Värmeåtervinning vid papperstorkning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Värmeåtervinning vid papperstorkning"

Transkript

1 Värmeåtervinning vid papperstorkning Undersökning av värmeåtervinningens och torkkåpans kondition vid pappersmaskinens torkparti utfört på SCA Packaging i Obbola Håkan Jonsson Civilingenjörsprogrammet i energiteknik vid Umeå universitets tekniska högskola. (löpnr. som tilldelas)

2 Sammanfattning Syftet med detta arbete var att studera papperstorkens luftomsättning och hur dess återvinning fungerar energimässigt. Utifrån undersökningen skulle det ges förslag till förändringar så att papperstorkens energikonsumtion minskas och ge en bättre energiåtervinning. Arbetet utfördes genom att identifiera alla luftflöden och mäta dess storlek och temperaturer. Energiutbytet i värmeväxlare i återvinningen undersöktes och ett antal rapporter gjorda av konsulter har lästs för att få en uppfattning om torkens kondition. Beräkningarna har gjorts i programmet Excel och förutom egna mätdata så har även loggade data som lagrats i SCA Packagings databas WinMops används för beräkningarna. De förslag som har kommit fram under arbetets gång är att de manuellt styrda spjäll som sitter i extraevakueringskanalerna bör bytas ut mot styrda spjäll. Denna åtgärd kan motiveras ur energisynpunkt men också ur brandsynpunkt. Vid en eventuell brand i torken så är det viktigt att kunna strypa syretillförseln för att förhindra att branden får fart och sprider sig. En annan energisparande åtgärd är att styra luftomsättningen av torken med hjälp av varvtalsreglering av fläktarna och på så sätt spara både el och värme. Denna åtgärd får till följd att avluften från torken har en högre relativ fuktighet vid låg produktionstakt vilket gör att återvinningen blir effektivare när kondensering i värmeväxlare kan ske. Lokalt höga lufthastigheter inne i torken kan blåsa av pappersbanan vid låga produktionsvikter och det kan undvikas om luftomsättningen styrs. Två alternativ har presenterats i rapporten, en varvtalsreglering av befintliga anläggningen och en helt ny anläggning. En varvtalsreglering av befintlig anläggning ger ovanstående fördelar men det är oklart om den kan utnyttjas fullt ut på grund av anläggningens kondition. En helt ny anläggning skulle ge ovanstående fördelar och dessutom kan varmt processvatten produceras till pappersmaskinen. Brist på varmt processvatten kommer att uppstå när en ny tvättpress installeras i fiberlinjen på massabruket. För att utnyttja energibesparingen maximalt som en ny tvättpress ger rekommenderas att investering i en ny återvinning samordnas med tvättpressen. II

3 Abstract The purpose of this investigation was to study the air- and energy exchange in the dryer of paper machine in order to reduce the energy costs and recycle more energy then they do today. The work was done by identifying temperatures, moist and sizes in all airflows around the hood and exchangers. Energy efficiency in the exchangers was calculated and several reports from consultants have been studied to get a picture of the condition of the hood. The calculations were done in Excel. Except own collected data, data from SCA Packagings database WinMops have been used in the calculations. One proposal is to install dampers in two air channels in order to minimize unwanted ventilation. This will save much energy and it will improve the air exchange in the hood. The dampers will also be beneficial in case of a fire. Another proposal is to control the air exchange by steering the revolutions of fans in the dryer section in order to save both electrical and heating energy. The heat exchange will improve in the exchangers if the air is moister. A slower air exchange will also eliminate problems with strong breezes in the hood. The breezes can blow of the sheet in production of thin paper in the wet end of the dryer. Controlling the air exchange in the existing air exchanger s gives this benefits, but it is unclear if it will work so well because the exchangers are old and in a bad condition. If a new system is installed it is possible to recycle more energy in shape of hot water C. It will be a lack of hot water when a new fibre washing press is installed after the digester. The recommendation is to coordinate this two investment s in order to save energy. III

4 Innehållsförteckning 1 INLEDNING BAKGRUND FÖRETAGETS MÅL METOD TEORI TORRHALT, FUKTHALT OCH FUKTKVOT GASERS VOLYM BEROENDE PÅ TEMPERATUR FUKTIG LUFT KONDENSATION VÄRMEVÄXLARE Medströmsväxlare, Motströmsväxlare och Korsströmsväxlare Tubvärmeväxlare Analys av Värmeväxlare, NTU-metoden T lm -metoden TURBULENT FLÖDE I CIRKULÄRA TUBER FLÖDE ÖVER TUBER FLÄKTAR Likformighet Fläktdiagram PAPPERSTILLVERKNING ALLMÄNT MÄLDBEREDNING PAPPERSMASKIN Ånglådor TORKNING AV PAPPER TEMPERATURPROFIL I MASKINRIKTNINGEN TORKLUFT ÅNG OCH KONDENSATSYSTEM ÅNGGRUPPER KONDENSAT I TORKCYLINDRAR TORKVIROR ALTERNATIVA TORKMETODER KONVEKTIONSTORKNING FLÄKTTORK BESTRYKNINGSTORKAR YANKEECYLINDER CONDEBELT TORKNING ELEKTROMAGNETISK TORKNING KALANDRERING SCA PACKAGING OBBOLA AB PAPPERSMASKIN TORKEN VÄRMEÅTERVINNINGENS UTFORMNING IV

5 6.4 GLYKOLSYSTEM OCH ALLMÄNVENTILATION AV PAPPERSBRUKET VÄRMEÅTERVINNINGENS KONDITION NUVARANDE DRIFTSÄTT MÄTNINGAR AV ÅTERVINNING SYFTE Luftflöden Resultat flöden Analys av mätta luftflöden GLYKOLFLÖDET TEMPERATURER VÄRMEÅTERVINNING FÖRSTA MÄTSERIEN I ÅTERVINNINGEN SYFTE RESULTAT ANALYS AV FÖRSTA MÄTSERIEN MÄTSERIE 2. PÅVERKAN PÅ ÅTERVINNINGEN AV ÖPPNA EXTRAEVAKUERINGSSPJÄLL SYFTE METOD RESULTAT ÖVRIGA FÖRDELAR MED STÄNGDA EXTRAEVAKUERINGSSPJÄLL MÄTSERIE MED STÄNGDA EVAKUERINGSSPJÄLL SYFTE RESULTAT ANALYS AV MÄTSERIE STÄNGDA SPJÄLL BEHOVSSTYRD VENTILATION AV TORK SYFTE METOD RESULTAT ANALYS VARVTALSREGLERING Ekonomi Effekt på fläkt av höjd lufttemperatur Analys av luft/luft-värmeväxlare vid förändrade flöden BEGRÄNSANDE FAKTORER VID BEHOVSSTYRD VENTILATION Lokalt hög relativ fuktighet Värmeåtervinningens status METSOS FÖRSLAG PÅ ÅTERVINNING OFFERT Luft/luft-värmeväxlare Glykolvärmeväxlare Processvattenvärmeväxlare EFFEKTER AV EN NY ÅTERVINNING ANDRA FÖRSLAG TILL OMBYGGNAD AV TORK VAC ROLL SLUTSATS V

6 15 REFERENSER BILAGOR...I Bilaga 1; IX-diagram...I Bilaga 2; Använda mätinstrument... II Bilaga 3; Mätserie, effekt av stängda spjäll... III Bilaga 4; Mätserie återvinning med stängda spjäll... VI Bilaga 5; Underlag för besparing vid minskad luftomsättning...x Bilaga 6; Ritning över ett återvinningstorn... XI Bilaga 7; Fläktkurvor... XII Bilaga 8; Fukthalt i fickor mellan valsar i tork...xiv Bilaga 9; Offert ny återvinning... XV VI

7 1 Inledning 1.1 Bakgrund Den största enskilda energiförbrukaren i en pappers- och massafabrik är torkpartiet efter pappersmaskinen. Syftet är att identifiera pappersbrukets energiflöden för luftomsättningen. En ingående energianalys ska göras runt torkpartiet och dess luftomsättning. Torkpartiet är för närvarande en begränsande faktor av olika orsaker för produktionen. Torkpartiet har en värmeåtervinningsanläggning som är byggd Efter olika reparationer och ombyggnationer är det osäkert om den fungerar optimalt. 1.2 Företagets mål Företagets långsiktiga mål har varit att öka produktionen från ton per år till ton per år. De senaste åren har dessa planer legat på is på grund av att konjunkturen har varit dålig men nu ser företagsledningen positivt på den igen. En viss skillnad på produktionsriktningen har dock aviserats. Produktionen av lätta ytvikter skall öka och en liner av bättre kvalitet skall tillverkas (Öhgren) 1. Det innebär att, för att bibehålla produktionen på ton per år, måste hastigheten på maskinen öka. Torkkapaciteten blir ett mindre problem då lägre ytvikter kräver mindre torkkapacitet. En önskan har funnits om att förlänga torken på grund av problem med att hinna torka pappersbanan vid höga ytvikter. Om produktionsinriktningen förändras så kommer behovsstyrd ventilation av kåpan att bli mera intressant ur både produktionssynpunkt och energibesparingssynpunkt och en förlängning av torken blir inte lika intressant i första skedet. 1.3 Metod Aktuella flöden och temperaturer har mätts för luft och även relativ fuktighet när dessa har varit intressanta ur energisynpunkt. Det har gjorts en del mätningar och genomgångar på torkpartiet av konsulter under årens lopp och en del av dessa används i detta examensarbete. Programmet Excel har använts till de flesta beräkningarna vid analysen. Programmet WinMOPS är ett program som kontinuerligt loggar mätvärden till en databas från olika mätpunkter i fabriken och en del mätvärden är tagna från denna databas. 1 Olof Öhgren, Processingenjör SCA Packaging Obbola, April

8 2 Teori 2.1 Torrhalt, fukthalt och fuktkvot När man pratar om fukt i material så förekommer de tre termerna torrhalt (TH), fukthalt (FH) och fuktkvot (FK) (Fellers & Norman 1996, s.27). Torrhalt är identisk med materialkoncentrationen (C) och den beräknas som: Ts( kg) C (%) = 100 = TH (%) (1) Ts( kg) + Vatten( kg) där Ts står för torrsubstans. Fuktkvot betecknar förhållandet mellan mängden vatten och mängden torrsubstans. Det beräknas som: Vatten( kg) FK = (2) Ts( kg) Fukthalt definieras som mängden vatten i förhållande till mängden torrsubstans plus vatten Det beräknas som: Vatten( kg) FH (%) = 100 (3) Ts( kg) + Vatten( kg) 2.2 Gasers volym beroende på temperatur Många gaser och ångor kan i tekniska sammanhang betraktas som ideala gaser (Nygaard 1986, s.31). För en ideal gas gäller: pv = nrt (4) där p är absolut tryck (Pa), V är gasens volym (m³), n är antal mol av gasen som finns, R är den allmänna gaskonstanten (R = 8,314 J/mol K) och T är temperaturen (K). Detta samband kallas för allmänna gaslagen. Den specifika värmekoefficienten (Cp) anges alltid i joule per kg och den är relativt konstant över ett stort temperaturintervall för de flesta gaser. I tabellverk hittas vilken densitet olika gaser har vid en viss temperatur. För att beräkna densiteten vid en viss temperatur som avviker från tabellens temperatur och tryck kan denna ekvation användas: Tref p2 ρ T 2 = ρtref (5) T p 2 ref där ρ 2 är densiteten vi den aktuella temperaturen (kg/m³), ρ ref är densiteten vid referenstemperaturen (kg/m³), T ref är temperaturen som återfinns i tabell (K) och T 2 är den aktuella temperaturen (K). Desamma gäller för p (Pa) som för temperaturen. Denna ekvation gäller för ideala gaser med en godtagbar noggrannhet. 2.3 Fuktig luft Förändringar av fuktig lufts tillstånd kan beskrivas med hjälp av ett i-x diagram, (Bilaga 1) där x-axeln representerar luftens fuktkvot x (kg vattenånga per kg luft) och y-axeln representerar luftens entalpi (kj/kg torr luft) (Fellers & Norman 1996, s ). Den absoluta mängden vattenånga kan vid en given temperatur inte överstiga ett maximalvärde. Överskrids detta värde så kondenserar vattenångan. Vattenånga i luft är färglös och när man 2

9 ser att det är ånga i luften så är det i själva verket vatten som har kondenserats till små vattendroppar. Relativ fuktighet (RH) brukar anges i procent. Det är ett värde som beskriver hur stor del vattenånga av det maximala värdet som kan bäras i luften innan kondensering sker vid en viss temperatur. Begreppet våt temperatur förekommer ofta i litteratur. Temperaturen mäts när kulan på termometern hålls våt (Nygaard 1986, s.43). Förutsatt att en tillräcklig mängd luft strömmar runt termometern så kommer det att avdunsta en viss mängd vatten från termometerkulan. I gränsskiktet mellan vattnet och luften kommer luften att vara mättad och därmed ha en lägre temperatur. Om luften är helt mättad kommer den våta och torra temperaturen att sammanfalla. Om den våta och den torra temperaturen är kända så kan man gå in i ett i-x diagram och avläsa en relativ fuktighet, oftast betecknad ϕ i diagrammen. Om skalan för våt temperatur inte är inritad så används maximalt partialtryck för vattenånga vid våt och torr temperatur. partiellt ångtryck ϕ = (6) max ångtryck där maximalt partiellt ångtryck för våt termometer sätts i täljaren och maximalt partiellt ångtryck för torr termometer i nämnaren. Ett annat sätt att åskådliggöra hur mycket fukt som luften kan bära med sig vid en viss temperatur är att titta på hur mycket vattenånga som kan finnas i 1 m³ mättad luft (Figur 1). Vatten per volym vattenmättad luft Ånga (g/m³) Temperatur ( C) Figur 1. Maximal upptagningsförmåga av vattenånga i mättad luft beroende av luftens temperatur (Nording&Österman 1999 s.40). Det kan vara en fördel att ha det synsättet då temperaturen kan variera från fall till fall, men fläktar i ventilationssystem pumpar lika många m³/s oberoende av temperatur och luftfuktighet. (Se avsnitt om fläktar). 3

10 2.4 Kondensation När man har värmeöverföring med kondensation från fuktig luft så fås ett avsevärt högre värmeövergångstal än för torr luft. Följande tabell visar ungefär hur mycket större h-värdet kan bli vid fuktighetsmättad luft och små temperaturdifferenser. (Nygaard 1986, s106) Tabell 1 Daggpunkt och värmeövergångstalets förändring när fuktig luft kondenserar vid atmosfärstryck (Nygaard 1986, s106). Daggpunkt C h-våt/h-torr Luft som kondenserar, avger en stor mängd energi. Figur 2 beskriver hur mycket energi per grad som finns i en kubikmeter fuktig luft. Energi i 1 m³ luft, 90 C med 45% Luftfuktighet Energi per grad sänkning (kj) Temp ( C) Figur 2 Energi per grad i en kubikmeter luft som ursprungligen håller 90 och en relativ fuktighet på 45%. Volymen kommer att krympa under avsvalning. I denna graf är massan densamma under avsvalningsförloppet. I figuren så syns det tydligt att det finns mycket mera energi att hämta när kondensation inträffar. I detta fall så är kondenseringspunkten ca 70 C. 4

11 2.5 Värmeväxlare Värmeväxlare används till att ta vara på energi i form av värme i en fluid och föra över den till en annan fluid. Det finns olika skäl till detta. Den vanligaste orsaken är att man inte vill blanda de olika fluiderna då den ena är förorenad på något sätt. Ett exempel är ventilation av luft i lokaler. Syftet med ventilationen är ventilera ut luft som har en hög koldioxidhalt eller hög luftfuktighet. Energin i luften kan då överföras till den luft som ska ersätta den utgående luften för att minska energiförbrukningen och samtidigt uppnå syftet. I dessa värmeväxlare måste en fysisk barriär finnas i form av någon vägg för att skilja de båda fluiderna åt men det finns applikationer där fluiderna hålls åtskilda på ett naturligt sätt av gravitationen. Värmeväxlare kategoriseras genom att titta på flödesriktningar för fluiderna och konstruktion. Här nedan kommer förklaringar till en del termer som förekommer när det talas om värmeväxlare Medströmsväxlare, Motströmsväxlare och Korsströmsväxlare För medströmsväxlare så är båda flödena parallellt med varandra i samma riktning dvs den kalla fluiden och den varma fluiden går in i växlaren i samma ände (figur 3). I en motströmsväxlare så är flödena parallellt med varandra men i motsatt riktning dvs den kalla fluiden och den varma fluiden gå in i värmeväxlaren i motsatta ändar. Figur 3. Principskiss för medstömsväxlare (A) och motströmsväxlare (B). En korsvärmeväxlare går den kalla fluiden i kors mot den varma fluiden. (figur.4) Figur 4. Principskiss korsvärmeväxlare med båda flöden omixade (a) och där ett flöde mixat och den anda omixad (b) (Incropera & DeWitt 2002 s.643) Det är vanligt att skilja på mixade och ej mixade flöden. För ej mixade flöden går fluiden i kanaler genom växlaren och det blir då ett jämt fördelat flöde genom växlaren. För mixade flöden så styrs inte flödet och kan då få ett ojämnt flöde genom växlaren. Det är vanligt att ett av flödena är ej mixad och den andra är mixad i en korsvärmeväxlare. Vilken konstruktion 5

12 som väljs beror på vilken verkningsgrad man vill uppnå, vilka fluider som energin växlas mellan och vilket rengöringsbehov av växlaren som finns Tubvärmeväxlare En annan vanlig typ av värmeväxlare är tubvärmeväxlare och den enklaste formen är den som visas i figur 5. Bafflar är ofta installerade för att öka turbulensen och korsflödet i värmeväxlaren. Figur 5 Principskiss tubvärmeväxlare där flödet passerar endast en gång genom växlaren (single-pass) (t.v.). Det förekommer också att flödet passerar genom växlaren flera gånger (multi-pass) (t.h.). (Incropera & DeWitt 2002 s.643) Det finns också varianter där en eller båda fluiderna går två eller flera gånger genom växlaren för att öka verkningsgraden. En speciell, viktig grupp av värmeväxlare är de som har en överföringsyta som är större än 700 m²/m³. De kallas för kompakta värmeväxlare (Compact heat exchangers). De här värmeväxlarna har en kompakt struktur av flänsar på rör eller väggar och används ofta när minst en av fluiderna är en gas) (Incropera & DeWitt 2002 s.643) Analys av Värmeväxlare, NTU-metoden Ett kraftfullt verktyg för att analysera en värmeväxlares effektivitet är NTU-metoden (Incropera & DeWitt 2002 s ). NTU står för number of heat transfer units och kan översättas till värmeväxlarens termiska längd och är dimensionslös. Den är definierad som: UA NTU (7) C min där U står för växlarens övergångskoeffient (W/m²K), A är växlarens area (m²) och C min definieras som: C min = min( C c, Ch ) (8) där C c är det kalla flödet genom växlaren (kg/s) multiplicerat med fluidens specifika värmevärde c p (J/kg K) och C h är motsvarande för varma flödet. 6

13 Det är logiskt att definiera värmeväxlarens effektivitet som: q ε = (9) eller q max C ( Th, i Th, o ) ( T T ) ( Tc, o Tc, i ) ( T T ) h c ε = = (10) C min h, i c, i där de olika temperaturerna visas i figur 6 för en värmeväxlare. C C min h, i c, i Figur 6 En förenklad bild på hur temperaturen (T) förändras genom en motströms värmeväxlare. Indexbeteckningar i figuren står för följande, i står för in, o för out, c för cold, h för hot och m& för massflöde. För olika konfigurationer har empiriska samband tagits fram för ε och NTU och här är några sådana för korsvärmeväxlare. C min mixad och C max omixad: 1 ε = 1 exp( Cr { 1 exp[ Cr ( NTU )]}) (11) och 1 NTU = ( C r ) ln( 1 ε ) + 1 (12) där C C min r = (13) C max Båda flödena omixade: 1 0,22 0,78 ε = 1 exp ( NTU ) { exp[ Cr ( NTU ) ] 1} (14) Cr I figur 7 kan man se hur effektiv olika flödesalternativ är beroende på konstruktion och massflöden som finns. 7

14 Figur 7 (T.v.) En graf där det kan utläsas hur effektiv en värmeväxlare är om man känner flödenas storlek och NTU för omixade flöden. (T.h.) En graf för en omixad och ett mixat flöde. Förhållandet varierar beroende på vilka flöden som finns på den kalla och den varma sidan. För båda flödena omixade (t.v) så gäller kvoten C min /C max. Om ena flödet är omixat och det andra är mixat så gäller C mix /C unmix (t.h.). Ett annat sätt att se en värmeväxlares effektivitet är att titta på temperaturverkningsgrad. Om det är det kallare flödet som är intressant så definieras verkningsgraden som: Tc, o Tc, i η in = (15) T T h, o c, i Oftast är det intressant att få en så hög temperatur som möjligt för det kallare flödet men det kan finnas situationer där en temperaturverkningsgrad för det varma flödet är intressant: Th, i Th, o η out = (16) T T h, o c, i T lm -metoden Ett sätt att analysera värmeväxlare är den logaritmiska medeltemperaturdifferensmetoden (Incropera & DeWitt 2002 s ). Medeltemperaturdifferensen beräknas som: T2 T1 T lm = (17) ln T T ( ) 2 1 där T beräknas enligt figur 6 för motströmsväxlare. För medströmsväxlare så byter ena flödet riktning i figuren. Då kan energiflödet beräknas som: q = UA (18) T lm För korsströmsvärmeväxlare så måste ekvationen modifieras något och införa en faktor F. Då får ekvationen utseendet: q = UA F (19) T lm CF där T lm CF står för den logaritmiska medeltemperaturdifferensen för korsvärmeväxlaren. 8

15 Faktorn F är en empirisk faktor och ser lite olika ut beroende på vilka förutsättningar som är vid den aktuella växlaren (figur 8). Figur 8. Beräkning av korrektionsfaktorer för korsvärmeväxlare. Till vänster är båda flödena omixade och till höger så är ena flödet omixat och det andra mixat. Här beräknas två parametrar för att kunna avläsa faktorn F. P som är en temperaturverkningsgrad för inkommande flöde på x-axeln och R som visar kvoten mellan temperaturdifferensen för det kalla flödet och det varma flödet som är inritat i diagrammet. 2.6 Turbulent flöde i cirkulära tuber För att beräkna värmeöverföringstalet, h i ett cirkulärt rör finns ett antal empiriska samband framtagna (Incropera & DeWitt 2002 s.491). För ett cirkulärt rör med ett turbulent flöde så kan den beräknas med dessa samband: n NuD = 0.023ReD Pr (20) där Re D står för Reynolds tal för rör, Pr är Prantl s tal och n = 0,4 för uppvärmning (T s >T m ) och n = 0,3 för kylning. Detta empiriska samband gäller för: 0.7 Pr 160 ReD L D 10 där L står för rörets längd och D för rörets diameter. Nusselt s tal i sin tur beräknas som: hd Nu D = (21) k där k står för fluidens värmeledningsförmåga och h är värmeöverföringstalet mellan fluiden och röret 9

16 2.7 Flöde över tuber För att bestämma ett genomsnittligt värmeöverföringstal h när en fluid strömmar över en samling tuber så har ett empiriskt samband tagits fram och det är: Nu D = 1.13C Re m 1 D, max Pr 1 3 N L 10 (22) 2000 < ReD,max < Pr 0.7 där N L står för antal rader, m och C 1 avläses i tabell 2 och är beroende på vilket avstånd det är mellan rader och kolumner i tubbanken (Incropera & DeWitt 2002 s.419). Tabell 2 Tabell för tuber i en rak linje. S T står för avståndet mellan centrum av två tuber tvärs fluidens strömningsriktning och S L står för avståndet mellan centrum av två tuber längs fluidens strömningsriktning. C 1 och m är koefficienter som används för beräkningar i ekvation 22. S T /D S T /D 1,25 1,50 2,0 3,0 S L /D C 1 m C 1 m C 1 m C 1 m 1,25 0,348 0,592 0,275 0,608 0,100 0,704 0,0633 0,752 1,5 0,367 0,586 0,250 0,620 0,101 0,702 0,0678 0,744 2,0 0,418 0,570 0,299 0,602 0,229 0,632 0,198 0,648 3,0 0,290 0,601 0,357 0,584 0,374 0,581 0,286 0,608 För att beräkna Re D,max måste V max beräknas och det beräknas som: ST Vmax = V (23) ST D där S T står för avståndet mellan centrum av två tuber tvärs fluidriktningen, D är tubens diameter och V är fluidens hastighet innan tubbanken. 2.8 Fläktar Fläktars huvuduppgift är att transportera gaser. För att en transport ska komma till stånd så måste mekaniskt arbete tillföras via fläktaxeln. Gasens tillståndförändring uttrycks vid fläktar som en totaltrycksökning. Fläktar arbetar med så små tryckstegsökningar så förloppet kan anses som inkompressibelt ur strömningstekniskt synpunkt (Gustafson 1999 Fläktar s.3). Det innebär att volymflödet är oberoende av gasens densitet Likformighet Vid jämförelse mellan två likformiga fläktar, som arbetar med likformiga hastighetstrianglar, kan likformighetssambanden skrivas som, om lika verkningsgrad antas: 2 2 p o = konst n D (24) 3 Q = konst n D där Q står för volymflödet (m³/s), n för fläktens varvtal, D för fläkthjulets diameter och po för totaltrycksökningen över fläkten. 10

17 För en och samma fläkt så är D konstant och kan då elimineras och då fås: 2 p o = konst n (25) Q = konst n Den nyttiga effekten P n är för en fläkt: po po Pn = m& = ρ Q = Q po (26) ρ ρ där m&står för massflödet och ρ för gasens densitet. Om man vill se hur en varvtalsändring av en fläkt förändrar effektbehovet så kan sambanden utnyttjas mellan ekvationerna ovan och får då: 3 P n = konst n (27) Om man vill beräkna vad ett ändrat luftflöde betyder för effekten i ett installerat system: 3 P n = konst Q (28) där konstanten kan tecknas som pu konst = (29) 3 Qu där P u är den ursprungliga effekten och Q u är den ursprungliga volymflödet Fläktdiagram Av tradition så redovisas alltid fläktars prestandakurvor för densiteten 1,20 kg/m³ (motsvarar ungefär 1 bar och 15 C). För att kunna använda fläktdiagrammen vid avvikande densitet finns följande regel: Volymflöde i diagram = Verkligt flöde Axelvarvtal i diagram = Verkligt varvtal Tryckökning i diagram -> Korrigeras map densitet Axeleffekt i diagram -> Korrigeras map densitet Eller uttryckt i symboler: Q = Q n d d p ρ P ρ d d = n d d = v v pv = ρ P ρ v v v (30) 11

18 3 Papperstillverkning allmänt För att få en förståelse för vad som styr torkning av papper måste man känna till hur en pappersmaskin fungerar ur ett energiperspektiv. Torkningen av papper är i särklass den mest energikrävande enskilda process vid papperstillverkning och energiförbrukningen är beroende hur väl vattnet pressas ur pappersbanan innan den går in i torken. 3.1 Mäldberedning I mälderiet i ett pappersbruk så spädes den inkommande massan med bakvatten (returvatten från andra processer) till 3-4 % koncentration och mals i kvarnar (Nygaard 1986, s.231). Malningen görs för att ge önskade styrke och kvalitetsegenskaper. Den färdiga mäldblandningen späds ut ytterligare med bakvatten till 0,5-1 %, vid mjukpapperstillverkning ännu lägre innan mälden silas och avluftas. Därefter går mälden in i inloppslådan i pappersmaskinen för att spridas ut på en duk, så kallad vira. 3.2 Pappersmaskin Pappersbanan formas i pappersmaskinens viraparti. Det mesta av det vatten som tillförs virapartiet med mälden, normalt ca 97%, dräneras genom en eller flera viror(nygaard 1986, s.237). Därefter följer presspartiet där ytterligare 2% pressas ur pappersbanan. Återstående ca 1% måste torkas bort. Före torkpartiet så har pappersbanan en torrhalt på ca 35-45%. En huvudpunkt för en god värmeekonomi är att pressa så mycket vatten som möjligt ur pappersbanan utan att uppoffra för mycket elenergi innan torken. Presspartiet utformas lite olika beroende på vilken produkt som tillverkas. Det är dock inte möjligt att sträva mot en optimal torrhalt utan att beakta pressningens inverkan på vissa pappersegenskaper. Pressning till ökad torrhalt medför normalt en ökad arkdensitet och minskad böjstyvhet. Detta begränsar optimal presstorrhalt speciellt för kartongprodukter Ånglådor Ånglådor i presspartiet ger högre torrhalt på pappersbanan i torkpartiet (Nygaard 1986, s.240). För en maskin som är torkpartibegränsad är den högre torrhalten av stort värde eftersom produktionen kan ökas. Högre torrhalt ger högre våtstyrka i pappersbanan medan en högre temperatur ger lägre våtstyrka. Normalt ger ånglådan en positiv effekt med färre banbrott som följd. När torrhalten ökar så minskar energiförbrukningen för torkprocessen. Dock förbrukar ånglådan energi och om det totalt blir en bättre värmeekonomi varierar från fall till fall. 4 Torkning av papper Gemensamt för alla torkprocesser är att vatten eller en annan vätska avlägsnas genom avdunstning (Nygaard 1986, s.243). Till följd av vattnets höga ångbildningsvärme blir torkprocessen mycket energikrävande. Det strävas efter en så låg energiförbrukning per enhet produkt som möjligt. När det gäller torkning så efterstävas en så låg energiförbrukning per enhet avdunstad vätska. I det flesta torkprocesser sker avdunstningen i en atmosfär av luft vilket är till en nackdel värmeekonomiskt. Den avdunstade vätskan tas upp av luften och förs bort från torken med denna. Avgående våtluftstemperatur är oftast högre än den tillförda torra luftens temperatur och det medför att det går åt energi för att värma upp luften. Så lite luft som möjligt bör användas till torkprocessen men då stiger daggpunkt och våtluftstemperatur. 12

19 Fuktigt torkgods fungerar ungefär som en våt termometer och det innebär att temperaturen på torkgodset stiger och i vissa fall är inte detta önskvärt. Den drivande kraften för vattenavgången från papperet i torkpartiet är differensen mellan ångtrycket på papperets yta och i omgivande luft (Fellers & Norman 1996, s.225). Det innebär att om omgivande luft är tillräckligt torr så torkar papperet redan i rumstemperatur även om det går långsamt. En ökad torkhastighet kan uppnås om pappersbanan värms så att ångtrycket i papperets yta ökar. Samtidigt måste torkluftens fukthalt begränsas genom tillförsel av ny torr luft. Med hjälp av en torkkåpa hålls torkluften avskiljd från omgivningens luft. Papperets slutgiltiga egenskaper bestäms i hög utsträckning av hur papperet behandlas mekaniskt och termiskt och därför måste torkförloppet utformas med speciell hänsyn till de önskade slutegenskaperna på produkten. 4.1 Temperaturprofil i maskinriktningen I torkpartiets början sker en uppvärmning av banan, och denna genomförs med en relativt låg cylindertemperatur för att undvika att fiber bränns fast på cylinderytan (Fellers & Norman 1996, s.235). Cylinderytan får dock inte vara för kall så att den rostar pga. fuktutfällning. I nästa fas sker en förångning av vattnet mellan fibrerna och cylindertemperaturen höjs för ökad energitillförsel till papperet. Papperet antar i denna fas en närmast konstant temperatur och den temperaturen är den våta termometerns temperatur. I torkningens slutskede finns inte något fritt vatten mellan fibrerna och banans temperatur kan då höjas. Värmeöverföringstalet mellan cylinder och bana sjunker och därmed också avdunstningshastigheten. Avslutningsvis så sänks banans temperatur med hjälp av kylcylindrar före upprullning på en tambour. 4.2 Torkluft Energiförbrukningen för torkluften består dels i förvärmning av luft och dels av fläktenergi för transport av luften genom torken (Fellers & Norman 1996, s.229). Vid hög förvärmningstemperatur så kan fuktkvoten hållas hög vilket medger låga luftflöden. Vid höga luftflöden så kan förvärmningsenergin begränsas. Fördelning mellan förvärmningsenergi och transportenergi kan alltså ses som ett optimeringsproblem. Lokalt höga hastigheter på luften i torken kan dock orsaka en instabil pappersbana med problem i produktionen som följd. (Metso 2003 s.9). 4.3 Ång och kondensatsystem I integrerade massa-papperbruk utnyttjas fördelarna med ett gemensamt ångsystem. (Fellers & Norman 1996, s.235). Ångpannan kan vara en sodapanna som används för att förbränna den i massabruket använda kokvätskan och återvinna de ingående kemikalierna. Man kan använda tilläggseldning i separat panna av i första hand bark och vedrester och i andra hand olja eller kol. Den ånga som genereras matas en ångturbin av mottryckstyp. Ånga kan tappas från turbinen i olika trycknivåer. Den producerade elenergin kan täcka brukets behov medan avtappningsångan används till kokning av massan och torkning av papperet. Vid ett integrerat bruk för tillverkning av mekanisk massa och papper så finns ingen sodapanna. Här finns istället raffinörer (massakvarnar) som ur ångsynpunkt kan liknas vid elångpannor. De mekaniska förlusterna genererar nämligen ånga som kan utnyttjas till att torka papper. 13

ERMATHERM CT värmeåtervinning från kammar- och kanaltorkar för förvärmning av uteluft till STELA bandtork. Patent SE 532 586.

ERMATHERM CT värmeåtervinning från kammar- och kanaltorkar för förvärmning av uteluft till STELA bandtork. Patent SE 532 586. 2012-08-23 S. 1/4 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 Bankgiro: 5258-9884 ERMATHERM

Läs mer

FUKTIG LUFT. Fuktig luft = torr luft + vatten m = m a + m v Fuktighetsgrad ω anger massan vatten per kg torr luft. ω = m v /m a m = m a (1 + ω)

FUKTIG LUFT. Fuktig luft = torr luft + vatten m = m a + m v Fuktighetsgrad ω anger massan vatten per kg torr luft. ω = m v /m a m = m a (1 + ω) FUKTIG LUFT Fuktig luft = torr luft + vatten m = m a + m v Fuktighetsgrad ω anger massan vatten per kg torr luft Normalt är ω 1 (ω 0.02) ω = m v /m a m = m a (1 + ω) Luftkonditionering, luftbehandling:

Läs mer

SKOLANS VENTILATION. Ni behöver pappersark för att undersöka drag anteckningspapper. Eleverna bör kunna arbeta i grupp anteckna.

SKOLANS VENTILATION. Ni behöver pappersark för att undersöka drag anteckningspapper. Eleverna bör kunna arbeta i grupp anteckna. SKOLANS VENTILATION Övningens mål Eleverna lär sig om energieffektivitet i skolor med fokus på fönster (eftersom de har stor inverkan på hur byggnaden värms upp och ventileras). Eleverna ska leta reda

Läs mer

Varför ventilerar vi?

Varför ventilerar vi? Varför ventilerar vi? Tillsätta syre och ren luft Tillsätta eller bortföra fukt Värma eller kyla Föra bort föroreningar (emissioner) gaser,rök, partiklar mm Föra bort överskottsvärme produktion, solinstrålning

Läs mer

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 7 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,

Läs mer

Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Tentamen Joakim Wren Exempeltentamen 8 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära, miniräknare.

Läs mer

Energibesparingar vid måleriet hos Arvin Meritor.

Energibesparingar vid måleriet hos Arvin Meritor. Examensarbete 15 Högskolepoäng Energibesparingar vid måleriet hos Arvin Meritor. Daniel Erixon Joakim Östergaard Driftteknikerutbildningen Örebro vårterminen 2008 Examinator: Tore Käck Handledare: Roland

Läs mer

LAF 50 / 100 / 150. Kondensavfuktare för proffsbruk. Utförande. Elvärme, tilläggsbeteckning -E,-ES och -E2S. Anslutning.

LAF 50 / 100 / 150. Kondensavfuktare för proffsbruk. Utförande. Elvärme, tilläggsbeteckning -E,-ES och -E2S. Anslutning. Avfuktare 50 / 100 / 150 Kondensavfuktare för proffsbruk VEAB kondensavfuktare är konstruerade för professionellt bruk i applikationer där man ställer höga krav på kapacitet. är därför lämplig i byggen

Läs mer

Årsverkningsgrad för värmeåtervinning med luftluftvärmeväxlare. Riktlinjer för redovisning av produktdata.

Årsverkningsgrad för värmeåtervinning med luftluftvärmeväxlare. Riktlinjer för redovisning av produktdata. Sida 1(6) 1. Förord Syftet med detta dokument är att beräkna och redovisa årsbaserade verkningsgrader för värmeåtervinnare med samma förutsättningar, så att man kan jämföra data från olika tillverkare.

Läs mer

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Lektion 7: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Reynolds tal är ett dimensionslöst tal som beskriver flödesegenskaperna hos en fluid. Ett lågt värde på Reynolds

Läs mer

Elda inte för kråkorna!

Elda inte för kråkorna! Elda inte för kråkorna! Climate Solutions Sweden lanserar nu ett nytt koncept med värmepumpar för total återvinning av ventilationsvärmen i fastigheter. Värmeenergin i frånluften används och täcker behovet

Läs mer

Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat

Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat 2012-04-28 Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat VX VX VX Rickard Berg 2 Innehåll Inledning 3 Värmepump 3 Värmepumps exempel 4 Ventilationsaggregat 4 Ventilations exempel 4 Fastighet exempel 5 Total

Läs mer

Fanerfuktkvot och klimat i produktionslokaler vid Åberg & Söner AB Dick Sandberg Växjö University, School of Technology & Design

Fanerfuktkvot och klimat i produktionslokaler vid Åberg & Söner AB Dick Sandberg Växjö University, School of Technology & Design Fanerfuktkvot och klimat i produktionslokaler vid Åberg & Söner AB Dick Sandberg Växjö University, School of Technology & Design Working paper no. 6:17 Sammanfattning I den nu genomförda undersökningen

Läs mer

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten WASTE WATER Solutions Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten Återvinning av termisk energi från kommunalt och industriellt avloppsvatten Uc Ud Ub Ua a kanal b avloppstrumma med sil från HUBER och

Läs mer

Diagnostiskt prov i mätteknik/luftbehandling inför kursen Injustering av luftflöden

Diagnostiskt prov i mätteknik/luftbehandling inför kursen Injustering av luftflöden 1 (14) inför kursen Injustering av luftflöden 1. I vilken skrift kan man läsa om de mätmetoder som normalt skall användas vid mätningar i ventilationsinstallationer? 2. Ange vad de tre ingående parametrarna

Läs mer

RAPPORT. Förstudie: Kylbehov Sundbrolund äldreboende 2012-10-08. Upprättad av: Maria Sjögren

RAPPORT. Förstudie: Kylbehov Sundbrolund äldreboende 2012-10-08. Upprättad av: Maria Sjögren RAPPORT Förstudie: Kylbehov Sundbrolund äldreboende 2012-10-08 Upprättad av: Maria Sjögren RAPPORT Kylbehov Sundbrolund äldreboende Kund Landstinget Västernorrland - Olle Bertilsson Baltic Energy Lena

Läs mer

OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER

OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER Det unika med skogsindustrin är att den kombinerar en storskalig och tekniskt avancerad produktion med en fullständigt naturlig och förnyelsebar råvara. Det är därför som

Läs mer

DOMEKT REGO RECU P. Aggregatmanual

DOMEKT REGO RECU P. Aggregatmanual DOMEKT REGO RECU P Aggregatmanual SE Innehåll Säkerhetsföreskrifter...3 Transport...4 Kort beskrivning av aggregatet...5 Installation...7 Underhåll...8 Teknisk information...9 Ordernyckel...10 2 Säkerhetsföreskrifter

Läs mer

Tryckluft Varför tryckluft?

Tryckluft Varför tryckluft? Varför tryckluft? Enkelt att distrubiera och ansluta Små verktyg med mycket kraft Ger ej upphov till gnistor (explosiva miljöer) Användning Maskinstyrningar sproduktion 100 % 5 % 20 40 % 1 Kolvkompressor

Läs mer

Mätning av effekt och beräkning av energiförbrukning hos ett ute spa.

Mätning av effekt och beräkning av energiförbrukning hos ett ute spa. Kontaktperson Mathias Johansson 2015-06-16 5P03129-02 rev. 1 1 (4) Energi och bioekonomi 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Nordiska Kvalitetspooler AB Box 22 818 03 FORSBACKA Energimätning på utespa

Läs mer

Räkneövning/Exempel på tentafrågor

Räkneövning/Exempel på tentafrågor Räkneövning/Exempel på tentafrågor Att lösa problem Ni får en formelsamling Huvudsaken är inte att ni kan komma ihåg en viss den utan att ni kan använda den. Det finns vissa frågor som inte kräver att

Läs mer

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson Markfukt Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson 1 Markfukt Vad är markfukt? Skador/Åtgärder Källförteckning Slutord 2 Vad är markfukt? Fukt är vatten i alla sina faser,

Läs mer

Ventilation. För boende i äldre byggnader

Ventilation. För boende i äldre byggnader Ventilation För boende i äldre byggnader Luften i gamla hus Du kan själv påverka Luften kommer in I många gamla byggnader sköter de boende själva genom otätheter luft och ventilation. Det styrs med fläktar,

Läs mer

Isolationsprovning (så kallad megger)

Isolationsprovning (så kallad megger) Isolationsprovning (så kallad megger) Varför bör man testa isolationen? Att testa isolationsresistansen rekommenderas starkt för att förebygga och förhindra elektriska stötar. Det ger ökad säkerhet för

Läs mer

yttervägg 5,9 5,9 3,6 4,9 - - Golv 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Tak 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Fönster 2 2 4 3 - - Radiator 0,5 0,5 0,8 0,5 0,3 -

yttervägg 5,9 5,9 3,6 4,9 - - Golv 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Tak 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Fönster 2 2 4 3 - - Radiator 0,5 0,5 0,8 0,5 0,3 - B Lägenhetsmodell B.1 Yttre utformning Lägenheten består av tre rum och kök. Rum 1 och 2 används som sovrum, rum 3 som vardags rum, rum 4 som kök, rum 5 som badrum och slutligen rum 6 som hall. Lägenheten

Läs mer

Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus

Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus Referenstest av utvändig isolering på 1½-plans hus Bakgrund Monier har lång internationell erfarenhet av att arbeta med olika metoder för att isolera tak.

Läs mer

Kontinuerliga varmluftstorkar

Kontinuerliga varmluftstorkar Kontinuerliga varmluftstorkar Svegma kontinuerliga varmluftstorkar står för höga kapaciteter, jämn nedtorkning och god värmeekonomi. Förklaringen ligger i balksystemets utformning där luftbalkarna är koniska

Läs mer

12) Terminologi. Brandflöde. Medelbrandflöde. Brandskapat flöde avses den termiska expansionen av rumsvolymen per tidsenhet i rum där brand uppstått.

12) Terminologi. Brandflöde. Medelbrandflöde. Brandskapat flöde avses den termiska expansionen av rumsvolymen per tidsenhet i rum där brand uppstått. 12) Terminologi Brandflöde Brandskapat flöde avses den termiska expansionen av rumsvolymen per tidsenhet i rum där brand uppstått. Medelbrandflöde Ökningen av luftvolymen som skapas i brandrummet när rummet

Läs mer

SwemaMan 7 Bruksanvisning vers 1.00 MB20140521

SwemaMan 7 Bruksanvisning vers 1.00 MB20140521 SwemaMan 7 Bruksanvisning vers 1.00 MB20140521 OBS! Innan du börjar mäta med ditt nya instrument läs kapitel 6. Grundinställningar (Set). Vid leverans är k2-faktor aktiv. SWEMA AB Pepparvägen 27 123 56

Läs mer

Tentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Tentamen ges för: Årskurs 1. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Tentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Tentamen ges för: Årskurs 1. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamen i termodynamik Provmoment: Ten0 Ladokkod: TT05A Tentamen ges för: Årskurs Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 202-08-30 Tid: 9.00-3.00 7,5 högskolepoäng

Läs mer

Dragluckans betydelse i skorstenssystemet

Dragluckans betydelse i skorstenssystemet Dragluckans betydelse i skorstenssystemet Skorstenens uppgift är att åstadkomma skorstensdrag för förbränningen och transportera bort de producerade rökgaserna. Utformningen av skorstenen och arrangemangen

Läs mer

Installationsteknik för byggingenjörer, 7,5 högskolepoäng

Installationsteknik för byggingenjörer, 7,5 högskolepoäng Installationsteknik för byggingenjörer, 7,5 högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: TB081B Tentamen ges för: By2 Tentamensdatum: 2012-01-10 Tid: 14.00 18.00 1 (17) Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling

Läs mer

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson 2014-11-24 4P06815-04 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson 2014-11-24 4P06815-04 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp. Kontaktperson Mathias Johansson 2014-11-24 4P06815-04 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Skånska Byggvaror AB Box 22238 250 24 HELSINGBORG Mätning av energiförbrukning hos utespa

Läs mer

fakta mätteknik Kortfattad fakta lufthastighet och -flöde, givarsystem, mätmetoder etc. fakta - kunskap - utbildning - support

fakta mätteknik Kortfattad fakta lufthastighet och -flöde, givarsystem, mätmetoder etc. fakta - kunskap - utbildning - support Lufthastighet fakta mätteknik Kortfattad fakta lufthastighet och -flöde, givarsystem, mätmetoder etc. fakta - kunskap - utbildning - support Er kunskapspartner Nordtec Instrument AB 31-74 1 7 122 Fakta

Läs mer

Stall och ventilation för hästar. Anders Ehrlemark

Stall och ventilation för hästar. Anders Ehrlemark Stall och ventilation för hästar Anders Ehrlemark Bostäder och lokaler för människor Stora utrymmen per person Viktigt med termisk komfort Obetydlig värmeavgivning från människorna ger uppvärmningsbehov

Läs mer

AVRAPPORTERING. Rengöring med OCO metoden Rinmanskolan & Fristadskolan

AVRAPPORTERING. Rengöring med OCO metoden Rinmanskolan & Fristadskolan AVRAPPORTERING Rengöring med OCO metoden Rinmanskolan & Fristadskolan Avrapportering Om OCO Nordic AB OCO Nordic AB är ett företag som helt fokuserar på miljövänlig och effektiv ytrengöring med torris.

Läs mer

ComfortZone CE50 CE65. ComfortZone. Världens effektivaste frånluftsvärmepump. Steglös effekt från 2,7 6,5 kw med enbart frånluft.

ComfortZone CE50 CE65. ComfortZone. Världens effektivaste frånluftsvärmepump. Steglös effekt från 2,7 6,5 kw med enbart frånluft. Världens effektivaste frånluftsvärmepump. Steglös effekt från 2,7 6,5 kw med enbart frånluft. Svensktillverkad CE50 CE65 Svensktillverkad frånluftsvärmepump med världsunik lösning utnyttjar idag energin

Läs mer

Mätning och utvärdering av borrhålsvärmeväxlare Distribuerad Termisk Respons Test och uppföljning av bergvärmepumpsinstallationer i Hålludden

Mätning och utvärdering av borrhålsvärmeväxlare Distribuerad Termisk Respons Test och uppföljning av bergvärmepumpsinstallationer i Hålludden Mätning och utvärdering av borrhålsvärmeväxlare Distribuerad Termisk Respons Test och uppföljning av bergvärmepumpsinstallationer i Hålludden Författare: José Acuna, KTH Energiteknik December, 2011 Innehåll

Läs mer

Högeffektiv värmeåtervinning med CO2

Högeffektiv värmeåtervinning med CO2 Högeffektiv värmeåtervinning med CO2 Marknadsandelen för kylsystem med transkritiskt CO 2 har ökat på senare år. Sedan 2007 har marknaden i Danmark rört sig bort från konventionella kylsystem med HFC eller

Läs mer

GV-HR110. Värmeåtervinningsaggregat. Princip. Värmeåtervinningsaggregat NIBE TM PBD SE 1335-3. NIBE GV-HR110 levereras med:

GV-HR110. Värmeåtervinningsaggregat. Princip. Värmeåtervinningsaggregat NIBE TM PBD SE 1335-3. NIBE GV-HR110 levereras med: PBD SE 1335-3 Värmeåtervinningsaggregat NIBE TM GV-HR110 NIBE TM 639556 GV-HR110 3 Värmeåtervinningsaggregat Upp till 96% återvinning. Låg ljudnivå. Lågenergifläktar. Tydlig displayenhet. Kompakta yttermått.

Läs mer

Halvera Mera med Climate Solutions Energieffektiv Värme och Kyla

Halvera Mera med Climate Solutions Energieffektiv Värme och Kyla Climate Solutions Sweden AB Dåntorpsvägen 33 HL SE-136 50 HANINGE www.climatesolutions.se Phone: +46 8 586 10460 Mob: +46 8 76 525 0470 Mitt namn: Bertil Forsman Korta fakta Climate Solutions: Företaget

Läs mer

Funktion All ventilationsluft i bostaden går via aggregatet och luftväxlingen i bostaden kan därmed alltid regleras efter det aktuella behovet.

Funktion All ventilationsluft i bostaden går via aggregatet och luftväxlingen i bostaden kan därmed alltid regleras efter det aktuella behovet. INSTRUKTION FÖR DRIFT & SKÖTSEL AV MINIMASTER I RADHUSEN JANUARI 2012 Till Systemet Minimaster finns bara i våra radhus, i punkthusen är det ett annat system. Minimastern är konstruerad att ge en balanserad

Läs mer

Ventilation- och uppvärmningssystem, 7,5 hp

Ventilation- och uppvärmningssystem, 7,5 hp 1 (12) Ventilation- och uppvärmningssystem, 7,5 hp Provmoment: Tentamen Ladokkod: TB0121 Tentamen ges för: En1 Tentamensdatum: 2012-05-31 Hjälpmedel: Miniräknare Tentamen består av två delar, den ena med

Läs mer

Svensk Ventilation lunchmöte om Verkningsgrad 2014-10-13. Jan Risén

Svensk Ventilation lunchmöte om Verkningsgrad 2014-10-13. Jan Risén Svensk Ventilation lunchmöte om Verkningsgrad 2014-10-13 1 Innehåll 1. Standarder för beräkning av verkningsgrad i värmeåtervinningssystem. 2. Några beräkningsexempel där de olika standarderna tillämpas.

Läs mer

Montage, drift och underhåll TX 35A

Montage, drift och underhåll TX 35A Montage, drift och underhåll TX 35A Rev.04 april 2013 Side 1 af 18 1.0.0 Innehåll 1.0.0 INNEHÅLL... 2 2.0.0 ILLUSTRATIONER... 2 3.0.0 ALLMÄN INFORMATION... 3 3.1.0 FÖRORD... 3 3.2.0 ANVÄNDNINGSOMRÅDEN...

Läs mer

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson 2014-11-14 4P06815-01 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson 2014-11-14 4P06815-01 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp. Kontaktperson Mathias Johansson 2014-11-14 4P06815-01 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Skånska Byggvaror AB Box 22238 250 24 HELSINGBORG Mätning av energiförbrukning hos utespa

Läs mer

Fuktreglering av regenerativ värmeväxling med värmning av uteluft eller frånluft

Fuktreglering av regenerativ värmeväxling med värmning av uteluft eller frånluft Fuktreglering av regenerativ värmeväxling med värmning av uteluft eller frånluft Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds

Läs mer

Seibu Giken DST AB. Avestagatan 33 SE-163 53 Spånga, Sverige. Tel +46 (0)8 445 77 20 Fax +46 (0)8 445 77 39. www.dst-sg.com info@dst-sg.

Seibu Giken DST AB. Avestagatan 33 SE-163 53 Spånga, Sverige. Tel +46 (0)8 445 77 20 Fax +46 (0)8 445 77 39. www.dst-sg.com info@dst-sg. Seibu Giken DST AB har representanter i fler än 40 länder världen över. Seibu Giken DST AB Avestagatan 33 SE-163 53 Spånga, Sverige Tel +46 (0)8 445 77 20 Fax +46 (0)8 445 77 39 www.dst-sg.com info@dst-sg.com

Läs mer

Värmepumpens verkningsgrad

Värmepumpens verkningsgrad 2012-01-14 Värmepumpens verkningsgrad Rickard Berg 1 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Coefficient of Performance, COP... 3 3. Primary Energi Ratio, PER... 4 4. Energy Efficiency Ratio, EER... 4 5. Heating

Läs mer

Bruksanvisning för Nordic lackboxar GL1000, GL3000 och GL4000

Bruksanvisning för Nordic lackboxar GL1000, GL3000 och GL4000 Bruksanvisning för Nordic lackboxar GL1000, GL3000 och GL4000 Sida 1 Översikt: 2. Innehåll 3. Teknisk data 4. Funktionsbeskrivning 5. Manöverpanel funktioner/indikatorer 6. Bild av manöverpanel 7. Procedur

Läs mer

Tentamen i : Värme- och ventilationsteknik Kod/Linje: MTM437. Totala antalet uppgifter: 5 st Datum: 030115

Tentamen i : Värme- och ventilationsteknik Kod/Linje: MTM437. Totala antalet uppgifter: 5 st Datum: 030115 Tentamen i : Värme- och ventilationsteknik Kod/Linje: MTM437 Totala antalet uppgifter: 5 st Datum: 030115 Examinator/Tfn: Lars Westerlund 1223 Skrivtid: 9.00-15.00 Jourhavande lärare/tfn: Lars Westerlund

Läs mer

Arbetsrapport SGC A34

Arbetsrapport SGC A34 Arbetsrapport SGC A34 NATURGAS- OCH GASOLANVÄNDNING VID TISSUETILLVERKNING SAMT FRAMTIDA UTVECKLING AV TAD-PROCESSER I SVERIGE OCH EUROPA Svenskt Gastekniskt Center - Oktober 2002 Luft-kåpa Yankee-cylinder

Läs mer

Möjligheter att spara energi i. Pappersmaskinen

Möjligheter att spara energi i. Pappersmaskinen Möjligheter att spara energi i pappersmaskinen Skogsindustridagarna, Sundsvall Mars 2014 Karlstads universitet Innehåll - - - - Processoptimering vakuum - I pappersmaskinen sker avvattning genom gravitationen,

Läs mer

Laboration 6. Modell av energiförbrukningen i ett hus. Institutionen för Mikroelektronik och Informationsteknik, Okt 2004

Laboration 6. Modell av energiförbrukningen i ett hus. Institutionen för Mikroelektronik och Informationsteknik, Okt 2004 Laboration 6 Modell av energiförbrukningen i ett hus Institutionen för Mikroelektronik och Informationsteknik, Okt 2004 S. Helldén, E. Johansson, M. Göthelid 1 1 Inledning Under större delen av året är

Läs mer

MILJÖLABORATORIET Nyttig energi vid ångproduktion

MILJÖLABORATORIET Nyttig energi vid ångproduktion MILJÖLABORATORIT Nyttig energi vid ångproduktion 008 Miljölaboratoriet i Trelleborg AB Innehållsförteckning Inledning... System... 4 System... System... 7 System 4... 9 System... Inledning Denna handledning

Läs mer

HV3 Avstängningsventil Installations- och underhållsinstruktioner

HV3 Avstängningsventil Installations- och underhållsinstruktioner 0601050/1 IM-P060-04 ST Issue 1 HV3 Avstängningsventil Installations- och underhållsinstruktioner 1. Generell säkerhetsinformation 2. Generell produktinformation 3. Installation 4. Driftsättning 5. Drift

Läs mer

EBK. Efterbrännkammare

EBK. Efterbrännkammare EBK Efterbrännkammare EBK håller ihop lågan längre och bidrar till en närmast fullständig förbränning och mycket låga utsläpp. Samtidigt skapar den undertryck som suger avgaser från brännkoppen vilket

Läs mer

Värmelära. Fysik åk 8

Värmelära. Fysik åk 8 Värmelära Fysik åk 8 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar

Läs mer

De första viktiga timmarna. Plastiska krympsprickor

De första viktiga timmarna. Plastiska krympsprickor De första viktiga timmarna Plastiska krympsprickor 4 De första viktiga timmarna Risken för så kallade plastiska krympsprickor finns alltid vid betonggjutning. Risken är som störst under de första timmarna

Läs mer

------------------------------------------------------------------------------------------------------- Personnummer:

------------------------------------------------------------------------------------------------------- Personnummer: ENERGITEKNIK II 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B En2 Namn: -------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Enervent greenair toppanslutna ventilationsaggregat 15-390 l/s

Enervent greenair toppanslutna ventilationsaggregat 15-390 l/s DEN MEST ENERGIEKONOMISKA LÖSNINGEN wwwenerventse Enervent greenair toppanslutna ventilationsaggregat 15-39 l/s Den roterande värmeväxlaren - en genial uppfinning I Enervent greenair-ventilationsaggregaten

Läs mer

Handbok för källarprodukter. Hitta lösningen för din källare

Handbok för källarprodukter. Hitta lösningen för din källare Hitta lösningen för din källare Vers. 03/2015 Innehåll: Allmän information om avfuktning av källare med SolarVenti Avfuktning av källaren 3 SolarVentis källarpaneler 3 En SolarVenti källarsats 3 Varför

Läs mer

Möt miljökraven med tryckluft. Energiåtervinning är vinnarens val

Möt miljökraven med tryckluft. Energiåtervinning är vinnarens val Möt miljökraven med tryckluft Energiåtervinning är vinnarens val Saint-Gobain Isover Billesholm Typ av kompressorer: Z och Z VSD Installerad kompressoreffekt: ca 1 900 kw Återvinningsbar effekt vid full

Läs mer

Vilka bestämmelser gäller för trapphus för utrymning?

Vilka bestämmelser gäller för trapphus för utrymning? 1(8) Ny trycksättningsmetod för trapphus för utrymning Tomas Fagergren, Brandskyddslaget, Stockholm Lars Jensen, installationsteknik, LTH Vilka bestämmelser gäller för trapphus för utrymning? Trapphus

Läs mer

Sensorer, effektorer och fysik. Mätning av flöde, flödeshastighet, nivå och luftföroreningar

Sensorer, effektorer och fysik. Mätning av flöde, flödeshastighet, nivå och luftföroreningar Sensorer, effektorer och fysik Mätning av flöde, flödeshastighet, nivå och luftföroreningar Innehåll Volymetriska flödesmätare Strömningslära Obstruktionsmätare Mätning av massflöde Mätning av flödeshastighet

Läs mer

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2 och Kf2 (KVM090) 2009-08-27 kl. 14.00-18.00 i V

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2 och Kf2 (KVM090) 2009-08-27 kl. 14.00-18.00 i V CHLMERS 1 (3) TENTMEN I TERMODYNMIK för K2 och Kf2 (KVM090) 2009-08-27 kl. 14.00-18.00 i V Hjälpmedel: Kursböckerna Elliott-Lira: Introductory Chemical Engineering Thermodynamics och P. tkins, L. Jones:

Läs mer

Injusteringsventiler ESBE 2001/2002 SE

Injusteringsventiler ESBE 2001/2002 SE Katalog Injusteringsventiler ESBE 00/00 SE ESBE Med fokus på styrdon ESBEs vridande styrdon (shuntventiler och ställdon) för reglering av värme och kyla i fastigheter. Vi erbjuder ett brett program och

Läs mer

Ventilationsnormer. Svenska normer och krav för bostadsventilation BOSTADSVENTILATION. Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer

Ventilationsnormer. Svenska normer och krav för bostadsventilation BOSTADSVENTILATION. Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer Svenska normer och krav för bostadsventilation Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer för byggande. Avsikten med detta dokument är att ge en kortfattad översikt och inblick i överväganden

Läs mer

FÖRSVARSSTANDARD FÖRSVARETS MATERIELVERK 2 1 (8) MILJÖPROVNING AV AMMUNITION. Provning i fukt, metod A och B ORIENTERING

FÖRSVARSSTANDARD FÖRSVARETS MATERIELVERK 2 1 (8) MILJÖPROVNING AV AMMUNITION. Provning i fukt, metod A och B ORIENTERING 2 1 (8) Grupp A26 MILJÖPROVNING AV AMMUNITION Provning i fukt, metod A och B ORIENTERING Denna standard omfattar metodbeskrivningar för provning av ammunition. Främst avses provning av säkerhet, men även

Läs mer

6. BRUKSANVISNING MILLENIUM PLC

6. BRUKSANVISNING MILLENIUM PLC 6. BRUKSANVISNING MILLENIUM PLC 1. Allmänt 2. Knappfunktion 3. Ställa in Värde 3.1. Datum och Tid 3.2. Drifttid 3.3. Min Temp Tilluft 3.4. Börvärde Frånluft 3.5. Blockering Nattkyla 3.6. Börvärde rum natt

Läs mer

Val av energieffektiviserande åtgärder. Energy Concept in Sweden. Fastigheten. Krav 1 (5)

Val av energieffektiviserande åtgärder. Energy Concept in Sweden. Fastigheten. Krav 1 (5) Fastighet: Fastighetsägare: Konsulter: Altona, Malmö Stena Fastighter Energy Concept in Sweden Val av energieffektiviserande åtgärder Fastigheten Byggår: 1967 Area: 9 500 m 2 A temp Verksamhet: Kontorsbyggnad,

Läs mer

Lunneviskolan Grästorps Kommun Tretec Konsult AB. Totalprojekt Etapp 1 Val av energieffektiviserande åtgärder. Fastigheten 1 (5) Byggår: 1985

Lunneviskolan Grästorps Kommun Tretec Konsult AB. Totalprojekt Etapp 1 Val av energieffektiviserande åtgärder. Fastigheten 1 (5) Byggår: 1985 Fastighet: Fastighetsägare: Konsult: Lunneviskolan Grästorps Kommun Tretec Konsult AB Totalprojekt Etapp 1 Val av energieffektiviserande åtgärder Fastigheten Byggår: 1985 Area: 3055BTA Verksamhet: Förskola,

Läs mer

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson 2013-03-18 PX26814-1 1 (3) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se.

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson 2013-03-18 PX26814-1 1 (3) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se. Kontaktperson Mathias Johansson 2013-03-18 PX26814-1 1 (3) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Folkpool AB Ullängsvägen 1 153 30 JÄRNA Mätning av energiförbrukning hos utespa Nordic Encore

Läs mer

Fläktkonvektorer. 2 års. vattenburna. Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing!

Fläktkonvektorer. 2 års. vattenburna. Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! PRODUKTBLAD Fläktkonvektorer vattenburna Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! 2 års garanti Jula AB Kundservice: 0511-34 20 00 www.jula.se 416-087, 416-111,

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

Fuktmätning i betonggolv med pågjutningar

Fuktmätning i betonggolv med pågjutningar Fuktmätning i betonggolv med pågjutningar Bakgrund och syfte Fuktmätning i betonggolv med RF-metoden före mattläggning av fuktkänsliga golvbeläggningar är idag väletablerad. Metodiken togs fram i början

Läs mer

EffHP135w. Vätska/vattenvärmepump för Passivhus

EffHP135w. Vätska/vattenvärmepump för Passivhus EffHP135w Vätska/vattenvärmepump för Passivhus Integrerad kylfunktion Flexibel varmvattenlösning Anpassad för FTX Kan drivas med solpaneler Flexibel värmelösning Tillhör Ni de som tror på framtiden och

Läs mer

Energieffektiva takvärmesystem. Highest Credit Rating since 1997

Energieffektiva takvärmesystem. Highest Credit Rating since 1997 Energieffektiva takvärmesystem Highest Credit Rating since 1997 Det naturliga sättet för uppvärmning! Solen är vår mest fantastiska energikälla. Allt liv är beroende av den. Solens värmestrålar färdas

Läs mer

Kalkylera med LCCenergi

Kalkylera med LCCenergi V-skrift 2003:1 Sid. 1 (9) Kalkylera med LCCenergi Riktlinjer för val av indata Luftbehandlingssystem V-skrift 2003:1 Sid. 2 (9) Förord Visst är det rationellt och klokt att även beakta kostnaden för drift

Läs mer

Fuktskador på vindar - kondensskador

Fuktskador på vindar - kondensskador Sida 1(3) 2012-12-04 Fuktskador på vindar - kondensskador Fukt i luft Relativa fuktigheten i luft (% RF) anger hur mycket vattenånga luften innehåller i förhållande till vad den maximalt kan innehålla

Läs mer

Ventilations- och uppvärmningssystem, 7,5 högskolepoäng

Ventilations- och uppvärmningssystem, 7,5 högskolepoäng Ventilations- och uppvärmningssystem, 7,5 högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: TB0121 Tentamen ges för: By2 Tentamensdatum: 2013-06-03 1 (11) Hjälpmedel: Miniräknare Tentamen består av två delar

Läs mer

Användarhandledning. 2013 ver 1 2013-05-21. Energiberäkningar 1.0 Beta. Rolf Löfbom. www.lofbom.se

Användarhandledning. 2013 ver 1 2013-05-21. Energiberäkningar 1.0 Beta. Rolf Löfbom. www.lofbom.se Användarhandledning Energiberäkningar 1.0 Beta Rolf Löfbom 2013 ver 1 2013-05-21 www.lofbom.se Innehållsförteckning 1. Allmänt om Energiberäkningar 1.0 Beta... 3 1.1 Allmänt... 3 2. Dialogrutor... 4 2.1

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM

STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrivning del 2 i Fysik A för Basåret Tisdagen den 10 april 2012 kl. 9.00-13.00 (Denna tentamen avser andra halvan av Fysik A, kap 2 och 7-9 i Heureka. Fysik A)

Läs mer

PROVNINGSRAPPORT NR VTT-S-06186-13/SE 6.9.2013 ÖVERSÄTTNING

PROVNINGSRAPPORT NR VTT-S-06186-13/SE 6.9.2013 ÖVERSÄTTNING PROVNINGSRAPPORT NR VTT-S-6186-13/SE 6.9.213 Funktionsprovning av luftvärmepumpen SCANVARM SVI12 + SVO12 vid låga uteluftstemperaturer och med en värmefaktor som inkluderar avfrostningsperioderna - maskinens

Läs mer

04/03/2011. Ventilerade kläder. Ventilerade kläder. Värmeförluster vid olika luftflöden: skillnad med betingelse utan flöde i torr tillstånd

04/03/2011. Ventilerade kläder. Ventilerade kläder. Värmeförluster vid olika luftflöden: skillnad med betingelse utan flöde i torr tillstånd Ventilerade kläder Ventilerade kläder Kalev Kuklane Användning av luftgenomsläppliga kläder Öka möjligheter för ventilation (designlösningar) Aktiv ventilation Ventilation i skyddsklädsel (t.ex. CBRN)

Läs mer

Fukt, allmänt. Fukt, allmänt. Fukt, allmänt

Fukt, allmänt. Fukt, allmänt. Fukt, allmänt Fukt, allmänt Fukt finns överallt Luften Marken Material Ledningar 1 Fukt, allmänt Fuktproblem, exempel Mögel, röta, lukt Hälsoproblem i byggnader Korrosion (rost) Kondens Isbildning Fuktrörelser, krympning

Läs mer

Ventilationsutredning lägenhetsaggregat Östermalmsgatan Umeå 2013-09-24

Ventilationsutredning lägenhetsaggregat Östermalmsgatan Umeå 2013-09-24 Ventilationsutredning lägenhetsaggregat Östermalmsgatan Umeå 2013-09-24 Ventilationsutredning lägenhetsaggregat Östermalmsgatan Umeå En presentation av åtgärder i samband med utbyte av kryddhylleaggregat

Läs mer

Resultat från mätningar och beräkningar på demonstrationshus. - flerbostadshus från 1950-talet

Resultat från mätningar och beräkningar på demonstrationshus. - flerbostadshus från 1950-talet Resultat från mätningar och beräkningar på demonstrationshus - flerbostadshus från 1950-talet Bakgrund Del av forskningsprojektet: Energieffektivisering av efterkrigstidens flerbostadshus genom beständiga

Läs mer

Hemlaboration i Värmelära

Hemlaboration i Värmelära Hemlaboration i Värmelära 1 2 HUSUPPVÄRMNING Ett hus har följande (invändiga) mått: Längd: 13,0 (m) Bredd: 10,0 (m) Höjd: 2,5 (m) Total fönsterarea: 12 m 2 (2-glasfönster) 2 stycken dörrar: (1,00 x 2,00)

Läs mer

Ventilationsdon av hög kvalitet med enkelt inställbara luftflöden

Ventilationsdon av hög kvalitet med enkelt inställbara luftflöden Ventilationsdon av hög kvalitet med enkelt inställbara luftflöden 1 Uteluften tas in genom en rund eller rektangulär kanal till VENTPLUS. 3 Den kalla, renade luften faller till botten bakom radiatorn.

Läs mer

ARBETE VAD ÄR DET? - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.

ARBETE VAD ÄR DET? - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. Inledning ARBETE VAD ÄR DET? När vi till vardags pratar om arbete är det en helt annan sak än begreppet arbete i fysikens värld. Ett lönearbete är t ex att arbeta som vaktpost utanför Buckingham Palace.

Läs mer

MAXIMUS MAXIMUS GOLV! Ventilationsapparat för installationsgolv

MAXIMUS MAXIMUS GOLV! Ventilationsapparat för installationsgolv 1 Ventilationsapparat för installationsgolv är en kanalansluten golvapparat med kyla, värme och ventilation. Maximus installeras i kontorsmiljöer och som ersätter dagens konventionella golvdon, konvektorer

Läs mer

Värmeåtervinningsaggregat HERU

Värmeåtervinningsaggregat HERU Värmeåtervinningsaggregat HERU HERU 50 och 75 Värmeåtervinningsaggregatet HERU är konstruerat för till- och frånluftsventilation för villor, kontor och andra lokaler där stora krav ställs på hög temperaturverkningsgrad,

Läs mer

Kontakt, översikt, index. Takvärme/Kyltakshandledning. Plexus. Professor. Pilot. Architect. Polaris I & S. Plafond. Podium. Celo. Cabinett.

Kontakt, översikt, index. Takvärme/Kyltakshandledning. Plexus. Professor. Pilot. Architect. Polaris I & S. Plafond. Podium. Celo. Cabinett. Kontakt, översikt, index Takvärme/Kyltakshandledning Plexus Professor Pilot Architect Polaris I & S Plafond Podium Celo Cabinett Capella Carat Fasadium Atrium H & C /Loggia Regula Belysning TEKNOsim.0

Läs mer

Ventilationsanvisning. för Klädskåp

Ventilationsanvisning. för Klädskåp Ventilationsanvisning för Klädskåp Torra kläder och frisk luft. Glöm alla problem med fuktiga kläder som inte torkar och dålig lukt i omklädningsrummet. Välj istället något av våra tre olika ventilations

Läs mer

PRESTANDA LUFTVÄRMEVÄXLARE Förstudie

PRESTANDA LUFTVÄRMEVÄXLARE Förstudie PRESTANDA LUFTVÄRMEVÄXLARE Förstudie LÅGAN Rapport december 2014 Lars Nilsson och Berth Olsson VVS Energi & Miljö Styr & Övervakning Brand & Risk Teknisk Förvaltning LÅGAN Antal sidor: 9 Göteborg 10 :

Läs mer

TERMOVAR LADDNINGSPAKET

TERMOVAR LADDNINGSPAKET TERMOVAR Laddningspaket (SE) 6.12 TERMOVAR LADDNINGSPAKET MONTERINGS- OCH BRUKSANVISNING Storlekar Rp 25 Rp 32 28 mm klämring Med EPP isolering Med backventil Utan backventil 1(8) TERMOVAR Laddningspaket

Läs mer