Uppgift 3 Bedömning av funktion och arbetsförmåga i ett försäkringsmedicinskt perspektiv. Patientfall

Transkript

1 Patientfall Ester Lindström är 51 år och bor hemma, i villa, med sin make och sin yngsta dotter. Den äldre dottern har flyttat hemifrån sedan några år. Ester arbetar som biståndshandläggare för kommunen vilket under en arbetsdag innebär både kontorsarbete samt vårdplaneringar på sjukhuset. Från kommunkontoret till sjukhuset brukar hon promenera, vilket blir ca 2 kilometer under en dag. Till och/eller från arbetet brukar Ester även försöka promenera några gånger i veckan med sin granne som också arbetar i staden. På fritiden är hon engagerad i den yngsta dotterns fotbollsklubb och säljer fika på matcher samt sitter i klubbstyrelsen. I maj drabbades Ester av en stroke med högersidig pares, sequele gällande sensorik, motorik samt hjärntrötthet. I samband med sin stroke blev hon sjukskriven under en 3 månaders period. Under sjukhusvistelsen på akutstrokeavdelning fick Ester en tidig bedömning och rehabilitering insatt. Status under sjukhusvistelsen: 51-årig kvinna med stroke, hö. sidig pares. Inkom under gårdagen efter talsvårigheter och en domningskänsla i hö. arm och ben. Bor i tvåplansvilla med make och dotter, sovrum på övervåningen. Två trappsteg upp till ytterdörren. Sensorik: Nedsatt ytlig känsel hö. ben och arm. Motorik: MMAS: 30/48 poäng. Grovstyrka: Hö. arm: Nedsatt armbågsflexion samt hand. Hö. ben: Nedsatt knäflexion, knäextension samt något nedsatt dorsalflexion i fotled. Balans: Bergs balansskala: 30/56 poäng = Fallrisk Kommunikation: Inga talsvårigheter. Ingen fascialispares. Gång: Går ca. 15 meter med rollator, vårdbälte och tillsyn. Tappar hö. fot något under gång. Hennes rehabiliteringspotential bedömdes som god varför hon blev överflyttad till ett rehabiliteringscenter. Ester rehabiliterades under 3 veckor under vilka hon förbättrades i sina sensoriska och motoriska symptom. Efter 3 månader förlängdes Esters sjukskrivning en månad till. Den månaden månader har nu gått och Ester längtar tillbaka till arbetet och sina arbetskamrater varför hon önskar en bedömning av arbetsförmåga och återgång till arbetet.

2 Beställare Försäkringskassan Delutredning av sjukgymnast Redogörelse för sjukgymnastisk utredning och resultat av testning Frågeställning Ester Lindström är sjukskriven från sitt arbete som biståndshandläggare. En bedömning önskas gällande möjlighet att stå till arbetsmarknadens förfogande i förhållande till hennes resurser. Om detta inte bedöms möjligt, vad grundar ni det på, - motivera ert svar. BAKGRUND Aktuella besvär Nedsättningar av kroppsfunktioner i samband med stroke som gradvis har förbättrats. I dagsläget aktuella funktionsnedsättningar gällande sensibilitet, motorik samt hjärntrötthet. Klarar ADL självständigt. Patienten var tidigare fysiskt aktiv under sin arbetsdag samt motionerade till och från jobbet. I samband med sjukdom har patienten genomgått rehabilitering men är i övrigt fysiskt inaktiv. Aktivitetsnivån har där och med sjunkit och i och med denna också delaktighetsnivån då pat. tidigare promenerat med sin väninna till jobbet. Tidigare var pat. också engagerad i en fotbollsklubb med diverse sysslor som nu också fått stå åt sidan och delaktighetsnivån har då ytterligare sjunkit. Till följd av ovanstående förhållanden begränsas patienten både i det vardagliga livet och sitt arbete. Aktuella erfarenheter av fysiska belastningar i arbete Patientens arbete som biståndshandläggare medförde inga tunga fysiska belastningar då det i huvudsak innebar stillasittande arbete. Mer än halva arbetsdagen innebar kontorsarbete med repetitiva inslag. Pat. har på arbetsplatsen en ergonomisk kontorsstol, höj- och sänkbart skrivbord samt ergonomisk mus. Inga aktuella erfarenheter av arbete finns sedan pat. stroke. Tidigare rehabiliteringsinsatser Inlagd på rehabiliteringscenter där hon vistades under en 3 veckorsperiod. Sedan dess varit på några uppföljningar hos sjukgymnast på vårdcentral. GENOMFÖRDA MOMENT Undersökningssammanfattning God sensorik. Pat. har vissa nedsättningar i grovstyrka i höger hand, samt blir trött i hö. ben efter en viss tids gång. Balans enligt Bergs balansskala är förbättrad, 50 av 56 poäng, och bedöms ej längre fallrisk. God aktiv och passiv rörlighet hö. arm och ben. Kartläggning av fysisk förmåga Test Instrument for Profile of Physical Ability (TIPPA) användes för att bedöma den fysiska förmågan hos patienten.

3 A/ Patientens bedömning av sin aktuella fysiska förmåga: ganska bra B/ Fysiska aktiviteter: Normalgångsträcka Snabbgång Trappgång Gå upp och ner på pall hög låg Gripförmåga hö låg (mätt med vigorimeter) vä Dominant hand vänster Rita i axelhöjd hö låg vä Uppresning Lyft ovan midjehöjd hö låg vä hög Lyft nedom midjehöjd låg VAS smärta före test 0/100 och efter 20/100 C/ Patientens skattning av fysiska aktiviteternas tyngd: tung D/ Smärtbeteende: Vid trappgång och lyft ovan midjehöjd uppvisades smärtbeteende och bedöms alltså som lågt. Sammanfattning av TIPPA Ester bedömer TIPPA som tungt att genomföra, har smärtökning från 0-20 av 100 enligt VASskalan. Normalvärden finnes för normalgångsträcka, gå upp och ner på pall, gripstyrka vänster hand, rita i axelhöjd vä. samt uppresningar. I jämförelse med andra har hon bättre förmåga i snabbgång och lyft ovan midjehöjd vä., däremot sämre än andra gällande trappgång, uppgifter rörande endast höger arm samt lyft nedom midjehöjd. Ester bedömer själv sin fysiska förmåga som ganska bra. Sammanfattande sjukgymnastbedömning Vissa nedsättningar i styrka finns kvar sedan stroke i höger hand och ben samt en viss hjärntrötthet efter lång tids koncentration. Ester har stora resurser gällande aktivitetsförmåga men upplever ändå en aktivitetsbegränsning då hon slutat vara fysiskt aktiv till följd av nedsättning i muskelkraftsfunktion.

4 Gällande återgång till hennes arbete som biståndshandläggare bör hennes nuvarande situation inte utgöra något hinder utifall några modifikationer kan genomföras. Hennes hjärntrötthet bör uppmärksammas och lämpligt vore att tillsvidare börja på del av dag. Ester uppvisar också svårigheter att gå längre sträckor då hon blir trött i bensmuskulaturen varpå alternativa färdmedel under arbetstid bör erbjudas då hon inte kan gå längre sträckor eller får köra bil. Ester bör erbjudas kontakt med sjukgymnast för ytterligare träning.

5 Beställare Försäkringskassan Bedömningsunderlag Gällande Ester Lindström xxxxxx-xxxx Frågeställning Ester Lindström är sjukskriven från sitt arbete som biståndshandläggare. En bedömning önskas gällande möjlighet att stå till arbetsmarknadens förfogande. Om detta inte bedöms möjligt, vad grundar ni det på, - motivera ert svar. Funktionsbeskrivning/Funktionsförmåga Bedömningen av funktionsförmågan grundar sig på Esters sjukdomsbeskrivning och sjukdomsförlopp, funktionsundersökning samt bedömning av den fysiska förmågan hos patienten enligt Test Instrument for Profile of Physical Ability (TIPPA) 1. Nedsättningar av sensorik, motorik, balans och gång, i samband med stroke som gradvis har förbättrats. I dagsläget aktuella funktionsnedsättningar gällande sensibilitet, motorik samt hjärntrötthet. Ester var tidigare fysiskt aktiv under sin arbetsdag samt motionerade till och från jobbet. I samband med sjukdom har patienten genomgått rehabilitering men är i övrigt fysiskt inaktiv. Tidigare var pat. också engagerad i en fotbollsklubb med diverse sysslor som nu också fått stå åt sidan. Till följd av ovanstående förhållanden bedöms Ester begränsad både i det vardagliga livet och i sitt arbete. Undersökning visar att det finns vissa nedsättningar i grovstyrka i höger hand samt att Ester blir trött i hö. ben efter en viss tids gång. God sensorik. Balans enligt Bergs balansskala är förbättrad, 50 av 56 poäng, och bedöms ej längre fallrisk. God aktiv och passiv rörlighet hö. arm och ben. Ester bedömer TIPPA som tungt att genomföra, har smärtökning från 0-20 av 100 enligt VASskalan. Normalvärden finnes för normalgångsträcka, gå upp och ner på pall, gripstyrka vänster hand, rita i axelhöjd vä. samt uppresningar. I jämförelse med andra har hon bättre förmåga i snabbgång och lyft ovan midjehöjd vä., däremot sämre än andra gällande trappgång, uppgifter rörande endast höger arm samt lyft nedom midjehöjd. Ester bedömer själv sin fysiska förmåga som ganska bra. Krav i arbetet Esters arbete som biståndshandläggare medför inga tunga fysiska belastningar. Mer än halva arbetsdagen innebär kontorsarbete med repetitiva inslag. På Esters kontor finns en ergonomisk kontorsstol, höj- och sänkbart skrivbord samt ergonomisk mus. Inga aktuella erfarenheter av arbete finns sedan pat. stroke. Genom arbetet ställs även krav på organisationsförmåga, slutledningsförmåga samt förmåga att kunna samspela och samarbeta med andra människor Funktionsnedsättningens konsekvenser i förhållande till arbetet Esters huvudsakliga problem kommer från hennes nedsättning i muskelstyrka i hand och ben samt hjärntrötthet. Då Ester är vänsterhänt utgör hennes lindriga muskelsvaghet i handen inget hinder för att skriva under möten, inte heller då hon ska skriva på dator kortare stunder. Ester uppvisar också svårigheter att gå längre sträckor då hon blir trött i bensmuskulaturen varpå alternativa färdmedel under arbetstid bör erbjudas då hon inte kan gå längre sträckor eller får

6 köra bil. Då Ester lider av hjärntrötthetssyndrom efter en längre tids stimulans kan det eventuellt komma att vålla vissa problem i förhållande till arbetet då hjärntrötthet kan leda till koncentrationssvårigheter, att fortare bli mentalt uttröttad samt minskad stresstolerans 3. Då hon vistas i en aktiv miljö på sjukhuset samt interagerar med andra människor under möten medför också detta många intryck som kan bidra till hjärttröttheten. Rehabmöjligheter och förslag till åtgärder Då det fysiska och psykiska tillståndet har förbättrats sedan hennes stroke ses goda möjligheter till fortsatt förbättring och därigenom rehabiliteringspotential. Information kring hennes sjukdomsbild, diskussion kring arbetsform och tidpunkt för återgång samt rättigheter och möjligheter bör ges för att underlätta återgång till arbetet 4. Kontakt med sjukgymnast och arbetsterapeut hållas för fortsatt rehabilitering och underlättande av återgång till arbete. Prognos för återgång till arbete och förslag till grad av sjukskrivning Vissa nedsättningar i styrka finns kvar sedan stroke i höger hand och ben samt en viss hjärntrötthet efter lång tids koncentration. Ester har stora resurser gällande aktivitetsförmåga men upplever ändå en aktivitetsbegränsning då hon slutat vara fysiskt aktiv till följd av nedsättning i muskelkraftsfunktion. Både livskvalitet och det subjektiva välbefinnande påverkas positivt vid återgång till arbete hos patienter med stroke 5. Gällande återgång till Esters arbete som biståndshandläggare bör hennes nuvarande fysiska situation inte utgöra något hinder utifall några modifikationer kan genomföras. Hennes hjärntrötthet bör uppmärksammas och lämpligt vore att börja arbetsträna på deltid tillsvidare för att sedan utvärdera eventuell upp eller nedtrappning 6. Då Ester själv uppvisar en motivation för återgång till arbete och hon upplever ett starkt stöd av sin omgivning bör en tidig återgång till arbetet starkt övervägas Kompletterande uppgifter från teamet Av läkarens önskar ett uttalande om patientens medicinska tillstånd samt en värdering av detta mot patientens arbete. En utvärdering av depressionstillstånd önskas av psykolog då detta kan fördröja tillfrisknande 6. En beskrivning gällande huruvida Esters funktionsnedsättningar hindrar henne i någon aktivitet som påverkar arbetsförmågan bör värderas av arbetsterapeut. Referenser 1. Missaghi-Wedefalk M, Lindh M, Nordholm L, Schon-Ohlsson C. Test Instrument for Profile of Physical Ability = TIPPA. Ett testbatteri för kartläggning och bedömning av fysisk förmåga avsett för patienter med långvarig muskuloskelettal värk. I. Undersökning av innehållsvaliditet och test-retest reliabilitet av fysiska aktiviteter i TIPPA. Undersökning av ett graderingssystems diskriminerande förmåga. II. Test-retest reliabilitet av hela TIPPA hos en patientgrupp.nordisk Fysioterapi. 2004; 8 (2): Carlsson G Mild Stroke Consequences in Everyday Life, Coping and Life satisfaction Andersson G. Faktorer som kan påverka tidig återgång till arbete efter stroke. Socialmedicinsk tidskrift. 2007; 6: Vestling M, Tufvesson B, Iwarsson S. Indicators for return to work after stroke and the importance of work for subjective well-being and life satisfaction. J Rehabil Med. 2003;35(3): or_2. 15 november, 2011.