OCH SKÖTSELANVISNING TILL RGS SERIEN 2 INSTALLATION OCH MONTAGE 2.1 ALLMÄN INFORMATION 1. Aggregatserien RGS är byggd för inomhusmontage. Pga. av det isolerade höljet (50mm) kan aggregatet installeras på vinden eller i kallt uterum utan extra

Läs mer

Tryckluft Varför tryckluft?

Tryckluft Varför tryckluft? Varför tryckluft? Enkelt att distrubiera och ansluta Små verktyg med mycket kraft Ger ej upphov till gnistor (explosiva miljöer) Användning Maskinstyrningar sproduktion 100 % 5 % 20 40 % 1 Kolvkompressor

Läs mer

Installationsanvisning och bruksanvisning. Reningsgrad standard 100 micron (0,1mm)

Installationsanvisning och bruksanvisning. Reningsgrad standard 100 micron (0,1mm) Installationsanvisning och bruksanvisning JPF AT ¾ " 2 Reningsgrad standard 100 micron (0,1mm) Obs! Läs noga igenom installation och bruksanvisning innan ni monterar och driftsätter detta filter. Viktigt

Läs mer

Rapport Energideklarering

Rapport Energideklarering -. I ' Sida 1 av 7 Rapport Energideklarering Namn:!Adress: lpostnr: Ort: Datum: Brr Malmöhus 52 Östra Stations gatan 19 21236 Malmö 2010-03-25 Thommie HahmolTorgn Pettersson Sida 2 av 7 Nu är er energideklaration

Läs mer

Räkneövning/Exempel på tentafrågor

Räkneövning/Exempel på tentafrågor Räkneövning/Exempel på tentafrågor Att lösa problem Ni får en formelsamling Huvudsaken är inte att ni kan komma ihåg en viss den utan att ni kan använda den. Det finns vissa frågor som inte kräver att

Läs mer

Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik

Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Ht2015 Program: Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik Bas 1 delkurs 1 Laborationsinstruktion 1 Densitet Namn:... Lärare sign. :. Syfte: Träna

Läs mer

50p. Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

50p. Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller: ENEGITEKNIK 7,5 högskoleoäng rovmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 4ET07 Bt TentamensKod: Tentamensdatum: Måndag 30 maj 06 Tid: 9.00-3.00 Hjälmedel: Valfri miniräknare Formelsamling: Energiteknik-Formler

Läs mer

Kapitel 4 Arbete, energi och effekt

Kapitel 4 Arbete, energi och effekt Arbete När en kraft F verkar på ett föremål och föremålet flyttar sig sträckan s i kraftens riktning säger vi att kraften utför ett arbete på föremålet. W = F s Enheten blir W = F s = Nm = J (joule) (enheten

Läs mer

SCA-koncernen. Personliga hygienprodukter, Mjukpapper och Skogsindustriprodukter

SCA-koncernen. Personliga hygienprodukter, Mjukpapper och Skogsindustriprodukter Välkommen till SCA SCA-koncernen Personliga hygienprodukter, Mjukpapper och Skogsindustriprodukter Nettoomsättningen 2014 uppgick till 104 miljarder SEK 44 000 medarbetare Försäljning i cirka 100 länder

Läs mer

Omtentamen i teknisk termodynamik (1FA527) för F3,

Omtentamen i teknisk termodynamik (1FA527) för F3, Omtentamen i teknisk termodynamik (1FA527) för F3, 2012 04 13 Tillåtna hjälpmedel: Cengel & Boles: Thermodynamics (eller annan lärobok i termodynamik), ångtabeller, Physics Handbook, miniräknare. Anvisningar:

Läs mer

R7-H Comfort CASA. Swegon Home Solutions LUFTBEHANDLINGSAGGREGAT MED ROTERANDE VÄRMEVÄXLARE

R7-H Comfort CASA. Swegon Home Solutions LUFTBEHANDLINGSAGGREGAT MED ROTERANDE VÄRMEVÄXLARE Swegon Home Solutions CASA R7-H Comfort LUFTBEHANDLINGSAGGREGAT MED ROTERANDE VÄRMEVÄXLARE Avsett för större villor och fritidsbostäder. Aggregatets maximala luftflöde är 220 l/s med en temperaturverkningsgrad

Läs mer

Optimering av isoleringstjocklek på ackumulatortank

Optimering av isoleringstjocklek på ackumulatortank Optimering av isoleringstjocklek på ackumulatortank Projektarbete i kursen Simulering och optimering av energisystem, 5p Handledare: Lars Bäckström Tillämpad fysik och elektronik 005-05-7 Bakgrund Umeå

Läs mer

mellansvensk pappersindustri

mellansvensk pappersindustri Naturgas-lA för processanvändning inom syd- och mellansvensk pappersindustri lidj JSwede Gas AB 1989 F'ORSKNING UTVECKLING DEMONSTRATION R1322 NATURGAS-IR FÖR PROCESSANVÄNDNING INOM SYD OCH MELLANSVENSK

Läs mer

Kondensbildning på fönster med flera rutor

Kondensbildning på fönster med flera rutor Kondensbildning på fönster med flera rutor Per-Olof Marklund Snickerifabrikernas Riksförbund Kondensbildning på fönster är inte önskvärt av flera skäl: Sikten genom glaset försämras och kondensvattnet

Läs mer

Kondensbildning på fönster med flera rutor

Kondensbildning på fönster med flera rutor Kondensbildning på fönster med flera rutor Per-Olof Marklund Snickerifabrikernas Riksförbund Kondensbildning på fönster är inte önskvärt av flera skäl: Sikten genom glaset försämras och kondensvattnet

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller:

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Introduktion till energiteknik Provmoment: Tentamen Ladokkod: TK2211 Tentamen ges för: Energiingenjör 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2013-04-04

Läs mer

Fukt, allmänt. Fukt, allmänt. Fukt, allmänt

Fukt, allmänt. Fukt, allmänt. Fukt, allmänt Fukt, allmänt Fukt finns överallt Luften Marken Material Ledningar 1 Fukt, allmänt Fuktproblem, exempel Mögel, röta, lukt Hälsoproblem i byggnader Korrosion (rost) Kondens Isbildning Fuktrörelser, krympning

Läs mer

Värmepumpens verkningsgrad

Värmepumpens verkningsgrad 2012-01-14 Värmepumpens verkningsgrad Rickard Berg 1 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Coefficient of Performance, COP... 3 3. Primary Energi Ratio, PER... 4 4. Energy Efficiency Ratio, EER... 4 5. Heating

Läs mer

Stall och ventilation för hästar. Anders Ehrlemark

Stall och ventilation för hästar. Anders Ehrlemark Stall och ventilation för hästar Anders Ehrlemark Bostäder och lokaler för människor Stora utrymmen per person Viktigt med termisk komfort Obetydlig värmeavgivning från människorna ger uppvärmningsbehov

Läs mer

Värmelära. Värme 2013-02-22. Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt

Värmelära. Värme 2013-02-22. Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda

Läs mer

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140) Chalmers Tekniska Högskola Institutionen för Teknisk Fysik Mats Granath Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF40) Tid och plats: Tisdag 8/8 009, kl. 4.00-6.00 i V-huset. Examinator: Mats

Läs mer

Vätskors volymökning

Vätskors volymökning Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda

Läs mer

MILJÖLABORATORIET Nyttig energi vid ångproduktion

MILJÖLABORATORIET Nyttig energi vid ångproduktion MILJÖLABORATORIT Nyttig energi vid ångproduktion 008 Miljölaboratoriet i Trelleborg AB Innehållsförteckning Inledning... System... 4 System... System... 7 System 4... 9 System... Inledning Denna handledning

Läs mer

Integrerad torkning av biobränsle i kraftvärmeanläggningar och skogsindustri

Integrerad torkning av biobränsle i kraftvärmeanläggningar och skogsindustri Integrerad torkning av biobränsle i kraftvärmeanläggningar och skogsindustri Föredrag vid Panndagarna 2011 av Ola Thorson (VD) S.E.P. Torkning av biobränsle har flera fördelar Torkning ökar bränslets effektiva

Läs mer

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson P (4) Energiteknik

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson P (4) Energiteknik Kontaktperson Mathias Johansson 2013-12-18 3P07520-03 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Folkpool AB Ullängsvägen 1 153 30 JÄRNA Mätning av energiförbrukning hos utespa @Home Dream

Läs mer

Fuktreglering av regenerativ värmeväxling med värmning av uteluft eller frånluft

Fuktreglering av regenerativ värmeväxling med värmning av uteluft eller frånluft Fuktreglering av regenerativ värmeväxling med värmning av uteluft eller frånluft Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds

Läs mer

Kontinuerliga varmluftstorkar

Kontinuerliga varmluftstorkar Kontinuerliga varmluftstorkar Svegma kontinuerliga varmluftstorkar står för höga kapaciteter, jämn nedtorkning och god värmeekonomi. Förklaringen ligger i balksystemets utformning där luftbalkarna är koniska

Läs mer

Repetition. Termodynamik handlar om energiomvandlingar

Repetition. Termodynamik handlar om energiomvandlingar Repetition Termodynamik handlar om energiomvandlingar Termodynamikens första huvudsats: (Energiprincipen) Energi kan inte skapas och inte förstöras bara omvandlas från en form till en annan!! Termodynamikens

Läs mer

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson 2014-11-24 4P06815-04 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson 2014-11-24 4P06815-04 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp. Kontaktperson Mathias Johansson 2014-11-24 4P06815-04 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Skånska Byggvaror AB Box 22238 250 24 HELSINGBORG Mätning av energiförbrukning hos utespa

Läs mer

AVRAPPORTERING. Rengöring med OCO metoden Rinmanskolan & Fristadskolan

AVRAPPORTERING. Rengöring med OCO metoden Rinmanskolan & Fristadskolan AVRAPPORTERING Rengöring med OCO metoden Rinmanskolan & Fristadskolan Avrapportering Om OCO Nordic AB OCO Nordic AB är ett företag som helt fokuserar på miljövänlig och effektiv ytrengöring med torris.

Läs mer

Piccolo - litet, men effektivt och energisnålt ventilationsaggregat

Piccolo - litet, men effektivt och energisnålt ventilationsaggregat VENTILATION PÅ NATURENS VILLKOR SEDAN 1983 FÖR LÄGENHETER Piccolo - litet, men effektivt och energisnålt ventilationsaggregat Piccolo ON -modellerna I en liten bostad kan det vara svårt att finna plats

Läs mer

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson 2014-11-14 4P06815-01 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson 2014-11-14 4P06815-01 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp. Kontaktperson Mathias Johansson 2014-11-14 4P06815-01 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Skånska Byggvaror AB Box 22238 250 24 HELSINGBORG Mätning av energiförbrukning hos utespa

Läs mer

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite Värme Fysik åk 7 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar på

Läs mer

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson Markfukt Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson 1 Markfukt Vad är markfukt? Skador/Åtgärder Källförteckning Slutord 2 Vad är markfukt? Fukt är vatten i alla sina faser,

Läs mer

Högeffektiv värmeåtervinning med CO2

Högeffektiv värmeåtervinning med CO2 Högeffektiv värmeåtervinning med CO2 Marknadsandelen för kylsystem med transkritiskt CO 2 har ökat på senare år. Sedan 2007 har marknaden i Danmark rört sig bort från konventionella kylsystem med HFC eller

Läs mer

Montage, drift och underhåll TX 35A

Montage, drift och underhåll TX 35A Montage, drift och underhåll TX 35A Rev.04 april 2013 Side 1 af 18 1.0.0 Innehåll 1.0.0 INNEHÅLL... 2 2.0.0 ILLUSTRATIONER... 2 3.0.0 ALLMÄN INFORMATION... 3 3.1.0 FÖRORD... 3 3.2.0 ANVÄNDNINGSOMRÅDEN...

Läs mer

Med sikte på framtiden. Multifunktionsinstrumentet testo 435-1. För inomhusmätning. klimat. För effektiv

Med sikte på framtiden. Multifunktionsinstrumentet testo 435-1. För inomhusmätning. klimat. För effektiv Med sikte på framtiden Multifunktionsinstrumentet testo 45-1 klimat. För effektiv För inomhusmätning. testo 45 mäter kvaliteten på inomhusluften Med testo 45 kan inomhusklimatet analyseras. En sådan analys

Läs mer

Se på när färg torkar

Se på när färg torkar Kostnadsoptimering vid torkning av målarfärg Handledare: Lars Bäckström Sammanfattning Projektet syftar till att simulera färg som torkar. Torkningsförloppet kan påskyndas med hjälp av att luften värms

Läs mer

Föreläsning i termodynamik 11 oktober 2011 Lars Nilsson

Föreläsning i termodynamik 11 oktober 2011 Lars Nilsson Ångkraftsprocessen (Rankinecykeln) Föreläsning i termodynamik 11 oktober 2011 Lars Nilsson Ångkraftsprocessens roll i svensk elproduktion Ångtabellen: mättad vätska och mättad ånga efter tryck Ångtabellen:

Läs mer

Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus

Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus Referenstest av utvändig isolering på 1½-plans hus Bakgrund Monier har lång internationell erfarenhet av att arbeta med olika metoder för att isolera tak.

Läs mer

Termodynamik Föreläsning 5

Termodynamik Föreläsning 5 Termodynamik Föreläsning 5 Energibalans för Öppna System Jens Fjelstad 2010 09 09 1 / 19 Innehåll TFS 2:a upplagan (Çengel & Turner) 4.5 4.6 5.3 5.5 TFS 3:e upplagan (Çengel, Turner & Cimbala) 6.1 6.5

Läs mer

Efterbehandling och torkning av gräs och klöverfrö

Efterbehandling och torkning av gräs och klöverfrö Efterbehandling och torkning av gräs och klöverfrö Bildkälla Løkkes Maskinfabrik Bildkälla Farm Mac AB Maximal grobarhet i fröet ger god ekonomi Bästa ekonomi i fröodlingen får ni om ni gör vad ni kan

Läs mer

Enervent greenair toppanslutna ventilationsaggregat 15-390 l/s

Enervent greenair toppanslutna ventilationsaggregat 15-390 l/s DEN MEST ENERGIEKONOMISKA LÖSNINGEN wwwenerventse Enervent greenair toppanslutna ventilationsaggregat 15-39 l/s Den roterande värmeväxlaren - en genial uppfinning I Enervent greenair-ventilationsaggregaten

Läs mer

Halvera Mera med Climate Solutions Energieffektiv Värme och Kyla

Halvera Mera med Climate Solutions Energieffektiv Värme och Kyla Climate Solutions Sweden AB Dåntorpsvägen 33 HL SE-136 50 HANINGE www.climatesolutions.se Phone: +46 8 586 10460 Mob: +46 8 76 525 0470 Mitt namn: Bertil Forsman Korta fakta Climate Solutions: Företaget

Läs mer

Bruksanvisning för Nordic lackboxar GL1000, GL3000 och GL4000

Bruksanvisning för Nordic lackboxar GL1000, GL3000 och GL4000 Bruksanvisning för Nordic lackboxar GL1000, GL3000 och GL4000 Sida 1 Översikt: 2. Innehåll 3. Teknisk data 4. Funktionsbeskrivning 5. Manöverpanel funktioner/indikatorer 6. Bild av manöverpanel 7. Procedur

Läs mer

Kap 4 energianalys av slutna system

Kap 4 energianalys av slutna system Slutet system: energi men ej massa kan röra sig över systemgränsen. Exempel: kolvmotor med stängda ventiler 1 Volymändringsarbete (boundary work) Exempel: arbete med kolv W b = Fds = PAds = PdV 2 W b =

Läs mer

yttervägg 5,9 5,9 3,6 4,9 - - Golv 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Tak 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Fönster 2 2 4 3 - - Radiator 0,5 0,5 0,8 0,5 0,3 -

yttervägg 5,9 5,9 3,6 4,9 - - Golv 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Tak 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Fönster 2 2 4 3 - - Radiator 0,5 0,5 0,8 0,5 0,3 - B Lägenhetsmodell B.1 Yttre utformning Lägenheten består av tre rum och kök. Rum 1 och 2 används som sovrum, rum 3 som vardags rum, rum 4 som kök, rum 5 som badrum och slutligen rum 6 som hall. Lägenheten

Läs mer

Det miljövänliga konceptet för huvdiskmaskiner

Det miljövänliga konceptet för huvdiskmaskiner Det miljövänliga konceptet för huvdiskmaskiner BECAUSE WE DO CARE Det nya gröna konceptet för huvdiskmaskiner sparar mer än bara vatten... Wexiödisk introducerar en verklig innovation på marknaden med

Läs mer

Optimering av spånmalning vid SCA BioNorr AB i Härnösand

Optimering av spånmalning vid SCA BioNorr AB i Härnösand Optimering av spånmalning vid SCA BioNorr AB i Härnösand Michael Finell, Torbjörn Lestander, Robert Samuelsson och Mehrdad Arshadi Pelletsplattformen BTK-Rapport 2010:1 SLU Biomassateknologi & Kemi, Umeå

Läs mer