Energiproduktionskostnader med naturgas

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Energiproduktionskostnader med naturgas"

Transkript

1 Energiproduktionskostnader med naturgas J P-International OY Nordisk Gasteknisk Center Nordie Gas Technology Centre

2

3 Energiproduktionskostnader med naturgas JP-International OY Februari 1991

4

5 Verksamheten vid Nordisk Gasteknisk Center sker inom följande funktionsområden: Information Förbränningsteknik/Miljö Industriell användning KraWVärme Energianalyser Aktiviteterna inom funktionsområdet "kraft/värme" koncentreras kring värmeproduktion, elektricitetsproduktion och speciellt krafvvärme-produktion, d.v.s. samtidig produktion av värme- och elenergi. Inom kratvvärme-sektorn behandlas främst följande teknologier: Gasturbiner Gasmotorer Bränsleceller Denna rapport är resultatet av ett utredningsprojekt inom teknologiområdet "gasturbiner" och har som mål att befrämja naturgasanvändningen inom den nordiska kratvvärme-sektorn. Mikael K. Forss Nordisk Gasteknisk Center

6

7 Sida FÖRORD SAMMANDRAG ABSTRACf l UTREDNINGENs SYFTE OCH OMFATINING l 2 ANLÅGGNINGSBESKRIVNINGAR Gasturbin med avgaspanna Kraftvärmeverk med kombinerad cykel Kondenskraftverk med kombinerad cykel Hetvattenpannor 7 3 MilJÖKRAV Kväveoxid Reducering av NOx-utsläpp Andra emissioner Buller Kylvatten Luftkvalitetsnormer 12 4 INVESTERINGSKOSTNADER Direkta kostnader Indirekta kostnader Räntekostnader under byggtiden Skatter, tullar och andra avgifter Tänkbara investeringsbidrag Kostnadsjämförelse 19 5 DRIFTKOSTNADER Naturgas Reservbränsle Bränsle för hetvattenpannor Driftpersonal UnderhAll och andra fasta kostnader Andra rörliga kostnader Energiskatter Kapitalkostnader 33

8 BILAGOR I II III IV V VI VII VIII ENERG!PRODUKTIONSKOSTNADER Värmekreditering Grundprisnivå Naturgasprisernas inverkan på kostnaderna Kapitalkostnadernas inverkan på kostnader Alternativa NOx-reduceringsmetoder SLUTSATSER Beräkningsgrunder för gasturbiner och kombianläggningar Avgaspannornas temperaturprofiler Uppställningsritningar Miljölagstiftning Kraftverks blockindelning Investeringskostnader Driftkostnader El- och värmeproduktionskostnader Sida

9 ENERGIPRODUKTIONSKOSTNADER MED NATURGAS Förord Utredningens mål är att uppskatta naturgasdrivna kraftverks el- och värmeproduktionskostnader i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Kostnadsjämförelsen har gjorts för sex anläggningar av tre typer med beaktande av existerande skillnader länderna emellan i fråga om investeringars och bränslens kostnadsstruktur, beskattning, räntenivå, miljöbestämmelser och anläggningarnas driftsförhällanden. Anläggningarnas storlek varierar frän ett kraftvärmeverk på 20 MW el och 30 MW värme till ett kondenskraftverk på 700 MW el. Uppdragsgivare för arbetet är Nordisk Gasteknisk Center och projektet inleddes i början av år Utredningen har gjorts av Jaakko Pöyrykoncernens bolag JP-International Oy i Helsingfors i samarbete med Jaakko Pöyry AB i Stockholm och JP Prosjektteknik NS i Drammen. Utredningen har övervakats av Yrjö Orispää, chef för JP~Intemational Oy:s affärsverksam~ hetsenhet JP.Energy, och Satu Helyrten fungerade som projektledare. Hans Olof Strand har lett arbetet i Stockholm och Knut Tore Berg Nitsen i D rammen. Resultaten kan användas vid uppskattning av naturgasens konkurrenskraft i. de olika länderna och i arbetet för befrämjande av naturgasens konkurrens kraft. Rapporten ger också en tydlig bild av de ekonomiska konsekvenserna av bestämmelser och lagstiftning som styr energiproduktionen i de olika länderna. JP-Energy Yrjö Orispää

10

11 SAMMANDRAG Utredningens syfte har varit att uppskatta kostnaderna för el- och värmeproduktion i naturgaseldade kraftverk i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Uppdragsgivare för utredningen har varit Nordisk Gasteknisk Center och utredningen har genomförts av JP-International Oy, som ingår i Jaakko Pöyry-koncemen. I kostnadsjämförelserna har beaktats skillnader mellan de olika länderna vad gäller investerings- och energiproduktionskostnader liksom beskattning, räntenivå, miljövårdsbestämmelsersamt driftsförhållanden vid anläggningarna. Utredningen omfattar sex olika anläggningar i storlekar från ett kraftvärmeverk på 20 MW el och 30 MW värme till kondenskraftverk på 700 MW el. Kraftvärmeverkstyperna är gasturbin med avgaspanna och kombinerad cykel som utnyttjar bä de gasturbin och ångturbin. Båda kondenskraftverkstarlekarna har kombinerad cykel. Anläggningarnas dimensionering har baserats pä dagens erfarenheter av naturgasdrivna kraftverk. Miljökraven pä naturgasanläggningar är föremäl för snabba förändringar i de berörda länderna. För de aktuella anläggningar är kväveoxider (NOx) den dominerande emissionsfaktom. Lagstiftningsvägen har nivån pä NOx-utsläpp ännu inte definierats, däremot finns riktlinjer som fattas av lokala eller regionala myndigheter. De riktlinjer som föreslagits för NOx-utsläpp kan i de flesta fall nås med förbränningstekniska metoder, dvs med vatten/ånginsprutning i brännkammare eller med de moderna låg-nox-brännarna. Hårdare krav, som endast kan uppnås med katalytiska reduktionsmetoder, har ställts på stora kondenskraftverk i Norge. Investeringskostnaderna för anläggningar i de olika länderna visar en variation på ca 10 %, nännast beroende på skillnader i beskattning och miljökrav. Lägst är totalkostnaden för anläggningar i Danmark och högst i Norge. Den lägsta specifika investeringskostnaden för kraftvärmeanläggningarna har redovisats hos alternativ n, gasturbin med avgaspanna 41 MWenl MWt, med SEK per installerad kw el. Den högsta specifika investeringskostnaden för det minsta anläggningsalternativet går upp till SEK/k:We. Kondenskraftverkens specifika investeringskostnadervarierar mellan SEK/kWe. Prissättningen på naturgas varierar i de nordiska länderna. I Danmark och Sverige är naturgaspriset % högre än i Finland och Norge om gasen används för elproduktion. Om naturgas används för fjärrvärmeproduktion i Danmark. fördubblas priset. I Finland har användningen av naturgas befrämjats med hjälp av skattetekniska åtgärder.

12 SAMMANDRAG EIM och värmeproduktionskostnaderna har beräknats [ör varje anläggningsalternativ i de olika länderna. Resultatet har presenterats på ett sådant sätt att jämförelser kan göras mellan de olika länderna och de olika anläggnings alternativen. Med hjälp av de presenterade kostnadsstrukturerna kan man visa hur naturgaspriser, kapitalkostnader och NOx-reduceringsmetoder påverkar energiproduktionskostnadema. Resultaten visar tydliga skillnader i energiproduktionens kostnadsstruktur, speciellt eftersom grundprisnivån på naturgas varierar i de olika länderna. Finland har de lägsta elproduktionskostnaderna vilket anläggningsalternativ man än beaktar. Variationen i produktionskostnader i de olika länderna och anläggningsalternativen är stor. I följande tabell presenteras energiproduk tianskostnadernas minimi och maximivärden i kraftvärmeverksalternativen och kostnadsnivån i kondenskraftverk. Tabell Energiproduktionskostnadernas vaåatjooer. SEKJMWb Kraftvärmeverk Yärmelcl Min Max Danmark 320/ /340 Finland 120! /315 Norge 120/ /335 Sverige 215/ Kondens kraftverk En jämförelse av elproduktionskostnaderna med storförbrukarnas genom snittliga tariffpriser visar att elproduktion i kraftvärmeverk är konkurrenskraftig i Danmark och Finland. I Sverige och Norge är tariffens prisnivå lägre än elproduktionskostnaderna i de berörda anläggningarna, men regionala prisvariationer som kan förändra situationen existerar.

13 ABSTRACf The aim of the study was to evaluate heat and power productian costs of natural gas fired power plants in Denmark, Finland, Norway and Sweden. The study was carried out for Nordie Gas Technology Centre by JP-International Oy w hi ch be langs to the J aakko Pöyry Group. Cost camparisans have been made taking inta account existing differences in investment and fuel costs, taxation, discount rate, environmental regulations and operation conditions in each country. Six power plant alternatives were studied with capacity classes from a eegeneration plant of 20 MW electrical power and 30 MW district heat to a 700 MW condensing power plant. The configurations of eegeneration plants are gas turbine with waste heat recovery hoiler and combined cycle with steam and gas turbine. Both sizes of condensing power plants are of combined cycle type. The power plants have been dimensioned utilising experiences of existing natural gas fired power plants. Environmental regulations conceming natural gas fired power plants are being developed rapidly in each country. Legislatian does not yet determine maximum valnes of NOx emissions which is the dominant factor for natural gas fired power plants. Legislatian gives guideline valnes by means of which local authorities make decisions of individual regulations. The NOx emission limitation can be achieved in most cases with combustion technology which consists of water/steam injection inta the combustion chamber or the modern dry low~nox burners. Stricter regulations which require catalytic reduction have been enforced for!arge condensing power plants in Norway. lovestment costs of power plants have a variation of 10 %, mainly because of differences in taxadon and environmental regulations. The total investment costs are lowest in Denmark and highest in Norway. The lowest specific investment costs of cogeneration power plants is estimated for the alternative II, gas turbine with waste heat recovery hoiler 41 MWenl MWt, at SEK /k:W of electricity. The highest investment east is estimated for the smallest power plant alternative at SEK /kWe. The investment costs of condensing power plants vary from SEK 3400/k:We to SEK 3900/kWe. Natural gas prices vary in the Nordie countries.in Denmark and Sweden the price of natural gas is 50 ~ 75 % higher than in Finland and Norway if natural gas is used for power production. If natural gas is used for district heat productian in Denmark, the price doubles. In Finland the use of natural gas has been promoted by means of the taxation system.

14 ABSTRACI' Power and heat productian costs have been calculated for each power plant alternative in each Nordie country. The results have been presented in away which makes it easy to make comparisions between different countries and power plant alternatives. By means of the presented east structures it is possible to determine the intluence of alternative natural gas prices, capita! costs and NOx reduction methods on energy productian costs. The results show considerable differences in cost structures of energy production, especially because the base price leve! of natural gas varies in the different countries. Finland has the lowest power productian costs in each power plant alternative. Variation in productian costs between the Nordie countries and power plant alternatives is great. Minimum and maximum valnes of energy productian costs for cogeneration plants and east leve! for condensing power plants are shown in the following table. Table Energy productian costs, SEK/MWb Cogeneration plants district heat!power Min Max Condensing power plants Denmark Finland Norway Sweden 320/ / / ! / / / / When power productian costs are campared to average tariff prices of large consumers, power productian in cogeneration plants is competitive in Denmark and Finland. In Sweden and Norway the tariff price levet is lower than power productian costs in the power plants concerned, but local price variations may change the situation.

15 l l UTREDNINGENs SYFTE OCH OMFATTNING Utredningens mål är att uppskatta naturgasdrivna kraftverks el och värmeproduktionskostnader i Danmark, Finland, Norge och Sverige. De tre utvalda anläggningstyperna är gasturbin med avgaspanna, kraftvärmeverk med kombinerad cykel och kondenskraftverk med kombinerad cykel. Tillsammans har sex anläggningsaltemativ, två effektstorlekar av varje typ, dimensionerats med speciell hänsyn till leverantörernas produktsortiment, anläggningarnas verkningsgrad och ett omfattande och ekonomiskt effektområde. Ett flertal anläggningar av de två första typerna har redan byggts, speciellt i Danmark och Finland, men nordiska driftserfarenheter av stora naturgasdrivna kondenskraftverk finns ännu inte. Värme- och nettoeleffekterna för de anläggningsalternativ som granskas i utredningen är följande: EleffektNärmeeffekt MWe/MWt I Gasturbin med avgaspanna II Gasturbin med avgaspanna m Kraftvärmeverk med kombinerad cykel IV Kraftvärmeverk med kombinerad cykel V Kondenskraftverk med kombinerad cykel VI Kondenskraftverk med kombinerad cykel 22/ /55 116/ Gasturbiner med avgaspannor kan producera el och fjärrvärme för uppvärm ning av små städer, ca invånare, när de fungerar som baslastanläggningar. Anläggningstypen är naturligtvis lämplig också för industrianvändning i situationer där processvärme behövs. Kraftvärmeverken med kombinerad cykel har också dimensionerats för fjärrvärmeproduktion och dess produktion skulle räcka till för städer där invånare bor inom fjärrvänneområdet. Också denna anläggningstyp är förutom som kommunalt energiverk lämplig även för storindustrin, såsom massa- och pappersindustrin och kemisk industri. Kondenskraftverken med kombinerad cykel är avsedda för kraftbolags elgenerering. Produktionskostnadskalkylerna har utförts med beaktande av existerande skillnader mellan de nordiska länderna. Skillnaderna i investeringars och bränslens kostnadsstruktur, i beskattning, räntekostnader, miljövårdsbestämmelser och driftkostnader har kartlagts. Produktionskostnaderna för el respektive värme har vid kombinerad produktionen beräknats separat enligt värmekrediteringsmetoden. Enligt denna metod uppskattas kostnaderna för värmeproduktionen som om värmen producerades i hetvattenpannor av samma kapacitet och med samma bränsle medan resten av kostnaderna påföres elproduktionen. Kapitalkostnadernas andel i produktionkostnaderna har kalkylerats med annuitetsmetoden, som med den fastställda kalkylräntan,

16 2 avskrivningstiden och ärliga utnyttjningstiden ger ett genomsnittligt fast belopp per MWh. Kapitel två innehåller beskrivningar av de utvalda anläggningstyperna. Beräkningsgrunder för dimensioneringen, huvudschema och uppställningsritning har presenterats för varje anläggningstyp. I kapitel tre behandlas miljökrav och väljs de NOx-reduceringsmetoder med vilka utsläppsgränserna kan uppnås. Investeringskostnadskalkyler, som har 18 olika kostnadsposter för kraftverk och 9 kostnadsposter för hetvattenpannor, behandlas i kapitel fyra. Driftkostnaderna, som har indelats i bränslekostnader, personalkostnader samt fasta och rörliga drift- och underhållskostnader, presenteras i kapitel fem. Kostnadskalkylerna för energiproduktion behandlas i kapitel sex och samma kapitel innehåller också en analys av betydelsen på olika kostnadsm faktorer. Resultaten av denna rapport kan användas vid uppskattning av naturgasens konkurrenskraft i de olika länderna, men någon jämförelse mellan alternativa former av kraftproduktion ingår inte i utredningen. Kapitel sju innehåller några kommentarer baserade på utredningens resultat om förutsättningarna att använda naturgas för energiproduktion i de berörda länderna.

17 3 2 ANLÄGGNINGSBESKRIVNINGAR 2.1 Gasturbin med avgaspanna Anläggningsalternativen har valts med tanke på existerande erfarenheter av naturgasdrivna kraftverks konkurrensförmåga i nutida förhållanden. För kombinerad el- och värmeproduktion är gasturbin med avgaspanna alternativet i det lägsta effektområdet medan kraftvärmeverk med kombinerad cykel valts för det högre effektområdet. För medelstora anläggningar vilka förrutom el kan producera ca 50 MW värme har produktionskostnaderna beräknats granskats för båda alternativen. Båda anläggningstyperna visar sig vara konkurrenskraftiga i de nordiska länderna. Kondenskraftverk med kombinerad cykel är lönsammare än konventionella kondenskraftverk i det undersökta effektområdet på MW el. För varje anläggning väljs den för anläggningen i fråga bäst lämpade gastur. binlösningen som finns pä marknaden. Samtliga valda turbintyper är standardlösningar, som produceras av ett flertal tillverkare. Anläggningarna har dimensionerats så att utgående fjärrvärmetemperaturen har satts till 85 C, som kan användas som årsmedelvärde i alla länder. Ute lufttillständ som har använts i processkalkylerna är 1,013 bar och 0 C. Anläggningarnas effekt varierar med utetemperaturen ca 0,8 %fc samtidigt som verkningsgraden ändras med 0,02 %fc (sjunkande temperatur ökar effekt och verkningsgrad). skillnaderna mellan uteluftens medeltemperatur i de olika länderna har beaktats då olika utnyttjningstider har bestämt. Processparametrar och omgivningsbetingelser som använts vid utvärdering av anläggningarna finns presenterade i bilaga I. Bilaga II innehäller avgas pannornas temperaturprofiler och bilaga III uppställningsritningar för varje anläggningstyp. Gasturbin med avgaspanna -kopplingen är en relativt enkel och billig metod att producera värme och el samtidigt med relativt god verkningsgrad. Vid full last uppnäs en elutbytesfaktor ( eleffekt/värmeeffekt) på ca 0,6 när anläggningen producerar fjärrvärme. I gasturbinen komprimeras först en insugen luftström, som sedan leds till en brännkammare där naturgas tillförs och bränns. De heta rökgaserna leds till en turbin, vars syfte är att driva kompressorn och den elkraftproducerande generatorn. Rökgaserna frän gasturbinen leds till en avgaspanna, där en stor del av rökgasernas värmeeffekt kan utnyttjas genom att värma fjärrvärmevatten. Se Figur 2/1. Gasturbinen i anläggningstypen 22/33 är en General Electric LM2500 gasturbin av flygplanstyp, varseleffekt är 22 MW. I anläggningstypen 41ni

18 4 har som gasturbin använts General Electric Frame 6, som är av industriell typ med en eleffekt på 41 MW. Värmeeffekten i gasturbinens rökgaser överförs direkt till fjärrvärmenätet i avgaspannan, som är en enkel rökgas/vatten- värmeväxlare. Då turbinens rökgaser inte innehåller svavel kan rökgasernas sluttemperatur i avgaspannan sänkas till 85 C utan att korrosionsrisk föreligger. Härvid uppnås en god termisk verkningsgrad. FIGUR2/I Gasturhjo med avgaspanna LUFT GT-BAANSLE KOMPAESSOR GM, TUABlN 2.2 Kraftvärmeverk med kombinerad cykel I kraftvärmeverk med kombinerad cykel utnyttjas både en gasturbin och en ångturbin. Rökgaserna från gasturbinen leds till en avgaspanna där de används till att förånga vatten. Vattenångan leds från avgaspannan till ångturbinen. Fjärrvärmevatten värms både med rökgaserna i avgaspannan och lågtrycksångan från turbinen. Elutbytesfaktom med denna koppling är ca 1,0 och totalverkningsgraden ca 85 %. I de valda alternativen genereras en fjärdedel av electriciteten med ångturbinen och resten med gasturbinen. Se Figur 2!2. Anläggningstypen 53/55 består av en 41 MWe gasturbin (GE Frame 6), en avgaspanna och en fjärrvärme ångturbin. Den större anläggningstypen 116/113 är av samma slag, men den består av två gasturbiner, två avgas pannor och en gemensam fjärrvärme ångturbin.

19 5 I motsats till den enkla hetvattenavgaspannan i anläggningstyperna 22/33 och 41nl ovan är avgaspannorna i anläggningstyperna 53/55 och 116/113 högtrycksängpannor försedda med överhettare, evaporator samt ekonomiser för förvärmning av matarvattnet. Dessutom tas restvärmet i rökgaserna tillvara i en fjärrvärmevattenvärmeväxlare, som sänker den utgående rökgastemperaturen till 85 C. Denna fjärrvärmeväxlare alstrar ungefär en tredjedel av den totala fjärrvärmeeffekten. Fjärrvärmeängturbinen arbetar med parametrarna 40 bar/510 C på färskångan, och fjärrvärmevattenuppvärmningen sker i två steg. Avgasning av matarvattnet sker från en avtappning på ångturbinen. Den regenerativa värmeväxlaren mellan kondensat till, och matarvatten frän Mavatanken minskar avgasningsångmängden och möjliggör en bättre utnyttjning av värmet i rökgaserna genom sänkning av matarvattentemperaturen. FIGUR 2/2 Kraftvärmeverk med kombinerad cykel t GT-8AANSU GASTURBON VARMEVAX~ARE VARMEVAXCARE

20 6 2.3 Kondenskraftverk med kombinerad cykel Kondenskraftverk med kombinerad cykel används för elgenerering. Till skillnad från i kraftvärmeverk expanderar ångan i lågtrycksturbinen till ett lägre tryck och sedan kondenseras vattenångan med hjälp av kylvatten i kondensorn. Man har valt 5 C som dimensioneringstemperatur på kylvattnet. Värdet är ett årligt medelvärde för havsvattentemperaturen under driftstiden. De skillnaderna mellan de nordiska länderna i genomsnittliga havsvattentemperaturer, 4 8 C, har ingen avgörande inverkan på anläggningarnas verkningsgrad. Verkningsgraden uppgår till ca 50 %. Skillnader i ländernas utelufts medeltemperaturer från dimensioneringsvärdet 0 C har beaktats då olika utnyttjningstider har bestämt. Se Figur 2/3. FIGUR 2/3 Kondenskraftverk med kombinerad cykel l J

21 7 Anläggningstypen 365 består av två gasturbiner med varsin avgaspanna och gemensam ångturbin. Anläggningstypen 725. vars effekt är dubbelt så stor som den förras fås genom en fördubbling av anläggningstypen 365:s kraftverksblock. Gasturbinerna i anläggningstypen är General Electric Frame 9, vars eleffekt är 121 MW. Ångturbinernas eleffekt är 123 MW. För att uppnå en god total verkningsgrad i dessa kombikondenskraftverk alstrar avgaspannan ånga på två tryckniväer, nämligen 65 bar och 6 bar. Pannan är dessutom försedd med både högtrycks- och lågtrycksöverbettare och ekonomisers. Högtrycksångan leds in i ångturbinen, som körs med glidande tryck. En liten del av lågtrycksängan används till avgasning av matarvattnet i Mavatanken, medan merparten förs in i ångturbinen i överströmningsröret mellan hög- och lågtryckscylindrarna och får expandera i turbinen. Liksom i kraftvärmekombikopplingen värms också här kondensatet före Mavatanken regenerativt i en värmeväxlare med matarvattnet. Denna koppling har använts för att minimera avgasningsmängden och utnyttja värmet i rökgaserna optimalt. Rökgasernas sluttemperatur begränsas av högtrycks- och lågtrycks-evaparataremas "pinch point" till ca 1200C, även om det svavelfria bränslet i princip skulle tillåta en lägre sluttemperatur. 2.4 Hetvattenpannor Uppgifter om hetvattenpannor behövs eftersom värmeproduktionskostnaderna i kombinerade el- och värmeproduktionsanläggningar uppskattas med hjälp av kostnaderna vid användning av hetvattenpannor. Hetvattenpannornas bränsle antas vara naturgas. Hetvattenpannornas värmeeffekter har valts som samma värden som för respektive kraftvärmeverks värmeeffekt Pannorna är vattenrörspannor med ängdom och de är kopplade till fjärrvännenätet via värmeväxlare. Pannornas dimensioneringstryck är normalt 16 bar och högsta driftstemperatur 200 C.

22 8 3 M!UÖKRAV Miljökrav har i denna utredning granskats frän den utgångspunkten att ett naturgaskraftverksprojekt skulle startas inom den närmaste tiden. De riktlinjer, bestämmelser och lagar som har inverkan på kraftverkets tekniska lösningar, drift eller kostnader har kartlagts i varje land. Miljölagstiftningen har utvecklats i snabbtakt under de senaste åren och utvecklingen kommer säkert att fortsätta. De kraftverksalternativ som har behandlats är planerade enligt gällande lagstiftning , men riktlinjer för framtida krav och deras inverkan på tekniska lösningar har presenterats. Danmark Miljöbeskyttelseloven utgör grunden för emissionsgränserna. Enligt denna lag skall kraftverksanläggningar miljögodkännas innan de får byggas. Kraftverken erhåller sina miljögodkännanden från primärkommunen eller amtsmyndigheterna. Miljöstyrelsen har utgivit riktlinjer för aktuella utsläppskrav för att hjälpa de lokala myndigheterna. Finland Norge Sverige Alla anläggningar, vars bränsleeffekt övergår 5 MW är anmälningspliktiga inför länsstyrelsen. Länsstyrelsen fattar individuella beslut om utsläppsbegränsningar enligt gällande lagar och normer, som uppställer maximala värden för utsläppen. Forurensningsloven från 1983 med senare förändringar utgör grunden för gällande miljökrav. Enligt lagen har myndigheterna rätt att kräva begränsningar i utsläppen efter individuell värdering. Kraftverk måste ha koncession innan de får byggas och miljökrav skall utfärdas av Statens Forurensningstilsyn vid Forurensningsrådet. Miljöskyddslagen och miljöskyddsförordningen är de författningar som har största betydelsen för begränsningar av miljöfarliga utsläpp från produktionsanläggningar i energisystemet. Utsläppskraven utgör riktlinjer för tillståndsprövningen, som görs i varje enskilt fall. Förbränningsanläggningar med en tillförd effekt på över 200 MW skall prövas av bostadsdepartementet och koncessionsnämnden, mindre anläggningar kräver tillstånd endast från länsstyrelsen. Även de minsta gasturbinanläggningarna måste ha tillstånd av länsstyrelsen. Länsstyrelsen har ansvar för alla tillståndspliktiga förbränningsanläggningar, men i vissa fall kan kommunerna ta över tillsynen. Naturvårdsverket har ansvar för den centrala tillsynen.

23 9 3.1 Kväveoxid De nordiska länderna beslöt i Sofia är 1988 att kväveoxidutsläppen skall frysas på 1987 års nivå före slutet av är Det gemensamma målet för 12 västeuropeiska länder är att minska kväveoxidutsläppen med 30 % före år Basåret för denna NOx~reducering kan väljas fritt mellan Dessa beslut kräver i samtliga av de berörda länderna lagstiftningsåtgärder för att målet skall näs. AHa de nordiska länderna befinner sig i samma situation i det avseendet att lagstiftningen inte ger bestämda tillåtna värden på emissionen utan riktlinjer och maximivärden, enligt vilka lokala myndigheter fattar individuella beslut om begränsningar. Åtminstone i Finland och Sverige har lagstiftningen uppställt krav också när det gäller gamla anläggningar. Lagstiftningen och gällande praxis i de nordiska länderna har presenterats i Tabell 3-1 och i detalj i Bilaga IV. NOx-utsläpp har räknat som N0 2 per MJ tillfört bränsle. TABELL3-1 Riktlinjer och kray för NOx:emissjoner j naturgasanläggningar Bränsleeffekt eller N0 2 -utsläpp per år mg NO,JMJ Danmark riktvärde >SOMW 240 förslag 200 nya anläggningar Finland förslag >SOMW so pannanläggningar >SOMW gasturbinanläggningar Norge lag individuellt Sverige riktvärde >300 ton nya anläggningar <300 ton förslag >600 ton alla anläggningar ton frän Reducering av NOx-utsläpp Utan speciella begränsade åtgärder är NOx-utsläppen 400 mg NO,JMJ frän anläggningstypen gasturbin med avgaspanna som har en General Electric LM2500 gasturbin. Alla andra anläggningstyperna har gasturbiner av typ Frame 6 eller Frame 9 som typiskt har NOx-utsläpp på 300 mg NO,JMJ. För reducering av NOx-utsläpp från gasturbiner används flera metoder. Insprutning av ånga eller vatten i brännkammaren är lätt att förverkligas i

24 10 olika gasturbiner men behovet av ånga eller vatten, försämrad verkningsgrad samt möjliga driftproblem är metodens nackdelar. Med vatten- och änginsprutningen kan uppnås NOx-utsläppsgränser mg NO~J i de utvalda gasturbintypema. De förbränningstekniska metoderna har utvecklats snabbt och nu offereras låg-nox-brännare med vilka kan uppnås NOx-utsläppsgränsen 50 mg NOtMJ med Frame 6 och 9 gasturbiner. För att underskrida gränsen 50 mg NOJMJ måste tillsvidare den selektiva, katalytiska reduktionsmetoden (SCR) användas. I SCR-metoden sker reduktion av kväveoxid till kväve och vatten genom insprutning av ammoniak i rökgasen i närvaro av en katalysator. De valda reduceringsmetoderna för alla anläggningstyper i de olika länderna sammanställs i följande tabell. Anläggning Gasturbin med avgaspanna I II 41ni Kraftvånneverk med kombinerad cykel III 53/55 och N 116/113 Kondenskraftverk med kombinerad cykel V 365 och VI725 Metod Vi Vi Läg-NOx Åi Läg-NOx Åi Läg-NOx Läg-NOx+SCR I..arul alla länder Danmark Finland, Norge, Sverige Danmark Finland, Sverige, Norge Danmark Finland, Sverige Norge Vi =vatteninsprutning Åi=änginsprutning Alla NOx -reduceringsmetoder ökar investeringskostnader i kalkyler. SeRanläggningen ökar också rörliga driftkostnader och vatteninsprutning försämrar verkningsgrad i den minsta anläggningen i Finland, Norge och Sverige. Vatten- och änginsprutning i de danska anläggningarna har antagits vara så obetydligt litet att den inte har inverkan på verkningsgrad.

25 Andra emissioner Svaveloxid Koloxid Metan Svavelinnehållet i naturgas är så litet att svaveldioxidutsläppen inte är begränsande. Den typiska svavelutsläppsmängden från naturgasanläggningar är under 1 mg/mj. Utsläppen av koloxid, nännast koldioxid och kolmonoxid, för naturgas vid förbränning är 60 g/mj koldioxidekvivalenter om förbränningen är fullständig. Med låg-nox-brännare stiger kolmonoxidutsläppen. Miljöavgifter för koldioxidutsläppen har planerats åtminstone i Sverige och Finland. Största delen av naturgasen består av metan som hör till de så kallade växthusgasema. Läckage av naturgas till atmosfären från naturgasnätet förorsakar således metanutsläpp. Förbränningen av naturgas är normalt så fullständig att metanemissionen från anläggningarna är mycket låg. Metanutsläppen är svära att evaluera exakt, men en utredning uppger att metanut släpp frän naturgasledningar i Danmark, Finland och Sverige är mindre än 0,05 procent av gasförbrukningen. lagstiftningen i de nordiska länderna innehäller inte ännu några krav i fråga om metanutsläpp. PAH Polyaromatiska kolväten (PAH) uppstår vid förbränning, speciellt om förbränningstemperaturen är låg och om luft och bränsle inte blandas ordentligt. P AH-problemen studeras internationellt och även i de nordiska länderna. Det är sannolikt att P AH-begränsningar kommer att införas inom några är. Stoft stoftemissionerna vid förbränning av naturgas är så låga att de uppfyller normer under alla omständigheter. 3.4 Buller Normer och riktvärden i de nordiska länderna ställer i stort sett samma krav på ljudnivån. Riktvärdena är sä låga att ljudnivån i tätbebyggelse numera ofta övergår dessa värden. Ett sammandrag om bestämmelser i de olika länderna framgår av Bilaga IV. Anläggningarna för kombinerad el- och värmeproduktion ligger ganska ofta i tätbebyggelse eller i närheten av sådan och därför har som dimensione ringsgrund för dessa anläggningar valts en ekvivalent ljudnivå på 55 dba vid gränsen av anläggningsomrädet. För kondenskraftverk har 70 dba använts som dimensioneringsgrund. Som dimensioneringsvärde för internt buller har använts 85 dba

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

Biobränslebaserad kraftproduktion.

Biobränslebaserad kraftproduktion. Biobränslebaserad kraftproduktion. Mars 2015 Mars 2015 1 Biobränslebaserad kraftproduktion I Sverige användes under 2014: 41,2 TWh rena biobränslen av totalt 73 TWh bränslen i värme och kraftvärmeverk

Läs mer

Erfarenheter från fjärrövervakning av matarvattenkemin på Öresundsverket. Eva Fransson, Karlshamn Kraft AB, Eon värmekraft Sverige AB.

Erfarenheter från fjärrövervakning av matarvattenkemin på Öresundsverket. Eva Fransson, Karlshamn Kraft AB, Eon värmekraft Sverige AB. Erfarenheter från fjärrövervakning av matarvattenkemin på Öresundsverket. Eva Fransson, Karlshamn Kraft AB, Eon värmekraft Sverige AB. 1 Öresundsverket CHP (Combined Heat and Power) HRSG (Heat Recovery

Läs mer

Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering

Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering i Kristineheds kraftvärmeverk Sammanfattning Åtgärden syftar till att effektivisera

Läs mer

Kan vi nyttja kylvattenvärmen i framtida kärnkraftverk? - En studie av samtidig el- och värmeproduktion i ett nytt kärnkraftverk

Kan vi nyttja kylvattenvärmen i framtida kärnkraftverk? - En studie av samtidig el- och värmeproduktion i ett nytt kärnkraftverk Kan vi nyttja kylvattenvärmen i framtida kärnkraftverk? - En studie av samtidig el- och värmeproduktion i ett nytt kärnkraftverk Stockholm, 2010-10-28 Daniel Welander, Vattenfall Power Consultant Fjärrvärme

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

Produktion med sikte på framtiden

Produktion med sikte på framtiden Produktion med sikte på framtiden Årligen producerar Öresundskraft 1 000 GWh fjärrvärme (i samarbete med våra spillvärmeleverantörer), 300 GWh el och 15 GWh fjärrkyla till kunder i och utanför Öresundsregionen.

Läs mer

Kraftfulla Öresundsverket

Kraftfulla Öresundsverket Kraftfulla Öresundsverket Ny kraft som lyser upp tillvaron och minskar utsläppen Öresundsregionen expanderar. En expansiv och attraktiv region som växer med fler bostäder och ett ökande företagande, behöver

Läs mer

Optimalt nyttjande av exergipotentialen i bränslen och förnybar energi med kombikraftverk

Optimalt nyttjande av exergipotentialen i bränslen och förnybar energi med kombikraftverk Optimalt nyttjande av exergipotentialen i bränslen och förnybar energi med kombikraftverk Rubriken skulle även kunna lyda: Användning av icke förnybar energi för optimal användning av förnybar energi.

Läs mer

Småskalig kraftvärme med biobränslen

Småskalig kraftvärme med biobränslen www.opet.se Småskalig kraftvärme med biobränslen - förutsättningar inom Västra Götaland OPET Sweden Tel: 016-544 20 00 Drottninggatan 50 Fax: 016-544 22 07 111 21 Stockholm E-post: opet@stem.se Varför?

Läs mer

UTSLÄPPEN TILL LUFTEN FRÅN PRODUKTIONSANLÄGGNINGARNA I SKÖLDVIKS INDUSTRIOMRÅDE ÅR 2014

UTSLÄPPEN TILL LUFTEN FRÅN PRODUKTIONSANLÄGGNINGARNA I SKÖLDVIKS INDUSTRIOMRÅDE ÅR 2014 Byggnads- och miljönämnden 103 15.09.2015 UTSLÄPPEN TILL LUFTEN FRÅN PRODUKTIONSANLÄGGNINGARNA I SKÖLDVIKS INDUSTRIOMRÅDE ÅR 2014 324/60.600/2013, 328/60.600/2013, 243/60.606/2015, 346/60.600/2015 ByMiN

Läs mer

Kombinerad värmeoch kraftproduktion jämförelse mellan olika kraftverkstyper

Kombinerad värmeoch kraftproduktion jämförelse mellan olika kraftverkstyper Kombinerad värmeoch kraftproduktion jämförelse mellan olika kraftverkstyper För kombinerad produktion av värme och kraft, så kallad kraftvärmeprocess, kan ångturbiner, gasturbiner eller en kombination

Läs mer

Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk.

Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk. Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk i Sävenäs Klimatpåverkan från Renovas avfallssystem En grov jämförelse

Läs mer

Ett kraftvärmeverk. i ständig utveckling. www.malarenergi.se

Ett kraftvärmeverk. i ständig utveckling. www.malarenergi.se Ett kraftvärmeverk i ständig utveckling. www.malarenergi.se El och värme i samma process bekvämt och effektivt. VÄSTERÅS KRAFTVÄRMEVERK ÄR SVERIGES STÖRSTA OCH ETT AV EUROPAS RENASTE. Det började byggas

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

Energiframtiden med nollvision för klimatet!

Energiframtiden med nollvision för klimatet! Energiframtiden med nollvision för klimatet! Svensk energi- och klimatpolitik måste utformas efter det faktum att Sverige är en del av Europa. Dagens svenska politik utgår fortfarande från ett snävt nationellt

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall

Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall Sätra Gård 2010-03-18 Fredrik Zetterlund R-S M Energi & Processteknik Skatter och avgifter på avfallsförbränning Avfallsförbränningsskatt ( BRASkatt )

Läs mer

BILAGA 9.3 MILJÖVÄRDERING OCH MILJÖRIKTIGA SYSTEM

BILAGA 9.3 MILJÖVÄRDERING OCH MILJÖRIKTIGA SYSTEM BILAGA 9.3 MILJÖVÄRDERING OCH MILJÖRIKTIGA SYSTEM Allmänt om miljöpåverkan vid användning av energi För att värdera miljöpåverkan vid användning av energi kan man generellt se till mängden förbrukade bränslen

Läs mer

LIFE04 ENV SE/000/774. Processbeskrivning Biomalkonceptet. Ventilation. Mottagningsficka. Grovkross. Malning. Fast material. Biomal tank.

LIFE04 ENV SE/000/774. Processbeskrivning Biomalkonceptet. Ventilation. Mottagningsficka. Grovkross. Malning. Fast material. Biomal tank. BIOMAL-projektet som startades i januari 2004 och som delvis finansierats inom LIFE Environmental Program har nu framgångsrikt avslutats. En ny beredningsfabrik för Biomal, med kapaciteten 85 000 ton/år,

Läs mer

Making electricity clean

Making electricity clean Making electricity clean - Vattenfallkoncernen - Forskning och utveckling - Smart Grids Stockholm 2010-01-21 1 Program, möte Gröna liberaler 1. Introduktion och mötesdeltagare 2. Vattenfall nyckelfakta

Läs mer

Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2012

Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2012 Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2012 Lucas Enström Driftchef Ansvarig för godkännande av miljörapport 13-03-26 Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems System planning, EG2050 introduction Lennart Söder Professor in Electric Power Systems 1 World energy consumption 2007 130 000 TWh Oil Natural gas Hydro Coal Wind power Nuclear Hydro, wind, nuclear: Replaced

Läs mer

Göteborgs viktigaste miljöprojekt

Göteborgs viktigaste miljöprojekt badlarsdiagram Fotomontage: Liljewall arkitekter ab Göteborgs viktigaste miljöprojekt Utvecklingen av Göteborgs fjärrvärmeförsörjning är stadens största miljöprojekt någonsin. Grunden för detta lades redan

Läs mer

20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1

20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1 20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1 Optimalt system för energi ur avfall i Göteborg Utbyggnad av Jonas Axner, Renova AB Renovas avfallskraft- värmeverk i Sävenäs Sävenäs AKVV Omvärld Teknik / begränsningar Åtgärder

Läs mer

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Global warming (GWP) in EPD Acidification (AP) in EPD Photochemical Oxidants e.g emissions of solvents VOC to air (POCP)

Läs mer

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF Detta dokument är en enkel sammanfattning i syfte att ge en första orientering av investeringsvillkoren. Fullständiga villkor erhålles genom att registera sin e- postadress på ansökningssidan för FastForward

Läs mer

Nu kommer teknik och lönsamhet för lokal elproduktion från biobränsle

Nu kommer teknik och lönsamhet för lokal elproduktion från biobränsle 1 2 Nu kommer teknik och lönsamhet för lokal elproduktion från biobränsle Broschyren presenterar en analys av befintliga bio-panncentraler i södra Sverige. Som grund ligger rapporten Elproduktion från

Läs mer

El- och värmeproduktion 2011

El- och värmeproduktion 2011 Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska

Läs mer

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år MAKING MODERN LIVING POSSIBLE Spara energi och CO2 i dag Lösningen är här! 517miljoner ton CO2 skulle kunna sparas in per år om Europa fördubblade sitt användande av fjärrvärme till 18-20 % kombinerat

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Priserna på fossila bränslen och el sjunker alltjämt

Priserna på fossila bränslen och el sjunker alltjämt Energi 2014 Energipriser 2014, 3:e kvartalet Priserna på fossila bränslen och el sjunker alltjämt Priserna på fossila bränslen och el fortsatte sjunka under årets tredje kvartal. Enligt Statistikcentralens

Läs mer

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Erik Larsson Svensk Fjärrvärme 1 Energisession 26 Fjärrvärmens historia i Sverige Sabbatsbergs sjukhus, första tekniska fjärrvärmesystemet år

Läs mer

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Uppvärmningspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Värnamo kommun Oktober 2006 Policyn ska vara vägledande vid all planering, handläggning och rådgivning som

Läs mer

Sjöfartsverkets författningssamling

Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets föreskrifter om villkor för miljödifferentierad farledsavgift; SJÖFS 2014:X Utkom från trycket Den xx xx 2014 beslutade den xx xx 2014. Sjöfartsverket

Läs mer

Kompletteringsskrivning i EG2050/2C1118 Systemplanering, 14 april 2007, 18:00-20:00, seminarierummet

Kompletteringsskrivning i EG2050/2C1118 Systemplanering, 14 april 2007, 18:00-20:00, seminarierummet Kompletteringsskrivning i EG2050/2C1118 Systemplanering, 14 april 2007, 18:00-20:00, seminarierummet Instruktioner Endast de uppgifter som är markerade på det bifogade svarsbladet behöver lösas (på de

Läs mer

E.ON Värme Sverige AB i Örebroregionen

E.ON Värme Sverige AB i Örebroregionen E.ON Värme Sverige AB i Örebroregionen Presentation 2012 Fjärrvärme i Västra Svealand I regionområde Västra Svealand bedriver E.ON Värme verksamhet i sex fjärrvärmenät Verksamheten i Örebro/Kumla/Hallsberg

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information 2012-12-01 Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser prisutvecklingen ut 5. Fjärrvärmens miljöpåverkan

Läs mer

Energianskaffning, -förbrukning och -priser

Energianskaffning, -förbrukning och -priser Energi 2010 Energianskaffning, förbrukning och priser 2010, 3:e kvartalet Totalförbrukningen av energi steg med 8,8 procent under januari september Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var

Läs mer

TENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM033) 2010-08-18 14.00-16.00 för K2 och Kf2 i V-huset.

TENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM033) 2010-08-18 14.00-16.00 för K2 och Kf2 i V-huset. CHALMERS 2010-08-18 1 (4) TENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM033) 2010-08-18 14.00-16.00 för K2 och Kf2 i V-huset. Tentamen omfattar: Avdelning A: Avdelning B: Teori och beskrivande moment Inga hjälpmedel

Läs mer

VINDKRAFT. Alternativ Användning

VINDKRAFT. Alternativ Användning Datum (2012-03-14) VINDKRAFT Alternativ Användning Elev: Andreas Krants Handledare: Anna Josefsson Sammanfattning Alternativa användningssätt för vindkraft är vad denna rapport handlar om, och med alternativ

Läs mer

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson Trygg Energi Filip Johnsson Chalmers University of Technology Energy and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Energiforsk höstkonferens, Göteborg 3/11 2015 Pathways

Läs mer

Lönsamhetsberäkning för småskalig biodiesel CHP

Lönsamhetsberäkning för småskalig biodiesel CHP Inledning Lönsamhetsberäkning för småskalig biodiesel CHP I förstudie kommer lönsamhetsberäkningar att göras för ett biodieselaggregat som har möjlighet att producera både el och värme hädanefter CHP.

Läs mer

aft Värmekr E.ON Miljöbokslut för Öresundsverket 2011

aft Värmekr E.ON Miljöbokslut för Öresundsverket 2011 E.ON Värmekraft Miljöbokslut för Öresundsverket 2011 2 Innehåll 3 Förord 4 Öresundsverket fortsatt effektivt och konkurrenskraftigt 6 Miljöbokslut för Öresundsverket 2011 10 Öresundsverket och miljömålen

Läs mer

Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2013

Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2013 Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2013 Lucas Enström Driftchef Ansvarig för godkännande av miljörapport 14-03-19 Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Allt du behöver veta om värme. Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur.

Allt du behöver veta om värme. Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur. Allt du behöver veta om värme Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur. 2 Varmvatten i kranen och en behaglig temperatur inomhus. Vi tar det ofta för givet utan att tänka på var värmen

Läs mer

bland annat på grund av den höga totalverkningsgrad

bland annat på grund av den höga totalverkningsgrad Powerformer till svenskt kraftvärmeverk Powerformer, en helt ny typ av generator som utvecklats av ABB, har valts för Eskilstunas nya kraftvärmeverk. Detta är den första kommersiella beställningen av en

Läs mer

Samrådsunderlag avseende träpulverpanna Sörbyverket

Samrådsunderlag avseende träpulverpanna Sörbyverket Samrådsunderlag avseende träpulverpanna Sörbyverket Ärende Ronneby Miljö & Teknik AB (nedan kallat Miljöteknik) planerar för förändring av den befintliga verksamheten vid Sörbyverket, fastighetsbeteckning

Läs mer

Gas till transportsektorn alternativet för framtiden. Bengt Göran Dalman Göteborg Energi

Gas till transportsektorn alternativet för framtiden. Bengt Göran Dalman Göteborg Energi Gas till transportsektorn alternativet för framtiden Bengt Göran Dalman Göteborg Energi Göteborg Energi från gasverk till framsynt energibolag Gasen har funnits i Göteborg sedan 1846 Användningsområden

Läs mer

Motorer och turbiner för elproduktion Energikontor Sydost, Växjö 2012-03-21. Tomas Ekbom Tomas.Ekbom@grontmij.com 010-480 1872

Motorer och turbiner för elproduktion Energikontor Sydost, Växjö 2012-03-21. Tomas Ekbom Tomas.Ekbom@grontmij.com 010-480 1872 Motorer och turbiner för elproduktion Energikontor Sydost, Växjö 2012-03-21 Tomas Ekbom Tomas.Ekbom@grontmij.com 010-480 1872 Vad är Grontmij? Grontmij Sverige: 800 pers, varav 200 konsulter inom Energi.

Läs mer

Optimering av olika avfallsanläggningar

Optimering av olika avfallsanläggningar Optimering av olika avfallsanläggningar ABBAS GANJEHI Handledare: LARS BÄCKSTRÖM Inledning Varje dag ökar befolkningen i världen och i vår lilla stad Umeå. Man förutsäg att vid år 2012 har Umeås folkmängd

Läs mer

Produktion och förbränning -tekniska möjligheter. Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik

Produktion och förbränning -tekniska möjligheter. Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik Produktion och förbränning -tekniska möjligheter Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik Dagens presentation Förutsättningar för att vidareförädla nya råvaror i mindre produktionsanläggningar

Läs mer

Framtidens el- och värmeteknik

Framtidens el- och värmeteknik Framtidens el- och värmeteknik Programområdesansvarig El- och Värmeproduktion Lars Wrangensten 1 Nytt Elforsk-projekt: "Inventering av Framtidens produktionstekniker för eloch värmeproduktion" Bakgrund

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

Energipriser. Energipriserna fortsatte att stiga. 2011, 4:e kvartalet

Energipriser. Energipriserna fortsatte att stiga. 2011, 4:e kvartalet Energi 2012 Energipriser 2011, 4:e kvartalet Energipriserna fortsatte att stiga Enligt Statistikcentralen steg priserna på energi som används i trafiken och för uppvärmning under sista kvartalet 2011.

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

www.sgc.se Alternativa µ-chp teknologier

www.sgc.se Alternativa µ-chp teknologier Alternativa µ-chp teknologier Corfitz Nelsson, Svenskt Gastekniskt Center AB corfitz.nelsson@sgc.se Agenda Svenskt Gastekniskt Center (SGC) Genomgång av olika µ-chp teknologier upp till 50 kw e. Exempel

Läs mer

Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat

Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat Anna Bergek Linköpings universitet & UiO Presentationen är baserad på en rapport till Finansdepartementets

Läs mer

Mer än bara värme. Energieffektiv fjärrvärme för ett hållbart Göteborg

Mer än bara värme. Energieffektiv fjärrvärme för ett hållbart Göteborg 1 Mer än bara värme Energieffektiv fjärrvärme för ett hållbart Göteborg 2 Tillsammans kan vi bidra till en hållbar stad. Och sänka dina energikostnader. I 150 år har vi jobbat nära dig. För du vet väl

Läs mer

Samarbete mellan industri och energibolag Södra Cell Värö/Varberg Energi. Carl-Arne Pedersen VD, Varberg Energi-koncernen. Panndagarna 6 februari 2014

Samarbete mellan industri och energibolag Södra Cell Värö/Varberg Energi. Carl-Arne Pedersen VD, Varberg Energi-koncernen. Panndagarna 6 februari 2014 Samarbete mellan industri och energibolag Södra Cell Värö/Varberg Energi Carl-Arne Pedersen VD, Varberg Energi-koncernen Panndagarna 6 februari 214 Varberg Energi AB Varberg Energi AB ägs av Varbergs kommun

Läs mer

Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21

Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21 Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21 Johan.Hellqvist@entrans.se CEO El, värme eller kyla av lågvärdig värme Kan man göra el av varmt vatten? Min bilmotor värmer mycket vatten,för

Läs mer

Förlag till princip för redovisning av restvärmepotential vid projektering av ny fjärrvärmeproduktion. utarbetat för. Optensys ENERGIANALYS

Förlag till princip för redovisning av restvärmepotential vid projektering av ny fjärrvärmeproduktion. utarbetat för. Optensys ENERGIANALYS Förlag till princip för redovisning av restvärmepotential vid projektering av ny fjärrvärmeproduktion utarbetat för av dag.henning@optensys.se www.optensys.se Hur ett fjärrvärmebolag ska redovisa om det

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser framtiden ut 5. Hur ser prisutvecklingen ut 6. Vad är

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

Förvärv av vindkraftverk

Förvärv av vindkraftverk KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Handläggare Datum 2015-04-28 Diarienummer KSN-2014-1682 Kommunstyrelsen Förvärv av vindkraftverk Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastlägga

Läs mer

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Dalkia Facture biobränslepanna

Dalkia Facture biobränslepanna Dalkia Factures nya biobränslepanna Jonas Wallén Metso Power Panndagarna 2012, Örnsköldsvik Dalkia Facture biobränslepanna 1 Innehåll Dalkia Facture biomass pannanläggning Metso scope - Bränslehantering

Läs mer

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet.

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet. 2008-04-23 S. 1/5 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 ERMATHERM AB/ Eero Erma

Läs mer

Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter

Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter! Klimatförändringen?! Förändrat produktionssystem?! Vattendirektivet? Vattenkraften i

Läs mer

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Nr 362 1809 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Bilaga I Vid bestämningen av totalkoncentrationen (den toxiska ekvivalensen) i fråga om dioxiner och furaner skall koncentrationerna

Läs mer

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Sammanfattning: Fjärrvärme svarar idag för nära hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige.

Läs mer

Välkomna till vårt nya kraftvärmeverk i Jordbro!

Välkomna till vårt nya kraftvärmeverk i Jordbro! Välkomna till vårt nya kraftvärmeverk i Jordbro! Anders Agebro Projektledare 1 Vattenfall Värme Drefviken Tre fjärrvärmeområden: Haninge, Tyresö och Älta Gustavsberg Fisksätra/Saltsjöbaden 470 GWh (såld

Läs mer

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bakgrund Utsläppen från transportsektorn var 2005 ca 20 miljoner ton

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Buller vid ny idrottshall

Buller vid ny idrottshall RAPPORT 2013:09 VERSION 1.1 Buller vid ny idrottshall Lomma kommun Dokumentinformation Titel: Buller vid ny idrottshall - Lomma kommun Serie nr: 2013:09 Projektnr: 13007 Författare: Petra Ahlström, Kvalitetsgranskning

Läs mer

Priserna på olja och el sjönk under första kvartalet

Priserna på olja och el sjönk under första kvartalet Energi 2015 Energipriser 2015, 1:a kvartalet Priserna på olja och el sjönk under första kvartalet Enligt Statistikcentralens uppgifter sjönk konsumentpriserna på bränslen klart under första kvartalet,

Läs mer

Livscykelanalys av olika åtgärders påverkan på användningen av primärenergi i småhus

Livscykelanalys av olika åtgärders påverkan på användningen av primärenergi i småhus RAPPORT 1 (16) På uppdrag åt Svensk Fjärrvärme: Livscykelanalys av olika åtgärders påverkan på användningen av primärenergi i småhus LCC evaluation of six different one-family-housing heating systems Johanna

Läs mer

Dragluckans betydelse i skorstenssystemet

Dragluckans betydelse i skorstenssystemet Dragluckans betydelse i skorstenssystemet Skorstenens uppgift är att åstadkomma skorstensdrag för förbränningen och transportera bort de producerade rökgaserna. Utformningen av skorstenen och arrangemangen

Läs mer

Värmepumpar av. Joakim Isaksson, Tomas Svensson. Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan...

Värmepumpar av. Joakim Isaksson, Tomas Svensson. Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan... Värmepumpar av Joakim Isaksson, Tomas Svensson Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan... I denna avhandling om värmepumpar har vi tänkt att besvara följande frågor: Hur fungerar

Läs mer

PONSSE-SKOGSMASKINER OCH SCR-MOTORTEKNIK

PONSSE-SKOGSMASKINER OCH SCR-MOTORTEKNIK PONSSE-SKOGSMASKINER OCH SCR-MOTORTEKNIK INNEHÅLL 1. Utsläppsstandarderna skärps maskinerna förbättras 2. Utsläppsstandardernas tidsplan 3. PONSSE:s SCR-lösning 4. Fördelar med SCR-systemet 5. Prestanda

Läs mer

Sammanfattning Sisjöns panncentral

Sammanfattning Sisjöns panncentral Sammanfattning Sisjöns panncentral I den här miljörapporten beskrivs verksamheten i Sisjöns panncentral under år 2014. En sammanfattning över drift- och emissionsdata visas i tabellerna nedan. Drifttid:

Läs mer

Kraftproduktion med Biobränsle

Kraftproduktion med Biobränsle Bra Miljöval Anläggningsintyg Kraftproduktion med Biobränsle 2009 Denna handling är en Ansökan om Anläggningsintyg för Produktionsenhet vars produktion skall ingå i en Produkt märkt med Bra Miljöval. Ansökan

Läs mer

Alstom Power Sweden AB

Alstom Power Sweden AB Driftsäkerhet tillgänglighetshöjande åtgärder för kraftverk och industri Alstom Power Sweden AB Olof Torsteinsrud 9-10 Feb-2011 Agenda Alstom Power i Sverige Exempel på åtgärder för ökad driftsäkerhet

Läs mer

Kraftvärme med liten gasturbin

Kraftvärme med liten gasturbin Kraftvärme med liten gasturbin Utveckling av koncept för moduluppbyggning Ali Sihvola IVO International ltd Nordisk Gasteknisk Center Nordie Gas Technology Centre Kraftvärme med liten gasturbin Utveckling

Läs mer

Octopus för en hållbar framtid

Octopus för en hållbar framtid EN MILJÖVÄNLIG VÄRMEPUMP FÖR IDAG OCH IMORGON Octopus har utvecklat och tillverkat värmepumpar sedan 1981 och har genom flera års utveckling tagit fram det bästa för miljön och kunden. Den senaste produkten

Läs mer

Energipriser. Elpriset vände nedåt. 2012, 2:a kvartalet

Energipriser. Elpriset vände nedåt. 2012, 2:a kvartalet Energi 2012 Energipriser 2012, 2:a kvartalet Elpriset vände nedåt Det totala elpriset sjönk i alla konsumentgrupper under årets andra kvartal. Konsumentpriserna på el vände nedåt efter första kvartalet.

Läs mer

PARGAS FJÄRRVÄRME AB ÅRSBERÄTTELSE 2009

PARGAS FJÄRRVÄRME AB ÅRSBERÄTTELSE 2009 PARGAS FJÄRRVÄRME AB ÅRSBERÄTTELSE 2009 PARAISTEN KAUKOLÄMPÖ OY VUOSIKERTOMUS 2009 3 PARGAS FJÄRRVÄRME AB PARAISTEN KAUKOLÄMPÖ OY VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2009 ÖVERSIKT Det gångna året var det 27:e

Läs mer

Bränslens värmevärden, verkningsgrader och koefficienter för specifika utsläpp av koldioxid samt energipriser

Bränslens värmevärden, verkningsgrader och koefficienter för specifika utsläpp av koldioxid samt energipriser Bränslens värmevärden, verkningsgrader och koefficienter för specifika utsläpp av koldioxid samt energipriser Den här informationen innefattar uppgifter om bränslens värmevärden, typiska verkningsgrader

Läs mer

Morgondagens elgenererande villapanna

Morgondagens elgenererande villapanna Morgondagens elgenererande villapanna ComfortPower Skånes Energiting 9 juni 2011 Anna-Karin Jannasch,Catator AB Agenda Bakgrund Småskalig kraft- och värmeproduktion med fokus på bränslecellsbaserad teknologi

Läs mer

Hörneborgsverket i Örnsköldsvik. Från biobränsle till el, ånga och värme

Hörneborgsverket i Örnsköldsvik. Från biobränsle till el, ånga och värme Hörneborgsverket i Örnsköldsvik Från biobränsle till el, ånga och värme HÖRNEBORGSVERKET: Ett nytt landmärke i Örnsköldsvik Det kraftvärmeverk som Övik Energi just nu bygger i Hörneborg är något som alla

Läs mer

Basprogram 2008-2011 Systemteknik

Basprogram 2008-2011 Systemteknik Basprogram 2008-2011 Systemteknik Allmän inriktning Basprogrammet systemteknik har under programperioden 2008-2011 sin tyngdpunkt i en mer långsiktig utveckling av energisystemlösningar, som skall möta

Läs mer

Koldioxidavskiljning. en klimatsmart lösning

Koldioxidavskiljning. en klimatsmart lösning 1 Koldioxidavskiljning en klimatsmart lösning 2 Innehåll En av de största utmaningarna i vår tid 3 Det här gör E.ON internationellt 4 och i Sverige 4 Koldioxidavskiljning en viktig del av lösningen 5 Karlshamnsverket

Läs mer

El- och värmeproduktion 2013

El- och värmeproduktion 2013 Energi 2014 El och värmeproduktion 2013 Andelen av fossila bränslen ökade inom el och värmeproduktionen år 2013 År 2013 producerades 68,3 TWh el i Finland. Produktionen ökade med en procent från året innan.

Läs mer

Räkneövning/Exempel på tentafrågor

Räkneövning/Exempel på tentafrågor Räkneövning/Exempel på tentafrågor Att lösa problem Ni får en formelsamling Huvudsaken är inte att ni kan komma ihåg en viss den utan att ni kan använda den. Det finns vissa frågor som inte kräver att

Läs mer

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion RAPPORT Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion Jonas Höglund Bakgrund IVL Svenska Miljöinstitutet publicerade 2009 på uppdrag av Energimyndigheten rapporten LCA calculations on Swedish wood

Läs mer

Kommentar till prisexempel

Kommentar till prisexempel Kommentar till prisexempel En redovisning av kostnader är svårt och bör därför inte presenteras utan man har tillfälle till kommentarer. Priserna på energi varierar ofta och förutsättningarna är olika

Läs mer