UNGDOMARS ANDRA CHANS - en syntes av empiri, nya metoder och generella lärdomar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UNGDOMARS ANDRA CHANS - en syntes av empiri, nya metoder och generella lärdomar"

Transkript

1 Utvärdering och följeforskning med utgångspunkt från EU-projektet Andra chansen Forskningsrapport 2012:3 3 rd Edition UNGDOMARS ANDRA CHANS - en syntes av empiri, nya metoder och generella lärdomar Anställbarhet Studier Arbete EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden

2 UNGDOMARS ANDRA CHANS en syntes av empiri, nya metoder och generella lärdomar Forskningsrapport 2012:3 3 rd Edition Leif Drambo Leif Drambo och ISIS Kvalitetsinstitut Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Layout och form: ISIS Kvalitetsinstitut Om du har några frågor om denna publikation, vänligen kontakta: ISBN (tryck) ISBN (pdf)

3 F ÖRORD I juli 2011 startade den nya Gymnasieskolan i Sverige. Syftet med reformen är att öka kvaliteten i utbildningen. Det är alltför många elever som hoppar av eller avslutar gymnasieskolan utan att ha nått målen. En gymnasieskola för alla betyder att de nya introduktionsprogrammens kvalitet i framtiden kommer att få strategisk betydelse för att bryta ungdomars utanförskap, om inte övriga delar av utbildningssystemet förbättras och ökar sina kvaliteter. I juni 2010 antog Europeiska rådet strategin Europa Ett av de fem huvudmålen är att minska andelen elever i EU som lämnar skolan i förtid. Åtgärder bör inriktas på att förebygga avhopp, ingripa när det finns risk för avhopp och att hjälpa dem som lämnat skolan i förtid. De måste erbjudas möjligheter att återgå till utbildningen. Ungdomar måste skaffa sig de kvalifikationer som de inte har fått för att förbättra sin anställbarhet. I augusti 2009 startade ESF-projektet Andra chansen i Uppsala. Efter mer än två års arbete kan nu slutsatser dras av utvärderingen. Den visar hur kvaliteten kan öka i gymnasieskolan, i synnerhet i introduktionsprogrammen. Utvärderingen visar också hur ungdomar i utanförskap kan återgå till skolstudier efter avhopp, öka sin anställbarhet och etablera sig på arbetsmarknaden. En majoritet av ungdomarna väljer att återgå till fortsatta studier framför att skaffa sig ett lågavlönat arbete. Valet är rationellt. Även om avhoppade ungdomar får ett arbete tjänar de mindre, har ofta låg anställningstrygghet och är oftare beroende av socialbidrag. Deras oavslutade eller låga utbildning medför kostnader för dem i form av dåliga kvalifikationer, större risk för arbetslöshet, lägre lön under hela arbetslivet, lägre pension, sämre hälsa och mindre deltagande i det livslånga lärandet. Det håller inte i en globaliserad kunskapsekonomi. En begränsad investering i ökad kvalitet är en lönsam investering för alla parter, har relativt liten ekonomisk risk och ger en betydande avkastning på investerat kapital. Följeforskningen visar att vägen till ungdomars inkludering helt enkelt är en lönsam väg för alla. För ungdomarna, för staten, för kommunerna, för näringslivet och för skattebetalarna. Ständig projektverksamhet ger dock inga hållbara lösningar för ungdomar i utanförskap. Problemet måste lösas inom ramen för det ordinarie skolsystemet. Introduktionsprogrammen är de enskilt viktigaste verktygen, tillsammans med vuxenutbildningen och folkhögskolorna, för att förebygga att ungdomar hamnar i utanförskap och att de som redan hamnat i utanförskap, återgår till studier eller får ett fotfäste på arbetsmarknaden. Det är därför min förhoppning att andra skolor och kommuner i Sverige skall inspireras och stimuleras av denna rapport, så att ungdomars andra chans prövas i den ordinarie utbildningen även på andra håll, inte bara i Uppsala kommun. Det skulle också vara en intressant möjlighet att bidra till en europeisk plattform för ungdomars andra chans. Rapporten vänder sig till dem i Sverige och inom EU som med fog oroar sig för ungdomsarbetslösheten i allmänhet, men i synnerhet för de ungdomar som befinner sig i utanförskap eller som riskerar hamna utanför samhälle och arbetsmarknad. Förhoppningen är att följeforskningen ska kunna bidra till en mer kunskapsbaserad politik och verksamhet för ungdomars inkludering.

4 I kapitel 1 presenterar jag projektet Andra chansen, som har genererat det empiriska underlaget till denna studie. Sedan redogör jag för vad som menas med följeforskning i kapitel 2. Viktiga begrepp beskrivs och definieras. Hit hör bland annat processkvalitet, resultatkvalitet, systemkvalitet och anställbarhet. I det tredje kapitlet försöker jag beskriva en kalkylmodell för uppföljning och utvärdering av resultatkvalitet. I det fjärde och det femte kapitlet redovisas de uppmätta resultaten för projektet Andra chansen när det gäller resultat- och processkvalitet. Dessutom redovisas identifierade framgångsfaktorer, måluppfyllelse och benchmarkinganalyser görs med andra projekt och verksamheter. Kapitel 6 innehåller de generella lärdomar som kan dras utifrån erfarenheter och resultat av utvärderingen. Där kommer jag också in på orsakssambanden mellan kvalitetspåverkande faktorer och utbildningens processkvalitet och hur detta hänger samman med anställbarhet, studier och arbete. I kapitel 7 tas frågan upp om hur ungdomars utanförskap kan angripas genom den integrerade arbetsmetoden för lärande. Finns det kvalitetspåverkande faktorer, metoder och lärandeprocesser som är mer framgångsrika och har större effekter än andra när det gäller att förbättra anställbarheten. I kapitel 8 ställs frågan om samverkan på sin spets. Vilka förutsättningar måste gälla för att samverkan mellan olika aktörer ska bli effektiv? I kapitel 9 argumenterar jag, med stöd i empiriska data, för att samhällsekonomiska investeringar i ungdomars utbildning är en lönsam och effektiv strategi för alla, eftersom investeringen har en tredubbelverkande effekt. För det första ökar anställbarheten, givet att utbildningen sker med de rätta kvaliteterna. För det andra är strategin kostnadseffektiv och för det tredje ger strategin ungdomar möjligheter att utveckla sina potentialer. Kapitel 10 innehåller tankar om en ny strategi för ungdomars inkludering som har identifierats genom följeforskningen och i kapitel 11 presenteras Europastrategin 2020 och de handlingsplaner Europakommissionen utarbetat för att minska ungdomars utanförskap. I kapitel 12 förs en diskussion med utgångspunkt från att Svenska ESF-rådet har upphandlat nya projekt inom området ungdomars andra chans. Om de nya projekten skulle använda sig av de 7 riktmärken som följeforskningen kommit fram till, skulle tidigare beprövade erfarenheter kunna tillvaratas. En samhällsinvestering på 400 miljoner kronor borde, vid en jämförelse med dessa riktmärken, kunna ge en förväntad samhällsekonomisk vinst på 5,6 miljarder kronor. I den avslutande epilogen spekulerar jag kring möjligheterna att upptäcka slagkraftiga sociala innovationer för ungdomars inkludering fram till 2020, där 6 sociala dimensioner smälter samman till en harmonisk helhet. Och helt oväntat dyker det gyllene snittet upp! Redan under innevarande programperiod bör vi i Sverige pröva nya innovativa idéer i experimentella försöksverksamheter genom att uppgradera framgångsrika pågående projekt med följeforskning och genom att starta följeforskningsbaserade förprojekteringsprojekt med fokus på nästa programperiod. Stockholm i April 2012 Leif Drambo, PhD Extern utvärderingsledare och följeforskare

5 Innehållsförteckning FÖRORD... 3 Innehållsförteckning Bakgrunden till Andra chansen Utvärderingsmetod... 8 Den grundläggande uppgiften för utvärderingen... 8 ESF-projektens tre kvalitetsdimensioner... 8 Begrepp och definitioner Evidensbaserad följeforskning Utvärderarens nya roll som följeforskare Modell för uppföljning och utvärdering av resultatkvalitet Utgångspunkt Uppföljningsmodell för resultatkvalitet Validering och verifiering av deltagarnas anställbarhet Utvärdering av Andra chansens resultatkvalitet Rekrytering, målgrupp och jämställdhetsintegrering Avhoppade deltagare Anställbarhet och måluppfyllelsegrad Självförsörjning och måluppfyllelsegrad Utvärdering av Andra chansens processkvalitet Modell för uppföljning och utvärdering av processkvalitet Undersökningens huvudresultat Deltagarnas självreflektioner Kvalitetsområden och framgångsfaktorer Benchmarkinganalys och måluppfyllelse Generella metoder och lärdomar för ökad kvalitet En gymnasieskola för alla en tillbakablick och en framåtblick Högre kvalitet i utbildningen Kvalitetspåverkande faktorer en analysmodell Mångprofessionell samarbetsmodell Individuell plan och lärande Dialog och egenmakt Från den onda cirkeln till den goda cirkeln Pedagogiska nätverk: lokalt, regionalt och nationellt Den integrerade arbetsmetoden för lärande Generell konceptmodell Kunskapskapital och förtroendekapital Sex grundläggande principer och tre byggstenar Frigörande pedagogik Läranderesultat, meritering och anställbarhet Följeforskning för metodutveckling Synliggörande av lärande Förutsättningar för en effektiv extern samverkan Är samarbete och samverkan samma sak? Samverkansproblemet Framgångsrik samverkan Organisering för samverkan

6 9. Samhällsekonomiska effekter Utbildningskvalitet och ekonomisk tillväxt Investeringar, intäkter och vinster i ett samhällsekonomiskt perspektiv Samhällsekonomisk avkastning på investerat kapital Den kommunalpolitiska beslutssituationen Känslighetsanalys Ungdomars inkludering: En självfinansierande verksamhet Ny strategi för inkludering Implementering, absorbering eller etablering? Integrerade välfärdskontor Den politiska problemformuleringen av ungas utanförskap Projektansatser till 2020 för ungdomars inkludering Strategi med tredubbelverkande effekter Att bygga kvalitetssystem för att säkra utbildningens kvalitet och effektivitet Alla ungdomar måste få utveckla sin potential Europa 2020-strategin Handlingsplan för ungdomar i utanförskap Youth on the Move Nationella benchmarks Ungdomars utanförskap ett omfattande samhällsproblem Samhällsekonomisk investering av ESF-rådet Mervärdet av nya ungdomsprojekt Strategisk utvärdering av nya ESF-projekt för ungdomar Osäkra effekter av ESF-projekten för ungdomar Epilog om Sociala innovationer Metoder och Lärande Samhällsorganisering Nya företag och Kostnadseffektivitet Affärsutveckling och Jobbskapande Det gyllene snittet och Alexanderhugget Programme for Social Change and Innovation (PSCI) Välfärd och entreprenörskap Utvärderings- och följeforskningsdokumentation av ESF-projekt

7 1. Bakgrunden till Andra chansen Andra chansen var, enligt projektansökan till ESF-rådet 2009, en helkommunal satsning i Uppsala med Uvengymnasiet som projektägare. Projektet skulle samarbeta med olika kommunala aktörer t.ex. Jobbcenter, Centrum för vuxnas lärande och Vägledningscenter. Enligt projektplanen/projektansökan var Andra chansens målgrupp ungdomar som befann sig helt utanför skolsystemet eller som riskerade att hoppa av gymnasieskolan. Antalet deltagare skulle kontinuerligt uppgå till 70 personer varav 40 procent skulle vara kvinnor. Projektet skulle vara en experimentverkstad för en mångprofessionell sammansättning av projektgruppen. Gruppen skullen utveckla en icketraditionell lärmiljö för deltagarna och erbjuda ett alternativ till den formella gymnasiemiljön. Syftet med projektet var enligt planen att genom en intern samverkan inom Uppsala kommun utveckla och etablera nya och innovativa samverkansmodeller och arbetssätt som möjliggjorde för målgruppen att inträda/återinträda i gymnasieskolan. Målsättningen var att deltagarna skulle öka sin anställbarhet genom större motivation för studier och arbete. Detta skulle åstadkommas genom en tydlig planering. Projektets budget uppgick till 16,1 miljoner kronor, varav Svenska ESF-rådet finansierade 6, 4 miljoner kronor (40 %). För extern utvärdering avsattes 1,5 procent av budgeten motsvarande 1,6 månaders arbete under 2 år. Den arbetsmodell som skulle tillämpas enligt planen byggde på individualisering genom att varje deltagares mål och behov kartlades, dokumenterades och beslutades tillsammans med eleven. Ett individuellt schema utformades för varje deltagare i en individuell studie- och praktikplan. Eleven kunde ha allt från 5 dagars praktik till 5 dagars studier (gymnasiestudier eller enskilda ämnen på grundskolenivå). Praktiken skulle verifieras genom att ett intyg utvecklades som byggde på erfarenheter från tidigare projekt, Jobblinjen och Access. Syftet med praktiken var att ge eleven en möjlighet att upptäcka nya förmågor hos sig själv och därigenom stärka självförtroende och motivation. I utbildningsgrupperna skalle max 10 elever ingå för att det individuella stödet skulle kunna fungera optimalt. Miljön skulle vara så lite skollik som möjligt och skapa trygghet och vi-känsla. Projektet skulle organiseras genom en styrgrupp och en projektgrupp. De professioner som skulle ingå i projektgruppen var bl.a. studie- och yrkesvägledare, arbetsmarknadscoacher, lärare, kurator, psykolog, sjuksköterska och elevstödjare. Den underliggande empirin 1 till denna studie bygger på vetenskapliga undersökningar och iakttagelser av Andra chansen, men även på en lång rad andra ESF-projekt 2 samt annan dokumentation angivna i fotnoter. 1 Empiri (faktaunderlag) innebär att slutsatser grundas på erfarenheter. Empirism är en metod där erfarenhetsmässiga fakta bestämmer utformningen av en teori inom ett vetenskapligt område. 2 Se Rapportserier i Utvärderings-och följeforskningsdokumentationen

8 2. Utvärderingsmetod Den grundläggande uppgiften för utvärderingen Det svenska strukturfondsprogrammet för regional konkurrenskraft och sysselsättning skall bidra till att uppfylla Lissabonstrategin; den europeiska Sysselsättningsstrategins övergripande mål om full sysselsättning, högre kvalitet och produktivitet i arbetet samt stärkt social och regional sammanhållning. Målet för strukturfondsprogrammet är Ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning samt ett ökat arbetskraftutbud. I programmet läggs stor vikt vid uppföljning och utvärdering av verksamheten, på såväl programnivå som projektnivå, bl.a. i syfte att bidra till lärande och god styrning under pågående projektverksamhet. Programområde 2 (PO2), inom strukturfondsprogrammet, skall i första hand fokusera på personer som står längst från arbetsmarknaden. Ett av programmets mål är att bidra till att unga kvinnors och mäns (16 till 24 år) etablering i arbetslivet samt förebygga att de hamnar i utanförskap. Andra chansen är ett projekt inom detta område. Den grundläggande uppgiften vid utvärdering av ett projekt som finansieras av den Europeiska socialfonden (ESF) är att undersöka och bedöma i vilken utsträckning projektet bidrar till strukturfondsprogrammets övergripande mål om ökat arbetskraftutbud, sysselsättning och tillväxt. Tanken med det övergripande målet är att deltagarna i ett ESF-projekt skall ges en ökad anställbarhet. Genom ett formellt och icke-formellt lärande, praktik och andra aktiviteter skall deltagaren meritera sig för en anställning genom ökade kunskaper, färdigheter och kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden. På så sätt ska arbetskraftutbudet öka, antingen direkt genom anställning eller egenföretagande eller indirekt genom formella studier för senare anställning eller egenföretagande. Frågan är vilken mätbar och därigenom verifierad nyttoeffekt ESF-projekt har för att bidra till de övergripande målsättningarna om ett ökat arbetskraftutbud och en hållbar social och ekonomisk tillväxt? Nyttan hänger direkt samman med i vilken grad de i ESF-projekten tillämpade modellerna och de konkreta arbetsmetoderna har medfört att deltagarna, oavsett målgrupp, har gett en omedelbar och mätbar positiv effekt på deltagarnas situation i socioekonomiskt hänseende. Det är de mätbara resultat som uppnås i de lokala, enskilda ESF-projekten som är av betydelse för effekterna på makronivå. ESF-projektens tre kvalitetsdimensioner Ett sätt att närma sig denna problematik på ett mätbart sätt är att betrakta projektverksamheten i tre olika dimensioner. Med projektverksamheten avses den verksamhet som organiseras och genomförs i enlighet med projektplanen (projektansökan) och som medfinansieras av ESF-rådet

9 Projektverksamheten kan sägas innehålla tre kvalitetsdimensioner: processkvalitet (PQ), resultatkvalitet (RQ) och systemkvalitet (SQ) 3. Dessa tre dimensioner representerar projektets totala kvalitet och omfattar hela verksamheten och dess olika processer och aktiviteter (figur 1). Projektverksamheten kan kvalitetssäkras genom ett kvalitetssystem som valideras genom en kvalitetsmanual/metodmanual 4. Projektets totala kvalitet definieras i enlighet med den internationella kvalitetssystemstandarden som projektprocessernas alla sammantagna egenskaper och deras förmåga att tillfredsställa deltagarens uttalade och underförstådda behov inom ramen för lagar, förordningar samt professionella normer och etiska regler. Mätningarna av nyttoeffekter bedöms i relation till projektets mätbara mål, som måste vara angivna i projektplanen. Målen kan vara såväl individuella som organisatoriska. Figur 1: ESF-projektens 3 kvalitetsdimensioner PROJEKTMÅL Processmål Anställbarhet (employability) Processmål t.ex. Hälsa Resultatmål Arbete Studier Egenföretagande Systemmål Samverkansmodell Implementeringsplan Metoddokument MÄTNING AV NYTTOEFFEKTER Processkvalitet Processkvalitet Resultatkvalitet Systemkvalitet BEDÖMNING Mycket väl godkänt Väl godkänt Godkänt Icke godkänt Mycket väl godkänt Väl godkänt Godkänt Icke godkänt Mycket väl godkänt Väl godkänt Godkänt Icke godkänt Mycket väl godkänt Väl godkänt Godkänt Icke godkänt Den processrelaterade kvaliten handlar om hur projektets lärprocesser, praktikprocesser och stödprocesser organiseras och genomförs så att alla deltagares potentiella möjligheter utvecklas och deras behov tillgodoses. Det är processkvaliten som är den enskilt viktigaste faktorn för deltagaren i ett ESF-projekt. Det är den som har 3 ISIS Kvalitetsinstitut: Uppgradering av den externa utvärderingen i socialfondsprojektet Andra chansen. Idéutkast RECOMMENDATION OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL of 18 June 2009 on the establishment of the European Quality Assurance Framework for Vocational Education and Training (2009/C 151/01) Europeiska och internationella kvalitetssystemstandarden: Quality management systems Fundamentals and vocabulary, EN ISO 9000:2005. Standarden handhas inom EU av the European Committee for Standardization (CEN). European Center for the Development of Vocational Training (2007): Fundamentals of a common quality assurance framework (CQAF) for VET in Europe

10 den största direkta effekten för att deltagare ska kunna öka sin anställbarhet och nå sina individuella mål om studier, arbete eller egenföretagande. Resultatkvaliten handlar om projektets förmåga att uppnå sina mätbara mål och om måluppfyllelsegrader. De kvantitativa huvudmålen för ett socialfondsprojekt är A) Anställbarhet (employability) och B) Självförsörjning, som i sin tur har tre delmål: 1) Anställning, 2) Studier och 3) Egenföretagande. Därutöver kan andra individuella mål tillkomma som t.ex. hälsomål. Den systemrelaterade kvaliteten handlar om hur styrgrupp och projektledning organiserar och utvecklar interna och externa samverkans- och samarbetsmodeller 5. Det är organiseringen som ger förutsättningar för att lärprocesser, praktikprocesser och stödprocesser ska resultera i högre kvalitet för deltagaren. Systemkvaliten handlar också om projektets implementeringsvärde, dokumenterade metodmanualer, beslutade externa och interna samverkansmodeller samt mångprofessionella samarbetsmetoder. Systemkvalitet utvärderas genom kvalitetsrevision 6. Begrepp och definitioner Genom att mäta processkvalitet, resultatkvalitet och systemkvalitet kan man också mäta de nyttoeffekter som ett projekt presterar. Begreppet nyttoeffekter används med samma innebörd som begreppen outcome och impact i engelskspråkig litteratur. Härmed avses en kort- eller långsiktig effekt (för den enskilde eller för en grupp) som kommit till stånd på grund av de genomförda projektprocesserna. Effekterna kan bli av olika slag, vilket innebär att de kan vara såväl positiva som negativa (i förhållande till de mål som satts upp) för den enskilde eller en grupp. Kvalitetsdimensionerna ska i första hand mätas utifrån den enskilde deltagarens perspektiv. Skälet till detta är helt enkelt att det är projektdeltagaren som är mottagaren av projektens nyttoeffekter. Det är också deltagaren som ytterst motiverar projektens existens. Inga deltagare, inga projekt Deltagaren är inte till för projekten, projektägaren eller någon myndighet. Projekten är till för deltagaren. Anställbarhet definieras i denna rapport som projektets förmåga att genom validerings-, empowerment-, lärande-, praktik- och meriteringsprocesser ge deltagaren mätbara kunskaper, färdigheter och kompetenser, enligt den europeiska referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande EQF, utöver de som deltagaren hade vid projektstart och som ger nya möjligheter" för alla att kunna öka sin självförsörjningsförmåga. Anställbarhet (employability) definieras av European Centre for the Development of Vocational Training (Cedefop) som The combination of factors which enable individuals to progress towards or get into employment and progress during their career 7. 5 ISIS Kvalitetsinstitut: Samverkans- och samarbetsmodeller för ökad kvalitet i Introduktionsprogrammen (Gy11). Utvärdering av systemkvalitet. Processtödsrapport EN-ISO (2002): Vägledning för revision av kvalitets- och/eller miljöledningssystem. 7 Cedefop (2008): Terminology of European education and training policy: a selection of 100 key terms. Luxembourg Publication Office

11 Den uppnådda resultatkvaliten för anställbarheten definieras som antalet deltagare som har ökat sin meritering i förhållande till antalet rekryterade deltagare minus antal deltagare som har hoppat av projektet innan 6 veckor. Anställbarheten uttrycks i procent. Anställbarhetens måluppfyllelsegrad (MUG) beräknas som kvoten mellan uppnådd resultatkvalitet och projektets målsättning för anställbarheten. Målöverskott uppstår om MUG minus 100 är positivt. Skillnaden anges i procentenheter. Målunderskott uppstår om MUG minus 100 är negativt. Skillnaden anges i procentenheter. Den uppnådda resultatkvaliten för självförsörjning definieras som antalet deltagare som har fått anställning, påbörjat studier eller har startat eget företag i förhållande till antalet rekryterade deltagare korrigerat för antal deltagare som har hoppat av projektet innan 6 veckor. Självförsörjningen uttrycks i procent. Måluppfyllelsegrad (MUG), målöverskott och målunderskott beräknas på samma sätt som för anställbarhet. Processkvalitet definieras som förmågan hos de tillhandahållna processerna att tillfredsställa deltagarens uttalade och underförstådda behov. Den mäts genom NKIvärden på en 4-gradig skala från 1,00 till 4,00. Kvalitetsmålet uppgår till 3,00, vilket innebär att 66 procent är nöjda eller mycket nöjda. Kontinuerliga mätningar av måluppfyllelsegrader ger projektet ett kraftfullt verktyg för att göra nödvändiga korrigeringar för att nå sina projektmål genom att förbättra projektkvalitet och effektivitet. Återkopplingar stimulerar också till reflektion och lärande under arbetets gång. Evidensbaserad följeforskning För programperioden har EU-kommissionen lagt fast ett ramverk för hur utvärderingar av ESF-projekt ska genomföras under innevarande period Ongoing Evaluation 8. Inte bara utvärderaren, utan också projektägaren och det svenska ESFrådet måste säkerställa att utvärderingskvaliteten uppfyller ramverkets riktlinjer 9. Sammanfattningsvis innebär ramverket att utvärderingen ska: oberoende och självständigt söka förbättra projektets kvalitet (process-, resultat- och systemkvalitet) och måluppfyllelsegrader; kontinuerligt under projekttiden utvärdera uppnådda resultat samt analysera och förklara orsakssambanden mellan mål, insatser och kort- och långsiktiga effekter utifrån ett kritiskt och konstruktivt perspektiv; 8 European Commission DG Regional Policy. The new programming period, : Indicative Guidelines on Evaluation Methods: - Evaluation During the Programming Period. Working Document No Monitoring and evaluation indicators. Working Document No I Sverige har ESF-rådet översatt begreppet till Lärande utvärdering och Tillväxtverket till Följeforskning. En kompromiss har gjorts i boken Lärande utvärdering genom följeforskning. Redaktion Svensson, Brulin, Jansson, Sjöberg. Studentlitteratur, Se även ESF-rådets projekthandledning för uppföljning och utvärdering

12 ge processtöd och stimulera till reflektion och lärande under arbetets gång, till gagn för utveckling av projektprocessen och styrningen av det fortsatta arbetet. Ett sätt att leva upp till ramverket är genom evidensbaserad följeforskning (Ongoing Evaluation). Därmed avses en praktik som är baserad på en sammanvägning av deltagarens erfarenheter, den professionelles expertis (beprövad erfarenhet) samt bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap och där härledda teorier är baserade på erfarenheter och bevis (empirism). I motsats till en åsiktsbaserad utvärdering bygger den evidensbaserade utvärderingen på fakta och belägg så långt det är möjligt 10. Vetande snarare än tro och fakta snarare än åsikter. Den evidensbaserade följeforskningen är tvärvetenskaplig och lärande till sin karaktär. Den har metodologiska beröringspunkter med aktionsforskning och interaktiv forskning 11. Följeforskningen ska bidra till projektens genomförande och lärande, men samtidigt bidra till den generella kunskapsutvecklingen utanför projektägarens omedelbara intresse. Det är väsentligt att följeforskningen ger ett samhälleligt mervärde, inte minst därför att projekten finansieras av skattebetalarna i Sverige och i EU. Projekt är inte bara en angelägenhet för den lokala projektägaren utan i lika hög grad för samhället utanför. Följeforskning ska sålunda generera en systematisk, generell och dokumenterad kunskap om projektets nyttoeffekter för deltagaren och för samhället i stort. Sådan vetenskapsbaserad kunskap är ett nödvändigt underlag för politisk och annan ledning på olika samhälleliga nivåer inför beslut om principer, prioriteringar, mål och eventuell implementering av den nya kunskap som kan ha genererats. Följeforskningen omfattar sex centrala områden, nämligen att (figur 2): Mäta nyttoeffekter: Processkvalitet (PQ), Resultatkvalitet (RQ), Systemkvalitet (SQ), Ledtider, Kostnadseffektivitet, Budgetbesparingar, Benchmarking. Analysera och förstå orsaker och samband mellan kostnadsbudget, organisering, mål, effekter och processer. Bedöma och värdera utvärderingsresultat samt generalisera dessa. Dokumentera, rapportera och sprida resultat för strategisk påverkan. Förbättra och utveckla projektprocesserna Ge processtöd: Samtalspart/Bollplank, Metodutveckling, Implementeringsstöd, Workshops, Seminarier, Fokusgrupper, Konferenser. 10 Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren. Betänkande av Utredningen för en kunskapsbaserad socialtjänst, SOU 2008:18, samt där angiven litteratur. 11 Aagaard Nielsen, Kurt & Svensson, Lennart, Red (2006): Action Research and Interactive Research. Beyond Practice and Theory. Maastricht, Shaker Publishing. En tidig tillämpning av aktionsforskning redovisas i Leif Drambo: Om praktisk utvärdering. Modeller, metoder, tekniker. FRI. Stockholm Se särskilt kap 12. Diagnos Analys Aktion

13 I nedanstående tabell beskrivs helt kort det närmare innehållet i de nyttoeffekter som skall mätas. Nyttoeffekter Processkvalitet Resultatkvalitet Systemkvalitet Ledtider Kostnadseffektivitet Benchmarking Deskriptorer Individuell planering, lärande, delaktighet, dialog, hjälp, stöd, nytta, trygghet, arbetsro, självförtroende, motivation, framtidstro, handlingskraft, studieintresse, arbetsmöjligheter, hälsa, jämställdhet, tillgänglighet Validering, meritering, anställbarhet, studier, arbete, egenföretagande, mål, indikatorer, måluppfyllelsegrad Metodutveckling, arbetssätt, strategisk påverkan, implementering, samverkan, organisering, lärande Budgetbesparingar i försörjningsstödsystemen (statliga och kommunala) Samhällsekonomiska vinster, socioekonomiska effekter Lärande miljöer, samverkan, samarbete, förbättring, utveckling Figur 2: Evidensbaserad följeforskning ( Utvärderingspuzzlet ) Rapportera Dokumentera Sprida Förbättra Utveckla Bedöma Värdera Analysera och förstå Orsaker och samband mellan resurser, mål, effekter och processer Ge processtöd Samtalspart/Bollplank Metodutveckling Implementeringsstöd Workshops Seminarier Fokusgrupper Konferenser Mäta nyttoeffekter Processkvalitet (PQ) Resultatkvalitet (RQ) Systemkvalitet (SQ) Ledtider Kostnadseffektivitet Budgetbesparingar Benchmarking Grundbulten i utvärderingspuzzlet är att synliggöra kvalitativa och kvantitativa nyttoeffekter genom att mäta och dokumentera dem. Om man inte mäter, vet man inte vart man är på väg och man kan heller inte förbättra och lära sig något nytt

14 En förutsättning för att kunna genomföra en deltagarorienterad och evidensbaserad utvärdering och följeforskning är att strukturfondspartnerskapen, ESF-rådet och projektägare skapar finansiella möjligheter. Utvärderingens och följeforskningens kvalitet och omfattning bestäms bl.a. av storleken på utvärderingsbudgeten och följeforskningsbudgeten. Jämfört med tidigare utvärderingsmetoder kräver den evidensbaserade följeforskningen större resurser. I sina riktlinjer vid upphandling av följeforskning i projekt angav dåvarande NU- TEK (nuvarande Tillväxtverket) att utvärderingsbudgeten skulle uppgå till ca 4 procent av projektbudgeten motsvarande % av en heltid 12. Svenska ESFrådets processtöd för strategisk påverkan och lärande (SPeL) har bedömt att ca 4 procent av den totala projektbudgeten är en skälig nivå på utvärderingsbudgeten 13. Såvitt det kan bedömas är utvärderingsbudgeten i PO2-projekt sålunda betydligt mindre än vad den borde vara. Det tycks som ESF-rådet och projektägare godtar en utvärderingsbudget som i normalfallet kanske ligger på mellan ungefär 0,5 och 1,8 procent av projektbudgeten. Det kan i praktiken innebära att den totala utvärderingsinsatsen i ett projekt uppgår till ca 2,5 månaders heltidsarbete under en 2-årsperiod, om det totala timarvodet uppgår till 600 kronor. Utvärderarens löneersättning, omräknat till månadslön före skatt, uppgår därmed genomsnittligt till storleksordningen kronor i månaden 14. Under sådana omständigheter kan man inte förvänta sig annat än Caremakvalitet, givet följeforskningens krav enligt Europakommissionens ramverk för Ongoing Evaluation. Den kritik som från tid till annan framförs på bristande kvalitet i utvärderingar måste kanske förstås mot denna bakgrund. Ett av ändamålen med följeforskningen måste rimligtvis vara att bygga generell kunskap även utanför projektens omedelbara och kortsiktiga intressen, genom att knyta an till befintlig kunskap och forskning i sakfrågan och visa hur projekten har bidragit till nya kunskaper, innovationer och lärande samt resonera kring hur dessa kan implementeras i ordinarie verksamheter 15, fördjupas genom förlängning av befintliga projekt, kunskapsöverföring till nya satsningar på EU-projekt, etablering av projekt genom t.ex. bolagisering eller tillvaratas på annat sätt. Annars blir projekt bara tillfälliga lösningar på permanenta problem, vilket inte är avsikten. 12 Tillväxtverket: Nytta med följeforskning. En vägledning för utvärdering av strukturfonderna R 2008: ESF-rådets processtöd Strategisk påverkan och lärande, SPeL: Lärandeansatsen i 38 utvärderingsrapporter inom Socialfonden, Det totala arvodet innefattar samtliga kostnader för uppdragets utförande: Lönekostnader, 60 procent, Lagstadgade arbetsgivaravgifter, 18 procent, Driftkostnader (inkl. lokaler, resor inom landet, förbrukningsmaterial, telekommunikation, datakommunikation, administration, spilltid mm), 15 procent samt Omkostnader(inkl. revision, redovisning, försäkring mm), 7 procent. Om Regeringens timkostnadsnorm (förordningen 2009:1237) tillämpades skulle månadslönen fördubblas. För 2012 är timarvodet nämligen fastställt till kronor exklusive mervärdesskatt. 15 Tillväxtverket: Little pieces of a large puzzle. Sustainable change through evaluation impact. Rapport 0122,

15 Det tycks som projektägare och ESF-rådet inte förmått se sitt bredare uppdrag när de beställer och finansierar utvärdering och följeforskning, att bidra till mervärden utanför projektets ramar. En idé som därför har framförts är att utvärderingen upphandlas på annat sätt, direkt via ESF-kontoren 16. Man vill se en lösning där slutrapporteringen ges en mer forskningsbaserad och utåtriktad roll genom att särskiljas från projektets budget. Det skulle ge ESF-rådet möjlighet att styra strukturen för dessa rapporter, menar man, så att de kan ge ett större samhälleligt värde utan att minska utvärderingens bidrag till projektens genomförande. Det är dock osäkert om en upphandling och styrning av ESF-kontoren skulle lösa problemet. En annan lösning skulle kunna vara att man i och för sig finansiellt särskiljer utvärdering och följeforskning. Utvärderingen skulle då i första hand tillgodose de lokala behoven och utgöra en enhetlig andel av projektbudgeten och upphandlas av projektägaren. Följeforskningen skulle däremot tillgodose de nationella behoven. Finansieringen av följeforskningsbudgeten skulle därför kunna ske nationellt direkt via ESF-rådet och bli ett öronmärkt komplement till utvärderingsbudgeten. Följeforskaren skulle, inom ramen för följeforskningens krav enligt Europakommissionens ramverk för Ongoing Evaluation, disponera budgeten för det avsedda ändamålet, men administreras i vanlig ordning. Utvärderings- och följeforskningsbudgeten skulle som riktmärke kunna sammanlagt uppgå till skäliga 4 procent av projektbudgeten och fördelas lika mellan de två ändamålen. För att kvalitetssäkra följeforskningen måste den lokalt anlitade utvärderaren besitta erforderliga meriterande kvalifikationer som följeforskare. Sådana kvalifikationer skulle kunna utformas nationellt. Kraven på följeforskaren måste sättas så höga att inte annan forskning devalveras vilket bl.a. innebär avslutad forskarutbildning och disputation. Man måste också beakta att priskonkurrens vid upphandling av komplexa och kvalificerade tjänster inte är särskilt lämpligt. Istället är det kvaliten som måste äga företräde. Praktiskt skulle det innebära att utvärderingsbudgeten fastställs som en andel av den totala projektbudgeten. Därefter får leverantörer konkurrera med att erbjuda högsta möjliga kvalitet, givet utvärderingsbudgeten. För närvarande är offentlig upphandling under utredning 17. Här konstateras bl.a. att det förefaller som upphandlingslagen (SFS 2007:1091) huvudsakligen är konstruerad för enkla standardprodukter och okomplicerade tjänster. Lagen är inte anpassad till komplicerade tjänsteupphandlingar, där kvalitet har en avgörande betydelse och borde vara det som konkurrensutsätts. Under alla omständigheter finns det anledning för Tillväxtverket och ESF-rådet, inför den nya programperioden , att göra en översyn för att bättre än idag säkerställa utvärderingens och följeforskningens kvalitet, oberoende, organisering och finansiering. 16 Se not På jakt efter den goda affären analys och erfarenheter av den offentliga upphandlingen. SOU 2011:73. Delbetänkande av Upphandlingsutredningen,

16 En förutsättning för evidensbaserad följeforskning är sålunda att kvalificerade, seniora och helst fristående forskningsutbildade följeforskare anlitas istället för konsulter av skiftande kvalitet. Detta ger en större garanti för utvärderingens och följeforskningens kvalitet, självständighet och objektivitet. Kvalificerade utvärderare och följeforskare kan också tillföra projekten kompletterande och professionella kunskaper, erfarenheter och perspektiv som normalt sett saknas i projekten. Dessutom måste utvärderaren komma in tidigt i projekten, helst redan under ansökningsfasen eller mobiliseringsfasen för att bl.a. ge råd och stöd till projektägaren, kvalitetssäkra projekten, säkerställa utvärderingsbarheten, utreda lämpligheten som forskningsobjekt samt förbereda implementering av system för t.ex. uppföljning av resultat- och processkvalitet. Utvärderarens nya roll som följeforskare Med det nya ramverket för utvärdering följer också en ny roll för utvärderaren. Vid traditionell utvärdering arbetar utvärderaren med distans, utan att låta sig involveras i det projekt som ska utvärderas. Resultaten redovisas i efterhand (ex post). Följeforskaren däremot ska löpande ge synpunkter och råd till den som ansvarar för genomförandet av projektet, dvs. projektledning och styrgrupp/partnerskapsgrupp. Följeforskningen har en framåtsyftande och processtödjande ansats. Följeforskning handlar om att gå in i utvecklingsprocessen, istället för att stå vid sidan om. Att vara med i skapande, innovation och utveckling är det centrala. Interaktiviteten innebär att utvärderaren är med och ställer frågor, reflekterar, analyserar och driver på i stort och smått. I dialog med projektledning prövar följeforskaren sin analytiska förmåga för att synliggöra samband och effekter i och mellan processer för att förstärka lärande och strategisk påverkan. På så sätt införs ett kritiskt perspektiv, samtidigt som följeforskningen ingår i en konstruktionsprocess tillsammans med projektledning. Därmed får utvärderingen och följeforskningen en omedelbar praktisk betydelse eftersom den sker i real tid och inte i efterhand. En uppgift för följeforskaren är att vara ett stöd för projektets genomförande och att systematiskt analysera och återkoppla förbättringsmöjligheter till ledningen. Med hjälp av kvalitetsmätningssystem, indikatoruppföljningssystem och andra utvärderingsåtgärder skall följeforskaren kontinuerligt kunna dokumentera och rapportera om projektkongruens, resultat, effektivitet och kvalitet. Viktiga uppgifter för följeforskaren är: att bidra till att projektet bättre styr mot sina mål med hög kvalitet och effektivitet, att bidra till lärande via analyser av projektets erfarenheter och resultat kopplade till projektets syften och programmets intentioner, att socialfondsprogrammets programkriterier utvecklas under hela projekttiden, med särskild tonvikt på lärande och strategisk påverkan, att förädla projektets lärprocesser så att de bidrar till ett lärande och spridning av resultat på en mer generell nivå och i ett större samhälleligt sammanhang,

17 att bidra till att projektets arbete/resultat blir långsiktigt och fortsätter efter projekttiden och integreras i organisationer även utanför den aktuella verksamheten, att förmedla bidrag till och från relevant forsknings- och utvecklingsverksamhet för att generera ny och generell kunskap, att arbeta med förtrogenhet och avstämning gentemot Lissabonstrategins mål relevanta för socialfonden, att hålla sig uppdaterad och informera sig om följeforskning i andra projekt, att självständigt återföra gjorda erfarenheter i projektet samt delta i den offentliga diskussionen, konferenser och seminarier. I tabell 1 har ett försök gjorts att närmare sammanfatta skillnaden mellan den traditionella utvärderarens roll och den nya roll som utvärderaren och följeforskaren har fått under den innevarande programperioden och som sannolikt kommer att bestå och förstärkas för den nya programperioden Tabell 1: Utvärderarens nya roll som följeforskare Kriterier Traditionell utvärdering/ forskning Följeforskning (Ongoing Evaluation) Tidshorisont I efterhand Kontinuerligt från början till slut Syfte Fastslå resultat och effekt Bättre styra mot målen med hög kvalitet och effektivitet, redovisa löpande resultat, effekter och måluppfyllelse Förhållningssätt Oberoende och utanför Är en del av utvecklingsprocessen på ett kritiskt och konstruktivt sätt med bibehållet oberoende Nytta När man har att välja mellan olika insatser När man bestämt vilken insats man ska göra men ständigt vill utveckla och förbättra denna Uppgift Återkoppla resultat i efterhand Vara stöd och bollplank, systematiskt analysera och återkoppla förbättringsmöjligheter kontinuerligt Interaktivitet Lämnar slutsatser och förslag Är med och ställer frågor, reflekterar, ger idéer, analyserar, driver på i stort och smått, lämnar slutsatser och förslag grundat på fakta och ett utifrånperspektiv Rapportering Slutrapport Rapporterar muntligt och dokumenterar skriftligt i resultatrapporter, metodrapporter, uppföljningsrapporter, processtödsrapporter, slutrapporter Processtöd Inget Deltar vid viktiga projektaktiviteter och möten, föreläser, genomför arbetssemi

18 narier, deltagarobservationer mm Uppförandekod vara självständig vara opartisk vara saklig vara rättvis, saklig, seriös, ärlig och diskret villig att beakta alternativa idéer och synpunkter taktfull i umgänget med människor medvetet lägga märke till vad som händer vara instinktivt medveten om och ha förmåga att förstå situationer kunna snabbt anpassa sig till olika situationer vara ihärdig och fokuserad mot att nå mål nå slutsatser i rimlig tid grundade på logisk argumentering, analys och vetande agera och fungera självständigt, oberoende, och opartiskt och på samma gång kunna samverka och samarbeta effektivt med andra

19 3. Modell för uppföljning och utvärdering av resultatkvalitet Utgångspunkt I denna rapport redovisas inledningsvis en sammanfattning av en modell för uppföljning och utvärdering av resultatkvalitet. Modellen har skräddarsytts och tillämpats för Andra chansen som metod för utvärdering av projektets resultatkvalitet. En motsvarande modell för uppföljning och utvärdering av processkvalitet har också skräddarsytts och tillämpats i Andra chansen 18. Modellerna har sin utgångspunkt i institutets generella konceptmodell för den integrerade arbetsmetoden (se kap. 7). Modellerna kan användas i alla typer av ESF-projekt inom programområde 2 och möjliggör därigenom jämförelser mellan ESF-projekt oavsett inriktning och målgrupp. På så sätt får man en systematisk, strukturerad och mätbar kunskap om projektens nytta för deltagaren de som ytterst motiverar projektens existens och nyttan för skattebetalarna de som ytterst finansierar projekten. Genom benchmarkinganalyser mellan socialfondsprojekt i Sverige och andra medlemsstater blir det enklare att få en jämförbar bild av läget och stödja transnationellt utbyte av god praxis och erfarenheter mellan ESF-projekt i medlemsstaterna. Därigenom blir det också möjligt att identifiera framgångsrika projekt och deras framgångsfaktorer och mervärden och att lära av varandras erfarenheter på ett systematiskt och strukturerat sätt. Benchmarkinganalyser ger en möjlighet att utvärdera vad som är best praxis och därmed bli ett beslutsunderlag för implementering i ordinarie verksamheter. Uppföljningsmodell för resultatkvalitet Med uppföljning menas en systematisk insamling och dokumentation av indikatorer, resultat och andra mätdata av villkoren för de personer som deltar i ett ESFprojekt. I uppföljningen görs dock inga försök att klarlägga orsakerna till de resultat som identifieras, vilket innebär att den inte heller gör det möjligt att uttala sig om projektets eventuella nyttoeffekter. Uppföljning är en förutsättning för att kunna utvärdera resultatkvalitet och processkvalitet. Modellen är en s.k. input-output modell (figur 3). Input är de resurser som satsas i projektet i form kostnadsbudget, organisering samt rekrytering av personal och deltagare. Output är de nyttoeffekter som genereras i projektet för deltagaren. Input transformeras till output genom projektprocesserna. I modellen anges antalet deltagare som rekryteras och varifrån deltagarna kommer (rekryteringskällor). För varje deltagare anges ett valfritt antal indikatorer som till exempel kön, ålder, funktionsnedsättning, utlandsfödda, arbetslöshet et cetera Se vidare ISIS kvalitetsinstitut: Utvärdering av Andra chansens processkvalitet. Utvärderingsrapport EU-kommissionens riktlinjer för Ongoing Evaluation, Programperioden : European Commission DG Regional Policy. The new programming period, : Monitoring and evaluation indicators. Working Document No

20 Indikatorernas omfattning kan vara beroende av vilken målgrupp projektet vänder sig. En annan inputfaktor kan vara deltagarens närvaro i projektprocessen. Denna står i direkt relation till medfinansieringsgraden (MFG). Figur 3: Generell modell för uppföljning och utvärdering av resultatkvalitet (RQ) Kurs/Aktivitet Kurs/Aktivitet Kurs/Aktivitet Ämne Ämne Ämne Validering tidigare lärande Individuell plan Icke-formellt lärande Praktik Affärsplan Formellt lärande Intyg/Bevis Antal Meritportfölj Antal Betyg Antal Rekryteringskälla Antal Rekryteringskälla Antal Rekryteringskälla Antal MÅL MUG MÅL Anställbarhet Antal PROJEKT PROCESS Kvalitets säkrings system MUG Självförsörjning Antal Kvar i projektet Antal MUG MÅL - Ålder - Funktionsnedsättning - Utlandsfödd - Arbetslöshet Kvinnor Antal Rekrytering Antal Män Antal Studier Antal Arbete Antal Egenföretagande Antal - Ålder - Funktionsnedsättning - Utlandsfödd - Arbetslöshet Närvaro Timmar Medfinansiering Kronor Avhopp Antal Orsak Antal MFG Orsak Antal Output är de deltagare som har ökat sin anställbarhet, fått arbete, påbörjat studier eller egenföretagare. För varje outputindikator anges målsättningen för indikatorn ifråga och måluppfyllelsegrader beräknas. Uppnådda resultat för anställbarhet ska vara verifierade genom intyg, betyg eller andra bevis av behörig person. De samlas i deltagarens meritportfölj. Meriterna kan förvärvas genom formellt och icke-formellt lärande, individuella planer, affärsplaner och praktik. Därutöver registreras avhopp och dessas orsaker samt antalet deltagare som är kvar i projektet vid varje given tidpunkt. Validering och verifiering av deltagarnas anställbarhet Den mest problematiska indikatorn är anställbarhet. Hur valideras och verifieras att en deltagare ökat sin anställbarhet? Svaret har delvis redan angetts i definitionen av anställbarhet. För att öka sin anställbarhet ska deltagaren, genom projektets formella och icke-formella lärprocesser och praktikprocesser, ha förvärvat mätbara kun

21 skaper, färdigheter och kompetenser som deltagaren inte hade vid projektstart och som bidrar till att förstärka deltagarens självförsörjningsförmåga. Utgångspunkten för ett mer kvalificerat svar är att en deltagare kan tillbringa mer eller mindre lång tid i ett ESF-projekt. Under denna tid har deltagaren en förväntan och en rättighet att förvärva nya kunskaper, färdigheter eller kompetenser som hjälper henne eller honom att komma närmare sitt självförsörjningsmål. Deltagaren gör ju en investering i projektet i form av sin egen tid och vill ha en avkastning på sin tidsinvestering. Den största avkastning en deltagare kan få för sitt deltagande i ett ESF-projekt är givetvis självförsörjning, det vill säga anställning, studier eller egenföretagande. Men även för den som inte når sitt självförsörjningsmål har deltagandet medfört en ökad anställbarhet i form av mätbara kunskaper, färdigheter och kompetenser. Utmaningen är att den ökade anställbarheten måste synliggöras, valideras och kommuniceras, inte minst till deltagaren själv. Syftet är att erkänna varje individs lärande och de läranderesultat (learning outcomes) som deltagaren uppnått genom sitt deltagande i projektet. Förutsättningen för att kunna erkänna det icke-formella lärandet är att synliggöra läranderesultaten, validera deras tillförlitlighet och trovärdighet samt att kommunicera dessa till deltagaren och det omgivande samhället 20 (se vidare kap. 7). Med lika viktigt är det att synliggöra deltagarens kunskaper, färdigheter och kompetenser innan projektstart genom en inledande valideringsprocess 21. Det humankapital deltagaren bär med sig till projektet är den enskilt viktigaste resurs projektet har att utgå från, tillvarata och vidareförädla. Eftersom ökad anställbarhet är av så central betydelse för ungdomars möjligheter att etablera sig i arbetslivet, för rörligheten inom EU och för den sociala sammanhållningen behövs en fördjupad följeforskning för att bl.a. utforma valideringssystem och ett operationellt mätsystem för anställbarhet inom ramen för den europeiska referensramen för kvalitetssäkring CQAF och referensramen för kvalifikationer - EQF (se vidare kap. 7). 20 European Centre for the Development of Vocational Training (2009): European Guidelines for validating non-formal and informal learning. 21 I Sverige är det Myndigheten för yrkeshögskolan som ansvarar för validering av formellt lärande. Se även Sveriges ramverk för kvalifikationer (seqf.se) och rapporten Slutrapport Validering av nyanländas yrkeskompetens (VINN-projektet), Yrkeshögskolan Exempel på metodik för icke-formellt lärande är OCN Open Collage Network (se vidare ocn.se) och för informellt lärande är ELD Experience, Learning, Description (se vidare eldkompetens.se)

22 4. Utvärdering av Andra chansens resultatkvalitet Uppföljningsmodellen för utvärdering av resultatkvalitet har anpassats till de förutsättningar som gäller för Andra chansen. I figur 4 framgår hur anpassningen har gjorts. Modellen visar hur deltagarna i Andra chansen har rört sig genom projektet fram till den 1 augusti Figur 4: Uppföljningsmodell för utvärdering av Andra chansens resultatkvalitet Tabell 4 Svenska 22 Engelska 27 Matematik 20 Religion 3 Etik 2 Övrigt 4 Uven 13 Kurs INTRO 47 Praktik 27 Betyg 78 Övriga åtgärder 3 Boland 18 Gymnasium övriga 22 Gymnasium andra 3 Kvinnor 89 Anställningsbarhet 155 Tabell 1 Arbete 21 Gy högskola 16 Gy yrke 23 CVL 54 Rekryterade 178 AC Studier 61 Gy IM 1 Socialtjänsten 6 Gymnasiesärskola 1 Eget initiativ 12 Vuxenutbildning 13 Män 89 Flyttning, Okänt 19 Barnledighet 2 Avhopp 27 Kvar 69 CVL 0 BUP 0 Vuxenutbildning 18 Övriga studier 3 Tabell 5 Uven PP 30 Socialtjänsten 0 Jobbcenter 2 Grundskola 0 Övriga 6 Arbetsförmed. 4 Tabell 3 Annan 0 Tabell

23 Rekrytering, målgrupp och jämställdhetsintegrering Andra chansen har i projektplanen dimensionerats för att kontinuerligt kunna rekrytera 70 deltagare. De ska vara fördelade med 60 procent män och 40 procent kvinnor i åldern 16 till 20 år. Som framgår av diagram 1 hade totalt 178 deltagare rekryterats vid mättillfället. Av dessa var det lika många kvinnor som män. Kvar i projektet var 69 deltagare. I mätningen den 1 januari 2011 uppgick rekryteringen till 149. Rekryteringstillväxten blev därmed 20 procent under I projektets riskanalys befarades att rekryteringen skulle kunna misslyckas med hänsyn till målgruppens erfarenheter, där många hade dåliga erfarenheter från skolan och därför inte sökt sig till gymnasieskolan eller avbrutit sina studier för gott. Denna risk infann sig inte, snarare tvärtom. Det har funnits ett tryck på att ta emot fler deltagare än projektet hade dimensionerats för. Antalet deltagare under hela projekttiden har därför kunna ligga runt 70 deltagare. Diagram 1: Rekrytering per (antal) Rekryterade Kvar i projektet Kvinna Man Könsfördelningen var något sned i förhållande till målsättningen. 50 procent var kvinnor och 50 procent var män. Utfallet kan ändå anses ligga inom tillåten felmarginal för det mätbara jämställdhetsmålet. I förhållande till det uppmätta utfallet den 1 augusti 2010 hade avvikelsen ökat till den 1 januari 2011 för att under 2011 tillta ytterligare, men nu endast marginellt. I förhållande till det förväntade resultat för män, 60 procent, ligger utfallet 10 procentenheter under. Det verkliga utfallet visar att de rekryterade deltagarna är jämnt könsfördelade. Med om andelen unga män skulle vara fler än andelen unga kvinnor i totalpopulationen är rekryteringen en relativ nackdel för de unga männen. Om man utgår från att det förväntade resultat bygger på ett kvalificerat antagande, nämligen att männen faktiskt är fler än kvinnorna, är utfallet en brist i jämställdhetsintegreringen. Varför har inte, relativt sätt, unga män attraherats av Andra chansen i lika hög grad som unga kvinnor? Har unga män av någon anledning svårare än unga kvinnor att söka sig till den hjälp som har erbjudit genom Andra chansen? Har unga kvinnor favoriserats i rekryteringsprocessen på bekostnad av de unga männen?

24 Diagram 2: Jämställdhetsmål och utfall (procent) Kvinna Man 0 Mål Utfall Utfall Utfall Till Andra chansen har deltagare rekryterats från minst 11 rekryteringskällor. En majoritet av ungdomarna var 18 år eller mer (ca 75 procent). Den dominerande rekryteringskällan var gymnasieskolor. Nära hälften av de rekryterade deltagarna (49 procent) kom från någon gymnasieskola (se diagram 3). Det innebär att nära hälften av deltagarna tillhör den grupp unga som inte kan eller inte vill fullfölja sina gymnasiestudier på de nationella programmen och som därmed riskerar att hamna i utanförskap. Den näst största rekryteringskällan var Centrum för vuxnas lärande (CVL), som har ansvaret för det kommunala uppföljningsansvaret. Därifrån hade 30 procent av deltagarna rekryterats. Denna grupp tillhör de unga som redan befinner utanför skolsystemet ( drop-outs ) och arbetsmarknaden. För CVL har Andra chansen inneburit ytterligare en möjlighet att lotsa ungdomar under 20 år till en lämplig åtgärd vid sidan om andra åtgärder (praktik, arbete, gymnasieskolan, Komvux, folkhögskola, arbetsförmedlingen, socialtjänsten, speciellt riktade insatser). 8 av 10 deltagare hade sålunda rekryterats från gymnasieskolor eller det kommunala uppföljningsansvaret. En avsikt med projektet var att fånga upp ungdomar som riskerar att hoppa av gymnasieskolan eller helt befinner sig utanför skolsystemet. Med hänsyn till utfallet kan man säga att projektet lyckats väl med detta syfte när det gäller rekryteringen. Dessutom tycks det som om Andra chansen har blivit en samlingsplats och ett forum för andra ungdomar som befunnit sig utspridda i det sociala trygghetsnätet (socialtjänsten, jobbcenter, vuxenutbildningen etc.). Denna grupp uppgår till ungefär 10 procent. Slutligen är det hela 12 procent av de rekryterade deltagarna som hade anslutit till Andra chansen på eget initiativ. Det skulle kunna tolkas så att deltagare har fungerat som ambassadörer i sina kamratkretsar och på så sätt värvat nya deltagare. Det kan givetvis också finnas andra förklaringar

25 Diagram 3: Rekryteringskällor Antal Procent CVL Uven PP Gymnasium övriga Boland Uven Eget initiativ Vuxenutbildning Socialtjänst Övriga Gymnasium andra Gymnasiesärskola Avhoppade deltagare Som framgår av diagram 4 var det 27 deltagare som hoppade av projektet. Det motsvarar 15 procent av det totala antalet rekryterade deltagare. Diagram 4: Avhopp/överförd och orsak Antal Procent Avhopp, totaltflyttning/okänt Barnledighet AF Jobbcenter I diagram 4 har de avhoppade fördelats på orsaker till sina avhopp. Den helt dominerade orsaken var flyttning/okänt, som svarar för 70 procent av avhoppen. För flertalet av dessa var orsaken okänt. Det innebär att var tionde deltagare, av o- känd anledning, hoppade av. Två av kvinnorna hade blivit mammor under perioden, vilket motsvarar 2,3 procent av de totalt rekryterade kvinnorna. För ungefär 20 procent av avhoppen kan man säga att de var positiva i den meningen att de kan tänkas vara uttryck för att deltagaren ville komma närmare arbetsmarknaden jämfört med projektet (arbetsförmedlingen och jobbcenter)

26 I projektplanen pekades på att det fanns en risk för avhopp. Detta skulle mötas genom förhoppningen att projektets aktiviteter skulle vara så väl utformade att de skulle kännas meningsfulla, givande och utvecklande för deltagaren. Däremot angavs inte något mätbart mål för andelen avhoppade. Det är därmed svårt för utvärderingen att ta ställning till om det är acceptabelt att var tionde hoppar av projektet. I det sammanhanget skulle kanske projektet kunna lära sig något nytt, om varför det finns avhopp även i denna alternativa lärmiljö. Andra chansen borde kanske därför försöka följa upp avhopparna och undersöka närmare vari orsaken okänt egentligen består av. En sådan lärdom skulle kunna bidra till en ökad kunskap om de faktorer som ligger bakom avhopp på ett mer generellt plan. Mycket talar för att det har sina orsaker i deltagarens hela livssituation. Det är angeläget att denna grupp ungdomar inte glöms bort, om man ska ha en gymnasieskola för alla och därmed en nollvision om utanförskap för unga. Anställbarhet och måluppfyllelsegrad Ett huvudsyfte med Andra chansen är att öka deltagarens anställbarhet. Målet är att 85 procent av deltagarna (exklusive avhoppade deltagare) ska öka sin anställbarhet. De viktigaste verktygen för att öka anställbarheten är formellt lärande, icke-formellt lärande och praktik. Det formella lärande har fokuserats på att deltagaren ska förvärva godkända kunskaper i olika gymnasieämnen. De nya kunskaperna har verifierats genom formella betyg, kontrollerade mot de nationella proven. Det formella lärandet definieras av antalet deltagare med minst ett godkänt betyg i formella skolämnen. Av diagram 5 framgår att totalt 78 deltagare hade klarat minst ett godkänt betyg, huvudsakligen i svenska, engelska och matematik. 22 betyg var Mycket väl godkänd och Väl godkänd. Det innebar att 27 procent, mer än vart fjärde betyg, av totala antalet godkända betyg, hade hamnat i den övre delen av betygsskalan. Resultaten visar att ungdomar som riskerar att hamna i utanförskap eller redan har hamnat i utanförskap har en inneboende förmåga och kapacitet att klara gymnasiestudier mycket bra. Detta förutsätter dock att eleverna får en andra chans under de rätta kvaliteterna. Det är önskvärt och det borde också vara möjligt att även inom det ordinarie skolsystemet erbjuda en andra chans under de rätta kvaliteterna

27 Diagram 5: Antal deltagare med minst ett godkänt betyg Betyg, totalt Svenska Engelska Matematik Religion Etik Övrigt Det icke-formella lärandet omfattade kursen INTRO. Den representerar en kunskap, färdighet och kompetens som deltagaren inte hade vid projektstart. Sammantaget hade 47 deltagare deltagit i kursen (diagram 6). Som validering av det ickeformella lärande har i denna rapport accepterats att deltagaren har synliggjort sitt lärande genom en individuell plan. Planen antas vara mer omfattande än en traditionell studieplan, som varje gymnasieelev ska ha enligt gymnasieförordningen. Kursen INTRO bedöms motsvara nivå 1, möjligen nivå 2, i den europeiska referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande - EQF 22 (se tabell 2). Kärnan i EQF är en beskrivning av olika nivåer för inlärarens kunskaper, färdigheter och kompetenser. Nivåerna visar på djupet av de läranderesultat som uppnåtts. Referensramen innebär att fokus läggs på learning outcomes istället för på learning inputs, som till exempel inlärarens närvaro och utbildningens längd. EQF kan tillämpas på såväl formellt lärande från grundskola till högskola som icke-formellt lärande som till exempel kurser och praktik. Referensramen innehåller 8 nivåer, där nivå 8 är den mest kvalificerade nivån. Referensramen håller på att överföras till en för Sverige nationell referensram (NQF). I länder som Storbritannien, Frankrike och Belgien finns NQF redan på plats. Innehållet i kursen INTRO bedöms motsvara nyckelkompetensområdet Learning to learn i den europeiska unionens rekommendation om nyckelkompetenser för livslångt lärande en europeisk referensram RECOMMENDATION OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL of 23 April 2008 on the establishment of the European Qualifications Framework for lifelong learning (2008/C 111/01) 23 RECOMMENDATION OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL of 18 December 2006 on key competences for lifelong learning (2006/962/EC)

28 Syftet med referensramen är att kartlägga och fastställa de nyckelkompetenser som är nödvändiga för personlig utveckling, aktivt medborgarkunskap, social sammanhållning och anställbarhet i ett kunskapsbaserat samhälle. Den syftar också till att stödja medlemsstaterna i arbetet med att se till att ungdomar efter grundutbildningen har utvecklat nyckelkompetenser till en nivå som rustar dem för vuxenlivet och som utgör en grund för vidareutbildning och anställbarhet för arbetslivet. Referensramen pekar ut 8 olika nyckelkompetenser för livslångt lärande: Kommunikation på modersmålet Kommunikation på främmande språk Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens Digital kompetens Lära att lära Social och medborgerlig kompetens Initiativförmåga och företagaranda Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer I referensramen anges även deskriptorer som beskriver de resultat av lärande (learning outcomes) som en deltagare kan uppnå genom en kurs eller praktik som deltagaren genomgår i t.ex. ett ESF-projekt. EQF innehåller åtta kvalifikationsnivåer, där den åttonde nivån är det mest kvalificerande. Det är dessa nivåer som ska kopplas till det nationella kvalifikationssystemet. I tabellen nedan återges nivåerna 1 till 5 för kunskaper, färdigheter respektive kompetens

29 Tabell 2: Deskriptorer för kvalifikationsnivåerna 1-5 i EQF Nivå Kunskaper Färdigheter Kompetens D e f i n i t i o n Vad en inlärare vet, förstår och kan göra när en lärandeprocess är avslutad. Resultat av lärande utgörs av fakta, principer, teorier och praxis som är kopplade till arbete eller studier. Förmågan att tillämpa kunskaper och beprövad erfarenhet för att utföra uppgifter och lösa problem. Resultat av lärande utgörs av kognitiva färdigheter som användning av logiskt, intuitivt och kreativt tänkande eller praktiska färdigheter som manuell skicklighet och användning av metoder, material, verktyg och redskap. Visad förmåga att använda kunskaper och färdigheter samt personliga, sociala och metodologiska färdigheter i arbete eller studier samt i yrkesrelaterad och personlig utveckling. Kompetens kan uttryckas i ansvar och självständighet. 1 Grundläggande allmänna kunskaper Grundläggande färdigheter för att utföra enkla uppgifter Arbete eller studier under direkt övervakning i ett strukturerat sammanhang 2 Grundläggande faktabaserade kunskaper inom ett arbets- eller studieområde Grundläggande kognitiva och praktiska färdigheter som behövs för att använda relevant information till utförande av uppgifter och lösning av rutinmässiga problem med hjälp av enkla regler och verktyg Arbete eller studier under övervakning, med viss självständighet 3 Kunskaper vad gäller fakta, principer, processer och allmänna begrepp inom ett arbets- eller studieområde En rad kognitiva och praktiska färdigheter som behövs för att utföra uppgifter och lösa problem genom att välja ut och tillämpa grundläggande metoder, verktyg, material och information Ta ansvaret för fullgörandet av arbetseller studie uppgifter. Anpassa det egna beteendet till omständigheterna vid problemlösning. 4 Faktabaserade och teoretiska kunskaper i breda sammanhang inom ett arbets- eller studieområde En rad kognitiva och praktiska färdigheter som behövs för lösningar på specifika problem inom ett arbets- eller studieområde Utöva egenledning inom riktlinjerna för arbets- eller studie sammanhang som vanligtvis är förutsägbara men kan ändras. Övervaka andras rutinarbete, med visst ansvar för bedömning och förbättring av arbets- eller studieverksamhet. 5 Övergripande, specialiserade, faktabaserade och teoretiska kunskaper inom ett arbets- eller studieområde samt medvetenhet om denna kunskaps gränser En övergripande skala kognitiva och praktiska färdigheter för att utarbeta kreativa lösningar på abstrakta problem. Utöva ledning och övervakning av arbets- eller studieverksamhet där det finns oförutsägbara förändringar. Se över och utveckla egna och andras prestationer

30 Tabellen kan med fördel användas av projekt när de vill beskriva vilka nivåer de anser olika kurser/aktiviteter motsvarar och utgöra grunden för validering. Utöver de 47 deltagare som hade deltagit i kursen INTRO hade 27 deltagare deltagit i praktik, 1 till 3 månader. 3 deltagare hade deltagit i mer än 3 månader Praktiken verifierades genom ett intyg som synliggör det lärande som skett på praktikplatsen. Sammanlagt har 155 deltagare, motsvarande 87 procent av deltagarna (inklusive avhoppare), ökat sin anställbarhet. Om man exkluderar avhopparna blir andelen som ökat sin anställbarhet 103 procent. Detta sammanhänger med att deltagare kan ha meriterat sig på flera sätt, t.ex. genom att dels deltagit i kursen INTRO för att därefter gå ut i praktik eller klarat ett betyg. Däremot har betyg och praktik separerats så att den som har både betyg och praktik enbart ingår i statistiken en gång. Fördelningen på meritering framgår av diagram 6. Graden av anställbarhet har inte mätts. Det betyder att en deltagare som enbart gått kursen INTRO får samma vikt som en deltagare som till exempel har gått kursen INTRO, skaffat sig 3 godkända betyg och som har varit på praktik i minst en månad. Diagram 6: Resultat anställbarhet och meriter , antal Anställbarhet Kurs INTRO Praktik Betyg Övrigt 3 Andelen deltagare (exkl. avhopp) som varit på praktik är förhållandevis lågt, endast 18 procent. Detta får nog anses anmärkningsvärt med tanke på att projektet ska främja innovativ verksamhet enligt projektplanen. Där uppges nämligen att innovationen ska bestå i att bland annat att utveckla en studieform med praktik som inte finns idag. Resultatet skulle dock kunna tolkas på ett annat sätt. Det skulle kunna vara ett uttryck för att deltagarna prioriterat betyg framför en praktikplats. Andelen deltagare som ökat sin anställbarhet genom minst ett godkänt betyg uppgår till hela 52 procent

31 I diagram 7 har anställbarhetens måluppfyllelsegrad (MUG) beräknats för Andra chansen. MUG definieras ju som projektets förmåga att uppnå projektets uppsatta mål för anställbarhet, exklusive avhopp. Målet var 85 procent. Den 1 januari 2011 uppgick MUG till 71 procent (Resultat/Mål * 100). Det gav ett målunderskott på 29 procentenheter. Diagram 7: Måluppfyllelsegrad (MUG), Anställbarhet procent Resultat Mål MUG Målunderskott/överskott -29 Åtta månader senare uppgick MUG till 121 procent och målunderskottet på 29 procentenheter hade förbytts till ett målöverskott på 21 procentenheter. Även om man inkluderar antalet avhopp i beräkningen blir det ett målöverskott med 2 procentenheter. Den gängse föreställningen tycks vara att de ungdomar, som det här gäller, har dåligt självförtroende och låg tilltro till den egna förmågan, är skoltrötta och lider av social och psykisk ohälsa, har koncentrationssvårigheter, inlärningssvårigheter och skolfobier. Därför misslyckas de i skolsystemet och riskerar att hamna i bidragsberoende och utanförskap. Vägen ut ur denna problematik anses många gånger vara praktik. Med utvärderingens empiriska underlag som grund måste relevansen i denna föreställning ifrågasättas av åtminstone två skäl. För det första gäller det själva problemformeringen. Är det verkligen så att det är fråga om ett individuellt problem hos inläraren eller är detta bara ett symtom på ett mer grundläggande problem? Kan det inte vara så att det grundläggande problemet ligger hos utläraren som inte kan, vill eller förmår skapa de rätta kvaliteterna när det gäller organisering, ledning, lärmiljöer, pedagogiska metoder, arbetssätt, individuellt stöd osv.? Om det skulle vara så, är det skolsystemets kvaliteter som i flertalet fall skapar skoltröttheten hos inläraren, som därmed riskerar att hamna i utanförskap. Det skulle innebär att problemägaren i själva verket är skolan, kommunen och staten, dvs. samhället och inte den enskilde ungdomen

32 För det andra visar det empiriska underlaget att ungdomar i första hand väljer fortsatta studier framför praktik. Det förefaller som ungdomars prioritering grundar sig på en insikt om att oavslutade grundskole- eller gymnasiestudier inte ger en hållbar ekonomisk och social utveckling. De förstår att en avslutad gymnasieskola är själva nyckeln till en etablering i arbetslivet och i samhället. De förstår också att om man hoppar av, men ändå får ett arbete, kommer det leda till att man tjänar mindre, får låg anställningstrygghet och oftare blir beroende av socialbidrag. Den oavslutade eller låga utbildningsnivån kan skapa ett växande handikapp för dem. Kostnaderna för ungdomarna kommer i form av dåliga kvalifikationer, större risk för arbetslöshet, lägre lön under hela arbetslivet, större risk för ohälsa, lättare att hamna i skuldfällor, lägre pension, mindre deltagande i ett livslångt lärande och risken att hamna i kriminalitet. I den mån praktik skulle få sådana konsekvenser blir den kontraproduktiv. Om däremot fortsatta studier, som leder till avslutad gymnasieskola, kombineras med en lärande praktik på ett strukturerat och systematiskt sätt, kan det få positiva effekter på ungdomarnas reella anställbarhet. Andra chansen har tagit i litet steg i denna riktning, men det stora arbetet återstår att göra. Självförsörjning och måluppfyllelsegrad Med utvärderingsrapporten Målanalys av Andra Chansen som underlag beslutade styrgruppen för Andra chansen att självförsörjningsmålet skulle sättas till 70 procent. Innebörden var att 70 procent av de rekryterade deltagarna, korrigerat för de deltagare som hoppade av, vid projektslut skulle ha en anställning, fortsätta studera i det formella utbildningssystemet eller startat ett egenföretagande. Utfallet den 1 januari 2011var att 39 deltagare hade påbörjat/återgått till studier. Det var nära fyra gånger fler än som fått en anställning. Av de som hade påbörjat/- återgått till studier hade 41 procent gått till yrkesförberedande gymnasiestudier (diagram 8A). 20 procent hade gått till högskoleförberedande studier och 26 procent hade gått till vuxenutbildningen. Diagram 8A: Studier och typ, Antal Procent Studier, totalt Gy, högskola Gy, yrke Gy, intro Vuxenutb Övriga

33 7 månader senare hade antalet deltagare som fortsatt studera ökat med 56 procent till 61 personer (diagram 8B). Vid den första mätningen var det dubbelt så många deltagare som valt att gå till yrkesförberedande studier som de som valt högskoleförberedande studier. Gapet uppgick till 21 procentenheter. Åtta månader senare hade detta gap minskat till 4 procentenheter, men fortfarande med en liten övervikt för yrkesförberedande studier. Samtidigt hade andelen som valt vuxenutbildning ökat med 4 procentenheter. Diagram 8B: Studier och typ, Antal Procent Studier, totalt 16 Gy, högskola Gy, yrke Gy, intro Vuxenutb Övriga Av diagram 9A framgår att det är 50 deltagare som hade nått självförsörjningsmålet vid den första mätningen ( ). Det innebär att 39 procent av de rekryterade deltagarna, korrigerat för avhopp, hade fått en anställning eller påbörjat studier. Av dessa var det 78 procent som gick till studier och 22 procent som gick till arbete. Diagram 9A: Resultat självförsörjning, , antal Självförsörj Arbete Studier Kvar i Rekryterade Avhopp projektet

34 Det uppnådda resultatet för självförsörjning innebar att måluppfyllelsegraden (MUG) den 1 januari 2011 uppgick till 55 procent (diagram 10A). Målunderskottet blev därmed 45 procentenheter. Diagram 10A: Måluppfyllelsegrad (MUG), Självförsörjning, , procent Resultat Mål MUG Målunderskott Resultatet låg i linje med vad som kunde förväntas. Vid mättillfället hade projektet pågått halva projekttiden och målet skall vara uppnått vid projektslut. Dessutom rekryterades under hösten 2010 ett betydande antal nya deltagare. Dessa hade inte i någon större grad hunnit bidra till resultatet vid mättillfället. 7 månader senare, vid nästa mättillfälle ( ), hade situationen förändrats markant. Diagram 9B: Resultat självförsörjning, , antal Självförsörj Arbete Studier Kvar i Rekryterade Avhopp projektet Som framgår av diagram 9B hade antalet självförsörjande deltagare ökat från 50 till 82 personer. Det innebär ett resultat på 54 procent. Ökningen uppgick till 64 procent på 7 månader. Om man räknar bort en månad under sommaren, då någon egentlig aktivitet inte ägde rum, innebär resultat en genomsnittlig tillväxttakt på

35 ungefär 10 procent i månaden. Räknat i antal deltagare betyder det att varje månad blev 5 deltagare självförsörjande. Fördelningen mellan arbete och studier motsvarar ganska väl vad man kunde ha förväntat sig utifrån den tidigare diskussionen. 74 procent hade gått till studier och 26 procent hade gått till arbete. Resultaten understryker återigen vad som redan sagts. En klar och entydig majoritet av ungdomarna vill satsa på att fullfölja sin gymnasieutbildning eller annan utbildning i det formella utbildningssystemet, framför att välja arbete. Detta under den förutsättningen att ungdomarna får verka under de rätta kvaliteterna. För de som hävdar motsatsen, att ungdomar i utanförskap är mer benägna till arbete än till teoretiska studier, bör dra viktiga lärdomar av dessa fakta. Det gäller nya ESF-projekt för ungdomar i utanförskap, men det gäller också de formella aktörerna som kommuner, arbetsförmedling, arbetsmarknadsdepartement och arbetsmarknadspolitiken i stort. Det behövs dock ytterligare följeforskning för att slutligt fastslå sambanden. Det uppnådda resultatet för självförsörjning innebar att måluppfyllelsegraden (MUG) den 1 augusti 2011 uppgick till 77 procent (diagram 10B). Målunderskottet blev därmed 23 procentenheter. Det innebär att målunderskottet, under de senaste 7 månaderna, hade minskat med 22 procentenheter. Detta motsvarar en förbättring med 49 procent under perioden. Diagram 10B: Måluppfyllelsegrad (MUG), Självförsörjning, procent Resultat Mål MUG Målunderskott Man kan naturligtvis fråga sig om det uppnådda resultat är bra eller dåligt. Mer än varannan av ungdomarna har kommit ut i självförsörjning, ändå uppstår ett målunderskott på 23 procentenheter. För det första kan sägas att det återstår ungefär 4 månader av projekttiden. Det är därför för tidigt att ha någon uppfattning i den frågan. För det andra kan man säga att projektets sjävförsörjningsmål på 70 procent är ambitiöst i förhållande till andra likvärdiga ESF-projekt med samma målgrupp. I projektet KASAM, projektägare Göteborgs stad tillsammans med 18 samarbets

36 partners, är målgruppen unga kvinnor och män i åldern år. Självförsörjningsmålet har satts till 60 procent. I projektet Unga aktiva, projektägare Ekerö kommun tillsammans med Värmdö kommun och arbetsförmedlingarna i Solna, Botkyrka och Nacka, är målgruppen den samma. Självförsörjningsmålet har också där satts till 60 procent. I projektet Navigatorcentrum, Projektägare Östersunds kommun, är målgruppen också den samma. Självförsörjningsmålet är inte uttryckt på ett tydligt sätt. Det har blandats ihop med målet för anställbarhet. Projektmålen uppfyller inte kraven på mätbarhet 24. I projektet NUEVO, projektägare Örebro kommun tillsammans med Uppsala, Norrköping, Västerås och Eskilstuna kommuner är målgruppen unga kvinnor och män i åldern år. Självförsörjningsmålet har satts till 50 procent, såvitt det kan förstås. För att värdera Andra chansens resultat och MUG för självförsörjning kan det vara på sin plats att göra en känslighetsanalys med utgångspunkt för andra ESF-projekt. Kort uttryckt innebär känslighetsanalysen att undersöka effekten om projektmålet för Andra chansen hade, istället för 70 procent, satts till 60 (KASAM och Unga aktiva) respektive 50 procent (NUEVO). Analysen visar att i det fall självförsörjningsmålet satts till 60 procent hade måluppfyllelsegraden, uppgått till 90 procent, dvs. målunderskottet hade hamnat på 10 procentenheter. I det fall självförsörjningsmålet satts till 50 procent hade måluppfyllelsegraden uppgått till 108 procent. Målunderskottet hade då förbytts till ett målöverskott på 8 procentenheter. I förhållande till de nu jämförda projekten kan man säga att Andra chansens resultatkvalitet är väl godkänd, 4 månader före projektslut, givet att de andra projekten uppnår sina självförsörjningsmål. För den återstående projekttiden, 4 månader, och under antagande att tillväxten i självförsörjningen håller i sig samt givet rekryteringsvolymen, skulle antalet deltagare som går ut i självförsörjning uppgå till 102 ungdomar vid projektslut. Av dessa skulle 3 av 4 ungdomar välja studier framför arbete. Det prognosticerade slutresultatet skulle då bli att 68 procent av de rekryterade ungdomarna, korrigerat för avhopp, skulle uppnå självförsörjning. Det innebär en MUG på 97 procent och ett målunderskott på 3 procentenheter. Om självförsörjningsmålet istället hade varit 60 procent skulle det betyda ett målöverskott på 13 procentenheter. Vid ett mål på 50 procent hade målöverskottet uppgått till hela 36 procentenheter (se diagram 11). 24 I projektets slutrapport, , uppges att andelen som fått arbete uppgår till 20 procent och andelen som gått till studier är 27 procent. Mindre än varannan deltagare har sålunda blivit självförsörjande. Till detta har man dock lagt till 30 procent som fått praktik via Arbetsförmedlingen. På så sätt kan man få det missvisande intrycket att självförsörjningsgraden skulle vara 77 procent istället för 47 procent som är det korrekta resultatet

37 Under förutsättning att prognosen visar sig vara riktig kan man konstatera att Andra chansen i stort sett har uppnått sitt självförsörjningsmål på 70 procent. Diagram 11: Prognostiserat slutresultat och känslighetsanalys, Självförsörjning, procent Mål = 70% Mål = 60% Mål = 50% Resultat Mål MUG Målunderskott/överskott Vid en samlad bedömning av projektets förmåga att uppnå målet för anställbarhet och självförsörjningsmålet kan man konstatera att betyget för Andra chansens resultatkvalitet är mycket väl godkänt. Den kontinuerliga utvärderingen av projektets resultatkvalitet har bidragit till att förbättra projektets kvaliteter och måluppfyllelsegrader och därmed ökat förståelsen för orsakssambanden mellan mål, insatser och resultat. Detta har sannolikt medfört ett lärande under arbetets gång, till gagn för utvecklingen av projektprocessen och styrningen av det fortsatta arbetet

38 5. Utvärdering av Andra chansens processkvalitet Modell för uppföljning och utvärdering av processkvalitet Den generella modellen för uppföljning och utvärdering av processkvalitet ska bara beröras helt kort här. Modellen utgår från den internationella kvalitetssystemstandardens definition av kvalitet: Alla sammantagna egenskaper hos en vara eller tjänst som ger dess förmåga att tillfredsställa kundens uttalade och underförstådda behov (ISO 9000). En annan utgångspunkt är standardens konstaterande att kundens bedömning är det yttersta måttet på kvalitet (ISO ). För att kunna använda definitionen i detta sammanhang måste den modifieras något. Den definition som används är: Alla sammantagna egenskaper 25 i projektprocesserna och deras förmåga att tillfredsställa deltagarens uttalade och underförstådda behov, inom ramen för gällande lagar och regelsystem, professionella expertkunskaper, normer och vedertagen etik. Denna definition utgår från att alla sammantagna egenskaper innebär en helhetssyn på samtliga projektprocesser, inte bara enskilda delprocesser som kan värderas var för sig; tillfredsställa deltagarens behov anger ett deltagarorienterat perspektiv med deltagaren i fokus; uttalade och underförstådda anger att deltagaren inte alltid förmår artikulera sina krav och behov, utan att den professionella expertisen, dvs. projektgruppen, också aktivt måste tolka kraven. Ett deltagarperspektiv kan bara ses och uttryckas av deltagarna själva. Detta är grundläggande, relevant och legitimt, eftersom det bara är deltagaren själv som kan bedöma om de egna behoven blir tillfredsställda. Och som redan sagts: det är deltagarens bedömning som är det yttersta måttet på processkvaliteten. Genom att mäta processkvaliteten kan projektet kontinuerligt utvecklas och förbättras. På så sätt kan deltagarnas behov, kunskaper och erfarenheter hela tiden stå i centrum och tillfredställas. Det innebär också att deltagaren blir direkt och aktivt involverad i projektprocesserna. Genom utvärderingen av processkvaliteten skapas en lärmiljö där deltagaren inte bara blir delaktig utan kan också stärka sin egenmakt (empowerment). Processkvaliteten har ett grundläggande och outplånligt drag av subjektivitet och relativitet 26. Deltagare har helt enkelt olika upplevelser, erfarenheter och uppfattningar och gör därmed olika bedömningar. Detta gör inte denna kunskap mindre sann eller mindre vetenskaplig. Den är ett omistligt komplement till den objektiva 25 Man kan i sammanhanget notera att begreppet kvalitet ursprungligen kommer från latinets Qualis, som i svenskan översatts till egenskaper, huru beskaffad. 26 Leif Drambo (1994), Kvalitetshandbok för tjänster. ISIS kvalitetsinstitut (ISBN )

39 och absoluta kvaliteten. Det utmärkande draget för absolut kvalitet är att den kan uttryckas i kvantiteter (antal, avstånd, tid, temperatur, kronor), och givet att den kan mätas genom någon form av mätsystem, som bygger på gemensamma definitioner. Resultatkvalitet är i detta sammanhang ett bra exempel på den objektiva kvaliteten. Den kan mätas i antal och kronor, men den säger bara en del om verkligheten och sanningen. Den andra delen består av processkvaliteten. Processkvalitet är en process varigenom egenskaper och behov möts i samspelet mellan deltagaren och projektgruppen. I detta möte sanningens ögonblick avgörs om egenskaperna motsvarar behoven. Figur 5: Generell modell för uppföljning och utvärdering av processkvalitet (PQ) Målgrupp ISO-definition av kvalitet Alla sammantagna egenskaper och deras förmåga att tillfredsställa målgruppens uttalade och underförstådda behov Totalt kvalitetsindex TKI Individuell plan TNKI Lärande TNKI Praktik/Aktiviteter TNKI Deltagande TNKI Nytta TNKI FAKTOR FAKTOR FAKTOR FAKTOR FAKTOR FAKTOR FAKTOR FAKTOR FAKTOR FAKTOR Kvalitetssäkring av validitet och reliabilitet Frågeformulär: Fakta-, attityd- och kvalitetsfrågor Datainsamling Data- och textregistrering Generering av statistiskt underlag Resultatrapporter kvalitet Analysseminarium med projektpersonal Fokusgrupper med projektdeltagare Analys och utvärdering Förslag till förbättringsprogram Den generella modellen för uppföljning och utvärdering av processkvalitet innehåller två huvudkomponenter. Den ena delen tar fasta på egenskaperna. Den andra

40 delen mäter förmågan att tillfredsställa behoven 27. För att identifiera och beskriva alla sammantagna egenskaper måste, som ett första steg, en kvalitetsstruktur konstrueras. Detta görs genom kvalitetsfaktoruppdelning (KFU-metoden). Kvalitetsstrukturen omfattar kvalitetsområden och kvalitetsfaktorer, där faktorerna motsvarar processernas egenskaper. Den generella modellen anpassas och skräddarsys till det enskilda projektets karaktär genom konstruktionen av kvalitetsstrukturen. Detta sker genom workshops med projektgrupp och deltagare. Det andra steget består i att mäta i vilken grad kvalitetsfaktorerna tillfredsställer deltagarens uttalade och underförstådda behov. För detta ändamål transformeras kvalitetsstrukturen till ett frågeformulär. Detta är underlaget för deltagarens bedömningar. Frågorna formuleras enligt principen Hur nöjd är du med + kvalitetsfaktorn. Svaret anges på en 4-gradig skala från Mycket nöjd till Mycket missnöjd. För varje kvalitetsfaktor räknas ett genomsnittligt värde fram, det s.k. NKI-värdet. För varje kvalitetsområde räknas ett medelvärde fram för de i området ingående kvalitetsfaktorerna (TNKI-värdet). Slutligen räkas ett totalt kvalitetsindex (TKI) fram, där samtliga kvalitetsfaktorer ingår. Värdena ligger på en skala från 1,00 till 4,00. TKI-värdet är det mått som anger till vilken grad alla sammantagna egenskaper i processerna förmår tillfredsställa deltagarnas uttalade och underförstådda behov. Resultaten redovisas genom olika former av grafer: stapeldiagram, kvalitetsprofiler, jämförelseprofiler, förändringsdiagram och uppdelningsdiagram. Resultaten tolkas och förstås i analysseminarier med projektgruppen och i fokusgrupper med deltagare. Undersökningens huvudresultat Under våren 2011 mättes Andra chansens processkvalitet. Resultaten rapporterades i rapporten Uppföljning och utvärdering av processkvalitet, Rapporten byggde på den undersökning som gjordes under våren Med tanke på att endast en mätning har kunnat göras, med hänsyn till den begränsade utvärderingsbudgeten, är resultatens tillförlitlighet osäkra. Det skulle behöva göras 3 mätningar för att kunna säkerställa att resultaten är hållbara och stabila över tiden. Givet denna omständighet visade resultaten att Andra chansen hade uppnått ett totalt kvalitetsindex (TKI) på 3,36, där högsta möjliga värde är 4,00. Resultatet är ett av de högsta som uppmätts. TKI-värdet är, som sagt, ett sammanvägt mått på processkvaliten, där kvalitetsstrukturen i Andra chansen bestod av 32 olika egenskaper. Det uppmätta TKI-värdet betyder att närmare 80 procent av deltagarna var mycket nöjda eller nöjda. Merparten var mycket nöjda. Projektet hade ingen svag sida bland de 32 uppmätta kvalitetsfaktorerna (NKI < 3.00). Innebörden av uppnådda resultat är att deltagarnas självförtroende, motivation, trygghet, framtidstro och nya kunskaper hade ökat högst väsentligt. Känslan av 27 Leif Drambo (1994), Kvalitetshandbok för tjänster. ISIS kvalitetsinstitut (ISBN )

41 sammanhang hade förstärkts (KASAM). Det betyder att deltagarnas meningsfullhet, begriplighet och handlingskraft i hög grad hade förbättrats. Detta är avgörande förutsättningar för att deltagarna ska kunna lyckas med fortsatta studier och/eller etablera sig på arbetsmarknaden. Resultaten från undersökningen visar bl.a. att: 96 procent av deltagarna känner sig trygga i Andra chansen 98 procent anser att man får den arbetsro man vill ha genom Andra chansen 66 procent anser att självförtroendet har ökat genom Andra chansen 84 procent anser att motivationen har ökat genom Andra chansen 84 procent har fått en större tro på framtiden genom Andra chansen 72 procent har fått ett ökat intresse för fortsatta studier genom Andra chansen 64 procent anser att chanserna att få ett arbete har ökat genom Andra chansen 84 procent anser att vardagen har blivit bättre genom Andra chansen 52 procent är mycket nöjda och 39 procent är nöjda med den hjälp och de chanser man har fått genom Andra chansen att komma vidare Deltagarnas självreflektioner I undersökningen fanns det möjligheter för deltagarna att redovisa sina synpunkter och reflektioner kring 3 teman: Vad är bra med Andra chansen, Vad är mindre bra och Vad borde förbättras? I deltagarnas egna kommentarer framkom bland annat: - Ett individuellt schema och lärare som har koll på våra arbetsförmågor och även det vi har svårt för. - Stöttande människor som hjälper oss att utveckla det vi är intresserade av. - En avslappnad miljö som jag trivs med. - Att lärarna anpassar sig efter ens behov och att de får en att känna sig som hemma. - Att man får arbeta på sitt eget sätt. - Att få ta eget ansvar och slippa känna sig stressad och pressad. - Att man blir hörd och sedd. Man får mycket hjälp och stöd. Bra stämning mellan lärare och elever. Man får hjälp att komma upp på fötterna igen

42 Lärarna engagerar sig i varje elev. De är sociala och glada mot alla. De är som en extrafamilj. De går i takt med mina egna studier. De ökar och stärker mitt självförtroende. Utan Andra chansen hade jag aldrig haft en framtid!!! Kvalitetsområden och framgångsfaktorer Undersökningen omfattade 4 olika kvalitetsområden (figur 6). Det första området handlade om den individuella planeringen och framtiden. Det andra området om den nytta deltagaren hade haft och det lärande som deltagaren deltagit i. Det tredje området handlade om delaktighet i processen och möjligheter till dialog. Sista området handlade om den hjälp och det stöd man fått genom projektet. Därutöver ingick faktauppgifter om deltagaren och deltagarens attityder till olika frågeställningar. I diagram 12 redovisas resultaten för respektive kvalitetsområde (TNKI). Som framgår uppvisar resultaten en jämn och hög kvalitetsnivå. Det finns inget underlag för att rikta någon anmärkning. Det genomsnittliga värdet, räknat över samtliga kvalitetsområden, uppgår till 3,36 (TKI). Särskilt anmärkningsvärt är att Andra chansen inte uppvisar någon svag sida, dvs. ett NKI-värde som understiger 3,00. Detta tillhör ovanligheterna. Slutsatsen av detta är dock inte att det inte skulle finnas någonting som skulle kunna förbättras

43 Figur 6: Områden för mätning av processkvalitet Lärande och nytta Framtidsplanering Delaktighet och dialog Hjälp och stöd Fakta och attityder Självreflektion Diagram 12: Totalt kvalitetsindex för Andra chansen (TKI) 4,00 3,50 3,00 3,33 3,41 3,44 3,27 3,36 TNKI 2,50 2,00 1,50 1,00 Individuell planering Lärande Delaktighet Hjälp och stöd Område Totalt kvalitetsindex Resultaten från undersökningen har används som ett underlag för att genom en SWOT-analys identifiera processernas starka sidor (framgångsfaktorer) och de svaga sidorna samt analysera vad som kan utvecklas och förbättras. I de följande rutorna redovisas Andra chansens högsta och lägsta framgångsfaktorer för respektive kvalitetsområde samt exempel på analysfrågor. Detta utgjorde ett av underlagen för utvärderingens analysseminarium och fortsatt förbättringsarbete

44 Framtidsplanering/individuell plan Högst framgångfaktor: De samtal du har haft för att komma fram till din planering (NKI=3,44) och Den hjälp du får för att kunna nå dina mål i din planering (NKI=3,44) Lägst framgångsfaktor: Din kunskap om hur du ska använda din planering (NKI=3,16) Analysfrågor: Finns det en rutin för hur studieplanen skall utformas till form och innehåll? Hur hålls studieplanen Levande? Lärande Hur kan deltagarens och Nytta förmåga att använda planen förbättras? Högst framgångfaktor: Chansen att bli en i gänget på praktikplatsen (NKI=3,64) Det du får lära dig i Matematik (NKI=3,58) Lägst framgångsfaktor: Den nytta du har av träning/friskvård (NKI=3,00) Analysfrågor: Vad kan skolan lära sig från praktikplatser för att bli bättre? Vad kan andra lärare lära sig av matematikläraren? Hur kan träning och friskvård förbättras? Delaktighet och Dialog Högst framgångfaktor: Hur projektets personal är mot dig (NKI=3,72) Dina chanser att få säga vad du tycker om olika saker (NKI=3,67) Lägst framgångsfaktor: Den egna närvaron (NKI=3,23) Analysfrågor: Vad ska man tänka på när det gäller ett gott bemötande (värdegrund, människosyn, förhållningssätt)? Hur skapar man en demokratisk miljö? Hur kan deltagarnas närvaro förbättras? Hjälp och stöd Högst framgångfaktor: Den hjälp och de chanser du hittills har fått genom Andra chansen att komma vidare (NKI=3,39) Lägst framgångsfaktor: Hjälpen att söka arbete (NKI=3,12) Analysfrågor: Vilka är de viktigaste faktorerna för att deltagarnas samlade bedömning av Andra chansen har fått ett så högt betyg (3,39)? Det Hur viktigaste kan hjälpen lärandet att söka av utvärderingen arbete förbättras? av dessa Finns analyser det en är: inneboende konflikt mellan studieperspektivet och arbetsperspektivet i projektgruppen?

45 Det viktigaste lärandet av dessa analyser är: 1. Stärk deltagarens/elevens trygghet 2. Förbättra deltagarens/elevens arbetsro 3. Öka deltagarens/elevens självförtroende 4. Öka deltagarens/elevens motivation 5. Öka deltagarens/elevens framtidstro 6. Öka deltagarens/elevens intresse för studier 7. Hjälp deltagarens/elevens chanser att söka arbete 8. Ge deltagaren/eleven nya kunskaper och färdigheter 9. Infria deltagarens/elevens förväntningar 10. Förbättra deltagarens/elevens hälsa 11. Förbättra deltagarens/elevens vardag 12. Stärk deltagarens/elevens begriplighet av tillvaron 13. Stärk deltagarens/elevens handlingskraft att vilja och kunna lösa sina problem och tillvarata sina möjligheter Dessa lärdomar borde kunna överföras till det ordinarie skolsystemet. För att sätta in lärdomarna i ett större perspektiv behöver man använda sig av olika förklaringsmodeller. Dels för att själv bättre förstå, dels för att kunna beskriva för andra vad som måste göras. Det är viktigt för kvalitetsutvecklingen att det praktiska arbetet i mötet mellan inlärare och utlärare bygger på teorier och insiktsfulla perspektiv för att verksamheten ska kunna utvecklas. Det är samtidigt minst lika viktigt att det praktiska arbetet följs upp och utvärderas på ett mätbart sätt. Det som kan mätas, kan också förbättras. Några teorier och perspektiv som bör ligga till grund för den pedagogiska processen för ungdomar i utanförskap bör ta sin utgångspunkt i 28 : 1. Det salutogena perspektivet vad eleverna faktiskt kan, inte i första hand vad de saknar, ska utgöra utgångspunkten för skolans ansvar samt att skolan strävar efter att ge en känsla av sammanhang (KASAM) och meningsfullhet 29. Validering av det formella, det icke-formella lärandet och det informella lärandet är därvidlag en viktig utgångspunkt. 28 Myndigheten för skolutveckling (2006): Kvalitet inom IV hela skolans ansvar. 29 Aron Antonovsky (1987): Hälsans mysterium, (andra utgåvan 2009). Se även utvärderingen av ESF-projektet Romano Zor, Förbättras romers hälsa av Romano Zor? Hälsostudien RZ. Följeforskningsrapport, 2nd Edition, oktober ISIS Kvalitetsinstitut. I studien visas att de rätta egenskaperna i ett projekt i sig bidrar till att förbättra deltagarens KASAM och därmed hälsan

46 2. Det individfokuserade perspektivet med ett arbetssätt som går ut på att stärka varje enskilds elevs förmåga att hantera sin egen situation. Det innebär att betona de starka sidorna så att man letar efter möjligheter istället för hinder. Det ska hos personalen finnas en grundmurad övertygelse och en fast tro på att varje elev kan och ska nå sina mål. När man utgår från den övertygelsen gör man andra saker på andra sätt, än om man saknar den övertygelsen eller om den inte är tillräckligt stark. Någon berättade att på Nya Zeeland kan alla treåringar simma. När en besökare frågade hur det kunde komma sig fick han svaret: För att vi har bestämt så och att vi är övertygade om att alla kan och ska! 3. Empowermentperspektivet - som går ut på att öka elevens ansvarstagande så att handlingsförmågan, självförtroendet och framtidstron ökar. Det är skolans uppgift att skapa en miljö där eleverna kan känna att de inte bara är delaktiga utan även har egenmakt. Det gäller att skapa kvaliteter i vilka eleverna får tillräckligt självförtroende för att våga pröva sina vingar på riktigt. Andra chansens projektgrupp har visat att dessa tre perspektiv kan tillämpas i praktiken och med mycket goda resultat som följd, om man bara skapar de rätta kvaliteterna i de pedagogiska processerna. Benchmarkinganalys och måluppfyllelse För att kunna förhålla sig till de uppnådda resultaten är det viktigt att kunna jämföra sig med andra likvärdiga projekt. Ett effektivt sätt att få en uppfattning om och tolka resultaten på en övergripande nivå är att jämföra Andra chansens resultat med resultaten från andra liknande ESF-finansierade projekt genom extern benchmarking. Benchmarking skapar goda förutsättningar för ett fördjupat lärande i projektet. Benchmarkinganalys är ett kraftfullt analysverktyg för att tolka, förstå och dra konsekvenser av undersökningar. Med benchmarking menas en systematisk jämförelse av det egna projektet/verksamheten med andra projekt/verksamheter, ofta erkänt effektiva verksamheter. Syftet är att lära av varandras starka och svaga sidor. Ett första steg i Andra chansen har varit att genom en SWOT-analys identifiera och kvantifiera de starka och svaga sidorna i projektet. Man brukar skilja mellan externa och interna benchmarkinganalyser. I det förra fallet görs en systematisk jämförelse mellan det egna projektet/verksamheten och andra projekt/verksamheter. I det senare fallet görs jämförelser inom ramen för den det egna projektet genom upprepade undersökningar. Ordet benchmarking står upptaget i både svensk ordbok och Svenska akademins ordlista. I SAOL anges riktmärkning och prestandajämförelse som bättre och mer svenskklingande alternativ. Begreppet kan alltså betraktas som svenskt, även om det härstammar från engelskan. I Wikipedia berättas att begreppet först användes av skomakare. Kunden placerade sin fot på en bänk (bench) och där gjorde skomakaren sina markeringar. Nu fanns det ett mönster, ett riktmärke (marking) som han kunde följa när han arbetade fram en sko som skulle passa. I engelska ordböcker förklaras begreppet som en lantmä

47 teriterm. Det används för att ange viktiga punkter i landskapet, till exempel för en siktlinje eller tänkt nivålinje som andra föremål skall förhålla sig till. I detta fall har en systematisk jämförelse gjorts av de totala kvalitetsvärdena (TKI) mellan Andra chansen och andra likvärdiga projekt. Dessutom ingår i jämförelsen två ordinarie verksamheter, socialtjänst och SFI. Jämförelsen ger en rättvisande bild av hur respektive projekt lyckats i förhållande till varandra. Den omständigheten att varje projekt kan ha olika kvalitetsstrukturer (kvalitetsområden och kvalitetsfaktorer) förändrar inte detta förhållande. På den övergripande TKI-nivån mäter man projektets alla sammantagna egenskaper och deras förmåga att tillfredsställa deltagarens uttalade och underförstådda behov oavsett om det är fråga om ett projekt, en verksamhet, ett utbildningsprogram, ett praktikprogram eller någonting annat. Däremot kan man inte jämföra enskilda kvalitetsfaktorer eller kvalitetsområden (NKI- och TNKI-nivån). Systematiska jämförelser ger på en tillräckligt rättvisande indikation på hur man ligger till i förhållande till andra projekts totala kvalitetsvärden (TKI). I diagram 13 har en sådan jämförelse gjorts mellan de EU-finansierade projekten Access, HEJ, Atlas, Gottsunda Factory, Utsikten, Romano Zor, Va Med (deltagarundersökning), Va Med (lärarundersökning) samt två ordinarie verksamheter. Samtliga mätningar har genomförts av institutet och med samma utvärderingsmetod. Som måttstock används totalt kvalitetsindex (TKI). Benchmarkingen visar att Andra chansen hamnar på en hedrande bronsplats. Om målet för processkvaliten sätts till 3,00 innebär ett totalt kvalitetsindex på 3,36 att måluppfyllelsegraden (MUG) blir 116 procent. Det uppnådda resultatet ligger därmed 16 procentenheter över målet. Ett kvalitetsmål på 3,00 innebär att 2/3-delar (67 procent) av deltagarna är nöjda med processkvaliten

48 Vid en samlad bedömning av projektets förmåga att uppnå målet för processkvalitet kan man konstatera att betyget för Andra chansens processkvalitet är mycket väl godkänt. Detsamma gällde ju för resultatkvaliteten. I fortsättningen skall analyseras vilka generella lärdomar som kan göras utifrån det empiriska underlaget. Detta för att kunna bidra till den generella kunskapsutvecklingen utanför projektägarens omedelbara intresse. På så sätt kan följeforskningen generera en generell, systematisk och dokumenterad kunskap om projektets nyttoeffekter för andra ESF-projekt, deltagare i allmänhet och för samhället i stort, inte minst för utbildningssystemet

49 6. Generella metoder och lärdomar för ökad kvalitet En gymnasieskola för alla en tillbakablick och en framåtblick Sedan 1970-talet har tanken att gymnasieskolan ska vara till för alla slagit rot i svensk utbildningspolitik. Under 1980-talet blev denna ambition allt svårare att uppnå. Arbetsmarknadens ökade krav på kvalifikationer och en tilltagande ungdomsarbetslöshet medförde att en gymnasieskola för alla fick ännu större betydelse. För att leva upp till ambitionen om en gymnasieskola för alla beslutade riksdagen 1991 att den nya gymnasieskolan, utöver 17 nationella program, även skulle innehålla ett individuellt program, IV. Till skillnad från övriga program reglerades inte innehållet i IV genom lag och förordning utan skulle vara just individuellt. Målet med IV blev i början av 2000-talet inriktat på att ge kunskaper och att alla elever skulle fullfölja en gymnasieutbildning (Prop. 2003/04:140 s. 51). Tanken var att elever som lämnade grundskolan utan behörighet att söka ett nationellt program skulle få särskilt stöd under ett år för att komma in på ett nationellt program. Även elever som inte klarade ett nationellt program skulle kunna lämna detta och fortsätta på IV. Den utbildningspolitiska ambitionen med IV har alltmer kommit att äventyras. I praktiken har IV kommit att delvis fungera kontraproduktivt. IV har blivit ett alibi för såväl grundskolan som gymnasieskolan att inte i tillräckligt hög grad ge varje elev en individanpassad utbildning eller ge tillräckligt individuellt stöd. Därmed ökade tillströmningen av elever till IV, samtidigt som resurserna huvudsakligen var oförändrade. I stort sett kom hälften av eleverna från grundskolan och den andra hälften från gymnasieskolan. I Skolverkets rapport från 2007 Utvecklingen av individuella program (Dnr 2006:03130) är en av slutsatserna att IV riskerar att bidra till segregeringen inom grund- och gymnasieskola kom Gymnasiekommittén med förslaget (SOU 2002:120) att IV skulle läggas ned och att obehöriga elever i stället skulle få söka och antas preliminärt till valda nationella program för att där följa en individuell studiegång. Lärarlagen på nationella program skulle förstärkas med kompetens från IV för att klara uppgiften. Regering och Riksdag gick dock inte på gymnasiekommitténs linje kom Regeringens proposition Kunskap och kvalitet elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan (Prop. 2003/04:140) där det föreslogs att individuella program skulle behållas. Kvaliteten inom individuella program var dock inte tillfredsställande och behövde utvecklas. Regeringen föreslog därför att gymnasieskolans individuella program skulle kvalitetsutvecklas. Den 1 juli 2006 trädde en lagändring om heltidsutbildning på IV i kraft (5 kap. 4 b skollagen (1985:1100)). Samtidigt förespråkades att IV i första hand skulle förbereda obehöriga elever för övergång till nationella program och att IV-eleverna i högre grad än tidigare skulle erbjudas att genomgå programinriktat IV, så kallat PRIV

50 Den nya regering som tillträdde hösten 2006 aviserade (Prop. 2006/07:1) en nedläggning av IV på sikt, men menade att IV skulle finnas kvar i avvaktan på att behovet av de individuella programmen avtog. Tanken var att kommunerna skulle överföra IV-resurserna till grundskolan: För elever som riskerar att inte nå grundskolans mål är det viktigt att ett individanpassat stöd sätts in så tidigt som möjligt. Genom denna inriktning ges de kommunala skolhuvudmännen möjlighet till en alternativ användning av de resurser som de i dagsläget satsar på de individuella programmen. (Prop.2006/07:1 s.103). Behovet av det individuella programmet har dock inte avtagit sedan 2006, snarare tvärtom. Tanken om att avveckla IV kan nog därför anses vara överspelad av den faktiska utvecklingen. Mot den bakgrunden kan man se den nya gymnasieskolan (Gy11), som startade den 1 juli Den nya reformen regleras av en ny skollag (SFS 2010:800) och en ny gymnasieförordning (SFS 2010:2039). Lagen och förordningen grundar sig på gymnasieutredningens betänkande Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola (SOU 2008:27) och regeringens proposition Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan (2008/09:199) 30. Högre kvalitet i utbildningen Det uttalade syftet med reformen är högre kvalitet i utbildningen. Det innebär att fler elever ska nå utbildningsmålen och att eleverna ska vara bättre rustade för yrkeslivet eller fortsatt utbildning. Bakgrunden till reformen anges framför allt vara ett behov av större likvärdighet i gymnasieutbildningarna samt att det är alltför många elever som hoppar av eller avslutar gymnasieskolan utan att ha nått målen. Med likvärdighet avses att alla elever ska ha lika möjligheter att nå kunskapsmålen i utbildningen 31. En nödvändig förutsättning för likvärdig utbildning är att skolan anpassar undervisningen efter elevers individuella behov och förutsättningar. Speciell hänsyn ska tas till att varje elev får det särskilda stöd och den hjälp de kan behöva för att nå målen. Alla ska ha samma rätt, men på olika sätt. Det konkreta uttrycket, för att öka kvaliteten i den nya gymnasieskolan, är att det individuella programmet har ersatts med fem nya introduktionsprogram (IM). De är preparandutbildning, programinriktat individuellt val, yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion. Programmen gäller för de som inte uppnått gymnasiebehörighet eller inte fullföljer de nationella programmen. Men huvudregeln är att inga behöriga elever ska gå ett introduktionsprogram. Därför uppmanas skolorna att bli mycket bättre på att ge individuellt stöd, så att eleven kan fortsätta studierna på det program de påbörjat. 30 Skolverket har därutöver tagit fram ett omfattande informationsmaterial, t.ex. Utmaningar för skolan - Den nya skollagen och de nya reformerna, Skola i förändring - Om reformerna i den obligatoriska skolan, Högre krav och kvalitet för framtidens utmaningar - Gymnasieskola Skolverkets Nyhetsbrev, NR 4 maj Se även Se, tolka och agera allas rätt till en likvärdig utbildning, SOU 2010:

51 På introduktionsprogrammen blir den individuella studieplanen mycket viktig, eftersom det inte finns något examensmål eller någon programstruktur. Den individuella studieplanen ska bland annat visa vad utbildningen ska innehålla och vilka mål som ska uppnås. Kvalitetspåverkande faktorer en analysmodell Det är uppenbart att Andra chansen ligger helt i linje med statsmaktens nya gymnasiereform. Projektet ligger också helt i linje med Europakommissionens mål och ambitioner i Europastrategin 2020 när det gäller unga i utanförskap. Till yttermera visso har två av de nya introduktionsprogrammen redan tillämpats under 2 år i Andra chansen, nämligen individuellt alternativ och yrkesintroduktion. Likaså har Europarådets Second Chance Program, rådets rekommendation för att minska antalet elever som lämnar skolan i förtid, tillämpats under 2 år (se kap. 10). Därför är det särskilt befogat för följeforskningen att söka identifiera vilka faktorer, av generell och därmed spridningsbar karaktär, som har haft den största kvalitetspåverkande effekten för att åstadkomma ökad kvalitet i utbildningen. Detta är särskilt angeläget med hänsyn till att Andra chansen presterat mätbart höga kvalitetsnivåer när det gäller både processkvalitet och resultatkvalitet. Den evidensbaserade utvärderingsansatsen är härvid en avgörande förutsättning. För detta ändamål skall en analysmodell användas som beskriver orsakssambanden mellan insatser, resultat och mål (figur 7). I modellen är den underliggande hypotesen att processkvaliten är den huvudsakliga förklaringsvariabeln till att uppnå målen för anställbarhet och självförsörjning. Processkvaliten påverkas i sin tur av en rad kvalitetspåverkande faktorer. Det frågan gäller här är vilka faktorer som har haft den mest avgörande effekten på processkvaliten. Figur 7: Generell modell för orsakssambanden mellan insatser, resultat och mål. Kvalitetspåverkande faktorer Processkvalitet (PQ) Resultatkvalitet (RQ) Anställbarhet (employability) Studier Arbete

52 Ett första steg är att närmare undersöka det empiriska materialet från kvalitetsstudien. Det kan göras genom att i fallande ordning rangordna de ingående kvalitetsfaktorerna efter deras NKI-värden (diagram 14). I diagrammet redovisas de 10 starkaste sidorna i projektetprocesserna. Man kan kategorisera faktorerna i tre huvudsakliga områden. Det första området är relaterat till den personal deltagaren mött i lärprocessen respektive praktikprocessen (D2 och L12). Det andra området är relaterat till den individuella planen och det egna lärandet och den nytta man har haft av sitt deltagande (L4, L3, L5, L6, L10). Det sista området är relaterat till dialog och egenmakt (D3, L2, P7). Mångprofessionell samarbetsmodell En generell lärdom är att den viktigaste resursen är personalen, deras förhållningssätt och organisering 32. Det handlar då inte i första hand om lärartäthet, utan om personalens sammansättning och samarbete det inre nätverket kring eleven. En mångprofessionell kompetens är effektivare än en fåprofessionell kompetens. Den samarbetsmodell på skolnivå, som prövats i Andra chansen, bestod av 8 olika kompetenser. Det är sannolikt så att det är denna faktor som lämnat det enskilt största bidraget till den höga processkvaliten och som ju också fått det högsta NKI-värdet av samtliga 32 kvalitetsfaktorer (NKI=3,72). Den mångprofessionella kompetensen omfattade ämneslärare, specialpedagog, fritidspedagog, jobbcoach, studie- och yrkesvägledare, psykolog, skolsköterska och 32 Se vidare Samverkans- och samarbetsmodeller för ökad kvalitet i Introduktionsprogrammen (Gy11). Utvärdering av systemkvalitet. Processtödsrapport Se även minnesanteckningar från styrgruppens möte den 28 april 2011 om Andra chansens implementering och samverkansmodell

53 kurator (figur 8). Modellen skulle i organisatoriska termer motsvara ett arbetslag vid Uvengymnasiet, som rektorn för introduktionsprogrammen ytterst har ansvaret för. Spindeln i nätverket är mentorn, vars uppgift är att koordinera alla aktiviteter som rör eleven. I Andra chansen har deltagarna haft två mentorer, en lärare och en studievägledare. Projektledaren har fungerat som en samordnande och koordinerande mentor. Mentorn ska vara elevens personliga stöd, samordnare och koordinator. Utöver detta skall mentorn hjälpa eleven att ta fram sin individuella plan, samordna planen mellan eleven och de olika professionerna, ta kontakter med olika parter som kan tillgodose specifika behov och lotsa eleven genom olika åtgärder och insatser. Det måste finnas ett beslut från den politiskt ansvariga ledningen (t.ex. en utbildningsnämnd), att alla elever ska ha en egen mentor, om detta inte redan är på plats. Det måste också tillföras nödvändiga resurser för detta ändamål. Vid resursprioriteringen måste investeringskostnaden vägas mot alternativkostnaden, det vill säga kostnaden för ungdomar i utanförskap (se vidare kap. 9). Figur 8: Mångprofessionell samarbetsmodell. REKTOR Studie- och yrkesvägledare Skolsköterska Psykolog Ämneslärare ELEV MENTOR Jobbcoach Specialpedagog Fritidspedagog Kurator Det ska finnas en tydlig beskrivning av mentorns kvalifikationer, arbetsuppgifter och ansvar. Eleven ska kunna påverka valet av mentor. Det mångprofessionella arbetslaget måste präglas av ett visionärt och resultatorienterat ledarskap, respekt för varandras kompetenser, utvecklingsvilja och gemensam målbild och värdegrund Exempel på andra ESF-projekt som arbetat med en strukturerad metod för projektgruppens pedagogiska utveckling är Framtidens arbetskraft FRA (Borlänge), FILUR (Stockholm) och Unga till arbete (Region Dalarna). Samtliga har tillämpat metoden 7-TJUGO, utvecklad av Arbetslinjen Klippan. Metoden har inspirerats av österrikiske filosofen Viktor Frankl s arbeten, bl.a. i boken Livet måste ha en mening, Natur & Kultur, 2006 (första upplagan 1947)

54 Det måste hos personalen finnas en grundmurad övertygelse och en fast tro på att varje elev kan och ska nå sina mål. Arbetslaget måste bygga upp ett ömsesidigt förtroende, ha vilja till egna initiativ, men samtidigt visa öppenhet för andras initiativ. Det måste finnas strukturerade och systematiska system för kontinuerlig uppföljning och utvärdering av genomförda prestationer, som underlag för ständiga förbättringar. Detta för att var och en ska kunna ta ett ansvar för arbetslagets gemensamma kvalitetsutveckling (processkvalitet och resultatkvalitet). Ett mångkompetent samarbete utförs bäst under ett gemensamt tak och i egna lokaler. Det ligger en stor utmaning i att kunna omvandla traditionella skolbyggnader och skolmiljöer till alternativa skolmiljöer. Hur ska befintliga byggnader restaureras för att kunna inrymma flera olika skolmiljöer med flera olika tak? Andra chansen har verkat under ett tak och i egna lokaler, som har varit fristående från den ordinarie undervisningen på Uvengymnasiet. Denna alternativa skolmiljö bedöms ha haft stor betydelse för både processkvaliteten och resultatkvaliteten. Lokalen har varit mindre lik en traditionell skola och snarare blivit en plats för lärande möten. Individuell plan och lärande Skollagen påbjuder att varje elev har rätt till en studieplan (17 kap. 7 ), som ska fastställas av huvudmannen. Den individuella studieplanen ska innehålla utbildningsmål, studiernas omfattning och behov av särskilt stöd (utredning och åtgärdsprogram). Elevens synpunkter ska inhämtas och beaktas vid utformningen av planen. Det är rektor som beslutar om en elev ska få särskilt stöd. Eleven kan överklaga beslut om att inte få särskilt stöd, liksom åtgärdsprogrammet om hon eller han inte anser att stödet är tillräckligt. I Andra chansen har studieplanen tagits till ytterligare en nivå och kallas studie- och utvecklingsplan. Den ska tillsammans med deltagaren utformas av mentorn och studie- och yrkesvägledaren i samarbete med de andra kompetenserna i projektet. Arbetet med ISU-planen kommer att pågå under hösten 2011 och är en ny del i projektet som inte har ingått tidigare. Rutinerna för att forma en ISU-plan ska enligt tillgängliga uppgifter dokumenteras i en planerad metodmanual. Förhoppningen är att den nya planen ska bryta skolans ovanifrån perspektiv och att eleven ska bli den centrala utgångspunkten för elevens lärande. För enskilda elever med särskilda behov ska åtgärdsprogram kunna ingå i planen. De centrala frågorna i planen ska för eleven vara Var är jag idag?, Vad är mina framtida mål?, Vad måste jag göra för att nå mina mål och Vad har jag lyckats uppnå? Generellt bör den individuella planen omfatta kunskapsmål och studiernas omfattning, men därutöver skall deltagaren: Uppleva planen som tydlig, meningsfull, resultatinriktad och som sitt eget personliga dokument. Se hela sin väg från nuläge till sin framtid

55 Aktivt delta i och själv förstå hela utvecklingsprocessen, beskriva sina behov, formulera sina mål på kort och lång sikt och andra önskemål som rör vardagen och framtiden. Kunna planera sin framtid, välja vägar att nå sina mål, fatta nödvändiga beslut för att nå målen och förstå konsekvenserna av sina egna beslut med stöd av planen. Få den kunskapsmässiga, sociala och personliga utvecklingen synliggjord och vilka framsteg som har uppnåtts. Kunna se och få verifierat de läranderesultat som de egna besluten, insatserna och ansträngningarna har lett fram till. Det är mentorns, tillsammans med studie- och yrkesvägledarens, ansvar att den individuella planen blir ett levande dokument, som kontinuerligt följs upp, utvärderas, förändras och förnyas. Det är också mentorns och studie- och yrkesvägledarens ansvar att handleda individen genom skolsystemet på olika nivåer och vid behov andra myndighetsapparater genom att ploga vägen för individens livsval. Processen att ta fram och genomföra en individuell plan kräver med nödvändighet samarbete över de traditionella yrkesgränserna och en samverkan mellan olika myndigheter. Planen kan utvecklas till att bli ett verktyg och en arbetsmetod mellan eleven, olika yrkesprofessioner och myndigheter. Mentorn och studie- och yrkesvägledaren är de som har det koordinerande huvudansvaret för kontakten med eleven och samordningen mellan dem som tillhandahåller olika tjänster till eleven. På så sätt slipper eleven hamna mellan stolarna. Inte minst är det deras ansvar att lotsa deltagaren till ökad anställbarhet och därmed till ökade möjligheter till självförsörjning genom arbete, fortsatta studier eller egenföretagande. Man kan förvänta sig att en studie- och utvecklingsplan som är optimal blir en arbetsmetod, där utbildningsmål, studiernas omfattning, åtgärdsprogram, utvecklingssamtal, mentorsamtal, vägledningssamtal, föräldrasamtal, elevvårdskonferenser, elevens behov, visioner och mål, uppnådda läranderesultat och synliggörande av den personliga och sociala utvecklingen fungerar som en helhet med eleven i centrum. Mot bakgrund av de empiriska resultaten finns det anledning att understryka de positiva effekter uppnådda läranderesultat har för eleven (se diagram 14, L4, L3, L5, L6). Det man kan uppnå med en optimalt fungerande individuell plan - är att den ökar elevens lärande, motivation, självinsikt, välbefinnande, hälsa och handlingskraft. Den intressanta frågan är om de uppnådda resultaten är grundade i personalens egenskaper i Andra chansen (bemötande, kompetens, kvalifikationer, personlighet) eller om andra arbetslag på andra skolor skulle kunna uppnå likartade resultat. Utvärderingen har satt upp tillförlitliga riktmärken (benchmarks), som andra kan mäta sig mot. Därmed har utvärderingen skapat förutsättningar för lärande processer även utanför projektets gränser (se kap. 12)

56 Dialog och egenmakt Det näst högsta värde som uppmättes i kvalitetsstudien var möjligheterna att få och kunna säga vad man tycker om saker och ting (NKI=3,67) och inte långt därefter kom möjligheterna att kunna påverka de pedagogiska metoderna (NKI=3,49). Bägge faktorerna ger uttryck för vikten av att en konstruktiv dialog förs mellan inlärare och utlärare och på mer eller mindre lika villkor. Detta bidrar i sin tur till en känsla av egenmakt (empowerment), det vill säga att man inte är ett offer för omständigheterna, utan att man själv har kontroll av sin resa genom livet. Andra chansen har i hög grad lyckats med det som kanske är det allra viktigaste för den målgrupp det här har varit fråga om, nämligen individualisering. Detta framkommer inte minst genom deltagarnas redovisade självreflektioner. Det innebär att processernas innehåll, arbetssätt och arbetsformer har utformats individuellt efter deltagarens behov och att det skett i nära samarbete med deltagaren själv. En brist i den gamla gymnasieskolan har konstaterats vara en otillräcklig anpassning till elevers behov av individuellt stöd. I Skolverkets rapport Studieavbrott och stödinsatser i gymnasieskolan (Rapport 322, 2008) pekas framför allt på bristande individuellt stöd som en vanlig orsak till att elever avbryter sina gymnasiestudier 34. Trots att det är en skyldighet för gymnasieskolorna att uppmärksamma, utreda, dokumentera, åtgärda samt att följa upp och utvärdera det stöd en elev kan vara i behov av (Gymnasieförordningen 8 kap.), sker detta inte i tillräcklig omfattning enligt Skolverket. Istället blir många gånger lösningen att eleven går vidare till det individuella programmet eller helt lämnar skolsystemet. Andra faktorer som pekar i samma riktning är betydligt tuffare krav och högre tempo i gymnasieskolan jämfört med grundskolan, en tilltagande skoltrötthet, ett större eget ansvar för studiesituationen och en svagare motivation. Skolinspektionens rapporter talar samma språk. Så sent som den 17 februari 2011 rapporterade Skolinspektionen att under 2010 hade man tagit emot 2260 anmälningar om missförhållanden, en fördubbling jämfört med året innan. Var tredje anmälan handlade om att skolan inte hade gett eleven tillräckligt särskilt stöd. Det var också den anmälningsgrund som hade ökat mest, med 84 procent. Alla elever ska kunna nå målen i skolan. Skolans uppdrag är att ge elever, oavsett behov, förutsättningar att nå dit. Dessvärre menar många gånger skolan att eleven måste anpassa sig till kraven istället för att förändra undervisningen så att eleven lättare når målen, sa generaldirektören vid Skolinspektionen i ett pressmeddelande. Det måste nog anses alldeles klart att det är svårt att främja dialog och egenmakt, hos särskilt ungdomar som riskerar eller befinner sig i utanförskap, om utgångspunkten är att eleverna ska anpassa sig till skolans traditionella undervisning istället för att individualisera undervisningen till elevernas behov och förutsättningar. 34 Se även Sveriges kommuner och landsting, SKL: Motverka studieavbrott. Gymnasieskolans utmaning att få alla elever att fullfölja sin utbildning,

57 I Skolinspektionens redovisning till regeringen för 2011 konstaterar man att det är skrämmande att andelen elever som saknar betyg i vissa ämnen och därför inte är behöriga till något av gymnasieskolans nationella program har ökat stadigt de senaste åren och var drygt 12 procent Det finns skolor där två av tre elever inte blir behöriga till gymnasieskolan. De elever som inte klarar grundskolan och kan gå vidare till gymnasieskolan riskerar att få det mycket svårare i livet än sina kamrater. Skolmisslyckanden innebär en risk för ett livslångt utanförskap. Men det omvända gäller också. En fullständig skolgång med åtminstone genomsnittliga betyg ger ett starkt skydd mot utanförskap och ohälsa, oavsett elevens bakgrund. De förbättringsområden som Skolinspektionen särskilt pekar ut är: Bättre individuell anpassning till elevernas förutsättningar och behov. Lärarnas låga förväntningar på eleverna kan leda till att innehållet i undervisningen blir begränsat och omotiverande. Elevernas individuella stödbehov utreds inte tillräckligt för att verksamheterna ska kunna ge rätt stöd på ett effektivt sätt. Många skolor brister i sin löpande information till elever och föräldrar kring elevernas kunskaps- och sociala utveckling. De individuella utvecklingsplanerna och dess skriftliga omdömen motsvarar sällan kraven. Många skolor brister i utvärderingen av elevernas kunskapsutveckling och utvärderar inte alltid eleverna i samtliga ämnen och i samtliga årskurser. Det gör att de inte vet var eleverna står kunskapsmässigt i alla ämnen. Från den onda cirkeln till den goda cirkeln ESF-projekt inom programområde 2 vänder sig till komplexa och komplicerade målgrupper. Andra chansens målgrupp utgör inget undantag. Insikten om behovet av individualisering har varit stark i Andra chansen och är en viktig förklaring till den höga nivån på processkvalitet och därmed resultatkvalitet. Det generella och gemensamma problemet för dessa målgrupper är att de befinner sig i en ond cirkel med ackumulativa negativa effekter. Detta är det grundläggande problemet kärnproblemet till skillnad från ytproblem och symtomproblem. Det innebär ofta att det är en lång rad samverkande faktorer som påverkar varandra i en negativ riktning. Individen hamnar i en allt svårare livssituation och livet blir i allt mindre grad meningsfullt, begripligt och hanterbart. Känslan av sammanhang går förlorad och livet rör sig baklänges istället för framlänges. För Andra chansens unga deltagare kan den onda cirkeln innebära dåliga utbildningsresultat, hinder på arbetsmarknaden, maktlöshet, olikvärdighet och dålig hälsa. Deltagaren har hamnat i eller riskerar att hamna i det som kallas utanförskap (se figur 9). Detta får som konsekvens betydande direkta kostnader för offentliga budgetar och samhällsekonomiska kostnader på grund av produktionsbortfall. 35 Skolinspektionen: En skola med tilltro lyfter alla elever. Erfarenheter och resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning Rapport, juni

58 Vad som är hönan eller ägget i den onda cirkeln är mindre betydelsefullt i det här sammanhanget. Vad som däremot verkligen är betydelsefullt är en insikt om att de enskilda delproblemen hänger ihop med varandra och att deras konsekvenser hela tiden förstärker varandra och ackumuleras på ett negativt sätt. Individen befinner sig i utgångsläget i en ond cirkel med ackumulativa negativa effekter. Livet snurrar åt fel håll. Figur 9: Problemet Den onda cirkeln. Ohälsa Arbetslöshet Olikvärdighet Ofullständig utbildning Maktlöshet UTANFÖR- SKAP Den andra betydelsefulla insikten är en förståelse för att problemen måste angripas samtidigt. Problemens komplexa natur fordrar lösningar som tar itu med alla aspekter av individens livssituation på ett hållbart sätt via ett integrerat tillvägagångssätt. Utmaningen ligger i att kunna vända den onda cirkeln till den goda cirkeln. Även den goda cirkeln har ackumulativa effekter, men i det fallet ger den positiva effekter. De goda lösningarna förstärker varandra i en positiv riktning. Livet måste börja snurra åt rätt håll. Man kan inte backa in i framtiden. Bättre utbildningsresultat ger möjligheter att avsluta skolgången, chanserna på arbetsmarknaden förbättras, maktlöshet ersätts med egenmakt, olikvärdighet övergår i en mer likvärdig behandling. Individens meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet av tillvaron tilltar och stärker känslan av sammanhang och därmed förbättras hälsan. Varje litet steg som tas i rätt riktning ackumuleras och förstärker den goda cirkeln (se figur 10)

59 Nyckeln, för att få livscirkeln att rotera framåt, är den Integrerade arbetsmetoden (IAM), något som närmare utvecklas i nästa kapitel. Figur 10: Lösningen Den goda cirkeln. Hälsa INNANFÖR- SKAP Likvärdighet Utbildning Egenmakt Arbete Pedagogiska nätverk: lokalt, regionalt och nationellt Det är en förhoppning att andra skolor och kommuner i Sverige skall inspireras och stimuleras av denna studie att starta de goda cirklarna i syfte att ständigt förbättra utbildningens kvalitet. På så sätt skulle ungdomars andra chanser kunna implementeras i den ordinarie utbildningen även på andra håll, inte bara i Uppsala kommun. Vi löser inte problemet genom en ständigt pågående projektverksamhet. Tvärtom kan projekt riskera att bli kontraproduktiva, eftersom de kan ge ett alibi att slippa ständigt förbättra kvaliteten i den ordinarie utbildningen. En fortsatt projektverksamhet för att lösa problemet vore som att försöka värma upp Östersjön med en hårtork. För Sveriges del vore det intressant att kunna bidra till att forma och utveckla en ny gemensam europeisk plattform när det gäller pedagogik och synsätt för elevers andra chanser. Inte minst med tanke på den innevarande ekonomiska krisen inom EU. Eljest finns det stor risk för att allt fler ungdomar hamnar i ett exkluderande utanförskap. Flera europeiska pedagogiska nätverk har de senaste åren också vuxit fram på temat Andra chansen. Malmö kommun deltar i nätverket Compass Assessment och Norrköpings och Linköpings kommuner deltar i nätverket Second Chance Schools. Projektet Andra chansen kan här tillföra nya kunskaper och erfarenheter på den europeiska arenan

60 En så pass komplex verksamhet som det här är fråga om, med skilda geografiska och verksamhetsmässiga förutsättningar, lämpar sig inte för en detaljerad topdown -styrning. Utifrån ett nationellt ramverk bör utvecklingen bedrivas från ett underifrånperspektiv genom lokala, regionala och transnationella pedagogiska nätverk. Detta underifrånperspektiv är ett tillvägagångssätt som stämmer väl med hur Europeiska Unionen tänker sig arbetet med ungdomars inkludering. Sverige har också lång erfarenhet av nätverksarbete 36. Redan 2006 genomförde Regionalt utvecklingscentrum i Umeå en processledarutbildning med 17 kommuner från hela Sverige och ett gymnasieförbund på temat andra chansen. Utbildningen omfattade föreläsningar, examinationer, bildande av regionala nätverk och ett eget lokalt utvecklingsarbete, förankrat i den egna praktiken och den egna skolan fanns 11 nätverk med ca 20 skolor i varje nätverk. Under åren har nationella nätverksträffar genomförts. Dessa träffar har haft avgörande betydelse, såväl för nätverkens utformning och kvalitet som för utvecklingsarbetet på lokal nivå. Syftet med nätverken är att: Ge fortsatta förutsättningar för nationell, regional och lokal kunskapsutveckling och idéutbyten Verka för likvärdighet över landet Öka kvaliteten på gymnasieskolans individuella program (numera introduktionsprogrammet) Upprätthålla kompetens och kontinuitet i förändringsarbetet Sprida information och ge återkoppling i lokala nätverk Upprätthålla kontakt med Skolverket och universitet/högskola Det är osäkert om dessa nätverk fortfarande existerar. 36 Sveriges kommuner och landsting (Mats Söderberg m.fl.): Individuella program i gymnasieskolan. Slasktratt eller framgångssaga? Lägesrapport

61 7. Den integrerade arbetsmetoden för lärande Generell konceptmodell Socialfondsprojekt är i princip konstruerade och uppbyggda på likartade sätt. Utifrån vår erfarenhet från utvärderingar av sådana projekt har vi tagit fram en generell och deltagarorienterad konceptmodell 37 (se figur 11). Den är tillämplig för alla projekt som finansieras genom de europeiska socialfonderna och är utgångspunkten för den integrerade arbetsmetoden för lärande (IAM). Konceptmodellens underliggande värdering är att ett ESF-projekt i första hand är till för deltagaren och inte tvärtom dvs. att deltagaren är till för projektet. Utan deltagare skulle det heller inte finnas några projekt. Det är alltså deltagaren som ytterst motiverar projektets existens och det är deltagarens uttalade och underförstådda behov och lärande som i första hand skall tillgodoses. Det gemensamma för alla projekt är att det finns en ingång och flera utgångar. Däremellan kan projekt skilja sig åt i mer eller mindre hög grad. Ingången representerar de specifika målgrupper projektet vänder sig till enligt projektansökan. Utgången representerar det övergripande mål som ska uppnås, nämligen ökad självförsörjning hos målgruppen. Det övergripande målet kan uppdelas i delmålen arbete och studier, som i sin tur kan uppdelas i ytterligare målkomponenter (se figur 11). Vad ett projekt kan åstadkomma, för att uppnå det övergripande målet, är att öka målgruppens anställbarhet och lotsa målgruppen till arbete eller studier genom matchning och coachning. För att lyckas med detta måste den enskilde deltagaren ha någonting i sin meritportfölj som kvalificerar deltagaren till arbete eller studier. Ökad anställbarhet innebär att projektet tillför deltagaren meriter som denne inte hade innan. Projektens ändamål är att skapa detta mervärde. Mellan ingång och utgång finns i varje projekt ett antal delprocesser: rekryteringsprocessen, introduceringsprocessen, valideringsprocessen, introduktionsprocessen, lärandeprocesserna (lärmetoderna), meriteringsprocessen, matchningsprocessen och coachningprocessen. Därutöver kan varje delprocess behöva olika former av stödprocesser. De specifika aktiviteterna och innehållet i dessa delprocesser kan självfallet variera från projekt till projekt 38, liksom även namn, benämningar och lokala förutsättningar. Sammantaget representerar delprocesserna projektets huvudprocess. Deltagare kan följa olika individuellt anpassade spår genom huvudprocessen. Sammantaget är detta den arbetsmetodik som tillämpas vid ett integrerat tillvägagångssätt (se figur 11). 37 Modellen är baserad på vår utvärdering och följeforskning av 8 socialfondsfinansieade projekt: Access ( ), HEJ ( ), Atlas ( ), Gottsunda Factory ( ), VaMed! ( ), Utsikten ( ), Romano Zor! ( ), Andra chansen ( ). Dessutom har vi tagit del av rapporter från ett stort antal andra projekt. 38 De i Andra chansen ingående aktiviteterna återfinns i projektets rapport Projekt Andra chansen Metoder,

62 Figur 11: Vad kan du? Vad vill du? Vad ska vi hjälpa dig med? Vad har du uppnått? Vad har du uppnått? Lära att lära Individuell EQF [2] Plan (IP) (8 nyckelkompetenser) Alla kan Introduktions- och ska nå Individdialoger/ mötet sina mål! Validering enligt Registrering CEDEFOP [1] Mentorskap Vad kan du idag? SFI & samhällsorientering Hälsa KASAM Rehabilitering Habilitering Idésmedja Eget projekt Specialkurser Individuella åtgärder Gymnasiebetyg Yrkesintroduktion Praktik/ lärlingsplats Affärsplan företagande Sociala/kulturella aktiviteter Målgrupp Vad vill du imorgon? Metoder och aktiviteter Anställ- Vad ska vi barhet hjälpa dig med? Matchning Coachning Studier/Arbete Studier/Arbete Rekryterings källor Marknadsföring Info-möten Kartläggning/ Motivation Kriterieprövning/ Försörjning/ Remittering Självförsörjningsförmåga Meritering enligt EQF [3] (nivåer 1-4) Merit- Portfölj (CV) Gymnasiekompetens (högskola) Gymnasiekompetens (yrkeshögskola) Lärlingsutbildning Vuxenutbildning Övriga studier Lönearbete, tim Lönearbete, < 20 tim Eget företagande Socialt företagande Entreprenör/ Mikroföretag [1] EUROPEISKA UNIONENS RÅD: Utkast till slutsatser från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar om gemensamma europeiska principer för identifiering och validering av icke-formellt och informellt lärande. Bryssel den 18 maj 2004 (19.5). European Center for the Development of Vocational Training (2009): European Guidelines for validating non-formal and informal learning. [2] RECOMMENDATION OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL of 18 December 2006 on key competences for lifelong learning (EQF) (2006/962/EC). [3] RECOMMENDATION OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL of 23 April 2008 on the establishment of the European Qualifications Framework for lifelong learning (EQF) (2008/C 111/01)

63 De centrala och värdeskapande delarna i huvudprocessen är lärandeprocesserna och meriteringsprocessen. Dessa delprocesser ger det största bidraget till deltagarens anställbarhet. I figur 11 har som exempel 11 olika lärmetoder angetts som möjliga för att generera ett lärande hos deltagaren. Utgångspunkten är det lärande som först har skett i introduktionsprocessen genom lärmetoderna Lära att lära och Individuell plan, där planen anger det spår som deltagaren har beslutat sig för att pröva. En del lärmetoder genererar ett formellt lärande. Andra lärmetoder genererar ett icke-formellt eller ett informellt lärande. Man kan kombinera en eller flera lärmetoder med varandra. Andra chansen valde huvudsakligen lärmetoderna Gymnasiebetyg (formellt lärande), Praktiklärande (icke formellt lärande) och Individuella åtgärder och Sociala aktiviteter (informellt lärande). Utgångspunkten var introduktionsprocessens lärmetoder Lära att lära och Individuell plan, som ofta är ett icke-formellt eller informellt lärande. Som stödprocess fungerade organiseringen av den integrerade samarbetsmodellen mellan 8 olika yrkesprofessioner (se kap. 6). Lärande är alltid en ömsesidig och dynamisk process mellan inlärare och utlärare. En viktig del i denna process är uppföljning och återkoppling från utlärare till inlärare. Men lika viktigt är återkopplingen från inlärare till utlärare. Uppföljning och återkoppling sker kontinuerligt i meriteringsprocessen, som i sig därmed också blir en lärprocess. Sammantaget kan man säga att tillämpningen av den generella konceptmodellen i Andra chansen är ett av många exempel på ett integrerat arbetssätt. Andra projekt har, med lika goda resultat, valt andra kombinationer till exempel i socialfondsprojekten Filur, Merit, Unga in och Språkstöd för nyanlända samt i den reguljära verksamheten Jobbtorg Stockholm. Det visar hur ett integrerat arbetssätt på ett flexibelt sätt kan anpassas till lokala förutsättningar, rådande omständigheter och olika målguppet samt även tillämpas i ordinarie verksamhet 39. Det finns de som söker efter den enda Metoden med stort M. Men jag är rädd för att man inte kommer att hitta den, eftersom den helt enkelt inte existerar. Istället handlar det nog om att hitta den rätta kombinationen av flera olika metoder och den rätta kombinationen är den som för varje deltagare ger den största mätbara effekten på deltagarens anställbarhet. För enkelhetens skull kan vi kalla den rätta kombinationen av olika lärmetoder för den Integrerade arbetsmetoden för lärande(iam). EU-kommissionen har särskilt betonat vikten av att utveckla integrerade arbetssätt för att effektivt kunna möta komplexa och komplicerade målgruppers uttalade och underförstådda behov. Det handlar om att ge ett individuellt stöd som samtidigt inbegriper det sociala, pedagogiska, psykologiska, kulturella och finansiella perspektivet utifrån individens socioekonomiska livssituation här och nu och vars syfte är att öka anställbarheten på ett synligt sätt för att därigenom ge deltagaren större möjligheter till arbete, studier och självförsörjning. Kunskapskapital och förtroendekapital Den integrerade arbetsmetoden bygger på fyra enkla frågor och ett påstående (se figur 11): 39 Med i matchen. Om Stockholms stads arbete för att minska arbetslösheten bland unga - på väg mot ett Stockholm i världsklass. Stockholms stad,

64 Vad kan du idag? Vad vill du imorgon? Vad ska vi hjälpa dig med? Vad har du uppnått? Alla kan och ska nå sina mål! Deltagaren bär med sig kunskaper, färdigheter och kompetenser till projektet och är projektets viktigaste resurs. Alla är bärare av ett kunskapskapital och man lär sig ständigt nytt under livets gång. Det första steget handlar därför om att synliggöra och ta till vara denna resurs genom validering av såväl det formella lärandet som det icke-formella och det informella lärandet. Det formella lärandet är tämligen enkelt att reda ut. Värre är det med det icke-formella lärandet och framför allt med det informella lärandet. Härvidlag har Andra chansen, liksom de flesta andra ESF-projekt, ytterligare att lära. Det är sällan som valideringar av det icke-formella och informella lärandet tillämpas på ett strukturerat, systematiskt och dokumenterat sätt. Ändå finns det en rad metoder redan tillgängliga. De har sammanställts av European Center for the Development of Vocational Training i rapporten European Guidelines for validating non-formal and informal learning (jmf sid 18). Det andra steget - Lära att lära - handlar dels om att bygga upp ett ömsesidigt, grundmurat och ärligt förtroendekapital mellan deltagaren och projektet och dels om att ge deltagaren de nödvändiga förkunskaperna för sitt lärande inför steg 3. I bägge fallen är det här ofta fråga om ett informellt lärande och syftet är att hjälpa deltagaren att få en idé om sin egen framtid på kort och lång sikt manifesterad genom den individuella planen och en handlingskraft och förmåga att genomföra sin plan (se vidare sid 52). Konkret innebär det att på ett mätbart sätt (se kap. 5) stärka deltagarens: tillit till sig själv och sin egen förmåga trygghet framtidstro och sitt eget ansvar för framtiden motivation begriplighet av sin tillvaro vilja att hantera och lösa sina egna vardagsproblem förmåga att tillvarata sina möjligheter och rättigheter intresse att skaffa sig nya kunskaper handlingskraft att få ett arbete eller fortsätta att studera Sex grundläggande principer och tre byggstenar För att bygga upp förtroendekapital och förkunskaper finns tre byggstenar som är centrala när det gäller att utveckla den intellektuella och praktiska förmågan: kunskaper, färdigheter och kompetenser. I enlighet med den europeiska referensramen för kvalifikationer (EQF) definieras kunskaper som Vad en inlärare vet, förstår och kan göra när en lärandeprocess är avslutad. Resultat av lärande utgörs av fakta, principer, teorier och praxis som är kopplade till arbete eller studier

65 Färdigheter definieras som Förmågan att tillämpa kunskaper och beprövad erfarenhet för att utföra uppgifter och lösa problem. Resultat av lärande utgörs av kognitiva färdigheter som användning av logiskt, intuitivt och kreativt tänkande eller praktiska färdigheter som manuell skicklighet eller användning av metoder, material, verktyg och redskap. Slutligen definieras kompetens som Visad förmåga att använda kunskaper och färdigheter samt personliga, sociala och metodologiska färdigheter i arbete eller studier samt i yrkesrelaterad och personlig utveckling. Kompetens kan uttryckas i ansvar och självständighet. Man kan kanske säga att kompetens avser den samlade förmågan hos en individ att lösa sina uppgifter, att utvecklas och att förverkliga nya idéer och kvaliteter. Till begreppet kan man också knyta tanken att man ska kunna upptäcka nya möjligheter, att man ska ha kontroll över sina egna villkor och att man har en insikt och medvetenhet om omvärldens förändringar och krav. Bristande kompetens leder till ett slags inlärd hjälplöshet. På ett generellt plan kan kunskap, färdighet och kompetens fokuseras kring sex grundläggande principer. De kan sammanfatta med trianglarna: lära att lära, lära att tänka, lära att skapa, lära att samarbeta, lära att värdera samt lära att förutse och föregripa. Lära sig att lära betyder att kunna använda sig av många olika typer av verktyg och metoder för olika situationer, så att man besitter en generell kunskap att lösa specifika problem, som man inte på förhand kunnat förutse

66 Lära sig att tänka betyder att kunna identifiera, formulera och lösa problem; att vara medveten om det egna tänkandet och vid behov kunna ändra sitt tänkande på ett principiellt sätt. Det handlar inte bara om att lära sig mer, utan också om att kunna tänka annorlunda. Lära sig att skapa betyder att kunna tänka nya tankar som inte tänkts förut, att kunna kombinera gamla saker så att någonting helt nytt uppstår, att kunna ge utlopp för sin skapande förmåga och fantasi. Lära sig att samarbeta betyder att man tillsammans tar ansvar för det hela, vare sig det gäller vardagen, skolan, arbetet eller samhällslivet, både på kort och på lång sikt och att man gemensamt söker nya möjligheter. Lära sig att värdera betyder att man är medveten om sina egna värderingar och kan inta en självständig hållning, så att man inte blir manipulerad av andra eller bara följer med strömmen. Lära sig att förutse och föregripa betyder att man kan se verkligheten utifrån många olika perspektiv så att man inte blir överraskad eller överrumplad eller inte upptäcker nya möjligheter och att man undanröjer problem innan det är för sent. Dessa 6 grundläggande principer kan självfallet tillämpas och utformas på olika sätt beroende på de lokala omständigheterna i varje enskilt projekt. Frigörande pedagogik För att stärka deltagarens förtroendekapital, bygga upp deltagarens förkunskaper och frigöra deltagarens egna resurser krävs en effektiv arbetsmetod. Vi kallar denna metod för den frigörande pedagogiken 40. Metoden kan symboliseras av en triangel som omfattar tre byggstenar: Mötet Frågan Samtalet. Den frigörande pedagogikens grundläggande utgångspunkt är att den lilla världen (vardagen) och den stora världen (samhället) är komplexa och komplicerade till sin natur - inte enkla och entydiga. Vardagen och samhället är problematiska, inte problemfria. Därför behöver deltagaren problematisera sin egen verklighet i den lilla och i den stora världen. Hur ska man förhålla sig till och utforska sin egen vardag? Hur ska man förstå sin situation och komma till insikt om de nya omständigheter som gäller i den nya situationen? Det gäller allt från det som rör den lilla kartan i tillvaron vardagen till den stora kartan samhället. Och inte minst det kitt som håller samman den lilla och den stora kartan de 40 I EU-projektet Va Med! utvecklades ett exempel på en frigörande pedagogisk metod Interkulturell dialog. Metoden dokumenterades i en lärarhandledning och i ett omfattande pedagogiskt läromedel. Den hade utprovats i real miljö och under realistiska förhållanden med goda resultat. Se vidare ISIS kvalitetsinstitut: Medborgarkunskap och Interkulturell dialog. Utvärdering av EU-projektet Va Med! Följeforskningsrapport, 2 nd Edition, Januari

67 grundläggande samhällsvärderingarna och de oskrivna koderna i det svenska samhället. En sådan utgångspunkt kräver att mötet mellan deltagaren och projektet måste problematiseras. Den praktiska konsekvensen är att frågor måste ställas, istället för att servera färdiga svar. Varför, hur och vad blir viktiga ledord. Att formulera provokativa istället för kategoriska påståenden för att stimulera till dialog och egen reflektion. Förhållningssättet blir att tillsammans med deltagaren utforska situationen och gemensamt komma fram till svaren genom en dialog, enskilt eller i små eller stora grupper. Deltagaren skall lära sig meta, istället för att bli serverad en fisk om dagen. På så sätt kan deltagaren bli medveten om sin nya verklighet och erövra den på sina egna villkor genom att Lära att lära och förstå att det handlar om något större än egna tillkortakommanden 41. För att lyckas tillämpa den frigörande pedagogiken ställs krav på personalens förhållningssätt och perspektiv och som innebär att gå från den onda till den goda cirkeln (se figur 9 och 10). I Andra chansens redovisning av sina tillämpade metoder (se not 33) har man på ett utmärkt sätt beskrivet detta förhållningssätt så här: Det grundläggande är bemötandet av ungdomarna i projektet, att personalen bryr sig om och har ett genuint intresse för ungdomarna. Att personalen förmedlar att de tror att deltagarna kan utvecklas och att de inte är några omöjliga fall är mycket betydelsefullt. En grundläggande faktor är att deltagarna känner trygghet i miljön, att lokalerna är anpassade för verksamheten och att det inte är för många personer att relatera till. Att synliggöra ungdomarna och att stärka deras självförtroende genom positiv förstärkning och att de vuxna engagerar sig och möter varje elev utifrån dennes förutsättningar är en annan viktig del i metoden. Målet är att aktivera dem och att de vill delta i ett socialt sammanhang, att de ser sin del i den egna utvecklingen och inte minst att de tar ansvar för sin egen framtid. Samtalet är det viktigaste verktyget för att arbeta med ungdomarna. Genom samtalet kan vi möta och bekräfta individen och sedan skapa ett brofäste som ger möjligheter för påverkan och utveckling. Den frigörande pedagogiska metoden har sitt ursprung i och är nära besläktad med den metod som Paolo Freire utvecklade och tillämpade i Brasilien på och 1970-talet publicerade han Pedagogik för förtryckta, där metoden beskrevs. För detta fängslades han av militärjuntan i Brasilien. Senare utvisades han av samma junta till Chile. Paolo Freire menade att undervisning inte är att programmera, utan att problematisera verkligheten. Det handlar inte om att ge färdiga svar på frågor, utan att förutsättningslöst ställa frågor. Inte att göra påståenden, utan att provocera genom påståenden. 41 En bred och djup berättelse av denna problematik har dokumenterats av ESF-projektet New City. Det handlar om något större kunskaper om ungdomars möten med sin stad. Följeforskning om New City, Mikael Stigendal (red). Malmö University Publications in Urban Studies 7,

68 Deltagaren måste själv komma till insikt och medvetenhet om sina omständigheter för att själv kunna erövra sin värld. Deltagaren måste förstå sin situation för att kunna frigöra sig och utvecklas genom egna medvetna handlingar 42. Efter badet, , kalksten, av den svenska konstnären Pye Engström, Stockholm. Från vänster till höger: Elise Ottosen-Jensen, Paolo Freire, Sara Lidman, Mao Tse-Dong, Angela Davis, Georg Borgström, Pablo Neruda. Ett projekt som i hög grad lyckades tillämpa den frigörande pedagogiken var ESFprojektet Romano Zor ( ), vars målgrupp enbart omfattade romer 43 (jmf diagram 13). Förkunskaperna kan också byggas upp, i likhet med förtroendekapitalet, genom den frigörande pedagogiken. Det kan ske med utgångspunkt från det lärande som kan erbjudas under steg 3 och med hänsyn till den europeiska unionens rekommendation om nyckelkompetenser för livslångt lärande en europeisk referensram 44. Parallellt med att bygga upp förtroendekapitalet och förkunskaperna utarbetas den individuella planen - deltagarens eget dynamiska utvecklingsverktyg. Planen är ett personligt dokument som skall godkännas av deltagaren själv. Den ska synliggöra deltagarens kort- och långsiktiga visioner och mål och tydliggöra den valda vägen genom projektet och tiden därefter. Men också vilka läranderesultat och meriteringar som deltagaren har uppnått. 42 Paulo Freire: Pedagogik för förtryckta (1972), Kulturell kamp för frihet (1974) och Utbildning för befrielse (1975). Samtliga utgivna på Gummessons förlag, Stockholm. 43 ISIS kvalitetsinstitut: Vägar till ett romskt kraftcenter. Extern utvärdering av Romano Zor! Spridningsrapport RECOMMENDATION OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL of 18 December 2006 on key competences for lifelong learning (2006/962/EC)

69 Med utgångspunkt från den individuella planen handlar det tredje steget om att hjälpa deltagaren att genomföra sin plan och uppnå sina kortsiktiga mål inom ramen för de metoder och kompetenser som finns tillgängliga i projektet eller som vid behov måste tillföras projektet utifrån. Läranderesultat, meritering och anställbarhet Det avslutande steget - meriteringsprocessen innebär att den ökade anställbarheten måste synliggöras, kvalitetssäkras (valideras) och kommuniceras, inte minst till deltagaren själv. När det gäller det formella lärande, t.ex. lärmetoden Gymnasiebetyg, är det inte särskilt problematiskt. Däremot blir det mer problematiskt när det gäller det icke-formella lärandet, t.ex. lärmetoden Praktik och det informella lärandet, t.ex. lärmetoden Lära att lära. Meriteringsprocessens syfte är att erkänna varje individs lärande och de läranderesultat som deltagaren har uppnått. Förutsättningen för att kunna erkänna det ickeformella och informella lärandet är att synliggöra läranderesultaten, säkerställa deras tillförlitlighet och trovärdighet samt att kommunicera dessa till deltagaren och det omgivande samhället 45. Det är de dokumenterade läranderesultaten som hamnar i deltagarens meritportfölj och bidrar till att öka deltagarens självförsörjningsförmåga. En förutsättning för att kunna synliggöra läranderesultaten är att de specificeras. Vad är det som ska uppnås? Det innebär att för varje lärmetod (specialkurser, praktik, lärlingsplatser, yrkesintroduktion, affärsplaner et cetera) måste syfte och mål anges samt vilka läranderesultat (kunskapskrav) som ska uppnås för varje lärandenivå (A, B och C). Läranderesultaten anger vad deltagaren har uppnått. Principen framgår av analysschemat i figur 12 och skulle kunna tillämpas av ESF-projekt för att synliggöra det lärande som ägt rum. Figur 12: Analysschema för läranderesultat Syfte/mål Läranderesultat Nivå A Nivå B Nivå C Kunskaper om Beskriva Översiktligt Utförligt Förståelse av Dra slutsatser Enkla Välgrundade Färdigheter i att Utföra Med visst handlag Med gott handlag Förmåga att Utvärdera Enkla omdömen Nyanserade omdömen Utförligt och nyansrikt Välgrundade och nyansrika Med mycket gott handlag Kvalificerade omdömen. Ge förslag på förbättringar (vad och hur) 45 European Center for the Development of Vocational Training (2009): European Guidelines for validating non-formal and informal learning

70 Projekt saknar ofta ett system för att utvärdera målgruppens uppnådda läranderesultat av det icke-formella lärande som äger rum under projekttiden. Därmed blir lärandet inte synliggjort och meriterande och medför inte att anställbarheten ökar. De läranderesultat som deltagaren uppnår bör dessutom vara kvalitetssäkrade. Det innebär att det måste beskrivas vad deltagaren ska kunna efter avslutat lärande för att ha uppnått målen och hur det ska visas att deltagaren har uppnått sina läranderesultat för kunskaper, förståelse, färdigheter och förmågor på olika nivåer. Deltagaren skall bevisa sina kunskaper och projektet måste skapa tillförlitliga och objektiva aktiviteter som möjliggör för deltagaren att producera dessa bevis. Genom tydliga mål och kunskapskrav förstår deltagarna exakt vad som förväntas av dem och vilka kunskaper och färdigheter som deltagaren skall ha med sig efter avslutat lärande. Bedömningen av uppnådda läranderesultat måste ske på ett likvärdigt, rättvist och förutsebart sätt med tydlig koppling till syfte och mål samt dokumenteras och läggas i meritportföljen. Fördelen med ett kvalitetssäkrat lärande är för deltagaren att läranderesultaten blir förutsägbara och att bedömningen av resultat blir objektiv och rättssäker. Projekten måste därför strukturera lärandet och läromedlen på ett systematiskt sätt och projektpersonalen måste behärska kvalitetssäkring. För arbetsgivarna innebär det att de kan lita på att den som anställs verkligen har de kvalifikationer som anges. Andra chansen har genom sina resultat på processkvalitet, resultatkvalitet och systemkvalitet visat hur genomslagskraftig den integrerade arbetsmetoden är när det gäller att stödja ungdomar som är på väg att lämna eller redan har lämnat skolan i förtid. Följeforskning för metodutveckling Vi definierar i denna studie den integrerade arbetsmetoden (IAM) som den rätta kombinationen av flera olika metoder som för varje deltagare ger den största mätba

71 ra effekten på deltagarens lärande och anställbarhet. Den mätbara effekten har två sidor en kvalitativ och en kvantitativ sida. Den kvalitativa sidan kan mätas genom Europastandarden för kvalitetssystem ISO-EU Med den rätta kombinationen av metoder avses alla sammantagna egenskaper i den kombination som bäst tillfredsställer deltagarens uttalade och underförstådda behov och som bäst bidrar till deltagarens lärande. Metodernas effekter mäts sålunda genom deras egenskaper (se kap. 5). Den kvantitativa sidan mäts i relation till de deskriptorer för kunskaper, färdigheter och kompetens som anges i den europeiska referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande - EQF 46 (se kap. 4). Den generella konceptmodellen för den integrerade arbetsmetod åskådliggör på ett tydligt sätt hur huvudprocesser, delprocesser och stödprocesser hänger ihop. Det integrerade arbetssättet ska vara strukturerat, systematiskt, dokumenterat och de använda metodernas resultat och effekter ska vara mätbara och kostnadseffektiviteten ska kunna beräknas. I nästa kapitel redovisas några tankegångar om hur den integrerade arbetsmetoden kan knytas ihop med den externa samverkansmodellen för att förstärka det yttre nätverket och strukturerna kring ungdomar. Nackdelen med den integrerade arbetsmetoden, som i sig innehåller ett mångprofessionellt samarbete, är svårigheten att implementera metoden i ordinarie verksamheter, eftersom dessa är organiserade enligt stuprörsmodellen. Det kan vara ett av skälen till att så få ESF-projekt implementeras i den ordinarie verksamheten. I en undersökning av 38 utvärderingsrapporter konstaterades: Vi har inte stött på någon rapport som verkar vara en del i en strategisk påverkan 47. När så ändå har skett är det ofta som en egen permanent enhet inom den befintliga organisationsstrukturen, t.ex. som fallet är med ESF-projektet Navigatorcentrum i Östersund. Ett alternativ som skulle kunna övervägas i detta sammanhang är att istället för att fokusera på implementering skulle projekt kunna fokusera på etablering. Det skulle i så fall innebära att framgångsrika projekt övergår i en egen operativ organisation i lämpliga juridiska former efter projektslut. Det skulle till exempel kunna ske genom bolagisering (aktiebolag), ekonomisk förening (kooperativ) eller som ett samägt partnerskap mellan staten, kommuner, ideella organisationer och näringslivet, så kallade IPOPs. På så sätt skulle ESF-projekt kunna bli en plattform för icke-vinstmaximerande aktörer för välfärdstjänster (se vidare kap. 10 och Epilogen om sociala innovationer). Samtidigt måste skattefinansierade ersättningssystem utformas som fokuserar på presterad totalkvalitet. Detta skulle kunna bli intressanta alternativ till riskkapitalismen inom välfärdssektorn eller andra liknande ägarformer. De ekonomiska incitamenten för etablering torde heller inte saknas (se vidare kap. 9). 46 RECOMMENDATION OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL of 23 April 2008 on the establishment of the European Qualifications Framework for lifelong learning (2008/C 111/01) 47 ESF-rådets processtöd Strategisk påverkan och lärande, SPeL: Lärandeansatsen i 38 utvärderingsrapporter inom Socialfonden,

72 Det är alldeles uppenbart att den integrerade arbetsmetoden ger upphov till en rad forskningsfrågor som det finns anledning att finna evidensbaserade svar på. Svaren måste sökas i nära samarbete med lokala projekt, som är utmärkta forskningsarenor, eftersom det där finns en praktik som gör det möjligt att förena deltagarens erfarenheter, den professionelles expertis med bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap (jmf kap. 2). Projekten genomförs dessutom i en realistisk miljö, i realtid och kan jämföras med den ordinarie verksamhetens resultat som kontrollgrupp. Förutsättningen är dock att finansiella möjligheter öppnas upp av den Europeiska socialfonden för innovativa följeforskningsändamål (se kap. 2 och Epilogen om Sociala innovationer). Forskningsområdet skulle också lämpa sig synnerligen väl för ett transnationellt samarbete mellan följeforskare, eftersom det har en så påtaglig betydelse för att mäta anställbarhet och olika metoders effekter på ett sammanhållet sätt och därmed få en kvalitativ och kvantitativ värdering av ESF-projektens samlade nyttoeffekter. En utgångspunkt för följeforskningen skulle bland annat kunna vara de europeiska referensramarna och riktlinjerna: Referensramar för kvalifikationer och nyckelkompetenser för livslångt lärande (EQF och NQF) 48 ; Referensramar för kvalitetssäkring (CQAF, EQARF och EQAVET) 49 ; Europeiska och internationella kvalitetssystemstandarden: Ledningssystem för kvalitet, QMS (ISO 9000:2000) 50 ; Riktlinjer för kvalitetssäkring och validering av icke-formellt och informellt lärande (CEDEFOP) 51 ; Benchmarks för utbildning och träning för ökad anställbarhet 52 samt 48 RECOMMENDATION OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL of 23 April 2008 on the establishment of the European Qualifications Framework for lifelong learning (2008/C 111/01). RECOMMENDATION OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL of 18 December 2006 on key competences for lifelong learning (2006/962/EC). 49 EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDETS REKOMMENDATION av den 18 juni 2009 om inrättande av en europeisk referensram för kvalitetssäkring, (2009/c 155/01). 50 European Committee for Standardization. 51 EUROPEISKA UNIONENS RÅD: Utkast till slutsatser från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar om gemensamma europeiska principer för identifiering och validering av ickeformellt och informellt lärande. Bryssel den 18 maj 2004 (19.5). 52 Commission staff working paper, SEC (2011) 670, 24 may 2011 on the development of benchmarks on education and training for employability and on learning mobility

73 OCN-metoden (Open University Network). Här finns det stora jungfruliga marker att beträda under de kommande åren för följeforskningen. Synliggörande av lärande En ytterligare utgångspunkt för följeforskningen skulle kunna vara den internationellt uppmärksammade boken Visible Learning, som för en tid sedan publicerades av den Nya Zeeländske utbildningsforskaren John Hattie 53. Studien har fått stort genomslag i den svenska utbildningsdebatten på alla nivåer. Den har alltsedan utgivningen citerats flitigt i forskningspublikationer, myndighetsrapporter och massmedia, allt som oftast som exempel på betydelsefull och tung internationell forskning. Många anser att den världsomspännande forskningsöversikten kan utgöra grunden för att skapa effektiva skolor i praktiken. Visible Learning är en meta-metasyntes baserad på mer än studier och över 80 miljoner elever i fler än 800 metaanalyser om påverkan på elevers studieprestationer och är därmed världens största forskningsöversikt av effektstudier inom utbildningsområdet. Sveriges kommuner och landsting, SKL har därför låtit göra en sammanhållen svensk presentation av studien 54. Enligt Hattie redovisas i studien en metod som kan visa och rangordna positiva och negativa effekter på elevers studieresultat. Sammanlagt 138 faktorer analyseras och rangordnas efter sina effektstorlekar. Faktorerna delas in i sex huvudkategorier eleven, hemmet, skolan, läraren, läroplanen/läromedel och undervisningen för att visa hur stora effekter till elevers studieresultat respektive område ger. I de metaanalyser som Visible Learning bygger på beräknas effektstorleken (d) som stora (0,4-1,2), måttliga (0,2-0,4), försumbara (0-0,2) eller negativa (-0,2-0). Syftet med studien är att synliggöra lärandeprocesser mellan framför allt lärare och elever och samspelet dem emellan. Undervisning handlar, enligt Hattie, om att få kunskap om hur elevernas lärande går till och förändra undervisningen efter det. En öppen kommunikation och ömsesidighet mellan lärare och elever om kunskapsinnehållet, undervisningen och det lärande som sker eller inte sker, tycks utifrån Hatties perspektiv vara vägen till goda studieprestationer. Hattie menar att det tyvärr finns en förkärlek att besluta om förändringar i strukturer och arbetsförhållanden i skolan, något som hans studie visar inte är det mest effektiva sättet att förbättra elevers studieprestationer. Han rekommenderar beslutsfattare att oftare luta sig mot belägg från aktuell forskning, istället för att besluta om åtgärder som bygger på åsikter eller opinioner hos väljarna. Nyckelbegreppen i Visible Learning är eleven, hemmet, skolan, läraren, läroplanen/läromedel, undervisningen, påverkansfaktorer, effekter och studieresultat. 53 Hattie, J. A. C. (2009). Visible Learning: a synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement. London, New York: Routledge. 54 Sveriges kommuner och landsting: Synligt lärande. Presentation av en studie om vad som påverkar elevers studieresultat,

74 Enligt Hattie är mötet och samspelet mellan läraren och eleven av helt avgörande betydelse för studieresultatet. Tre frågor är vägledande i detta samsspel: Vart är jag på väg? (Feed Up), Hur går det för mig? (Feed Back) och Vad är nästa steg? (Feed Forward). Den viktigaste återkopplingen går från eleven till läraren och inte från läraren till eleven enligt Hattie! De nyckelbegrepp som Visible Learning är uppbyggt kring har sina motsvarigheter i hur den integrerade arbetsmetodens nyckelbegrepp är uppbyggda: deltagaren, sociala miljön, projektet, projektpersonalen, metoder, lärandeprocessen, kvalitetspåverkande faktorer, effekter och anställbarhet. Även de grundläggande frågeställningarna är likartade: Vad kan du?, Vad vill du imorgon? (Feed Forward), Vad ska vi hjälpa dig med? (Feed Up), och Vad har du uppnått? (Feed Back). Den integrerade arbetsmetoden innehåller dessutom ett påstående: Alla kan och ska nå sina mål!. Detta handlar om utlärarens grundläggande och existentiella förhållningssätt - ribban är himlen och alla kan och ska över den. Man ska givetvis vara försiktig med att okritiskt överföra resultat och slutsatser från ett sammanhang (kontext) till ett annat sammanhang. Men Synligt lärande innehåller en sådan överväldigande mängd evidensbaserade data att det ändå är befogat att ha denna studie som en av utgångspunkterna för följeforskningen av ESF-projekt när det gäller metoders mätbara effekter på lärande och anställbarhet och därmed på det grundläggande ändamålet med ett ESF-projekt: ökat arbetskraftutbud och sysselsättning, konkurrenskraft och ekonomisk tillväxt. Forskningsfrågan är ju också densamma: Finns det kvalitetspåverkande faktorer, metoder och lärandeprocesser som är mer framgångsrika och har större effekter än andra när det gäller att förbättra deltagares anställbarhet eller elevers studieresultat? Man kan bara helt kort konstatera att de 10 kvalitetsfaktorer i Ungdomars andra chans som har identifierats ha den största uppmätta effekten på processkvalitet och anställbarhet också återfinns bland de faktorer som har den största effekten på studieresultat i Visible Learning

75 8. Förutsättningar för en effektiv extern samverkan Är samarbete och samverkan samma sak? Man måste göra en åtskillnad mellan samarbete och samverkan. I det förra fallet handlar det om en grupp arbetskamrater med olika professioner, i en ordinarie verksamhet, som dagligen samarbetar under ett tak och med deltagarnas uttalade och underförstådda behov i fokus. Projektgruppen i Andra chansen är ett exempel på en sådan samarbetsmodell. Samarbetets konkreta resultat är i det fallet den individuella studie- och utvecklingsplanen. Samverkan däremot sker bland företrädare för olika organisatoriska enheter och man träffas mera sällan. Man har inte en daglig och regelbunden kontakt med varandra, man sitter under olika tak och har olika chefer och ledningar. Styrgruppen i Andra chansen är ett exempel på en samverkansmodell. Den är tillfällig och har ingen motsvarighet i den ordinarie verksamheten. Redan i en samarbetsmodell kan samarbete mellan kollegor vara komplicerat. Det är komplicerat att dela och förstå information och kunskap om vad som bör göras och vad som kan göras för att lösa problem och skapa möjligheter för en deltagare. Det är ännu svårare att enas om vad som skall göras, hur det skall göras, vem som skall göra vad och när, hur uppföljning och utvärdering skall utföras, hur avvikelser skall rapporteras osv. Härvidlag blir ett kvalitetssystem inkl. metodmanual helt avgörande. I ett sådant system manifesteras samarbetets utformning och genomförande och de metoder som ska används. För att systemet ska få ett högt spridningsvärde och vara tillämplig för många olika skolor och program måste det lyftas till en generell nivå och därefter anpassas och skräddarsys för de specifika omständigheter och förhållanden som gäller där det ska tillämpas (se vidare kap. 9). Samverkansproblemet Samverkan kan vara svårare än samarbete, eftersom det då är fråga om personer som företräder en organisation och där man kommer från olika myndigheter eller andra organisationer. Varje organisation har sin egen organisationskultur, sina egna arbetssätt och metoder och sina egna lagar och regelverk. Mot en sådan bakgrund är samverkan problematisk. Ändock är tilltron stor att en effektiv organisering för samverkan kring målgruppen är lösningen av många problem, leder till förbättringar för målgruppen och har kvalitetshöjande effekter på processerna. Hypotesen är rimlig och förståelig, men det finns långt ifrån belägg, vetenskapliga eller ej, för att samverkan har sådana effekter a priori. Den omhuldade samverkanstanken tycks mer grunda sig på tro och åsikter än vetande och fakta. Den blir särskilt problematisk när samverkan får en regional karaktär. Samverkansproblemet har sin grund i att projektets deltagare kan ha många olika behov som skall tillgodoses och som en enda myndighet eller enhet inte ensam kan tillgodose. Därför tvingas deltagaren ta kontakt med ett stort antal myndigheter skolor, det kommunala uppföljningsansvaret, arbetsförmedlingen, socialtjänsten,

76 försäkringskassan, landstinget, migrationsverket, frivården, kronofogden, bostadsförmedlingen osv. I varje stuprör upprättas någon form av handlingsplan enligt det regelverk som respektive myndighet styrs av. Handlingsplanen föregås ofta av en kartläggning av deltagaren hos varje myndighet. Detta innebär förmodligen ett omfattande och kostsamt dubbelarbete, som ur individens perspektiv rimligen måste upplevas och uppfattas som både stötande och kränkande. Hur många gånger skall jag behöva kartläggas?, Hur många handlingsplaner skall jag egentligen ha? Ju fler aktörer/myndigheter som är involverade, desto större är risken att individen faller mellan stolarna eller bara slussas runt i systemet. Ingen har ett övergripande ansvar och den som drabbas är individen. Det är mot den bakgrunden man kan se behovet av att utveckla en effektiv organisering för samverkan kring deltagaren 55. För att samverkan ska bli effektiv måste ett antal förutsättningar vara uppfyllda. Framgångsrik samverkan En framgångsrik samverkan bygger till en början på att samverkansgruppen (styrgrupp, partnerskapsgrupp et cetera) ges en strategiskt relevant sammansättning. Strategisk blir sammansättningen när företrädarna har relevanta kunskaper och erfarenheter av målgruppen. De måste också ha närhet till och bemyndigande att företräda sin organisations intressen. Inte minst måste personerna ha ambitioner att utveckla och testa metoder på kort sikt, bidra till att reformera den egna verksamhetens innehåll och utförande på längre sikt och kunna förankra resultaten i den egna organisationen hos den högsta ledningen. Redan här faller i de flesta fall samverkanstanken platt till marken. Den gemensamma utgångspunkten för samverkan är en insikt om att ett problem, som består av flera dimensioner, bäst löses när organisationer, med olika profil och kompetenser som kompletterar och förstärker varandra, samverkar genom att utveckla synergier. Det innebär att gemensamt formulera, dokumentera och dela visioner och mål, möjligheter och risker, åtaganden och uppgifter, kompetenser och resurser. Det innebär också att beskriva ansvarsfördelning, roller och arbetsuppgifter för samverkansparterna. För att lyckas med att gemensamt formulera en strategisk vision krävs ömsesidigt förtroende och en vilja till att ta egna initiativ och öppenhet för andras initiativ. Sådana initiativ kan röra sig om förändringar i policy och prioriteringar i respektive verksamheters uppdrag, verksamhetskulturer och organisering, riktlinjer samt praxis för utförandet. En grundläggande förutsättning för en effektiv samverkan är att de deltagande parterna får ut en nytta och ett mervärde genom sin samverkan. Varje part måste få ut mer av de resurser och insatser som satsas, än vad de skulle ha fått om de inte sam- 55 I ESF-projekt finns fyra kriterier, varav minst ett kriterium ska tillämpas för att socialfonden ska bidra till finansieringen. Ett av dessa kriterier är samverkan. De andra kriterierna är lärande miljöer, innovativ verksamhet och strategiskt påverkansarbete. Samverkan förefaller vara det kriterium som genomsyrar de flesta projekt som får bidrag från ESF

77 verkade. I och för sig kan det förmodligen finnas vinnare och förlorare på kort sikt. Men på lång sikt måste det finnas en övertygelse hos de samverkande parterna, om att det finns ett mervärde för alla och inte minst för den som ytterst berörs, nämligen den enskilde individen. Upplevelsen av samverkans nyttoeffekt kan nog anses vara en grundförutsättning för att parterna på allvar ska engagera sig i en styrgrupp, partnerskap eller någon organisationsform i en ordinarie verksamhet. Samverkan måste också bekräftas genom någon form av samverkansavtal. Det är först då saken ställs på sin spets. I avtalet måste det klart och tydligt framgå hur uppdraget ska lösas när det gäller åtaganden, resurser, ansvarsfördelning, roller, arbetsuppgifter och nyttoeffekter. Utan ett sådant avtal reduceras en samverkande grupp ofta till en allmän diskussionsklubb eller brandkår som rycker ut när det är fara och färde. Organisering för samverkan Det organisatoriska målet för Andra chansen har varit att utveckla en intern samverkansmodell mellan kommunala aktörer för hållbara lösningar för målgruppen att etablera sig på arbetsmarknaden via studier och/eller praktik. Tanken var att en fungerande modell skulle kunna implementeras i den ordinarie verksamheten. Modellen har under projektets gång fått arbetsnamnet IM-råd (figur 13). Med IM avses gymnasieskolans introduktionsprogram. Modellen, såsom den kommit att utveckla sig, omfattar såväl interna som externa samverkansaktörer. Syftet med rådet är att stärka och stödja det mångprofessionella samarbetet runt eleven, dvs. det inre nätverket. Figur 13: Extern samverkansmodell REKTOR MENTOR Grundskola (offentlig/privat) Elevhälsa Psykiatri/BUP Gymnasieskola (offentlig/privat) IM- RÅD Föräldrar Kommunalt uppföljningsansvar Socialtjänst Arbetsförmedling Jobbcenter IM-rådet ska också kunna skräddarsy tillfälliga resursgrupper när omständigheterna så kräver. Den centrala frågan för rådet ska vara: Hur kan vi stödja och främja det interna samarbetet - det inre nätverket runt eleven, genom den externa samverkan det yttre nätverket?

78 Med tanke på den mångprofessionella samarbetsmodell, som redan beskrivits, blir den intressanta frågan om den individuella studie- och utvecklingsplanen kan vara en praktisk lösning på samverkansproblemet? Skulle den individuella planen kunna bli det kitt som binder samman olika interna och externa aktörers samverkan på ett effektivt sätt? Man skulle ju kunna tänka sig att planen följer eleven oavsett var eleven befinner sig i tjänsteapparaten. Därmed skulle bryggor byggas in över berörda myndighetsgränser och organisatoriska gränssnitt. Den skulle också kunna styra insatser och åtgärder som ligger utanför skolans ansvarsområde. Denna tanke har hittills inte prövats i projektet och återstår att besvara. Planen skulle vara elevens personliga dokument och godkänd av eleven själv. Den skulle fungera som ett socialt välfärdskontrakt mellan eleven, staten, kommunen och även andra aktörer t.ex. praktikplatser. Den sätter eleven i centrum och är det nav som myndigheter och organisationer snurrar runt. Man kan tänka säga att planen har en öppen del och en sluten del, som regleras av sekretesslagstiftningen. Mentorn skulle, även i den externa samverkansmodellen, ha en nyckelfunktion och kunna i detta fall fungera som elevens välfärdsombud. En uppgift för mentorn skulle vara att ha det koordinerande helhetsansvaret för kontakten med eleven och samordningen mellan dem som tillhandahåller olika tjänster utanför skolsystemet. Mentorn skulle kunna vara den som handleder och lotsar eleven genom olika myndigheters system och byråkrati. På så sätt skulle risken för att hamna mellan stolarna kunna förebyggas liksom risken att försvinna ut i ett utanförskap. Processen att ta fram en individuell plan, som stakar ut vägen även utanför skolans värld, kräver med nödvändighet extern samverkan över de traditionella organisatoriska gränserna mellan olika aktörer. Planen skulle därigenom inte bara bli ett verktyg och en arbetsmetod mellan eleven och olika yrkesprofessioner i skolan utan också mellan eleven och olika delar av tjänsteapparaten utanför skolan. Det hade varit önskvärt att kunnat fördjupa följeforskningen om samverkan, inte minst när det gäller samverkans mätbara effekter på processkvalitet, resultatkvalitet, anställbarhet och kostnadseffektivitet. Idag finns inte några belägg för att det existerar ett positivt samband

79 9. Samhällsekonomiska effekter Utbildningskvalitet och ekonomisk tillväxt Sammantaget kan man konstatera att det är 10 kvalitetsfaktorer som har haft den största effekten på den uppmätta processkvaliten. Faktorerna har grupperats inom tre områden: Individuell plan och lärande, mångprofessionellt samarbete samt dialog och egenmakt. Det genomsnittliga NKI-värdet för dessa faktorer uppgår till 3,57. Det genomsnittliga värdet för de 32 kvalitetsfaktorer som ingick i mätningen (TKI) uppgick ju till 3, 36. Den intressanta frågan är hur dessa faktorer har påverkat anställbarhet och självförsörjning? De antagna orsakssambanden redovisas i figur 14. Anställbarhetens resultat för Andra chansen har redan redovisats. Det landade på ett målöverskott med 21 procentenheter. Det innebar att resultatet överträffade målet (85 procent) med 21 procentenheter (diagram 7 och figur 14). Nu kan vi med stöd av empiriska data hävda på logiska grunder att den viktigaste förklaringen till den höga resultatkvaliten, när det gäller anställbarhet, är den höga processkvaliten i allmänhet, men i synnerhet för 10 specificerade kvalitetsfaktorer. Man kan säga att processkvaliten mäter anställbarhetens kvalitativa sida. Dess kvantitativa sida mäts av måluppfyllelsegraden (MUG). Vidare kan vi på goda grunder utgå från att hög anställbarhet ökar styrkan i självförsörjningsförmågan, dvs. att deltagaren får ett arbete eller går till studier. Det prognosticerade slutresultatet för Andra chansen är att 68 procent av de rekryterade ungdomarna skulle uppnå självförsörjning vid projektslut. Det innebär en måluppfyllelsegrad på 97 procent och ett målunderskott på 3 procentenheter. Om självförsörjningsmålet hade varit 60 procent istället för 70 procent skulle ett målöverskott på 13 procentenheter ha uppstått (se diagram 11 och figur 14). För att sammanfatta orsakssambanden på en generell nivå har vi på empiriska grunder identifierat tre kvalitetsgrupper som har den största kvalitetspåverkande effekten på den uppmätta processkvaliten. Detta bidrar i sin tur till ökad anställbarhet, som leder till ökad sannolikhet till studier eller arbete. En högre självförsörjning hos deltagare, som tidigare varit i utanförskap eller riskerar att hamna där, har en direkt verkan på samhällsekonomin, både den privata och offentliga (figur 14). En strategi för ungdomars inkludering handlar sålunda i första hand om att öka den svenska utbildningens kvalitet, inte minst i gymnasieskolans introduktionsprogram. Det innebär att skapa de rätta kvaliteterna i undervisningen genom att prestera en hög och jämn processkvalitet som tillfredsställer inlärarens uttalade och underförstådda behov. Gymnasiekompetens är för de allra flesta jobb en nödvändig förutsättning för anställbarhet. Därför blir kvaliteten i utbildningen så viktig. Investeringar i ungdomars utbildning är en lönsam och effektiv strategi, eftersom den dels ökar anställbarheten, återigen med förbehållet att det måste ske under de rätta kvaliteterna. Dels är strategin kostnadsbesparande, i synnerhet om det gäller ungdomar som är i eller riskerar hamna i utanförskap

80 Figur 14: Orsakssamband och samhällsekonomiska effekter. Individuell plan och lärande Mångprofessionellt samarbete Dialog och egenmakt NKI = 3,57 Kvalitetspåverkande faktorer Processkvalitet (PQ) MUG=112 Resultatkvalitet (RQ) Anställbarhet (MUG=121) Studier 75 Arbete 25 Självförsörjning (MUG=97) Socioekonomiska effekter: Samhällsekonomisk vinst på 4 år 231 miljoner kronor Kommunalekonomisk vinst på 4 år 53,1 miljoner kronor Som kommer att visas i nästa avsnitt har det arbete som utförs mellan deltagare och projektgrupp eller mellan inlärare och utlärare i en ordinarie utbildning direkta implikationer på samhällsekonomin i stort. På den ekonomiska tillväxten (BNP), arbetskraftutbudet, konkurrenskraften och allt annat som det talas om i Lissabonstrategin och i det Svenska strukturfondsprogrammet. Avståndet mellan Lissabonstrategin och den egna arbetsprestationen är alltså inte så lång och otydlig som man många gånger kan tro. Den är heller inte så komplicerad som många försöker få oss att tro. Till yttermera visso är det så att det är i alla dessa möten som utförs i vardagen med deltagaren/eleven i sanningens ögonblick - som de verkliga värdena skapas, under förutsättning att mötena har de rätta kvaliteterna. Vilka mätbara samhällsekonomiska värden har skapats av ämneslärarna, specialpedagogerna, fritidspedagogerna, jobbcoacherna, studie- och yrkesvägledarna, psyko

81 logerna, skolsköterskorna genom alla sina lärande möten med de 178 ungdomarna i projektet? Det är den frågan som nu ska utredas lite närmare. Det är i alla dessa möten som utförs i vardagen med deltagaren/eleven i sanningens ögonblick - som de verkliga samhällsekonomiska värdena skapas! Investeringar, intäkter och vinster i ett samhällsekonomiskt perspektiv Med samhällsekonomi avses den offentliga och privata sektorn, men där kan också ingå den ideella sektorn. Den offentliga sektorn är skattefinansierad, den privata sektorn är kundfinansierad och den ideella sektorn är medlemsfinansierad. En samhällsekonomisk kalkyl bygger i detta fall på den enkla principen att en deltagare lämnar det offentliga bidragsberoendet och minskar sin konsumtion av välfärdstjänster. Istället börjar deltagaren studera i det formella utbildningssystemet eller börjar arbeta, betala skatt och konsumera varor och tjänster på marknaden. Vi vet, med relativt stor säkerhet, att under vissa givna omständigheter uppgår den reala kostnaden för en ungdom i permanent utanförskap till genomsnittligt till kronor per år 56. I detta belopp ingår en produktionsförlust på kronor. Individen tillför inte samhällsekonomin något ekonomiskt värde i form av löneinkomst, inkomstskatt och arbetsgivaravgifter och bidrar inte till en ökning av bruttonationalprodukten. Det är alltså en förlust ur det perspektivet. Produktionsförlusten har beräknats utifrån en månadslön på kronor. Det motsvarar en 56 Nilsson & Wadeskog, (2008). Det är bättre att stämma i bäcken än i ån. Lönsamheten att värdera de ekonomiska effekterna av tidiga och samordnade insatser kring barn och unga, Skandia. Nilsson & Wadeskog, (2008). Summan av att ge människor en andra chans en socioekonomisk analys av Lugna Gatans verksamhet, SEE & Fryshuset. Nilsson & Wadeskog, (2008). Handbok i socioekonomiska bokslut, SEE & NUTEK. Temagruppen unga i arbetslivet (2011): Det lönar sig. En analys av 28 arbetsmarknadsprojekts samhällsekonomiska potential

82 låglönenivå, oftast i offentlig sektor. I LO:s lönerapport för 2010 låg en genomsnittlig månadslön över kronor 57. Den övriga kostnaden, låt säga kronor för att vara försiktig, består av kommunala och statliga kostnader i försörjningsstödsystem och i välfärdssystemen. Kommuners kostnader omfattar ekonomiskt bistånd, men också andra kostnader t.ex. för rehabilitering och behandling. Försäkringskassans kostnader handlar främst om sjukpenning, aktivitetsersättning och så småningom sjukersättning. Landstingets kostnader handlar i första hand om primärvård, beroendevård, öppen psykiatrisk vård och eventuellt akutsjukvård. Arbetsförmedlingens kostnader omfattar bland annat arbetslöshetsstöd och arbetsmarknadsåtgärder. Kostnader för rättsväsende (polis, åklagare, domstolar) och allmänhet skulle kunna sägas vara direkta och indirekta kostnader av bland annat kriminalitet och brottslighet som kan följa på utanförskap och missbruk. År 2009 beräknades, av en statlig utredning på uppdrag av finansdepartementet, de statliga och kommunala försörjningsstödssystemens totala kostnader. Den uppgick till 120 miljarder kronor ( kr) och finansieras direkt av skattebetalarna genom statliga och kommunala skatter 58. I denna kostnad ingick inte värdet av den årliga produktionsförlusten. Om man lägger till den blev den totala, årliga, nationella kostnaden för utanförskapet, räknat som summan av försörjningsstöd och produktionsbortfall, kronor enligt utredningen. Den samhällsekonomiska kostnaden uppgick alltså till fantastiska 165 miljarder kronor. Det är svårt att förstå hur mycket pengar detta är och det handlar då ändå bara om kostnaden i bidragssystemen och produktionsbortfallet under ett år. Framtidsutsikterna ser heller inte alltför ljusa ut. Enligt regeringens budgetproposition för 2011 (prop. 2010/11:1) befinner sig den svenska ekonomin fortfarande i lågkonjunktur med lågt resursutnyttjande och hög arbetslöshet. Samtidigt finns det en betydande risk för en sämre utveckling föranledd bl.a. av den statsfinansiella situationen i omvärlden. En svagare tillväxt i länder med stora statsfinansiella underskott (Grekland, Portugal, Irland, Spanien, Italien) riskerar leda till att återhämtningen i Sverige går långsammare och i värsta fall till en andra konjunkturnedgång. Det är självfallet något synnerligen allvarligt att en rad länder i Europa befinner sig nära statsbankrutter. Konsekvenserna skulle kunna bli oöverskådliga. Mot denna bakgrund framstår en utbildningsstrategi som särskilt lämplig och angelägen under de närmaste åren som alternativ till ensidiga besparingar (se vidare kap. 9). Samhällsekonomisk avkastning på investerat kapital Den är intressanta frågan nu är att, med utgångspunkt från det empiriska underlaget, undersöka vad som händer samhällsekonomiskt under 4 år om utanförskapet för ungdomar kan minska. Det är den period som politiska beslutsfattare åtminstone kan överblicka, fatta beslut under och ta ansvar för. Under en mandatperiod skulle 57 För ungdomar som inte fyllt 26 år uppgår arbetsgivareavgiften till 15,49 % mot normalt 31,42 %. 58 Se medborgarna för bättre offentlig service (SOU 2009:92). Slutbetänkande från utredningen Utveckling av lokal service i samverkan

83 den samhällsekonomiska kostnaden för en enda ungdom i utanförskap uppgå till 2,4 miljoner kronor för skattebetalarna, men exklusive minskad livskvalitet för den enskilde ungdomen. Fram till den 1 augusti 2011 hade 82 ungdomar blivit självförsörjande genom Andra chansen. Om prognosen per den 31 december 2011 skulle visa sig vara riktig skulle 102 ungdomar bli självförsörjande. För enkelhetens skull kan vi anta att 100 ungdomar blir självförsörjande. Villkoret är att självförsörjningen har en hållbarhet på åtminstone 4 år 59. Om alternativet för dessa ungdomar istället skulle vara permanent utanförskap under 4 år, och givet de antagna kalkylvillkoren, skulle den totala samhällsekonomiska kostnaden (alternativkostnaden) för dessa ungdomar uppgå till 240 miljoner kronor under en fyraårsperiod. Projektbudgeten för Andra chansen uppgick till 16,1 miljoner kronor, varav europeiska socialfondens bidrag till projektet uppgick till 6,4 miljoner kronor. Eftersom det totala rekryterade antalet ungdomar uppgick till 178 deltagare (inkl. de som har hoppat av projektet) den 1 augusti 2011 innebär det att kostnaden per ungdom totalt uppgår till kronor under de två år projektet pågick. Det innebär att investeringen uppgick till ungefär kronor per år och deltagare. I det ordinarie skolsystemet är det detta belopp som i princip behövs som skolpeng eller motsvarande kostnad i kommunens utbildningsbudget. För de 100 ungdomar som blivit självförsörjande genom projektet innebär det att den totala kostnaden för dem beräknas till 9,045 miljoner kronor, även om de inte deltagit under hela projekttiden. Det betyder att en samhällsekonomisk investering på 9 miljoner kronor ger en samhällsekonomisk intäkt på 240 miljoner kronor, givet de resultat projektet uppnått och övriga kalkylvillkor. Den samhällsekonomiska vinsten skulle då bli 231 miljoner kronor på 2 år 60. Det innebär att avkastningen uppgår till närmare 3000 procent (2670 %) på investerat kapital eller skulle ge 26,7 gånger pengarna på en travbana 61. För enbart den europeiska socialfondens investering på 6,4 miljoner kronor blir avkastningen ännu större, 6670 procent! Men samtidigt är det så att den totala faktiska investeringskostnaden för samtliga 178 deltagare uppgår till 16,1 miljoner kronor och det är därför kanske denna kostnad som borde användas som bas. Fortfarande är det så att intäkten kommer att bli 240 miljoner kronor tack vare de 100 ungdomar som blivit självförsörjande, men 59 Det hade naturligtvis varit intressant att genom en långtidsstudie följa dessa ungdomar under 4 år. På så sätt skulle man få ett betydligt bättre kalkylunderlag. 60 Samhällsekonomisk vinst definieras som den samhällsekonomiska intäkten minus den samhällsekonomiska investeringen. Vinsten består dels i kostnadsbesparingar i statens och kommuners budgetar, dels i det produktionstillskott som tillförs samhällsekonomin. Vinsten är det ekonomiska resultatet av investerat kapital. 61 Avkastning på investerat kapital är den samhällsekonomiska vinsten i förhållande till den samhällsekonomiska investeringen. Avkastning, lönsamhet och räntabilitet kan i princip jämställas med varandra. De är ett mått på det investerade kapitalets effektivitet. Med tanke på den låga statslåneräntan och den korta tidsperioden har inte nuvärdesberäkningar ansetts befogade

84 den samhällsekonomiska vinsten kommer att reduceras till 224 miljoner kronor. Därmed kommer den samhällsekonomiska avkastningen bara att bli 1391 procent. En investerad hundralapp ger 13,9 gånger pengarna (avkastningsfaktor). Den kommunalpolitiska beslutssituationen Den samhällsekonomiska avkastningen kanske kan intressera en finansminister och riksdagens finansutskott, men inte lika säkert en kommunal, politisk beslutsfattare i en kommunal utbildningsnämnd. Så låt oss även undersöka detta fall. För det första är det inte troligt att utbildningspolitikern bryr sig så värst mycket om produktionsbortfallet eller kostnaderna i de statligt finansierade välfärdssystemen. Om vi tar bort produktionsbortfallet ( kronor) och halverar de offentliga kostnaderna ( kronor) till hälften återstår kronor som kan sägas vara av direkt intresse i den kommunala budgeten. Det innebär att den kommunalekonomiska kostnaden för en ungdom i utanförskap uppgår till kronor under en mandatperiod jämfört med den samhällsekonomiska kostnaden på 2,4 miljoner kronor. Det medför vidare att den kommunalekonomiska kostnaden för 100 ungdomar i utanförskap skulle bli 60 miljoner kronor. Samtidigt skulle investeringskostnaden på 16,1 miljoner kvarstå. Men det är rimligt att korrigera denna kostnad med det bidrag som kommer från den europeiska socialfonden (6,4 miljoner kronor), eftersom det kan betraktas som en form av statligt bidrag. Därmed skulle den faktiska kommunala kostnaden uppgå till 9,7 miljoner kronor. Den kommunalekonomiska vinsten skulle då bli 50,3 miljoner kronor och avkastningen på den kommunala investeringen skulle på 2 år bli 618 procent. En försiktig travspelare skulle nog kunna tänkas satsa på en häst som kan ge 6 gånger pengarna. Den beslutssituation de politiska beslutsfattarna på kommunal nivå har att ta ställning till är alltså följande. Om vi inte gör någonting vet vi med ganska stor säkerhet att 100 ungdomar i utanförskap kan komma att kosta oss 60 miljoner kronor under vår mandatperiod. Om vi istället, för att låta problemet bero, skulle investera 9,7 miljoner på 178 ungdomar i utanförskap under två år, utöver skolpengen, och chansar på att 100 av dem skulle bli självförsörjande, ja då skulle vi tjäna in 60 miljoner kronor på lägre kommunala utgifter. Nettovinsten skulle alltså bli 50,3 miljoner kronor. Det är väl inte så dåligt, det ger ju en avkastning på 618 procent på 2 år! Har vi någon annan investering som ger större avkastning? Hur stor är risken att vi kan förlora de 9,7 miljoner kronorna som vi satsar?

85 Nja, den är väl inte så särskilt stor. Det räcker ju med att 17 av de 178 ungdomarna blir självförsörjande så är affären i hamn. Det skulle till och med ge en liten vinst på en halv miljon kronor. Dessutom har ju alla ökat sin anställbarhet. Det är ju också värt någonting, även om vi inte kan beräkna det ekonomiska värdet. Sen borde man kanske som ansvarsfull politiker även väga in de samhällsekonomiska vinsterna och ungdomarnas ökade livskvalitet. Vem ska annars göra det? Hur svårt kan ett sådant beslut vara att ta? Hur svårt kan det vara att komma överens om ett sådant beslut bland de flesta politiska partier? Hur säker kan man vara på att bli återvald efter ett sådant beslut? Ekonomi är att hushålla med knappa resurser. Det innebär i det här fallet att en kostnad på 9,7 miljoner kronor inte är en utgift utan en lönsam investering. Detta är att hushålla med kommuninnevånarnas skattepengar. Det räcker ju med att 17 av oss 178 ungdomar börjar studera igen eller arbeta, så är en investering på 9 miljoner kronor återbetald

86 Känslighetsanalys Nu är detta ett räkneexempel som, även om det grundar sig på autentiska fallstudier och ett tillförlitligt empiriskt underlag, ändå förblir ett räkneexempel. Låt oss därför pröva hur känsligt exemplet är för justeringar i några av kalkylvillkoren genom en känslighetsanalys (det som på finansmarknaden av någon anledning kallas stresstest ). Teoretiskt kan en sådan analys drivas hur långt som helst, men begränsas här till några exempel. Antag att två tredjedelar av de 100 ungdomar som blev självförsörjande snart därefter, säg inom 6 månader, hoppar av de fortsatta studierna eller blir arbetslösa igen. Då skulle den samhällsekonomiska intäkten, från den tredjedel ungdomar som fortfarande är självförsörjande, reduceras till en tredjedel av 240 miljoner kronor, det vill säga 80 miljoner kronor. Investeringskostnaden på 16,1 miljoner kronor skulle dock kvarstå. Det betyder att den samhällsekonomiska vinsten minskar till 64 miljoner. Detta skulle ändå ge en avkastning på investerat kapital på närmare 400 procent. Låt oss nu anta att den samhällsekonomiska alternativkostnaden för ungdomars utanförskap uppgår till hälften av det antagna beloppet. Det skulle innebära att alternativkostnaden skulle uppgå till 120 miljoner under 4 år istället för 240 miljoner kronor. Detta kan åstadkommas genom att till exempel lönekostnaden halveras från kronor i månaden till kronor (halvtidsarbete eller lägre ingångslöner). Dessutom antas att kostnaden i de sociala systemen halveras från kronor till kronor. Detta skulle kunna ske genom att bidragen från försörjningsstödssystemen (socialbidrag, sjukersättning, arbetslöshetsstöd et cetera) sänks till hälften och/eller färre och mindre omfattande och kostnadskrävande välfärdsåtgärder sätts in. Konsekvensen skulle bli att en initial investering på 16,1 miljoner kronor skulle ge en samhällsekonomisk intäkt på 120 miljoner kronor under 4 år, givet de resultat som har uppmätts och övriga kalkylvillkor. Avkastningen på investerat kapital skulle uppgå till 650 procent. Slutligen kan vi kombinera dessa två kalkylexempel. Två tredjedelar av de självförsörjande ungdomarna hoppar av inom 6 månader, lönekostnaden halveras och försörjningsbidragen från stat och kommun halveras. Detta skulle ändå ge en avkastning på 150 procent. Även en sådan avkastning skulle säkerligen imponera på vilken börsmäklare, derivathandlare, hedgefondförvaltare och riskkapitalist som helst. Risken är heller inte särskilt stor, såsom det empiriska underlaget från utvärderingen visat, givet att man verkligen lyckas öka processkvaliten och resultatkvaliten till uppmätta nivåer. Ungdomars inkludering: En självfinansierande verksamhet En investering i ökad kvalitet är av synnerligen stor betydelse, inte bara ekonomiskt utan självklart även socialt för ungdomarna. En insikt, hos ansvariga ledningar och chefer, om den stora ekonomiska betydelse mätbara kvalitetsförbättringar har i det svenska utbildningssystemet, skulle kunna bli den drivkraft som bryter ungdomars utanförskap och förverkligar nollvisionen om en skola för alla

87 Den fråga som borde diskuteras och utredas djupare är vem som ska finansiera investeringar i ökad utbildningskvalitet. Det är ju inte helt självklart att det är kommuners utbildningsbudgetar som ska stå för finansieringen. Det främsta skälet till detta är att det idag är andra kommunala och statliga aktörer som kommer att dela på den samhällsekonomiska vinst som uppstår i form av budgetbesparingar och inte utbildningsnämnder och utbildningsförvaltningar. Vinsten uppstår ju hos Socialtjänsten, Försäkringskassan, Landstinget, Arbetsförmedlingen, Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Domstolsväsendet, Kriminalvården etc. etc. utan att de egentligen har behövt bidra till vinsten. Lite hårdraget skulle man kunna säga att ett av de viktigaste administrativa hindren för att lösa ungdomars utanförskap och arbetslöshet är de statliga och kommunala budgetsystemen. De skulle behöva reformeras med utgångspunkt från ett helhetsperspektiv istället för ett stuprörsperspektiv. Det bör finnas raka rör mellan investering och avkastning på investerat kapital. Även budgeteringstekniken måste vidareutvecklas. Här gäller det framför allt att lämna det ensidiga perspektivet att beräkna enbart den faktiska budgetutgiften per elev. Istället borde man beräkna den faktiska kostnadseffektiviteten. Det innebär att man ställer nyttan i relation till den budgetutgift som har skapat nyttan. Ett spår man skulle behöva utforska närmare är att mäta nyttan i termer av elevens studieresultat och ökade anställbarhet. För att på bred front få igång en kontinuerlig förbättring av utbildningskvaliteten i skolsystemet behövs initiala investeringar. I figur 15 har en sådan utvecklingsprocess beskrivits. Figur 15: Cirkulära orsakssamband med ackumulativa, positiva effekter och ständiga förbättringar av utbildningskvalitet. Samhällsekonomisk vinst Återinvestering Processkvalitet Initial investering Avkastning Resultatkvalitet UTBILD- NING Besparing Anställbarhet Systemkvalitet Självförsörjning

88 Den initiala investeringen förbättrar utbildningens kvalitet. Detta leder till att anställbarheten ökar, vilket resulterar i en tilltagande självförsörjningsförmåga (studier eller arbete). En ökad självförsörjningsförmåga medför att samhällsekonomiska vinster genereras. Om dessa återinvesteras i utbildningssystemet skapas en god cirkel med ackumulativa positiva effekter. Man skulle kunna säga att en sådan utvecklingsprocess skulle bli finansiellt självförsörjande. En insikt om den stora ekonomiska betydelse mätbara kvalitetsförbättringar har i det svenska utbildningssystemet, skulle kunna bli den drivkraft som bryter ungdomars utanförskap och förverkligar Nollvision om en skola för alla

89 10. Ny strategi för inkludering Implementering, absorbering eller etablering? En dominerande tanke i den strategi som har tillämpats i socialfondsprojekten är implementeringstanken. Det finns nog inte många av de tusentals projekten som inte i sina projektansökningar har lyft fram att goda resultat ska implementeras i den ordinarie verksamheten. Några djupare analyser av under vilka förutsättningar och omständigheter som implementeringen ska ske har däremot sällan gjorts i ansökan. Det har också varit ett mer eller mindre uttalat krav från den finansierande myndighetens sida att kunskap och erfarenheter ska implementeras. I ESF-rådets anbudsförfrågan för upphandling av insatser för unga kvinnor och män angavs t.ex. att resultatet ska kunna implementeras i reguljär verksamhet (se vidare kap. 12). Implementeringstanken är både naturlig och förståelig. ESF-projekt handlar inte bara om att återföra medel från socialfonden till Sverige, utan också om att de ska tillföra mervärden i det svenska samhället. Ett sådant mervärde är självfallet att projekten inte bara ger en nytta på kort sikt (outcome), vilket projekten i de flesta fall gör, utan också på lång sikt (impact), dvs. implementeras i ordinarie verksamhet, något som sällan sker. En fråga som har väckts i detta sammanhang är om implementering av innovativa metoder bara är prat för att legitimt få starta och bedriva projekt, eller om implementering handlar om verkliga misslyckaden. För att besvara denna fråga har föreslagits att kommande forskning borde undersöka drivkrafter och föreställningar hos beslutsfattare ovanför projektnivån, alltså hos tjänstemän och politiker som styr välfärdsorganiseringen 62. En förutsättning för att ett projekt överhuvud taget ska aktualiseras för implementering är att projektet, på sakliga och objektiva grunder, har ett implementeringsvärde. Med implementeringsvärde avses att projektet har visat sådana projektkvaliteter när det gäller processkvalitet, resultatkvalitet och systemkvalitet, att det bör bli en del av den ordinarie verksamheten och därmed få en långsiktig effekt. Dessutom måste projektens kostnadseffektivitet vara högre än i den ordinarie verksamheten, både samhällsekonomiskt och budgetekonomiskt (se vidare kap. 8). Andra chansen är ett exempel på ett projekt med högt implementeringsvärde. Den slutliga bedömningen av Andra chansen är att processkvaliten är Mycket väl godkänt (jmf kap. 5). Detsamma gäller för resultatkvaliten (jmf kap. 4). När det gäller systemkvalitet finns en lös plan för implementering inom Gymnasieskolans ramar. Det har utvecklats en första ansats till extern samverkansmodell mellan Gymnasieskolan och i första hand kommuninterna aktörer (jmf kap. 8). Det finns också ett första utkast till beskrivning av de arbetssätt som har tillämpats i Andra chansen, även om manualen fortfarande saknar tillräcklig struktur och sys- 62 Christian Jensen och Björn Trägårdh: Temporära organisationer för permanenta problem. Om implementering av samverkansprojekt för unga vuxna som står långt från arbetsmarknaden. Företagsekonomiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet,

90 tematik. Sammantaget gör detta att systemkvaliten bedöms vara Godkänt (Figur 16). Figur 16: Andra chansens utbildningskvalitet PROJEKTMÅL MÄTNING AV NYTTOEFFEKTER BEDÖMNING Processmål Anställbarhet (employability) Resultatmål Arbete Studier Egenföretagande Systemmål Samverkansmodell Implementeringsplan Metoddokument Processkvalitet Resultatkvalitet Systemkvalitet Mycket väl godkänt Mycket väl godkänt Godkänt Erfarenheterna visar att det är lättare sagt att gjort att implementera projektresultat även om dessa har ett högt implementeringsvärde och även om den uttalade ambitionen från strukturfonderna är implementering i den reguljära verksamheten. En av förklaringarna till detta anses vara att ägarskapet i projekt ofta är svagt eller ibland t.o.m. obefintligt 63. Bristen på aktivt ägarskap kan vara en följd av hur projektet har initierats, prioriterats och hur det styrs. Bristande aktivt ägarskap innebär att projektet lever vid sidan av ägarorganisationen och att resultat från projektet inte förs in i reguljär verksamhet i ägarorganisationen. Länkarna mellan aktivt ägarskap, professionell styrning och kompetent ledning fungerar inte tillfredsställande. Samverkan inom projekt är ofta allt för begränsad, allt för formaliserad, sällan dynamisk och involverar inte aktörerna i utvecklingsarbetet. Några fördjupade diskussioner eller analyser av projektorganisering, ägarskap och styrning återfinns vare sig i projektansökningar eller i slutrapporteringen, även om det finns undantag. Projekt är som en sidovagn kopplad till ägarorganisationen. När projektet är slut kopplas sidovagnen bort. Det bristande aktiva ägarskapet och ledarskapet tar sig främst uttryck i styrgruppens ineffektivitet, vilket blir särskilt märkbart när gruppen består av parter från många olika samhällssektorer med stora organisatoriska kulturskillnader (staten, kommunen, näringslivet, ideella sektor). Styrgruppen lyckas sällan att uppåt i respektive organisation förankra en gemensam strategisk vision. Gruppen karaktäriseras i allt för stor utsträckning och under allt för lång tid av misstänksamhet, slutenhet och revirbevakning. Detta underminerar förtroendeklimatet i styrgruppen Brulin, Göran: Syntes av och slutsatser från följeforskningen i de regionala strukturfondsprogrammen. Tillväxtverket Se även Brulin, Göran och Svensson, Lennart (2011): Att äga, styra och utvärdera stora projekt. Lund: Studentlitteratur. 64 Se t.ex. Utvärderingsberättelse för ESF-projektet Gottsunda Factory. ISIS kvalitetsinstitut,

91 Parterna i styrgruppen borde också på eget initiativ och på ett tidigt stadium tydliggöra rollfördelningen och gränsdragningen mellan den ordinarie verksamhetens uppgift och ansvar och arbetet med projektets utvecklings- och förändringsorienterade uppdrag. Gruppen fungerar mer som ett informationsforum än som ett dynamiskt, inspirerande och engagerat ledarskap för ett kvalificerat och innovativt utvecklingsprojekt. Det är få beslut som har någon betydelse för projektets kortsiktiga resultat och långsiktiga effekter. Istället är det praktiska ad hoc frågor som avhandlas. Tanken med ett aktivt ledarskap är att aktörerna gemensamt ska formulera och dela visioner, möjligheter och risker, åtaganden och uppgifter, kompetenser och resurser 65. Ett aktivt ägarskap bygger på att parternas företrädare har närhet till och är bemyndigade att självständigt företräda sin organisations intressen, har ambitioner och vilja att utveckla och testa nya metoder på kort sikt samt konstruktivt bidra till att på längre sikt reformera den egna organisationens verksamhet, innehåll och utförandeprocesser. Genom samarbete, reflektion, eftertanke och kontinuerlig värdering av projektprocessen kan synergier genereras som i sin tur skapar gemensamma mervärden för respektive organisation. För att stärka ägarskapet och säkra en professionell styrning har tankar förts fram att det skulle inrättas särskilda processtöd för styrgrupper 66. När det specifikt gäller implementering av ungdomsprojekt har detta undersökts i en studie som omfattade 8 ESF-projekt (Navigator-Center, Göteborgs Stad, Jobbcoach och Mellan Rum i Ale kommun, Tusen Nya Ungdomsjobb i Luleå kommun, KomPaRe i Piteå respektive Skellefteå kommun, Nuevo i Västerås kommun respektive i Uppsala kommun). Samtliga projekt var samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen och Socialtjänsten eller mellan kommuner och samtliga hade ambitionen att resultaten skulle implementeras i ordinarie verksamheter. I studien fann man att inget av de studerade projektens erfarenheter och lärande hade implementerats, mer än marginellt. Långsiktiga effekter begränsades till personbundet lärande, medan mer genomgripande systemförändringar inom ordinarie strukturer lyste med sin frånvaro. Det verkade som det normala resultatet var att bara några få och inte så kostnadskrävande delar av de använda metoderna och arbetssätten hade implementerats. Andra observationer som gjordes i studien var att de undersökta projekten var förvånansvärt lika varandra i upplägg, närmast kopior, att samma metoder återkom och att projekten var tämligen innovationsbefriade, oavsett om de fanns i Norrland, Svealand eller Götaland 67. I stort sett var det fråga om business as usual, men med större resurser. 65 Integrating partnership in ESF programmes A framework for programming. Report by an ad hoc working group of Member States on Partnership. EQUAL, June SKL, ESF-rådet och Tillväxtverket: Seminarium om Mervärdet av sam manhållningspolitiken vilka resultat visar den lärande utvärderingen. Stockholm den 14 mars Christian Jensen och Björn Trägårdh: Temporära organisationer för permanenta problem. Om implementering av samverkansprojekt för unga vuxna som står långt från arbetsmarknaden. Företagsekonomiska institutionen Handelshögskolan vid Göteborgs universitet,

92 En risk med att lärandet i utvecklingsorienterade projekt inte implementeras kan bli att den ordinarie verksamheten dräneras på utvecklingskraft, förmåga och kompetens. Därmed kan de ordinarie strukturerna stagnera till rena driftorganisationer med stora krav på produktivitet, men med små möjligheter till att själva skapa utrymme för lärande och utveckling eftersom detta antas äga rum i projekten. Även om de flesta av alla tusentals ESF-projekt enbart blir tillfälliga lösningar på permanenta problem finns det undantag. I en undersökning av ESF-rådets processtöd för strategisk påverkan fann man 5 projekt från föregående programperiod som hade permanentats 68. Som teoretisk förklaring till detta förs fram en tanke om absorbering istället för implementering av ett färdigt koncept vid projektslut. Tanken innebär att relationen mellan projekt och projektägare snarare bygger på en kommunikation än information. På så sätt kan projektets resultat kontinuerligt sugas upp av den ordinarie verksamheten. Absorbering anses bygga på en lärprocess med hög delaktighet, öppenhet och experiment varvat med reflektion. För att lyckas krävs ett aktivt ägarskap av beslutsfattare som ser värdet av projektresultaten för den egna organisationens utveckling och att projektet ingår som en del i en redan befintlig långsiktig utvecklingsstrategi i den ordinarie verksamheten. En annan hypotetisk förklaring till att implementeringar i de flesta fall inte lyckas har en mer organisationsteoretisk utgångspunkt. Den kanske främsta bidragande faktorn till framgångar i ESF-projekt är förmodligen att integrerade tillvägagångssätt tillämpas både organisatoriskt och metodologiskt. Den mångprofessionella samarbetsmodellen (se kap.6) och den integrerade arbetsmetoden (se kap. 7) är sådana exempel. En viktig del i samarbetsmodellen, kanske den viktigaste, är att flera professioner från olika myndigheter och andra aktörer organiseras i form av ett samarbete under ett gemensamt tak, kring ett gemensamt problem och utifrån ett helhetsperspektiv på deltagarens problemsituation. Det är när sådana integrerade organisationsformer, samarbetsmodeller och arbetsmetoder ska implementeras som problemen uppstår. Varken den statliga eller kommunala tjänsteapparaten är organiserad på ett integrerat sätt med utgångspunkt från individens komplexa problembild. Istället är det den byråkratiska stuprörsmodellen som är den organisatoriska och professionella grundprincipen. Den gäller hela vägen från departementsnivå ned till sanningens ögonblick i mötet med den enskilda individen. Mot den bakgrunden skulle förklaringen till svårigheterna med implementering kunna vara tämligen enkel att förstå. Det blir helt enkelt för stora svårigheter att implementera en integrerad organisationsmodell och integrerade arbetsmetoder in i en organisationsstruktur som inte är uppbyggd och anpassad för detta. Det blir en systemkrock mellan två olika organisationslogiker, där projektlogiken helt enkelt får ge vika. Man skulle kunna uttrycka det så att den vertikala organisationslogiken inte kan inrymma en horisontell orga- 68 ESF-rådets processtöd för strategisk påverkan & lärande, SPeL: Projekt på rätt väg? Rapport nr 4, De studerade ESF- projekten var Fair, Järfälla kommun; Brännpunkt, Kävlinge kommun; Basta, Socialt företag; Blos, Borlänge kommun och Kravmärkt yrkesroll, Föreningen för yrkesroller och lärande (Fyl)

93 nisationslogik. Det är som att försöka göra ett äpple av en banan - det är en organisatorisk anomali. Kanske är det så man kan tolka titeln till följeforskningsrapporten från projektet New City: Det handlar om något större ett projekt som inte heller implementerades 69. Kanske är det till och med så att hela implementeringstanken delvis måste omprövas med hänsyn till de praktiska erfarenheterna under innevarande programperiod. Istället skulle kanske ESF-rådet också pröva etableringstanken under programperioden Som redan påpekats skulle det innebära att projektet övergår i en egen operativ organisation i lämpliga juridiska former. Det skulle till exempel kunna ske genom bolagisering (aktiebolag), ekonomisk förening (kooperativ) eller som ett samägt partnerskap (se vidare Epilogen om sociala innovationer). Integrerade välfärdskontor Om implementeringssvårigheterna verkligen skulle handla om något större kommer man in på den problematik som adresserades i utredningen Utveckling av lokal service i samverkan 70. Syftet med utredningen var att integrera Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Socialtjänsten som i samarbete med näringslivet och den ideella sektorn skulle motverka att människor hamnar eller blir kvar i utanförskap. Olika möjligheter att samarbeta operativt och i arbetslag (resursgrupper) skulle prövas. Inledningsvis skulle en försöksverksamhet genomföras i kommuner. Den skulle ledas av en delegation som skulle arbeta med områden som urbanpolitikens integrationsfrågor och organisering för att motverka utanförskapet. Utredningen hade inspirerats av en rad integreringsförsök i andra länder (Norge, Finland, Storbritannien, Kanada, Australien m.fl.). Längst hade man kommit i Norge, som redan 2004 beslutade om att integrera Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Socialtjänsten i en form av ett välfärdskontor i varje kommun, de så kallade NAV-kontoren. I den utredning som föregick sammanslagningen var ett bärande motiv den kostnadseffektivitetet som skulle uppnås. Man beräknade att den genomsnittliga ledtiden f rån bidragsberoende till självförsörjning skulle minska med minst en månad. Detta skulle i så fall ge en årlig samhällsekonomisk vinst på 2,9 miljarder norska kronor 71 Detta var förmodligen en grov underskattning av besparingspotentialen. I följeforskningen av Gottsunda Factory, som var ett integrerat projekt mellan staten, kommunen, näringslivet och den ideella sektorn i Uppsala visade det sig att ledtiden i Arbetsförmedlingen reducerades med 83,2 procent och i Socialtjänsten med 69,7 procent. Omräknat till nationell nivå skulle det innebära en besparing i de statliga och kommunala bidragssystemen på storleksordningen 72 till 96 miljarder kronor. Till detta kom ett årligt produktionstillskott/ökad tillväxt på storleksordningen miljarder kronor (se vidare Utvärderings- och följeforkningsdokumentation: Rapportserien Gottsunda Factory). 69 Det handlar om något större kunskaper om ungdomars möten med sin stad. Följeforskning om New City, Mikael Stigendal (red). Malmö University Publications in Urban Studies 7, Se medborgarna för bättre offentlig service (SOU 2009:92). 71 En ny arbeids- og velferdsforvaltning. Om samordning av Aetats, trygdeetatens og sosiatjenestens oppgaver (NOU 2004:13)

94 Trots detta implementerades inte Gottsunda Factory. Inte heller implementerades förslagen från utredningen Utveckling av lokal service i samverkan. De ligger fortfarande på is hos Finansdepartementet. En ny strategisk inriktning av ESF-projekt mot temat Integrerade välfärdskontor för social, ekonomisk och kulturell inkludering innebär att socialfondens investeringskapital gör det möjligt att genomföra försöksverksamheter inom temat. Detta skulle bidra till ett sammanhållet underlag för en ny strukturell välfärdsreform inkl. ett sammanhållet bidragssystem, som skulle medföra att Sverige kommer ikapp andra länder på detta område, samtidigt som projekten med största sannolikhet på kort sikt skulle generera betydande besparingar i statliga och kommunala bidragssystem och öka arbetskraftutbudet, sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten. Därmed skulle ESF-projekten, under nästa programperiod, kunna få en strategisk påverkan på lokal, regional och nationell nivå. Uppgifterna för temat skulle bland annat kunna vara att: Initiera partnerskap och samarbeten mellan stat, kommun, ideell och privat sektor på lokal nivå samt stödja medborgarorienterade samverkansinitiativ. Initiera erfarenhetsutbyte och nätverk samt samordna finansieringen av dessa. Bidra till kunskapsuppbyggnad inom området tvärsektoriell och medborgarbaserad social integration. Utvärdera de samlade resultaten, säkerställa evidensen samt belysa förvaltningsekonomiska och samhällsekonomiska effekter ur ett medborgarperspektiv på kort och lång sikt. Den politiska problemformuleringen av ungas utanförskap Om man skall försöka formulera ett förslag till inriktning av en strategi för ungdomars inkludering måste man först och främst bestämma sig för själva problemformuleringen. Är kärnproblemet till ungdomars utanförskap ett utbildningspolitiskt, arbetsmarknadspolitiskt, socialpolitiskt eller näringspolitiskt problem? Man kan naturligtvis säga att kärnproblemet teoretiskt sett berör samtliga dessa politikområden och därför bäst skulle lösas genom ett integrerat strategiskt tillvägagångssätt. Eftersom ett sådant alternativ inte är möjligt inom ramen för den befintliga statliga och kommunala tjänsteapparaten får man bestämma sig för ett bestämt politikområde som utgångspunkt för den strategiska inriktningen. Den allmänna uppfattningen tycks vara att ungdomars utanförskap i första hand är ett arbetsmarknads- eller socialpolitiskt problem. Detta kommer till uttryck genom att exempelvis ESF-rådet lyder direkt under Arbetsmarknadsdepartementet och kan sägas vara en del av arbetsmarknadspolitiken. Problemet är tänkt att lösas genom att i första hand Arbetsförmedlingen och Socialtjänsten samverkar. Vi menar dock att en arbetsmarknads- och socialpolitisk strategi är tveksam. Visserligen är en sådan strategi ändamålsenlig för vissa målgrupper. Men vi tror inte att den är det inte för ungdomar. Genom arbetet med denna studie har vi blivit alltmer övertygade om att det behövs en ny strategisk inriktning för att bättre inkludera

95 ungdomar istället för att de ska vara exkluderade. En sådan ny strategi borde ha en utbildningspolitisk utgångspunkt. Vi har därför i denna studie envetet argumenterat för att ungdomars utanförskap i första hand ska formuleras som ett utbildningspolitiskt problem. En sådan strategi ger ungdomar en säkrare framtid i en globaliserad kunskapsekonomi 72. Vi är heller inte ensamma om denna ståndpunkt. Ett av flaggskeppen i Europa 2020-strategin är att lösa ungdomars utanförskap genom en utbildningsstrategi (se vidare kap.11). Problemet måste i första hand mötas genom en förbättrad utbildningskvalitet i det ordinarie skolsystemet. Skolor bör därför i väsentligt högre utsträckning än hittills stimuleras att utnyttja Europeiska socialfonden för att bedriva egna utvecklingsprojekt med inriktning mot att förbättra utbildningskvaliten och därmed ungdomars anställbarhet. Med tanke på detta bör övervägas hur socialfondens medel bäst bör organiseras och förvaltas. En möjlighet skulle kunna vara att programområde 2 för målgruppen ungdomar knyts till Utbildningsdepartementet med utgångspunkt från Europa 2020-strategin för att tydligt markera den utbildningspolitiska utgångspunkten. Detta för att öka intresset hos bland annat kommunala och privata gymnasieskolor i samarbete med grundskolans högstadium och vuxenutbildningen inkl. folkhögskolor, det kommunala uppföljningsansvaret, skolförvaltningar, elevhälsan, regionala och nationella pedagogiska nätverk, aktörer från den ideella sektorn, det lokala näringslivet, Skolverket, Ungdomsstyrelsen, SKL, lärar- och skolledarfackliga organisationer att bli projektägare till ESF-projekt under programperioden Samtidigt bör medfinansieringsfrågan lösas på nationell nivå så att inte ungdomsprojekt missgynnas 73. En intressant möjlighet som skulle kunna öppna sig i ett sådant sammanhang är den omständigheten att det redan finns lärare som aktivt arbetar med forskning i skolans praktik, till exempel genom aktionsforskning, i forskningscirklar, som kommundoktorander eller redan disputerade lärare. I en undersökning gjord i samarbete mellan Lärarförbundet och Sveriges kommuner och landsting konstateras att 74 : Vi som arbetsgivare och fackliga företrädare ser att det finns ett intresse i många kommuner och skolor att på olika sätt utveckla verksamheten genom vetenskapliga metoder och angreppssätt. Men vi har en lång väg att gå innan vi kan säga att alla barn får en utbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Sådana projekt skulle kunna tillföra ESF-finansierade projekt ett nytt momentum, eftersom de kan få förutsättningar att utföras genom ett mer forskningsbaserat och systematiskt kvalitetsarbete och ett mer dynamiskt och lärande utvecklingsarbete. 72 Jessop, B., Fairclough, N. & Wodak, R. (2008): Education and the knowledge-based economy in Europe. Rotterdam, Sense. 73 Temagruppen Unga: Medfinansiering av ungdomsprojekt. PM Forskarutbildade lärare en väg till skolutveckling. En kartläggning av kommundoktorander inom förskolans och skolans verksamhet,

96 I detta sammanhang är ett nytt ESF-projekt av synnerligen stort intresse. Det har en klart definierad utbildningspolitisk utgångspunkt som strategi. Sveriges kommuner och landsting, SKL kommer att samordna projektet Plug In i samverkan med ett 60-tal kommuner i fem regioner i landet (Göteborgsregionens kommunalförbund, Region Jämtland, Regionförbundet i Kalmar län, Region Västerbotten samt Region Östsam). Plug In löper fram till juni 2014 och riktar sig till ungdomar över 16 år som funderar på att hoppa av gymnasiet eller som redan har gjort ett avbrott från sina studier. Skolan behöver ge alla ungdomar förutsättningar att klara gymnasiet. Plug In står för ett nytänkande som både elever och skolan behöver. Det är viktigt att några går före och testar nya arbetssätt, säger Håkan Sörman, vd på Sveriges Kommuner och Landsting. Kommunerna i Plug In kommer att arbeta konkret med eleverna i skolorna. Att pröva vilka metoder och arbetssätt som fungerar för att nå ungdomarna kommer att vara av avgörande betydelse alla sätt är inte framgångsrika. Samarbete mellan skolor, socialtjänst och arbetsförmedling i kommuner och regioner kommer också att vara centralt. Elever som inte alls är motiverade att fortsätta studera kan istället behöva stöd att komma in på arbetsmarknaden. Vad som gör Plug In extra spännande är att vi kommer att skapa möten mellan svensk och internationell forskning och det praktiska utvecklingsarbete som sker i skolorna. Nya metoder och rön kommer att dokumenteras för att kunna användas av kommuner och skolor i hela landet, säger Håkan Sörman. Projektet Plug In öppnar upp unika möjligheter för följeforskningen att bidra till ett systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete genom att mäta och utvärdera nya metoders kvalitet och effekter på läranderesultat, anställbarhet och kostnadseffektivitet samt bidra till hållbara samverkansmodeller mellan skola, arbetsförmedling och socialtjänst. För att bli jämförbara med Andra chansens riktmärken för bland annat resultatkvalitet, processkvalitet och samhällsekonomiska effekter måste mätmetoder göras likvärdiga med avseende på validitet och reliabilitet (se vidare kap. 12). Om så sker skulle man verkligen kunna börja tala om en evidensbaserad och benchmarkingorienterad följeforskning. Därmed vore det möjligt att inte bara göra jämförelser med den internationella forskningens effektstudier, utan också kunna dra betydligt säkrare vetenskapliga slutsatser för framtiden än vad som är möjligt idag från det empiriska underlag som finns tillgängligt för Sverige. Inte minst i perspektivet av programförklaringen "Forskning ger bättre resultat i skolan" blir följeforskningen av Plug In av särskilt stor betydelse. I programförklaringen har Sveriges Kommuner och Landsting, Friskolornas riksförbund, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Skolledarförbund och Svenskt Näringsliv formulerat sin vision för vad som utmärker en forskningsdriven skola. För att klara allt fler av dagens komplexa yrken och arbetsuppgifter måste utbildningen ge eleverna det stöd de behöver för att klara utbildningsmålen. Annars finns det en risk att samhällsutvecklingen stagnerar och att vi får allt större svårigheter både på

97 individuell, arbetsplats- och nationell nivå att möta de utmaningar som globaliseringen medför. För att Sverige ska stå starkt i ett internationellt kunskaps- och konkurrensperspektiv menar man att skolan måste leva upp till lagens krav på att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Projektansatser till 2020 för ungdomars inkludering Europakommissionen har i en rapport diskuterat några möjliga projektansatser och inriktningar inom området andra chansen för att motverka ungdomars exkludering. De har också gett ett antal exempel från olika medlemsländer som underlag för en europeisk plattform för ungdomars inkludering 75. Den förebyggande projektansatsen går ut på att undvika att de förhållanden som får elever att lämna skolan i förtid över huvud taget uppkommer. Ökat deltagande i förskola och barnomsorg av god kvalitet anses vara ett av de mest verkningsfulla sätten att ge barn en god pedagogisk start och senare skolframgång. Deltagande i välfungerande förskoleaktiviteter är särskilt viktiga för barn som kommer från missgynnade hemmamiljöer. För dessa barn fyller förskolan en kompensatorisk funktion. Andra förebyggande åtgärder inriktas på bl.a. systematiskt språkstöd till barn från migrantbakgrunder, aktiva anti-segregeringsinsatser för att förbättra den sociala, etniska och kulturella blandningen i skolorna och göra det möjligt för eleverna att lära av varandra och underlätta integration samt ett målinriktat stöd till missgynnade skolor. Andra hinder för en framgångsrik skolgång kan undanröjas genom att man gör det lättare att byta mellan olika utbildningsbanor och stärka yrkesutbildningens kvalitet och status. Anti-segregering går ut på att ändra missgynnade skolors sociala sammansättning och förbättra skolprestationerna av barn med lågutbildad, socialt missgynnad bakgrund. Aktiva anti-segregeringsprogram i Ungern och Bulgarien har regionalt förbättrat romska elevers studieresultat tack vare stöd till skolor där romska elever integreras, samtidigt som man satsat på skolornas kvalitet i form av bl.a. fritidsverksamhet och målinriktat pedagogiskt stöd. Positiv särbehandling i form av bl.a. prioriterade undervisningszoner (Cypern) och program med särskilt stöd till skolor i missgynnade områden (Frankrike, Spanien) förbättrar utbildningsutbudet, ger extra stöd till eleverna och skapar innovativa lärmiljöer som är anpassade till elevernas särskilda behov. Positiv särbehandling kombineras ofta med aktiva nätverk och ett starkt samarbete mellan de involverade skolorna. Flexibla utbildningsvägar kombinerar allmän utbildning, yrkesutbildning och de första yrkeserfarenheterna för elever som har tappat studielusten på grund av dåliga resultat och vill börja arbeta så snart som möjligt. De kan på det här sättet samtidigt 75 Europakommissionen: Insatser till förmån för elever som lämnar skolan i förtid - ett viktigt bidrag till strategin Europa Bryssel den , KOM(2011) 18 slutlig

98 fortsätta sin allmänna utbildning. Flera medlemsstater (t.ex. Luxemburg, Italien och Danmark) har använt den här metoden för att hjälpa skoltrötta elever att få avgångsbetyg och samtidigt inhämta värdefulla, stimulerande erfarenheter av arbetslivet. Den ingripande projektansatsen ska möta svårigheter i ett tidigt skede och göra att de inte leder till att eleven lämnar skolan. Ingripandet kan inriktas på skolan som helhet eller på individuella elever som riskerar att sluta sin utbildning i förtid. Ingripanden som rör hela skolan går ut på att förbättra klimatet i skolan och skapa stödjande lärmiljöer. Verkningsfull hjälp kan ges till skoltrötta elever i form av bl.a. system för tidig varning och bättre samarbete med föräldrarna. Samarbete i nätverk med aktörer utanför skolan och med lokala stödnätverk brukar vara mycket effektivt. Elevinriktade åtgärder kan vara bl.a. mentorer och handledare, individanpassad inlärning, samt förbättrad studievägledning och ekonomiskt stöd i form av exempelvis studiebidrag. Arbetsmarknadens institutioner bör också delta mer aktivt genom att tillhandahålla yrkesorientering för ungdomar. Skolor som lärgemenskaper enas om en gemensam vision, grundläggande värderingar och skolutvecklingens mål. Det här ökar elevernas, lärarnas, föräldrarnas och andra berörda aktörers delaktighet och stödjer skolans kvalitet och utveckling. Lärgemenskaper sporrar både lärare och elever att förbättra och ta ansvar för inlärningsprocessen. De bidrar också till att minska avhopp från skolan och hjälper elever som riskerar att hoppa av. Nätverk med aktörer utanför skolan gör det möjligt för skolor att bättre stötta elever och ta itu med en rad problem som kan drabba ungdomar, t.ex. drog- eller alkoholmissbruk, sömnbrist, misshandel eller trauman. Program som Irlands School Completion Programme bygger på sektorsövergripande metoder som engagerar hela samhället. Skolor samverkar med ungdomsmyndigheter, socialtjänsten, lokala utvecklingsmyndigheter, antidrogteam osv. Att få regionerna mer delaktiga i att utveckla insatser mot avhopp från skolan, finansiera dem och fastställa incitament har visat sig framgångsrikt i en del länder, bl.a. Nederländerna. Kommuner, skolor och vårdinstitutioner kan själva besluta vilka åtgärder de vill vidta. Genom de lokala myndigheterna kan skolorna också utnyttja vårdinstitutionernas, polisens och de rättsvårdande myndigheternas tjänster. Öppna skolor, som scuole aperte i Neapel i Italien, ska möta skoltrötta elever genom ett brett urval projekt tillsammans med det lokala civila samhället. Aktiviteter anordnas efter skoltid och står öppna för alla barn, även de som redan lämnat den traditionella skolan. Det här är ett sätt att få kontakt både med dem och med många barn som riskerar att lämna skolan i förtid. Den kompensatoriska projektansatsen innebär att man erbjuder möjligheter till utbildning för dem som redan hoppat av. Den kan innebära ekonomiskt stöd eller ta andra former. Tanken är att hjälpa ungdomar som vill tillbaka till den traditionella utbildningen eller ge dem en andra chans. Framgångsrika metoder vid institutioner som erbjuder en andra chans är därför avsevärt annorlunda än dem vid traditionella skolor, eftersom de ska lösa de problem som eleverna haft med den traditionella undervisningen

99 Det finns dock belägg för att förebyggande av avhopp i förtid ger bättre resultat än kompensation för de negativa effekterna i efterhand. Erfarenheten av att misslyckas, lågt självförtroende i fråga om inlärning och ökade sociala, känslomässiga och pedagogiska problem efter att ha hoppat av skolan minskar sannolikheten att få avgångsbetyg och framgångsrikt slutföra en utbildning. Återgång till traditionell skolgång förutsätter ofta en övergångsperiod mellan den tidigare misslyckade skolupplevelsen och en mer framgångsrik omstart. Programmen varar från tre månader upp till ett år, beroende på deltagarnas förväntningar och motivation. På grund av de komplexa, mångsidiga problem som målgruppen har att hantera krävs alternativa metoder för undervisning och vägledning för att integrera eleverna i den normala utbildningen. En förutsättning för framgång är en individanpassad, stödjande lärmiljö och ett flexibelt tillvägagångssätt som anpassas till varje elev. Program som projektinlärande för unga vuxna i Slovenien, övergångsklasserna i Frankrike och SAScentren i Belgien ger möjligheter för ungdomar i riskzonen att gradvis återfå sitt självförtroende, komma ikapp med inlärandet och ta sig tillbaka till den traditionella utbildningen. Strategi med tredubbelverkande effekter Denna studie har visat att vägen till ungdomars inkludering är en lönsam strategi för alla. För ungdomarna, för staten, för kommunen, för näringslivet och för skattebetalarna. Ökad utbildningskvalitet resulterar i hög samhällsekonomisk avkastning på investerat kapital. Det är troligt, från det empiriska materialet, att det finns ett direkt samband mellan den integrerade arbetsmetodens kvalitetspåverkande faktorer, anställbarhet, arbete, studier, självförsörjning och samhällsekonomiska vinster. De effektivaste kvalitetspåverkande faktorerna finns, enligt denna studie, inom områdena individuell planering, lärande, mångprofessionellt samarbete, dialog och egenmakt. Det är likaså sannolikt att en liten investering i den nya gymnasieskolans introduktionsprogram för att öka processkvaliten ger en hög avkastning. Detta är troligen den effektivaste och lönsamaste strategin för att ge ungdomar i åldern 16 till 20 år en andra chans att fullfölja sina studier. För äldre ungdomar kan den kommunala vuxenutbildningen och folkhögskolor tänkas ge samma resultat, givet att utbildningen sker med de rätta kvaliteterna. Därmed får ungdomarna förutsättningar att kunna fortsätta studera och etablera sig på arbetsmarknaden och i samhället. Investeringar i ungdomars utbildning är en lönsam och effektiv strategi, eftersom den ger en tredubbelverkande effekt. För det första ökar anställbarheten, återigen med förbehållet att det måste ske under de rätta kvaliteterna. För det andra är strategin kostnadsbesparande för samhället, i synnerhet om det gäller ungdomar som är i eller riskerar hamna i utanförskap. För det tredje ger strategin ungdomar möjligheter att utveckla sina potentialer: bättre kvalifikationer, mindre risk för arbetslöshet, högre lön under hela arbetslivet, större pension och mer deltagande i det livslånga lärandet

100 Den strategi som har identifierats genom följeforskningen av Andra chansen talar entydigt för att strategin bör implementeras i det ordinarie skolsystemet. Det är en lönsam investering för alla parter, har relativt liten ekonomisk risk och ger en betydande avkastning på investerat kapital. Den underliggande förklaringen till detta är, som redan påvisats, förmågan att leverera en hög processkvalitet, som sedan i sin tur skapar en hög anställbarhet och resultatkvalitet. Men det finns även andra skäl. Att tydligt minska antalet elever som lämnar skolan i förtid är en viktig investering, inte bara i alla ungdomars framtid, utan också i hela Sveriges framtida välstånd. Avhopp från skolan innebär missade chanser för ungdomar och förlorad social och ekonomisk potential för Sverige som helhet. Det medför ökade kostnader i välfärdssystemen för stat och kommuner, lägre tillväxt och lägre skatteintäkter. Kostnaderna för den enskilde kommer i form av dåliga kvalifikationer, arbetslöshet, lägre lön under hela arbetslivet och mindre deltagande i ett livslångt lärande. Andra chansen ska, såvitt det kan bedömas i nuläget, implementeras i Uppsala kommun 76. Det kommer att ske genom att Andra chansen blir ett nytt arbetslag på Uvengymnasiet. Gymnasiet ansvarar för den kommunala gymnasieskolans introduktionsprogram när det gäller preparandutbildning, yrkesintroduktion och individuellt alternativ. De två senare programmen är de områden där Andra chansen har verkat. Att bygga kvalitetssystem för att säkra utbildningens kvalitet och effektivitet En förutsättning för att kunna sprida goda exempel och underlätta implementering på ett enkelt och trovärdigt sätt, är att exemplet är kopierbart. För att vara kopiebart måste det vara dokumenterat på ett strukturerat, systematiskt och generellt sätt. Då kan det enkelt anpassas till de förutsättningar och omständigheter som gäller i den nya miljön. Det ökar också förutsättningarna att exemplets resultat kan upprepas under de nya förhållandena. En beprövad metod i detta sammanhang är att utveckla och införa ett kvalitetssystem inkl. metodmanual med utgångspunkt från den nya gymnasiereformens krav på högre kvalitet 77 och Europaunionens referensram för Quality Assurance 78. Ett kvalitetssystem innebär inte bara att spridningseffekten ökar. Det innebär framför allt att strategin för ungdomars inkludering kan tillämpas genom kopiering. Ett kvalitetssystem är en processorienterad spegel av den ordinarie verksamheten. Systemet tydliggör processkvalitet, resultatkvalitet, systemkvalitet och effektivitet för ledning, personal, elever och omvärld. Tydligheten är en säker grund för att identifiera förbättringsmöjligheter med elevnyttan i centrum och med hänsyn till 76 Uppsala kommuns ansökan till ESF-rådet om uppgradering av Andra chansen, Regeringens proposition (2008/09:199): Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan och Skolverkets skrift (2011:) Högre krav och kvalitet för framtidens utmaningar - Gymnasieskola EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDETS REKOMMENDATION av den 18 juni 2009 om inrättande av en europeisk referensram för kvalitetssäkring, (2009/c 155/01)

101 lagar och förordningar, professionella normer och etik. Med ett kvalitetssystem skapas möjligheter att kvalitetssäkra en faktabaserad, systematisk, dokumenterad och kvalitetsstyrd verksamhetsutveckling utan slut. Det säkerställer att rätt saker görs, på rätt sätt, vid rätt tid och plats och att det blir rätt första gången, varje gång. Kvalitetsarbetets utmaning ligger i att göra bättre idag än i går och att i morgon göra det ännu bättre än i dag. Det kräver ledningens engagemang och uthållighet och alla medarbetares aktiva deltagande i ett dynamiskt lärande. Förmågan att tillfredsställa behoven för dem man är till för eleverna är ett mått på skolans kvalitet. Kvalitetsarbetet måste utgå från dessa behov och det är elevernas bedömningar som är det yttersta måttet på rätt kvalitet. Samtidigt måste den vara förenlig med lagar, föreskrifter, skolans professionella normer, finansiärernas/ägarnas intressen och ett kostnadseffektivt resursutnyttjande. Kvalitetssystemet är ett verksamhetsstöd för ledningen att: Mäta och följa upp, analysera och utvärdera resultat och elevnytta av de interna arbetsprocesserna kvalitetsmätning Utveckla de resurser, såväl mänskliga som arbetsorganisatoriska, tekniska och ekonomiska, som behövs för verksamheten kvalitetsutveckling Styra verksamheten genom dokumenterade rutiner och metoder så att processerna och utbildningen tillfredsställer alla elevers behov och uppfyller mål och formella krav kvalitetsstyrning. Kvalitetssystemet ska säkerställa att förtroendet för skolan byggs upp och bibehålls hos elever, personal, intressenter, ledning och omvärld. Var och en har ansvaret för kvaliteten på sina egna arbetsresultat. Men ansvaret för att införa, dokumentera och förbättra systemet genom interna kvalitetsrevisioner åligger rektor och chefer på olika nivåer. Den politiska ledningen eller annan ledning har det slutliga ansvaret. För att kvalitetsarbetet ska bli effektivt måste det bedrivas som en integrerad del av det ordinarie arbetet. Det är en angelägenhet som berör allt och alla och måste därför engagera alla som en självklar del av det vardagliga arbetet med eleverna. Andra chansen hade, för utvärderingens processtöd, varit en utmärkt experimentoch utvecklingsverkstad för att ta fram ett exempel på ett kvalitetssystem för gymnasieskolans introduktionsprogram i Sverige. Ett sådant system skulle också kunna exporteras till andra EU-länder genom ett transnationellt samarbete. Ett sådant samarbete blir dock bara meningsfullt och effektivt om vi själva har någonting extraordinärt att erbjuda. De första stegen på en kvalitetsresa för att bygga ett kvalitetssystem skulle kunna innefatta att: 1. Formulera, förankra och dokumentera en strategisk vision inkl. policys. 2. Formulera, fastställa och dokumentera kvalitativa och kvantitativa mål

102 3. Identifiera och beskriva huvudprocess, delprocesser, stödprocesser samt tidsföljd och gränssnitt mellan processerna och hur de ska tillämpas genom dokumenterade rutiner och metoder. Vem gör vad, när och hur? 4. Samla alla beskrivande dokument (t.ex. rutiner, metoder, processflöden) och redovisande dokument (t.ex. resultatrapporter och utvärderingsrapporter) i en papperspärm/elektronisk mapp (kvalitetssystemmanual). Ett kvalitetssystem existerar först när det är dokumenterat. 5. Säkerställa resurser och genomföra uppföljningar (checklistor) så att rutiner och metoder genomförs på avsett sätt. Utforma en rutin för avvikelserapportering. 6. Mäta, analysera och utvärdera processkvalitet, resultatkvalitet och systemkvalitet på ett strukturerat, systematiskt och dokumenterat sätt. 7. Vidta åtgärder för att uppnå planerade mål och delmål och genomföra ständiga förbättringar av processerna genom förbättringsprogram. Den nya gymnasieskolan ska erbjuda alla elever en likvärdig utbildning genom ökad kvalitet i alla led. Alla ska ha samma rätt, men på olika sätt. Skolan ska anpassa undervisningen efter alla elevers individuella behov och förutsättningar. Nollvisionen innebär att ingen hoppar av skolan i förtid

103 11. Alla ungdomar måste få utveckla sin potential Europa 2020-strategin I juni 2010 antog Europeiska rådet Europa 2020-strategin. Ett av de fem huvudmålen är att fram till 2020 minska andelen elever i EU som lämnar skolan i förtid till mindre än 10 procent och att minst 40 procent av den yngre generationen har högskoleutbildning eller motsvarande 79. Med lämna skolan i förtid avses alla slags avhopp från utbildning innan avklarat gymnasium. År 2010 var andelen avhoppade unga i EU 14,4 procent och år 2000 var andelen 17,6 procent. För Sveriges del ökade andelen av befolkningen i åldrarna år med högst grundskola med 46,6 procent mellan 2000 och Av medlemsländerna var det bara Finland och Spanien som också ökade denna andel av befolkningen (10,0 respektive 7,2 procent). Rådet har dragit slutsatsen att Europas tillväxt och välfärd är beroende av att alla ungdomar deltar aktivt i samhället. Ungdomars skolgång har en avgörande och direkt inverkan på deras deltagande i samhällslivet, vidare utbildning och lön. Handlingsplan för ungdomar i utanförskap För att stödja målet i 2020-strategin antog Rådet i januari 2011 en handlingsplan som ska få fler ungdomar att gå klart skolan. EU-kommissionens ordförande uttryckte det så: EU har inte råd att så många unga människor, som skulle kunna bidra till samhället och ekonomin, hamnar på efterkälken. Alla unga måste få utveckla sin potential. Europeiska socialfonden ska bidra till att finansiera nationella och regionala åtgärder för att förhindra ungdomars utanförskap och få fler ungdomar att etablera sig i utbildning eller arbete. Genom att direkt stärka ungdomars anställbarhet kan den onda cirkeln av underläge brytas och därmed det utanförskap som så många ungdomar befinner sig i. Anställbarheten har ett tydligt samband med hur man har klarat av skolan. Även om avhoppade ungdomarna har arbete tjänar de mindre, har ofta låg anställningstrygghet och är oftare beroende av socialbidrag. Deras oavslutade eller låga utbildning kan skapa ett växande handikapp för dem. Problemet med ungdomars avhopp är komplext och anses inte gå att lösa med bara utbildningsåtgärder. Andra politikområden måste samverka, till exempel socialpolitik, arbetsmarknadspolitik och näringspolitik. Åtgärderna måste anpassas till nationella och lokala förutsättningar. De bör inriktas på att förebygga avhopp, ingripa när det finns risk för avhopp och kompensera de unga som i förtid har avslutat sin utbildning. De kompenserande insatserna syftar till att hjälpa dem som lämnat sko- 79 EU-rådet och EU-kommissionen 2011: Meddelande (KOM(2011) 18 Insatser till förmån för elever som lämnar skolan i förtid Ett nyckelbidrag till strategin Europa 2020, 31 januari Rekommendation (handlingsplan) (KOM( ) Insatser för att minska antalet elever som lämnar skolan i förtid, 31 januari 2011 Meddelande (KOM( ) Förbättrad kompetens för framtiden En agenda för europeiskt samarbete om skolor, 3 juli

104 lan i förtid och erbjuda möjligheter att återgå till utbildningen. De måste skaffa sig de kvalifikationer som de inte har fått för att förbättra sin anställbarhet. EU har inte råd att så många unga människor, som skulle kunna bidra till samhället och ekonomin, hamnar på efterkälken. Alla unga måste få utveckla sin potential. I Europarådets rekommendation angående insatser för att minska antalet elever som lämnar skolan i förtid anges riktlinjer för medlemsstaternas kompensatoriska insatser. EU-tanken är att hjälpa dem som har lämnat skolan i förtid och erbjuda dem en andra chans att återgå till utbildning och skaffa sig de kvalifikationer som behövs för att öka sin anställbarhet. Ett framgångsrikt program för Second Chance Programmes anser Rådet vara att: Tillhandahålla lärmiljöer som motsvarar de särskilda behoven hos dem som hoppat av skolan, erkänner deras tidigare lärande och stöder deras välbefinnande. De skiljer sig från skolor både vad gäller organisation och undervisningsmetoder. De kännetecknas av små elevgrupper, personlig och innovativ undervisning samt flexibla inlärningsbanor. Erkänna och validera tidigare inlärning, inbegripet färdigheter som förvärvats inom icke-formellt och informellt lärande. Detta stärker individens självförtroende och självaktning och underlättar återgången till skolan. Det kan motivera dem att fortsätta utbildningen, hjälpa dem att fastställa sina starka sidor och göra bättre yrkesval. Erbjuda riktat individuellt stöd inbegripet socialt, finansiellt, pedagogiskt och psykologiskt stöd. Detta är särskilt viktigt för ungdomar i mycket allvarliga sociala eller emotionella situationer som hindrar dem att fortsätta med sin utbildning. Inrätta övergångsklasser eller andra åtgärder, som kan bidra till att överbrygga klyftan mellan tidigare misslyckad skolgång och återgången till den ordinarie utbildningen. Youth on the Move För närvarande är det alltför många ungdomar som hoppar av skolan och alltför få som går vidare till högre utbildning, vilket äventyrar Europas framtida tillgång på

105 färdigheter. Mot den bakgrunden sjösatte Europakommissionen 2010 initiativet Youth on the Move 80. Unga på väg anges bidra till att uppnå de överordnade målen i Europa 2020, som är att senast 2020 minska avhoppen från skolan från 15 % till 10 % och öka andelen unga människor med eftergymnasial utbildning eller motsvarande från 31 % till minst 40 %. Insatserna inom Unga på väg ses också som en hjälp till medlemsstaterna att under de kommande tio åren uppnå EU:s överordnade mål med 75 % sysselsatta, tack vare att man ser till att ungdomar har de rätta färdigheterna för morgondagens jobb. Kommissionens undersökningar visar att 35 % av de nya jobben år 2020 kommer att kräva kvalifikationer på hög nivå och 50 % fordra kvalifikationer på medelhög nivå. Den ekonomiska och finansiella krisen har gjort det svårare för unga européer att komma in på arbetsmarknaden. Antalet unga arbetssökande har ökat från fyra till fem miljoner sedan den finansiella oron började, och EU:s ungdomsarbetslöshet ligger nu på nästan 21 %. Dessa utmaningar kräver samordnat agerade och en fast politisk samordning för att fastställa insatser på EU-nivå och i medlemsstaterna. Kommissionen kommer att stödja medlemsstaterna i deras utformning av politiska åtgärder som syftar till att bistå dem som främst riskerar arbetslöshet, göra mer för att uppmuntra unga företagare och ta itu med juridiska och administrativa hinder mot rörlighet i utbildnings- och arbetssyfte. Av oberoende undersökningar framgår att mer än 40 % arbetsgivare fäster vikt vid erfarenhet av studier och arbete utomlands, vilket inte bara ger ungdomar möjlighet att förbättra språkkunskaper utan också att skaffa sig andra färdigheter som uppskattas högt. Kommissionen har redan sedan länge stött rörlighet via bidrag som betalas ut ur Erasmus, Leonardo da Vinci, Grundtvig och Marie Curie. Syftet med Unga på väg är att senast 2020 ge alla unga i Europa möjligheter till rörlighet i utbildningssyfte. De tio främsta åtgärderna för strategin Unga på väg inbegriper följande riktade aktiviteter: Lansering av en särskild webbplats för Unga på väg, som kommer att vara en samlingspunkt för all information om möjligheter till studier eller arbetserfarenhet utomlands, inbegripet råd om EU-bidrag och individuella rättigheter. Webbplatsen kommer att bygga på aktuella initiativ som Ploteus (portalen om möjligheter till lärande i Europa). Ett pilotprojekt, Ditt första Eures-jobb, kommer att tillhandahålla råd, hjälp med platssökning och ekonomiskt stöd till unga arbetssökande som 80 Europakommissionen (COM(2010) 477 final, Brussels

106 vill arbeta utomlands, samt till företag, särskilt små och medelstora företag. Projektet kommer att skötas av Eures, nätverket för europeiska offentliga arbetsförmedlingar, och sätts igång En resultattavla för rörlighet där man sätter riktmärken och mäter framsteg för undanröjandet av juridiska och tekniska hinder mot rörlighet i utbildningssyfte. I samarbete med Europeiska investeringsbanken undersöker kommissionen hur man kan införa ett europeiskt studielån för att hjälpa studenter som vill studera eller genomgå praktik utomlands. Kommissionen kommer att offentliggöra resultaten av en genomförbarhetsstudie för ett multidimensionellt globalt rangordningssystem för universitet, för att ge en mer komplett och verklighetstrogen bild av högre utbildning än aktuella rangordningar. Kommissionen planerar också att ta fram ett Unga på väg-kort, som skulle ge ungdomar fördelar och rabatter. En ny europeisk övervakning av lediga arbetsplatser skulle utgöra ett informationssystem för arbetssökande och yrkesvägledare om arbetsmarknadens efterfrågan i hela Europa. Den är planerad till senare i år. Kommissionens nya europeiska instrument för mikrolån inom Progress kommer att tillhandahålla ekonomiskt stöd till unga företagare som vill starta eller utveckla sina företag. Kommissionen kommer att uppmana medlemsstaterna att införa en ungdomsgaranti för att säkerställa att alla ungdomar har ett arbete, en vidareutbildning eller en arbetslivserfarenhet inom fyra månader efter avslutad skolgång. Kommissionen kommer att föreslå ett europeiskt färdighetspass, som bygger på Europass (Europeiska meritförteckningen), för att man ska kunna registrera färdigheter på ett tydligt och jämförbart sätt. Start: hösten Mer information: Webbplatsen för Unga på väg:

107 12. Nationella benchmarks Ungdomars utanförskap ett omfattande samhällsproblem Om man skalar upp problematiken till samhällsnivå förstår man att ungdomars utanförskap är ett omfattande socialt och ekonomiskt problem. I en totalundersökning av en årskull unga (1981 års barn) gjord av Sveriges Kommuner och Landsting 2009 fann man att: 27 procent av årskullen inte hade slutbetyg från gymnasiet vid 20 års ålder 13 procent av samtliga var vid 24 års ålder varken i studier eller arbete 53 procent av de som ej hade slutbetyg från gymnasiet var varken i arbete eller studier vid 24 års ålder Detta är katastrofala siffror. Var fjärde elev saknade slutbetyg och varannan av dem hade varken arbete eller studerade. Här handlar det om ungdomar som inte får sitt viktigaste redskap för ett självständigt liv en godkänd grundutbildning och anställbarhet. Tänk om vart fjärde flygplan störtade eller vartannat mjölkpaket var odrickbart. Det skulle föranleda att en haverikommission tillsattes omedelbart. ESF-rådets projekt Temagruppen Unga i Arbetslivet har låtit SCB ta fram statistik över gruppen unga som försvinner. De varken arbetar eller studerar. Mellan 2007 och 2008 ökade antalet unga, som varken arbetar eller studerar, från till individer. Temagruppen befarar att gruppen har vuxit ytterligare. I gruppen år hade 63,3 procent en för samhället okänd aktivitet. De finns varken i arbete, utbildning eller i nationella eller kommunala stödsystem. Situationen är likartad för ungdomar i åldern år 81. Detta är likaså katastrofala siffror. Ungdomar försvinner i ett okänt utanförskap. I en rapport till ESF-rådets Temagrupp unga i arbetslivet redovisas de samhällsekonomiska effekterna av ungdomars utanförskap 82. I en av kalkylerna redovisas de genomsnittliga årliga kostnaderna för en 20-årings framtida förväntade utanförskap. Den totala förväntade årliga kostnaden uppgår till drygt kronor. Kommunen och Försäkringskassan är de stora kostnadsbärarna på grund av försörjningsstöd och ohälsa bland annat. Om dessutom de produktionsförluster som uppstår till följd av att individen inte lyckas ta sig in på arbetsmarknaden inkluderas får man ytterligare en kostnad på drygt kronor. Totalt sett uppgår den samhällsekonomiska effekten av en 20-årings utanförskap till kronor per år. Om tidsperspektivet utökas 45 år framåt till pensionsåldern och individen inte etablerar sig alls i arbetslivet kostar utanförskapet cirka 15 miljoner kronor. En intressant siffra att ha som utgångspunkt då vi ska ta ställning till vad det kan vara värt att bryta detta utanförskap, påpekar rapportförfattaren lite lakoniskt. 81 Temagruppen Unga i arbetslivet (2011): Unga som varken arbetar eller studerar hur många är de och vad gör de? 82 Nilsson, I. (2010). Unga som är utanför arbetsmarknaden. En socionomisk diskussion. Temagruppen Unga i arbetslivets skrifter 2010:

108 Vi vet att nästan en fjärdedel av svenska ungdomar under 25 år i augusti 2011 saknade arbete. Det är en siffra som placerar Sverige i botten bland länderna i EU, enligt EU:s statistikkontor Eurostat 83. Arbetsmarknaden i EU har inte visat någon egentlig återhämtning efter den finansiella krisen som startade Fortfarande är 23 miljoner kvinnor och män arbetslösa inom EU idag. Problemet delar Sverige med större delen av Västvärlden. Hög arbetslöshet har blivit ett kroniskt tillstånd, och det gäller inte bara bland unga. Enligt färska siffror från det ekonomiska samarbetsorganet OECD var det sammanlagda antalet arbetslösa i de 34 medlemsländerna 44 miljoner i mitten av 2011, en ökning med 13 procent jämfört med Sverige står inför ett stort arbetskraftsunderskott under åtminstone de närmaste 10 åren. En viktig faktor för att bidra till ekonomisk tillväxt är utbildningssystemets förmåga att tillföra arbetsmarknaden individer med rätt kompetens och i tillräcklig omfattning. Som nation har vi därför inte råd att tappa bort ungdomar på vägen till gymnasiekompetens. I det perspektivet är gymnasieskolans introduktionsprogram av strategisk betydelse som en bro mellan utanförskap och gymnasiekompetens. I den alltmer internationaliserade och digitaliserade kunskapsekonomin behöver ungdomar åtminstone slutbetyg från gymnasiet som en startpunkt. Ett lands ekonomiska hälsotillstånd vilar på förmågan att förse sina innevånare med utbildning och arbete. Färre individer i jobb är lika med lägre skatteintäkter, sämre statsfinanser, ökade sociala klyftor och risk för politisk splittring. Man kan fråga sig om inte den gemensamma nämnaren för och den utlösande faktorn bakom den arabiska våren, kravallerna i London och den globala Occupy Wall Street-rörelsen under 2011 ytterst är en fråga om ungdomsarbetslöshet och att ungdomar inte kan försörja sig genom att få utveckla sina potentiella möjligheter. Ungdomskravaller i Storbritannien 83 Eurostat: Euroindicators. 143/ september

109 Occupy Wall Street en ny ungdomsrörelse? Kamp för demokrati i Mellanöstern en ungdomsrevolt?

110 Samhällsekonomisk investering av ESF-rådet Det Svenska ESF-rådet har under 2011 upphandlat projekt för unga kvinnor och män som inte fullföljt sin skolgång eller inte har fullständig gymnasieexamen. Det avsatta beloppet från den europeiska socialfonden till de tilltänkta projekten uppgår till sammanlagt 400 miljoner kronor i form ESF-bidrag och medfinansiering 84. Projekten ska pågå under perioden En bakgrund till investeringen anser ESF-rådet vara den Europeiska unionens ekonomiska strategi för perioden , EU2020. Ett av strategins huvudinitiativ är en handlingsplan för ungdomar i utanförskap. Vi anser att upphandlingen ger unika förutsättningar för att bidra till att lösa avhoppsproblematiken både i Sverige och EU. Europa 2020 är en central fråga i samtliga projekt, sa ESF-rådets generaldirektör Åsa Lindh. En annan bakgrund till de nya projekten är att det enligt rådet saknas evidensbaserade metoder och implementering av forskningsresultat som ger ansvariga aktörer kunskap om vad som bör utvecklas i den egna verksamheten för att bryta ungdomars utanförskap. Utvärderingen av Andra chansen har visat hur Europakommissionens handlingsplan kan tillämpas på lokal nivå i en kommun. Utvärderingen har också påvisat hur evidensbaserad följeforskning kan bidra till mätbara kvalitetsförbättringar och hur generella lärdomar kan tillämpas i det ordinarie utbildningssystemet (se kap. 6 och 7). Mervärdet av nya ungdomsprojekt Genom utvärderingens empiriska underlag och analyser har riktmärken (benchmarks) uppmätts som kan användas av de tilltänkta projekten när det gäller projektkvalitet, resultatkvalitet, samhällsekonomisk avkastning på investerat kapital et cetera. Härigenom kan jämförelser göras mellan dessa riktmärken och de nya projektens prestationer. Detta förutsätter dock att mått och mätmetoder är ekvivalenta. Om de nya projekten skulle använda sig av dessa riktmärken, för att mäta och utvärdera sig mot, skulle det möjliggöra nationella lärprocesser. De lokala projekten skulle kunna tillvarata tidigare beprövade erfarenheter samtidigt som följeforskningen skulle kunna bidra till projektens lärande genom kvalificerade benchmarkinganalyser. I diagram 15 har en sammanställning gjorts av 7 olika riktmärken: Deltagarkostnad per år, angett i 1000-tal kronor (se kap. 8); Totalt kvalitetsindex, TKI multiplicerat med 10 (se kap. 5); Anställbarhet, Studier, Arbete och Avhopp, angett i procent av antalet rekryterade deltagare (se kap. 4); Samhällsekonomisk avkastningsfaktor multiplicerat med 10 (se kap. 8). 84 Svenska ESF-rådet: Upphandling inom Socialfonden av stödinsatser för unga kvinnor och män som inte fullföljt sin skolgång eller inte har fullständig gymnasieexamen , Dnr Den totala summan uppgick slutligen till 300 miljoner kronor. Projektägare till de nya projekten är Studiefrämjandet i Östergötland, Region Gotland, Västbergslagens utbildningscentrum, Vetlanda kommun socialförvaltningen, Jämtlands gymnasieförbund, Medlefors folkhögskola, Föreningen Furuboda och Sveriges kommuner och landsting, SKL

111 En samhällsinvestering på 400 miljoner kronor borde, vid en jämförelse med det uppmätta riktmärket för samhällsekonomisk avkastning på 13,9 (se diagram 15), ge en förväntad samhällsekonomisk vinst på 5,6 miljarder kronor (se tabell 3). Detta under förutsättning att de nya projekten presterar likvärdig processkvalitet, resultatkvalitet och samhällsekonomisk nytta som Andra chansens riktmärken och givet riktvärdet för deltagarkostnaden. Om projekten skulle göra detta ger en samhällsekonomisk investering på 400 miljoner kronor en samhällsekonomisk estimerad avkastningsfaktor på 13,9, givet de kalkylvillkor som angavs i kapitel 8. Det betyder att för varje investerad 100-lapp uppgår den samhällsekonomiska vinsten till kronor och ger samhället en total vinst på 5,6 miljarder kronor. Detta alltså till följd av investeringen på 400 miljoner kronor i nya ESF-projekt för att inkludera ungdomar (tabell 3). Tabell 3: Samhällsekonomisk vinst av nya ESF-projekt för perioden Variabler Samhällsekonomisk Investering Samhällsekonomisk Intäkt Samhällsekonomisk Vinst Samhällsekonomisk Avkastningsfaktor Andra chansen, Slutresultat Miljoner kronor Nya ESF-projekt, Förväntat resultat Miljoner kronor 16, ,9 13,

112 Man kan säga att avkastningsfaktorn är ett samlande mått på processkvalitet, resultatkvalitet och samhällsnytta. Även om den uppmätta faktorn på 13,9 innehåller grova fel kan det ändå vara fråga om en lönsam investering. Antag till exempel att avkastningsfaktorn innehåller en felavvikelse på hela 95 procent, utan att det finns någon egentlig faktabaserad grund för antagandet (evidens). I ett sådant fall skulle avkastningsfaktorn uppgå till 0,695 istället för 13,9. Detta skulle ändå ge en samhällsekonomisk vinst på 278 miljoner kronor på investeringen i de nya ESF-projekten. Man måste bedöma detta som en tillräckligt stor vinstmarginal för att motivera investeringen. Så länge avkastningsfaktorn är större är 0,01 är investeringen samhällsekonomiskt motiverad. Inte minst med hänsyn till de icke kalkylerbara effekter som uppstår, till exempel ökad anställbarhet och större livskvalitet för de ungdomar det gäller. Den samhällsekonomiska vinsten består dels i kostnadsbesparingar i statens och kommuners försörjningsstödsystem samt minskade kostnader i statliga och kommunala välfärdssystem (den offentliga sektorns ökade intäkter i form av minskade skatteutgifter). Dels består vinsten av det produktionstillskott som tillförs samhällsekonomin i form av bland annat inkomstskatter, arbetsgivaravgifter, mervärdesskatter et cetera (den offentliga sektorns ökade skatteintäkter) samt löneinkomster för sparande och konsumtion av varor och tjänster (den privata sektorns ökade kundintäkter). Det verkliga utfallet på avkastningsfaktorn går inte att beräkna med nu kända metoder. Man kanske ändå kan utgå från att den vare sig blir 0,695 eller 13,9. Däremot kommer den med tämligen stor sannolikhet landa någonstans mellan dessa ytterlighetsvärden. Om man antar, utan någon egentlig evidens för detta, att den hamnar exakt på mitten av denna skala skulle avkastningsfaktorn bli 7,3. Det skulle i så fall innebära att den samhällsekonomiska vinsten uppgår till 2,9 miljarder kronor till följd av investeringen på 400 miljoner kronor. Strategisk utvärdering av nya ESF-projekt för ungdomar Sammanfattningsvis bidrar samhällsekonomiska investeringar i ungdomars inkludering till en smart och hållbar tillväxt i både socialt och ekonomiskt avseende. Detta är också själva kärnan i Lissabonstrategin, den nya strategin EU 2020 liksom i svensk ekonomisk välfärdspolitik. De nya generella erfarenheter, kunskaper, lärdomar och riktmärken som förvärvats genom denna studie bör därför tillvaratas av de nya ESF-projekt som startas inom området ungdomars andra chans under 2012 och de följande åren. Det innebär i praktiken att en konkret utvärderingsstrategi bör genomföras i de nya projekten som ett komplement till projektplanen. Strategin vilar på de 6 grundbultar som har beskrivits i denna rapport: Tillämpa den generella konceptmodellen och den integrerade arbetsmetoden som utgångspunkt för projektens genomförande (se kap. 7)

113 Inför ett system för uppföljning och utvärdering av projektens processkvalitet. Mät, analysera, återkoppla och förbättra regelbundet (se kap. 5). Inför ett system för uppföljning och utvärdering av projektens resultatkvalitet. Mät, analysera, återkoppla och förbättra regelbundet (se kap. 3 och 4). Inför ett system för uppföljning och utvärdering av projektens kostnadseffektivitet och samhällsekonomiska nyttoeffekter. Mät, analysera, återkoppla och förbättra regelbundet (se kap. 9). Säkerställ att projektens systemkvalitet kvalitetssäkras genom ett strukturerat och systematiskt kvalitetssystem inklusive dokumentation av tillämpade metoder, organisering och rutiner (se kap. 6, 7 och 10). Genomför på ett systematiskt sätt benchmarkinganalyser och jämför det egna projektet med andra projekt. Lär av varandras framgångar och motgångar i en ständigt pågående lärprocess. Detta kräver en regional/central strukturering och samordning (se kap. 3, 5 och 12). Genom en sådan kvalificerad utvärderingsstrategi skulle det vara fullt möjligt att beräkna och belägga projektens samlade effekter när det gäller processkvalitet, resultatkvalitet, systemkvalitet, kostnadseffektivitet, statliga och kommunala budgetbesparingar genom ökad totalkvalitet, samhällsekonomiska vinster och innovativt nyskapande. En sådan integrerad strategi skulle kanske prövas av det Svenska ESF-rådet i sin egenskap som uppdragsgivare. Ett första riktmärke som de nu aktuella projekten måste säkra gäller rekryteringsbasen. Totalt bör storleksordningen deltagare rekryteras för att ge en årlig genomsnittlig deltagarkostnad på ca kronor. Detta är av grundläggande betydelse för att alla övriga riktmärken ska kunna uppnås. Investeringskostnaden är också central för att beräkna kostnadseffektiviteten 85. Denna är ett mått på den samhällsnytta som genererats per investerad tusenkrona och deltagare 86. Uttryckt på ett annat sätt handlar det om hur pass optimalt skattebetalarnas pengar har använts, det vill säga hur stor investeringen ska vara för att ge största möjliga nytta. I denna studie har inte kostnadseffektiviteten beräknats. 85 Kostnadseffektiviteten (E) beräknas som kvoten mellan måluppfyllelsegraden MUG och kostnaden per deltagare (k), m.a.o. E = MUG / k, där MUG är kvoten mellan det kvantitativa resultatet (R) och det kvantitativa målet (M). Observera att kostnadseffektivitet eller kostnadseffektivast inte är synonymt med billigast. Någonting som är kostnadseffektivast behöver inte nödvändigtvis vara billigast. Ett tillförlitligare sätt att beräkna kostnadseffektiviteten är genom att mäta ledtiderna, men detta är samtidigt mer kostnadskrävande. Se vidare ISIS kvalitetsinstitut: Undersökning av ledtider - Projektmetodens effekter på handläggningstiden från arbetslöshet/bidragsförsörjning till självförsörjning. Metodrapport, Se t.ex. ISIS kvalitetsinstitut: Utvärdering av ESF-projektet Access: Från utanförskap till innanförskap genom en kvalitetssäkrad väg till arbete och studier (2008) samt Utvärdering av ESFprojektet Gottsunda Factory: Resultat, effektivitet och benchmarking (2009) och IPOP en ny samarbetsmodell för inkludering och urbant utvecklingsarbete (2010)

114 Huruvida en investering på kronor ger den optimala kostnadseffektiviteten går inte att uttala sig om med stöd av enbart denna studie. För att få en uppfattning om optimalitet måste kostnadseffektiviteten beräknas på ett större underlag. De nya projekten skulle härvidlag kunna få stor betydelse för att kunna rekommendera, till ansvariga politiker och tjänstemän, de investeringsnivåer och de integrerade och evidensbaserade arbetsmetoder som borde implementeras för att få en optimalt lönsam strategi för ungdomars inkludering inom ramen för det formella utbildningssystemet och med beaktande av hur en samordnad statlig och kommunal finansiering skall fördelas. En minskning av andelen elever som lämnar skolan i förtid är avgörande för att EU ska uppnå flera av de väsentliga målen i Europa 2020-strategin. Det rör sig både om målet smart tillväxt genom att utbildningskvalitén förbättras och tillväxt för alla genom att man tar itu med en av de största faktorerna bakom arbetslöshetsoch fattigdomsrisk ungdomars utanförskap. Strategin omfattar därför huvudmålet att fram till 2020 minska andelen elever som lämnar skolan i förtid. Rådet och kommissionen har mot den bakgrunden uppmanat medlemsstaterna att: Inom ramen för de integrerade riktlinjerna för genomförandet av strategin vidta alla nödvändiga insatser för att förebygga att ungdomar lämnar skolan i förtid. Utarbeta evidensbaserade och kostnadseffektiva insatser för att motverka avhopp från utbildning före avslutad gymnasieutbildning eller motsvarande inom yrkesutbildningen. Senast vid utgången av 2012 anta heltäckande strategier och se till att de genomförs för att minska avhoppen från skolan, i linje med de nationella Europa 2020-målen. Strategierna bör omfatta förbyggande, ingripande och kompenserande åtgärder. Genomföra kvalificerade utvärderingar av hur genomslagskraftiga och kostnadseffektiva insatserna mot avhopp från skolan är för att därigenom öka elevernas möjligheter till en framgångsrik skolgång. Osäkra effekter av ESF-projekten för ungdomar Europeiska socialfonden har hittills under den innevarande programperioden för fördelat ungefär 1,7 miljarder kronor till ungdomsprojekt som har arbetat med att motverka utanförskapet bland unga som varken arbetar eller studerar. Det rör sig om totalt drygt 400 projekt där stat, kommuner, regionförbund, ideella organisationer och företag gjort insatser som till exempel motiverande samtal, introduktionskurser, individuell coachning, matchning och samverkan mellan olika myndigheter och andra aktörer (www.esf.se). Till beloppet 1,7 miljarder skall ytterligare minst 1,7 miljarder läggas i form av projektägarnas medfinansiering. Det skulle alltså kunna handla om totalt ca 3,4 miljarder kronor under 4 år. Vi kan för ett ögonblick leka med tanken att dessa projekt hade presterat samma processkvalitet, resultatkvalitet, samhällsekonomisk nytta och avkastning på investerat kapital som Andra chansens riktmärken. Eftersom Andra chansens riktmärken

115 är baserade på en initial investering på 16,1 miljoner under 2 år måste den totala investeringen halveras och skulle då uppgå till 1,7 miljarder under 2 år. Den samhällsekonomiska vinsten skulle bli ungefär 24 miljarder (se tabell 4). Tabell 4: Samhällsekonomisk vinst av ESF-projekt för perioden Variabler Samhällsekonomisk Investering Samhällsekonomisk Intäkt Samhällsekonomisk Vinst Samhällsekonomisk Avkastningsfaktor Andra chansen, Slutresultat 2011 Miljoner kronor ESF-projekt Miljoner kronor 16, ,9 13,9 Huruvida detta också är det faktiska utfallet finns det idag ingen som har en aning om. Det finns ingen orsak att i detta sammanhang fördjupa sig i anledningen till detta, men ett skäl kan vara den undermåliga finansieringen av följeforskningen i lokala projekt (jmf kap. 2) Men frågan kvarstår: Har skattemedlen på 3,4 miljarder kronor i drygt 400 projekt, förvaltats och administrerats på ett effektivt och optimalt sätt för dagens och morgondagens ungdomar, även om projektkostnaderna har bokförts rätt i den kamerala redovisningen? Eller Temagruppen Unga i arbetslivet har Svenska ESF-rådets uppdrag att samla och sprida metoder som visat sig effektiva i ungdomsprojekten. Temagruppen består av en styrgrupp med representanter från ett flertal aktörer. Förutom Ungdomsstyrelsen ingår Arbetsförmedlingen, Communicare, Försäkringskassan, Skolverket, Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting, SKL. Det finns ett kansli på Ungdomsstyrelsen med ett 10-tal personer. Dessutom finns en expertgrupp med representanter från Socialhögskolan vid Lunds Universitet, Ung & Trygg Göteborgsregionen, Ung Företagsamhet, Umeå Universitet, Riksdagen, Socialstyrelsen, SSU, Delta-Hisingen, Navigatornätverket, LO och Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU. För att säkra att temagruppens verksamhet är förankrad på högsta nivå i respektive organisation finns därutöver en highlevelgrupp. En enkätundersökning, som temagruppen har gjort till utvärderare av ungdomsprojekt, visade att ungefär 65 procent av de projekt som besvarade enkäten bedömdes vara mer eller mindre lyckade när det gällde att få unga i studier eller arbete 87. Vad som avsågs med lyckat definierades inte närmare och det finns oklarheter när det 87 Temagruppen unga i arbetslivet: Vad utvärderingar och utvärderare säger om ungdomsprojekt delfinansierade av Europeiska socialfonden. Rapport 2012:

116 gäller undersökningens statistiska representativitet, bortfall och validitet. Systematiska fel kan därför inte uteslutas. För att få en fördjupad bild av enkätundersökningen uppdrog temagruppen åt en särskild utredare att i en förstudie gå igenom utvärderingar från 23 ungdomsprojekt från föregående och innevarande programperiod. Undersökningen visade att det var svårt att fånga vilka metoder som varit effektiva, för vilka personer och under vilka omständigheter. Det var också svårt att skapa en generell kunskap om projektens resultat och effekter i förhållande till olika metoder och arbetssätt. Sammantaget konstaterades att utvärderingarna i huvudsak bestod av kvalitativa fallstudier som endast i begränsad utsträckning rörde resultat och effekter. Framför allt saknades egentliga beskrivningar av de arbetsmetoder och de antaganden som låg bakom valet av använda metoder i förhållande till avsedda effekter. I förlängningen innebar detta, menade utredaren, att vi endast kan konstatera att vissa effekter har uppstått, men att vi sedan inte kan förklara varför. Det går med andra ord inte att säga något om vad som fungerat för vem och under vilka omständigheter detta har skett 88. Många utvärderingar visar positiva resultat lokalt för samhället och för individerna som ingår i projekten, sa Inger Ashing, ordförande i styrgruppen för temagruppen. Ofta är det gott nog, men om erfarenheter från projekten ska kunna bidra när det gäller val av metoder och arbetssätt krävs en annan inriktning på utvärderingarna än det vi hittills har sett 89. Det efterlystes därför en översyn av systemen för utvärdering och en annan organisering av utvärderingsarbetet inom ESF-rådet. 88 Temagruppen unga i arbetslivet: Vad utvärderingar och utvärderare säger om ungdomsprojekt delfinansierade av Europeiska socialfonden. Rapport 2012: och Temagruppens frukostseminarium och paneldiskussion den 23 februari

117 Epilog om Sociala innovationer Metoder och Lärande Syftet med följeforskningen av EU-projektet Andra chansen har varit att identifiera och belägga evidensbaserade metoder och generella forskningsresultat som ger ansvariga politiker och skolledningar bättre kunskap om vad som bör utvecklas i den egna skolverksamheten för att alla ska få rätt till en likvärdig utbildning. Följeforskningen har försökt bidra till ett innovativt nytänkande baserat på projektdeltagarnas erfarenheter, projektpersonalens professionella expertis och beprövade erfarenhet samt bästa möjliga vetenskapliga metoder. Följeforskningens tyngdpunkt har fokuserats på utbildningskvalitet, metoder, kostnadseffektivitet och samhällsekonomiska nyttoeffekter. Detta har sin grund i Europa 2020-strategin (KOM (2010) 2020). Rådet och kommissionen har bl.a. uppmanat medlemsstaterna att genomföra kvalificerade utvärderingar av hur genomslagskraftiga och kostnadseffektiva insatserna mot avhopp från skolan är. Andra chansen har genom sina resultat på processkvalitet, resultatkvalitet och systemkvalitet visat hur genomslagskraftig den integrerade arbetsmetoden för lärande är när det gäller att på ett kostnadseffektivt sätt stödja ungdomar som är på väg att lämna eller redan har lämnat skolan. Projektet har också visat hur strukturen runt eleven kan förstärkas genom den externa samverkansmodell som har utvecklats. Sammanfattningsvis kan man konstatera att Andra chansen har lyckats visa att ungdomars utanförskap kan brytas genom rätt utbildningskvalitet som bidrar till minskad ungdomsarbetslöshet och därigenom betydande samhällsekonomiska effekter. De nya ungdomsprojekt som kommer att starta på temat andra chansen under Europa 2020-strategin för att motverka avhopp och ungdomsarbetslöshet skulle, genom att använda de lärdomar som har dokumenterats i denna rapport, kunna starta på en betydligt högre lärandenivå än eljest och ge större möjligheter till implementering i ordinarie verksamheter eller att etablera sig som en egen aktör. Det är bättre om gamla och nya ESF-projekt kan koppla i varandra för att få större kraft framåt mot förändringar. Det är onödigt att uppfinna hjulet igen och igen Det leder bara till onödigt resursslöseri. Samhällsorganisering När detta är sagt kan man också konstatera att en ständigt pågående projektverksamhet inte löser ungdomsproblematiken på ett hållbart sätt. Det kan också konstateras att gymnasieskolor, socialtjänster, vuxenutbildningen eller andra inte kan lösa ungdomsarbetslösheten på egen hand. Inte heller klarar Arbetsförmedlingen eller näringslivet och företagen att på egen hand lösa problemet. Allt för länge har ungdomsarbetslösheten setts som enbart ett ansvar för det politiska systemet - utbildnings-, arbetsmarknads- och socialpolitiken. Problemets komplexa karaktär kräver dock att hela samhället tar ett gemensamt ansvar för en av Sveriges och hela Europas största samhällsutmaningar. Inte minst gäller det näringsli

118 vet. Här finns en unik möjlighet för företagen, att tillsammans med statliga och kommunala myndigheter och andra organisationer, gå från ord till handling genom att visa att man tar ett Corporate Social Responsibility (CSR). I en undersökning av Temagruppen för unga framkom att 58 procent av de tillfrågade 122 företagen ansåg att det sociala ansvaret var det främsta skälet till att ta emot praktikanter 90. Därefter kom rekrytering av arbetskraft med 22 procent. Den viktigaste egenskapen hos praktikanten var det sociala kapitalet (motivation, intresse, punktlighet, kundbemötande, samarbetsförmåga och social färdighet). Resultaten överensstämmer helt med de resultat som framkom i vår egen utvärdering av ESF-projektet Access från 2006 för ungdomar i åldern år 91. De viktigaste slutsatserna från den studien var att praktikplatser måste kvalitetssäkras enligt OCN-metoden för att läranderesultat ska synligöras och bli meriterande, att praktikhandledare bör ha en särskild utbildning och att deltagarens ersättning utbetalas via arbetsgivaren istället för via Försäkringskassan. Därmed skulle kraven på en trainee-plats vara uppfyllada. Den internationella standarden ISO ger en global vägledning för organisationers sociala ansvarstagande. Standarden har tagits fram av 99 länder och 42 internationella organisationer. I oktober 2011 publicerade Europeiska kommissionen en ny policy för socialt ansvar. I den sägs att, för att fullt ut möta sitt sociala ansvar, bör företag och andra organisationer have in place a process to integrate social, environmental, ethical and human rights concerns into their business operations and core strategy in close collaboration with their stakeholders 92. Företagen kommer att behöva ungdomar med rätt kompetens inom en snar framtid. Med stora pensionsavgångar och färre ungdomar som kommer ut på arbetsmarknaden är det viktigt att säkra morgondagens personalbehov. Att ta in unga människor skapar också nytänkande, kreativitet och kanske helt nya affärsidéer. Med utgångspunkt härifrån skulle det finnas möjligheter att organisera Andra chanser i alternativa former än som en del av det ordinarie utbildningssystemet, om detta inte klarar att öka sin utbildningskvalitet och motsvara den kompetens som efterfrågas. För detta krävs nytänkande och okonventionella samarbeten helt enkelt en social innovation över traditionella organisatoriska gränser. Nya företag och Kostnadseffektivitet Två ESF-projekt, Gottsunda Factory ( ) och Telge Tillväxt ( ), kan vara vägledande och tjäna som inspirationskällor när det gäller att hitta nya innovativa former för samhällsorganisering. Gottsunda Factory var ett samarbetsprojekt mellan Företagarna i Uppsala (projektägare), arbetsförmedlingen, kommunen, försäkringskassan och föreningsrådet. Pro- 90 Temagruppen Unga i arbetslivet: I praktiken sänker vi trösklarna, 2011:3. 91 ISIS kvalitetsinstitut: Utvärdering av Access Trainee, European Commission: A renewed EU strategy for Corporate Social Responsibility. Brussels COM(2011)

119 jektet vände sig till samtliga målgrupper och man tillämpade den integrerade arbetsmetoden (se kap. 7). Målsättningen var att 2010 etablera Sveriges första IPOP - Ideellt, Privat och Offentligt Partnerskap. Det fanns också en ambition att IPOP skulle exporteras och bidra till den svenska bytesbalansen med omvärlden. Men det var bara Företagarna som var mogna att ta ett sådant stort steg. Statliga och kommunala tjänstemän och politiker var alltför räddhågsna. Därmed gick Sverige miste om en social innovation och lärdomarna från ett av de mest framgångsrika ESF-projekten 93. Av de 332 deltagarna i projektet gick 257 personer (77,0 procent) från bidragsförsörjning till självförsörjning genom anställning, studier eller start av eget företag. De deltagare som startade egna företag uppgick till 53 personer (20,6 procent), varav 15 kom från socialtjänsten. De nystartade företagen fanns i alla typer av branscher. En viktig framgångsfaktor för projektet var Företagarnas nätverk av små och medelstora CSR-företag. Kostnadseffektiviteten, jämfört med arbetsförmedlingens och socialtjänstens ordinarie verksamhet var imponerande 94. Arbetsförmedlingen och Uppsala kommun gjorde därigenom i real tid en budgetbesparing, i form av minskade bidragskostnader (arbetslöshetsersättning och socialbidrag) på 43,7 miljoner kronor under två år. Kostnadseffektiviteten beräknades genom att jämföra ledtiderna, som definierades som den tid en person är beroende av statliga eller kommunala bidrag för sin försörjning. För arbetsförmedlingen uppgick den genomsnittliga ledtiden till 1114 dagar för de som rekryterades från arbetsförmedlingen. Den motsvarande ledtiden i projektet uppgick till 187 dagar för denna grupp. Ledtiden reducerades därmed med 83,2 procent. För kommunen uppgick den genomsnittliga ledtiden till 710 dagar för de som rekryterades från socialtjänsten. Den motsvarande ledtiden i projektet uppgick till 215 dagar för denna grupp och reducerades därmed med 69,7 procent. Innebörden är följande. För varje miljon kronor som arbetsförmedlingen betalar ut i arbetslöshetsersättning skulle statliga budgetkronor kunna sparas genom att bidragstagaren fortare blev självförsörjande istället för att uppbära bidrag. För varje miljon som kommunen betalar ut i socialbidrag skulle kommunala budgetkronor kunna sparas genom att bidragstagaren fortare blev självförsörjande istället för att uppbära bidrag. Trots detta uteblev en implementering. Detta kan enbart förstås utifrån att det inte är ekonomiskt sakliga skäl som är avgörande för om en implementering ska lyckas. Istället måste det vara fråga om en annan typ av rationalitet, annars framstår ju saken som ett mysterium. I studien Temporära organisationer för permanenta problem av 8 ungdomsprojekt konstaterade forskarna att fenomenet inte är något unikt för ESF-projekt. I budget- 93 ISIS kvalitetsinstitut: IPOP - en ny samarbetsmodell för inkludering och urbant utvecklingsarbete. Slutrapport, ISIS kvalitetsinstitut: Undersökning av ledtider - Projektmetodens effekter på handläggningstiden från arbetslöshet/bidragsförsörjning till självförsörjning. Metodrapport,

120 processer finns alltid väktare och förkämpar och kopplat till de studerade ESF-projekten kan man överlag säga att väktarna av ordinarie verksamhet (projektägarna) har tolkningsföreträde före förkämparna i projekten 95. Trots att projekt i ekonomisk mening kan vara överlägsna, implementeras de inte. Fenomenet kan förstås, menar man, med hjälp av teorin om inkrementalistisk budgetering. Den tröghet som råder i budgetprocesser förklaras av att de parter som deltar snarare är socialt än ekonomiskt rationella 96. Ledningar och chefer som medverkar i budgetprocesser har starka sociala bindningar och har därför ett eget intresse av att bibehålla status quo. Hur ska annars en sådan social fråga som personalnedskärningar i ordinarie verksamhet motiveras och hanteras till följd av väsentligt kortare ledtider? Ny verksamhet kan i och för sig implementeras, men då måste det ske utom tävlan med ordinarie verksamhet och den måste finansieras av någon annan t.ex. ESF-rådet. Därför kan ESF-projekt i och för sig överleva, men bara om de tillförs nya projektmedel. Affärsutveckling och Jobbskapande Södertälje kommun, näringslivet och arbetsförmedlingen har tillsammans bildat det gemensamhetsägda utvecklingsbolaget Telge Tillväxt AB. Bolaget är ett delägt dotterbolag till Telge AB, som är kommunägt. Från näringslivet ingår Mekonomen, Folksam, Swedbank, Peab, Scania, Coop och Manpower. Företagen är delägare i Telge Tillväxt. I styrelsen för bolaget ingår medverkande företags vd:ar och koncernchefer. Arbetsförmedlingens generaldirektör är adjungerad till styrelsen. Målsättningen med ESF-projektet är att halvera arbetslösheten för ungdomar i åldern år fram till En annan målsättning är att Telge Tillväxt ska vara en innovativ mötesplats där nya, okonventionella samarbeten skapas och kreativa affärsidéer utvecklas tillsammans med de medverkande företagen. Tanken är att ungdomarna därefter anställs för att genomföra de jobbskapande idéerna om nya produkter och tjänster. Telge Tillväxts affärsmodell bygger på affärsmässiga lösningar på angelägna samhällsproblem. Att pumpa in pengar i enskilda projekt tror vi inte på. När pengarna är slut dör projektet och problemen man skulle lösa är kvar. Genom att bolagisera samhällsproblemen skapar vi hållbara lösningar, säger Telge Tillväxts verkställande direktör och projektledare (www.telge.se). Telgemodellen bygger på att timanställa arbetslösa ungdomar. Lönerna kommer att vara enligt kollektivavtal. Den tid som ungdomarna inte har timanställning kommer de att få ersättning från Jobbgarantin för ungdomar (UGA) och en del kommer att övergå i Nystartsjobb, anställning i delägarföretagen eller andra företag. Parallellt 95 Christian Jensen och Björn Trägårdh: Temporära organisationer för permanenta problem. Om implementering av samverkansprojekt för unga vuxna som står långt från arbetsmarknaden. Företagsekonomiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Wildavsky, A: Budgeting. A Comparative Theory of Budgetary Processes. Boston/Toronto. Little, Brown & Company Se även Nils Brunsson och Sten Jönsson: Beslut och handling. Om politikers inflytande på politiken. Stockholm. Liber Projektansökan till ESF-rådet 2010, dnr

121 med arbetet kommer ungdomarnas anställbarhet ökas genom individuella utbildningsinsatser för att fullfölja sina gymnasiestudier eller få yrkesutbildning, bygga upp kontaktnät, få arbetslivserfarenhet, ta körkort och få sin första byggsten i meritportföljen. Projektets organisatoriska modell är i sig en social innovation. Det återstår dock för projektet att objektivt och opartiskt visa vad man faktiskt har uppnått när det gäller processkvalitet, resultatkvalitet, systemkvalitet och samhällsnytta. Det gyllene snittet och Alexanderhugget Det borde kunna vara möjligt att integrera de 6 sociala dimensionerna hos Andra chansen, Gottsunda Factory och Telge Tillväxt metoder och lärande, entreprenörskap och kostnadseffektivitet, affärsutveckling och jobbskapande till en helhet. Det är kanske i detta landskap man skulle kunna upptäcka slagkraftiga sociala innovationer för ungdomars inkludering och integration under de kommande åren. De europeiska socialfonderna skall enligt Europarådets förordning (EG) nr 1081/2006 stödja främjandet av innovativ verksamhet. Innovativ verksamhet innebär utveckling av nya metoder, verktyg och ansatser som svarar mot brister i befintliga sociala system och tillämpningar. En social innovation är en strävan att förverkliga en alternativ ansats eller en alternativ praktisk lösning på ett existerande problem för att nå de sociala och politiska målen. En helhet av de 6 sociala dimensionerna hos dessa projekt för tankarna till det gyllene snittet. Det finns de som anser att det gyllene snittet är universums hemliga kod 98 och Johannes Kepler ( ) lär ha skrivit att det finns två geometriska skatter: den ena är Pythagoras sats och den andra är det gyllene snittet. Det första kan jämföras med guld, det andra med en värdefull diamant. Orsaken till denna hemliga kod är något som har hänfört vetenskapsmän i århundraden och varit idealet för mänsklig visdom, skönhet och harmoni. Än idag förblir det ändå en gåta. Bakom vad som verkar vara en kaotisk värld, där varje händelse logiskt följer ett osäkert öde, verkar det inte desto mindre finnas en hemlig ordning. Från Pythagoras tid och fortfarande, har nyckeln till denna ordning som har fascinerat så många matematiker, filosofer, arkitekter, konstnärer, kompositörer och andra aldrig förståtts till fullo. Vid ett nutida experiment med individer med olika etnisk bakgrund demonstrerades att bland ett urval av flera rektangulära former var nästan alla överens om vilken som var den mest harmoniska. Den skapas när förhållandet mellan den största sidan och den minsta sidan är 1,618 det tal som matematiskt är känt som det gyllene snittet Leonardo Vintini: Epoch Times Argentina, Värdet av gyllene snittet ( kan beräknas med vanliga numeriska metoder, t.ex. x 2 x 1 = 0, vars lösning är och ger formeln x n x 2 n + 1 / 2x n 1 = ; Om x 1 = 1 är initialvärdet, konvergerar denna formel kvadratiskt mot 1, =

122 Denna relation hittas i tusental vardagsting: den svenska flaggan, tändsticksaskar, bankomatkort, böcker et cetera. Den stora pyramiden i Giza, FN:s högkvarter i New York och katedralen Notre Dame i Paris har alla detta gyllene snitt. Pantheon i Grekland tycks vara en hyllning till detta förhållande. Det märkligaste med gyllene snittet är kanske att man kan hitta det i naturen: hos solrosen, tusenskönan, tallkotten, ananasen, pärlbåtssnäckan et cetera. Frågan är om man även inom samhällsvetenskapen skulle kunna upptäcka gyllene snitt, även om det där är mer komplext och komplicerat än inom naturvetenskapen till följd av de begränsade möjligheterna till kontrollerade, upprepade experiment i laboratoriemiljö? Det gyllene snittet i form av en ikosaeder med 3 rektanglar med 2 likvärdiga sidor vardera som tillsammans bildar 20 liksidiga trianglar. Kan landskapet för en social innovation symboliseras av en ikosaeder? Följeforskning av ESF-projekt erbjuder dock unika möjligheter till ett innovativt nytänkande. Denna möjlighet har dock hittills begränsats genom dimensioneringen av utvärderingsbudgeten. Detta har sannolikt medfört att innovativt nyskapande ofta lyser med sin frånvaro i projekten. Projekten och följeforskningen har saknat grogrunden för innovativt tänkande: tid för kreativitet och mod till ett kritiskt förhållningssätt. Ty som författaren och poeten Alf Henriksson uttryckt saken: När missnöjet tryter, sinar framtidsmöjligheterna. Ett samhällsvetenskapligt område inom vilket det gyllene snittet dock har tillämpats gäller finansiell analys. På världens börser används det gyllene snittet (de så kallade Fibonaccitalen) för att bedöma aktiers kursutveckling på kort sikt. Det var på sin tid en social innovation

123 Den spekulativa tanken med ikosaedern är att de tre rektanglarnas 6 sidor skulle kunna representera de 6 sociala dimensionerna Metoder och lärande, Entreprenörskap och kostnadseffektivitet respektive Affärsutveckling och jobbskapande. De 20 trianglarna kan man tänka sig representerar mätbara kvalitativa och/eller kvantitativa egenskaper i de sociala dimensionerna. En triangel skulle till exempel kunna vara Mötet Frågan Samtalet, en annan triangel skulle kunna vara Läranderesultat Meritering Anställbarhet som i sin tur skulle kunna kopplas till triangeln Ledtider Kostnadseffektivitet - Socialt ansvar osv. På så sätt kan man kanske bygga upp ett harmoniskt landskap för sociala innovationer. Om detta skulle lyckas måste man därefter konstruera en organisationsstruktur och ekonomiska stödsystem som kunde bli bärare av denna helhet. Tillsammans skulle detta kunna bilda en integrerad harmonisk helhet som ger nya idéer, tankar och reflektioner om hur orsak, verkan och effekter hänger ihop på ett logiskt sätt, utan kontradiktioner (trianglarnas sidor och deras relation till rektanglarna via skärningspunkterna) och som skulle kunna generera alternativa, praktiska lösningar på existerande problem för att nå sociala och politiska mål. Onekligen skulle detta vara ett alternativ till de endimensionella, eller i bästa fall tvådimensionella förklaringsmodeller som idag används och som otvivelaktigt är en förenkling av den komplexa och komplicerade verkligheten 100. Att söka nya sociala innovationer för ungdomars inkludering borde vara ett angeläget och betydelsefullt område för följeforskningen av ESF-projekt. Möjligen skulle man kanske också kunna förlänga den spekulativa tanken till att även omfatta den vertikala och den horisontella organisationslogiken (se kap. 10). Är det möjligt att upptäcka en harmonisk organisatorisk helhet mellan dessa bägge logiska system inom ramen för det gyllene snittet? Eller måste man ta till ett Alexanderhugg - en drastisk, oväntad och oortodoxa lösning på ett komplicerat problem. Alexanderhugget har fått sin moderna uttolkning av Edward de Bono i hans bok The Use of Lateral Thinking från Lateralt tänkande är ett otraditionellt angreppssätt av en frågeställning, som i vissa fall kan ge oväntade och enkla lösningar på komplexa problem. Tekniken för lateralt tänkande handlar mycket om att hitta nya infallsvinklar på ett problem. Jämfört med traditionell problemlösning läggs därför mer tid på att fundera på olika sätt att betrakta och formulera problemet, innan man ger sig i kast med själva arbetet att hitta innovativa lösningar. Gottsunda Factory och IPOP i Uppsala, Telge Tillväxt i Södertälje och NAV-kontoren i Norge är konkreta exempel på Alexanderhugg i modern tid. 100 Leif Drambo: Modell, verklighet och strategisk utveckling. Ingår i Leif Drambo: Framtidsboken. Effekta Future, Stockholm

124 Enligt en legend fanns i den grekiska staden Gordions tempel en knut som satt på en oxkärra och var så pass komplicerad att ingen förmådde lösa upp den. Den som lyckades lösa knuten skulle enligt en spådom bli herre över Asien. Alexander den store lockades att försöka men misslyckades. Han blev då arg, drog sitt svärd och högg sönder knuten och insåg i samma ögonblick att problemet var löst (Alexander hugger av den gordiska knuten, målning av Jean-Simon Berthélemy). Det kommer heller inte att saknas ekonomiska resurser för att kanske upptäcka ett Gyllene snitt eller pröva ett Alexanderhugg när det gäller sociala innovationer för ungdomars inkludering. Det står nämligen redan klart att det kommer att finnas investeringskapital från den Europeiska socialfonden (ESF), även om budgeten föreslås minska från 348 miljoner euro till 336 miljoner euro, enligt Europeiska kommissionens budgetförslag för fonder och program inför budgetperioden Europeiska socialfonden ska enligt förslaget få en förstärkt social dimension. Ett nytt begrepp, social integration, ska få 20 procent av den nya budgeten bl.a. för att bekämpa ungdomsarbetslösheten och föra ett av EU:s flaggskepp i hamn. EU-kommissionen har även presenterat ett budgetförslag till forskningsprogrammet Horizon 2020 på omkring 80 miljarder euro. Av särskilt intresse är den största budgetposten på 32 miljarder euro som ska användas till forskning riktad mot aktuella samhällsutmaningar. Vad som avses med samhällsutmaningar är fortfarande vagt och det återstår att se om avhopp från skolan och ungdomsarbetslöshet är en samhällsutmaning för EU-staternas regeringar. Programme for Social Change and Innovation (PSCI) EU- kommissionen har under våren 2012 lagt fram ett förslag om att utveckla ett nytt instrument - Programme for Social Change and Innovation (PSCI). Det nya programmet ska användas för att ta itu med några av EU: s mest angelägna frågor,

125 såsom hög arbetslöshet, fattigdom och social utslagning. PSCI ska göra det möjligt att pröva innovativa idéer i experimentella försöksverksamheter. Slutmålet är att de mest framgångsrika av dessa experiment ska skalas upp och kunna fortsätta med ekonomiskt stöd från den Europeiska socialfonden (ESF). Ungefär 97 miljoner euro föreslår man ska avsättas till dessa "innovativa och experimentella" förprojekt mellan 2014 och PSCI skulle göra det finansiellt möjligt för följeforskare att tillsammans med projektägare och projektgrupper under förprojekteringsfaser och mobiliseringsfaser delta utifrån ett experimentellt och innovativt följeforskningsperspektiv. På så sätt skulle ESF-projekten under nästa programperiod kunna ges ett mer innovativt och gränsöverskridande konceptuellt, organisatoriskt och metodologiskt innehåll än som varit fallet tidigare. Projekten har ju i allt för hög grad präglats av business as usual. I Ungdomars andra chans har exempel på behovet av innovativa och experimentella följeforskningsinsatser för sociala förändringar genom innovationer identifierats inom en rad områden. Redan under innevarande programperiod bör vi i Sverige pröva nya innovativa idéer i experimentella försöksverksamheter genom att uppgradera framgångsrika pågående projekt med följeforskning och genom att starta följeforskningsbaserade förprojekteringsprojekt med fokus på nästa programperiod. Med tanke på de nya finansieringsmöjligheter som PSCI kan komma att ge finns det anledning att tillåta sig att ytterligare spekulera lite kring den etableringstanke som redan har presenterats att ESF-projekt skulle kunna bli en plattform för ickevinstmaximerande aktörer att etablera sig på välfärdsmarknaden (se kap. 7). Man kan mycket väl tänka sig att välfärdsaktörer med bas i kommuner och/eller regioner etableras och där själva kärnverksamheten, strategiska visioner och affärsidéer byggs upp kring socialt ansvarstagande (social responsibility). Under de kommande decennierna skulle sådana välfärdsaktörer ha möjlighet att exportera innovativa och kostnadseffektiva lösningar för att möta en växande europeisk och internationell efterfrågan på välfärdstjänster. Det förutsätter dock att vi kan tänka nya tankar som inte tänkts förut, att vi kan kombinera gamla erfarenheter och lärdomar så att någonting helt nytt uppstår, att vi som nation kan och får ge utlopp för vår skapande förmåga och fantasi, att vi helt enkelt låter tusen blommor blomma. Sverige skulle kunna bli ledande på marknaden för välfärdstjänster, men detta förutsätter också att vi kan skifta från att enbart utföra enskilda tjänster till att bygga färdiga välfärdskoncept och att byta från kvantitetsfokus till kvalitetsfokus och från produktionsfokus till individfokus. Med individfokus avses att produktionen utgår från kunders uttalade och underförstådda behov. Med kund avses den som är mottagare av tjänsten och den som ytterst motiverar verksamhetens existens och oavsett ägar- och finansieringsformer. Inom välfärdssektorn finns en lång rad olika benämningar på kunder : elever och studerande inom utbildning; socialbidragstagare, brukare och klienter inom socialtjänsten; arbetssökande, arbetslösa och försäkrade inom arbetsmarknadspolitiken; vårdtagare, boende och patienter inom vård och omsorg et cetera

126 Välfärd och entreprenörskap Vi behöver till en början en definition av begreppet välfärdstjänster. En preliminär definition skulle kunna avgränsas till att omfatta ansvarsområdena för utbildningsdepartementet, socialdepartementet och arbetsmarknadsdepartementet och där tillhörande lagstiftning (skollagen, socialtjänstlagen, arbetsmarknadslagar och hälsooch sjukvårdslagen). ESF-projekten opererar just inom dessa ramar, även om det kan behövas ytterligare avgränsningar med hänsyn till enskilda målgrupper. Den skattefinansierade tjänstemarknaden i Sverige präglas av delvis olika perspektiv och tankesätt. I de tidiga välfärdsmodellerna var tanken att politikerna skulle producera tjänster åt medborgarna med hjälp av förvaltningsapparaten 101. I senare modeller har detta ersatts av en mer marknadsinspirerad modell i form av beställarutförarsystem. Under senare år har politiker på nationell och lokal nivå i ökad utsträckning betonat individperspektivet, där individen ska göra sina egna val bland alternativa utförare. Detta är tydligt i t.ex. skolpengsreformen, liksom när det gäller Lagen om valfrihetssystem (LOV). Mot den bakgrunden kan man se en trendmässig tillväxt av andelen välfärdsentreprenörer i vårt land. Det har beräknats att enbart inom vård och omsorg och med dagens tillväxttakt kommer privata och ideella företag och organisationer att år 2060 omsätta 500 miljarder kronor om året, eller sju procent av BNP 102. Det är nästan tio gånger så mycket som i dag. Sveriges export av vård- och omsorgstjänster uppgår i dag endast till 300 miljoner kronor, samtidigt som ungefär personer är anställda i svenska välfärdsföretag utomlands. Potentialen anses dock vara mångdubbelt större. EU:s BNP uppgick 2012 till 140 biljoner kronor. Om man, i likhet med antagandena för Sverige, utgår från att marknaden för välfärdsaktörer i framtiden uppgår till sju procent av BNP i medlemsländerna kommer välfärdsmarknaden, med en tillväxt på 1,5 procent, år 2060 motsvara miljarder kronor (20 biljoner kronor) knappt sex gånger Sveriges BNP. Om man dessutom i perspektivet 2060 beaktar fyra stora, snabbt växande tillväxtmarknader, nämligen BRIC-länderna det vill säga Brasilien, Ryssland, Indien och Kina, inser man lätt den potential som kommer att finnas. Termen myntades i en rapport från investmentbanken Goldman Sachs Bricländerna har omkring 40 procent av jordens befolkning. Ibland ingår även Sydafrika, varför termen då blir BRICS. Ett närbesläktat begrepp även det myntat av Goldman Sachs är "Next eleven", eller "N-11". Dessa länder förväntas följa efter Bricsländerna. Dit räknas Bangladesh, Egypten, Indonesien, Iran, Mexico, Nigeria, Pakistan, Filippinerna, Sydkorea, Turkiet och Vietnam. För att tillvarata de möjligheter som öppnar sig på framtidens välfärdsmarknad krävs samarbete och samverkan i ett Ideellt, Privat och Offentligt Partnerskap Leif Drambo: Arbetsmarknadsrevolutionen som kom av sig. Liber Förlag Stockholms Handelskammare: Från offentlig förvaltning till entreprenörskap. Rapport 2012:2. Författare Mattias Lundbäck, RATIO

127 IPOPs (jmf ESF-projekten Gottsunda Factory och Telge Tillväxt). Sverige är ett litet land och behöver en kritisk massa av samarbetande aktörer tvärs över traditionella organisatoriska och professionella sektorgränser för att i framtiden bli en tjänsteexportnation inom välfärdssektorn. De kommuner och regioner som skapar goda tillväxtförutsättningar för välfärdsaktörer på hemmamarknaden kan på sikt bli vinnare i ett globalt perspektiv. Sverige rör sig sålunda från en modell med ett uttalat fokus på offentlig förvaltning till en modell där andra aktörer i allt större utsträckning tar över produktionen av välfärdstjänster. Den här trenden är av olika skäl mer uttalad i vårt land än i omvärlden och denna sociala förändring skapar en unik bas för en ny form av svenskt entreprenörskap, för nya icke-vinstmaximerande aktörer inom välfärdssektorn och för välfärdsprocesser baserade på vetenskap och beprövad erfarenhet. Utvecklingen ger Sverige och svenska välfärdsaktörer chansen att ta ledningen på en marknad som på sikt kan komma att omsätta 500 miljarder kronor i Sverige och närmare miljarder kronor i hela EU. Framtidens Volvo, Ericsson, Ikea och SKF kommer vi kanske att finna inom välfärdssektorn. Ett befogat antagande är, under alla omständigheter, att välfärdstjänster i framtiden kommer att vara en dominerande sektor i den utvecklade delen av världen. Vi kan nog också anta att välfärdstjänster kommer att ha stor betydelse för den regionala utvecklingen. Hur ska vi ta till vara dessa möjligheter? Kvalitet i välfärdstjänster i termer av resultat-, process och systemkvalitet kommer i framtiden att vara en faktor att räkna med även i ett internationellt perspektiv. Genom samordning av och samarbete i välfärdsprocesserna är det möjligt för nya icke vinstdrivande välfärdsföretag, enligt den non-profitprincip som tillämpas i Norge, Danmark, Finland, Nederländerna och Belgien, att på ett kostnadseffektivt sätt bygga metoder, system och helhetslösningar för att göra rätt saker, på rätt sätt, i rätt tid och med utgångspunkt från individuella behov. En viktig del i detta är ett decentraliserat och integrerat IT-stöd för resultat- och processkvalitet för mätbar uppföljning och utvärdering av välfärdstjänsters nyttoeffekter på individ- och samhällsnivå. På så sätt kan excellens i partnerskap skapas i form av hybrider 103 och ett gyllene snitt mellan ideella, privata, och offentliga aktörer så kallade IPOPs (Ideellt, Privat, Offentligt, Partnerskap). Excellens i partnerskap kan uppnås genom att den ideella sektorns engagemang, den privata sektorns effektivitet och den offentliga sektorns trygghet tillvaratas optimalt. I framtiden kommer offentliga beställare inte bara att efterfråga enstaka åtgärder, utan framför allt sammanhållna, beprövade och generella helhetskoncept. Ersättningssystemen och socialt ansvarsfull upphandling (SRPP socially responsible public procurement) kommer att fokusera på totalkvalitet, kostnadseffektivitet och sociala hänsyn snarare än på pris och kvantitet. Erfarenheter från ESF-projekt har mycket att erbjuda som härrör från samhällsorganisering, integrerade arbetsmetoder, multiprofessionella samarbetsmodeller, entre- 103 Se t.ex. pantagon.com, som är ett exempel på en hybrid som man kallar Companization

128 prenörskap, kostnadseffektivitet, affärsutveckling, jobbskapande, mikrofinansiering, arbetsintegrerande socialt företagande samt utvärdering och följeforskning. Dessutom har tusentals projektledare, utvärderare, följeforskare och ännu fler projektmedarbetare byggt upp och ackumulerat ett gediget kunskapskapital, som det vore både önskvärt och möjligt att på ett klokt sätt återinvestera för att fullt ut komma Sverige tillgodo i framtiden. Detta kunskapskapital kommer att bli viktigare än både råvaror och finanskapital i en globaliserad och digitaliserad kunskapsekonomi när vi i perspektivet 2060 alltmer kommer att transformeras från ett informationssamhälle till ett kunskapssamhälle 104. Kunskap kommer att bli framtidens viktigaste råvara. Det Sverige i stor utsträckning saknar är färdiga, beprövade och generella konceptmodeller och evidensbaserade utvärderingssystem av totalkvalitet och kostnadseffektivitet. Den generella konceptmodell som Ungdomars andra chans är baserad på kan tjäna som ett beprövat och vägledande exempel. Efterfrågan på sådana modeller och system lär bli allt vanligare i takt med att även andra länder fokuserar på kvalitet, individualisering, integrerade arbetsmetoder, kostnadseffektivitet och samhällsekonomisk nytta vid utformning av välfärdstjänster när det gäller organisation, processer och system för kvalitet, uppföljning, utvärdering och ersättning. De länder som tillåter ett innovativt och gränsöverskridande konceptuellt, organisatoriskt och metodologiskt klimat för att bygga sammanhållna helhetskoncept och lösningar inom välfärdssektorn kommer att skaffa sig konkurrensfördelar gentemot omvärlden. Med nya konceptuella, organisatoriska och metodologiska innovationer går det bevisligen att få ut mer individ- och samhällsnytta av skattefinansierad verksamhet. PSCI kan här bli ett momentum för nya ESF-projekt i Sverige. Sådana innovativa och experimentella projekt kan i sin tur pröva sina vingar genom att etablera sig som nya välfärdsaktörer på en växande nationell och internationell välfärdsmarknad, inte minst i perspektivet Leif Drambo: INFOTOPIA - Visioner och vägval i informationssamhället. LiberFörlag 1985 (andra utgåvan 1988). Boken var en av de första i Sverige som analyserade den cybernetiska revolutionen och där förutsågs bl.a. elektroniska motorvägar, som senare kom att kallas Internet. En fördjupad utgångspunkt för detta paradigmskifte återfinns i Leif Drambo: Språnget mot friheten. En rekonstruktion av vår föreställning om arbete, ekonomi och samhällsförändring. LiberFörlag, Stockholm

Läget i följeforskningen, översyn av utvärderingsplanen?

Läget i följeforskningen, översyn av utvärderingsplanen? Läget i följeforskningen, översyn av utvärderingsplanen? Göran Brulin, ansvarig för lärande utvärdering och följeforskning i de regionala strukturfondsprogrammen 1 Sammanfattning av arbetet hittills: Följeforskning

Läs mer

Mål och programområden

Mål och programområden Mål och programområden Övergripande mål för Socialfonden: Ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning samt ett ökat arbetskraftsutbud. Två programområden: Programområde 1: Kompetensförsörjning Programområde

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm PROJEKTUTVECKLING 12 maj 2009 Ängelholm Syfte Utveckla arbetssätt för att stärka kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden Se och ta tillvara

Läs mer

Universitets- och högskolerådet

Universitets- och högskolerådet Universitets- och högskolerådet 2013-09-05 Bengt Landfeldt Avdelningen för internationellt samarbete Ökad kvalité i elevers globala lärande Workshop 2013-09-05 Ny myndighet: Universitets- och högskolerådet

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

LFA som stöd vid granskning Intressenter:

LFA som stöd vid granskning Intressenter: LFA i praktiken LFA som stöd vid granskning Intressenter: Finns en strategi bakom val av aktörer? Relevans? Problem-/situationsbeskrivning: Relevans i förhållande till projektmål? Finns huvudproblem, orsaker

Läs mer

Anna Kahlson, anna.kahlson@yhmyndigheten.se Pär Sellberg, par.sellberg@yhmyndigheten.se Nationella samordnare validering

Anna Kahlson, anna.kahlson@yhmyndigheten.se Pär Sellberg, par.sellberg@yhmyndigheten.se Nationella samordnare validering Verktyg för det livslånga lärandet Anna Kahlson, anna.kahlson@ Pär Sellberg, par.sellberg@ Nationella samordnare validering Validering, EQF, Europass hur hänger allt ihop? Lissabonstrategin år 2000 - Europeiska

Läs mer

Handledning för uppföljning och utvärdering inom Socialfondsprojekt. Starkare fokus på uppföljning och utvärdering

Handledning för uppföljning och utvärdering inom Socialfondsprojekt. Starkare fokus på uppföljning och utvärdering 1(12) Promemoria Diarienummer Version 2011-06-22 Sven Janssonn 08-57917114 Handledning för uppföljning och utvärdering inom Socialfondsprojekt Denna handledning är tänkt att vara ett stöd för dig som ska

Läs mer

Moment Tidpunkt Ansvarig Verktyg Kommentar Projektdokumentation: - Förstudierapport. Före Finsams styrelse

Moment Tidpunkt Ansvarig Verktyg Kommentar Projektdokumentation: - Förstudierapport. Före Finsams styrelse Projektdokumentation: - Förstudierapport Mall för förstudie - Ansökan Mall projektansökan - Projektplan - Minnesanteckningar som tillför sakuppgifter - Övrig dokumentation av tillfällig eller ringa betydelse

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

Lärarlyftet -där. och reell kompetens kan ge högskolepoäng. arbetslivserfarenhet 2015-04-22. Valideringsprojektet Peter. Hasselskog, Annika Malm

Lärarlyftet -där. och reell kompetens kan ge högskolepoäng. arbetslivserfarenhet 2015-04-22. Valideringsprojektet Peter. Hasselskog, Annika Malm Lärarlyftet -där arbetslivserfarenhet och reell kompetens kan ge högskolepoäng 1 Möjlighet till validering för tillgodoräknande i Lärarlyftet Flera av de högskolor och universitet som anordnar Skolverkets

Läs mer

Verket för näringslivsutvecklings författningssamling

Verket för näringslivsutvecklings författningssamling Verket för näringslivsutvecklings författningssamling Utgivare: Kristina Lindskog, verksjurist ISSN 1401-2065 Rådets för Europeiska socialfonden i Sverige föreskrifter om stöd från Europeiska socialfonden

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset -juni 2012 Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 14 juni Uppföljning av vårens utvärdering Workshop om framtiden Fokusgrupper

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-25 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: Beskrivning:

Läs mer

Professionens medverkan i kunskapsprocessen

Professionens medverkan i kunskapsprocessen Professionens medverkan i kunskapsprocessen Unga till arbete en utvärdering med följeforskningsansats och programteori som utgångspunkt. Karin Alexanderson och Marie Nyman Dalarnas forskningsråd. En definition

Läs mer

Måldokument Utbildning Skaraborg

Måldokument Utbildning Skaraborg Måldokument Utbildning Skaraborg 1 Inledning Undertecknande kommuner i Skaraborg har beslutat att samverka kring utbildning i Skaraborg. Denna samverkan regleras genom samverkansavtal som är bilagor till

Läs mer

Erasmus+ strategiska partnerskap vuxenutbildning (KA2)

Erasmus+ strategiska partnerskap vuxenutbildning (KA2) Informationsmöte Erasmus+ strategiska partnerskap vuxenutbildning (KA2) 10 och 14 februari 2014 Yrkeslärande Högre utbildning Vuxnas lärande i Erasmus + är allt lärande som vuxen = röd cirkel minus de

Läs mer

Hur kan vi använda socialfonden som ett strategiskt instrument för regional tillväxt och sysselsättning?

Hur kan vi använda socialfonden som ett strategiskt instrument för regional tillväxt och sysselsättning? Hur kan vi använda socialfonden som ett strategiskt instrument för regional tillväxt och sysselsättning? Erfarenheter Socialfonden 2007-2013 - Goda resultat på deltagarnivå - Mindre goda resultat på organisations-

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

Samverkan och flernivåstyre för att förhindra dropouts

Samverkan och flernivåstyre för att förhindra dropouts Samverkan och flernivåstyre för att förhindra dropouts Erfarenheter från svenska ESF-rådets tidigare dropouts-satsningar Ann.ohman-sandberg@apel-fou.se Relationen studier -arbete för unga i Sverige Andel

Läs mer

Förslag på hur ECVET kan genomföras inom yrkeshögskolans utbildningar.

Förslag på hur ECVET kan genomföras inom yrkeshögskolans utbildningar. Förslag på hur ECVET kan genomföras inom yrkeshögskolans utbildningar. Myndigheten för yrkeshögskolans återrapporteringar 2012 1 (8) Datum: 2012-06-16 Diarienr: 2012/1165 Återrapportering av regeringsuppdrag

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

SFI som matchningsverktyg

SFI som matchningsverktyg Region Värmland Britta Zetterlund-Johansson SFI som matchningsverktyg Region Värmland, Länsstyrelsen Värmland, Arbetsförmedlingen och länets kommuner startar upp ett stort projekt för att underlätta för

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Slutrapport Hassela Movement projektperiod 140701-141231

Slutrapport Hassela Movement projektperiod 140701-141231 Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Datum 2015-02-26 Vår referens Ulrika Määttä Lagerlöf Sekreterare ulrika.maatta-lagerlof@malmo.se Tjänsteskrivelse Slutrapport Hassela Movement

Läs mer

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden 2014 2020 EU nivå Europa 2020 Gemensamt strategiskt ramverk för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden Nationell nivå Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond,

Läs mer

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 2 Syfte... 5 3 Projektets mål... 5 4 Perspektiv... 5 5 Risker...

Läs mer

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18)

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18) Styrning av RAR-finansierade insatser Ett projekt kan vara ytterligare en i raden av tidsbegränsade, perifera insatser som ingen orkar bry sig om efter projektslut. Ett projekt kan också bli en kraftfull

Läs mer

Årsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18

Årsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18 Promemoria Datum: 2015-05-18 Kontaktperson: Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se Telefon: 019-16 54 82 Årsplanering 2016 Bakgrund Årsplanen 2016 ska bidra till att stärka samverkan och

Läs mer

Att äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt. Malmö den 18 augusti 2011 Kl. 13-16.30

Att äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt. Malmö den 18 augusti 2011 Kl. 13-16.30 Att äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt Malmö den 18 augusti 2011 Kl. 13-16.30 Processtödet SPeL för strategisk påverkan och lärande Nätverk av forskare och erfarna konsulter över hela landet. Metodstöd

Läs mer

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831 Slutrapport Projektnamn Ärende-ID Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167 Stödmottagare Organisationsnummer Årjängs kommun 2120000-1835 Datum för slutrapport Beslutad projekttid 20130831 20120401-20130831

Läs mer

Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling.

Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. 1 Europeiska socialfonden Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. Utlysning för ESF Nationellt: Förstudie angående nyanlända kvinnor och mäns ohälsa och funktionsnedsättning

Läs mer

En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar. 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)?

En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar. 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)? En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)? - Yrkeskompetenser 30 - Kompetenser motsvarande 29 yrkesämnen - Reell kompetens

Läs mer

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2014-02-10 1(5) Meta Fredriksson - Monfelt Förbundschef 054-540 50 44, 070-690 90 83 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Ansökan om medel från förbundet till

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Kompare Diarienummer: 2008-3088845 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2009-02-02 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Västsverige Namn på utlysning: Utlysning 2-2009

Läs mer

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Samlad kunskap kring den äldre människan

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Samlad kunskap kring den äldre människan Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum Samlad kunskap kring den äldre människan Äldreforskningens Hus Vård och omsorg Folkhälsa ÄC Stockholms stad Stockholms läns landsting SDC Äldrecentrum Silviahemmet

Läs mer

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte Sthlm 2014-08-29 Förslag ur Socialdemokraternas valmanifest: Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte socialdemokraterna.se 2 (7) Regeringen har misslyckats med Arbetsförmedlingen: Arbetslösheten

Läs mer

Romané Bučá Eskilstuna arbete och studier genom empowerment

Romané Bučá Eskilstuna arbete och studier genom empowerment Romané Bučá Romané Bučá Eskilstuna arbete och studier genom empowerment (ett nationellt arbetsmarknadsprojekt för romer) Bakgrund 2011-2014 Förfrågan till Eskilstuna och AMF 2011 Mobiliseringsfas november

Läs mer

Offertförfrågan avseende utvärdering av projektet Nyckeln i Låset

Offertförfrågan avseende utvärdering av projektet Nyckeln i Låset 2012-02-15 Dnr: 2011-3090046. Offertförfrågan avseende utvärdering av projektet Nyckeln i Låset Härmed inbjuds ni att inkomma med offert på en uppföljning och lärande utvärdering av ESF-projektet Nyckeln

Läs mer

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar

Läs mer

Att fånga effekter av program och projekt

Att fånga effekter av program och projekt Att fånga effekter av program och projekt Redaktörer: Lennart Svensson, professor LIU Göran Brulin, ansvarig för teoridriven utvärdering i de regionala strukturfonds- programmen Sven Jansson, ansvarig

Läs mer

Information om bedömning av reell kompetens

Information om bedömning av reell kompetens Information om bedömning av reell kompetens Reell kompetens Det är möjligt att söka till Lernia Yrkeshögskola på reell kompetens och få denna bedömd i förhållande till den grundläggande behörigheten för

Läs mer

Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra?

Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra? Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra? Temagruppen Integration i arbetslivet Clara Lindblom Temagruppen Integration i Arbetslivet (TIA) 2014-05-16 Utgångspunkter för studien Utgångspunkter

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Förslag till Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Utvärdering av förra programperioden Goda resultat på deltagarnivå - Långt fler deltagare än programmålen Mindre goda resultat

Läs mer

Europeiska flyktingfonden Europeiska återvändandefonden

Europeiska flyktingfonden Europeiska återvändandefonden Europeiska flyktingfonden Europeiska återvändandefonden Vägen till kontrakt Ansökningar inkommer Formell projektgranskning Projektgranskning och dialog Expertbedömning Kontraktsmöte Granskning och dialog

Läs mer

Validering vid VO-C Gävleborg

Validering vid VO-C Gävleborg VO-C GÄVLEBORG Validering vid VO-C Gävleborg Policy och struktur för validering av formell och reell kompetens inom ramen för Vård- och omsorgsprogrammet vid VO-C Gävleborg 2015-02-06 Bakgrund Validering

Läs mer

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Underlag utveckling av samverkansinsatser Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Insatsansvarig Koordinator En väg in Vuxenutbildningen Madeleine Hartman Syfte och

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige SLUTRAPPORT 2008-09-23 Sören Johansson FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige Period: 2008-01-01 2008-06-30 Projektorganisation Projektägare:

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Maja Ohlsson och Helena Sagvall 28 november 2013

Maja Ohlsson och Helena Sagvall 28 november 2013 Maja Ohlsson och Helena Sagvall 28 november 2013 EU-kommissionens tolkning Anställnings- och sysselsättningsmöjligheter Anständigt arbete Arbetsvillkor som uppfyller arbetstagarens rättigheter Social integration

Läs mer

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Att bedriva effektiv framgångsrik förändring har varit i fokus under lång tid. Förändringstrycket är idag högre än någonsin

Läs mer

Bilaga 1 Projektplan för avtal kring projekt Sign IN

Bilaga 1 Projektplan för avtal kring projekt Sign IN Bilaga 1 Projektplan för avtal kring projekt Sign IN Alla uppdragstagare av projekt finansierade av samordningsförbundet i Trelleborg skall teckna avtal med förbundet och en bilaga till detta avtal skall

Läs mer

VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN?

VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN? MANUAL VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN? Steget vidare, samverkan för arbete, har som syfte att möta behoven hos personer mellan 25-64 år som behöver ett samordnat stöd för att lyckas med sin arbetslivsinriktade

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (10) Beslutsdatum 2011-02-28 Europeiska socialfonden stöder projekt som främjar kompetensutveckling och motverkar utanförskap Ansökningsomgång för Stockholm ÖKAT ARBETSKRAFTSUTBUD - FLER I ARBETE

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Unga som varken arbetar eller studerar

Unga som varken arbetar eller studerar Unga som varken arbetar eller studerar hur många är de och vad gör de? Skrifter från Temagruppen Unga i arbetslivet 2011:1 1 Temagruppen Unga i arbetslivet Temagruppen Unga i arbetslivet ska verka för

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-22 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Sydsverige Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Underlag för upphandling av löpande utvärdering

Underlag för upphandling av löpande utvärdering Underlag för upphandling av löpande utvärdering Information Coompanion är företagsrådgivaren för alla som vill starta kooperativa företag. Vi finns på 25 platser i landet och vi erbjuder personlig rådgivning.

Läs mer

1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344

1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344 1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344 Återrapportering av regeringsuppdrag 2012 avseende förslag på vilken nivå utbildning i svenska för invandrare och nu pågående utbildningar som leder till en

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Välkommen till SYVBarometern TM

Välkommen till SYVBarometern TM Välkommen till SYVBarometern TM 2013 Finns det något du anser kan göras lokalt i din region/kommun för att stärka studie- och yrkesvägledningen? 28% Ja Nej 3% Osäker/vet inte 69% 2 Finns det något du anser

Läs mer

Revisionsrapport. Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige årsredovisning 2008. Sammanfattning

Revisionsrapport. Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige årsredovisning 2008. Sammanfattning Revisionsrapport Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige Box 47141 100 74 Stockholm Datum Dnr 2009-04-22 32-2008-0693 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige årsredovisning 2008 Riksrevisionen

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

OFFERTFÖRFRÅGAN - DIREKTUPPHANDLING. Följeutvärdering av Mentorskapsprogram. Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF Malmö)

OFFERTFÖRFRÅGAN - DIREKTUPPHANDLING. Följeutvärdering av Mentorskapsprogram. Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF Malmö) OFFERTFÖRFRÅGAN - DIREKTUPPHANDLING Följeutvärdering av Mentorskapsprogram Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF Malmö) 1 ALLMÄN ORIENTERING Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö)

Läs mer

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 2013-11-26 1 (5) Kompetens- och arbetslivsnämnden Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 1. Bakgrund

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17 9/11 kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503

Läs mer

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige NORDPLUS Vägledning, validering och kompetensförsörjning

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Att säkra Europeiska socialfondens och projektens resultat - att arbeta resultatbaserat

Att säkra Europeiska socialfondens och projektens resultat - att arbeta resultatbaserat Datum: 1 (6) 2015-10-20 Att säkra Europeiska socialfondens och projektens resultat - att arbeta resultatbaserat Svenska ESF-rådet Huvudkontoret Besöksadress: Rosterigränd 12, 3 tr Postadress: Box 47141,

Läs mer

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas Sofia Balic Projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Nybrokajen 13 S- 111 48 STOCKHOLM +46 703 66 13 30 sofia.balic@smok.se www.smok.se 13-05-1713-05-17 Till Michael Brolund Arvsfondsdelegationen

Läs mer

Upphandlingsunderlag Följeforskning sidan 1 av 8

Upphandlingsunderlag Följeforskning sidan 1 av 8 sidan 1 av 8 Sid Innehållsförteckning 1 INFORMATION 2 1.1 Upphandlande enhet 2 1.2 Bakgrund och syfte 2 1.3 Omfattning 3 1.4 Förtydligande och komplettering av förfrågningsunderlaget 4 1.5 Rättelse och

Läs mer

Välfärdsjobb i Järfälla kommun. Inriktning och budget för arbetsmarknadsinsatser

Välfärdsjobb i Järfälla kommun. Inriktning och budget för arbetsmarknadsinsatser Dnr: Kon 2015/41 Välfärdsjobb i Järfälla kommun. Inriktning och budget för arbetsmarknadsinsatser Maja Jansson 2015-04-07 2015-04-07 1 (9) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 2 3.

Läs mer

Verksamhetsplan 2015

Verksamhetsplan 2015 Sida: 1 av 7 Dnr: Af-2014/272384 Version: 1.0 Beslutad: 2015-01-16 Verksamhetsplan 2015 Arbetsförmedlingen Mikael Sjöberg Sida: 2 av 7 Innehåll 1. Generaldirektörens inledning och tolkning av Arbetsförmedlingens

Läs mer

Redovisning NET-rehab 1/12-2007 30/11-2010

Redovisning NET-rehab 1/12-2007 30/11-2010 Redovisning NET-rehab 1/12-2007 30/11-2010 Samverkan och ledning Nätverksträffar Under hela projekttiden har nätverksträffar skett med andra projekt i länet. Samverkanskonferens för hela länet har en gång/år

Läs mer

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland?

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Varje år dör 1.600 personer i förtid på grund av ojämlikheter i hälsa. Detta medför ett produktionsbortfall motsvarande 2,2 miljarder kronor en förlust

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2013 och maj 2013

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2013 och maj 2013 1(6) Beslutsnr: PK 2012-70 Lägesrapport Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2013 och maj 2013 Inledning Integrationsfonden

Läs mer

Aktivitet JobbTorg. Bakgrund

Aktivitet JobbTorg. Bakgrund Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2009-11-24 1(7) Meta Fredriksson - Monfelt Ansvarig tjänsteman 054-29 60 18, 070-6909083 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Aktivitet JobbTorg Bakgrund Styrelsen

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

Redovisning Workshop fredagen den 25 november, 2011

Redovisning Workshop fredagen den 25 november, 2011 Grupp 1 - Positivt med fondöverskridande program så som Kommissionen föreslår - FLEXIBEL elektronisk hantering gällande ansökan och rapportering önskvärd - Förenklad/samordnad hantering/rapportering av

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14

Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14 Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14 On-going evaluation Lärande utvärdering Följeforskning Utvärderingen ska vara användbar under resans gång Löpande återkoppling av iakttagelser/

Läs mer

Erfarenheter från tre ungdomsprojekt Småland och Öarna Anna Isaksson 2013-11-15

Erfarenheter från tre ungdomsprojekt Småland och Öarna Anna Isaksson 2013-11-15 Erfarenheter från tre ungdomsprojekt Småland och Öarna Anna Isaksson 2013-11-15 Anna Isaksson Högskolan i Halmstad Sektionen för Hälsa och samhälle Lektor/forskare i sociologi Ännu ett projekt Samhällets

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Projektplan VäxtKraft

Projektplan VäxtKraft Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2010-09-30 1(8) Projektplan VäxtKraft Meta Fredriksson - Monfelt Ansvarig tjänsteman 054-296018 070-6909083 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Projektplan

Läs mer

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation

Läs mer