Våldtagna Justine vågar tro på framtiden igen NU STARTAR KAMPANJEN!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Våldtagna Justine vågar tro på framtiden igen NU STARTAR KAMPANJEN!"

Transkript

1 svårnådda byar i Burma bistås efter cyklon sid #3 En tidning från PMU InterLife SPECIAL: Ny syn på kyrkans samhällsroll sid 8-9 STORSATSNING PÅ ÖKAD KUNSKAP OM BISTÅND sid 21 FOKUS: KONGOS KVINNOR OCH BARN Våldtagna Justine vågar tro på framtiden igen NU STARTAR KAMPANJEN!

2 Ny film om Justine Hoppets fönster Minns du Justine i PMU InterLifes film Kongos kvinnor männens slagfält? Filmen Hoppets fönster visar Justines och andra våldtagna kvinnors väg tillbaka till livet. Ladda ner den direkt på På Dorkas, kvinnocentret finansierat av PMU:s julinsamling 2006, får de skydd, rehabilitering och utbildning. Och livslusten tillbaka. skol paket 08/09 Kan barn vara... fredsaktivister? Läs om kongolesiska Faida Nonie, Jan Eliasson, Amy Diamond i PMU InterLifes skolpaket Kompis. Skolpaketet tar sin utgångspunkt i FNs barnkonvention riktar sig till barn i åk 1-6. Det innehåller tidning, affisch, lärarhandledning samt webbintervjuer med barn från DR Kongo. För beställning och mer info:

3 Globalt VÄRLDSKONGRESS MOT BARNSEXHANDEL I november hålls den tredje Världskongressen mot kommersiell sexuell exploatering av barn, i Rio de Janeiro, Brasilien. Över 3000 deltagare väntas, däribland ett stort antal regeringar, FN-organ och frivilligorganisationer. För att höja prioriteten inom EU, drivs kampanjen Stop child sex tourism, där namnunderskrifter samlas på och krav framförs för att lättare komma åt förbrytare. Bakom står flera internationella barnrättsorganisationer, däribland ECPAT. Helena Karlén, generalsekreterare för ECPAT Sverige, vill se skärpta åtgärder mot barnsexturism också från svensk sida i och med övertagandet av ordförandeskapet nästa år 2008 #3 Roger svanell och att regeringen redogör för sina planer redan under världskongressen. (pmu.nu/un.org) KONGOPOLIS UTBILDAS FÖR KVINNOSKYDD Poliskår och soldater i DR Kongo utbildas nu för att stärka skyddet mot sexuellt våld mot kvinnor i landet. I kurserna, som hålls av FN:s fredsbevarande styrka, ingår bland annat kunskap i nya lagar om sexualbrott, olika sätt att hjälpa offer, samt skydd av såväl offer som vittnen till sexualbrotten. Andra ämnen som tas upp i kurser är skydd av barn, mänskliga rättigheter och militär rättvisa. Enligt en FN-rapport sker en stor andel av våldtäkterna mot internflyktingar i norra Kivu och en ökning märks även i södra Kivu. (un.org) Fokus: KONGOS KVINNOR OCH BARN 10-14: Nu vill Justine starta egen syfirma 15: Så blev Kongo konflikternas land 16-17: Dorkas ger hopp för de våldtagna och deras barn DESSUTOM I DETTA NUMMER: 4: Humanitär insats pågår för georgiska flyktingar 18-19: Vår vardag: Lek på taket hos Mohlins i Egypten 20: Information: Gemensam bön startskott för höstkampanjen 23: Porträttet: Möt PMU InterLifes nye biståndssekreterare URINVÅNARE UTANFÖR FN:S MILLENNIEMÅL Världens ursprungsfolk löper stor risk att gå miste om de förbättrade förhållanden som ingår i FN:s millenniemål. Det uppger UNDP, som vill se större fokus på att stärka deras rättigheter och ekonomiska utveckling. I samband med Ursprungsbefolkningarnas dag, den 9 augusti, uppmanade FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon folken att aktivt använda den deklaration om deras rättigheter, som antogs förra året. En stor andel av världens urinvånare, som totalt uppskattas vara 350 miljoner, lever i marginalisering och extrem fattigdom, utan möjlighet att delta i beslut om sin framtid. (undp.org) Visa ditt engagemang! Just nu pågår PMU InterLifes viktiga höstkampanj Barnens rätt vårt ansvar med fokus på utsatta barn och kvinnor i DR Kongo. Tillsammans med församlingar i Sverige och systerkyrkan Cepac i Kongo hoppas vi att hösten och då speciellt gudstjänsterna den 26 oktober blir en gemensam freds- och bönemanifestation för dem. Inför detta har vår tidigare press- och opinionsansvarige Birger Thureson producerat filmen Hoppets fönster som handlar om Justine och andra våldtagna kvinnor på Dorkas, ett kvinnocenter i Bukavu. I filmen berättar de om vägen tillbaka till livet. Denna film kan gratis laddas ner från vår webbplats Jag vill passa på att tacka Birger Thureson som nu blivit pensionär. Birger har förgyllt denna tidnings spalter många gånger. I detta nummer skriver han om kvinnorna och barnen han mötte när han gjorde sin senaste film. Läs och låt dig beröras! Mikael Stjernberg, mediaansvarig Tidningen pmu.nu ges ut av PMU InterLife. Ansvarig utgivare: Lars Anderås Vikarierande redaktör: Noomi Lind Redaktionsråd: Mikael Stjernberg, Maud Andersson, Noomi Lind, Rebecka Björndahl, Birger Thureson Foto omslag: Roger Svanell Korrektur: Kerstin Klason Layout: Joakim Strandh, Tryck: STC, Stockholm, Upplaga: exemplar E-post: Internet: pmu.nu finansieras med stöd av Sida (Styrelsen för internationellt Utvecklingssamarbete). Sida delar inte nödvändigtvis de åsikter som här framförs. Ansvar för innehållet är uteslutande författarens. Redaktionen ansvarar ej för obeställt material. SE Stockholm (tfn), (fax) Skattegårdsgatan 1, SE Vårgårda (tfn), (fax) Plusgiro: PMU InterLife (Pingstkyrkornas biståndsorganisation) är en del av Pingst Fria församlingar i samverkan och är en av Sveriges största biståndsorganisationer med över 300 pågående projekt i 65 länder. Utbildning och demokratifrågor är prioriterade områden. Akuta insatser genomförs också när naturkatastrofer eller konflikter drabbar fattiga områden. pmu.nu 2008 #3 3

4 MIKAEL STJERNBERG Nordkoreas Sverigeambassadör Ri Hui Chol som besökt PMU InterLife. Förlängt samarbete med Nordkorea PMU InterLife förlänger samarbetet med Nordkorea och det jordbruksprojekt som pågår sedan tio år tillbaka. Under de två kommande åren avsätts 7,6 miljoner kronor från Sida till jordbruksprojektet som nu expanderar till nya jordbrukskooperativ i landet. Eftersom vi har försörjningsproblem i vårt land är vi väldigt tacksamma över att vi får assistans av PMU InterLife, säger Nordkoreas Sverigeambassadör Ri Hui Chol som nyligen besökte organisationens kontor i Huddinge. Humanitär insats för georgiska flyktingar I augusti gjorde PMU InterLife en akut humanitär insats för georgiska flyktingar genom den lokala organisationen Mission Vera i Vladikavkaz. UNHCR beräknade att kriget skapade omkring flyktingar som tog sin tillflykt till Georgien och Nordossetien. Landet har sedan tidigare också tagit emot ett stort antal flyktingar från oroliga områden i Kaukasus. Mission Vera gjorde inledningsvis en insats för drabbade flyktingar och då främst kvinnor och barn, som behövde mat, hygienartiklar och välling. PMU InterLife har under flera år samarbetat med Mission Vera för stöd till Tjetjenien och flyktingarbetet där. PMU InterLife gav i ett första skede kronor samt startade en insamling för de drabbade. Svårnådda byar bistås efter cyklonen i Burma Svårtillgängliga byar har biståtts efter cyklonen i Burma. Genom sina goda kanaler har Fida nått invånare som andra organisationer inte kommit fram till. Men situationen är ännu akut och behoven enorma i landet. Burma drabbades den 2 maj hårt av en cyklon som enligt finska pingstmissionen Fidas uppskattningar har dödat över invånare, totalförstört hus och gett svåra följder för 2,4 miljoner invånare. Risk finns för hungerkatastrof och epidemier i ett redan fattigt land. Många människor har förlorat allt och situationen riskerar att försämras på grund av ihärdiga regn, säger Andreas Henriksson, handläggare på PMU InterLife. Logistisk utmaning PMU InterLife arbetar genom systerorganisationen Fida, som driver utvecklingsprojekt i landet i samarbete med den nationella pingströrelsen. Genom sitt goda kontaktnät kan Fida bistå människor som bor avlägset och som har svårare att få hjälp av andra organisationer. Några av de drabbade områdena ligger väldigt svåråtkomligt och utgör en logistisk utmaning, berättar Andreas Henriksson. Det finns fortfarande många människor som är i stort behov av hjälp och som inte nås av de officiella hjälpinsatserna. Matpaket har hittills förmedlats till 502 familjer, eller cirka 3000 personer. Redan insamlade pengar kommer att användas av Fida till mer livsmedel, återuppbyggnad av 200 hem, basförnödenheter, hjälp till skolgång, samt till exempelvis oxar och båtar för att få igång försörjningen. FIDA Livsmedel förmedlas till cyklondrabbade familjer i Burma, av PMU InterLifes finska systerorganisation Fida. Pastor startade barnhem Församlingarna i området har tillsammans gjort stora insatser. Bland annat berättas om en pastor som överleve cyklonen, hittade cirka 30 andra som fortfarande levde, varav de flesta var barn som blivit föräldralösa, och startade ett barnhem i sitt hus för dem. Genom medel utifrån kan församlingarna göra ännu mer. Flera svenska pingstförsamlingar har samlat in pengar till cyklonens offer, bland annat i Vårgårda, Alingsås, Sollentuna och Uddevalla. Främst har det skett genom deras second hand-verksamhet. Engagemanget i församlingarna är viktigt och varje insamlad krona betyder mycket, säger Andreas Henriksson. Samlade resurser mer effektiva Hittills har drygt kronor kommit in till PMU InterLifes insamling. Fida får också pengar från missionsorganisationer i andra länder samt från finska staten och sammanlagt innebär det hittills nästan två miljoner kronor till de drabbade invånarna i Burma. Det är mycket effektivare att samla resurser på det här sättet än om varje organisation var för sig skulle göra en insats. Helheten, hoppas vi, blir mer än summan av alla delar, säger Andreas Henriksson. PMU InterLife fortsätter insamlingen till Fidas återuppbyggnadsarbete, där fokus ligger på att stärka det civila samhället. NOOMI LIND 4 pmu.nu 2008 #3

5 Den nya miljömärkningen kan ge skjuts åt försäljningen av begagnade kläder. Begagnade kläder bra miljöval Naturskyddsföreningen har nyligen beslutat att Sveriges second hand-butiker får använda deras märkning Bra miljöval på begagnade kläder. PMU InterLife hoppas nu på en ökad försäljning i butikerna. Tidigare har många sett ner på hanteringen av dessa kläder. Därför känns det extra roligt att vi nu får använda Naturskyddsföreningens märkning och att allt fler återanvänder kläder med tanke på miljön, förklarar Tommy Granberg som ansvarar för PMU InterLifes second hand-arbete. Vi hoppas att kunderna ska inse hur bra detta är för miljön och att de handlar ännu mer i våra butiker. Textilproduktion stor miljöbov Färska undersökningar visar att textilproduktionen är en av de största miljöbovarna idag. Exempelvis kräver tillverkningen av ett par jeans 0,6 kilo kemikalier samt liter vatten. Tänker man då in att det säljs tolv miljoner jeans i Sverige på ett år så blir vattenförbrukningen mycket stor. Dessutom är bekämpningsmedel från bomullsindustrin mycket skadligt och dödar cirka människor i utvecklingsländerna varje år. Vecka 40 har Naturskyddsföreningen sin årliga temavecka som i år handlar om kläder och hur vi tar tillvara det som redan är producerat. MIKAEL STJERNBERG Försvarets buss blir sjuktransportör i Tanzania Det svenska försvaret har skänkt en volvobuss till Pingstmissionen. Den kommer att användas för att köra patienter till missionens sjukhus i Mchukwi, 15 mil söder om Dar Es Saalam i Tanzania. Sjukhuset har ett stort upptagningsområde och ligger dessutom cirka 15 kilometer från huvudvägen, vilket gör att det är svårt för många patienter att ta sig dit, säger Tommy Granberg, depåansvarig vid Vårgårda Biståndscenter. Fram tills idag har man kört patienter på lastbilsflak men detta är nu förbjudet enligt Med bussen från det svenska försvaret kan patienter lättare ta sig till Pingstmissionens sjukhus i Mchukwi. myndigheterna. Därför är detta en mycket bra lösning, menar Tommy Granberg. Bussens marknadsvärde ligger på omkring kronor. Ett antal second hand-butiker och privatpersoner har stått för fraktkostnaden. Det svenska försvaret har de senaste sju åren skänkt material till Pingstmissionen till ett värde på cirka 30 miljoner kronor. Vid Vårgårda Biståndscenter packas materialet om och distribueras till olika biståndsprojekt runt om i världen. MIKAEL STJERNBERG NOOMI LIND krönika Hjältar överallt Under en tid bodde min man och jag i Guatemala. Det är ett vackert turistparadis med färgsprakande kultur och gamla Maya-pyramider. Jag befann mig nära detta men i en kontrasterande verklighet. Jag skrev min magisteruppsats om kvinnor som blivit offer för det brutala inbördeskriget. Även om de var fyllda av en beundransvärd förlåtande attityd så målades min bild av Guatemala mörk av obegripligt våld, laglöshet, våldtäkt och rädsla. Erfarenheten var ändå glädjefylld då jag fick privilegiet att möta hjältar. Drivna av idén om att ingen förtjänar att leva utan de mänskliga rättigheterna uppfyllda, så arbetade dessa kvinnor med att mobilisera politiker, starta skolor och fredsrörelser, samla in pengar och mycket mer. Ibland brukade jag sitta och fundera över om jag eller någon jag känner skulle kunna bli en sådan hjälte, om kriget och misären skulle slå sig ner i Sverige. Skulle jag då, som samariten hjälpa dem som inte har något? Men genom liknelsen slog det mig hur fel jag tänkt. Samariten tillhörde inte ens samma grupp som den nedslagne mannen och det finns inte några nationella uppdelningar av Guds barn, så varför skulle inte jag kunna vara mer hjältelik från Sverige? Och visst är inte heller Sverige problemfritt? Dessa grupper av hjältar i Guatemala är därför inget annat än beundransvärda... Maria Wåhlin Koordinator på PMU InterLife pmu.nu 2008 #3 5

6 Pakistanier bistås efter översvämningar Pakistan drabbades i början av augusti av kraftiga monsunregn som resulterat i översvämningar på flera håll i landet. Mer än 100 personer beräknas ha dött enligt pakistanska myndigheter. Många tusen hem har förstörts och skadats. Ett av de drabbade områdena är mångmiljonstaden Lahore, där PMU InterLifes samarbetspartner FGA har sitt huvudkontor. Kontorets undervåning blev översvämmad med 1,5 meter vatten. Samtliga 18 pingstförsamlingar i staden är drabbade med skador på kyrkolokalerna. PMU InterLife har fått kronor från Sida för att tillsammans med FGA att göra en akut humanitär insats för de mest utsatta. Matpaket och filtar förmedlas till 400 familjer i Rajanpur, södra Punjab, samt till 500 familjer i Lahore, norra Punjab. Insamling ger till svältande etiopier Torka och missväxt innebär ett fortsatt akut behov av livsmedelsbistånd i Etiopien. PMU InterLife har tidigare, genom ett anslag på 2,2 miljoner kronor från Sida, förmedlat mat till omkring svältdrabbade invånare i Borisha och Loke Abaya. Pingstkyrkans missionsråd i Östersund har också initierat en insamling som i början av augusti hade inbringat omkring kronor. Arbete pågår nu med att tillsammans med samarbetskyrkan Ethiopian Hiwot Berhan Church (EHBC), förmedla livsmedel till de värst drabbade invånarna. Bristen på mat slår hårt mot barnen och andelen kraftigt undernärda befaras stiga. Totalt beräknas omkring 2,2 miljoner etiopier behöva matbistånd i år. PMU InterLife har samarbetat med EHBC i 30 år, i såväl utvecklingsprojekt som humanitära insatser i det aktuella området. LARS KLINGSBO Majoriteten av alla flickor i Sierra Leone omskärs ett ingrepp som gör dem mer mottagliga för hiv/aids. Radio ska motverka omskärelse och hiv/aids Genom ett nytt pilotprojekt ska sambandet mellan könsstympning och hiv/aids tas upp i Sierra Leone. Kvinnlig omskärelse är en djupt rotad tradition och en inkörsport för sjukdomen, som sprids allt mer i landet. Det finns ännu ingen tillförlitlig officiell statistik över antalet hiv-smittade i Sierra Leone, men en tydlig tendens mot stigande siffror märks, och åtgärder måste sättas in, säger Ing-Marie Berglund, hiv/aids-koordintor, PMU InterLife. Ett annat stort problem i landet är den utbredda tillämpningen av omskärelse, ett brutalt ingrepp som ger svåra problem för kvinnorna. Unicef uppskattar att hela 90 procent av alla kvinnor i landet omskärs. Traditionen är svår att stoppa inte minst för att landets kvinnor tjänar pengar genom att utföra ritualen. Inte heller från politiskt håll motarbetas omskärelsen, utan används snarare som ett sätt att vinna röster i valen. Samtidigt innebär den ärrbildning som skapas av ingreppet, att kvinnor blir mer mottagliga för hiv-viruset, berättar Ing-Marie Berglund, vilket gör det till ännu större problem. Information för attitydförändring Inte heller från kyrkligt håll har man hittills gjort så mycket för att motverka omskärelsen, och därför ses nu behovet av att genom information ändra attityden hos olika grupper av befolkningen i det västafrikanska landet. Inom ramen för PMU InterLifes globala medieprojekt, kommer det under ett år att sändas totalt 50 radioprogram i landet, där kopplingen mellan hiv/aids och könsstympning blir ett av många andra ämnen som tas upp. Pilotprojektet, som ännu är på planeringsstadiet, sker i samarbete med Free Pentecostal Church of Sierra Leone och Pingstförsamlingen i Huskvarna. Programmet kommer dels att innehålla en paneldiskussion, dels möjlighet för lyssnarna att ringa in och reagera, säger Berglund. Unga sprider budskapet vidare Projektet innehåller också seminarier för olika ledare i landet, samt utbildning av ungdomar som i sin tur ska sprida budskapet vidare bland kompisar. Tanken är att unga lyssnar mer till dem som kommer från den egna miljön. Målet är att informationen ska nå ut till såväl ledare, som till allmänhet och skolungdom i Sierra Leone. En radio är något alla har i sitt hem och lyssnar till, därför är den ett effektivt kommunikationsmedel när det gäller att förändra attityder och beteenden, tror Ing-Marie Berglund. Utbildning har hållits i landet av personer som i sin tur kommer att arbeta vidare med medieprojektet. NOOMI LIND 6 pmu.nu 2008 #3

7 Insats pågår för internflyktingar i Kenya Utblottade internflyktingar i Kenya har biståtts med 2,9 miljoner kronor. Bönderna, som tvingades fly efter valet, har missat en odlingssäsong och landet hotas av matkris. Insatsen ger flyktingar möjlighet att klara den närmsta framtiden. Över kenyaner drevs på flykt efter valet den 27 december i fjol. Det politiska läget har stabiliserats i landet efter den koalition som bildats, men ännu är situationen akut för många internflyktingar. En stor andel av dem tillhör president Mwai Kibakis folkgrupp kikuyu, och attackerades då han på tveksamma grunder vann valet, men även andra etniska grupper drabbades. I bakgrunden finns en djupt rotad konflikt om rätten till landområden i Kenya. Det kändes ofattbart att se alla nedbrända hus längs vägarna i Rift Valley. I vissa områden var allt förstört och väldigt många har dödats. I städer som Eldoret och Kitale är läget fortfarande oroligt även om människor arbetar och livet går vidare, säger Jason Vogt, koordinator på PMU InterLife, som nyligen besökte landet. Fokus på de mest utsatta PMU InterLifes humanitära insats sker i samarbete med den lokala partnern Free Pentecostal Fellowship of Kenya (FPFK) och Pingstförsamlingen i Linköping. FPFK, som verkat länge i konfliktområdet Rift Valley, samarbetar också med FN, och kenyanska Röda Korset. Livsmedel, filtar, madrasser, köksutrustning, skoluniformer och material samt hygienartiklar har förmedlats till flyktingar främst i läger i Mount Elgon, Trans Nzoia-distriktet. Många av dem är helt utblottade och fokus ligger på att bistå de mest utsatta grupperna, barn, kvinnor, äldre och hiv/aids- drabbade. Presidenten driver en kampanj för att få människor att återvända till sina hem, men det finns de som försökt och blivit dödade. Den djupa konflikten om land innebär att det heller inte är lätt att finna nya områden att bosätta sig i, berättar Jason Vogt. Viktigt jordbruksområde Bönderna har missat en odlingssäsong på grund av oroligheterna och de flyktingar som har återvänt hem, eller planerar att göra det, behöver därför fortsatt bistånd för att klara av den närmsta framtiden. Situationen förvärras genom att Rift Valley är ett viktigt jordbruksområde för landet, och genom brist på regn. Matpriserna har redan stigit kraftigt och en stor livsmedelskris hotar, säger Jason Vogt. Nu pågår den tredje fasen av den humanitära insatsen, som finansieras med Sida-medel. Även norska pingstmissionen, PYM, bistår med pengar. NOOMI LIND De mest utsatta grupperna, barn, kvinnor, äldre och hiv/aids-drabbade, prioriteras i PMU InterLifes humanitära insats i Kenya. Jason Vogt 8,5 miljoner kronor till våldtagna kvinnor EU:s biståndsorgan ECHO och Sida har beviljat ytterligare 7,5 miljoner kronor till ett projekt i DR Kongo för rehabilitering av våldtagna kvinnor. Dessutom satsar Utrikesdepartementet en miljon kronor för att sprida vidare den kunskap som finns vid Panzisjukhuset i Bukavu ut till mindre kliniker i landet rapporterades våldtäktsfall enbart i södra Kivu. Här ligger Bukvau och Panzisjukhuset som drivs av PMU InterLifes partner Cepac. För många av dessa kvinnor är denna vård helt livsavgörande. Många av våra patienter har genomgått brutala sexuella övergrepp, säger Dag Bohlin, projektkoordinator för DR Kongo vid PMU InterLife. ECHOs stöd till PMU InterLifes projekt är inne på sitt femte år och förlängs nu med ytterligare ett år. Hittills har kvinnor behandlats, både fysiskt och psykiskt av dem är våldtäktsoffer och är mödrar med svåra förlossningsskador. Projektet finansieras till 80 procent av ECHO och Sida finansierar resterande 20 procent. Utöver kirurgiska ingrepp får alla kvinnor i projektet möta en psykolog för att de ska kunna bearbeta sina traumatiska upplevelser. Den psykosociala vården är en mycket viktig del i rehabiliteringen. Dessutom testas det om patienterna smittats av hiv/aids, säger Dag Bohlin. Utrikesdepartementet har för första gången beviljat medel direkt till PMU InterLife. En miljon kronor ska Panzisjukhuset använda för att bistå med expertis till mindre kliniker. I projektet ingår även ett utbytesprojekt mellan DR Kongo och Balkan. Roger svanell pmu.nu 2008 #3 7

8 Special Kyrkans roll i samhället Exemplen från Syd kan ge oss ny Kreativitet, generositet och entusiasm präglade den konferens om kyrkans roll i det civila samhället, som i maj hölls i Uganda. Och svenska deltagare visade sig ha mycket att lära av sina partner i Syd. mikael stjernberg Konferensen, som hölls i Kampala, Uganda, den maj, var ett led i PMU InterLifes globala projekt för organisationsutveckling och kyrkans roll i det civila samhället. Syftet är att gemensamt finna nya vägar för att som kyrka och organisation förhålla sig till och påverka samhället, och frågor som identitet, värderingar, vision och strategier bearbetas. Kyrkan är präglad av en uppdelning mellan evangelisation och diakoni och en konferens som denna var viktig för att summera och föra ihop de olika perspektiven till en helhet, där det andliga tar gestalt utanför kyrkans väggar, säger Sven-Olof Möller, utbildningsansvarig på PMU InterLife. Han betonar att församlingar i olika länder behöver ta del av varandras erfarenheter för att förstå hur det ska gå till: Vårt eget samhälle blir exempelvis allt mer mångkulturellt och vi behöver finna nya metoder för hur vi ska verka. Kan vi inte skapa en heterogen kyrka så kan vi inte heller delta i det mångkulturella samhället. kati hirvonen Med på konferensen fanns ett 20-tal representanter från olika delar av världen och lika många från PMU InterLife och svenska pingstförsamlingar. Ämnen som behandlades var kyrkans roll i fred och konfliktlösning, genus/jämställdhet, demokrati/ mänskliga rättigheter och globala utmaningar som miljöhot och hiv/aids. Vi är ovana vid denna form av gemensamma reflekteringar och blev glatt överraskade av den entusiasm som präglade deltagarna, berättar Sven-Olof Möller. Alla hade erfarenheter och åsikter att dela med sig av. Berättelserna stod i fokus och ett öppet samtalsklimat präglat av kreativitet och generositet kännetecknade dagarna. I länder som Pakistan, Indien och Egypten är kyrkan redan aktiv i samhället inom områden som miljö och mänskliga rättigheter, medan svenska församlingar ännu mest talar om detta, enligt Sven-Olof Möller. Vi är så vana vid att vi tänkt färdigt och levererar färdiga paketlösningar, men här hade vi så mycket att lära oss av de andra deltagarna, säger han. Att konferensen hölls i Kampala gav möjlighet att studera en pingstförsamling som på ett mycket konkret sätt engagerar sig i och påverkar samhället. Den har vuxit från 70 till medlemmar som är indelade i 1500 cellgrupper runtom i staden. Under två års tid har man nästan bara predikat om kyrkan i samhället, vilket påverkat synen på vad det innebär att vara en Kyrkan är präglad av en uppdelning mellan evangelisation och diakoni och konferensen i Uganda var viktig för att summera och föra ihop de olika perspektiven till en helhet, menar Sven-Olof Möller, utbildningsansvarig på PMU InterLife. kyrka, berättar Möller. Cellgrupperna engagerar sig praktiskt i det som sker i samhället och invånarna vänder sig naturligt till dess ledare i olika frågor. Genom att ta del av exemplen från Syd hoppas han att svenska församlingar ska kunna återerövra det engagemang de en gång hade i samhället. Till de mest aktuella ämnena under konferensen hörde, enligt Möller, genderfrågan: Vi kan tycka att vi är klara med jämställdhetsfrågan i Sverige, men den måste hela tiden hållas vid liv. Först när vi kan berätta hur vi löst detta i vår egen rörelse blir vi trovärdiga gentemot våra samarbetspartner. En dialog behövs om vad begreppet innebär. Samtalet om kyrkans roll inom fred och konfliktlösning mynnade ut i att en av kyrkans viktigaste uppgifter är att erbjuda en mötesplats där parter med olika perspektiv kan samtala och 8 pmu.nu 2007 #3

9 hallå där tt samhällsengagemang Jenny Bergh, ledare för Teamträningsskolan Mellansverige, Eskilstuna, som deltog i konferensen i Uganda: Vår tid är global och även om vissa länder är rika och andra fattiga, så är vi mycket mer beroende av varandra. därigenom uppnå tillit, försoning och samförstånd. Kyrkan har inte en politisk uppgift i att förhandla, utan istället att etablera en god värdegrund, exempelvis när det gäller demokrati- och rättvisefrågor. Sven-Olof Möller konstaterar att de lösningar som man fann för år sedan inte längre är gångbara, utan olika frågor behöver bearbetas på nytt. Vår tid är global och även om vissa länder är rika och andra fattiga, så är vi mycket mer beroende av varandra. Det handlar inte om hur vi ska hjälpa partner i Syd, utan om hur vi kan hjälpa varandra utifrån en gemensam agenda. Kyrkans roll i att bygga ett gott samhälle kommer att fortsätta stå i fokus under de regionala möten som PMU InterLife har runtom i världen. Men huvudansvaret vilar på församlingarna att driva frågorna vidare, betonar Sven-Olof Möller. NOOMI LIND Vad betydde konferensen för dig? Det var en stor förmån att få vara med och att träffa människor som gör fantastiska insatser under knappa förutsättningar. De frågor vi ofta talar om på individnivå blev, lyfta upp på församlings-, nationell och global nivå, så oerhört intressanta. Vilken var den viktigaste lärdomen? Jag fick verklig inblick i dualistiskt och holistiskt tänkande - att inte göra en uppdelning mellan mission och socialt arbete. För deltagare från andra länder handlar mission om det man gör socialt. Vi måste lära oss att tänka helhet. Var det något som gjorde speciellt intryck? Ja, hur man i Egypten och på Filippinerna arbetar med mänskliga rättigheter. På Filippinerna har det lett till medborgarskap för mangyanerna. Det är ju detta som gör att kyrkan växer! Vi behöver bli mycket bättre på att ta tillvara resurserna utomlands, inom Pingst, och ställa oss frågan hur offensiva vi själva är i samhället. Och om vi lägger kraften på rätt saker. Hur går du vidare med detta? Konferensen har påverkat hur jag tänker när jag planerar utbildningen. Kurserna efter hemkomsten har varit genomsyrade av de nya intrycken och jag har fått positiv respons. NOOMI LIND pmu.nu 2007 #3 9

10 fokus Kongos kvinnor och barn: Vägen tillbaka till ett värdigt liv är inte lätt för Kongos våldtagna kvinnor och deras barn. Vi har åter mött Justine, en av dem som hotas av stigmatisering och utstötning. På Dorkas-centret har hon och många andra återfått tron på framtiden. Justines väg från förnedring till upprättelse Leendet är brett. Ansiktet skiner som en sol. Efter två brutala våldtäkter och fem operationer ser Justine Sirere en möjlighet att börja ett nytt, tryggare liv. Helst i Bukavu, med en egen rörelse. M ånga i Bunyakiri, min hemby, tycker det är mitt eget fel att jag har blivit våldtagen och inte kan föda fler barn. Min mans släktingar vill att han förskjuter mig och tar en annan kvinna, berättar hon. Men Justines man håller fast vid henne, och nu skulle hon gärna vilja utbilda sig på Dorkas-centret i Bukavu och med hjälp av mikrokrediter starta eget. Det är där vi möts. Det är ett möte fullt av glädje och skratt. Trots allt. För ett och ett halvt år sedan sågs vi första gången på Panzisjukhuset, när hon nyss opererats efter den andra våldtäkten. Hon blev huvudperson i filmen Kongos kvinnor männens slagfält och sina olyckssystrars språkrör under en resa i Sverige. Nu träffar hon vänner från det kalla landet i norr och lyser av lycka. 10 pmu.nu 2008 #3

11 När pmu.nu skrev om Justine förra gången var hon nyopererad efter den andra våldtäkten. På Dorkas-centret har hon fått en ny start i livet och vågar tro på framtiden igen. pmu.nu 2008 #3 11

12 fokus Kongos kvinnor och barn Justine är idag på väg att förverkliga drömmen om att starta eget företag. 12 pmu.nu 2008 #3

13 Men bakom återseendets glädje finns allvaret, problemen, oron för att hoppets fönster, som ställts på glänt, ska stängas på nytt. Det kommer fram under vårt samtal. Trots alla avtal terroriseras befolkning i östra Kongo-Kinshasa fortfarande av väpnade styrkor som befolkar de stora skogarna. Första gången soldater av något slag förgrep sig på henne var Justine höggravid. En grupp på 7-8 rebeller band hennes man vid ett träd medan de våldtog henne, en och en. Hon miste sitt barn, men räddade livet. Andra gången hade hon sällskap av sin morbror. De arbetade tillsammans ute på fältet. Soldaterna slog ihjäl Justines morbror och våldtog henne tills hon blev medvetslös. Hur Justine tog sig därifrån och lyckades skaffa hjälp vet hon knappast själv. Men hon fick hjälp och hon kom till Bukavu. Efter operationerna på Panzisjukhuset, som drivs av den svenska pingstmissionens systerkyrka Cepac, lever Justine ganska normalt. Justine tillsammans med andra kvinnor och barn som funnit sin tillflykt på Dorkas-centret. De försöker hela tiden övertala honom att lämna mig och ta sig en kvinna som kan föda fler barn åt honom, och som kan arbeta på åkern och bära tunga bördor. Fast jag orkar inte utföra de traditionella kvinnosysslorna; hacka på åkern och bära hem tunga vedbördor från skogen. Hon kan inte föda fler barn. Det är en skam i folks ögon. Ett barn har hon, sonen Aime, som är 13 år. Men ett barn kan dö, och då står föräldrarna ensamma. En Kongofamilj ska bestå av många barn. Tio är inte ovanligt. Jag frågar Justine hur hennes man Christof tog emot henne, när hon kom tillbaka från sjukhuset och alla viste att hon varit utsatt för våldtäkt. Först var han rädd att jag skulle vara hiv-smittad. Men man hade testat mig på Panzi, och när jag kunde visa papper på att jag var frisk så var jag välkommen tillbaka. Mannen är inte problemet. Han är ett stöd. Problemet är mannens familj och en del andra bybor. De försöker hela tiden övertala honom att lämna mig och ta sig en kvinna som kan föda fler barn åt honom, och som kan arbeta på åkern och bära tunga bördor. Men Christof svarar att jag är den kvinna som han en gång gifte sig med i kyrkan, och att han inte tänker lämna mig. Vi har älskat varandra sedan vi var väldigt unga. Vi älskar varandra fortfarande. Är hon rädd att han ska låta sig övertalas till sist? Inte direkt, säger hon. Men lite orolig är Justine när hon är borta från sin make. Då tar hans föräldrar och andra i byn chansen att bearbeta honom så att han ska ändra sitt beslut. Justines egna föräldrar är döda sedan flera år tillbaka. Jag vet inte vart jag skulle ta vägen med min son om min man försköt mig. Justine säger att hon har få vänner i byn. Inte bara mannens familj utan också andra grannar skuldbelägger henne för våldtäkterna och för att hon inte kan föda fler barn. De förstår inte att mannen håller fast vid en sådan värdelös kvinna. Tre yngre syskon bor hemma hos Justine och hennes man. Åkern försörjer dem. Den åker där Justine och hennes man tidigare arbetade tillsammans. Där han nu måste arbeta ensam, ibland med hjälp av Justines syskon. Men jag kan sköta sysslorna i hemmet, städa och laga mat, och jag klarar att hämta vatten. Vi går omkring bland de andra kvinnorna på den öppna gården mellan byggnaderna, som rymmer sovplatser, salar för utbildning och rum för olika verksamheter. Allt detta är resultat av PMU InterLifes julinsamling 2006 till förmån för Kongos glömda kvinnor. En insamling som fortsatte långt över årsskiftet, och en kampanj som väckte uppmärksamhet i svenska medier. Här finns ett koncentrat av det kongolesiska folkets lidande under krigets förbannelse. Den plundrarmentalitet som alltsedan kung Leopold II:s dagar utarmat folket i ett av världens rikaste länder ger ständigt bränsle åt konflikten i östra pmu.nu 2008 #3 13

14 fokus Kongos kvinnor och barn Efter kurser bland annat om mikrokrediter, har många kvinnor kommit igång med nya, självförsörjande liv. Se filmen om Justine Mer information om filmen finns på sidan två i denna tidning och på Kongo-Kinshasa. Och våldtäkterna, vars brutalitet inte går att beskriva med ord, är ett vapen i konflikten. Kvinnorna är männens slagfält. Här på Dorkas har de funnit en tillflykt. Här får de professionell hjälp att bearbeta sina trauman. Och här får de en ny start. Också de utstötta, de som inte är välkomna tillbaka till sina familjer. Jag vill gärna utbilda mig här på Dorkas och starta en egen rörelse. Men då vill jag först få hit min man och min son, så att vi kan bo tillsammans, säger Justine. Bara några dagar efter det att vi tagit farväl av kvinnan från Bunyakiri nås vi av beskedet att Justines dröm gått i uppfyllelse. Tack vare stödet från Sverige kan hon och hennes man hyra ett litet hus i Bukavu. Dit har de flyttat med sonen Aime och ytterligare en ung släkting. Dokras föreståndare Zawadi Nabinty skriver och berättar att Justine går en kurs i skrädderi och sömnad på Dorkas. Under besöket i Sverige i december 2006 fick hon en symaskin, som nu kommer väl till pass. Hennes mål är att sy och sälja kvinnokläder. Utbildningen är förlagd till förmiddagar. På eftermiddagarna säljer hon fisk och ris på marknaden, och tjänar på det sättet lite pengar. Hennes man har också fått jobb. Justine och hennes familj anpassar sig undan för undan till livet i Bukavu. För Justine är säkerheten just nu viktigast av allt, skriver Zawady Nabinty. Det tycks som om hoppets fönster öppnats på vid gavel för Justine. En av alla dessa stigmatiserade kvinnor, som med stöd och hjälp kan gå vidare i livet. På egna ben. Upprätta. Med framtidstro. TEXT: BIRGER THURESON FOTO: ROGER SVANELL 14 pmu.nu 2008 #3

15 Orolig fred i gammalt missionsland svensk pingstmission verkar i landet sedan 1921, i samarbete med systerkyrkan Cepac. Tyngdpunkten ligger på att undsätta flyktingar och säkra deras livsmedelsproduktion. Tusentals kvinnor, som våldtagits i striderna, får vård vid Panzisjukhuset i Bukavu och genom yrkesutbildning och mikrokrediter får många sedan möjlighet att skapa en ny framtid för sig och sina barn. successivt återgår PMU InterLife från humanitära insatser till utvecklingsarbete, där demokrati och genderfrågor har en viktig plats. Grundproblem som etniska motsättningar och kampen om naturtillgångarna kvarstår. striderna fortsätter i de östra Kongo och Fn-trupper finns kvar. De används som måltavlor av alla parter och hundratusentals har utsatts för brutala våldtäkter. BnP och ekonomi har rasat. Utbildning, vård och industrier har till stor del slagits ut. Bara en bråkdel av odlingsmarken brukas. Vissa reformer har inletts. 90 procent lever i stor fattigdom och knappt hälften av barnen går i skolan. Bristen på rent vatten är akut. En viktig orsak till att halva befolkningen är under 15 år. En tredjedel av alla våldtagna kvinnor beräknas ha smittats. Under 2006 återvände drygt av cirka flyktingar och cirka av 1,6 miljoner internflyktingar hem, enligt UnHCR. Drygt en miljon förblir på flykt. 5,4 miljoner liv på tio år, enligt en studie. Våld, undernäring och sjukdomar leder till 1000 nya döda varje dag, varav många barn. atlanten angola CEnTRaLaFRIKansKa REPUBLIKEn KonGo- BRa a- VILLE 200 km afrika km 2. (sverige km 2 ) Kinshasa drygt 58 miljoner. Över 200 folkgrupper franska, lingala, kikongo, tshiluba och swahili 47 katoliker, 25 protestanter, animister, kimbanguister och muslimer ca 77 procent ambia sudan UGanDa R anda BURUnDI Tan ania KÄLLOR: UNICEF, UNHCR, SIDA, UD/REGERINGSKANSLIET SAMMANSTÄLLNING: NOOMI LIND GRAFIK: SVENSKA GRAFIKBYRÅN pmu.nu 2008 #3 15

16 fokus Kongos kvinnor och barn Dorkas öppnar hoppets fönster Här får de skydd för sig själva och sina barn. Här får de gå en kort yrkeskurs, som ger dem möjlighet till egen försörjning. Här öppnas hoppets fönster för Kongos bortglömda kvinnor, de våldtagna och förskjutna. Här grundläggs en bättre framtid för deras barn. P å Panzisjukhuset opereras och rehabiliteras kvinnor som blivit offer för krigets och konfliktens vidrigaste vapen våldtäkten. Många av dem har mist sina män i kriget, eller har män som inte vill ta tillbaka en våldtagen kvinna. På Panzisjukhuset, som drivs av den svenska pingströrelsens systerkyrka Cepac, är detta ett jätteproblem. Inflödet av tio nya offer för det sexuella våldet per dag måste motsvaras av lika många utskrivningar. Det känns väldigt svårt att bara kasta ut de behandlade kvinnorna på gatan, utan att de har någonstans att ta vägen, säger överläkaren Denis Mukwege. Men nu har vi fått ett program som hjälper dem. Det är vi väldigt tacksamma över. Det program han talar om stavas Dorkas. PMU InterLifes julinsamling 2006 till förmån för de glömda kvinnorna i Kongo fick ett starkt gensvar. Många ville vara med och ge våldtagna och utstötta en möjlighet att återvända till ett värdigt liv. Kontaktförsamling för arbetet i landet är Smyrna, Göteborg. För pengarna har det blivit ett kvinnocenter, Dorkas, som ligger i nära anslutning till och samarbetar med Panzisjukhuset. Hit får de utstötta komma 1300 kvinnor är registrerade i projektet. Omkring 3000 barn en del av dem är resultat av ett sexuellt övergrepp har genom sina mammor anknytning till centret. På Dorkas-centret får också barnen till de kvinnor som våldtagits, möjlighet till ett värdigt liv. 16 pmu.nu 2008 #3

17 Dorkas har 30 bäddar, vilket inte räcker särskilt långt. De allra flesta kvinnor hyr därför en billig bostad åt sig och sina barn i närheten av centret. Hjärtat i Dorkas är utbildningen. Analfabeterna får börja med att lära sig läsa och skriva. Sedan medvetandegör vi kvinnorna om deras rättigheter, vi undervisar om vikten av att registrera sina barn, vi talar mycket om förlåtelse och försoning, berättar Dokras projektledare Zawadi Nabintu. I korta yrkeskurser på några månader lär sig kvinnorna sömnad och bakning, de lär sig virka, sticka, brodera och tillverka batiktyg. Alla kan inte samtidigt delta i kursverksamheten. Man har plats för 70 per dag. Det betyder att en del av kvinnorna bara går en eller två dagar i veckan. Då får man också tid att sköta sitt hem och ta hand om sina barn. Och att till exempel sälja varor på en marknad, och på det viset skaffa lite inkomst. De flesta har nedsatta krafter efter operationerna och orkar inte så mycket. Målet är att de här kvinnorna ska bli självförsörjande, säger Zawadi Nabintu. Därför får de färdigutbildade möjlighet till mikrolån, och utbildning i hur mikrokrediter fungerar, så att de kan starta en egen rörelse. Vi vill få bort mentaliteten att tigga och vara beroende av andra i allt. Här på Dorkas betonar vi därför värdet av att vara självförsörjande. Många har lämnat centret och har kommit igång med sitt nya, självförsörjande liv. Vi är noga med att följa upp vårt arbete, berättar mama Zawadi. Vi ger fortsatt hjälp och stöd till de som gått kurser här på Dorkas, och vi uppmuntrar dem att ta med sig och sprida vad de lärt sig till andra kvinnor. Emiliane var bara 13 år när hon och fem skolkamrater blev utsatta för övergrepp. Som resultat har hon nu ett barn, som får god omvårdnad på Dorkas medan hon själv går färdigt skolan. Jeanne Mukuinna, som blev brutalt våldtagen av flera soldater och förskjuten av sin man, lärde sig att baka bröd och att virka på Dorkas. Nu har hon en liten butik inte långt ifrån Panzisjukhuset i Bukavu där hon säljer egna produkter, främst bröd. Jag får det att gå runt, berättar hon när vi kommer på besök. Och jag kommer att göra allt för att fortsätta med det här, även om jag är ganska svag efter operationerna. Jag vet inte vad det skulle ha blivit av mig, om inte Dorkas funnits, säger hon. En av de yngsta på Dorkas är 15-åriga Emiliane, som var 13 år när hon och fem skolkamrater blev utsatta för övergrepp. Som resultat har hon nu ett barn, som får god omvårdnad på kvinnocentret medan den unga mamman ska börja skolan igen. Zawadi Nabintu säger att hon vill göra mer för barnen till de våldtagna kvinnorna. Särskilt svår är situationen för de barn som är resultat av ett övergrepp, de som i folkmun kallas ormyngel. Det är vanligt att mannen kräver, att ett sådant barn ska dödas först innan han tar tillbaka sin våldtagna kvinna. Familjen och släkten accepterar inte dessa barn. När de växer upp är risken stor att de blir fruktade och avskydda, eftersom de är fiendens avkomma. De utgör en framtida social bomb. En bomb som Dorkas försöker desarmera, genom att ge både mödrar och barn chansen till ett människovärdigt liv. TEXT: BIRGER THURESON FOTO: ROGER SVANELL pmu.nu 2008 #3 17

18 VÅR vardag Sandlåda på taket hemma hos Mohlins Egenhändigt anlagd lekplats på taket och spontandagis hemma i köket. Det är bara några exempel på de kreativa lösningar som kan krävas för att få vardagen att fungera för en svensk barnfamilj på uppdrag utomlands. Just I det här fallet handlar det om familjen Mohlin pappa Marcus, mamma Sandra och barnen Inez och Amos som i våras lämnade hemstaden Jönköping för att tillbringa några år i den relativt okända egyptiska staden Tanta, belägen i det gröna Nildeltaområdet. Där arbetar Marcus och Sandra, båda lärare, i ett utbildningsprojekt, som hämtat modell från skandinavisk folkbildning och syftar till att stärka det civila samhället. Att byta arbetsplats är ibland dramatiskt nog. Att därtill byta land, kultur och klimat är förstås ett än större äventyr, inte minst för en småbarnsfamilj. Särskilt när det visar sig att varken den egyptiska stadsplaneringen eller dygnsrytmen tar hänsyn små svenskars vanor. Det är också barnens situation som Sandra och Marcus nämner som den största skillnaden mellan livet i Jönköping och det i Tanta. I Sverige är det mesta ganska barnanpassat. I Tanta är absolut ingenting barnanpassat. Det finns inga offentliga ytor på samma sätt som i Sverige. Barnen här spelar fotboll på de gräsbevuxna refugerna mellan vägarna. Därav lekplatsen på taket. Nu är det inte riktigt lika vanskligt som det låter. Det är helt enkelt så att bostaden de disponerar är belägen högst upp i ett hyreshus och taket är mer att betrakta som en rejält tilltagen uteplats. Där finns nu både rutschkana, gunga och till omgivningens stora förvåning en sandlåda. Leka i sand! Vilket påhitt! Lekplatsen delar barnen Mohlin med de kompisar som deltar i det som Mohlins lite överdrivet, enligt dem själva kallar sin öppna förskola som försiggår i hemmet under överinseende av två barnflickor. Barnomsorgen här var inte riktigt vad vi tänkt oss. För att framför allt Inez ska få träffa andra barn, så gick vi ut med en inbjudan i kyrkorna, ordnade ett litet föräldramöte och nu är det omkring sex, sju barn som kommer, oftast dock inte samtidigt. Vi, liksom barnen, är jättenöjda med lösningen än så länge. Men taket räcker ju inte alltid till för barn som då och då drabbas av spring i benen. Nyligen gick familjen in som medlemmar i en sportklubb, vilket ger dem tillträde till klubbens område. Det är den största fördelen. Där kan barnen springa fritt utan att man behöver vara rädd för bilar. Dessutom har övriga besökare där vant sig vid oss och barnen som då slipper allt för mycket uppmärksamhet med kramar, pussar eller fotografering, vilket ofta är fallet när vi är ute och går på stan, eftersom västerlänningar är relativt ovanliga på gatorna här. Det är lätt att förstå att barnens situation prioriteras, både i intervjun och i vardagens bestyr. Alla småbarnsfamiljer vet ju att om inte barnens behov blir tillfredsställda, om inte vardagsrutinerna infinner sig så fungerar knappast resten heller. Därför var det också detta som fick avgöra hur packningen skulle se ut när det var dags att ge sig iväg till Egypten. Det viktigaste One subway var abused att få med five svenska barnböcker och barnfilmer. chrysanthemums, because Darin grew Marcus up och drunkenly. Sandra One har ticket tidigare towed besökt angstridden för att pa. ha missat något hade de inte. Egypten, så någon större panik Det mesta vi behöver finns ju att köpa här, säger de. 18 pmu.nu 2008 #3

19 privat T.v. Barnens situation är den största skillnaden mellan livet i Jönköping och i Tanta, Egypten, för familjen Mohlins; mamma Sandra, pappa Marcus, och barnen Inez och Amos. T.h. uppe: Inez i sandlådan som familjen anlagt på taket, tillsammans med kompisen Martin. T.h. nere: En vanlig syn barnen (här Inez) fotograferas av främmande personer. Här i Al Hazar parken i Kairo. Det som de däremot kan sakna är möjligheter till träning. Runt staden breder uppodlad åkermark ut sig och fungerar inte för joggingturer. Marcus utnyttjar regelbundet stadens simbassäng, vilket dock är otänkbart för Sandra eftersom hon är kvinna. Så det får bli några promenadvarv runt en fotbollsplan i stället, säger hon. Men den något begränsade tillgången på fritidsaktiviteter har också sina fördelar eftersom det blir tid över att vara tillsammans som familj. I övrigt försöker de umgås en del med nyfunna vänner och går så ofta de kan i kyrkan. Gudstjänsterna är på arabiska men med god tolk går det bra. Marcus har också fått möjlighet att predika där ibland. Hemma blir det mycket läsning. Ett projekt vi har är att läsa så mycket modern arabisk litteratur som möjligt under vår tid här. Dels får man en större förståelse för vad alla pratar om i samhället, dels ger skönlitteratur en bra förståelse, orientering av landet man befinner sig i. En sådan förståelse är förstås väldigt viktig när kulturen man gästar är så olik den egna. Marcus och Sandra har dock inte upplevt några större kulturrelaterade problem i sitt arbete. Vi arbetar nära tillsammans i seminarierna och antagligen påverkar vi mer än vi anar, bara genom vårt sätt att vara och förhålla oss till varandra. Som exempel berättar de om ett tillfälle när Inez hade skadat sig. Marcus valde att vara hemma för att ta hand om henne medan Sandra fick hålla i seminariet, vilket resulterade i en hel del höjda ögonbryn bland kursdeltagarna. Att som man vara hemma när man har en prima frisk fru är lite märkligt. Men jag fick dock en hel del beröm av kvinnorna dagen efter, berättar Marcus. Men det finns också kulturskillnader som kan tära på tålamodet, till exempel det här med tidsuppfattningen. Det uppstår ibland irritation när det exakta krockar med det relativa, men också när det handlar om hur tiden utnyttjas. Svenska vanor, där barnen stoppas i säng vid sju-halvåtta på kvällen gäller inte i Egypten, där barnprogrammen på TV kan börja vid midnatt. Eftersom vi försöker hålla på svenska tider för våra barn så blir det ibland svårt att få till det. En annan källa till viss frustration är bristerna när det gäller kvalitet på saker man använder i vardagslag. Vi hade faktiskt en liten fest här hemma en dag när allting i lägenheten hade fungerat som det skulle. Dagen efter trillade en skåpslucka ner, berättar de med ett stänk av både humor och viss trötthet. Men sådana motgångar väger ändå ganska lätt om man får tro Marcus och Sandra som hellre pratar om positiva skillnader. Det är roligt att vara i en miljö där man så lätt kan prata om väsentligheter utan att verka förnumstig eller märklig. Att sitta med några tonårskillar på badet, dricka en cola och prata Gud är inget som någon tycker är konstigt eller genant. Så rullar vardagen på i Tanta. Jobb och fritid, barn och hushållsbestyr i en blandning som trots olika omständigheter ändå känns tämligen bekant. KERSTIN KLASON pmu.nu 2008 #3 19

20 information Royne Edberg Nytt skolpaket inför FN-dagen Årets upplaga av PMU InterLifes skolpaket Kompis lanserades under tisdagen på Nyhemsveckan genom bland annat en stor flaggparad. I skolpaketet utmanas läsaren att bli en modig fredsaktivist. Här ställs frågan om globala konflikter och kompisbråk kanske egentligen är samma sak. Materialet är avsett för låg- och mellanstadiebarn, både i grundskolan och i församlingen och används av många inför FN-dagen i slutet av oktober. Skolpaketet kan beställas på Planera in Kyrkornas globala vecka I år är det klimatets konsekvenser för konflikter i världen som står i fokus under Kyrkornas globala vecka 2008 den november. På får du mer information om hur du och din församling kan engageras. 40 organisationer på en webbplats Globalportalens startsida och navigation har nyligen fått sig ett grafiskt lyft. Globalportalen är en samlingssajt med artiklar och tips på aktiviteter om världens utveckling och om bistånd. Informationen kommer från cirka 40 svenska ideella organisationer, däribland PMU InterLife. Besök för aktuell kunskap om omvärlden. ROGER SVANELL Käre Far. Tack att du ser och känner oss. Vi ber för alla barn i Sverige, speciellt de som känner sig ensamma. Och vi ber för vårt land Kongo, eftersom vi lever i krig. Ge oss fred. Hjälp oss att se varandra. Gör oss, alla barn, till redskap för fred. Amen Gemensam bön startar barnkampanjen Till kampanjen Barnens rätt vårt ansvar, har PMU InterLife och den kongolesiska systerkyrkan Cepac, tagit fram en bönefilm. En gemensam freds- och bönemanifestation kommer att hållas för barn den 26 oktober i pingstförsamlingarna. Årets insamlingskampanj fokuserar på barnen i konfliktens DR Kongo. Den lyfter bland annat fram barnen till de våldtagna kvinnor som funnit sin tillflyktsort på Dorkas, kvinnocentret som finansierats genom 2006 års julkampanj. I bönefilmen, som finns att ladda ner från PMU InterLifes hemsida, ber en kongolesisk flicka för barns situation i Sverige, Kongo och Visa bönefilmen i gudstjänsten. Den går att se och ladda ner direkt på och finns även med på den dvd som alla pingstförsamlingar fått i slutet av augusti. Låt barnen i er församling aktivt vara del av manifestationen. Barnkören kan sjunga, dansgruppen uppträda och söndagsskolan ha vernissage av teckningar om barn i världen. runtom i världen. Maud Andersson, biståndssekreterare PMU InterLife, hoppas att pingstförsamlingar både i Kongo och Sverige ska förenas i denna bön: Bön och handling är två lika viktiga delar i höstens kampanj. Vi behöver ge av våra pengar för att barn ska få människovärdiga liv och en hoppfull framtid. Och som kristna är det också viktigt att lyfta upp barnen i våra böner. Totalt kommer hälften av pengarna från årets insamling att gå till olika barnprojekt i konfliktens Kongo. Resten går till PMU InterLifes övriga projekt för barn runtom i världen. REBECKA BJÖRNDAHL Så kan er församling anordna en fredsoch bönemanifestation den 26 oktober: Visa insamlingsfilmen, som finns på och på dvd:n, och ta upp en kollekt till PMU InterLifes kampanj Barnens rätt vårt ansvar. Anordna fackeltåg, fredsparad, fredskonsert eller annan aktivitet för att lyfta frågan i ert lokalsamhälle. Frågor? Besök eller kontakta: Rebecka Björndahl, insamlingskoordinator: , 20 pmu.nu 2008 #3

...till jordens yttersta gräns. Pingstkyrkan Kungsbacka i världen

...till jordens yttersta gräns. Pingstkyrkan Kungsbacka i världen ...till jordens yttersta gräns. Pingstkyrkan Kungsbacka i världen Jesus sa; Gå ut i hela världen och gör alla folk till lärjungar. Det är vad ordet mission innebär. Ingen församling kan göra detta själv,

Läs mer

Uppsats om Barnsoldater

Uppsats om Barnsoldater Uppsats om Barnsoldater Min uppsats handlar om barnsoldater. Anledningen till att jag har valt detta ämne är för att jag såg en film som hette Blood Diamond som delvis handlade om barnsoldater. Filmen

Läs mer

Ledarmaterial Målgrupp: ungdomar 13 18 år

Ledarmaterial Målgrupp: ungdomar 13 18 år Ung i Kongo Ledarmaterial Målgrupp: ungdomar 13 18 år 1 Upplägg s. 3 Tipsfrågor s. 4 14 Tipsfrågefomulär s. 15 Svar på tipsfrågor s. 16 Manus till bildspel s. 17 19 Diskussionsfrågor s. 20 Avslutning s.

Läs mer

En bättre värld i arv. Information om testamentsdonation

En bättre värld i arv. Information om testamentsdonation En bättre värld i arv Information om testamentsdonation En hälsning från direktorn 3 Hoppet om något bättre blir verklighet Någon dag, någonstans i världen, kan ett barn som lever i extrem fattigdom få

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

fattigdom en rättighetsfråga

fattigdom en rättighetsfråga fattigdom en rättighetsfråga amnesty.se/nuvetdu Var 8:e kvinna riskerar att dö Visste du att risken att dö i samband med graviditet och förlossning är större i Sierra Leone än i nästan alla andra länder

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

Man blir ARG, det är obegripligt. Det här är 4 av 100 miljoner barn! Är det någon idé?

Man blir ARG, det är obegripligt. Det här är 4 av 100 miljoner barn! Är det någon idé? Presentation av SOS Barnbyar/Skolpresentation manus 2015-03-11 Presentation Presentera dig/er Vad tänker ni när ni hör SOS Barnbyar? Inled med en film Ex Filmen om Leon (Skoljoggen) Centralafrikanska republiken

Läs mer

Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN

Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN Centralafrikanska republiken är ett av de fattigaste länderna i världen. 63 procent av befolkningen lever på

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Barn efter krig. Ledarmaterial

Barn efter krig. Ledarmaterial Barn efter krig Ledarmaterial Instruktioner till ledaren Det här är ett material som riktar sig till ungdomar i högstadieåldern. Vad behövs? Dator Projektor Projektorduk En utskrift av det här häftet Sax

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Bibelsamlingar på. Barnläger

Bibelsamlingar på. Barnläger Bibelsamlingar på Barnläger Tema: Gud vill använda oss och vi behöver varandra! Av Sofia Svensson och Ingela Forslund EFS och Salt Västerbotten, 2008 Rev: 2015 för Salt riks Det här bibelstudiematerialet

Läs mer

Nyhetsbrev oktober/november 2012

Nyhetsbrev oktober/november 2012 Nyhetsbrev oktober/november 2012 Detta nyhetsbrev skickas regelbundet till partners och andra vänner till helpforchildren.se Utökat nyhetsbrev med senaste nytt från Indien! 17 24 oktober besökte Linus

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

Anabelle vill ge döttrarna. www.pmu.nu. fokus: HÄLSA. 2008 #2 En tidning från PMU InterLife. UDDEVALLA SECOND HAND FIRADE JUBILEUM MED PANNKAKOR sid 5

Anabelle vill ge döttrarna. www.pmu.nu. fokus: HÄLSA. 2008 #2 En tidning från PMU InterLife. UDDEVALLA SECOND HAND FIRADE JUBILEUM MED PANNKAKOR sid 5 UDDEVALLA SECOND HAND FIRADE JUBILEUM MED PANNKAKOR sid 5 2008 #2 En tidning från PMU InterLife TIPS OCH ARGUMENT OM HÅLLBAR LIVSSTIL sid 6-9 NIcLAS GJORDE SKOLFILM OM MISSION I DR KONGO sid 22 fokus:

Läs mer

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen!

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen! HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2014 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har varit med och stöttat våra

Läs mer

Rätten att återvända hem

Rätten att återvända hem Texter till Del 3 Vägen till försoning Rätten att återvända hem I juni 1996, ett år efter krigsslutet, reste Kaj Gennebäck med kort varsel till Bosnien-Hercegovina. Hans uppdrag var att hjälpa bosniakerna

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika?

Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika? Tema Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika? Uppstart: VI inleder med en diskussion i klassen. Klassen delas in i grupper om 4-5 elever (grupperna ska bestå under arbetets gång). Som vanligt när

Läs mer

för att människohandel i alla dess former ska upphöra under vår livstid utsatta och deras familjer för att få deras rättigheter tillgodosedda

för att människohandel i alla dess former ska upphöra under vår livstid utsatta och deras familjer för att få deras rättigheter tillgodosedda Frälsningsarmén, som finns i 127 länder, är engagerade för att erbjuda utsatta en trygg och fredad zon. Allt stöd vi ger syftar till att återupprätta människors frihet och värdighet så att varje människa

Läs mer

PMU InterLifes verksamhetsberättelse 2009

PMU InterLifes verksamhetsberättelse 2009 Verksamhets- berättelse 2009 PMU InterLifes verksamhetsberättelse 2009 Detta är PMU InterLifes verksamhetsberättelse för år 2009. PMU InterLife är avdelningen för utvecklingsverksamhet och humanitärt arbete

Läs mer

Material för gymnasiet

Material för gymnasiet Material för ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi. Med detta skolmaterial

Läs mer

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 Av: Michael Hjelt Act Now for Climate Justice är en kampanj som leds av ACT Alliance, en koalition av mer än 140 organisationer och kyrkor som jobbar tillsammans

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

SCOUT PACK Det handlar om flyktingar

SCOUT PACK Det handlar om flyktingar SCOUT PACK Det handlar om flyktingar Idag är 22 miljoner människor är på flykt. De är på flykt undan krig, förföljelse, oroligheter och naturkatastrofer. Av dessa är omkring 5,5 miljoner flyktingar i sina

Läs mer

Skolflickor ger hopp för sargat Kongo

Skolflickor ger hopp för sargat Kongo FREDSBUDSKAP SÄNDS FRÅN TV I BETLEHEM sid 4 2008 #4 En tidning från PMU InterLife HUMANITÄR INSATS SKER FÖR FLYKTINGAR I GOMA sid 6 SPECIAL: FRAMTIDENS BISTÅND PLANERAS sid 8-9 FOKUS: FLICKOR OCH UTBILDNING

Läs mer

HÄR FÅR HANDIKAPPADE

HÄR FÅR HANDIKAPPADE HÄR FÅR HANDIKAPPADE Organisationen Maisha Kara Trust arbetar för att funktionshindrade barn i Kenya ska få bättre livsvillkor. Ett viktigt arbete är stödgruppernas hjälp till föräldrar att inse barnens

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Inspirationsmaterial till häftet

Inspirationsmaterial till häftet Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. 1 INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?... 3 2. SAMLINGARNA... 4 3. VERNISSAGE...

Läs mer

Gyllene regeln i praktiken

Gyllene regeln i praktiken Gyllene regeln i praktiken www.pingstung.se nyheter Ett material för: Läger Barngrupper Skolklassen Församlingen MATERIAL 1) Affischen: Det är coolt 2) Småkort 10x4cm: Det är coolt 3) T-shirt 4) Knapp

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var.

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var. NYTT HJÄRTA Fil. 1:3-11 Sammanfattning av predikan 31 januari. När Bibeln talar om hjärtat är det oftast inte det fysiska hjärtat som menas utan det handlar om vårt innersta vår personlighet, våra känslor.

Läs mer

Tusentals flickor behöver ditt stöd.

Tusentals flickor behöver ditt stöd. Tusentals flickor behöver ditt stöd. Inte ovanligt. Den här flickan, Blacky, hittades i en soptunna. Råttorna hade börjat äta av hennes ansikte. Överleva? Djur, människor och växter kämpar i 40 gradig

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

UNGA LIV:s VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2003

UNGA LIV:s VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2003 UNGA LIV:s VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2003 Under verksamhetsåret 2003 höll styrelsen för UNGA LIV 8 protokollförda sammanträden samt 6 telefonmöten. Föreningen har 210 betalande medlemmar. 10 långtradare har

Läs mer

Material för årskurs 4-6

Material för årskurs 4-6 Material för årskurs 4-6 ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi.

Läs mer

Grace har en jättefamilj. Här är min familj! Benjamin, Naomi och flera andra berättar om sina familjer, stora och små. Sidan 4.

Grace har en jättefamilj. Här är min familj! Benjamin, Naomi och flera andra berättar om sina familjer, stora och små. Sidan 4. Barns rätt till familj Artikel 5, 9, 18 Temahäfte Barnkonventionen Världen är full med nya kompisar! Grace har en jättefamilj Grace har en röd blus och knallröda byxor när Rafiki träffar henne. Kläderna

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

BARN I ANDERNA Årgång 19 Nr 2 2006

BARN I ANDERNA Årgång 19 Nr 2 2006 BARN I ANDERNA Årgång 19 Nr 2 2006 Anita och Göran Jansson skriver i sin jul- och nyårshälsning: Och man skall ge honom namnet Immanuel Det betyder: Gud med oss. Matt 1:23. Till alla vänner som genom era

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

Regler om barnskydd. World Vision Finland

Regler om barnskydd. World Vision Finland Regler om barnskydd World Vision Finland Vi ber att du som vår fadder eller samarbetspartner: Är noggrann med hur du pratar, beter dig och umgås med barn. Vuxnas uppförande bör respektera barn och deras

Läs mer

Sigtuna projektet Ekilaskolan

Sigtuna projektet Ekilaskolan Sigtuna projektet Ekilaskolan Tre stenar och några träd. En kör längst bak i rummet. Några människor söker efter föda. För länge sedan Innan vi hade internet Och människan trodde Att solen var gud. Då

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år.

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år. HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året varit med och stöttat våra

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid.

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid. Bo ner fo r fred Herre, tag hand om vår fruktan och ängslan över vad som händer i vår värld, du som kom till oss vapenlös men starkare än all världens makt. Visa oss och världens makthavare på vägar att

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Pest eller kolera. Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15

Pest eller kolera. Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15 Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15 Matilda Larsson Atlingbo Resarve 122, 622 40 Romakloster matilda222@live.se, tel. 0720062382 Wisbygymnasiet Söder 621 82 VISBY Rektorsassistent Karin

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

DELA LIKA 20 mars! Möt Rimu från SUS Lördagen den 21 mars kl 17.00 Föreningslokalen Färgargårdstorget 66, Stockholm. Årsmöte den 21 mars kl 16.

DELA LIKA 20 mars! Möt Rimu från SUS Lördagen den 21 mars kl 17.00 Föreningslokalen Färgargårdstorget 66, Stockholm. Årsmöte den 21 mars kl 16. M e d l e m s i n f o r m a t i o n Föreningen för SUS kvinnoprojekt i Bangladesh www.susisverige.se susisverige@gmail.com Rapport från styrelsen Möt Rimu från SUS Lördagen den 21 mars kl 17.00 Föreningslokalen

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Hur har ditt sommarlov varit? Rapport från Majblomman om kommunernas ansvar för barnen under sommarlovet.

Hur har ditt sommarlov varit? Rapport från Majblomman om kommunernas ansvar för barnen under sommarlovet. Hur har ditt sommarlov varit? Rapport från Majblomman om kommunernas ansvar för barnen under sommarlovet. Juni 2010 / Rapport 2010:22 Vi skulle på läger med simning. Alla kunde åka förutom jag. Sommarlovet

Läs mer

FN:s barnkonvention 25 år Hotel Riverton Göteborg 24 november 2014

FN:s barnkonvention 25 år Hotel Riverton Göteborg 24 november 2014 FN:s barnkonvention 25 år Hotel Riverton Göteborg 24 november 2014 Total svarsfrekvens 66,3% (69/104) Vad tyckte du om dagen som helhet? Namn Antal % A. Mycket bra 36 52,2 B. Bra 32 46,4 C. Mindre bra

Läs mer

Rättvisa i konflikt. Folkrätten

Rättvisa i konflikt. Folkrätten Rättvisa i konflikt Folkrätten Studiematerialet Rättvisa i konflikt Bildas studiematerial Rättvisa i konflikt finns tillgängligt att hämta fritt från Bildas hemsida. Materialet är upplagt för tre träffar

Läs mer

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige Att bilda familj och leva med barn i Sverige Att gifta sig I Sverige kan två personer gifta sig. Man kan välja att gifta sig inom ett trossamfund. Man kan också välja att gifta sig borgerligt. en person

Läs mer

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Kom igång med klimatsamtal! Det här häftet är tänkt som en hjälp och inspiration för dig som är ledare och vill skapa en programkväll kring klimatfrågan.

Läs mer

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer.

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. R I F T A M N IO N 0 O 2 K 5 1 0 2 6 1 SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. Så mycket mer än

Läs mer

Spelaren kommer med hjälp av flera faktioner att ta sig närmare sitt mål.

Spelaren kommer med hjälp av flera faktioner att ta sig närmare sitt mål. Introduktion Annie s Revenge är ett singleplayer spel som utspelar sig i en alternativ värld som liknar den industriella revolutionen. Spelaren tar rollen som en ung kvinna vid namn Annie, som är fast

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga

Läs mer

Material för Förskolan - årskurs 3

Material för Förskolan - årskurs 3 Material för Förskolan - årskurs 3 ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Handledning till den lättlästa Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst Studieförbundet Vuxenskolan 2008 Projektledare: Eva Ekengren SV Förbundskansliet Författare: Kitte

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck,

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, fattigdom och imperialism och att alla ska omfattas

Läs mer

diskussionsunderlag CITIZEN OKETCH

diskussionsunderlag CITIZEN OKETCH diskussionsunderlag CITIZEN OKETCH Vad tänker du på när du hör ordet Afrika? Bilder av Afrika I filmen Citizen Oketch får vi följa med George och Esther Oketch och deras fyra barn i vardagen i ett slumområde

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

SUDAN. Gänget ska få ett nytt uppdrag av FN-chefen. Ni ska resa till Sudan, träffa Machiek och göra hans röst hörd över världen! Ta inga risker!

SUDAN. Gänget ska få ett nytt uppdrag av FN-chefen. Ni ska resa till Sudan, träffa Machiek och göra hans röst hörd över världen! Ta inga risker! globens gäng av Magnus Bergmar & Karin Södergren Gänget ska få ett nytt uppdrag av FN-chefen. Globens Gäng reser jorden runt för att samla in jämnåriga kompisars berättelser om kränkningar av barnets rättigheter

Läs mer

Fira FN-dagen med dina elever

Fira FN-dagen med dina elever EN BÄTTRE VÄRLD Fira FN-dagen med dina elever 24 oktober Ett material för grundskolan från Svenska FN-förbundet. Fira FN-dagen med Svenska FN-förbundet och projektet Skolmat blir kunskap. Inför FN-dagen

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv.

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Hej, jag mitt namn John. Jag har inte velat posta det här, men nu har jag äntligen tagit mig modet att göra det. Jag måste

Läs mer

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL RAOUL 2015 SKOLMATERIAL Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK

PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK Det kan vara svårt att prata om svartsjuka och våld i nära relationer. Vad är okej och inte i en relation? Vad kan

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

UNGA LIV:s VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2006

UNGA LIV:s VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2006 UNGA LIV:s VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2006 Under verksamhetsåret 2006 har styrelsen för UNGA LIV avhållit stadgeenliga protokollförda möten samt protokollförda telefonmöten. Föreningen har 255 betalande medlemmar.

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att:

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att: Fair play Fotboll handlar om glädje! Det ska vara delad glädje alla ska få vara med på lika villkor. Fair Play handlar om att främja goda värderingar, sprida kunskap och motarbeta kränkningar inom fotbollen.

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

Aktivism och feministiska frizoner på nätet

Aktivism och feministiska frizoner på nätet Aktivism och feministiska frizoner på nätet Alla fattar inte riktigt varför jag gör det här, säger Joanna som är en av de fem nätaktivister jag pratat med. Hon och många andra lägger varje dag flera timmar

Läs mer

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN.

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN. F ö renta Nationerna FN betyder Förenta Nationerna FN bildades för 50 år sedan. 185 länder är med i FN. I FN ska länderna komma överens så att människor får leva i fred och frihet. I FN förhandlar länderna

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

TAMMISAAREN SEURAKUNTA EKENÄS FÖRSAMLING. mitt i livet keskellä elämää. vår 2010. www.enksf.fi/ekenasforsamling

TAMMISAAREN SEURAKUNTA EKENÄS FÖRSAMLING. mitt i livet keskellä elämää. vår 2010. www.enksf.fi/ekenasforsamling vår 2010 EKENÄS FÖRSAMLING mitt i livet keskellä elämää www.enksf.fi/ekenasforsamling k ev ä t 2 0 1 0 TAMMISAAREN SEURAKUNTA innehåll/sisältö 18 2 Kyrkoherdens spalt...3 Diakoni...4 Medarbetarnytt...6

Läs mer