NORDIC. Nr. VETENSKAPLIG TIDSKRIFT FRÅN SVERIGES KONTAKTLINSFÖRENING. Kongress i Houston. Astigmatism och kontaktlinser Optikmässan Kontaktlinsforum

Transkript

1 VETENSKAPLIG TIDSKRIFT FRÅN SVERIGES KONTAKTLINSFÖRENING NORDIC Nr Kongress i Houston Astigmatism och kontaktlinser Optikmässan Kontaktlinsforum

2 Innehåll Nr 1/2008 OSKAR JOHANSSON Den årliga Optikmässan OPTONORDIC samlade i år inte bara Optikmässan utan även Optometridagarna, ett par inköpsmässor och inte minst en massa besökare LEDARE Avslut! NYHETER I KORTHET OUTLOOK Contact Lens Complications VETENSKAP Kontaktlinspraktikerns utmaning: Astigmatism KONGRESS HOUSTON BCLA Pioneers Conference Optikmässan i Älvsjö Rapport från Kontaktlinsforum Kontaktologi PROFILEN Sporten framför allt! EXAMENSARBETE En jämförelse i uppkomst av corneal staining mellan Opti-Free Express och ReNu Multi-Purpose vid användande av silikonhydrogellinser PRODUKTNYTT SKLF - Information från styrelsen - Kalendarium Medlemstidning för Sveriges Kontaktlinsförening (SKLF) ANSVARIG UTGIVARE OCH REDAKTÖR: Kurt Östlund, ordförande SKLF tel , kurt@ostlund.se SKRIBENTER I DETTA NUMMER: Anita Robertson, Elin Selander, Inga-Lill Thunholm-Henriksson, Jan Bergmanson, Johan Östlund, Kurt Östlund, Olof Nesterud, Oskar Johansson ANNONSBOKNING: Display i Umeå, tel Patrik Sandström, patrik-s@display-umea.se Johan Sandberg, johan-s@display-umea.se PRODUKTION/PROJEKTLEDNING: Citat Journalistgruppen Strandbergsgatan 20 Box 30159, Stockholm tel Projektledare: Ingrid Båvsjö, ingrid.bavsjo@citat.se SVERIGES KONTAKTLINSFÖRENING: Isafjordsgatan 22 B, 5 tr Kista tel , fax info@sklf.se, ANNONSÖRER I DETTA NUMMER: Alcon Sverige AB, CIBA Vision, Johnson & Johnson Vision Care, Nordiska Lins AB, Topcon Scandinavia AB OMSLAGSFOTO: Foto: Gunnar Ask

3 Avslut! När jag i mars 2005 accepterade att kandidera till ordförandeposten i Sveriges Kontaktlinsförening, efter Carl Fredrik Kanington, var det för en tvåårsperiod och som en nödlösning i avvaktan på en yngre ordförande. Det visade sig dock att det inte var någon köbildning till jobbet och förra året åtog jag mig därför att förlänga mandatet med ett år. Det innebär att jag nu vid årsmötet den 15 mars i Bålsta kommer att lämna över klubban till en ny ordförande i SKLF. De gångna åren som ordförande i SKLF har för mig varit mycket spännande och stimulerande, rent av riktigt utmanande. När förre kanslisten Kerstin Blesell sa upp sig tre månader in på min mandatperiod trodde jag att hela SKLF skulle krackelera, men genom en lycklig slump kunde min son Johan med kort varsel rycka in och ta hand om det så viktiga kansliet. Därmed kunde SKLF rulla vidare på den väg som kändes vara den enda riktiga, nämligen att vara en fristående intresseförening för optiker, ögonläkare och andra kontaktlinsintresserade personer. Min strävan under de tre åren har varit att med styrelsens bifall skapa ett ökat intresse för kontaktlinser bland optiker och ögonläkare, en ökad kunskapsfördjupning som indirekt innebär bättre kontaktlinser för patienterna, både tekniskt och fysiologiskt samt ett starkare SKLF med fler engagerade medlemmar. Mycket tid och kraft under resans gång har dock gått åt till konfrontationer med såväl myndigheter, andra yrkessammanslutningar som kommersiella krafter. Fördelen med ett hygieniskt, säkert, bekvämt och uppdaterat kontaktlinsbärande har tydligen inte varit självklart för alla grupperingar i samhället. Men skam den som ger sig. Jag vill tacka de tre styrelser som jag har haft nöjet att samarbeta med under de tre åren och säga att vi tillsammans har åstadkommit flera viktiga saker. Nordic Vision har blivit en bättre medlemstidning med mer vetenskapligt innehåll och fler nummer per år, nyhetsbrevet SKLF Update har tillkommit som en kommunikationskanal mot medlemmarna och Kontaktlinskongressen har blivit större och proffsigare. Dessutom har föreningens hemsida fått en ansiktslyftning och utökats med såväl ett diskussionsforum som en webbaserad matrikel. Nya stadgar har antagits som innebär att alla medlemmar är med på lika villkor. SKLF:s internationella nätverk har också utvidgats. Tyvärr är inte allting gott beständigt utan en god ekonomi. Produktionen av medlemstidningen Nordic Vision i sin nuvarande form har visat sig vara för dyr och har tärt hårt på SKLF:s ekonomi under de senaste 4-5 åren, vilket gjort att SKLF:s styrelse tidigarelagt beslutet att satsa på webben som det huvudsakliga mediet för förmedling av information och nyheter. Den tidning du nu håller i handen är alltså den sista i traditionellt format, åtminstone tills vidare. Detta är bara att beklaga, inte minst för alla de som uppskattat Nordic Vision och dess läsvärda innehåll. Jag vill till sist önska styrelsen och föreningens nye ordförande lycka till i den fortsatta uppbyggnaden av en fin och numera 43 år gammal förening. FOTO: MÄSTER Kurt Östlund Ordförande i Sveriges Kontaktlinsförening kurt@ostlund.se NORDIC VISION

4 NYHETER I KORTHET Större risk med köp av kontaktlinser via internet AMO startar utbildningskampanj I en undersökning som nyligen gjorts vid Brooklyn College, New York, USA, konstaterade forskarna Joshua Fogel, PhD och Chaya Zidile att köp av kontaktlinser via internet är förenat med större risk för en bakteriell infektion än om köpet sker hos den lokale kontaktlinspraktikern. En av anledningarna var att linsskötseln var sämre när linserna köpts på internet. I studien framkom att av de personer som köpte sina kontaktlinser hos kontaktlinspraktikern, fick 86 procent en noggrann instruktion i skötseln av linserna. Av dem som inhandlade sina linser på annat håll var det 23,5 procent som inte besökte någon kontaktlinsoptiker regelbundet och dessa missade därmed skötselgenomgången. Utöver risken som felskötta linser innebär noterade forskarna också att 35 procent av nätköparna inte ens kollade om den angivna korrektionen verkligen stämde med den på deras recept. En annan skillnad var att av de personer som köpte sina linser hos praktikern kom 57 procent på föreskrivet återbesök, medan endast 29 procent av nätköparna gjorde det. (Optometry: Journal of the American Optometric Association (AO), januari, 2008). AMO (Advanced Medical Optics) meddelar att man kommer att starta en global utbildningskampanj i linsskötsel, (läs rengöring) benämnd Elevate Your Eye (EYE) Care. Målet med kampanjen är att hjälpa linsbärare att maximera nyttan av kontaktlinser samtidigt som infektionsrisker minimeras. Idén till EYE Care kommer från den oro många tillpassare känner för att linsbärarna inte alltid tillämpar hälsosamma rengöringsrutiner. En nyligen gjord undersökning i USA visar att nästan 30 procent av linsbärarna inte har bra skötselrutiner, vilket medför att de dagligen utsätts för en ökad infektionsrisk. Facit för år 2007 Kontaktlinsindustrin fortsätter att visa god vitalitet och analytikerna över hela världen tror på en uppgång på 7-8 procent för år Värdet på den globala mjuklinssektorn beräknas till cirka 31 miljarder kronor och på stabillinssektorn till 1,6 miljarder kronor. Det världsledande kontaktlinsföretaget är Johnson & Johnson med hela 45 procent av marknaden. Av mjuklinsmarknaden har CIBA Vision 19, CooperVision 16 och Bausch & Lomb 15 procent. Endagslinser är överlägset mest populärt ur ett globalt perspektiv och står för 33 procent av marknaden. Som jämförelse kan nämnas att andelen bara är Acuvue Oasys godkänd för terapeutiskt bruk The Food & Drug Administration (FDA) i USA har godkänt Vistakons silikonhydrogellins Acuvue Oasys för terapeutiskt bruk som bandagelins vid olika akuta och kroniska tillstånd i ögonen. FDA anser att kontaktlinsen även kan användas för korrektion under läkningsperioden. Som underlag för godkännandet finns en retrospektiv studie av 43 patienter som tillpassats med Acuvue Oasys. Studien visade att linsen var effektiv vid lindring av smärta, som skydd av kornea och för att förhindra återfall av aktuell åkomma. Det fanns inga säkerhetsrisker med att använda linsen. 10 procent i USA. Globalt sett har försäljningen av silikonhydrogellinser nu ökat till 24 procent, varav sfäriska linser svarar för 19 och toriska linser för 5 procent. Övriga toriska linser har 13 procent av marknaden och multifokala linser bara 3 procent. Vanliga mjuka hydrogela kontaktlinser och stabillinser har tillsammans 21 procent av världsmarknaden, medan kosmetiska svarar för 6 procent. Det land som har den största andelen nytillpassningar är Portugal med cirka 60 procent. Spanien, Tjeckien, Rumänien, Ungern och Storbritannien har över 50 procent. (C L Spectrum, januari, 2008). Som exempel på ögontillstånd där linsen kan användas nämns entropion, trichiasis, ärrbildningar och återkommande erosioner i kornealepitelet. Dessutom är den användbar som skydd mot irriterande suturer, missbildningar, degenerationer och vid paralys av blinkreflexen samt även som en barriär under läkningsprocessen vid epitelskador, kornealsår, neuroparalytisk keratit och kroniska brännskador. Kontaktlinsen kan också användas som bandagelins efter refraktiv kirurgi och andra kirurgiska ingrepp på ögats främre yta. Ny syn på syrebehovet till kornea I en studie publicerad i tidskriften Cornea påpekas vikten av god syretillförsel även till korneas periferi vid kontaktlinsbärande. Studien, Finite Element Analysis (FEA), som gjorts av Larry Alvord vid CIBA Vision Research använder en tvådimensionell modell av en kontaktlins, vilken ger en tredimensionell analys av kontaktlinsen på korneas yta. Därigenom konstaterar forskarna att syreförsörjningen av korneas perifera yta är mer utmanande, men inte desto mindre nödvändig. Det är faktiskt mer nödvändigt att förse den ytan med syre än centrala kornea. Godkännandet av ett minimalt Dk/t-värde för att säkra korneas syrebehov kan därför inte enbart baseras på det syre som upptas i centrala kornea. Bausch & Lomb uppköpt Warburg Pincus köp av Bausch & Lomb har nu avslutats och köpesumman fastslogs till 29 miljarder kronor. Bausch & Lombs aktie har i och med köpet avnoterats på New York börsen. Ordföranden i Bausch & Lomb, Ronald Zarella, anser att företaget nu har ett bra utgångsläge för att återta sin ledande position inom affärssektorn ögonvårdsprodukter. 4 NORDIC VISION

5 NYHETER I KORTHET GETTY IMAGES/LUCIANA WHITAKER Ökade befogenheter i Alaska En ny lag (HB 113) som tillåter optometrister att förskriva allmänt verkande mediciner för behandling av ögonsjukdomar har nyligen godkänts i delstaten Alaska i USA. The American Optometric Association anser att den nya lagen är viktig i en stat som Alaska eftersom optometrister är de enda yrkesutövare inom ögonvården som finns att tillgå i avlägset belägna delar av staten. Huruvida någon speciell vidareutbildning krävs för uppgiften nämns inte i bulletinen. Kornealödem och tonometri I denna studie från Storbritannien undersökte forskarna om, och hur mycket, ett ödem i kornea påverkade tensionen i ögat mätt med Goldmanns applanationstonometer. Tjugotvå personer mellan 50 och 60 år deltog i studien. Kornealradien, ögontrycket och korneas centrumtjocklek mättes innan en tjock HEMA-lins placerades i ögonen. Linserna bars i två timmar och därefter upprepades mätningen direkt samt därefter i 20-minutersintervall upp till en timme efter uttagandet. Såväl kornealtjockleken som ögontrycket (+2,70 mm/hg) hade ökat betydligt efter linsbärandet. Under timmen efter uttagandet sjönk trycket och minskningen kunde korreleras med minskningen av kornealtjockleken. 1,0 mm/hg per 10 mikron minskning av kornealödemet. Forskarna drog slutsatsen att ett relativt litet kornealödem orsakat av kontaktlinsbärande orsakade ett svårbedömt mätfel vid Goldmanns applanationstonometri. (Contact Lenses Today, 6 jan., 2008). Ny vitenskapelig, optometrisk publikasjon Fra 2008 kan det norske fagtidsskriftet Optikeren trykke vitenskapelige artikler som er fagfellevurdert (refereed) og gir poeng for bygging av egen kompetanse. Nordiske optikere som driver med forskning, eller som på annen måte ønsker å samle seg akademiske poeng for å bygge opp kompetanse, har lenge savnet et nordisk, optometrisk tidsskrift for presentasjon av sine artikler. Fram til nå har britiske og amerikanske tidsskrifter vært eneste alternativ. Fra januar 2008 kan den norske Optikerens nye avdeling, Synsvitenskap, ta imot artikler som omhandler så vel grunnleggende synsvitenskap som kliniske og anvendte temaer innen optometri. Både optikere og andre ønskes velkommen til å sende inn artikler. Ekstern vurdering For at vitenskapelig artikler skal få poeng, settes det strenge formkrav. Det er derfor utarbeidet rutiner som tilfredsstiller internasjonale kriterier for trykking av vitenskapelige artikler. En objektiv, uavhengig og kritisk vurdering foretatt av en fagfelle (referee), er vesentlig. Optikeren har i hovedsak valgt å følge de samme retningslinjene som det britiske optometriske tidsskriftet Ophthalmic and Physiological Optics (OPO). De kan leses på Optikerens hjemmeside, optikeren.pdc.no. Her kan også bladets målsetting leses. Egen redaksjon Synsvitenskap har egen redaksjon, hvor Anneli Demberg er vitenskapelig redaktør. I den vitenskapelige redaksjonskomiteen sitter forskere med doktorgrad fra hvert av de nordiske landene. For vurdering av artiklene som kommer inn, vil det bli tatt kontakt med fagpersoner innen de fagområdene som artiklene omhandler. Skandinavisk språk I Optikerens Synsvitenskap kan artikler trykkes på et skandinavisk språk (norsk, svensk, dansk) eller på engelsk. - Send inn artikler Vitenskapelig redaktør Anneli Demberg, som er opptatt av eget doktorgradsarbeid ved Glasgow Caledonian University, er spent på mottakelsen av dette nye tilbudet i Norden. Anneli Demberg, vitenskapelig redaktör Jeg håper at mange ser nytten av dette, og sender inn artikler til oss, sier hun, og oppfordrer alle til å ta kontakt med henne, hvis de har spørsmål. Hun kan kontaktes på mailadresse: a.demberg@btinternet.com. Artikler kan også sendes til samme adresse eller til inger@lewi.no merket referee. Spørsmål kan også rettes til: Inger Lewandowski, Ansvarlig redaktør Optikeren inger@lewi.no Synsvitenskaps vitenskapelig redaksjonskomité består av følgende personer: Leiv S. Bakketeig, overlege og professor, Folkehelseinstituttet, avdeling for epidemiologi Rune L. Brautaset, Mphil, PhD, BSc, MPhil, PhD, Programdirektør optometriutdanningen, St Eriks Ögonsjukhus, Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige Jan Richard Bruenech BSc (Hons), PhD, professor, Avdeling for optometri og synsvitenskap, Høgskolen i Buskerud, Kongsberg og professor II ved Randers Tekniske Høyskole, Danmark Liv Drolsum, øyelege dr. med., professor II, Øyeavdelingen, Ullevål Universitetssykehus, Oslo Jörgen Gustafsson, PhD, forskningsleder ved Avdeling for optometri, Högskolan i Kalmar, Sverige Gunnar Horgen PhD, professor, prodekan, Avdeling for optometri og synsvitenskap, Høgskolen i Buskerud, Kongsberg. NORDIC VISION

6 OUTLOOK JAN BERGMANSON Contact Lens Complications Happy 2008! I wish every one a prosperous and successful year a year rich in happy family life and enriching your practice! We were deeply honoured by the visit of several prominent Swedes to our cornea meeting in Houston last December. The SKLF was well represented by President Kurt Östlund and Board Member Oskar Johansson and Secretary Johan Östlund. Yvonne Helmfrid-Agartz, here for a second time, was accompanied by a daughter and her partner at Svenskt Centrum för Optometri, Anne Ericsson. I believe they enjoyed the education offered and mixing with the Texas crowd. I also understand they accomplished some serious shopping taking advantage of the cheap dollar. They will tell their story elsewhere. It is my hope that their story and the reputation of our Cornea and Contact lens meeting will stimulate you to plan a trip to Houston in I will not be surprised to see my five good colleagues from Sweden returning this year to Houston. The next edition of this meeting is going to be our 25th consecutive meeting, our Silver Anniversary and we are planning something very special. As it should be in Texas, it will be Bigger and Better and you would not want to miss this event! I will pass on information about this meeting as we go along. This communication will discuss a case of classic complications in a contact lens wearer. This case raises a few good points. I am particularly thinking of prompt care, accurate diagnosis and the benefit of therapeutic management. My patient was not a patient that had been provided contact lenses in our clinic but had been recommended by friends to visit our facility when he developed an acute red eye. He, here referred to as Burt, arrived without an appointment as an emergency patient and, by the way, we never turn these away. If we, for whatever reason cannot take care of the patient, we will direct them to a place where they can get the needed care. Burt had a very red right eye Grade 3+ bulbar and limbal injection and he said he was wearing hydrogel soft lenses on an extended wear basis. It transpired that Burt was not compliant with discarding his lenses after two weeks nor did he use care solutions in a recommended manner. He reported ocular discomfort and photophobia but not pain since awakening. Visual acuity was correctable to 20/15 OU. Biomicroscopy with fluorescein did not reveal an epithelial defect but some peripheral subepithelial infiltrates. Anterior chamber flare was absent and other than tearing no discharge was noticed. The eyelids showed a mild blepharitis to be present. Since there was no epithelial defect we did not culture the eye but at this point Generic Name Trade Name Preparation/Concentration Dexamethosone Neomycin Polymyxin B Dexasporin, Maxitrol Suspention (0,1%; 3,5mg/mL; Poly-Dex, generic units/mL) AK-Troi, Maxitrol Poly-Dex, generic Ointment (0,1%; 3,5mg/g; units/mL) Dexamethosone Tobramycin Tobradex Suspension (0,1%, 0,3%) Ointment (0,1%, 0,3%) Fluorometholone Sulfacetamide FML S Suspension (0,1%, 10%) Gentamicin Prednisolone acetate Pred G, Pred G S.O.P Suspension (0,3%, 1,0%) Ointment (0,3%, 0,6%) Hydrocortisone Neomycin Polymyxin B Cortisporin, generic Suspension (1,0%; 3,5mg/mL; units/mL) Hydrocortisone Neomycin Polymixin B Bacitracin AK Spore HC Ointement (1%; 3,5mg/g; Cotisporin, generic units/g; 400units/g) Loteprednol etabonate Tobramycin Zylet Suspension (0,5%, 0,3%) Prednisolone acetate Neomycin Polymyxin B Poly Pred Suspension (0,5%, 0,35%; units/mL) Prednisolone acetate Sulfacetamide Blephamide, Suspension /0,2%, 10%) Blephamide S.O.P Ointment (0,2%, 10%) Prednisolone sodium phosphate Sulfacetamide Vasocidin, generic Solution (0,25%, 10%) 6 NORDIC VISION

7 OUTLOOK JAN BERGMANSON Infiltrat i kornea. Bulbär och konjunktival injektion, grad 3+. we could not rule out bacterial infection so he was given a topical antibiotic, which, in the event of no existing bacterial invasion, would hopefully prevent this from happening. He was given a fourth generation fluoroquinolone (Vigamox moxifloxacin 0.5%) topical agent and to administer a drop on the affected side every 3 hours. This type of topical antibiotic has quickly become the most prescribed antibiotic in the USA and for good reasons. It is very effective and well tolerated with little risk of promoting bacterial resistance. We also educated Burt on appropriate lid hygiene. He was discharged with instructions to call us right away if he experienced the onset of pain or noticeable reduction in vision. He also was given an appointment to see us the next morning. At his appointment the next morning, Burt reported that his right eye did not feel or look any better. Our biomicroscopic examination confirmed this but also that the infiltrates had increased in numbers and moved further towards the central cornea. We were pleased to see that there still was no breach in the epithelium nor was there any anterior chamber flare present. Our initial therapy was not working and most likely this was due to the fact that Burt did not appear to have a bacterial infection of the conjunctiva or the cornea. Therefore, we needed to shift our therapeutic strategy to deal with the inflammation that our patient experienced, but we still needed keep the bacteria out. The solution is to prescribe a combination agent formulated with an anti-inflammatory component together with an antibiotic. There are a few choices on the drug market for this purpose. I chose to prescribe Zylet (Loteprednol etabonete 0.5% with Tobramycin 0.3%), which uses a soft steroid together with a good antibiotic. With soft steroids, we mean a steroid with no or unlikely side effects, such as intra-ocular pressure (IOP) spikes. Anytime you prescribe steroids you must monitor the IOP but with soft steroids elevated IOP is an unlikely complication. Burt was again discharged with the instructions to take the topical combo prescription 4 times a day for 4 days with the dose tapered over the next 3 days. He was told to keep up the lid hygiene measures and to return next day. When he returned the following day his condition had reversed. We were on the right track! The infiltrates were still present but in reduced numbers and the redness was reduced to Grade 2. A week later, all infiltrates were gone and he was no longer taking any medication. I advised him to not use contact lenses for another 10 days, when we would refit him with silicone hydrogels for daily wear and occasional overnight use. This case shows that getting prompt treatment will most likely result in a good clinical outcome and no vision loss. Of course, having no epithelial defect helps the prognosis but leaving this condition unattended would have kept the door open for a disastrous outcome. Zylet is one of the many combination drugs available. Combination drugs are prescribed in instances when one worries that ocular or adnexal inflammation may compromise the ability to resist microbial invasion. This may occur if epithelial edema or disruption is present and is the case in superficial burns or cases of ocular rosacea. Combination drugs are also prescribed when inflammation and bacterial infection are present together. This is an important consideration when discharge or infiltrates are involved and may be true in cases of blepharitis and meibomian gland dysfunction. In Burt s case the noncompliance in lens changes and care together with the overnight wear of hydrogels set the stage for a reaction, which very well may have been triggered by the corneal exposure to exogens produce by the mild blepharitis we noticed in his lids. We should be very alert to the consequences of noncompliance in contact lens wearers, who may have less than clean fingers when handling lenses at the same time as they manipulate their lids. That is a bad combination and a reminder for us, the eye care practitioners, that we must observe the lids of our patients and at the same time instruct our patients that the lids needs just a good clean as the rest of our body. NORDIC VISION

8 VETENSKAP Kontaktlinspraktikerns utmaning: Astigmatism Den som arbetar med tillpassning av kontaktlinser och eftersträvar optimal synskärpa för patienten kan inte låta bli att korrigera astigmatiska brytningsfel, även om de är små. Förutsatt att ögonen är fullt friska och har optimal förmåga att nå full synskärpa innebär en okorrigerad astigmatism på 0,50 dioptrier en minskning av synskärpan med en halv till en rad på syntavlan i normal belysning. Det som för den legitimerade optikern är självklart vid glasögonkorrektion, nämligen att korrigera 0,25 dioptriers astigmatism eller åtminstone 0,50 dioptrier, är vid kontaktlinskorrektion inte alls lika självklart. Resonemanget är ologiskt, men kunde för ett antal år sedan försvaras med avsaknaden av lämpliga kontaktlinser, för höga kostnader och opreciserade tillpassningssvårigheter. I dag är situationen en helt annan. Varje år lanseras flera nya konstruktioner av toriska kontaktlinser, såväl gaspermeabla, hydrogela som silikonhydrogela kontaktlinser. Många kontaktlinsleverantörer har nu kommit så långt att de i sitt sortiment även har mjuka toriska endagslinser. För kontaktlinspraktikern finns det alltså ganska få skäl till att inte korrigera astigmatiska synfel mellan -0,5 och 2,50 dioptrier. Möjliga orsaker till att avstå är såriga ögonlockskanter, nedsatt tårflöde/kvalitet och dålig blinkning. Även större astigmatiska korrektioner är möjliga och många fabrikanter förfogar över mer avancerade toriska linser. När korrektionsbehovet når över tre dioptrier är filosofin att inte försöka fullkorrigera, utan i stället hålla ner cylinderstyrkan för att inte orsaka för stora synfluktuationer vid axelrotationer. I december- och januarinumret av Contact Lens Spectrum delar fyra optometrister i USA med sig av sina erfarenheter av torisk mjuklinstillpassning. Dr. Julie Ott Dekinder, OD, University of Missouri St. Louis College of Optometry, menar att tillpassning av toriska kontaktlinser tidigare snarast var en specialitet i kontaktologin, men att situationen nu är en helt annan. Det finns mer än 25 tillverkare av mjuka toriska kontaktlinser och nästan hundra olika linsvarianter. Hon anser att mjuka toriska linser generellt sett är lättare att tillpassa än toriska stabila linser. Den mjuka linsen draperar korneas topografi och det spelar ingen roll om astigmatismen beror på kornea, ögonlins eller båda. Linsens stabilisering beror på ögonlockens form, anatomi och styvhet, men också på linsens design och styrka. Interaktionen mellan ögonlocket och linsen är helt avgörande för stabiliseringen, men även linsmaterial, kapillär kraft och främre ytans friktion är viktigt. Korneas perifera topografi och ögonens eventuella cyklorotation har mindre betydelse. Mjuka toriska linser är konstruerade för att förhindra rotation på ögat, antingen genom olika tjocklekar på respektive övre, centrala och nedre linszonen eller via prismaballast. Prismaballast och en konstruktion med dubbla tunna zoner är vanligast. Erfarenheten säger att om en torisk kontaktlins inte fungerar bra så är det bäst att byta till ett helt annat fabrikat, annat material och annan design. De två vanligaste silikonhydrogellinserna i USA är PureVision Toric och Acuvue Advance for Astigmatism. Dr. Dekinder tycker att båda linserna är stabila, ger god komfort och god synskärpa. Båda linserna finns i minus- och plusstyrka, med en cylinderstyrka på 2,25 dioptrier. Acuvuelinsen finns dessutom med UV-filter. Cooper Vision har en multifokal torisk lins (Ultravue 2000T Multifocal Toric) och CIBA Vision har en som heter CIBA Soft Progressive Toric. Både linserna är avsedda för årsbyten. CooperVision har även en multifokal torisk lins för månadsbyte, Proclear Multifocal Toric. Dr. John Mark Jackson, OD, Southern College of Optometry, är förvånad över det stora antal patienter han möter i sin klinik och som av sin tidigare kontaktlinspraktiker fått informationen att toriska kontaktlinser inte fungerar. Genom flera undersökningar är det fullt klarlagt att patienter med astigmatism ser bättre med toriska linser. Den mest dramatiska förbättringen sker vid en astigmatism mellan 1,25 och 2,00 dioptrier. Många i branschen hävdar att asfäriska mjuka linser kan maskera låga astigmatiska brytningsfel. Detta är sant vid pupillstorlekar på maximalt 2 mm, då både hög- och lågkontrastsynskärpan var densamma, men vid pupiller över 4 mm förbättrades synskärpan med toriska linser med mer än en rad på syntavlan. Den marginalen är viktig, framför allt vid bilkörning i mörker. Dr. Thomas G. Quinn, OD, Athens, Ohio, anser att rotationsstabilitet är den viktigaste faktorn för framgång med toriska mjuka linser. Han rekommenderar tillpassning i tre steg: 1: Placera patienten framför biomikroskopet med den toriska linsens axelmarkering väl synlig. Be patienten titta rakt fram och blinka och iakttag hur markeringen rör sig. 2: Be patienten titta uppåt och blinka och sedan titta rakt fram. Notera därefter placeringen av markeringen. Repetera samma procedur, men med blicken nedåt, till höger och till vänster. 3: Med patienten framför biomikroskopet, sätt fingret på linsen och rotera den till ett nytt axelläge. Bedöm sedan linsens förmåga att återta sitt ursprungliga axelläge. Om den gör detta finns goda förutsättningar för en stabil synskärpa. Dr. Neil A. Pence, OD, Indiana University School of Optometry, delger sina erfarenheter med två toriska silikonhydrogellinser, Acuvue Advanced for Astigmatism och PureVision Toric. Linserna har endast en optisk radie och vissa begränsningar i styrkor och cylinderaxlar. 125 ögon testades med Acuvue Advanced for Astigmatism och 175 ögon med PureVision Toric. I mer än 95 procent av tillpassningarna roterade linserna max 10 grader och i 80 procent maximalt 5 grader. Båda kontaktlinserna hade god stabilitet. Kurt Östlund 8 NORDIC VISION

9

10 VETENSKAP OSKAR JOHANSSON Kongress i Houston I början på december 2007 var det åter dags för Cornea, Contact Lenses and Contemporary VisionCare i Houston. Konferenshelgen inleddes redan på fredagen med ett antal workshops. Dr William Miller som även föreläser på Kontaktlinskongressen 2008 visade bland annat hur man ger sprutor i muskler samt i ögonlocken och konjunktiva; Eef van der Worp instruerade i tillpassning av bifokala linser och Dr Joe DeLoach pratade om ny teknik och framsteg inom det optometriska fältet. Eftersom fredagens workshops hölls på College of Optometry hade delegationen från SKLF även möjlighet till en privat guidning av denna anläggning av Dr Jessica Horne och Antal......deltagare: föreläsare: 17...föredrag: 22...workshops: 7...utställare: 17...projektanställda: 5 Sveriges egen Johanna Henriksson Tukler. Jessica och Johanna förevisade bland annat hur de bedriver forskning på kornea genom att studera tvärsnitt i ett digitalt elektronmikroskop, och vi fick också se de tidiga resultaten av Johannas forskning på muskornea. Under lördagen och söndagen hölls som brukligt en mängd föredrag, där en av höjdpunkterna var Dr Perry Rosenthals hedersföredrag om utvecklingen av den sklerala linsen. En drabbning som såg ut att kunna bli riktigt intressant var den mellan Dr Gary Andrasko, sponsrad av Alcon Laboratories, och Dr Brian Levy, sponsrad av Bausch & Lomb. Ämnet som skulle avhandlas var förstås staining. Brian Levy kunde dock tyvärr inte närvara då en snöstorm satte stopp för hans resa till Houston. En person som dock lyckats ta sig till konferensen utan problem - och som du för övrigt kommer att ha möjlighet att lyssna till på Kontaktlinskongressen 2008 var Patrick Caroline. Han höll ett mycket intressant föredrag som handlade om teknologier på frammarsch inom kontaktlinsområdet. Föreläste gjorde också i vanlig ordning Dr Jan Bergmanson, som även var värd (course- master) för konferensen, samt Jonathan Walker från BCLA. Allt som allt medverkade 17 föreläsare på konferensen och på nästföljande sidor hittar du referat från några av föredragen. Konferensen var upplagd så att fem föredrag utgjorde ett sammanhängande pass, vilket sedan följdes av en sammanfattande paneldiskussion. Cirka hälften av föredragen var sponsrade av olika företag. Det märks för övrigt att mat är ett stort glädjeämne i USA för det bjöds på mängder av denna vara i pauserna. Det sociala programmet utgjordes annars av ett informellt grillparty Texasstyle på fredagkvällen, samt en mycket trevlig, och lite mer formell, festmiddag på lördagkvällen. Den senare var egentligen exklusiv för konferensens föreläsare, men eftersom svenskar av naturliga skäl åtnjuter en viss särbehandling i Houston fick vi också vara med. I det stora hela var helgen mycket givande och från SKLF:s håll hade vi möjlighet att knyta kontakt med ett antal intressanta personer som vi kanske kommer att kunna få se på vår egen kontaktlinskongress framöver. Johan Östlund 10 NORDIC VISION

11 VETENSKAP OSKAR JOHANSSON Jonathan Walker, Patrick Caroline och Kurt Östlund. Föreläsningssalen. University Eye Institute huvudentré. Texas bbq med föreläsare och gäster. I Texas har man en alldeles egen uppfattning om hur en syntavla ser ut. Paneldiskussion ledd av Jan Bergmansson (th) och från vänster Norman Leach, Arthur Back och Patrick Caroline. NORDIC VISION

12 VETENSKAP Referat från The Cornea, Contact Lens and Contemporary Vision Care Symposium, Houston, december, Dr. William D. Townsend, O.D., Canyon, Texas. Det torra ögat är vi närmare en lösning? Doktor Townsend tog sin optometriexamen (OD) vid University of Houston College of Optometry och arbetar nu i privat praktik tillsammans med doktorerna Janet Townsend och Kevin Appel i ett företag som har flera lokaliseringar i norra delen av Texas. Tidigare var doktor Townsend konsult i elva år åt VA Medical Center i Amarillo, Texas. Han är fakultetsmedlem i University of Houston College of Optometry och forskar mest om nya ögonpreparat, kontaktlinsmaterial och vätskor. Doktor William Townsend försökte under sin föreläsning besvara frågan om vi är nära ett botemedel för torra ögon. Svaret är nej, men vi har större kunskap och mer möjligheter att behandla det torra ögat än vi haft tidigare. År 2007 har vi en bättre förståelse för det torra ögats etiologi och vi har identifierat många systemiska tillstånd som vi tidigare inte kopplat samman med det torra ögat. Vi har också många nya typer av aktiva substanser för behandling och många fler är på väg. Nu finns även vetenskapliga guider för bedömning av patienter med torrhetssyndrom. I mars 2007 publicerade Miliznovic B et al, i American Journal of Ophthalmology, Impact of Dry Eye Syndrome on Vision- Related Quality of Life, där man konstaterade att 7,8 procent av kvinnorna och 4,7 procent av männen över 50 år upplever torra ögon. Man skriver : Som sammanfattning; studien visar att torrhetssyndrom är förenat med en ogynnsam effekt på en synrelaterad livskvalitet. Vad består då tårfilmen av? Vi vet att tårfilmen består av tre delar vatten-, lipid- och mucinlager. Numera har vi en bättre förståelse för ögats mucinfunktion. Mucinet är till för att underlätta vätningen av den vertikala, hydrofobiska ytan på ögat, och att hålla ytan optiskt ofördärvad och stabil utan att använda någon energi, alternativt väldigt lite energi för att åstadkomma detta. Abelson M, et al beskriver i Mucin: What you don t know may help you (Review of Opthalmology, jan 2003) att det bland annat finns två viktiga kategorier av mucin. Det ena mucinet, som produceras av epitielcellerna i konjunktiva, utsöndrar glycocalyx som är klibbigt och gör att tårarna stannar kvar trots epitelets hydrofobiska microvilli. Den andra typen av mucin är mucinet som formar gel och som produceras i bärgarcellerna. Vattenlagret utgör 90 procent av tårfilmen, produceras av tårkörtlarna och består av över 500 komponenter. Om det blir någon förändring av sammansättningen av dessa komponenter så kan det leda till problem på ögats yta. Ytterst finns lipidlagret som är ca 0,1 till 0,2 μm tjockt. Lipiderna produceras i Meiboms körtlar, är smörjande och förhindrar avdunstning. Deras betydelse är mycket underskattad. Varför är då ögat torrt? Med det gamla sättet att se på det torra ögat är orsaken alltid densamma och man ger patienten konstgjorda tårar. Om detta inte fungerar så provar man ett annat fabrikat, kanske ett med högre viskositet. Med det nya sättet att se på det torra ögat är det viktigt att ta reda på etiologin. Beror det på en bristfällig vätning av ögat; är det till exempel brist på androgen, inflammation i körtlarna, felaktig medicinering eller är orsaken neurologisk? Är avdunstningen för stor, ligger nedre ögonlocket an ordentligt eller har produktionen från Meiboms körtlar minskat? Först när man har svaret på det kan behandlingen anpassas till felet. Ett schema att titta närmare på togs fram av Lemp et al. med NEI Dry Eye Workshop Dr Townsend har undersökt detta och kommit fram till sex punkter som kan vara till stor hjälp vid bedömning av det torra ögat: 1. Historik a. Vad säger patienten under anamnesen? Mina ögon är trötta Mina ögon bränner Mina ögon blir röda Mina ögon känns grusiga Mina tårar rinner mycket Jag ser suddigt när jag läser och/eller sitter vid en skärm b. Vad han/hon egentligen säger är: Mina ögon är torra! c. De första stegen i behandlingen av torra ögon är att ställa de rätta frågorna, bestämma sig för vilka diagnostiska test som behöver göras och beskriva och berätta för patienten vad symptomen beror på och hur man kan behandla dem. d. Sätt ihop ett frågeformulär som kan ges till patienten. Sådana finns hos leverantörerna, t ex Alcon, och hos Dr. McMonnies, (från Journal of AOA från april 1987). 2. Mediciner Tar patienten några mediciner? Exempelvis smärtstillande, antidepressiva, beta-blockerare, antihistaminer, med flera. Om patienten medicinerar, fråga om symptom på torra ögon. 3. Meiboms körtlar, utvärdering a. Förekommer kärlbildning på ögonlockskanten? Är det tydliga öppningar? Är det hack på ögonlockskanten. b. Känn på ögonlocket. Hur är kvaliteten och kvantiteten av sekretet? c. Hur ser det ut med genomlysning? (Dr Townsend skrev en artikel om detta i januari numret 2007 av Contact Lens Spectrum med titeln: Dry Eye Dx and Tx, Eyelid Transillumination, www. clspectrum.com ) 4. Schirmer-test Kom ihåg detta test! Om inte Schirmer-testet visar på tårar i ögonen, då är ögat torrt! 12 NORDIC VISION

13 VETENSKAP Referat från The Cornea, Contact Lens and Contemporary Vision Care Symposium, Houston, december, Dr. Edward Bennett, O.D, M.S.Ed, 5. Staining. Använd Lissamine Green. Celler som färgas i torra ögon har tappat sitt ytskikt av mucin. 6. Tårfilmens BUT Break-Up Time a. När tårfilmen spricker upp bildas mörka områden på kornea. b. En normal uppsprickningstid är mer än 10 sekunder. c. Använd gulfilter för bättre observation. d. Ge patienten ett konserveringsfritt tårsubstitut. Om man konstaterar att patienten har en nedsatt funktion i Meiboms körtlar så kan man försöka behandla det. Första steget är att rekommendera varma kompresser eller riskuddar cirka 10 min/dag i ungefär en månad. Omega 3 som tillägg är lämpligt men det måste vara den med långa kedjor (fiskolja). Användning av Systane ögondroppar (Alcon) alternerat med Soothe ögondroppar (B&L) är också tänkbart. En mer avancerad terapi är den med tetracykliner. För patienter med dålig funktion i Meiboms körtlar är det även viktigt att ändra livsstil. Man bör undvika luftkonditionerade platser, och det kan vara lämpligt att skaffa luftfuktare. Patienten bör dricka mer vatten och undvika koffein. Att minska mängden stark mat, sluta röka och sluta dricka alkohol ger också en förbättring. Som sammanfattning kan man säga att det inte finns någon bot, men forskningen har kommit närmare en. Det är viktigt att vi känner till patofysiologin och att vi kan skilja mellan de olika orsakerna till det torra ögat. Ett tips är att läsa tidskriften The Ocular Surface, där man tar upp många aspekter på det torra ögat. Varje år skriver man även om The Dry Eye Workshop. Dr William Townsend går att nå via , drbilltownsend@gmail.com. Referent: Oskar Johansson Multifokala Kontaktlinser vs Monovision: Går det att jämföra? Doktor Bennett fick sin optometriutbildning (OD), vid Indiana University School of Optometry och sin MS.Ed. i utbildningspsykologi vid samma universitet. Han är för närvarande tillförordnad professor och delansvarig för kontaktlinsverksamheten vid University of Missouri, St. Louis College of Optometry. Doktor Bennett är också verkställande direktör i den avdelning inom Contact Lens Manufactorers Association som specialiserar sig på gaspermeabla stabila kontaktlinser. Hans forskning är inriktad på stabila kontaktlinser, speciellt komfort, bifokala konstruktioner och orthokeratologi. Ed Bennett öppnade sitt föredrag med att konstatera att presbyopi inte är någon direkt fördel. Man kan bara konstatera att försäljningspotentialen för multifokala kontaktlinser är enorm. USA har idag över 100 miljoner presbyoper och 4 miljoner tillkommer varje år. Av presbyoperna är det bara något över 1 procent som bär kontaktlinser och ungefär 9 procent av världens tillpassningar utgörs av monovision och multifokala kontaktlinser (Morgan et al, jan 2007, CL Spectrum). Så vad har vi för möjligheter? Vi kan alltid fortsätta med avståndslinser kombinerat med läsglasögon, men monovision alternativt mjuka eller stabila multifokala kontaktlinser är också en möjlighet. Men varför använda monovision när vi har multifokala kontaktlinser? I det förstnämnda alternativet har båda ögonen full syn, medan det med multifokala linser på båda ögonen kan bli oskärpa. Många kontaktlinspraktiker är negativa till multifokala linser och den mer komplicerade tillpassningen. Monovision är enklare och billigare för patienten. Andelen nöjda patienter med monovision är hög. Westin et al redovisade en siffra på 71,7 procent i tidskriften Optometry, år Vid tillpassning av monovision är det viktigt att ge patienten upp till 4-6 veckors tillvänjning och att utföra ett binokulärt funktionstest. Vad kan då monovision ge för problem? Jo, patienten får sämre stereoseende och kan möjligtvis undertrycka ena ögat. Kontrastkänsligheten blir sämre och mörkerkörning kan vara ett problem. Dr Bennett rekommenderar att man skriver ut ett recept på bilglasögon att använda utanpå linserna. Man kan konstatera att monovision i huvudsak uppskattas av patienterna, men att såväl ett ordentligt urval som information är viktigt, samt att multifokala kontaktlinser alltid bör övervägas till varje person med presbyopi. Användningen av stabila bifokala/multifokala kontaktlinser i USA har ökat och inte minst har ökningen av multifokala silikonhydrogellinser medfört att medvetenheten har ökat. Tyvärr är det inte många patienter som får information om att multifokala kontaktlinser existerar, att de fungerar och att de är bättre än monovision. Bland de stabila linserna finns, förutom monovision, även asfäriska multifokala linser och linser med skarp övergång. De asfäriska linserna har blivit mycket populära tack vare ny teknologi med bättre polerade ytor och högre additioner. På samma sätt som vid orthokeratologi är det bättre att börja vid låg myopi, eftersom det då är lättare att lyckas. Förhållandet är detsamma med asfäriska multifokala kontaktlinser, det är bättre att börja med patienter som har ett litet additionsbehov. Dessa sistnämnda patienter är bra kan- NORDIC VISION

14 VETENSKAP Internationell statistik visar att barn mellan åtta och tolv år rutinmässigt inte korrigeras med kontaktlinser i första hand, men också att dessa barn är väl så kompetenta att sköta sina kontaktlinser. Orsaken till den dåliga tillpassningsfrekvensen är bland annat följande uppfattningar: Barn är svåra att tillpassa, de har längre stoltid hos kontaktlinspraktikern, det är ett större risktagande, barnets mogenhetsgrad är osäker och den egentliga fördelen med kontaktlinser är odefinierad. Bland fördelarna med kontaktlinser hos barn kan nämnas följande; de får ett optimalt seende vilket främjar synens utveckdidater till asfäriska multifokala kontaktlinser, speciellt de med mycket skärmarbete och de som idrottar. Om nedre ögonlockskanten är lågt placerad eller är slapp är dessa linser bättre än de med skarp övergång. Dessutom är det en fördel om patienten inte har behov av absolut skarp syn. Ett annat krav för asfäriska linser är att pupillens diameter inte får överstiga 6 mm i normalt dagsljus. Konstruktionen av en asfärisk multifokal kontaktlins är sådan att additionen finns i en ring runt den centrala zonen där avståndskorrektionen finns. Den centrala zonen finns i olika storlekar beroende på att patienternas pupillstorlek är olika. De är enkla att tillpassa genom att följa tillverkarnas guider. Med en lins med skarp övergång har man en vanlig bifokal lins med ett segment som ska ligga mot nedre ögonlockskanten. Linserna har antingen prismaballast eller trunkering. Det finns olika typer av segment och linserna görs i material med hög syrepermeabilitet. Funktionen är sådan att lässegmentet rör sig upp framför pupillen när man sänker blicken. Bra kandidater till den konstruktionen är patienter med behov av perfekt synskärpa. Man kan få vilken addition man vill och de fungerar bättre om en asfärisk multifokal lins inte centrerar bra. Det är viktigt att patientens nedre ögonlock är relativt styvt och att det inte heller är för lågt placerat. För patienter med krav på god synskärpa på mellanavstånd finns kontaktlinser med trifokala segment. Allt går förstås att komplettera med glasögon. En mängd studier ger stöd för uppfattningen att multifokala linser är bättre än monovision. Kirschen, Hung och Nakano (OVS, dec 1999) visade i en studie att patienterna fick ett bättre stereoseende, fick bättre synskärpa och hade ett bättre binokulärseende med Acuvue Bifocal, jämfört med monovision. Richdale, Lynn och Zadnik (OVS, maj 2006) visade att det binokulära höga kontrastseendet var 20/20 både med multifokala linser och med monovision. På nära håll tappade dock patienten 5-6 bokstäver på tavlan med multifokal lins och två bokstäver med monovision. Monovision gav 79 sekunders nedsättning av stereoseendet. Av samtliga deltagare i testet föredrog 76 procent Soflens Multifokal och 24 procent Monovision. I en studie av J Johnson et al fick försökspersonerna först bära stabila multifokala linser i sex veckor och sedan prova monovision lika länge. Av de testpersoner som fullföljde studien föredrog 75 procent multifokala linser. (Johnson J, et al: Multivision vs. Monovision; A Comparative Study (CLAO, februari, 2000). I en annan studie drogs slutsatsen att stabillinsbärare hade den högsta kontrastkänsligheten vid alla frekvenser, bäst med både hög och låg kontrast samt minst med störande blänk. Bärare av mjuka multifokala linser hade de näst bästa resultaten medan monovision kom sist i alla jämförelser. (Rajagopalan et al: GP Multifocals vs. Monovision vs Soft Bifocals vs PALs, OVS, augusti 2006). Sammanfattningsvis kan sägas att de båda tillpassningskoncepten monovision respektive multifokala linser ger många nöjda patienter. Monovision är mer framgångsrikt hos tidiga presbyoper som inte har för höga krav på synskärpa, men multifokala/bifokala kontaktlinser ger bättre stereoseende och bättre synskärpa på många olika avstånd, vilket ger patienten större tillfredsställelse. Det är dock viktigt att komma ihåg att som kontaktlinspraktiker behöver man alla tillgängliga resurser som finns på marknaden, om man vill bli en riktigt framgångsrik tillpassare av kontaktlinser till presbyoper. Referent: Oskar Johansson Referat från Cornea, Contact Lens and Contemporary Vision Care Symposium, Houston, USA, december Dr. Amber Gaume Giannoni, OD. Ung och Fördelar med Doktor Amber Gaume Giannoni föddes och växte upp i Kanada, men tog sin doktorsexamen i optometri vid University of Houston College of Optometry, Doktor Gaume är legitimerad i Texas som terapeutisk optometrist och glaukomspecialist och är medlem i the American Academy of Optometry. För närvarande är doktor Gaume kliniskt assisterande professor och arbetar med både didaktisk och klinisk utbildning vid University of Houston College of Optometry. Hon är kursansvarig för kontaktlinslaboratoriet och bistår eleverna i deras patientkontakter vid the University Eye Institute. 14 NORDIC VISION

15 KONGRESS okorrigerad kontaktlinser hos barn och tonåringar ling, lusten för fysiska aktiviteter ökar, det är bekvämt med kontaktlinser (inga bågar som ramlar ner på näsan), självförtroendet och anseendet bland kamraterna förbättras i en känslig ålder och många tycker nog att utseendet förbättras. För kontaktlinspraktikern finns uppenbara fördelar med att korrigera barn med kontaktlinser. De utgör en ännu ej exploaterad population, det kan innebära nya årskontroller hos kontaktlinspraktikern för lång tid framöver. Tillskottet av nya patienter innebär en utökad ögonscreening och ökat remissförfarande och det är en spännande professionell utmaning som ger utrymme för omväxling och nya arbetsrutiner. Den studie som doktor Gaume redovisade, Contact Lenses in Pediatrics (CLIP-study), hade följande syfte: att jämföra tidsåtgången för tillpassning, instruktion och återbesök hos barn (8-12 år) och tonåringar (13-17 år). att jämföra den upplevda livskvaliteten mellan grupperna att jämföra hur kontaktlinserna fungerade rent praktiskt. Totalt tillpassades 67 patienter. De kontaktlinser som användes i studien var Acuvue Advance med Hydraclear (85 procent) och Acuvue Advance for Astigmatism (15 procent). Sju patienter tillpassades med andra linsfabrikat. Tidsåtgången för undersökning och tillpassning av barn mellan 8-12 år respektive tonåringar år, var i studien ungefär densamma. Tiden kunde dock variera en hel del individuellt beroende på hur komplicerad själva tillpassningen var. En mycket enkel tillpassning kunde ta 88 minuter, men en mer komplicerad hela 167 minuter. Tillpassning av toriska linser tog något längre tid, i genomsnitt 127 minuter mot 110 minuter för sfäriska linser. De faktorer som användes vid bedömningen av tillpassningens svårighetsgrad var motivation, ängslan, mogenhet, hygien, ögats olika parametrar samt föräldrarnas entusiasm. Den största skillnaden mellan barn och tonåringar noterades med avseende på träning av isättning och uttagning. Tonåringarna behövde i genomsnitt 30 minuter medan barnen behövde 42 minuter. På frågan om barn utsätts för en större risk med kontaktlinser blev svaret: nej. Både korneal och konjunktival färgning ökar något, även rodnanden runt limbus såväl som den bulbära ökar, men både den nedre och övre tarsala rodnaden minskar. Barn Tonåring Varje gång 4 % 4 % För det mesta 3 % 0 % I hälften av fallen 3 % 0 % Ibland 12 % 0 % Aldrig 78 % 96 % En intressant fråga är hur ofta föräldrarna behöver assistera vid isättning och uttagning. Resultatet framgår av tabellen. De främsta subjektiva fördelarna med kontaktlinser både hos barn och tonåringar är den stora möjligheten att delta i fysiska aktiviteter, den egna tillfredsställelsen/självförtroendet samt medvetenheten om det förbättrade utseendet. Efter att ha deltagit i undersökningen köpte 63 procent av barnens föräldrar kontaktlinser och 80 procent av tonåringarnas. Det främsta skälet till att inte inhandla några kontaktlinser alls var att det var för dyrt. Efter sex månaders användning av kontaktlinserna ansåg 83 procent av barnen att dessa var bättre än glasögon och av tonåringarna var det 84 procent. Slutsatserna var att fördelarna för barn och tonåringar var lika stora, att fördelarna var omedelbara och att det inte gick att påvisa någon ökad hälsorisk för barnen mellan 8-12 år, vilket man tidigare hade trott. Kontaktlinspraktikerna bör ge barn mellan 8-12 år samma tillpassningsmöjligheter som tonåringar har. Detta är till fördel både för barnen och kontaktlinspraktikerna och borde ingå i den sistnämndes normala arbetsrutin. Glöm då inte att kontaktlinserna också måste ha ett effektivt UV-filter. Referent: Kurt Östlund NORDIC VISION

16 Pioneers Conference för att fira BCLA s 30 års jubileum BCLA grundades 1977 och för att fira jubileet blev alla medlemmar inbjudna till en eftermiddag med föreläsningar på Royal Society of Medicine i London i november förra året. I somras var jag i Lerberget på ett par dagars semester. På gågatan i Höganäs gick jag in i Erno Trollkarlen Bengtssons affär för att säga hej - men han var på lunch. När jag i november hänger av mig kappan på Royal Society of Medicine i London för att gå på BCLA s föreläsningar är han den första jag stöter ihop med. Tänk att man måste åka till London för att träffa Erno. Förra gången jag träffade Erno i London var på en veckas specialkurs i konsten att tillpassa toriska mjuka och stabila kontaktlinser. För tjugo år sedan. Det var en intensiv vecka där han guidade oss inte bara i kontaktlinstillpassningar utan även till musikalen Miss Saigon, till en kinesisk restaurang i Soho (med utsökt Peking Duck) till fiskrestaurangen Sheekies med massor av kändisporträtt på väggarna och till en engelsk restaurang där vi serverades Yorkshire pudding och kom på väldigt god fot med kyparen. På Royal Society of Medicine, satt Ernos spelkort fortfarande klistrade i taket och åtminstone en person gick omkring med avklippt slips efter föregående års föreställningar. Och inte minst han tog med oss till en pub med 24 olika sorters champagne! Vi var helt slut när vi lämnade London - och då hade vi knappt hunnit tänka på shopping. Kontaktlinshistoria Erno Bengtsson, Hans Bleshöy och jag själv var de enda skandinaverna på BCLA Pioneers Conference. Och så Richard Pearson. Han hävdar visserligen bestämt att han inte talar svenska men han strör ut svenska ord och meningar med ett illmarigt leende så han får leva med att vara lite skandinav han också. Richard visade den historiska filmen The fitting of Contact Lenses. På den ljud- Richard Pearson, Anita Robertson, Erno Bengtsson och Hans Bleshöj. lösa, svartvita filmen visas hur man tar avtryck på ett öga och tillverkar en skleral lins. Filmen var ursprungligen en 16mmfilmrulle som har legat och skräpat på en hylla sedan någon gång runt överförde man filmen till en DVD och nu utgör den alltså ett stycke kontaktlinshistoria. Nutida metoder för synkorrektion Programmet innehöll föreläsningar om kornealtopografi, aberrationsmätningar och vilken nytta man har av en funduskamera. Glöm inte bort retina, uppmanade Nigel Burnett Hodd. Du är ansvarig för allt som händer i din praktik. Skaffa fina instrument, journalför noga och ta betalt för dina undersökningar. Dr Catharine Chisholm påpekade i sitt föredrag hur viktigt det är att kontrollera korneas tjocklek när man mäter det intraokulära trycket. Hon sa också att en LASIK-opererad kornea inte har någon nytta av locket. Locket ger ingen stabilitet. Det innebär att man kan uppmäta ett falskt lågt tryck på patienter som genomgått en LASIK-operation. Behåll dina kunder Brian Tompkins förmedlade att vi måste lära våra kunder något nytt varje gång de kommer på en undersökning. Det är det bästa sättet att förhindra att kunderna slutar komma på kontroll för att istället köpa sina linser på Internet. Han uppmanade alla att skaffa en kamera för att kunna ta bilder och visa kunden vad man ser när man tittar i mikroskopet. Visa katarakt, blefarit, korneala förändringar och annat och förklara utan att skrämma. If you wow! them they don t mind paying! The 4th BCLA Pioneer s Lecture Kvällen avslutades med the 4th BCLA Pioneers Lecture av Professor John Marshall; Surrogate refractive surface or surface refractive surgery: Elation or desolation after ablation? Professor Marshall är en av pionjärerna inom laserkirurgi och han har arbetat med synkorrigerande och terapeutiska laseroperationer i många år. Han anser att den mest spännande forskningen inom laserkirurgi i framtiden kommer att handla om att kunna kontrollera läkningsprocesser och biomekanismer. Du kan känna igen pionjärer på att de har pilar i ryggen och ligger framstupa i skiten, sa Marschall och berättade om Sir Harold Ridley som uppfann den intraokulära linsen. På 1950-talet hade Sir Ridley stora svårigheter att övertyga ögonläkare och andra experter om att det var möjligt att operera in en lins efter en kataraktoperation. Men han tänkte: Bry dig inte om vad de säger. De kommer att tänka som du till slut och lät operera in sin uppfinning i sina egna ögon när han fick katarakt. På kvällen tumlade Erno och jag ut från Royal Society of Medicine och det regnade. Vi var ju i London. Som den gentleman han är lät han mig få den första taxin och så skildes vi åt för att uppleva London för en weekend. Erno skulle gå på Skeekies, en musikal och kanske på kinesisk krog - och på en pub. Själv tog jag igen shoppingrundan jag inte hann med förra gången. Anita Robertson 16 NORDIC VISION

17 LACREON teknologin för fukt som aldrig tar slut Förändringar av linsens egenskaper under användning bidrar i hög grad till försämrad komfort i slutet av dagen. Med LACREON -teknologin inbäddas ett fuktbevarande ämne in i Etafilcon A-materialet som stannar kvar i linsen 1. % kumulativt kvarvarande vätande ämne i linsen (ug/lens) Ingen förlust av vätande ämne under användning Tid (timmar) Det fuktrika ämnet simulerar mucinskiktets naturliga vätande egenskaper. Det frisätts inte under användning och bidrar till att bevara tårfilmens stabilitet och linsens hydrofila egenskaper, vilket avsevärt förbättrar komforten i slutet av dagen. Komfort som varar från morgon till sen kväll 1. Sheraton H et al. Chemical Characterisation of 1 ACUVUE MOIST and 1 ACUVUE Contact Lenses. ACUVUE, 1 ACUVUE MOIST och LACREON är varumärken som tillhör Johnson & Johnson Vision Care. JJVC 2008

18 Optikmässan i Älvsjö Den årliga Optikmässan i Älvsjö, numera kallad optonordic, ägde i år rum i slutet av januari, vilket är en senareläggning med sju till tio dagar. Anledningen till den senare tidpunkten var att man i år ville samla så många av branschens aktörer som möjligt vid ett och samma tillfälle och under ett och samma tak. Det var också första gången ett så kallat gemensamt branschevenemang ägde rum. Med den traditionella Optikmässan med över sextio utställare som fundament hade Synsam och Optiserve förlagt sina inköpsmässor till dagarna innan. Även Synologen och Specsavers Optik fanns med i kulisserna. Nytt för i år var att Optometridagen hade blivit till två dagar och lagts i slutet av mässan. För att verkligen skapa ett dragplåster till Optometridagarna hade man valt att inrikta den första dagen helt på kontaktlinsvetenskap. Hur många som valde att lyssna på ett föredrag om torra ögon istället för att på lördagen gå runt och prata med försäljare och gamla vänner samt läska sig med diverse drycker på mässan är svårt att bedöma. Dock måste man utgå ifrån att det låg i utställarnas intresse att locka vetenskapsintresserade optiker från föreläsningarna till utställarnas orderböcker. Man kan inte påstå att det i övrigt skett någon dramatisk ansiktslyftning med eventet. Mingel, skvaller, popmusik samt fokuserad trängsel är och förblir Optikmässans signum. Gällande varumärken är konkurrensen stenhård och de fem kontaktlinsföretag som medverkade på mässan: Bausch & Lomb Nordic AB, CIBA Vision Nordic AB, Consol AB, CooperVision Nordic AB och Johnson & Johnson Vision Care, har förmodligen sina starka varumärken att tacka för att de kan hävda sig i mängden. SKLF hade i år förmånen att medverka med en vepa och ett litet bord. På plats mellan två kontaktlinsföretag tog vi tillfället i akt att marknadsföra såväl föreningen som den kommande Kontaktlinskongressen. För att öka uppmärksamheten hos förbipasserande hade de styrelsemedlemmar som var på plats iklätt sig SKLF:s nya blå pikéskjorta med föreningens logo. Johan Östlund OSKAR JOHANSSON 18 NORDIC VISION

19 OSKAR JOHANSSON Inga-Lill Thunholm-Henriksson, Frida Helghe och Johan Östlund vid SKLF:s informationsbord. Bausch & Lombs monter på Optikmässan. Utsända från Nordic Vision passade på att fråga några av mässans besökare vad de tyckte om årets OPTONORDIC 1. Hur tycker du att det fungerade när Optikmässan, Optometridagarna och vissa kedjors inköpsmässor i år samordnades till ett och samma tillfälle? 2. Presenterades det några nyheter på tillpassningssidan som du känner dig extra nyfiken på? 3. Vad tycker du rent generellt att själva Optikmässan tillför dig som kontaktlinstillpassare/kontaktlinsleverantör? 4. Vad tyckte du var mest givande på Optometridagarna? Marcus Seger, Kontaktlinser Seger & Seger, Örebro och Optiker Sundberg i Kumla: 1. Inköpsmässorna är helt rätt placerade. Däremot så måste man nu välja att gå på Optometridagarna eller mässan. Det känns omöjligt att hinna med båda samtidigt. 2. De intressanta nyheterna kände jag i viss mån till. Däremot har det ju hänt en hel del det senaste åren speciellt med hänsyn till Rx-beställda toriska månadsliner som allt mer kan ersätta många årslinser. Nu väntar vi bara på att de ska gå att beställa med olika variation på radier också. 3. Den ger mig en bra möjlighet att framföra mina åsikter och önskemål till leverantörer samt ta del av andras erfarenheter när det gäller olika linser och utrustning. Och framför allt att få lite mer tid att fördjupa mig i nya produkter som kommit under året som gått. 4. Hade inte tid att besöka Optometridagarna. Jan Johnsson, Consol, Mölndal: 1. Jag tycker att samordningen har fungerat väl. För vår del har vi haft fler besökare i vår monter än tidigare. 2. Det är relativt sällan nyheter hos kontaktlinsleverantörer sammanfaller med mässan. Däremot får man ett utmärkt tillfälle att i detalj redovisa produkternas egenskaper. 3. Optikmässan är ett mycket positivt och kostnadseffektivt sätt att träffa våra kunder. 4. Tyvärr räckte inte tiden till att besöka Optometridagarna. Kerstin Laius, Aktuell Optik, Örebro: 1. Bra att allt är samlat, men det blev svårt att hinna till de tidiga föreläsningarna kl 9.00 på Optometridagarna när man inte bodde över i Stockholm. 2. Nej 3. Det är alltid intressant med nyheter. Det är ett bra tillfälle att få prata med leverantörer och kollegor och få möjlighet att ställa frågor. 4. Föreläsningen om Compliance och Peter Karviks föreläsning om barn och kontaktlinser. Gunnar Gyll, Holmquist Optik Synsam, Örebro: 1. Det fungerade bra. Bra att det bara blir en gång. Det är också roligt att det är större vilket innebär att man får se mer. En nackdel är att jag inte hann vara med på de workshops jag skulle ha velat på grund av att mycket pågick parallellt. 2. Den mest intressanta nyheten på tillpassningssidan var Cooper Visions Proclear EP. Annars var Hoyas Visureal och Essilors motsvarande instrument väldigt intressanta. 3. Till största delen är det möjligheten att möta kollegor, men också att få höra om nya produkter med mera. 4. Tyvärr var det mycket med Synsam-mötet vilket gjorde att jag inte hann besöka Optometridagarna. NORDIC VISION

20 Från Optometridagarna i Stockholm på Älvsjömässan den januari Selling over Internet - in the name of patient security Optometridagarna avslutades med ett föredrag av Helmer Schweizer, president i EUROMCONTACT (The European Federation of National Association and International Manufacturers of Contact Lens Products). Han talade om hur man på ett för patienterna säkert sätt skulle kunna sälja kontaktlinser över Internet. Han började med att presentera vad EUROMCONTACT är, och vilka företag som är medlemmar. Det är egentligen de nationella föreningarna inom kontaktlinsindustrin men också de stora kontaktlinsföretagen, ALCON, AMO, Bausch&Lomb, CIBA Vision, CooperVision, Johnson&Johnson Vision Care och MENICON. Organisationen representerar den europeiska kontaktlinsindustrin i Europaparlamentet och i Europakommisionen. Målet för organisationen är att bestämmelser för bland annat tillverkning och försäljning av kontaktlinser och närliggande produkter, ska vara så lika som möjligt över hela Europa. Det övergripande målet är naturligtvis en expansion av kontaktlinsmarknaden i Europa. Tillpassning av kontaktlinser är någorlunda reglerat i de flesta länderna i Europa, medan däremot försäljningen och tillhandahållandet långt ifrån är det. Kontaktlinser räknas som medicintekniska produkter och faller under MDD, Medical Device Directive. Den som är intresserad kan gå in på Läkemedelsverkets hemsida för att se de olika klasserna, Försäljningen är inte reglerad eftersom vissa linser utan styrka kan köpas över disk. Helmer Schweizer nämnde också problemet med färgade linser utan styrka, som inte regleras inom Socialstyrelsens föreskrift i Sverige. Försäljningen av kontaktlinser via Internet är här för att stanna, precis som internetförsäljningen av böcker skivor och filmer. Det är nog de flesta överens om. Hur har vi då som optiker möjlighet att möta detta? Vi kan skrämmas och poängtera hur farligt det är, vi kan påpeka nödvändigheten av att få linserna utprovade och återbesökens mycket viktiga funktion. Vi kan konkurrera med priset eller skilja på pris för vara och för tjänst. Erbjuda ett bekvämt sätt att köpa linser och kanske erbjuda något mer som till exempel information om bland annat nya produkter. Vilket sätt väljer vi? Ett sätt är ju att använda modellen som tillämpas i Storbritannien och USA. Den är tänkt att kunna användas i de flesta länder i Europa. I korthet går det till på följande sätt: Patienten kommer in till en tillpassare får en specifikation efter tillpassning samt information om handhavande och skötsel. Man använder inte ordet recept för att inte blanda ihop det med recept från till exempel en oftalmolog. Specifikationen ska innehålla de nödvändiga data patienten behöver för att beställa linserna till exempel linssort, parametrar, bytesfrekvens, lämplig skötsel samt det kanske viktigaste av allt - ett datum när undersökningen gjordes. Specifikationen är sedan giltig i ett år om inte annat anges. Patienten betalar för undersökningen och väljer sedan själv var han vill köpa sina linser, på tillpassningsstället eller någon annanstans. Försäljningsstället kollar med tillpassaren att specifikationen stämmer och beställer och lämnar ut linserna. Efter 30 juni i år kommer statistik på sålda produkter enligt denna modell att lämnas till EUROMCONTACT som sammanställer detta. Undersökningen kommer att göras i 18 länder. I det här sammanhanget räknas Norden som ett land. Projektet kommer säkert att bli mycket intressant att följa. Inga-Lill Thunholm-Henriksson CORBIS/ TIM MCGUIRE 20 NORDIC VISION