&B3,; q%4.: # -- Iagna frågor. .*..c. ..L?,.:k,. ...\ y,:. L., \;.

Transkript

1 L. t &B3,; q%4.:..l?,.:k,..*..c. y,:.....\ -... L.,. \;. # -- Iagna frågor

2 "Vi har gjort det förr" Ulrica M essing om att bryta negativa trender sidan 4 ' m Fp Konkreta förslag i otydlig proposition Trafiksakerhetspropositionen 2004 Hot och möjligheter Framtidsfrågor i hetluften på STR:s kongress i Piteå sidan 18 Pd skolbänken igen efter 30 dr Dom för våld inget hinder bli trafiklärare Kvinnor kör sakrast - men tror att mannen dr bdttre sid 1 S sid 17 sid 26 Antalet olyckor halverade inom försvaret sid 27 sidan 6 "Herre Gud, hur kunde jag?" Ash berdttar fdr att varna andra Eco Driving bra eller dåligt? I 1 sid 30 sid 34 ''Det galler att närma sig killarna pd ratt sätt" Kör in te full, Pucko! Nolaskolm vann idetavling sid Sid 40 SVERIGES TRAFIKSKOLORS RIKSFORBUND STR-aktuellt Medlemstidning för Sveriges Trafikskolors Riksförbund Adress: Järvgatan LANDSKRONA Telefon: Fax: E-post: info@str.se Utgivare: Lars Gustavsson Redaktör: Gunlög Stjerna Trädgardstorps gard Landeryd Linköping Tel:O , Mobil: e-post: gunlog.stjerna@str.se I redaktionen medverkar Redakta Reportage med text och bild.1 detta nummer: Ingrid Ahlström,Catarina Gisby, Johan Granath, Staffan Gustavsson, Tina Ignell, Britta Lineback, Mark Olson. Tryck: Trycksaker AB, Norrköping ISSN: / Vill du prenumerera? Kontakta STR Service AB I Tel: Fax: pris: För icke medlemmar: 250 krlar. Layoutloriginal: I Forma Viva, Linköping Manusstopp för tidning nr 3 8 sept 2004 I Omslagsfoto: Staffan Gustavsson

3 LEDARE Sista trafikläraren släcker lampan i teorilokalen! N ågot drastiskt håller p% att hända med de unga förarnas kunskaper, attityder och insikter. Antalet olyckor med nyblivna förare inblandade, där n%gon dör eller skadas svårt, nästan fördubblades under de första fem nollvisionsåren, enligt SIKA och SCB. Och värst är det med ratt- A onykterheten. Den största hälsorisken för ungdomar A idag är trafiken. Betydligt större -- än t ex risken för självmord. Vägtrafikinspektionen kritiserar Vägverket för att verket inte gör tillräckligt för att Provresultaten visar dar- - I - mer. upp den privata utbildningen blir svaret att "Privatisternas utbildning kan ingen ställas till svars för". För fyra år sedan anmäldes 58 procent av körkortsaspiranterna till teoriprov via en trafikskola. I år blir siffran cirka 36 procent. Ungdomarna valjer sin I egen väg, och väljer också vad de vill lära sig. Med andra ord: Tillsynskrafterna komi framtiden att agnas åt de procent av körkortsaspirantema som inte ar något problem. De som av - minska antalet omkomna i tra- emot, precis som olyckorna, egen drift försöker skaffa en ordentfiken. Vägverket är primärt på mörkröda siffror. lig utbildning. Övriga lämnar man åt systemansvariga. Tillsammans med regering och riksdag utformar Vägverket det regelsystem som ska gälla. Trafikskolorna ar också systemutformare, men av sekundärt slag. Gränserna för vad vi kan göra, sätts av gällande regelverk. Och dagens regelverk tillåter blivande förare att välja bort kunskap. Det är särskilt insiktsskapande och påverkande utbildningsmoment, t ex om droger och alkohol, som valjs bort. Det är framförallt unga män som valjer bort. Och det är framförallt unga män vi hittar i olycksstatistiken. Fortsätter utvecklingen i samma riktning, innebär det att de största systemutformarna inom några år ar de privata utbildarna och de svarta trafikskolorna. De krafter som vet minst och vill minst kommer att sätta standarden på förarutbildningen. Då blir nya kursplaner bara slag i luften. Samhällets mål att utbilda en ny generation unga till reflekterande, omdömesgilla och miljömedvetna förare blir rent Önsketänkande. Vagtrafikinspektionen vill föra dialog med trafikskolorna, i deras egenskap av systemutformare. Inspektionen vill försäkra sig om att STR arbetar effektivt med sina avsikter i Nationella samlingen. På frågan hur inspektionen och Vägverket tanker följa sitt öde. Medan olyckorna ökar får låt-gå-mentaliteten råda. De unga och omedvetet okunniga far sätta standarden. Vägverket Förarprov har blivit en provmaskin. Det som produceras är prov, inte säkra trafikanter. Nu handlar det om effektivitet, inte om kvalitet. Förr kunde förarprövaren uppmana en underkänd att komma igen när kunskaperna förbättrats. Nu är budskapet: välkommen igen när du bokat nytt prov. Förarprovsenheten hareget resultatansvar och far inte visa röda siffror. Provresultaten visar däremot, precis som olyckorna, på mörkröda siffror. Statistiken avslöjar ett fortgående förfall. På fem år har andelen godkända på kunskapsprovet minskat från 73 till 53 procent. Även på körprovet försämras resultaten, men i långsammare takt. Fortfarande anmäls cirka 70 procent av körkortsaspiranterna till sitt första körprov av en trafikskola. Vägverket menar att ännu är det ingen kris. Vi har nämligen en bit kvar till det europeiska genomsnittet. Precis som om det vore n%got att sträva efter. Lars Gustavsson Lagledare och förbundsordförande

4 - hur ar man då? r Seminarieprogram p3 Ung Idag q "Detguller d att närma sig killarna :, p6 rutt satt" I! I O Vilka ar de blivande rattfylleristerna och vad är det rom g6r att unga väljer bort attitydpåverkande utbildning på vägen till körkort? Det var de dominerande frågorna p3 Vägverkets seminarium "Ung i dag"en 9 tidigt vårdag i Linköping. Mats Trondman om manlighet, sprit och hastighet " år - hur ar man då?'rubriken på seminarieprogrammet ropade på svar. Den röda tråden för dagen var identifiering av riskgrupper och i slutandan urskiljning av enskilda individer som kan tänkas köra bil onyktra. Det ar bland de unga förarna som dödligheten i alkoholrelaterade olyckor ökar mest. Problemet ar i mycket stor utstrackning manligt. Om bland annat manlighet, sprit och hastighet pratade Mats Trondman, professor i kultursociologi vid Växjö universitet. Han berättade kort om sin forskning och varför han inbjudits till seminariet. - Växjö universitet haller på med en kartläggning, ett slags generell bild av ungas liv i dag. Undersökningen bygger på en enkät som gått ut till en mängd åringar i 30 kommuner i sydöstra Sverige. I enkäten finns bland annat en fråga om in- stallningen till att köra fort. Med utgångspunkt fran ungdomarnas svar p4 just den fragan har Mats Trondman identifierat en gmpp unga som kan vara i riskzonen att köra berusade. - De som gillar att köra fort ar killar som i sju fall av tio kommer från arbetar- eller lägre tjänstemannahem med en motorintresserad lågutbildad pappa. De gillar också att vara fulla, det säger sex av tio av dem. De flesta i gruppen uppger att de fle- F

5 Unga kopierar vuxenvärlden tidigt -för tidigt, enligt Ulrica Messing. Hon tror att det är en av anledningarna till att unga dricker mer alkohol nu an tidigare. serna engageras i och där uppslutningen från samhället är bred. Vad gör vi under tiden med ungdomarna som kör ihjäi sig? - Ja, vi måste naturligtvis göra allt vad vi kan pa kort sikt ocksa. Som jag sa, fler utandningsprov, fler fartkameror... Det är manga steg p& vägen. de minns hon knappen hon bar, den med den gröna grodan och texten "kiss me, I don't smoke". - Knappen var rätt fånig, men det betydde oerhört mycket att jag fick den av Tomas Ledin... Ulrica Messing tror att det skulle vara fullt möjligt med liknande kam- "I" panjer i dag. Bara de är proffsigt gjorda, kanske med draghjälp frh en Robyn eller en Henke Larsson. Kampanjer som understryker hur illa akohol, droger och bikörning hör ihop. - Vi måste paverka människors attityder. Jag tror verkiigen p5 folkbildningsarbetet, ett arbete som folkrörel- Far gehör Ulrica Messing tycker att hon blir lyssnad p& som trafik- och infrastruktursminister. Hon tycker att hon får gehör för sina &sikter. Trafiksäkerhetspropositionen är ett "bevis" för det. Och därhemma, när hon står i affiken och plockar bland kvisttomaterna, ja, då kommer folk gha fram och diskuterar trafikpolitik. -Med tanke p& vad jag får höra där är det till exempel min uppfattning att det i Sverige finns stöd för en restriktiv alkoholpolitik. Om sina företrädare i kommunikationsfrågor säger hon att de har fokuserat för mycket pli infrastruktur och för lite p4 människors beteenden. - Med det menar jag inte att jag tanker smita undan mitt ansvar och lata bli att bygga bittre vägar, men man kan inte h a bortse från hur människor agerar i trafiken. Text: Catarina Gisby Foto: Staffan Gustavsson Nya alarmerande siffror om unga och alkohol Allt fler unga kör med alkohol i kroppen. Ar 2003 var nästan Utslaget på alla åldersgrupper har andelen dödade förare i hälften av alla unga som dog bakom ratten påverkade, vilket olyckor med personbil ökat med en procentenhet, till 29 provar en ökning med 10 procent på ett år. I singelolyckor var cent, under år siffran ännu högre -tre av fyra förolyckade förare i åldrarna De nya siffrorna från Rattsmedicinalverket presenteras av 15 till 24 år hade alkohol i blodet. Det är en ökning med hela Vägverket. 25 procent från år BL

6 "Jag tycker att sparsam körning i grunden är bra och att det borde ingå i körkortsutbildningen, men förvantningarna måste var realistiska." - Om man bara ser till utbildningskostnaden tar det arton månader innan det betalat sig. Räknar vi in andra kostnader, till exempel schemaandringar, uppbyggnad av administration och övertid så tar det ännu längre. Risken finns att investeringen inte lönar sig alls eftersom utbildningseffekten kan försvinna helt och hållet. Måste följas upp Problemet är, hävdar Anders af Wåhlberg, bristande uppföljning och orealistiska förväntningar. Risken finns att företag, som upplever att de inte får tillbaka vad investeringen kostat, blir förbannade. Hela den goda idén med EcoDriving kan därigenom få sig en törn och förlora i trovärdighet. -Jag tycker att sparsam körning i grunden ar bra och att det borde ingå i körkortsutbildningen, men förväntningarna maste var realistiska. I fallet med Gamla Uppsalabuss finns förutom små besparingar av EcoDriving, ytterligare ett problem. Enligt An- ders af Wåhlbergs undersökning upplevde passagerarna åkkomforten som något sämre efter att EcoDriving införts. Det hänger troligen samman med att förarna tagit till sig körsattet fel. - Jag skulle rekommendera att det i utbildningen för passagerartransportföretag trycktes mer på vikten av mjuk inbromsning än kraftig acceleration, säger han. Utbildade för två år sedan Kollektivtrafikföretaget Connex i Kronobergs Ian utbildade för två år sedan sin personal i Ecodriving. Antalet klagomål från passagerare har inte ökat efter att körsättet infördes, enligt biträdande trafikområdeschefen Markus Isaksson. - Det verkar som om ingen har reagerat på ett ändrat körsätt, men kör man EcoDriving på fel sätt, till exempel accelererar hårt ut ur kurvor, så upplevs det som obekvämt. För Connex Kronoberg har EcoDrivingen varit framgångsrik, hävdar Markus Isaksson. Även om besparingen ligger på relativt blygsamma 3-4 procent, är förbrukningsminskningen stor i antal liter. Under tio månader - juni 2003 till och med mars minskade förbrukningen med omkring liter diesel, jämfört med året före. Även har har företaget utvecklat ett uppföljningssystem med redovisning av förbrukning manad för månad. Liksom Enköpings åkeri tillämpar Connex Kronoberg dessutom vinstdelning. Bussförarna får 40 procent av besparingen plus semestertilllagg i bonus. Johan Granath b

7 Nej till särskild skylt för nya körkortsinnehavare. Nya regler vidwfiget körkort. dlig proposition Tummen ner för nybörjcirskyltar Regeringen understyker att den nya utbildningen inte får i- bli för dyr: "Kostnaden bedöms bli cirka 300 kronor för en And rade regler na r det gäl ler handledare och elev", står det i propositionen. rätten att vara handledare Aterigen ar man otydlig. Handlar det om 300 kronor per person eller rör det sig om föresias* 300 kronor för båda tillsammans? II Vilka ska då få möjlighet att hålla i utbildningen? Jo, den ska kunna ges av "intresseorganisationer, förening- "Effekten av en nybörjarskylt ar oklar", konstaterar man. ar, studieförbund, trafikskolor, med flera, efter auktorisation "Forskning eller utvärdering av sådana system saknas. Att av Vägverket". Vägverket ska dessutom utöva tillsyn över andra trafikanter skulle visa extra hänsyn till ett fordon med hela verksamheten och aven ha ratt att återkalla de utfärdade sådan skylt är inte heller självklart." tillstånden. Mildrad lagstiftning Utveckla riskutbildningen Mindre stränga regler när det galler ratten att vara handleda- Utöver den obligatoriska handledarutbildningen föreslår re- re föreslås. geringen att "dagens riskutbildning utvecklas så att den för- För handledare kravs i förslaget utom riskerna med körning på halt underlag även tar upp minst fem års sammanlagt körkortsinnehav under de senasandra risker i trafiken, såsom trötthet och användande av te tio åren. alkohol och andra droger i samband med körning". högst tre månader - sammantaget - med indraget körkort un- Vad detta mera exakt innebär framgår inte. Ar det verkligen der de senaste tre åren. liktydigt med att utbildning om alkohol och droger blir obli- Man tycker att det ar orimligt att lagstiftningen ser ut som gatorisk? Hur vill man i så fall att utbildningen ska se ut? Hur den gör i dag; att ett brutet körkortsinnehav resulterar i att omfattande ska den vara? personen NN inte kan godkännas som handledare under hela Ett förslag om särskilda skyltar på nya körkortshavares bi- fem år, trots att han eller hon kan ha haft körkort under en lar får tummen ner. lång period före återkallelsen, medan den som har ett långt, b

8 ö O Planer p ering av Förslag om alhulas i alla bilar från år samtliga mopeder. Regeringen vill premiera ordentliga trafikanter obrutet körkortsinnehav alltid godkänns som handledare, "aven om vederbörande över huvudtaget inte skulle ha utnyttjat sin förarbehörighet och därför kan sakna erforderlig erfarenhet". En ny regel införs också om att handledarskap kan återkallas om handledaren får körkortet indraget, eller om handledaren eller eleven själv begär det. För trafiklärare krävs i förslaget: minst tre års sammanlagt körkortsinnehav under de senaste tio åren. högst tre månader med indraget körkort under de senaste tre åren. Registrering av mopeder Annat som framgiir av trafiksäkerhetspropositionen ar att man funderar på att registrera samtliga mopeder. Man hoppas på det viset lättare kunna identifiera trimmade sådana. Ett utredningsuppdrag i ämnet ska redovisas senast den 1 juli. Regeringen föreslår också att alkolås ska finnas i alla nya bilar från och med och man vill att systemen med automatisk trafiksakerhetskontroll (fartkameror) ska fortsätta. Vägverket får vidare i uppdrag att ta fram en ny strategi för införandet av ett nytt system där hastighetsgränserna anpassas till olika vägars förutsättningar. Lättnad för ordentliga Slutligen ar det vart att notera att regeringen vill premiera ordentliga trafikanter. "Den skärpta övervakningen av regelefterlevnaden inom trafiken bör kompletteras med olika former av stimulanssystem för skötsamma trafikanter", står det att läsa i propositionen. Regeringen föreslår att alkolas ska finnas i alla nya bilar från och med Som exempel på sådan premiering nämner man lättnader för fordon som har få anmärkningar vid kontrollbesiktningen, "det vill saga motorcyklar och bildragna släpvagnar med en totaltvikt av högst 3,5 ton, vilket inbegriper de flesta husvagnar". Dessa fordon kontrollbesiktigas sedan den 1 april i år med glesare intervaller än tidigare. Handledarutbildning 2006 Den obligatoriska introduktionsutbildningen för handledare och deras elever vill regeringen införa från den 1 januari Bestämmelserna när det galler vem som ska få bedriva introduktionsutbildning föreslås tillämpas från den 1 oktober Lättnaderna i reglerna om indragna körkort for handledare och trafiklärare ska enligt regeringsförslaget gälla från den I januari Catarina Gisby FOTNOT: Du som vill läsa trafiksakerhetspropositionen i sin helhet kan gå in på och klicka dig vidare till näringsdepartementet.

9 "Det handlar om O I/ attityder ocksa Claes Roxbergh är ordförande i trafikutskottet och miljöpartiets representant i trafikfrågor. Vilka tankar har (mp) fått gehör för i trafiksakerhetspropositionen? - Vi medverkade till att det blev en proposition överhuvudtaget, till att börja med. Nar det sedan gäller innehållet ar det svårt att saga vem som har kommit fram till vad. Vi har i alla fall stor del i att alkolåsen kom med, och vi har kanske medverkat till att övervakningsfrågorna fått större uppmarksam- P het. Den stora vinsten ar att trafiksakerhet kommit högre upp på agendan. Är det något (mp) inte fått igenom i propositionen? - Vi skulle ha velat ha övervakm ningsfrågorna lösta, men det ar delvis en sak som ligger utanför näringsdepartementets kontroll. Frågan ligger mestadels på justitiedepartementet. Är du nöjd med propositionen? -Ja. Men man måste ha klart för sig att trafiksäkerhet inte bara kan lösas med hjälp av lagar och regler. Det handlar om människors attityder också. '"Ett viktigt paradigmskif te" Karin Svensson Smith ar ledamot i trafikutskottet och vänsterpartiets representant i trafikfrågor. Vilka tankar har (v) fatt gehör For i trafikskerhetspropositionen? - Det som finns av jamstalldhetsperspektiv tycker jag att vi har bidragit med. Annars tycker jag att det som ar viktigt med den har propositionen ar det paradigmskifte den innebar. I stället för att som tidigare fokusera på 1 den fysiska miljön satts nu fokus på människan och hennes beteende. Att det blivit så har vi också bidragit till, men det ar inte tankegångar vi är ensamma om. Är det något (v) inte har fått igenom i propositionen? - Det som smärtar mig ar att vi inte nådde andra fram med ATK:n. Hastighetsövervakning är jatteviktigt. Jag skulle vilja se ett tydligt åtagande från statens sida, klara riktlinjer nar det galler finansiering, till exempel. Som det är nu ar ju Polisen och Vägverket inte överens om vem som ska betala fartkamerorna. Men en utredare är tillsatt. Är du nöjd med propositionen? -Ja, det ar jag. Den ar ett steg framåt i sammanhanget. CG I Begränsade körkort ska utredas Obligatoriska, regelbundna halsokontroller av äldre förare ar onödiga. Men Vägverket bör utreda hur stort behovet av begränsade körkort egentligen är,och om det behövs förändringar för att förbättra äldres möjligheter till ett aktivt liv. Det föreslår regeringen i sin trafiksäkerhetsproposition. Möjligheten att ansöka om begränsat körkort av medicinska skal infördes Det kan handla om geografiska begränsningar eller att man bara får köra i vissa trafikmiljöer, att man inte får köra över en viss hastighet eller att man endast får köra i dagsljus, för att ta några exempel. Aren fick 45 personer, efter ansökan, körkort med begränsad behörighet. Med tanke på att antalet äldre bilförare ökar kommer förmodligen behovet av begränsat körkort också att öka. Kanske ar behovet större an vi anar redan i dag. Ingen vet. Därför vill regeringen ge Vägverket i uppdrag att ta reda på om dagens system- som bygger på att läkarna anmäler körkortshavare som av medicinska skal är uppenbart olämpliga att ha körkort - kan förbattras. "I uppdraget bör ingå att göra en analys av de resurser som finns för trafikmedicinska bedömningar", står det vidare i propositionen. Nar det galler trafikskolorna så är det i dag bara ett par trafiklärare i landet som arbetar med att testa bilförare som ar aktuella för begränsat körkort. (STRaktuellt berättade om detta i nummer ) De här lärarna, Jan Lundberg i Örnsköldsvik och Erik Eriksson i Hedemora, har tagit fram ett utbildningspaket, och till hösten planeras en kurs för de kollegor som vill skaffa sig den nödvändiga kompetensen. Kursen ges i samarbete med Trafikmedicinskt Centrum i Huddinge personer beraknas kunna delta. Catarina Gisby

10 Ja till handledarutbildning - men kan o bligatoriet bli en falla? En obligatorisk utbildning för privata handledare kan bli en falla: den kan leda till att blivande förare avstår från privat övningskörning. Det befarar NTF,en av tio remissinstanser som tyckt till om förslaget på utbildning av privata handledare och deras elever. Alla remissinstanser som svarat håller med om att en sådan utbildning - som ska omfatta både handledare och elev - vore en bra inledning på den privata övningskörningen. Att utbildningen måste bli obligatorisk ar dessutom de flesta överens med vägverket om. NTF, Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande, höjer visserligen varningsflagg för att den kan avskräcka från privat övningskör- i BIL Sweden och Motorbranschens Rik- ning på den privata övningskörningen, sförbund (MRF). De anser att den fri- anser remissins~an~ema. villiga vägen bör testas först, gärna lanserad med hjälp av större informa- liksom vägverket, att den verksamhetionskampanjer. Om inte det lyckas, ten ska skötas av olika branschorganiåterstår bara obligatoriet, skriver man i sationer. BIL Sweden anser däremot att sitt remisssvar. det naturliga vore att undervisningen NTF påpekar också att man tycker att sköts av Vägverkets förarprövare. Det det är viktigt att effekterna av den nya är logiskt, skriver man, att den instans utbildningen följs upp. som ska godkänna förarprovet ger VTI, Vag- och transportforsknings- handledaren och den blivande körkortsinstitutet, håller på alla punkter med =I Vägverket om obligatoriet, och hänvi- Enigheten ar stor bland sar till försöksverksamhet i Södermanland. Den visar att de som skulle vilja remissinstanserna. ta del av frivilliga utbildningar inte är de som bäst behöver dem, skriver VTI. Stöd och trygghet M, Motormannens Riksförbund, tror att en utbildning skulle ge handledaren trygghet och förmåga att bli ett bättre stöd för eleven. Men utbildningen måste vara kort och effektiv, anser M. Ett par kvällar, totalt 4-5 timmar, gärna gruppundervisning för att hålla kostnaderna nere. Motormannen föreslår också att en körjournal, direkt kopplad till trafikskolornas förarutbildning, ska följa på handledarutbildningen. Vem ska då få hålla utbildningarna? Både Motormannen och MHF tycker, II tagaren vägledning om vad som bör ingå i utbildningen och hur den bast ska genomföras. De privata alternativen bör också finnas, för att öka tillgängligheten, anser BIL Sweden. Utbildningens innehall VTI uttalar ingen åsikt om vem som ska bedriva handledarutbildningen. Däremot har man i sitt remissvar klara synpunkter på vad utbildningen ska innehålla, och vad den inte bör omfatta. VTI har tidigare gjort analyser av utbildningsprocessen och av olyckor under övningskörningen. Dessa visar tydligt att en handledarutbildning främst bör fokusera på två områden, skriver man. Dels på hur en bra utbildning ska läggas upp och struktureras, dels på hur övningskörningen ska bli så säker som möjligt, och vilka riskerna är. Däremot ska handledarutbildningen inte handla om sådant som tas upp i trafikskolans kursplan - generell undervisning om alkohol, hastighet, bilbälte osv. Det bör komma in i lugn och ro på trafikskolan för att få full effekt, menar VTI. DHör håller man inte med vägverket i bedömningen att handledarutbildningen kan leda till att eleverna tar fwe körlektioner. Det är varken troligt eller önskvärt, skriver VTI. Olika förutsättningar SMC, Sveriges Motorcyklisters Centralorganisation, är också positiv till någon form av utbildning för handledare. Men förutsättningarna skiljer sig mellan att övningsköra bil och motorcykel, skriver man. Handledaren är ofta någon från MC-klubben, mera sallan en förälder. Regelverket för vem som kan bli handledare på MC bör ses över, skriver SMC i sitt remissvar. Kanske går det inte heller att få fram ett gemensamt regelverk för handledarutbildning för olika fordonsbehörigheter. Det är viktigt att det passar respektive fordon, menar SMC. De remissinstanser som inbjudits att ge sina synpunkter är: Skolverket, Myndigheten för skolutveckling, Svenska kommunförbundet, VTI, NTF, STR, M, Bil Sweden, SMC och MHF. Svar har inte inkommit fran Myndigheten för skolutveckling och Svenska kommunförbundet. STR:s remissvar redovisade i förra numret av STR-aktuellt. Britta Lineback

11 Valhänt och tomhant ' alhänt och tomhant. Byråkratiskt. Många långbänkar, men under fin etikett: vetenskap. Det är mitt betyg på Vägverkets första tio år som systemansvarig myndighet för de områden STR arbetar med -trafiksakerhet och förarutbildning. Trafiksäkerhet som överordnat mål har dessutom tappats bort pa vägen. Vi hade ett Trafiksäkerhetsverk. När det slukades av Vägverket fick vi en trafiksäkerhetsdirektör och en trafiksäker- Vägverket gick ut med siffrorna, men hade inga verksamma förslag på åtgärder. Fler poliser, fler utandningsprov och alkolås i nya bilar om åtta år är Önsketänkande (poliserna) och dålig träffsäkerhet (nya bilar körs mer sällan av ungdomar). Inte ett ord om det Vägverket också har ansvaret för: de nyblivna unga förarnas kunskaper och utbildning. Beror det på att körkortsavdelningen också försvann i omorganisationen? Är det därför ingen reagerar när insiktsskapande, lärarledd undervisning, som kan påverka attityder, byts ut mot hetsavdelning. Vid senaste omorga- Beror det på att körkorts- snabbt inpluggade rabbelnisationen försvann båda två. Nu är avdel n i naen också försvann kunskaper? ii trafiksäkerhetsdirektören stabsfunki omorganisationen? tion åt generaldirektören, med det I februari hade STR fått nog. allmänna uppdraget att se till att Vi begärde ett brådskande "ägarna får sina mål uppfyllda". krismöte med Vägverket, för att diskutera åtgärder mot de Ägarna, det är svenska folket. Representerat av näringsde- ungas trafikdöd. Sen dess har vi haft två möten, men några partementet. krafttag verkar det inte bli. Vilket bekräftades i brev från Vägverkets generaldirektör Ingemar Skogö häromdagen. Målen är sex, och delvis motstridiga. Transportsystemet ska Han är också oroad, förklarade han. Men han är optimist och 1) vara tillgängligt 2) ha hög kvalitet 3) stötta regional ut- tror att allt ska bli bättre, bara vi fortsätter på den inslagna veckling 4) vara trafiksäkert 5) vara miljövänligt och 6) vägen enligt planerna. vara jämställt. Trafiksäkerhet reducerat till ett delmål. En bra hållning för en vägbyggare. Däremot har vi en nollvision, beslutad av riksdagen Och den gäller, enligt farska uttalanden. Men inte för ungdomarna. På sex år har antalet dödade åringar ökat med 42 procent (Vägtrafikinspektionen). I klartext betyder det att omkring 100 unga dör om året på 2000-talet, mot 70 per år i slutet av 90-talet. I veckan fick vi ännu en katastrofrapport. Unga förare, som dör i trafikolyckor, är allt oftare fulla var 38 procent av de dödade åriga förarna spritpåverkade när de dog var det 48 procent. I singelolyckor är bilden ännu mer alarmerande: 2002 var hälften påverkade, 2003 hade andelen ökat till tre av fyra. Men en ohållbar för den som ska bygga trafiksäkerhet enligt nollvisionen.

12 varen har han hunnit med att följa trafikutbild-

13 Johnny Gylling (kd) ägnar en heldag åt sina hjärtefrågor: trafik och trafikutbildning Direkt fran riksdagsbänken till trafikskolan Det sitter en kostymklädd man framför en dator på en trafikskola i Karlshamn. Han är riksdagsman och trilskas med ett av STR:s teoriprov. Hela dagen har trafiklärarna hans öra. Riksdagsmannen heter Johnny Gylling och representerar kristdemokratema. Den här dagen tillbringar han pil Karlshamns Trafikskola som ligger i hamnen, bara ett par kasta-smörgas-studsar fran kajkanten. Här ska han agna sig at nfigra av sina politiska hjärtefragor: trafik och trafikutbildning. Efter en tidig morgon som baksatespassagerare under tva körlektioner sitter han nu, vid halvelva-tiden, och tvekar mellan tva alternativ pil teoriprovet. -Jag kanske blir av med körkortet efter det här. Det är inte helt självklart vad som är ratt, säger han och ler snett. Inbjuden gast Johnny Gylling är 48 år och kommer från Blekinges största kommun Karlskrona. Han kör tung motorcykel och har ett förflutet som fordonsmekaniker och bussförare. Sedan mitten av 90-talet har det dock statt konsultchef och politiker på visitkortet. Till Karlshamns trafikskola är han inbjuden av trafikläraren Kaj Nilsson. Bada kommer från Nattraby utanför STR:s teoriprov ar inte helt lätt. Johnny Gylling tvekar mellan alternativen. Karlskrona och känner varandra sedan tidigare. -Det är viktigt att göra den här typen av besök. Inte bara för att visa att jag finns utan för att ha något att relatera till, se hur det fungerar och för att få fakta och uppfattningar. Om ett par veckor ska jag till halkbanan i Olofström, sager riksdagsman Gylling. Han har nyligen besökt ett transportgymnasium av samma skal. Där var de flesta eleverna unga man - den grupp som utan konkurrens är den mest olycksdrabbade. - Jag frågade de här killarna om de visste vilka som var farligast i trafiken. Och trots en tuff attityd - det har ju killar i den åldern - så kände de faktiskt b

14 AnnuLena Wilting äger Karlshamns trafikskola och har dnga Hsikter och idéer om trafikutbildning. Johnny Gylling lyssnar och forklarar sina standpunber: till att de hör till den grupp som ar inblandade i, och orsakar, flest olyckor. Inpränta risker Enligt Kaj Nilsson, som dyker upp mellan två lektioner, ar det ganska lätt för trafiklärare att se vilka elever som är riskmedvetna. Till exempel syns det på hur, och om, eleven anpassar hastighet och avstånd till cyklister och andra medtrafikanter. Han berättar om hur viktigt det är att inpränta riskerna under teoriutbildningen, och att riskmedvetande är nyckeln till ett bra och sakert trafikbeteende överlag. - Det finns ett antal kriterier som bedöms på förarprovet. Bland annat hastighetsanpassning, fordonsplacering, uppmärksamhet och just riskmedvetande. Fungerar det sistnämnda så fungerar det andra. Mellan tuggorna Vid lunch på en restaurang i Karlshamns centrum avhandlas alkohol och bilkörning mellan tuggorna. Kaj Nilsson pekar på min lättöl och undrar om någon vid bordet vet hur mycket alkohol en sådan faktiskt innehåller. Nej, ingen vet exakt. Han berät- tar att det är motsvarande 2 centiliter 40-procentig sprit i lättölen och att man bör avstå från bilkörning efter att ha druckit en. Jag skulle troligen klara promillegransen vid en nykterhetskontroll men sannolikt vara en sämre bilförare. Den allmänt ökade alkoholkonsumtionen kommer troligen att lämna avtryck även i trafiken, tror Johnny Gylling. Darför skulle han vilja se åtgärder, till exempel fler alkolas, för att bromsa antalet döda och skadade i alkoholrelaterade trafikolyckor. Men aven större politisk press på fordonstillverkarna att utrusta bilarna med alkolås. Dessutom måste EU involveras och påverkas i frågan, menar han. - Vi maste flytta fram positionerna. Jag anser till exempel att den som dömts för rattfylla ska tvingas att installera alkolås. Obligatoriskt om alkohol Förarutbildningen borde absolut ha ett obligatoriskt inslag om den livsfarliga kombinationen alkohol och bilkörning, hävdar han. Oavsett om körkortet tas privat eller på trafikskola. Den modell som amerikanska organisationen Mother~ Against Drunk Driving, MADD, tillämpar, borde användas i Sverige. - Det innebar att de blivande förarna får möta offer för rattfyllerister, det borde fungera som väckarklocka. Han berättar om sina egna erfarenheter av människors inställning till privat övningskörning och trafikskolor. Bland "Den som dömts för rattfylla ska tvingas instillera al kol ås^" annat om en riksdagskollega som stolt beskrivit hur dottern tagit körkort utan att satta sin fot på trafikskola. - Som om det var någon slags sport att inte ha kört, eller att ha kört sa lite som möjligt, med professionell handledning. Tyvärr en utbredd uppfattning hos många föräldrar och körkortstagare, tror han. Det är 30 år sedan han själv tog körkort och efter förmiddagens lektioner ar han imponerad av trafiklärarna. - De ar väldigt professionella, det slog mig verkligen nar jag satt där i baksätet. Uttalandet gör de närvarande trafik-

15 Refet Begovic kollar ringtrycket. Han kommerfrbn Bosnien och hh11erph att försvenska sitt lastbilskort. I bakgrunden Lasse "Viking " Nilsson och Johnny Gylling. Johnny Gylling f&r kliva in i förarhytten och åka medpå Den röda övningsbr.,..,. ut i Karlshamnstrafiken. en tur: lärarna minst ett par centimeter langre. - Han kallar oss proffs, sträck på dig Sussi, säger trafikskolans ägare Anna Lena Wilting, som precis kommit in genom ytterdörren, till en av kollegorna. Asikterna går isar Johnny Gylling och AnnaLena Wilting, som ocksa är trafikskolechef, har tidigare bestämt att de ska ha ett samtal. Hon är laddad med åsikter och han vill höra hennes uppfattningar i trafikutbildningsfrågor. Vi får vara med och lyssna. Det handlar bland annat om privat övningskörning, som AnnaLena Wilting helst vill se förbjuden. Det kan Johnny Gylling inte tanka sig, men däremot fler obligatoriska inslag för privatisterna och deras handledare, till ex- empel i form av handledarutbildning. - Personligen tycker jag att man ska ha rätt att köra privat, det ar bra som komplement till trafikskolan. Kostnaden för att ta körkort ar en annan fråga. AnnaLena Wilting anser att kostnaden, som av många anses vara alltför dyr, borde ses i ett langre tidsperspektiv. - Ett körkort kostar någonstans mel- b

16 lan kronor. Det är inte mycket pengar utslaget på kanske 60 år. SA länge kan man faktiskt tänkas använda sitt körkort. AnnaLena Wilting fyller på med Asikter om trafikskolornas förhallande till Vägverket. En relation som är god pa det lokala planet men inte i övrigt. Hon anser att myndigheten försvårar för trafikskolorna. Till exempel genom att sänka priser pil omprov, vilket bidrar till att minska elevernas motivation för att klara proven pi första försöket. vägverkets direktiv för trafikskoleutbildningen får heller inget bra betyg. - De är svåra att första sig pa. Hon är ocksa tveksam till att den offentligt finansierade gymnasieskolan konkurrerar med trafikskolorna om att utbilda pil tung behörighet. -Det verkar inte hålla måttet. Jag har till exempel hört från den lokala åkerinäringen om firmor som tagit in fardigutbildade elever från andra orter, som aldrig kört med släp, trots att de har examinerats för den behörigheten. - Det är allvarliga beskyllningar och da maste man slå larm, säger Johnny Gylling och ser bekymrad ut. Ett kort men innehallsrikt samtal tar slut med handslag och ömsesidig försäkringar om att det var givande. Maste ta nytt körkort Dagen går snabbt. Det är redan tidig eftermiddag och dags för lektion med tung lastbil. Det är eleven Refet Begovic som ska ratta Karlshamns trafikskolas splitternya stora röda Scania under ledning av Lasse "Viking" Nilsson. Refet kommer fran Bosnien och har varit i Sverige i fyra år. I Bosnien hade han eget akeri och vill kunna försörja sig inom samma bransch i sitt nya hemland. Men körkortet maste han ta på nytt, eftersom det bosniska inte gäller i Sverige. Utbildningen bekostas av Arbetsförmedlingen. Efter en gedigen genomgang av fordonet där han bland annat kollat lasten och bankat på däcken med gummiklub- "Det ar dumt att inte utnyttja den kompetens som finns pa trafikskolorna." ba, styr Refet Begovic ut i den relativt lugna Karlshamnstrafiken. Johnny Gylling och jag själv sitter bekvämt baktill i förarhytten och kan överblicka trafiken lite grann fran ovan. - Det är dumt att inte utnyttja den kompetens som finns pa trafikskolorna. Jag tycker det är lite som om ens barn skulle börja hoppa fallskärm. Nog skulle jag vilja att de utbildade sig hos någon som kunde sin sak, säger han. Drar Ar samma hall Det politiska arbetet i riksdagen är inte alltid lätt, bland annat p& grund av den misstro som existerar hos delar av allmänheten. Enligt Johnny Gylling finns det givetvis rötägg även bland politiskt aktiva, men de är f&. Den övervaldigande majoriteten är hederliga personer som vill uträtta nagot. I riksdagen är uppslutningen kring trafikfrågor och trafiksäkerhet stor men inte hundraprocentig. -Jag tror man kan säga att vi i trafikutskottet drar At samma hall oavsett partifkg, men det kan förstas skilja i sakfragor och det är en annan sak att vara i opposition än att vara i regeringsställning. Han har motionerat i riksdagen om fler obligatorier i trafikutbildningen, bland annat utbildning för privata handledare, och hoppas att regeringens kommande trafiksäkerhetsproposition kommer att innehålla fler tvingande moment i förarutbildningen. -Förslaget ska komma till sommaren men verkar för tillfället ha fastnat nagonstans. Det är det som är frustrerande med att jobba politiskt ibland: att saker tar sadan tid och är så svåra att pilverka. Speciellt märks det i opposition. Trangt i hörnen Refet Begovic tar oss lugnt runt Karlshamn men inne i stadskärnan är det trångt i gathörnen. Att det står bilar parkerade i langa rader gör knappast saken lättare, men fram kommer vi utan några större problem. Efter omkring tjugo minuters körning är vi tillbaka där vi startade - pil kajen vid trafikskolan. Jag säger hej da, tackar för åkturen och klattrar ned fran förarhytten. Johnny Gylling, Refet Begovic och Lasse Nilsson tar ett varv till och lastbilen försvinner bort i dimman utmed kajen. Kanske är riksdagsmannens öron och ögon fortfarande öppna för nya intryck och lärdomar. Text: Johan Granath Foto: Mark Olson

17 Bakläxa för Vägverket Dom för våldsbrott inget hinder bli trafiklärare Kan lämplighetsintyg nekas en blivande trafiklärare! Strider det rent av mot grundlagen? Är lagen om trafikskolor och förordningen bristfälligt utformade? Dessa frågor väcks efter att en man, som gjort sig skyldig till misshandel, hemfridsbrott,skadegörelse och fortkörning, nu fatt ett godkännande som trafiklärare efter en dom i kammarrätten. Kammarrätten i Jönköping anser i sina dom att de våldsbrott mannen begått under i och för sig ger anledning att ifragasätta mannens lamplighet som trafiklärare. Däremot utgör de inget skal till att fortfarande, i december 2003, ifrågasätta hans lamplighet som trafiklärare. Att det har gatt ett antal år sedan dess är ett av skälen i domen. Inte heller de fortkörningar mannen gjort sig skyldig till under år 2000 och 2001, ger någon anledning till att ifrågasätta mannens lämplighet som trafiklärare, menar domstolen. Mot bakgmnd av den grundlagsskyddade rätten att driva näring eller yrke hävdar kammarrätten att det finns brister i lagen om trafikskolor. Kammarrätten i Jönköping anser, utan att vara enhällig och till skillnad fran andra kammarrätter i II "Tyvärr sändes domen till fel adress så tiden att överklaga Var förbi." mm liknande mal, att regeringen gått för langt. Det vill saga: lagen ger inte regeringen, eller den utsedda myndigheten Vagverket, rätt att meddela föreskrifter om krav pi3 lamplighet vid godkännande av trafiklärare. Den rätten omfattar enbart trafikskolor, inte enskilda trafiklärare, är kammarrättens tolkning. Eftersom lagen däremot ger utrymme att Aterkalla behörigheten för en trafiklärare som är olämplig, ställde sig kammarrattsradet Gunnar Ramberg inte bakom domen i den me- ningen att förordningen står i strid med lagen. Om Vägverket inte får bedöma olämplighet i förväg, men kan återkalla behörigheten i samma ögonblick som den ges, skulle det inte gagna den som ansöker om godkännande som trafiklärare, menar han. Ska lagen andras? Hur ska Vägverket agera efter denna dom? Den är ju en form av bakläxa för Vägverket som först avslog ett godkännande som trafiklärare, men nu efter domen gav honom ett godkännande. Trafikskoleförordningen gäller fortfarande. Domen är ju inte prejudicerande. Det blir den först efter en prövning i högsta instans, regeringsrätten. Dit fördes dock aldrig målet. Det beklagar Sven Hultman, som är jurist och var föredragande i domstolen för Vägverket. -Tyvärr sändes domen till fel adress sa tiden att överklaga var förbi. Vi har ändå kontaktat regeringen som bör ta till sig domen, säger han. Beklagar Även Lennart Renbjer, t f rättschef på Näringsdepartementet, beklagar att domen inte gick vidare till regeringsrätten. Han menar att det ligger en del i argumentet som skiljaktige Gunnar Ramberg anför. -Men vi ska se över det. Vi ska se om lagstiftningen ska justeras eller om föreskrifterna till Vägverket ska ändras, säger Lennart Renbjer. Ingrid Ahlström 17

18 STR KONGRESS PITEA 2004 'Något drastiskt håller på att handa" STR:s ordförande oroad l - I u.*d u UPI~CZ, vapst nr dst ned mtmnyktdw-en, ~ Mh P J 70-Arsjubilerande STR Norrbotten stod som 5 värd när det hölls kongress i norrländska V) :m z r kuststaden PiteA. " Hela 370 medlemmar fanns p4 plats. 3 - Det har varit ett händelserikt dr, men " O ocksd arbetsamt, menade STR:s ordförande Lars Gustavsson. Det var 20 år sedan Norrbotten var värd för en årssammankomst sist, da i Björkliden. - Och nu är det Ater dags att mötas i det här exotiska landskapet, sa Lars Gustavsson. Norrbottensordföranden Hasse Norberg inledde med att hälsa alla hjärtligt välkomna till konferensanläggningen Pite Havsbad "under det eviga ljusets tid". Länsradet Gunnar Hedborg och komrnunalradet Peter Roslund valkomnade ocksa, samtliga patagligt stolta över att fa visa upp sitt midnattssolslandskap för sa många utsocknes pa en och samma gang. Därefter tog allvarlighetema vid. Bekymmersam utveckling Lars Gustavsson underströk hur bekymrad han är när det gäller olycksutvecklingen for ungdomar i Aldem 18 till 24 år. - NAgonting drastiskt håller pil att hända. Värst är det med rattonykterheten. Han relaterade till Vägverkets alldeles farska siffror som visar att förra året hade 48 procent av de omkomna förarna i ungdomsgruppen alkohol i blodet. Aret dessförinnan var 38 procent av de. I I "NU ar det åter dags att mötas i det har exotiska landskapet." dödade förarna i samma åldersgrupp alkoholpaverkade i dödsögonblicket. Dessa siffror kan jämföras med 1997, nollvisionsåret: da hade "bara" 18 procent av ungdomsförarna alkohol i kroppen när de dog. - Vi har tyvärr ett förarutbildningssystem som tillater att man väljer bort utbildning som skulle kunna stävja den här utvecklingen, sa Lars Gustavsson. - Ska vi bryta trenden måste en mängd Atgärder vidtas. Förslagen i trafiksakerhetspropositionen är ett steg i rätt riktning, men de räcker inte. Alla maste vilja Visst är det bra att det ska vara alkolas i alla nya bilar från 2012, men det är inte ungdomar som kommer att köra de bilarna. - Varför inte uppmuntra installation av alkolås i gamla bilar, till exempel genom rabatter i trafikförsäkringen? undrade Lars Gustavsson. Det är bra att handledarutbildningen ser ut att bli verklighet, fortsatte han. - Nu galler det for oss att verkligen kunna ta emot alla som vill ga utbildningen. Kan vi det? Min och förbundsstyrelsens ambition ar att ge STR ännu ett framgångsrikt år, men ni måste ocksa vilja! betonade Lars Gustavsson, vand till sina åhörare. Catarina Gisby

19 omisk förandring: ultur pa dekis. Bredare Det ar viktigt att STR har en uttalad strategi inför framtiden,förklarade Per Utterback, EPPA. STR måste tanka framåt. Samtidigt som behoven av olika trafikutbildningar ökar går massor av trafiklärare i pension.och vad gör svenska trafikskolor den dag det blir möjligt för EU-medborgarna att ta körkort i vilket EU-land som helst?tank om alla kunder försvinner till Portugal? Stora förändringar väntar. Det finns hot och det finns möjligheter. Hur värjer man sig bäst för hoten och hur tar man bast till vara på möjligheterna? Hur skapar man basta möjliga strategi inför framtiden? STR har tagit hjalp av kommunikationsföretaget EPPA för att försöka fil svar på frågorna. - Målet har varit att presentera en strategi som alla medlemmar kan anta och kanna sig delaktiga i, förklarade EPPA:s Per Utterback nar han berättade om det pågaende arbetet under kongressen i Piteå. Fakta, trender, ekonomiska förutsättningar med mera har kartlagts. Sedan har man lyft in STR:s prioriteringar och tecknat ett framtidsscenario. Med hjalp av detta scenario ska STR sedan välja vag. I dag finns det trafiklärare och ytterligare 480 personer som arbetar på 800 trafikskolor. De omsätter tillsammans 1,5 miljard. Antalet elever per år är , vilket i snitt ger 43 elever per lärare och år. En lektionstimme kostar i genomsnitt 450 kronor. Tittar man närmare på åldersstrukturen hos trafiklärarna hittar man ett av de första och största hoten: Hälften av alla 1ärare går i pension under de närmaste tio åren. Hur ska man klara av att rekrytera lika många, väiutbildade trafiklärare så snart? Trafiklärare = pedagog - Det ställer stora krav på er att definiera vad en trafiklärare är, att definiera kvalitetsbegreppet, menade Per Utterback. Ni måste börja agera redan nu. Tank då pil att höjer man kraven på trafiklärarutbildningen så höjer man också yrkets status. Det ger fördelar vid rekrytering och gör det lättare att satta ihop och sälja specialutbildningar. Det finns en risk att man snabbutbildar för att täcka de stora behoven. Det skulle inte vara bra. Yrket har redan lag sta- )

20 STR KONGRESS PITEA 2004 tus. Med snabbutbildade lärare skulle statusen sjunka ytterligare. -Trafiklärare ar ju pedagoger - varför är ni inte med i lärarfacket? undrade Per Utterback, och tillade att det inte finns någon annan utbildning där eleverna - de som tar körkort - skryter med hur lite man har utbildat sig och hur lite det har kostat. Synen på körkortet hänger ihop med synen på trafikläraryrket. Hot - och möjligheter Analytikerna på EPPA tror vidare att det någon gång inom den kommande tioårsperioden kommer att skapas ett europeiskt körkort. Då blir det möjligt för alla EU-medlemmar att ta sitt körkort i viket EU-land som helst. Risken finns att man väljer att göra det där det är billigast. Per Utterbäck fortsatte att definiera hoten: att det till exempel finns trafikskolor som hyr ut bilar med dubbelkommando under helgerna att körkortseleverna tenderar att bli äldre och att trdisko- lorna har svårt att möta äldre, mer kravande kunders krav att trafikskolorna kanske inte har kapacitet att ta emot alla som behöver utbildning; det är påtagligt nar det nu införs en obligatorisk handledarutbildning. Men hoten kan också vandas och bli till möjligheter. - Det finns en växande marknad för specialutbildningar. Utnyttja den. Det ställs ökade krav på fortbildning av yrkesförare och det finns tankar på att äldre människor ska köra upp på nytt med jämna mellanrum. Eco-driving växer och så har vi som sagt alla privata handledare som behöer utbildning. Få branscher har en så välfungerande kärnverksamhet och en sådan given position i samhället som trafikskolorna, underströk Per Utterback. -Men det är viktigt att ni inte bara är lönsamma, ni måste också bidra till höjd trafiksäkehet. Det är viktigt att veta vad STR står för och vad det betyder för kvaliteten. STR är viktigt som varumärke, avslutade Per Utterback. Catarina Gisby Trafiklärare i en ny tid Livliga diskussioner om utbildningens form En bra förarutbildninq - kräver en bra trafiklararutbildning. Det var alla kongressledamöterna överens om. Men hur ser en bra trafiklararutbildning ut? Stockholnisföreningen hade inotionerat i frigan. "Som Iiigel ar i dag lir trafikliirarutbildningen iitspritld över hela landet ined fiir branschen begränsad möjlighet till piverkan och insyn", stod det i iiiotioncii. "Vi ariser att utbildningen bör koncentreras till endast ett fital strategiskt placerade utbildningsstiilien. och att utbildningens praktiska och pedagogiska innehall skall bestiiminas och hanteras av STR." Hemstallan gick sedan ut pi att STR "oinprövar beslutet att trafiklararutbildning enbart skall bedrivas på högskolautan i stallet öppnar upp möjligheten för andra alternativ". Förbundsstyrelsens svar löd att den anser att det inte foreligger niigot beslu' om att trafiklärarutbildningen eiibai ska bedrivas pi högskola. "1)ock liar I forbundet uiider många år haft denna ~nal\iittniiig". Men i och med att trafiklärarutbildningens framtida inriktning och finansiering är under lupp, föreslog förbundsstyrelsen att frågan överlämnades till kongressen för debatt. Komplicerad fraga - Styrelsen vill ha vägledning, sa iurbundsordföranden Lars Gustavsson. Vi vill veta vad ni tycker och känner. Frågan är väldigt komplicerad TraFiklärarutbildningen är en så kallad behörighetsutbildning som tillsam- mans med fyra andra utbildningar, ambulansförare till exempel, behandlas i en grupp för sig. Samhället vill ha inflytande över de här utbildningarna. Just nu sitter en regeringsutredare, Per Ivan Andersson, och granskar dem. I dag finns det nio orter i landet där trafiklärare utbildas. Alla utbildningarna ser olika ut. De är samtliga påbyggnadsutbildningar. Styrdokumentet är en nationell kursplan som finns hos Skolverket. - Men utöver detta har det hänt något, sa STR:s informationsansvariga, Gunlög Stjerna.