Energiproduktionskostnader med naturgas

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Energiproduktionskostnader med naturgas"

Transkript

1 Energiproduktionskostnader med naturgas J P-International OY Nordisk Gasteknisk Center Nordie Gas Technology Centre

2

3 Energiproduktionskostnader med naturgas JP-International OY Februari 1991

4

5 Verksamheten vid Nordisk Gasteknisk Center sker inom följande funktionsområden: Information Förbränningsteknik/Miljö Industriell användning KraWVärme Energianalyser Aktiviteterna inom funktionsområdet "kraft/värme" koncentreras kring värmeproduktion, elektricitetsproduktion och speciellt krafvvärme-produktion, d.v.s. samtidig produktion av värme- och elenergi. Inom kratvvärme-sektorn behandlas främst följande teknologier: Gasturbiner Gasmotorer Bränsleceller Denna rapport är resultatet av ett utredningsprojekt inom teknologiområdet "gasturbiner" och har som mål att befrämja naturgasanvändningen inom den nordiska kratvvärme-sektorn. Mikael K. Forss Nordisk Gasteknisk Center

6

7 Sida FÖRORD SAMMANDRAG ABSTRACf l UTREDNINGENs SYFTE OCH OMFATINING l 2 ANLÅGGNINGSBESKRIVNINGAR Gasturbin med avgaspanna Kraftvärmeverk med kombinerad cykel Kondenskraftverk med kombinerad cykel Hetvattenpannor 7 3 MilJÖKRAV Kväveoxid Reducering av NOx-utsläpp Andra emissioner Buller Kylvatten Luftkvalitetsnormer 12 4 INVESTERINGSKOSTNADER Direkta kostnader Indirekta kostnader Räntekostnader under byggtiden Skatter, tullar och andra avgifter Tänkbara investeringsbidrag Kostnadsjämförelse 19 5 DRIFTKOSTNADER Naturgas Reservbränsle Bränsle för hetvattenpannor Driftpersonal UnderhAll och andra fasta kostnader Andra rörliga kostnader Energiskatter Kapitalkostnader 33

8 BILAGOR I II III IV V VI VII VIII ENERG!PRODUKTIONSKOSTNADER Värmekreditering Grundprisnivå Naturgasprisernas inverkan på kostnaderna Kapitalkostnadernas inverkan på kostnader Alternativa NOx-reduceringsmetoder SLUTSATSER Beräkningsgrunder för gasturbiner och kombianläggningar Avgaspannornas temperaturprofiler Uppställningsritningar Miljölagstiftning Kraftverks blockindelning Investeringskostnader Driftkostnader El- och värmeproduktionskostnader Sida

9 ENERGIPRODUKTIONSKOSTNADER MED NATURGAS Förord Utredningens mål är att uppskatta naturgasdrivna kraftverks el- och värmeproduktionskostnader i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Kostnadsjämförelsen har gjorts för sex anläggningar av tre typer med beaktande av existerande skillnader länderna emellan i fråga om investeringars och bränslens kostnadsstruktur, beskattning, räntenivå, miljöbestämmelser och anläggningarnas driftsförhällanden. Anläggningarnas storlek varierar frän ett kraftvärmeverk på 20 MW el och 30 MW värme till ett kondenskraftverk på 700 MW el. Uppdragsgivare för arbetet är Nordisk Gasteknisk Center och projektet inleddes i början av år Utredningen har gjorts av Jaakko Pöyrykoncernens bolag JP-International Oy i Helsingfors i samarbete med Jaakko Pöyry AB i Stockholm och JP Prosjektteknik NS i Drammen. Utredningen har övervakats av Yrjö Orispää, chef för JP~Intemational Oy:s affärsverksam~ hetsenhet JP.Energy, och Satu Helyrten fungerade som projektledare. Hans Olof Strand har lett arbetet i Stockholm och Knut Tore Berg Nitsen i D rammen. Resultaten kan användas vid uppskattning av naturgasens konkurrenskraft i. de olika länderna och i arbetet för befrämjande av naturgasens konkurrens kraft. Rapporten ger också en tydlig bild av de ekonomiska konsekvenserna av bestämmelser och lagstiftning som styr energiproduktionen i de olika länderna. JP-Energy Yrjö Orispää

10

11 SAMMANDRAG Utredningens syfte har varit att uppskatta kostnaderna för el- och värmeproduktion i naturgaseldade kraftverk i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Uppdragsgivare för utredningen har varit Nordisk Gasteknisk Center och utredningen har genomförts av JP-International Oy, som ingår i Jaakko Pöyry-koncemen. I kostnadsjämförelserna har beaktats skillnader mellan de olika länderna vad gäller investerings- och energiproduktionskostnader liksom beskattning, räntenivå, miljövårdsbestämmelsersamt driftsförhållanden vid anläggningarna. Utredningen omfattar sex olika anläggningar i storlekar från ett kraftvärmeverk på 20 MW el och 30 MW värme till kondenskraftverk på 700 MW el. Kraftvärmeverkstyperna är gasturbin med avgaspanna och kombinerad cykel som utnyttjar bä de gasturbin och ångturbin. Båda kondenskraftverkstarlekarna har kombinerad cykel. Anläggningarnas dimensionering har baserats pä dagens erfarenheter av naturgasdrivna kraftverk. Miljökraven pä naturgasanläggningar är föremäl för snabba förändringar i de berörda länderna. För de aktuella anläggningar är kväveoxider (NOx) den dominerande emissionsfaktom. Lagstiftningsvägen har nivån pä NOx-utsläpp ännu inte definierats, däremot finns riktlinjer som fattas av lokala eller regionala myndigheter. De riktlinjer som föreslagits för NOx-utsläpp kan i de flesta fall nås med förbränningstekniska metoder, dvs med vatten/ånginsprutning i brännkammare eller med de moderna låg-nox-brännarna. Hårdare krav, som endast kan uppnås med katalytiska reduktionsmetoder, har ställts på stora kondenskraftverk i Norge. Investeringskostnaderna för anläggningar i de olika länderna visar en variation på ca 10 %, nännast beroende på skillnader i beskattning och miljökrav. Lägst är totalkostnaden för anläggningar i Danmark och högst i Norge. Den lägsta specifika investeringskostnaden för kraftvärmeanläggningarna har redovisats hos alternativ n, gasturbin med avgaspanna 41 MWenl MWt, med SEK per installerad kw el. Den högsta specifika investeringskostnaden för det minsta anläggningsalternativet går upp till SEK/k:We. Kondenskraftverkens specifika investeringskostnadervarierar mellan SEK/kWe. Prissättningen på naturgas varierar i de nordiska länderna. I Danmark och Sverige är naturgaspriset % högre än i Finland och Norge om gasen används för elproduktion. Om naturgas används för fjärrvärmeproduktion i Danmark. fördubblas priset. I Finland har användningen av naturgas befrämjats med hjälp av skattetekniska åtgärder.

12 SAMMANDRAG EIM och värmeproduktionskostnaderna har beräknats [ör varje anläggningsalternativ i de olika länderna. Resultatet har presenterats på ett sådant sätt att jämförelser kan göras mellan de olika länderna och de olika anläggnings alternativen. Med hjälp av de presenterade kostnadsstrukturerna kan man visa hur naturgaspriser, kapitalkostnader och NOx-reduceringsmetoder påverkar energiproduktionskostnadema. Resultaten visar tydliga skillnader i energiproduktionens kostnadsstruktur, speciellt eftersom grundprisnivån på naturgas varierar i de olika länderna. Finland har de lägsta elproduktionskostnaderna vilket anläggningsalternativ man än beaktar. Variationen i produktionskostnader i de olika länderna och anläggningsalternativen är stor. I följande tabell presenteras energiproduk tianskostnadernas minimi och maximivärden i kraftvärmeverksalternativen och kostnadsnivån i kondenskraftverk. Tabell Energiproduktionskostnadernas vaåatjooer. SEKJMWb Kraftvärmeverk Yärmelcl Min Max Danmark 320/ /340 Finland 120! /315 Norge 120/ /335 Sverige 215/ Kondens kraftverk En jämförelse av elproduktionskostnaderna med storförbrukarnas genom snittliga tariffpriser visar att elproduktion i kraftvärmeverk är konkurrenskraftig i Danmark och Finland. I Sverige och Norge är tariffens prisnivå lägre än elproduktionskostnaderna i de berörda anläggningarna, men regionala prisvariationer som kan förändra situationen existerar.

13 ABSTRACf The aim of the study was to evaluate heat and power productian costs of natural gas fired power plants in Denmark, Finland, Norway and Sweden. The study was carried out for Nordie Gas Technology Centre by JP-International Oy w hi ch be langs to the J aakko Pöyry Group. Cost camparisans have been made taking inta account existing differences in investment and fuel costs, taxation, discount rate, environmental regulations and operation conditions in each country. Six power plant alternatives were studied with capacity classes from a eegeneration plant of 20 MW electrical power and 30 MW district heat to a 700 MW condensing power plant. The configurations of eegeneration plants are gas turbine with waste heat recovery hoiler and combined cycle with steam and gas turbine. Both sizes of condensing power plants are of combined cycle type. The power plants have been dimensioned utilising experiences of existing natural gas fired power plants. Environmental regulations conceming natural gas fired power plants are being developed rapidly in each country. Legislatian does not yet determine maximum valnes of NOx emissions which is the dominant factor for natural gas fired power plants. Legislatian gives guideline valnes by means of which local authorities make decisions of individual regulations. The NOx emission limitation can be achieved in most cases with combustion technology which consists of water/steam injection inta the combustion chamber or the modern dry low~nox burners. Stricter regulations which require catalytic reduction have been enforced for!arge condensing power plants in Norway. lovestment costs of power plants have a variation of 10 %, mainly because of differences in taxadon and environmental regulations. The total investment costs are lowest in Denmark and highest in Norway. The lowest specific investment costs of cogeneration power plants is estimated for the alternative II, gas turbine with waste heat recovery hoiler 41 MWenl MWt, at SEK /k:W of electricity. The highest investment east is estimated for the smallest power plant alternative at SEK /kWe. The investment costs of condensing power plants vary from SEK 3400/k:We to SEK 3900/kWe. Natural gas prices vary in the Nordie countries.in Denmark and Sweden the price of natural gas is 50 ~ 75 % higher than in Finland and Norway if natural gas is used for power production. If natural gas is used for district heat productian in Denmark, the price doubles. In Finland the use of natural gas has been promoted by means of the taxation system.

14 ABSTRACI' Power and heat productian costs have been calculated for each power plant alternative in each Nordie country. The results have been presented in away which makes it easy to make comparisions between different countries and power plant alternatives. By means of the presented east structures it is possible to determine the intluence of alternative natural gas prices, capita! costs and NOx reduction methods on energy productian costs. The results show considerable differences in cost structures of energy production, especially because the base price leve! of natural gas varies in the different countries. Finland has the lowest power productian costs in each power plant alternative. Variation in productian costs between the Nordie countries and power plant alternatives is great. Minimum and maximum valnes of energy productian costs for cogeneration plants and east leve! for condensing power plants are shown in the following table. Table Energy productian costs, SEK/MWb Cogeneration plants district heat!power Min Max Condensing power plants Denmark Finland Norway Sweden 320/ / / ! / / / / When power productian costs are campared to average tariff prices of large consumers, power productian in cogeneration plants is competitive in Denmark and Finland. In Sweden and Norway the tariff price levet is lower than power productian costs in the power plants concerned, but local price variations may change the situation.

15 l l UTREDNINGENs SYFTE OCH OMFATTNING Utredningens mål är att uppskatta naturgasdrivna kraftverks el och värmeproduktionskostnader i Danmark, Finland, Norge och Sverige. De tre utvalda anläggningstyperna är gasturbin med avgaspanna, kraftvärmeverk med kombinerad cykel och kondenskraftverk med kombinerad cykel. Tillsammans har sex anläggningsaltemativ, två effektstorlekar av varje typ, dimensionerats med speciell hänsyn till leverantörernas produktsortiment, anläggningarnas verkningsgrad och ett omfattande och ekonomiskt effektområde. Ett flertal anläggningar av de två första typerna har redan byggts, speciellt i Danmark och Finland, men nordiska driftserfarenheter av stora naturgasdrivna kondenskraftverk finns ännu inte. Värme- och nettoeleffekterna för de anläggningsalternativ som granskas i utredningen är följande: EleffektNärmeeffekt MWe/MWt I Gasturbin med avgaspanna II Gasturbin med avgaspanna m Kraftvärmeverk med kombinerad cykel IV Kraftvärmeverk med kombinerad cykel V Kondenskraftverk med kombinerad cykel VI Kondenskraftverk med kombinerad cykel 22/ /55 116/ Gasturbiner med avgaspannor kan producera el och fjärrvärme för uppvärm ning av små städer, ca invånare, när de fungerar som baslastanläggningar. Anläggningstypen är naturligtvis lämplig också för industrianvändning i situationer där processvärme behövs. Kraftvärmeverken med kombinerad cykel har också dimensionerats för fjärrvärmeproduktion och dess produktion skulle räcka till för städer där invånare bor inom fjärrvänneområdet. Också denna anläggningstyp är förutom som kommunalt energiverk lämplig även för storindustrin, såsom massa- och pappersindustrin och kemisk industri. Kondenskraftverken med kombinerad cykel är avsedda för kraftbolags elgenerering. Produktionskostnadskalkylerna har utförts med beaktande av existerande skillnader mellan de nordiska länderna. Skillnaderna i investeringars och bränslens kostnadsstruktur, i beskattning, räntekostnader, miljövårdsbestämmelser och driftkostnader har kartlagts. Produktionskostnaderna för el respektive värme har vid kombinerad produktionen beräknats separat enligt värmekrediteringsmetoden. Enligt denna metod uppskattas kostnaderna för värmeproduktionen som om värmen producerades i hetvattenpannor av samma kapacitet och med samma bränsle medan resten av kostnaderna påföres elproduktionen. Kapitalkostnadernas andel i produktionkostnaderna har kalkylerats med annuitetsmetoden, som med den fastställda kalkylräntan,

16 2 avskrivningstiden och ärliga utnyttjningstiden ger ett genomsnittligt fast belopp per MWh. Kapitel två innehåller beskrivningar av de utvalda anläggningstyperna. Beräkningsgrunder för dimensioneringen, huvudschema och uppställningsritning har presenterats för varje anläggningstyp. I kapitel tre behandlas miljökrav och väljs de NOx-reduceringsmetoder med vilka utsläppsgränserna kan uppnås. Investeringskostnadskalkyler, som har 18 olika kostnadsposter för kraftverk och 9 kostnadsposter för hetvattenpannor, behandlas i kapitel fyra. Driftkostnaderna, som har indelats i bränslekostnader, personalkostnader samt fasta och rörliga drift- och underhållskostnader, presenteras i kapitel fem. Kostnadskalkylerna för energiproduktion behandlas i kapitel sex och samma kapitel innehåller också en analys av betydelsen på olika kostnadsm faktorer. Resultaten av denna rapport kan användas vid uppskattning av naturgasens konkurrenskraft i de olika länderna, men någon jämförelse mellan alternativa former av kraftproduktion ingår inte i utredningen. Kapitel sju innehåller några kommentarer baserade på utredningens resultat om förutsättningarna att använda naturgas för energiproduktion i de berörda länderna.

17 3 2 ANLÄGGNINGSBESKRIVNINGAR 2.1 Gasturbin med avgaspanna Anläggningsalternativen har valts med tanke på existerande erfarenheter av naturgasdrivna kraftverks konkurrensförmåga i nutida förhållanden. För kombinerad el- och värmeproduktion är gasturbin med avgaspanna alternativet i det lägsta effektområdet medan kraftvärmeverk med kombinerad cykel valts för det högre effektområdet. För medelstora anläggningar vilka förrutom el kan producera ca 50 MW värme har produktionskostnaderna beräknats granskats för båda alternativen. Båda anläggningstyperna visar sig vara konkurrenskraftiga i de nordiska länderna. Kondenskraftverk med kombinerad cykel är lönsammare än konventionella kondenskraftverk i det undersökta effektområdet på MW el. För varje anläggning väljs den för anläggningen i fråga bäst lämpade gastur. binlösningen som finns pä marknaden. Samtliga valda turbintyper är standardlösningar, som produceras av ett flertal tillverkare. Anläggningarna har dimensionerats så att utgående fjärrvärmetemperaturen har satts till 85 C, som kan användas som årsmedelvärde i alla länder. Ute lufttillständ som har använts i processkalkylerna är 1,013 bar och 0 C. Anläggningarnas effekt varierar med utetemperaturen ca 0,8 %fc samtidigt som verkningsgraden ändras med 0,02 %fc (sjunkande temperatur ökar effekt och verkningsgrad). skillnaderna mellan uteluftens medeltemperatur i de olika länderna har beaktats då olika utnyttjningstider har bestämt. Processparametrar och omgivningsbetingelser som använts vid utvärdering av anläggningarna finns presenterade i bilaga I. Bilaga II innehäller avgas pannornas temperaturprofiler och bilaga III uppställningsritningar för varje anläggningstyp. Gasturbin med avgaspanna -kopplingen är en relativt enkel och billig metod att producera värme och el samtidigt med relativt god verkningsgrad. Vid full last uppnäs en elutbytesfaktor ( eleffekt/värmeeffekt) på ca 0,6 när anläggningen producerar fjärrvärme. I gasturbinen komprimeras först en insugen luftström, som sedan leds till en brännkammare där naturgas tillförs och bränns. De heta rökgaserna leds till en turbin, vars syfte är att driva kompressorn och den elkraftproducerande generatorn. Rökgaserna frän gasturbinen leds till en avgaspanna, där en stor del av rökgasernas värmeeffekt kan utnyttjas genom att värma fjärrvärmevatten. Se Figur 2/1. Gasturbinen i anläggningstypen 22/33 är en General Electric LM2500 gasturbin av flygplanstyp, varseleffekt är 22 MW. I anläggningstypen 41ni

18 4 har som gasturbin använts General Electric Frame 6, som är av industriell typ med en eleffekt på 41 MW. Värmeeffekten i gasturbinens rökgaser överförs direkt till fjärrvärmenätet i avgaspannan, som är en enkel rökgas/vatten- värmeväxlare. Då turbinens rökgaser inte innehåller svavel kan rökgasernas sluttemperatur i avgaspannan sänkas till 85 C utan att korrosionsrisk föreligger. Härvid uppnås en god termisk verkningsgrad. FIGUR2/I Gasturhjo med avgaspanna LUFT GT-BAANSLE KOMPAESSOR GM, TUABlN 2.2 Kraftvärmeverk med kombinerad cykel I kraftvärmeverk med kombinerad cykel utnyttjas både en gasturbin och en ångturbin. Rökgaserna från gasturbinen leds till en avgaspanna där de används till att förånga vatten. Vattenångan leds från avgaspannan till ångturbinen. Fjärrvärmevatten värms både med rökgaserna i avgaspannan och lågtrycksångan från turbinen. Elutbytesfaktom med denna koppling är ca 1,0 och totalverkningsgraden ca 85 %. I de valda alternativen genereras en fjärdedel av electriciteten med ångturbinen och resten med gasturbinen. Se Figur 2!2. Anläggningstypen 53/55 består av en 41 MWe gasturbin (GE Frame 6), en avgaspanna och en fjärrvärme ångturbin. Den större anläggningstypen 116/113 är av samma slag, men den består av två gasturbiner, två avgas pannor och en gemensam fjärrvärme ångturbin.

19 5 I motsats till den enkla hetvattenavgaspannan i anläggningstyperna 22/33 och 41nl ovan är avgaspannorna i anläggningstyperna 53/55 och 116/113 högtrycksängpannor försedda med överhettare, evaporator samt ekonomiser för förvärmning av matarvattnet. Dessutom tas restvärmet i rökgaserna tillvara i en fjärrvärmevattenvärmeväxlare, som sänker den utgående rökgastemperaturen till 85 C. Denna fjärrvärmeväxlare alstrar ungefär en tredjedel av den totala fjärrvärmeeffekten. Fjärrvärmeängturbinen arbetar med parametrarna 40 bar/510 C på färskångan, och fjärrvärmevattenuppvärmningen sker i två steg. Avgasning av matarvattnet sker från en avtappning på ångturbinen. Den regenerativa värmeväxlaren mellan kondensat till, och matarvatten frän Mavatanken minskar avgasningsångmängden och möjliggör en bättre utnyttjning av värmet i rökgaserna genom sänkning av matarvattentemperaturen. FIGUR 2/2 Kraftvärmeverk med kombinerad cykel t GT-8AANSU GASTURBON VARMEVAX~ARE VARMEVAXCARE

20 6 2.3 Kondenskraftverk med kombinerad cykel Kondenskraftverk med kombinerad cykel används för elgenerering. Till skillnad från i kraftvärmeverk expanderar ångan i lågtrycksturbinen till ett lägre tryck och sedan kondenseras vattenångan med hjälp av kylvatten i kondensorn. Man har valt 5 C som dimensioneringstemperatur på kylvattnet. Värdet är ett årligt medelvärde för havsvattentemperaturen under driftstiden. De skillnaderna mellan de nordiska länderna i genomsnittliga havsvattentemperaturer, 4 8 C, har ingen avgörande inverkan på anläggningarnas verkningsgrad. Verkningsgraden uppgår till ca 50 %. Skillnader i ländernas utelufts medeltemperaturer från dimensioneringsvärdet 0 C har beaktats då olika utnyttjningstider har bestämt. Se Figur 2/3. FIGUR 2/3 Kondenskraftverk med kombinerad cykel l J

21 7 Anläggningstypen 365 består av två gasturbiner med varsin avgaspanna och gemensam ångturbin. Anläggningstypen 725. vars effekt är dubbelt så stor som den förras fås genom en fördubbling av anläggningstypen 365:s kraftverksblock. Gasturbinerna i anläggningstypen är General Electric Frame 9, vars eleffekt är 121 MW. Ångturbinernas eleffekt är 123 MW. För att uppnå en god total verkningsgrad i dessa kombikondenskraftverk alstrar avgaspannan ånga på två tryckniväer, nämligen 65 bar och 6 bar. Pannan är dessutom försedd med både högtrycks- och lågtrycksöverbettare och ekonomisers. Högtrycksångan leds in i ångturbinen, som körs med glidande tryck. En liten del av lågtrycksängan används till avgasning av matarvattnet i Mavatanken, medan merparten förs in i ångturbinen i överströmningsröret mellan hög- och lågtryckscylindrarna och får expandera i turbinen. Liksom i kraftvärmekombikopplingen värms också här kondensatet före Mavatanken regenerativt i en värmeväxlare med matarvattnet. Denna koppling har använts för att minimera avgasningsmängden och utnyttja värmet i rökgaserna optimalt. Rökgasernas sluttemperatur begränsas av högtrycks- och lågtrycks-evaparataremas "pinch point" till ca 1200C, även om det svavelfria bränslet i princip skulle tillåta en lägre sluttemperatur. 2.4 Hetvattenpannor Uppgifter om hetvattenpannor behövs eftersom värmeproduktionskostnaderna i kombinerade el- och värmeproduktionsanläggningar uppskattas med hjälp av kostnaderna vid användning av hetvattenpannor. Hetvattenpannornas bränsle antas vara naturgas. Hetvattenpannornas värmeeffekter har valts som samma värden som för respektive kraftvärmeverks värmeeffekt Pannorna är vattenrörspannor med ängdom och de är kopplade till fjärrvännenätet via värmeväxlare. Pannornas dimensioneringstryck är normalt 16 bar och högsta driftstemperatur 200 C.

22 8 3 M!UÖKRAV Miljökrav har i denna utredning granskats frän den utgångspunkten att ett naturgaskraftverksprojekt skulle startas inom den närmaste tiden. De riktlinjer, bestämmelser och lagar som har inverkan på kraftverkets tekniska lösningar, drift eller kostnader har kartlagts i varje land. Miljölagstiftningen har utvecklats i snabbtakt under de senaste åren och utvecklingen kommer säkert att fortsätta. De kraftverksalternativ som har behandlats är planerade enligt gällande lagstiftning , men riktlinjer för framtida krav och deras inverkan på tekniska lösningar har presenterats. Danmark Miljöbeskyttelseloven utgör grunden för emissionsgränserna. Enligt denna lag skall kraftverksanläggningar miljögodkännas innan de får byggas. Kraftverken erhåller sina miljögodkännanden från primärkommunen eller amtsmyndigheterna. Miljöstyrelsen har utgivit riktlinjer för aktuella utsläppskrav för att hjälpa de lokala myndigheterna. Finland Norge Sverige Alla anläggningar, vars bränsleeffekt övergår 5 MW är anmälningspliktiga inför länsstyrelsen. Länsstyrelsen fattar individuella beslut om utsläppsbegränsningar enligt gällande lagar och normer, som uppställer maximala värden för utsläppen. Forurensningsloven från 1983 med senare förändringar utgör grunden för gällande miljökrav. Enligt lagen har myndigheterna rätt att kräva begränsningar i utsläppen efter individuell värdering. Kraftverk måste ha koncession innan de får byggas och miljökrav skall utfärdas av Statens Forurensningstilsyn vid Forurensningsrådet. Miljöskyddslagen och miljöskyddsförordningen är de författningar som har största betydelsen för begränsningar av miljöfarliga utsläpp från produktionsanläggningar i energisystemet. Utsläppskraven utgör riktlinjer för tillståndsprövningen, som görs i varje enskilt fall. Förbränningsanläggningar med en tillförd effekt på över 200 MW skall prövas av bostadsdepartementet och koncessionsnämnden, mindre anläggningar kräver tillstånd endast från länsstyrelsen. Även de minsta gasturbinanläggningarna måste ha tillstånd av länsstyrelsen. Länsstyrelsen har ansvar för alla tillståndspliktiga förbränningsanläggningar, men i vissa fall kan kommunerna ta över tillsynen. Naturvårdsverket har ansvar för den centrala tillsynen.

23 9 3.1 Kväveoxid De nordiska länderna beslöt i Sofia är 1988 att kväveoxidutsläppen skall frysas på 1987 års nivå före slutet av är Det gemensamma målet för 12 västeuropeiska länder är att minska kväveoxidutsläppen med 30 % före år Basåret för denna NOx~reducering kan väljas fritt mellan Dessa beslut kräver i samtliga av de berörda länderna lagstiftningsåtgärder för att målet skall näs. AHa de nordiska länderna befinner sig i samma situation i det avseendet att lagstiftningen inte ger bestämda tillåtna värden på emissionen utan riktlinjer och maximivärden, enligt vilka lokala myndigheter fattar individuella beslut om begränsningar. Åtminstone i Finland och Sverige har lagstiftningen uppställt krav också när det gäller gamla anläggningar. Lagstiftningen och gällande praxis i de nordiska länderna har presenterats i Tabell 3-1 och i detalj i Bilaga IV. NOx-utsläpp har räknat som N0 2 per MJ tillfört bränsle. TABELL3-1 Riktlinjer och kray för NOx:emissjoner j naturgasanläggningar Bränsleeffekt eller N0 2 -utsläpp per år mg NO,JMJ Danmark riktvärde >SOMW 240 förslag 200 nya anläggningar Finland förslag >SOMW so pannanläggningar >SOMW gasturbinanläggningar Norge lag individuellt Sverige riktvärde >300 ton nya anläggningar <300 ton förslag >600 ton alla anläggningar ton frän Reducering av NOx-utsläpp Utan speciella begränsade åtgärder är NOx-utsläppen 400 mg NO,JMJ frän anläggningstypen gasturbin med avgaspanna som har en General Electric LM2500 gasturbin. Alla andra anläggningstyperna har gasturbiner av typ Frame 6 eller Frame 9 som typiskt har NOx-utsläpp på 300 mg NO,JMJ. För reducering av NOx-utsläpp från gasturbiner används flera metoder. Insprutning av ånga eller vatten i brännkammaren är lätt att förverkligas i

24 10 olika gasturbiner men behovet av ånga eller vatten, försämrad verkningsgrad samt möjliga driftproblem är metodens nackdelar. Med vatten- och änginsprutningen kan uppnås NOx-utsläppsgränser mg NO~J i de utvalda gasturbintypema. De förbränningstekniska metoderna har utvecklats snabbt och nu offereras låg-nox-brännare med vilka kan uppnås NOx-utsläppsgränsen 50 mg NOtMJ med Frame 6 och 9 gasturbiner. För att underskrida gränsen 50 mg NOJMJ måste tillsvidare den selektiva, katalytiska reduktionsmetoden (SCR) användas. I SCR-metoden sker reduktion av kväveoxid till kväve och vatten genom insprutning av ammoniak i rökgasen i närvaro av en katalysator. De valda reduceringsmetoderna för alla anläggningstyper i de olika länderna sammanställs i följande tabell. Anläggning Gasturbin med avgaspanna I II 41ni Kraftvånneverk med kombinerad cykel III 53/55 och N 116/113 Kondenskraftverk med kombinerad cykel V 365 och VI725 Metod Vi Vi Läg-NOx Åi Läg-NOx Åi Läg-NOx Läg-NOx+SCR I..arul alla länder Danmark Finland, Norge, Sverige Danmark Finland, Sverige, Norge Danmark Finland, Sverige Norge Vi =vatteninsprutning Åi=änginsprutning Alla NOx -reduceringsmetoder ökar investeringskostnader i kalkyler. SeRanläggningen ökar också rörliga driftkostnader och vatteninsprutning försämrar verkningsgrad i den minsta anläggningen i Finland, Norge och Sverige. Vatten- och änginsprutning i de danska anläggningarna har antagits vara så obetydligt litet att den inte har inverkan på verkningsgrad.

25 Andra emissioner Svaveloxid Koloxid Metan Svavelinnehållet i naturgas är så litet att svaveldioxidutsläppen inte är begränsande. Den typiska svavelutsläppsmängden från naturgasanläggningar är under 1 mg/mj. Utsläppen av koloxid, nännast koldioxid och kolmonoxid, för naturgas vid förbränning är 60 g/mj koldioxidekvivalenter om förbränningen är fullständig. Med låg-nox-brännare stiger kolmonoxidutsläppen. Miljöavgifter för koldioxidutsläppen har planerats åtminstone i Sverige och Finland. Största delen av naturgasen består av metan som hör till de så kallade växthusgasema. Läckage av naturgas till atmosfären från naturgasnätet förorsakar således metanutsläpp. Förbränningen av naturgas är normalt så fullständig att metanemissionen från anläggningarna är mycket låg. Metanutsläppen är svära att evaluera exakt, men en utredning uppger att metanut släpp frän naturgasledningar i Danmark, Finland och Sverige är mindre än 0,05 procent av gasförbrukningen. lagstiftningen i de nordiska länderna innehäller inte ännu några krav i fråga om metanutsläpp. PAH Polyaromatiska kolväten (PAH) uppstår vid förbränning, speciellt om förbränningstemperaturen är låg och om luft och bränsle inte blandas ordentligt. P AH-problemen studeras internationellt och även i de nordiska länderna. Det är sannolikt att P AH-begränsningar kommer att införas inom några är. Stoft stoftemissionerna vid förbränning av naturgas är så låga att de uppfyller normer under alla omständigheter. 3.4 Buller Normer och riktvärden i de nordiska länderna ställer i stort sett samma krav på ljudnivån. Riktvärdena är sä låga att ljudnivån i tätbebyggelse numera ofta övergår dessa värden. Ett sammandrag om bestämmelser i de olika länderna framgår av Bilaga IV. Anläggningarna för kombinerad el- och värmeproduktion ligger ganska ofta i tätbebyggelse eller i närheten av sådan och därför har som dimensione ringsgrund för dessa anläggningar valts en ekvivalent ljudnivå på 55 dba vid gränsen av anläggningsomrädet. För kondenskraftverk har 70 dba använts som dimensioneringsgrund. Som dimensioneringsvärde för internt buller har använts 85 dba

Kraftvärme. Energitransporter MVKN10. Elias Forsman 870319 Mikael Olsson 880319

Kraftvärme. Energitransporter MVKN10. Elias Forsman 870319 Mikael Olsson 880319 Kraftvärme Energitransporter MVKN10 870319 880319 Sammanfattning Kraftvärme är ett mycket effektivt sätt att utnyttja energi i bränslen. Upp till 89% av energin i bränslet kan i dagsläget utnyttjas men

Läs mer

Minskat koldioxidutsläpp med naturgasdrivna fordon

Minskat koldioxidutsläpp med naturgasdrivna fordon Minskat koldioxidutsläpp med naturgasdrivna fordon liij ]Swede Gas AB 1989 FORSKNING UTVECKLING PEMONSTRATION MINSKAT KOLDIOXIDUTSLAPP MED NATURGASDRIVNA FORDON STOCKHOLM 1989-07-03 VATTENFALL SMÅSKALIG

Läs mer

Kraftvärmeverket För en bättre miljö

Kraftvärmeverket För en bättre miljö Kraftvärmeverket För en bättre miljö EFFEKTIV OCH MILJÖVÄNLIG ENERGIPRODUKTION Eskilstuna använder stora mängder el för att fungera. Under många år har vi i avsaknad av egen produktion köpt vår elenergi

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas 6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom

Läs mer

Biobränslebaserad kraftproduktion.

Biobränslebaserad kraftproduktion. Biobränslebaserad kraftproduktion. Mars 2015 Mars 2015 1 Biobränslebaserad kraftproduktion I Sverige användes under 2014: 41,2 TWh rena biobränslen av totalt 73 TWh bränslen i värme och kraftvärmeverk

Läs mer

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden Kraftvärme i Katrineholm En satsning för framtiden Hållbar utveckling Katrineholm Energi tror på framtiden Vi bedömer att Katrineholm som ort står inför en fortsatt positiv utveckling. Energi- och miljöfrågor

Läs mer

Vägledning om nyttiggjord energi för Kväveoxidavgiften

Vägledning om nyttiggjord energi för Kväveoxidavgiften VÄGLEDNING OM NYTTIGGJORD ENERGI FÖR KVÄVEOXIDAVGIFTEN Vägledning om nyttiggjord energi för Kväveoxidavgiften Följande vägledning beskriver vad Naturvårdsverket anser vara nyttiggjord energi i lag om miljöavgift

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

Erfarenheter från fjärrövervakning av matarvattenkemin på Öresundsverket. Eva Fransson, Karlshamn Kraft AB, Eon värmekraft Sverige AB.

Erfarenheter från fjärrövervakning av matarvattenkemin på Öresundsverket. Eva Fransson, Karlshamn Kraft AB, Eon värmekraft Sverige AB. Erfarenheter från fjärrövervakning av matarvattenkemin på Öresundsverket. Eva Fransson, Karlshamn Kraft AB, Eon värmekraft Sverige AB. 1 Öresundsverket CHP (Combined Heat and Power) HRSG (Heat Recovery

Läs mer

Statens energimyndighets författningssamling

Statens energimyndighets författningssamling Statens energimyndighets författningssamling Utgivare: Jenny Johansson (verksjurist) ISSN 1650-7703 Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd 2014:xx om vissa kostnads-nyttoanalyser på energiområdet.

Läs mer

Kan vi nyttja kylvattenvärmen i framtida kärnkraftverk? - En studie av samtidig el- och värmeproduktion i ett nytt kärnkraftverk

Kan vi nyttja kylvattenvärmen i framtida kärnkraftverk? - En studie av samtidig el- och värmeproduktion i ett nytt kärnkraftverk Kan vi nyttja kylvattenvärmen i framtida kärnkraftverk? - En studie av samtidig el- och värmeproduktion i ett nytt kärnkraftverk Stockholm, 2010-10-28 Daniel Welander, Vattenfall Power Consultant Fjärrvärme

Läs mer

Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best

Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best Sammanfattning Projektet gick ut på att simulera elförsörjningen med programmet Whats Best för att sedan jämföra med resultaten från programmet Modest.

Läs mer

TopCycle Framtidens kraftverk. Integrerad Ång/Gasturbin process för hållbar elproduktion

TopCycle Framtidens kraftverk. Integrerad Ång/Gasturbin process för hållbar elproduktion TopCycle Framtidens kraftverk Integrerad Ång/Gasturbin process för hållbar elproduktion IVA Symposium 2010-03-11 Hans Levander 1 TopCycle Biobränsle kraftverk lönsam elgenerering ute i skogen 30-100 MW

Läs mer

Öresundsverket. Ett av världens effektivaste kraftverk

Öresundsverket. Ett av världens effektivaste kraftverk Öresundsverket Ett av världens effektivaste kraftverk En hörnpelare i den sydsvenska energiförsörjningen Öresundsverket, som togs i drift hösten 2009, är en hörnpelare i den sydsvenska energiförsörjningen.

Läs mer

Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering

Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering i Kristineheds kraftvärmeverk Sammanfattning Åtgärden syftar till att effektivisera

Läs mer

Tillstånd att installera och ta idrift utrustning för rökgaskondensering och kväveoxidbegränsning vid kraftvärmeverket i Djuped, Hudiksvalls kommun

Tillstånd att installera och ta idrift utrustning för rökgaskondensering och kväveoxidbegränsning vid kraftvärmeverket i Djuped, Hudiksvalls kommun Aktbilaga 11 BESLUT 1(8) Diarienr/Dossnr Miljöprövningsdelegationen Miljövård Maria Nordström Tel 026-171233 maria.nordstrom@x.lst.se Hudik Kraft AB Djupedsverket 824 12 Hudiksvall Tillstånd att installera

Läs mer

Kap 10 ångcykler: processer i 2-fasområdet

Kap 10 ångcykler: processer i 2-fasområdet Med ångcykler menas att arbetsmediet byter fas under cykeln Den vanligaste typen av ångcykler är med vatten som medium. Vatten är billigt, allmänt tillgängligt och har hög ångbildningsentalpi. Elproducerande

Läs mer

Växjö Energi AB Björn Wolgast

Växjö Energi AB Björn Wolgast Växjö Energi AB Björn Wolgast Innehåll Växjö Energi Sandviksverket Fjärrkyla i Växjö Sandvik 3 Det var här det hela började 1887 Viktiga datum i Växjö Energis historia 1887 Växjö Stads Elektricitetsverk

Läs mer

Småskaliga kraftvärmeverk

Småskaliga kraftvärmeverk Småskaliga kraftvärmeverk Delrapport i projektet Energiomställning för lokal ekonomisk utveckling Hassan Salman, EKS Consulting 2014-12-17 Små skåligå kråftvå rmeverk Biomassa är en energiresurs av hög

Läs mer

Lönsamhetsberäkning för småskalig biodiesel CHP

Lönsamhetsberäkning för småskalig biodiesel CHP Inledning Lönsamhetsberäkning för småskalig biodiesel CHP I förstudie kommer lönsamhetsberäkningar att göras för ett biodieselaggregat som har möjlighet att producera både el och värme hädanefter CHP.

Läs mer

OCH RÅDETS FÖRORDNING

OCH RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.11.2015 COM(2015) 496 final ANNEXES 1 to 2 BILAGOR till Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om europeisk statistik om naturgas- och elpriser och

Läs mer

INFO från projektet 45

INFO från projektet 45 HIGHBIO - INTERREG NORD 2008-2011 Högförädlade bioenergiprodukter via förgasning EUROPEAN UNION European Regional Development Fund INFO från projektet 45 CHP alternativ för energikooperativ Det finns ett

Läs mer

LIFE04 ENV SE/000/774. Processbeskrivning Biomalkonceptet. Ventilation. Mottagningsficka. Grovkross. Malning. Fast material. Biomal tank.

LIFE04 ENV SE/000/774. Processbeskrivning Biomalkonceptet. Ventilation. Mottagningsficka. Grovkross. Malning. Fast material. Biomal tank. BIOMAL-projektet som startades i januari 2004 och som delvis finansierats inom LIFE Environmental Program har nu framgångsrikt avslutats. En ny beredningsfabrik för Biomal, med kapaciteten 85 000 ton/år,

Läs mer

UTSLÄPPEN TILL LUFTEN FRÅN PRODUKTIONSANLÄGGNINGARNA I SKÖLDVIKS INDUSTRIOMRÅDE ÅR 2014

UTSLÄPPEN TILL LUFTEN FRÅN PRODUKTIONSANLÄGGNINGARNA I SKÖLDVIKS INDUSTRIOMRÅDE ÅR 2014 Byggnads- och miljönämnden 103 15.09.2015 UTSLÄPPEN TILL LUFTEN FRÅN PRODUKTIONSANLÄGGNINGARNA I SKÖLDVIKS INDUSTRIOMRÅDE ÅR 2014 324/60.600/2013, 328/60.600/2013, 243/60.606/2015, 346/60.600/2015 ByMiN

Läs mer

Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk.

Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk. Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk i Sävenäs Klimatpåverkan från Renovas avfallssystem En grov jämförelse

Läs mer

Produktion med sikte på framtiden

Produktion med sikte på framtiden Produktion med sikte på framtiden Årligen producerar Öresundskraft 1 000 GWh fjärrvärme (i samarbete med våra spillvärmeleverantörer), 300 GWh el och 15 GWh fjärrkyla till kunder i och utanför Öresundsregionen.

Läs mer

Kraftfulla Öresundsverket

Kraftfulla Öresundsverket Kraftfulla Öresundsverket Ny kraft som lyser upp tillvaron och minskar utsläppen Öresundsregionen expanderar. En expansiv och attraktiv region som växer med fler bostäder och ett ökande företagande, behöver

Läs mer

Miljörapport - Textdel

Miljörapport - Textdel Miljörapport - Textdel Anläggningsnamn Anläggningsnummer Panncentral Söder 1485-1146 Rapporteringsår 2010 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning

Läs mer

Avfallsförbränning. Ett bränsle som ger fjärrvärme, fjärrkyla, ånga och el. Vattenfall Värme Uppsala

Avfallsförbränning. Ett bränsle som ger fjärrvärme, fjärrkyla, ånga och el. Vattenfall Värme Uppsala Avfallsförbränning Ett bränsle som ger fjärrvärme, fjärrkyla, ånga och el. Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala är ett av Sveriges största fjärrvärmebolag. Våra huvudprodukter

Läs mer

Oceanen - Kraftvärmeverk

Oceanen - Kraftvärmeverk Oceanen - Kraftvärmeverk HEM Halmstads Energi och Miljö AB HEM, Halmstads Energi och Miljö AB, är ett kommunalt bolag, helägt av Halmstads kommun. Vi bildades den 1 november 2006 genom en sammanslagning

Läs mer

Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall

Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall Sätra Gård 2010-03-18 Fredrik Zetterlund R-S M Energi & Processteknik Skatter och avgifter på avfallsförbränning Avfallsförbränningsskatt ( BRASkatt )

Läs mer

Statens energimyndighets författningssamling

Statens energimyndighets författningssamling Statens energimyndighets författningssamling Utgivare: Jenny Johansson (verksjurist) ISSN 1650-7703 Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd om vissa kostnads-nyttoanalyser på energiområdet;

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

Småskalig kraftvärme med biobränslen

Småskalig kraftvärme med biobränslen www.opet.se Småskalig kraftvärme med biobränslen - förutsättningar inom Västra Götaland OPET Sweden Tel: 016-544 20 00 Drottninggatan 50 Fax: 016-544 22 07 111 21 Stockholm E-post: opet@stem.se Varför?

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet

Läs mer

Obligatorisk bild Kommunernas expertorg: 289 kommuner samt bolag, privata företag är associerade medlemmar, tot 400 medl.

Obligatorisk bild Kommunernas expertorg: 289 kommuner samt bolag, privata företag är associerade medlemmar, tot 400 medl. 1 2 Obligatorisk bild Kommunernas expertorg: 289 kommuner samt bolag, privata företag är associerade medlemmar, tot 400 medl. Totalt ca 16 000 medarbetare. Vi arbetar med samhällskontakter, dvs lobbying,

Läs mer

Icke-teknisk sammanfattning

Icke-teknisk sammanfattning BILAGA A RAPPORT 7 (116) Icke-teknisk sammanfattning Bakgrund AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad (Fortum Värme) avser att hos Miljödomstolen i Stockholm söka tillstånd enligt miljöbalken att ändra

Läs mer

Amerikanskt genombrott för Woods flisbrännare - Ny Teknik

Amerikanskt genombrott för Woods flisbrännare - Ny Teknik Först och främst med teknik och IT Torsdag 15 januari 2009 Amerikanskt genombrott för Woods flisbrännare Av: Lars Anders Karlberg Publicerad 13 januari 2009 11:26 24 kommentarer Senaste av Karl idag, 14:04

Läs mer

Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige

Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige Daniella Johansson, projektledare Energikontor Sydost AB Bioenergidagen 2015-11-20, Växjö Med delfinansiering från EU:s program

Läs mer

Överföring av vindkraftgenererad el från norra till södra Sverige, Sveca- Söder december 2002

Överföring av vindkraftgenererad el från norra till södra Sverige, Sveca- Söder december 2002 Överföring av vindkraftgenererad el från norra till södra Sverige, Sveca- Söder december 22 Vid konferensen VIND-22 i Malmö 6-7 november, 22 presenterade Julija Sveca resultatet av en studie om konsekvenserna

Läs mer

Energianskaffning, -förbrukning och -priser

Energianskaffning, -förbrukning och -priser Energi 2011 Energianskaffning, förbrukning och priser 2010, 4:e kvartalet Totalförbrukningen av energi ökade med 9 procent år 2010 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen

Läs mer

DIREKTIVET OM MEDELSTORA FÖRBRÄNNINGS- ANLÄGGNINGAR

DIREKTIVET OM MEDELSTORA FÖRBRÄNNINGS- ANLÄGGNINGAR DIREKTIVET OM MEDELSTORA FÖRBRÄNNINGS- ANLÄGGNINGAR Oktober 2016 Anders Törngren, Åsa Söderberg, Ingrid Backudd, Maria Ullerstam, Staffan Asplind Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Läs mer

20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1

20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1 20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1 Optimalt system för energi ur avfall i Göteborg Utbyggnad av Jonas Axner, Renova AB Renovas avfallskraft- värmeverk i Sävenäs Sävenäs AKVV Omvärld Teknik / begränsningar Åtgärder

Läs mer

Optimalt nyttjande av exergipotentialen i bränslen och förnybar energi med kombikraftverk

Optimalt nyttjande av exergipotentialen i bränslen och förnybar energi med kombikraftverk Optimalt nyttjande av exergipotentialen i bränslen och förnybar energi med kombikraftverk Rubriken skulle även kunna lyda: Användning av icke förnybar energi för optimal användning av förnybar energi.

Läs mer

ORC för elproduktion i värmeverk

ORC för elproduktion i värmeverk ORC för elproduktion i värmeverk Barbara Goldschmidt 1 Nyttan av projektet Elproduktion i mindre biobränsleeldade anläggningar Billigare än konventionell ångturbinteknik Ett antal referensanläggningar

Läs mer

Energiframtiden med nollvision för klimatet!

Energiframtiden med nollvision för klimatet! Energiframtiden med nollvision för klimatet! Svensk energi- och klimatpolitik måste utformas efter det faktum att Sverige är en del av Europa. Dagens svenska politik utgår fortfarande från ett snävt nationellt

Läs mer

Optimering av olika avfallsanläggningar

Optimering av olika avfallsanläggningar Optimering av olika avfallsanläggningar ABBAS GANJEHI Handledare: LARS BÄCKSTRÖM Inledning Varje dag ökar befolkningen i världen och i vår lilla stad Umeå. Man förutsäg att vid år 2012 har Umeås folkmängd

Läs mer

Fullskalig demonstration av förgasning av SRF för el och värmeproduktion i Lahti

Fullskalig demonstration av förgasning av SRF för el och värmeproduktion i Lahti Demonstration i Lahti av avfallsförgasning för effektivare elproduktion Metso Power, Claes Breitholtz Panndagarna 2013, Helsingborg Fullskalig demonstration av förgasning av SRF för el och värmeproduktion

Läs mer

Priserna på fossila bränslen och el sjunker alltjämt

Priserna på fossila bränslen och el sjunker alltjämt Energi 2014 Energipriser 2014, 3:e kvartalet Priserna på fossila bränslen och el sjunker alltjämt Priserna på fossila bränslen och el fortsatte sjunka under årets tredje kvartal. Enligt Statistikcentralens

Läs mer

Möjligheter för småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige

Möjligheter för småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige Möjligheter för småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige Daniella Johansson, projektledare Energikontor Sydost AB EnergiTing Sydost 12 November 2015, Västervik Med

Läs mer

Slutbetänkande från Värme- och gasmarknadsutredningen, Handel med gas i konkurrens

Slutbetänkande från Värme- och gasmarknadsutredningen, Handel med gas i konkurrens Lars Dahlgren 1999-12-15 N1999/11386/ESB Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Slutbetänkande från Värme- och gasmarknadsutredningen, Handel med gas i konkurrens Svenska Bioenergiföreningen (Svebio) har

Läs mer

Elproduktionskostnader nya anläggningar?

Elproduktionskostnader nya anläggningar? Elproduktionskostnader nya anläggningar? EnergiTing Sydost Västervik 2015-11-12 Solvie Herstad Svärd, Civ Ing Seniorkonsult Kraft&Värme, WSP Agenda Bakgrund/Utblick Elproduktion Övergripande resultat och

Läs mer

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet.

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet. 2008-04-23 S. 1/5 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 ERMATHERM AB/ Eero Erma

Läs mer

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF Detta dokument är en enkel sammanfattning i syfte att ge en första orientering av investeringsvillkoren. Fullständiga villkor erhålles genom att registera sin e- postadress på ansökningssidan för FastForward

Läs mer

Produktion och förbränning -tekniska möjligheter. Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik

Produktion och förbränning -tekniska möjligheter. Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik Produktion och förbränning -tekniska möjligheter Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik Dagens presentation Förutsättningar för att vidareförädla nya råvaror i mindre produktionsanläggningar

Läs mer

2013-04-18 N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet

2013-04-18 N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet 2013-04-18 N2013/2075/E Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet 1 Innehållsförteckning 1 Förutsättningar för medlemsstaternas årliga

Läs mer

Kombinerad värmeoch kraftproduktion jämförelse mellan olika kraftverkstyper

Kombinerad värmeoch kraftproduktion jämförelse mellan olika kraftverkstyper Kombinerad värmeoch kraftproduktion jämförelse mellan olika kraftverkstyper För kombinerad produktion av värme och kraft, så kallad kraftvärmeprocess, kan ångturbiner, gasturbiner eller en kombination

Läs mer

Ett kraftvärmeverk. i ständig utveckling. www.malarenergi.se

Ett kraftvärmeverk. i ständig utveckling. www.malarenergi.se Ett kraftvärmeverk i ständig utveckling. www.malarenergi.se El och värme i samma process bekvämt och effektivt. VÄSTERÅS KRAFTVÄRMEVERK ÄR SVERIGES STÖRSTA OCH ETT AV EUROPAS RENASTE. Det började byggas

Läs mer

Handläggare Datum Diarienummer Thomas Hall 2013-05-07 KSN-2012-0584

Handläggare Datum Diarienummer Thomas Hall 2013-05-07 KSN-2012-0584 KS 6 22 MAJ 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Thomas Hall 2013-05-07 KSN-2012-0584 Kommunstyrelsen Gasturbin för reservkraft Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Global warming (GWP) in EPD Acidification (AP) in EPD Photochemical Oxidants e.g emissions of solvents VOC to air (POCP)

Läs mer

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Uppvärmningspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Värnamo kommun Oktober 2006 Policyn ska vara vägledande vid all planering, handläggning och rådgivning som

Läs mer

BILAGA 9.3 MILJÖVÄRDERING OCH MILJÖRIKTIGA SYSTEM

BILAGA 9.3 MILJÖVÄRDERING OCH MILJÖRIKTIGA SYSTEM BILAGA 9.3 MILJÖVÄRDERING OCH MILJÖRIKTIGA SYSTEM Allmänt om miljöpåverkan vid användning av energi För att värdera miljöpåverkan vid användning av energi kan man generellt se till mängden förbrukade bränslen

Läs mer

SÅ PLANERAS KRAFTVÄRMEVERKET MODERNISERAS OCH UTVECKLAS

SÅ PLANERAS KRAFTVÄRMEVERKET MODERNISERAS OCH UTVECKLAS SÅ PLANERAS KRAFTVÄRMEVERKET MODERNISERAS OCH UTVECKLAS BLOCK 7 FÖRNYELSEN ETAPP 2 Magnus Eriksson Avdelningschef, Värme Anläggningsutveckling Det här är Mälarenergi VÅR VISION VÅR AFFÄRSIDÉ VÅR DRIVKRAFT

Läs mer

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen

Läs mer

Götaverken Miljö AB Från idéer till produkter.. för energi ur avfall

Götaverken Miljö AB Från idéer till produkter.. för energi ur avfall Götaverken Miljö AB Från idéer till produkter.. för energi ur avfall EfW - fördel och utmaningar Hushålls- och industriavfall har fördelen att till >85 % vara ett förnybart bränsle som därför ger ett lågt

Läs mer

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems System planning, EG2050 introduction Lennart Söder Professor in Electric Power Systems 1 World energy consumption 2007 130 000 TWh Oil Natural gas Hydro Coal Wind power Nuclear Hydro, wind, nuclear: Replaced

Läs mer

www.sgc.se Alternativa µ-chp teknologier

www.sgc.se Alternativa µ-chp teknologier Alternativa µ-chp teknologier Corfitz Nelsson, Svenskt Gastekniskt Center AB corfitz.nelsson@sgc.se Agenda Svenskt Gastekniskt Center (SGC) Genomgång av olika µ-chp teknologier upp till 50 kw e. Exempel

Läs mer

Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad

Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad 1. Bakgrund och syfte Jag har med PM benämnd Nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad daterad 2014-03-13 redovisat utfallet

Läs mer

Försämrad miljö efter stängning av Barsebäck

Försämrad miljö efter stängning av Barsebäck Försämrad miljö efter stängning av Barsebäck Detta är Faktablad nr 25 från 2000. Den kan även hämtas ned som pdf (0,18 MB) En miljökonsekvensbeskrivning av barsebäcksstängningen har upprepade gånger efterlysts

Läs mer

vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas?

vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas? vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas? IVA seminarium 8 april 2013 Matthias Rapp agenda Internationell

Läs mer

Energipriser. Energipriserna fortsatte att stiga. 2011, 3:e kvartalet

Energipriser. Energipriserna fortsatte att stiga. 2011, 3:e kvartalet Energi 2011 Energipriser 2011, 3:e kvartalet Energipriserna fortsatte att stiga Enligt Statistikcentralen steg priserna på energi som används i trafiken och för uppvärmning betydligt under tredje kvartalet

Läs mer

Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat

Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat Anna Bergek Linköpings universitet & UiO Presentationen är baserad på en rapport till Finansdepartementets

Läs mer

Energianskaffning, -förbrukning och -priser

Energianskaffning, -förbrukning och -priser Energi 2010 Energianskaffning, förbrukning och priser 2010, 3:e kvartalet Totalförbrukningen av energi steg med 8,8 procent under januari september Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var

Läs mer

Småskalig kraftvärme från biomassa - Sveriges första micro-förgasare på Emåmejeriet

Småskalig kraftvärme från biomassa - Sveriges första micro-förgasare på Emåmejeriet Småskalig kraftvärme från biomassa - Sveriges första micro-förgasare på Emåmejeriet Daniella Johansson, projektledare Energikontor Sydost AB Sol, vind, vatten och bio kraftsamling sydost, 30 maj 2016 Med

Läs mer

Priserna på olja och el sjönk under första kvartalet

Priserna på olja och el sjönk under första kvartalet Energi 2015 Energipriser 2015, 1:a kvartalet Priserna på olja och el sjönk under första kvartalet Enligt Statistikcentralens uppgifter sjönk konsumentpriserna på bränslen klart under första kvartalet,

Läs mer

Sjöfartsverkets författningssamling

Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets föreskrifter om villkor för miljödifferentierad farledsavgift; SJÖFS 2014:X Utkom från trycket Den xx xx 2014 beslutade den xx xx 2014. Sjöfartsverket

Läs mer

Energimyndighetens titel på projektet svenska Utvärdering av solelproduktion från Sveriges första MW-solcellspark

Energimyndighetens titel på projektet svenska Utvärdering av solelproduktion från Sveriges första MW-solcellspark w SAMMANFATTNING AV SLUTRAPPORT Datum 2016-01-22 Dnr 1 (5) Energimyndighetens titel på projektet svenska Utvärdering av solelproduktion från Sveriges första MW-solcellspark Energimyndighetens titel på

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Ännu mera kraftvärme!

Ännu mera kraftvärme! E.ON Värme Ännu mera kraftvärme! 2 Sedan några år satsar E.ON stort på en genomgripande utbyggnad av biokraftvärme på flera platser i Sverige. Vi har tidigare lovat att bygga kraftvärmeverk i Kalmar, Norrköping

Läs mer

Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2012

Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2012 Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2012 Lucas Enström Driftchef Ansvarig för godkännande av miljörapport 13-03-26 Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21

Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21 Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21 Johan.Hellqvist@entrans.se CEO El, värme eller kyla av lågvärdig värme Kan man göra el av varmt vatten? Min bilmotor värmer mycket vatten,för

Läs mer

Kompletteringsskrivning i EG2050/2C1118 Systemplanering, 14 april 2007, 18:00-20:00, seminarierummet

Kompletteringsskrivning i EG2050/2C1118 Systemplanering, 14 april 2007, 18:00-20:00, seminarierummet Kompletteringsskrivning i EG2050/2C1118 Systemplanering, 14 april 2007, 18:00-20:00, seminarierummet Instruktioner Endast de uppgifter som är markerade på det bifogade svarsbladet behöver lösas (på de

Läs mer

Energipriser. Energipriserna fortsatte att stiga. 2011, 4:e kvartalet

Energipriser. Energipriserna fortsatte att stiga. 2011, 4:e kvartalet Energi 2012 Energipriser 2011, 4:e kvartalet Energipriserna fortsatte att stiga Enligt Statistikcentralen steg priserna på energi som används i trafiken och för uppvärmning under sista kvartalet 2011.

Läs mer

OM OFFENTLIGGÖRANDE AV NATURGASNÄTSVERKSAMHETENS NYCKELTAL

OM OFFENTLIGGÖRANDE AV NATURGASNÄTSVERKSAMHETENS NYCKELTAL ENERGIAMARKKINAVIRASTO BESLUT Dnr 352/01/2001 ENERGIMARKNADSVERKET 14.11.2001 OM OFFENTLIGGÖRANDE AV NATURGASNÄTSVERKSAMHETENS NYCKELTAL Energimarknadsverket har idag beslutat med stöd av 2 kap. 7 2 mom.

Läs mer

Göteborgs viktigaste miljöprojekt

Göteborgs viktigaste miljöprojekt badlarsdiagram Fotomontage: Liljewall arkitekter ab Göteborgs viktigaste miljöprojekt Utvecklingen av Göteborgs fjärrvärmeförsörjning är stadens största miljöprojekt någonsin. Grunden för detta lades redan

Läs mer

INFO från projektet 05

INFO från projektet 05 HIGHBIO - INTERREG NORD 2008-2011 Högförädlade bioenergiprodukter via förgasning EUROPEAN UNION European Regional Development Fund INFO från projektet 05 Mindre CHP anläggningar Många mindre värmeproducenter

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet

Läs mer

Making electricity clean

Making electricity clean Making electricity clean - Vattenfallkoncernen - Forskning och utveckling - Smart Grids Stockholm 2010-01-21 1 Program, möte Gröna liberaler 1. Introduktion och mötesdeltagare 2. Vattenfall nyckelfakta

Läs mer

U 34/2011 rd. Trafikminister Merja Kyllönen

U 34/2011 rd. Trafikminister Merja Kyllönen U 34/2011 rd Statsrådets skrivelse till Riksdagen om kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om fritidsbåtar och vattenskotrar (ändring av det s.k. direktivet om fritidsbåtar)

Läs mer

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET Statistikrapport 2010:1 Energianvändning i växthus 2008 Tomat, gurka och prydnadsväxter Energy use in greenhouses 2008, tomato, cucumber and ornamental plants Sammanfattning

Läs mer

Trygghetsboende vid Björkbacken i Tyresö Trafikbullerutredning för detaljplan

Trygghetsboende vid Björkbacken i Tyresö Trafikbullerutredning för detaljplan Uppdrag: 543020 Rapport: 543020 A Datum: 2009-03-06 Antal sidor: 7 Bilagor: A01 Trygghetsboende vid Björkbacken i Tyresö Trafikbullerutredning för detaljplan Uppdragsgivare: Tyresö kommun Sophia Norrman

Läs mer

En rapport från Villaägarnas Riksförbund

En rapport från Villaägarnas Riksförbund VATTENFALLS VINST Q1 2009 En rapport från Villaägarnas Riksförbund 2009-04-29 Denna rapport är framtagen av Villaägarnas Riksförbund för att belysa de stora elbolagens vinster. Rapporten är framtagen med

Läs mer

Kraftfull entré för LNG på den svenska marknaden

Kraftfull entré för LNG på den svenska marknaden Kraftfull entré för LNG på den svenska marknaden Lars Frisk, Chef Affärsutveckling Swedegas - nav med nationellt perspektiv Investerar i infrastruktur för gas Äger och driver svenska stamnätet för gas

Läs mer

Förlag till princip för redovisning av restvärmepotential vid projektering av ny fjärrvärmeproduktion. utarbetat för. Optensys ENERGIANALYS

Förlag till princip för redovisning av restvärmepotential vid projektering av ny fjärrvärmeproduktion. utarbetat för. Optensys ENERGIANALYS Förlag till princip för redovisning av restvärmepotential vid projektering av ny fjärrvärmeproduktion utarbetat för av dag.henning@optensys.se www.optensys.se Hur ett fjärrvärmebolag ska redovisa om det

Läs mer

Utvecklingsvägar för Europas energisystem

Utvecklingsvägar för Europas energisystem Utvecklingsvägar för Europas energisystem Filip Johnsson Institutionen för Energi och miljö, Energiteknik 412 96, Göteborg filip.johnsson@chalmers.se Chalmers energidag, 4 november, 2010 Stora investeringar

Läs mer

LNG-flytande naturgas. Långsiktighet är målet. Jan Bäckvall, Head of Region Europe North Frukostseminarium 2 februari 2012

LNG-flytande naturgas. Långsiktighet är målet. Jan Bäckvall, Head of Region Europe North Frukostseminarium 2 februari 2012 LNG-flytande naturgas. Långsiktighet är målet. Jan Bäckvall, Head of Region Europe North Frukostseminarium 2 februari 2012 Vad är LNG och vad kan den göra för miljön? Naturgasen kondenseras till flytande

Läs mer

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Erik Larsson Svensk Fjärrvärme 1 Energisession 26 Fjärrvärmens historia i Sverige Sabbatsbergs sjukhus, första tekniska fjärrvärmesystemet år

Läs mer