Ska 4:orna gå fritids i skolan eller gå tillbaka till fritids vid backgårds?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ska 4:orna gå fritids i skolan eller gå tillbaka till fritids vid backgårds?"

Transkript

1 Frågor kring förslag Ska 4:orna gå fritids i skolan eller gå tillbaka till fritids vid backgårds? Det beslutas lokalt i samråd med berörda. Varför inte Sjulsmark och Alterdalen tillsammans, det skulle kanske minska de negativa effekterna? Varför inte Alterdalen och Sjulsmark tillsammans? De två ryms ej vid samma enhet. Vilka kvalitetsbrister har Alterdalens skola? Generellt finns det bättre förutsättningar för hög kvalité i verksamheten vid en något större enhet. Detta beror på möjligheter att prioritera resurser och tillgång till olika kompetenser. Vad händer om jag jobbar i Luleå? Det är närmare till Sjulsmark. Möjlighet att välja Sjulsmarks skola finns, dock upphör rätten till skolskjuts. Är Porsnässkola bättre anpassad än Holmträskskola vad gäller tillgänglighet? Ja generellt eftersom Porsnässkola är byggt i ett plan. Det finns ingen bra tillgänglighet till omklädningsrum vid Holmträsk skola. Frågor kring modell Tror ni på riktigt att vi får tillväxt? Det är vår gemensamma utgångspunkt, en attraktiv skola i alla vädersträck ska ge förutsättningar för befolkningstillväxt. Varför 4-9, varför inte f-6? Då lärarkompetens bättre kan samnyttjas mellan mellan- och högstadier ges bättre förutsättningar för hög kvalité i verksamheten samt bättre underlag för hela tjänster. Ett liknande resonemang går att föra kring fritids, förskola och förskoleklass. Olika lokalmässiga förutsättningarna har också betydelse, till exempel gott om plats på högstadier samt tillgång till olika typer av specialsalar. Hur kan ni vilja slussa runt barnen istället för lärarna? Vad hindrar att lärarna åker mellan skolorna istället för att barnen åker till andra skolor? Finns det andra möjliga lösningar att lösa det här med behörighet och legitimation? Vi vill eftersträva goda förutsättningar för verksamheten eftersom lärarbrist hotar. Ambulerande tjänster är inte attraktiva vilket gör det svårt att rekrytera god kompetens i framtiden. Nya statliga direktiv skapar också krav på kompletterande behörigheter vid alla skolenheter. Varför måste vi hela tiden kämpa för Alterdalen?

2 Utredningen har inte tagit hänsyn till föregående utredningars slutsatser och kan därför inte besvara frågan. Har ni belägg för att det är sämre kvalité i en byaskola? Anser ni att en liten skola har sämre kvalitet än en stor skola? Man kan inte säga att små skolor generellt sett levererar sämre resultat. Däremot ger nya krav på kommunen som utförare ändra förutsättningarna för små skolor, vilket gör att det blir svårare att uppfylla formella krav i nationella styrdokument. Varför ska det gå så fort? Processen är för snabb skulle ut på remiss tidigare för att alla ska hinna med. Överraskande förslag, ingen framförhållning Den 15 maj är kort tid för remiss Om det inte är någon brådska, varför så kort remisstid? Remisstiden är alldeles för kort. Datum för remisstiden för slutrapport? Utredningen agerar på Kommunstyrelsens uppdrag att presentera en slutrapport innan den sista juni. Vi har förlängt remisstid för att ge så goda förutsättningar som möjligt för medborgarna att komma med synpunkter. Efter slutrapporten är presenterad så kommer den politiska beslutsprocessen att ta vid. Då finns det fortsatt möjlighet att påverka resultatet genom att påverka er förtroendevald. Tidpunkt för detta kommer att redovisas senare. Vad händer om vi får en statlig skola? Vet ej. På senare tid har den statliga styrningen ökat och det finns signaler om att den trenden kommer att fortsätta. Däremot kan vi inte säga vilka effekter en statlig skola skulle få på Piteå. Blir det mer pedagoger per elev om det blir större grupper? Svar nej. Det finns inget sparbeting i förslaget vad gäller pedagogisk personal. Det innebär att den genomsnittliga gruppstorleken i kommunen blir oförändrad. Om det är så mycket inflyttning i stan, varför finns det så mycket ledig yta där? Eftersom elevunderlaget är större i centrala delar, blir också effekterna av ett minskat elevunderlag större i reella tal. Hur ser ni på det här ur barnets perspektiv? En god utbildning skapar goda förutsättningar för barns utveckling. Se över möjligheterna till distansutbildning.

3 Distansutbildningen kan inte ersätta en direktkontakt mellan lärare och elev. Det finns idag inget stöd för sådan undervisning i skollagen utan det måste prövas av skolinspektionen. Det finns dock ett förslag ute på remiss som ger tillåtelse för distansundervisning i modermål och minoritetsspråk Titta på andra exempel där man gått tillbaka till små skolor, exempelvis Finland Utredningen har valt att inte titta på Finland eftersom de har en statlig skola. Det är därför inte jämförbart. Frågor kring konkreta förslag Varför är det mer speciellt för strömnäs skola? Genom mindre förändringar kan F-6 rymmas på Strömnässkolan. Dessutom uppnår då den skolenheten de elevtal (ca 260 elever) som behövs för att ha goda försutsättningar för hög kvalité i verksamheten. Genom de övriga förändringarna i området skapas liknande förutsättningar vad gäller kvalité, samtidigt som vi på ett effektivt sätt nyttjar befintliga lokaler. Vad sparar man på? De ekonomiska besparingarna ligger i minskade lokalytor samt rationalisering av stödverksamheter (städ, kök etc.) Det finns ingen besparing kring pedagogisk personal. Ska man riva Strömnäs matsal? Matsalsbyggnaden har brister och detaljutredning av Strömnässkolan vad gäller ex. utemiljö kommer att visa vilka behov som finns. Därför kan vi inte svara på frågan i dagsläget. Frågor kring modell Vilken fakta grundar sig modellen på? Storlek källa? Man får för sig som lekman att mycket härrör till lärarlegitimationen, hur kopplas antalet önskvärda elever till det? Modellen grundar sig bland annat på diskussioner mellan lärarfacken och rektorer kring förutsättningar för en attraktiv skola. Dessutom har som referensmaterial skolverkets lägesbedömningar för de senaste åren använts. Sammanfattningsvis kan man säga att läraren är det viktigaste instrumentet för god utbildning, och att de nya kraven måste skapa bättre förutsättningar för kollegial samverkan. Ytterst är det dock ett ställningstagande, vilket innebär att kvantitetsmåtten är en bedömning från vår sida, då alla skolenheter har granskats. Därför är inte heller kvantitetsmåtten en stupstock, utan en signal om vad som är eftersträvansvärt. Varför kan inte pedagogerna samverka mellan skolorna? Den bästa förutsättningen för samverkan finns i det dagliga mötet mellan pedagoger, men en samverkan mellan skolor är bättre än ingen alls.

4 Efterlyser kvalitetsmått Se Delrapport 1, där redovisas ett antal kvalitativa nyckeltal över kommunen som helhet. Frågor kring konkreta förslag Barnen från Långträsk som går i Öjebyn, var är de medräknade i underlagen? Barnen redovisas i den skola där de går, inte där de är skrivna, med några undantag. Vilken kvadratmeteryta har man beräknat på i Lillpite? Se Delrapport 1, bilaga Skolor Infjärden Vad är reella fakta kring renoveringsbehovet i Lillpite. hur kom ni fram till renoveringskostnaden? Har ni denna gången tagit i så att det räcker till, till skillnad från de vanliga gångerna. Investeringsbehoven, 12,2 miljoner, var kommer de ifrån? Det finns närstående investeringsbehov i kök, i övrigt handlar det om en allmän renovering av de tekniska systemen (el, värme, ventilation, avlopp mm.) Se Delrapport 1, bilaga Skolor Infjärden. Kan lärarna i Lillpite sätta betyg idag eller saknar de behörighet. Det kan vi inte svara på förrän behörigheterna är fastställda. Generellt gäller att fram till 2015 får lärarana fortsätta att undervissa i nuvarande omfattning. Förslagen till förändring i skolstrukturen har inte tagit hänsyn till nuvarande lärarbemanning på enskilda skolor. Hur skulle elevfördelningen se ut F-3 med elever Hur man organiserar en verksamhet beror på ett flertal faktorer. Exempelvis elevtalen i de olika årskurserna, elevers olika behov och övriga lokala förutsättningar. Lillpitebarnen kan gå i Böle F-6. De ryms inte, dessutom skulle samverkansmöjligheterna mellan hög och mellanstadie utebli något som skulle påverka förutsättningarna för att driva ett högstadium i Infjärden. Hur kommer eleverna att rymmas vid ett mottagande av, i dagsläget 60 elever i de andra skolorna. Vår bedömning är att eleverna från Lillpite kommer att rymmas i Böle och Sjulnäs, samt att mellanstadiebarnen från Böle kommer att rymmas vid Sjulnässkola. Kan man tänka att det ska finnas 4 avd med 15 barn i förskolan, med några lediga platser. Det är som att det läggs ner förskolor för att sedan tas in baracker för att möta ett nytt behov, hur länge får då Böle ha kvar sina förskolor som är i villor i dagsläget. Så länge behovet av förskola kvarstår i Böle kommer också förskolan att finnas kvar. Hur kommer det att bli med matsituationen på skolorna? I de skolenheter som elevtalen förväntas öka på grund av föreslagna förändringar (i Infjärden, Sjulnässkolan) ska matsituationen ses över, om så behövs.

5 Kan vi välja skola, ex. Strömnäs istället för Munksund? Kan man byta skola till Strömnäs, Norrmalm? Kommer eleverna att få välja skola? Kommer Degerängets elever att välja Norrmalm direkt? Ännu färre elever till Öjebyn. Enligt skollagen gäller rätten att välja skola. Till varje skola finns ett definierat upptagningsområde och dessa elever har rätt att gå i sin skola. Rektor måste därutöver ta emot elever, som så önskar, om det inte innebär betydande organisatoriska och ekonomiska svårigheter. Om man väljer en skola utanför sitt eget upptagningsområde gäller särskilda regler för skolskjuts. Vad händer om det startas friskolor? Om det startas en friskola har kommunen, som huvudman, att anpassa sin verksamhet på bästa sätt. Kommunen har dock alltid ett ansvar att ta emot alla elever i det fall friskolan upphör med sin verksamhet. Idag är det kö till förskolorna i Böle och de slussas till Öjebyn Fler föräldrar i Infjärdenområdet nyttjar idag möjligheten till förskola (ökad nyttjandegrad). Det har inneburit att alla som önskar plats inte kan få den i närområdet, utan man har hänvisats till Bergsviken och Öjebyn. Inför 2014 kommer BUN att begära medel för att bereda plats för ytterligare en barngrupp i Roknäsgården. Var ska invånarantalet 43 bosätta sig? Ska alla till stan? Eller kan ett attraktivt område byggas på landsbygden. Ambitionen är att hela kommunen ska upplevas attraktiv och att människor ska ha möjlighet att bosätta sig i den miljö man finner bäst. Det innebär att det ska finnas service med god tillgänglighet och hög kvalitét i de olika kommundelarna, dock inte i varje by. Ska alla lokaler som avyttras säljas? Eftersom förutsättningarna varierar mellan olika objekt kommer det bli olika lösningar. När det gäller mindre fastigheter (villor) är det i första hand försäljning som gäller. Man kan inte bara se åtta år fram i tiden, hur ser vi på framtiden och vad händer om det blir ett expansivt område? Vårt uppdrag sträcker sig fram till år Utredningen har också genom olika dokument som presenterats försökt se längre in i framtiden. Naturligt är då att osäkerhetsgraden ökar Det behöver ytterligare förtydligas vad behörighet och legitimation innebär och att det inte har med kompetens att göra.

6 Innebörden av begreppen framgår av skollagen. Förhoppningsvis kommer det att finnas en koppling mellan legitimation, behörighet och kompetens vilket också är syftet med reformen. Fyll Sjulnässkolan med elever från Infjärden och fyll på med elever från Sikfors Frågan hänger delvis samman med en eventuell förändring av Solanderskolans högstadium. Vid en sammanslagning med Christinaskolan bör man överväga att elever från Sikfors går högstadiet i Sjulnäs. Hur många elever är skolan dimensionerad för? Skolan är byggd för ca 100 elever? 110 är skolan dimensionerad för. Om frågan är riktad mot Svensbyskolan, vilket vi antar, så framgår det i bilaga från Delrapport 1 att skolan är anpassad för drygt 100 elever. Vad kostar en elev i Lillpite? Som framgår av bilaga i delrapport 1 så kostar en elev i Lillpiteskola ca kronor per år. Utöver detta tillkommer kostnader för allmänna funktioner som ex. elevhälsa, skolskjuts och administration Vad händer om inga barn kommer till Böle? OM man med kommer menar att eleverna väljer andra skolor får vi ta ställning till det då. Var hamnar barnen som slussas iväg? I förslag till ny skolstruktur framgår var eleverna planeras få sin utbildning. Var kommer uppdraget från? Kommunstyrelsen, uppdragsbeskrivning kommer att komplettera de övriga dokumenten på Vad ska man locka med när man vill ha invånare i Piteå? Det framgår av Kommunstyrelsen uppdragsbeskrivning att bland annat skolan är en viktig faktor för att skapa attraktivitet. Upptagningsområdena, har man sett över det? Nej, inte i nuläget, men det kan bli aktuellt med mindre justeringar. Vilka tror man vill hyra övervåningen, Lillpiteskolan? Det vet vi inte, de direkta besparingarna är inte kopplat till en eventuell uthyrning, däremot de långsiktiga. Utredningen har endast i sin bedömning använt sig av de direkta besparingarna. Hur lösa lärarlegitimationen (alternativa förslag) Lärarlegitimation och att lärare undervisar i de ämnen man har behörighet för är ett absolut krav från Huvudmannen har att anpassa sin verksamhet efter dessa förutsättningar.

7 Meddela datum för andra remiss!! Vi har, efter inkomna synpunkte,r förlängt remisstiden till den 5 juni. Efter fastlagd slutrapport kommer det att finnas möjlighet att inkomma med synpunkter. Dessa hanteras då av politiska beslutsprocessen och inte av utredningen. Finns möjlighet att Svensbybarnen i åk 4 går i Lillpite skola? Inte enligt vårt förslag då det skulle innebära att barnen får byta skola onödigt många gånger. Med dagens skolstruktur finns möjlighet att välja en sådan lösning för den enskilde, dock gäller andra skolskjutsregler. Beakta hur andra kommuner har löst skolfrågan Vi har i vårt uppdrag besökt närliggande kommuner, vi har också med hjälp av nyckeltal (se delrapport 1) sett på andra kommuner. Därutöver har kontakt med ytterligare kommuner gjorts. Sammanfattningsvis bedömer vi att vi har en god bild av övriga kommuners sätt att organisera skolan. Tydligt är att alla kommuner ser samma problembild. Se över måltidskostnaderna Det har nyligen genomförts en måltidsutredning. Innebörden är att det blir färre produktionskök och fler mottagningskök vilket kommer att medföra minskade kostnader. Finns risken att Sjulnässkolan omvandlas till en F-åk 6 i en framtid Med nuvarande förhållanden finns ambitionen att behålla högstadiet i område väst. Utifrån modellen för attraktiv skola är det tydligt att ett lågstadie i Sjulnäs/Roknäs är önskvärt. Det skulle dock ge, på grund av låga elevtal, svårigheter för de lågstadier som finns i område väst. Moteld mot urbanisering Vi uppfattar frågan som om utredningen har funderat över detta. Tanken med noder, och starka servicecentran är att behålla landsbygdens attraktivitet, och samtidigt ha en hög servicenivå. Var finns underlag för slutsatserna? Var hittar jag källor? De underlag som finns är redovisade på Utöver dessa vill utredningen lyfta skolverkets lägesbedömningar för de senaste åren. Vad blir effekten för verksamheten? Se modell för attraktiv skola och förslag till ny skolstruktur. Här framgår bedömda effekter. Vad blir följden/konsekvensen för Lillpite som ort!! Som framgår av konsekvensbeskrivningen i förslag till ny skolstruktur så är konsekvensen för Lillpite en minskad servicegrad, och således minskade förutsättningar för tillväxt. Vad blir den stora konsekvensen för byn? Inte för skolan och barnen

8 Som framgår av konsekvensbeskrivningen i förslag till ny skolstruktur så är konsekvensen för byar som drabbas negativt en minskad servicegrad, och således minskade förutsättningar för tillväxt. Vad kan kommunen göra för att stimulera inflyttning, dvs. attraktiva tomter. Det pågår ett kontinuerligt arbete med att stärka attraktionskraften i kommunen. Där är bostäder strategiskt viktigt, men också saker som kultur, mötesplatser, studentliv, friluftsliv etc. Varför har man inte redovisat det ni har förkastat, vi skulle gärna ha velat se andra alternativ. De förslag som vi presenterat har vi ansett vara så pass bra att de är relevant att diskutera med medborgarna. Om de sedan är så pass bra att de ska genomföras är ett politiskt beslut. Vi har inte valt att redovisa förslag som vi förkastat, eftersom de då skapat endast onödig oro, utan någon egentlig orsak. Vilka urvalsfaktorer har ni haft? Vi tycker det känns knepigt, plötsliga slutsatser som känns omotiverade. Vägledning finns i modellen för attraktivt skola. Finns det en tanke på att lillpiteborna kommer att vilja starta en privat skola och att de i så fall skulle ta elever från övriga delar Vet ej. Några lyfter vikten av att hålla ihop området så att fler enheter inte hamnar i riskzonen, d.v.s. att man inte skjutsar sina barn utanför västra området. En tanke skulle kunna vara att samla all verksamhet i Sjulnäs. Men gjorda investeringar gör att vi på bästa sätt bör nyttja de lokaler vi har. Varför tänker vi alltid att barnen ska skjutsas in till staden och inte tvärtom, d.v.s. att stadsbarnen kan skjutsas ut till landsbygdsskolorna? Är det möjligt att vända på steken och skjutsa barnen från stan? Pendlingsströmmar, i form av föräldrars möjlighet att hämta och lämna samt för övrig befolkning att nyttja den kollektivtrafik som uppstår på grund av skolskjuts är två viktiga anledningar till varför förslaget är utformat som det är. Borde det inte gå att fortbilda lärare på ett sådant sätt att även de mindre enheterna har behöriga lärare fullt ut Den nya lärarutbildningen som i huvudsak är inriktad på stadier kommer också att leverera lärare med begränsad behörighet, särskilt från åk 4 och uppåt. Sammantaget kommer det inte på sikt att finnas en individ med behörighet att undervisa från och med mellanstadiet. Noder? västra stort. Statens uppdrag, större enheter inte större grupper samverkan personal planeringsförutsättningar Förslaget innebär inte större grupper.

9 Hur har man tänkt att lösa det i Sjulnäs med att separera hög och mellanstadiet. I huvudsak genom skilda byggnader, men för att uppnå goda förutsättningar för skolans kvalité och ekonomi krävs också möjligheter att samverka i lokaler och kompetenser. Kommer det att bli större klasser efter som de inte idag ryms i området. Barnantalet ökar radikalt under ett år och platserna är inte klara. (förskola) Födelsetalet i område väst är stabilt kring 50 barn, vilket innebär att klasserna, inte av den anledningen, kommer att förändras. Hur ser matsituationen ut för barnen i Böle, som det är idag så äter eleverna i klassrummet. Är det en hygienisk och det vore rimligt att man får ett miljöombyte. Det tyder också på att man äter sämre. Vår bedömning är att nuvarande ordning fungerar och det finns därför inga planer på förändring. Kan man öppna småbarnsenheter eftersom behovet är skriande. Går det inte att lösa med baracker. Framgångsfaktorer i Infjärden Det ska finnas lediga platser, när i tiden? Varför satsas det inte på en till avdelning? Det finns inga planer på akuta åtgärder, enligt förslaget skapas ytor för en ny barngrupp i Roknäsgården. Man får då ta ställning till om villan i Svensbyn kan avvecklas. Varför finns det inte någon fleravdelningsförslag i Sjulnäs det måste gå att se över och lösa. Vi betecknar i det här sammanhanget Sjulnäs och Roknäs som samma område. I Roknäsgården finns idag 5 barngrupper, och föreslås öka till 6. Kommunen måste kunna presentera trovärdiga siffror oavsett om det är investeringsbehov eller bakgrunden till elevunderlaget. Vad gäller elevunderlaget är det vår bedömning att vi har presenterat sådana siffror. Vad gäller investeringsbehovet är dessa baserade på lång erfarenhet och nyckeltal, eftersom investeringskostanden aldrig är given förrän upphandling genomförts. Det är vår bedömning att underlaget är tillräckligt för att göra framtida bedömningar. PK har mätt ut och inflyttning tror ni att närheten till skola och förskola har någon betydelse. Ja, det tror vi se modell för attraktiv skola Frågor kring modell Det man ser idag är att sammanhålla F-6 i stället för stadier indelning. Primärt har ambitionen varit att skapa sammanhållna stadier, där så är möjligt, ser vi fördelar med samverkan mellan stadier. Se modell för attraktiv skola. Hur har man kommet fram till att man skall göra om från F-6 och i stället grupper 4-9.

10 Enligt modellen för attraktiv skola eftersträvar vi F-3 skolor i närområdet. Vi ser också större samverkansvinster mellan 4-6 respektive 7-9 skolor. Fördelen med faddersystem på en mindre skola Faddersystem (där äldre barn är fadder för ett yngre barn) bör gå att genomföra på alla skolor. Barn under tre år måste ha mer resurser men så är det inte idag. Barn under 3 år får dubbelt så mycket resurs som 4-5 åringar. För 3 åringar utgår en resurs som ligger mitt emellan. Frågor kring konkreta förslag Vad händer med Björklundaskolan om alternativ 1 (förslaget) går igenom? Björklundaskolan är i behov av upprustning, och kommer därför att läggas på tur för reinvestering. Vad blir vinsten med alternativ 2? Som framgår av förslag på struktur så ges ett större elevunderlag för åk 7-9, samtidigt nyttjas befintliga lokaler bättre vid Christinaskolan och ett reinvesteringsbehov i Öjebyn minskas. Vad händer med aspberger och hörsel samt de nystartade förberedelseklasserna? Hur ser uppgörelsen angående hörselklass och aspberger ut? Hur är det med hörselklass/aspergerklass? Förberedande språkklass/språkslussen? Utredningen har inte tagit ställning till dessa frågor, men ser fördelar med sammanhållna verksamheter. Vad kostar det kommunen att erbjuda alla skolskjuts? Det vi vet är att idag kostar skolskjuts 14 miljoner kronor och omfattar 900 antal elever (gäller grundskolan inklusive elever med växelvis boende) Varför gör man inte träningsskolan till särskola Ambitionen är att skapa goda förutsättningar för en bra integration av särskolan. Den exakta lokaliseringen av särskolans verksamhet sker i samverkan mellan berörda parter. Vad händer med den klass som går 9:an? Kan den få behålla sin klassindelning? Den exakta logistiken och utformningen i samband med en eventuell flytt sker i samverkan med berörda parter och beslutas av inblandade rektorer. Är det försvarbart att flytta 7-9:an och bygga dubbla lokaler/förutsättningar?

11 Utredningen menar att genom en ev. sammanslagning minskar behovet av dubbla lokaler/förutsättningar. Hur kommer skolskjutsen att gå? Är det säker väg från bussen? I första hand kommer ordinarie busstrafik att nyttjas. Lämplig plats för av- och påstigning beslutas av skolskjutsansvarig i samråd med bussbolag. Tappar vi kompetens (hörsel)? Ambitionen är fortsatt hörselverksamhet och sammanhållen kompetens. Kommer det bli skolskjuts för slöjd etc i mellanstadiet? Om frågan rör mellanstadiet i Öjebyn finns fortsatt lokalerna för dagens högstadium kvar, därför behövs ingen skolskjuts. Hur stor blir grupperna, 40 barn för stora grupper I förslaget finns ingen besparing varför barngrupperna generellt sett inte kommer att bli större. Färre barn - hur ser födslar/dödslar/åldersfördelning ut? Generellt sett blir vi äldre, vilket innebär att födslar har minskat och att antalet äldre i behov av omsorg förväntas öka. Bussa från stan Öjebyn i stället, möjligt? Möjligt är det, men överytor finns vid Christinaskolan och det går ca. 100 elever fler vid Christinaskolan åk 7-9. Vad säger eleverna? Se Sammanställning elevenkät och Sammanfattning åsikter 3-5 åringar. Hur drabbas eleverna av förändringen. Ofta gör man förändring och sedan ändrar man sig tillbaka och inte tycker det var bra. Ambitionen med vårt förslag och det dokument som kallas modell för attraktiv skola är att verksamheten ska ha långsiktigt goda förutsättningar, och därigenom minska risken för tvära kast. Hur blir det med organiserade fritidsverksamheten i Öjebyn, kommer alla bli PIF;are? Kommunen och utredningen har ingen påverkan på idrottsföreningarnas verksamhet. Vad händer med biblioteket om skolan försvinner? Vi förutsatter att bibliotekets verksamhet blir kvar i närområde, inte minst för eleverna i åk F-6. Frågor kring modell Måste modellen utgå från fyra noder?

12 Vad händer om det finns fler noder/färre noder? Nej, men Kommunstyrelsen uppdrag var att säkerställa god service i alla fyra väderstreck, därför är det också fyra noder. Bedömningen mellan fler (vilket skulle ge sämre elevunderlag för varje enhet) och färre (vilket skulle ge längre avstånd till service) har gjort att fyra känts naturligt. Ger modellen resultat? Data? Det är vår uppfattning att modellen skapar goda förutsättningar för kvalité i verksamheterna och ökad attraktionskraft. Vad kommer att hända framåt 4 avdelningar kan det bli hur många som helst i framtiden? Vi ser fördelar med större förskolor. Det är inget självändamål att skapa större förskolor, men det ger samordningsvinster vilket gör att vi kan satsa personella resurser i kärnverksamheten. Det är dock viktigt att förskolan finns i närområdet. Piteå kommun är inte konkursmässig, varför spara? Varför göra åtgärder innan paniken? Kommunen som utförare av skolverksamhet har att anpassa sig till nationell styrning, den har förändrats vilket gör att kommunen bör se över sin verksamhet. Dessutom har kommunen en långsiktig problematik i att vi som kommuninvånare blir allt äldre. Därför behöver kommunen skapa en långsiktigt hållbar verksamhet, såväl kvalité som ekonomi. Det känns också viktigt för verksamheten och för medborgare att ha en god framförhållning och därigenom undvika åtgärder i panik. Kan man inte flytta Hortlax eleverna till Bergsviken Det går, men innebär att fler elever behöver byta skola och åka skolskjuts. Dessutom finns ingen naturligt sätt att ändra upptagningsområdet så att tillräckligt många elever flyttas från Hortlax till Bergsviken. Finns det någon möjlighet att på sikt att skolan kan startas om? Nej, inte om skolan avyttras. Om skolan kvarstår i kommunal ägo skulle ett kraftigt ökat barnantal göra det möjligt men vi ser ingen sådan utveckling. Vad kommer att hända med de tomma lokalerna? Det vet vi inte, men det finns tre möjligheter, rivning, uthyrning eller försäljning. Hur långt är det rimligt att skjutsa 6 och 7 åringar Vad är rimligt i tid att åka skolskjuts? Det går inte att svara på, eftersom man måste ställa det i relation mot kostnaderna och de sociala faktorerna för den enskilda eleven. Däremot är det vår uppfattning att ju yngre barnet är desto kortare bör resvägen vara. Har ni tittat på att puckeln är barnafödande

13 Vi hoppas naturligtvis att de stora årskullarna ska få genomslag i barnafödandet men den nuvarande befolkningsprognosen ger inte stöd för det. Piteå har en utflyttning i åldrarna mellan och en inflyttning i åldrarna över 30 år. Skulle årskullarna flytta hem och ta med sig sina barn skulle detta ge påverkan på lågstadiet om ca. 12 år. Det är jättebra att vi får tycka till men tar ni till er det? Självklart, utredningen skulle inte genomföra en dialog av den omfattning som nu görs utan att ha ambitionen att lyssna och förändra. Är det bra kvalitet i skolan idag? Ja, Piteå har generellt sett goda resultat i skolan (se Delrapport 1). Finns det något som gör att det går att dra i handbromsen för att förhindra beslut? Politiken fattar ytterst ett beslut, eller för den delen ett icke beslut. Kommer man att kunna garantera säker skolväg? Trygga uppsamlingsplatser? På-och avstigningsplatser i anslutning till hem? Skola? Till och från uppsamlingsplatser? Är det gjort en riskanalys? I planeringen av skolskjutsar ingår att särskilt titta på säkerhetsaspekter och då genomförs en individuell riskanalys. Hur ska man rymma frittebarnen i Blåsmark? Speciellt om åk 4 ska transporteras tillbaka och gå där, samtidigt som förskolan ska in i skolans lokaler... Fler förskolebarn ska inte inrymmas i Blåsmarks skola. Åk 4 erbjuds fritids i Bergsviken men även möjlighet till fritids i Blåsmark. Vår bedömning är att lokalerna räcker för föreslagen verksamhet. Hur kan köket kosta så mycket att renovera i Hemmingsmark??? Vi bedömer att skolan behöver renoveras. Detta kan göras i två etapper, varav den första handlar om kök, idrottslokaler, omklädningsrum, kapprum m.m. Totalt uppgår det till ca 4,5 mkr(del 1) beräknat på erfarenhetsnyckeltal. Frågor kring modell Vad lägger ni in i den attraktiva skolan Se modell för attraktiv skola Frågor kring konkreta förslag. Varför frångås modellen på klubbgärdet där det idag finns samverkansmöjligheter mellan förskola och F-3? Samverkan förutsätter lokalmässig och därigenom verksamhetsmässig samverkan. Den finns inte på Klubbgärdet.

14 Finns det några fördelar för barnen med en 4-9 skola på Pitholm? Lokalerna är bra, möjligheten för god utbildning är högre och man kan undvika transporter till slöjd, hemkunskap och språkval. Möjligheterna för idrott kommer efter renovering att vara mycket goda. Varför undantas Strömnäs från tänket med stadier? Strömnäs undantas inte, en F-6 skola är också i linje med vår modell för attraktiv skola. Behövs det inte fler förskolor på strömnäs? Ja, det är en nackdel i vårt förslag, samtidigt vill vi nyttja befintliga lokaler och bedömer inte avståndet mellan Strömnäs och Klubbgärdet som ett stort hinder. Kommer det att finnas fritids för åk 4-5 på Pitholm? Ja Är gymnastiksalen på Pitholm är med i investeringsplanen? Inte i vårt förslag, men i kommunens totala investeringsplan ligger upprustning av idrottshallen. Den ska påbörjas Har ni tänkt på möjligheten att göra om Klubbgärdet till en f-3, Munksund till f-3 och Pitholm till 4-9? Ja, men bedömningen har varit att Klubbgärdet blir för litet. Tycker ni att det är rimligt med 1 timmes skolväg, om man ska gå? Det beror på elevens ålder, men generellt nej. Har ni tittat på möjligheten att göra tvärtom, behålla Klubbgärdet och göra investeringen där? Ja, men bedömningen var att det finns bättre förutsättningar i Munksund, bl.a. utrymmesmässigt, dagens elevtal och tillgång till sport och simhall. Varför behöver Strömnäs, åk 4-6, vara kvar? Utan investeringar på Pitholm ryms inte Strömnäs mellanstadieelever. Varför inte göra en F-9 på Pitholmsskolan? Förskolan på Pitholm kan den byggas om till F-3 och flytta dessa till klubbgärdet? Vår bedömning har varit att det inte har varit ett attraktivt förslag, dels för att storleken på skolan blir stor, dels för att fler yngre elever får lång väg till skolan. Frågor kring modell Finns det samma stadietänk i andra områden?

15 I alla områden finns ett liknande resonemang med att samla mellanstadiet och högstadiet samtidigt som lågstadiet lokaliseras i närområdet eller efter pendlingsväg

Barnen från Långträsk som går i Öjebyn, var är de medräknade i underlagen?

Barnen från Långträsk som går i Öjebyn, var är de medräknade i underlagen? Anteckningar från medborgardialog Sjulnäs, 25 april 2013 Frågor kring konkreta förslag Barnen från Långträsk som går i Öjebyn, var är de medräknade i underlagen? Vilken kvadratmeteryra har man beräknat

Läs mer

Bilaga till styrdokument Modell för attraktiv skola respektive Modell för attraktiv förskola.

Bilaga till styrdokument Modell för attraktiv skola respektive Modell för attraktiv förskola. Bilaga till styrdokument Modell för attraktiv skola respektive Modell för attraktiv förskola. Exempel på alternativ för västra området Efter förändringar i modell för attraktiv skola/förskola påverkas

Läs mer

Organistationsförslag att arbeta kring Förslag framkomna vid arbetsgruppträff 110131

Organistationsförslag att arbeta kring Förslag framkomna vid arbetsgruppträff 110131 Organistationsförslag att arbeta kring Förslag framkomna vid arbetsgruppträff 110131 1. Renovering av svensbyskolan med inriktat mot framtida elevunderlag. Överytor i Sjulnäs används till samlingslokal/aula

Läs mer

Vad händer med Björklundaskolan om alternativ 1 (förslaget) får igenom? Vad händer med aspberger och hörsel samt de nystartade förberedelseklasserna?

Vad händer med Björklundaskolan om alternativ 1 (förslaget) får igenom? Vad händer med aspberger och hörsel samt de nystartade förberedelseklasserna? Anteckningar från medborgardialog Öjebyn, 22 april 2013 Frågor kring konkreta förslag Vad händer med Björklundaskolan om alternativ 1 (förslaget) får igenom? Vad blir vinsten med alternativ 2? Vad händer

Läs mer

Yttrande över Alterdalens Bygdeförenings ansökan om fristående verksamhet i Piteå kommun, dnr :723

Yttrande över Alterdalens Bygdeförenings ansökan om fristående verksamhet i Piteå kommun, dnr :723 Skolinspektionen Registrator Box 23069 104 35 STOCKHOLM Yttrande över Alterdalens Bygdeförenings ansökan om fristående verksamhet i Piteå kommun, dnr 31 2015:723 Yttrandet avser en ansökan från Alterdalens

Läs mer

Möte om ny skolstruktur med föräldrar i Näsviken

Möte om ny skolstruktur med föräldrar i Näsviken Minnesanteckningar 2012-01-24 Möte om ny skolstruktur med föräldrar i Näsviken 24 januari 2012 Medverkande: Stefan Bäckström, ordförande Lärande- och kulturnämnden Lennart Backlund, utredare Ingela Rauhala,

Läs mer

Policy Modell för attraktiv skola i Piteå kommun

Policy Modell för attraktiv skola i Piteå kommun Policy Modell för attraktiv skola i Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Modell för attraktiv skola Policy 2013-12-16, 222 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Skolstruktur södra. Utbildningsförvaltningen

Skolstruktur södra. Utbildningsförvaltningen Skolstruktur södra Uppdrag beslut BUN 47 Översyn av strukturplan Diarienr 16BUN102 Beslut: Barn- och utbildningsnämnden beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att ta fram material specifikt för Blåsmark

Läs mer

2013-05-20 Lokalutredning grundskola/grundsärskola i Hallstahammars tätort

2013-05-20 Lokalutredning grundskola/grundsärskola i Hallstahammars tätort 2013-05- 2013-05-20 Lokalutredning grundskola/grundsärskola i Hallstahammars tätort Tekniska förvaltningen har från Kommunstyrelsen fått i uppdrag att utreda vilka ytor som friställs i de olika alternativen,

Läs mer

Alterdalens skola f-6 Version rev 10 dat

Alterdalens skola f-6 Version rev 10 dat Alterdalens skola f-6 Version rev 10 dat 2012-11-05 Kortfakta Verksamhetsyta per elev Totalkosnad per elev 10,1 m²/elev 92 527 kr/elev Beskrivning nuvarande verksamhet Skolan består av tre ordinära klassrum

Läs mer

Björklundaskolan f-3 Version rev 10 dat 2012-11-05

Björklundaskolan f-3 Version rev 10 dat 2012-11-05 Björklundaskolan f-3 Version rev 10 dat 2012-11-05 Kortfakta Verksamhetsyta per elev Totalkostnad per elev 7,1 m²/elev 81 840 kr/elev Beskrivning lokaler och nuvarande verksamhet I skolan bedrivs idag

Läs mer

Pitholmsskolan, åk (6)7-9 Version rev 10 dat 2012-11-05

Pitholmsskolan, åk (6)7-9 Version rev 10 dat 2012-11-05 Pitholmsskolan, åk (6)7-9 Version rev 10 dat 2012-11-05 Kortfakta Verksamhetsyta per elev Totalkostnad per elev 0,0 m²/elev 0 kr/elev Beskrivning nuvarande verksamhet Pitholmsskolan har nyligen genomgått

Läs mer

Framtidens förskola och skola i område väster

Framtidens förskola och skola i område väster Framtidens förskola och skola i område väster Framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och leva i med målet att ha 80 000 invånare 2030. Ett konkret sätt att nå den visionen är att vidareutveckla utbildning

Läs mer

Framtida skolorganisation i Sotenäs kommun

Framtida skolorganisation i Sotenäs kommun Framtida skolorganisation i Nulägesbeskrivning: bedriver idag skolverksamhet vid fem enheter, Bovallstrand årskurs F-6(68elever), Hunnebostrand årskurs F-6(154 elever), Smögen årskurs F-6(61 elever), Kungshamn/Åsen

Läs mer

Utredning: Framtida skolorganisation i Gällö-Bräcke skolområde

Utredning: Framtida skolorganisation i Gällö-Bräcke skolområde Utredning: Framtida skolorganisation i Gällö- skolområde 1.1. Bakgrund Under 01 föddes 45 barn i hela kommun. Fram till 1 maj 013 har det fötts 15 barn i hela kommunen. 1 Till detta kommer givetvis en

Läs mer

Anteckningar från möte #3 om skolans organisation i Svenljunga kommun 23 februari 2017

Anteckningar från möte #3 om skolans organisation i Svenljunga kommun 23 februari 2017 Anteckningar från möte #3 om skolans organisation i Svenljunga kommun 23 februari 2017 Mötets syfte Syftet med det tredje möte var att komma fram till ett eller fler förslag om hur skolan bör organiseras

Läs mer

Aktiviteter i utredningen

Aktiviteter i utredningen Aktiviteter i utredningen 1. Diskussion kring elevutvecklingen i Infjärden/markbygden. 2. Det totala behovet av skolytori området på lång sikt. 3. Genomgång av nuläge skolstruktur i Infjärden. 4. Diskussion

Läs mer

Förslag på struktur för Piteås förskolor och grundskolor

Förslag på struktur för Piteås förskolor och grundskolor Förslag på struktur för Piteås förskolor och grundskolor 2014 2020 Inledning Barnen växer idag upp i ett samhälle som skiljer sig från tidigare generationers. Arbetsmarknaden ställer andra krav på kompetens

Läs mer

Lokal- och fastighetsutredningen beslut om avveckling av lokaler

Lokal- och fastighetsutredningen beslut om avveckling av lokaler Kommunchef Carin Becker-Åström 0220-241 82 Kommunstyrelsen Lokal- och fastighetsutredningen beslut om avveckling av lokaler BAKGRUND Sedan ett antal år tillbaka finns ett överskott på lokaler i kommunens

Läs mer

Medborgardialog i Ullånger 27 september 2018

Medborgardialog i Ullånger 27 september 2018 Barn-, kultur- och utbildningsförvaltningen Ulrika Hurdén, 0612-80400 ulrika.hurden@kramfors.se RAPPORT 1(8) Medborgardialog i Ullånger 27 september 2018 2(7) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Medborgardialogen

Läs mer

Sammanställning av synpunkter på utredning av grundskoleorganisationen

Sammanställning av synpunkter på utredning av grundskoleorganisationen Datum 2015-08-10 Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-kansliet Sammanställning av synpunkter på utredning av grundskoleorganisationen Denna sammanställning baseras på de synpunkter om inkommit till barn-

Läs mer

Medborgardialog i Bollstabruk 25 september 2018

Medborgardialog i Bollstabruk 25 september 2018 Barn-, kultur- och utbildningsförvaltningen Ulrika Hurdén, 0612-80400 ulrika.hurden@kramfors.se RAPPORT 1(8) Medborgardialog i Bollstabruk 25 september 2018 2(7) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2

Läs mer

Christinaprojektet, bakgrund Bakgrund

Christinaprojektet, bakgrund Bakgrund Christinaprojektet Christinaprojektet, bakgrund Bakgrund Piteå växer och befolkningsmängden ökar, och så även behovet av fler förskole- och skolplatser. På Norrmalmområdet i centrala Piteå finns Norrmalmskolan

Läs mer

Framtida skolorganisation

Framtida skolorganisation Framtida skolorganisation Vad har vi? Vad behöver vi? Vad behöver ändras? Förutsättningar utifrån vikande elevunderlag, fortsatt kvalitet och måluppfyllelse, attraktiva tjänster, investeringsbehov, resursanvändning.

Läs mer

Likvärdig skola med hög kvalitet

Likvärdig skola med hög kvalitet Gävle Kommun Likvärdig skola med hög kvalitet Brynäs-Nynäs rektorsområde Likvärdig skola med hög kvalitet Bakgrund I september 2011 fick Barn & Ungdom i uppdrag av barn- och ungdomsnämnden att återkomma

Läs mer

Hortlaxskolan åk 7-9 Version rev 10 dat 2012-11-05

Hortlaxskolan åk 7-9 Version rev 10 dat 2012-11-05 Hortlaxskolan åk 7-9 Version rev 10 dat 2012-11-05 Kortfakta Verksamhetsyta per elev Totalkostnad per elev 16,4 m²/elev 74 184 kr/elev Beskrivning nuvarande verksamhet I huvudbyggnaden finns verksamhet

Läs mer

Policy Modell för attraktiv förskola i Piteå kommun

Policy Modell för attraktiv förskola i Piteå kommun Policy Modell för attraktiv förskola i Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Modell för attraktiv förskola Policy 2013-12-16, 222 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

för Klinte rektorsområde

för Klinte rektorsområde Eskelhem skolas föräldraförening Brittis Benzler samt övriga ledamöter Barn- & utbildningsnämnden Barn- och Utbildningsförvaltningen 62182VISBY i Eskelhem 2011-12-20 Angående förvaltningens för Klinte

Läs mer

Tjänsteskrivelse om ianspråktagande av investeringsmedel till en om- och tillbyggnad av Berghultsskolan Floda etapp 1

Tjänsteskrivelse om ianspråktagande av investeringsmedel till en om- och tillbyggnad av Berghultsskolan Floda etapp 1 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Samhällsbyggnad Kommunens verksamhetslokaler Jill Linde Kommunstyrelsen Tjänsteskrivelse om ianspråktagande av investeringsmedel till en om- och tillbyggnad av Berghultsskolan Floda

Läs mer

Analys av inkomna förslag på remisspunkt 1 och 2

Analys av inkomna förslag på remisspunkt 1 och 2 Analys av inkomna förslag på remisspunkt 1 och 2 Flyktingverksamheten på Piteå Havsbad På Piteå Havsbad finns idag 245 barn i åldrarna 3-15 år som finns i allmänförskola åk 9. I stort sett alla väntar

Läs mer

GÅNG- OCH CYKELPLAN Piteå kommun

GÅNG- OCH CYKELPLAN Piteå kommun GÅNG- OCH CYKELPLAN Piteå kommun Dokumentnamn Do kumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Gång- och cykelplan Plan 2011-03-21 54 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad

Läs mer

Underlag för förslag till beslut att flytta Alstad skola 4-6 till Väståkra F-9

Underlag för förslag till beslut att flytta Alstad skola 4-6 till Väståkra F-9 Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2015-04-23 Utbildningssamordnare Mats Sandberg 0410-733936, 0708-817491 mats.sandberg@trelleborg.se Underlag för förslag till beslut att flytta Alstad skola 4-6 till Väståkra

Läs mer

Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar

Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar Landsbygdsråd: Svartlå byaförening och Uppgiftslämnare:

Läs mer

Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Förskoleklass åk 6 skola i centralorten 12 januari 2016

Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Förskoleklass åk 6 skola i centralorten 12 januari 2016 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Förskoleklass åk 6 skola i centralorten 12 januari 2016 Program dagens möte Del 1 Processplan II delaktighet vårdnadshavare EN Förskoleklass

Läs mer

Fler kamrater på fritidshem och skola ger ökad stimulans och medverkar till positiv social. utveckling. Ökad integration med större upptagningsområde

Fler kamrater på fritidshem och skola ger ökad stimulans och medverkar till positiv social. utveckling. Ökad integration med större upptagningsområde 1 Elevunderlag för två parallellklasser: Förskoleklass åk 6 Lågt barn/elevunderlag, avståndet hinder: Förskola, förskoleklass åk 3. Åk 4-6 skolgång på närmsta större skola Förutsättningar för samarbete

Läs mer

Råda skola. Lokalbehovsutredning Tage Nordvist

Råda skola. Lokalbehovsutredning Tage Nordvist Råda skola Lokalbehovsutredning Tage Nordvist 2016-10-17 Uppdraget Utredningen bör utifrån de elevunderlag som nu är kända belysa förutsättningar för ombyggd skola för F-6 nybyggd skola för F-6 nybyggd

Läs mer

Protokoll från samrådsgruppen Brännaregårdens och Ekeryds skola, förskoleklass, fritids och förskola

Protokoll från samrådsgruppen Brännaregårdens och Ekeryds skola, förskoleklass, fritids och förskola 2016-03-09 Protokoll från samrådsgruppen Brännaregårdens och Ekeryds skola, förskoleklass, fritids och förskola 9 mars 18.00-20.00 i Brännaregårdsskolans matsal Välkomna, presentation av kvällen, förhållningsregler.

Läs mer

Svartlå mer än bara en by

Svartlå mer än bara en by Svartlå mer än bara en by Inflyttning Just nu pågår en generationsväxling i Svartlå. Äldre personer flyttar härifrån och barnfamiljer flyttar hit i deras ställe. Detta visar sig tydligt i statistiken för

Läs mer

Christinaprojektet, bakgrund Bakgrund

Christinaprojektet, bakgrund Bakgrund Christinaprojektet Christinaprojektet, bakgrund Bakgrund Piteå växer och befolkningsmängden ökar, och så även behovet av fler förskole- och skolplatser. På Norrmalmområdet i centrala Piteå finns Norrmalmskolan

Läs mer

Arbetsmaterial Ny skolorganisation Malmslätt och Tokarp 2013-04-05

Arbetsmaterial Ny skolorganisation Malmslätt och Tokarp 2013-04-05 Arbetsmaterial Ny skolorganisation Malmslätt och Tokarp 2013-04-05 Uppdrag Utbildningskontoret har av barn- och ungdomsnämnden fått uppdraget att ta fram förslag på ny skolorganisation för Malmslätt och

Läs mer

Provisorisk förskola i Bollebygds centralort

Provisorisk förskola i Bollebygds centralort 2018-05-31 1 (5) Bildnings- och omsorgsförvaltningen Annelie Fischer Utbildningschef 033-430 56 10 Kommunstyrelsen Provisorisk förskola i Bollebygds centralort Förslag till beslut Kommunfullmäktige ger

Läs mer

Befolkning i Södra området Hortlax Jävre Blåsmark Hemmingsmark Bergsviken Södra

Befolkning i Södra området Hortlax Jävre Blåsmark Hemmingsmark Bergsviken Södra Analys av skolstruktur Södra området Bakgrund 2016-04-25 47 Diarienr 16BUN102 Översyn av strukturplan, beslutade BUN att ge förvaltningen i uppdrag att ta fram material specifikt för Blåsmark samt fortsätta

Läs mer

Välkommen till Piteås förskolor, fritidshem och skolor!

Välkommen till Piteås förskolor, fritidshem och skolor! Välkommen till Piteås förskolor, fritidshem och skolor! Piteå befäster sin ställning som en av landets bästa skolkommuner. Lärarförbundet utser årligen Sveriges bästa skolkommuner. Piteå, som 2012 kom

Läs mer

Skola för 2010-talet fokus på utveckling av kvalitet och måluppfyllelse.

Skola för 2010-talet fokus på utveckling av kvalitet och måluppfyllelse. Barn-, kultur- och utbildningsförvaltningen Gunilla Nilsson Suikki Förvaltningschef Skola för 2010-talet fokus på utveckling av kvalitet och måluppfyllelse. I Kramfors satsar vi på barnen/eleverna. Vi

Läs mer

Ny skolorganisation i Tuve- Säve om- och tillbyggnad av Glöstorpskolan och Tångenskolan

Ny skolorganisation i Tuve- Säve om- och tillbyggnad av Glöstorpskolan och Tångenskolan Tjänsteutlåtande Utfärdat 2015-10-13 Diarienummer N140-0259/14 Sektor Utbildning Anders Andrén, Stefan Gustafsson, Andreas Forsberg Telefon: 031-3668390 E-post: anders.andren@norrahisingen.goteborg.se

Läs mer

ORGANISATION. F-KLASS- ÅR 2 9 ELEVER ÅR 3- ÅR 6 19 ELEVER FRITIDS 5 inskrivna och 6 skolskjutsbarn FÖRSKOLAN 15 barn 1-5 år

ORGANISATION. F-KLASS- ÅR 2 9 ELEVER ÅR 3- ÅR 6 19 ELEVER FRITIDS 5 inskrivna och 6 skolskjutsbarn FÖRSKOLAN 15 barn 1-5 år Rusksele skola ORGANISATION F-KLASS- ÅR 2 9 ELEVER ÅR 3- ÅR 6 19 ELEVER FRITIDS 5 inskrivna och 6 skolskjutsbarn FÖRSKOLAN 15 barn 1-5 år lärare 2,2 tjänster inkl slöjd 13 elever / lärare Fritidspersonal

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Ramlösa Friskola AB Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Ramlösa friskola belägen i Helsingborg kommun 2(11) Tillsyn i Ramlösa friskola Skolinspektionen har genomfört

Läs mer

Skolskjutsreglemente för Hultsfreds kommun

Skolskjutsreglemente för Hultsfreds kommun 1 (5) KF 125/2011 Dnr 2011/95 623 Skolskjutsreglemente för Hultsfreds kommun Kommunfullmäktiges beslut Det reviderade skolskjutsreglementet för Hultsfreds kommun godkänns. Ärendebeskrivning Förslag till

Läs mer

Utredning för antal högstadier i Alingsås centralort.

Utredning för antal högstadier i Alingsås centralort. Barn- och ungdomsförvaltningen Datum: 2015-10-12 Barn- och ungdomsnämnden Handläggare: Margareta Arvidsson Direktnr: Beteckning: Dnr 2012.335 BUN Utredning för antal högstadier i Alingsås centralort. Bakgrund

Läs mer

Stora Skedvi förskola och skola

Stora Skedvi förskola och skola Stora Skedvi förskola och skola Frågor ställda vid det allmänna mötet i skolans gymnastiksal den 17 februari: Kommunens svar är i kursiv stil. Vissa frågor är påståenden som lämnats okommenterade Vad kostar

Läs mer

Ny skolorganisation som ett led i Lycksele kommuns utbildningsmål och KFs handlingsplan för ekonomi i balans

Ny skolorganisation som ett led i Lycksele kommuns utbildningsmål och KFs handlingsplan för ekonomi i balans 1(2) 33 Dnr 2016-000195 Ny skolorganisation som ett led i Lycksele kommuns utbildningsmål och KFs handlingsplan för ekonomi i balans Beslut rekommenderar att Kommunstyrelsen utreder och lämnar förslag

Läs mer

En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 23 november 2016

En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 23 november 2016 PM 2016:192 RIV (Dnr 110-1269/2016) En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 23 november 2016 Borgarrådsberedningen föreslår att

Läs mer

Utbildningsdepartementet Stockholm. Yttrande över promemorian Utbildning för nyanlända elever (Ds 2013:6)

Utbildningsdepartementet Stockholm. Yttrande över promemorian Utbildning för nyanlända elever (Ds 2013:6) Skolinspekti lönen Utbildningsdepartementet 2013-05-20 103 33 Stockholm 1(6) Yttrande över promemorian Utbildning för nyanlända elever (Ds 2013:6) Sammanfattning Skolinspektionen anser sammanfattningsvis

Läs mer

Tjänsteskrivelse Framtiden för Alléskolan/Humlegårdsskolan

Tjänsteskrivelse Framtiden för Alléskolan/Humlegårdsskolan Handläggare Bisse Carlsson FoG Telefon +46 (0)498 26 33 96 E-post bisse.carlsson@gotland.se Datum 2011-11-15 Tjänsteskrivelse Framtiden för Alléskolan/Humlegårdsskolan Förslag till beslut BUN Au behandlade

Läs mer

Bilaga Uppföljning av lokalbehovsplan

Bilaga Uppföljning av lokalbehovsplan Barn- och utbildningsnämndens lokalbehovsplan Södra kommundelen Vinstorp Avveckling av Vinstorpskolan, när utbyggnaden av skollokaler i södra kommundelen är klar. Bilaga Uppföljning av lokalbehovsplan

Läs mer

Samhällsservice i byarna, utveckling av landsbygden

Samhällsservice i byarna, utveckling av landsbygden Bilaga 13KS65-18 Samhällsservice i byarna, utveckling av landsbygden berikar kommunen. Piteå kommun arbetar kontinuerligt med att utveckla landsbygdens olika områden och skapa vitala och tilltalande miljöer

Läs mer

Sammanställning från dialogmöten om skolor våren 2018

Sammanställning från dialogmöten om skolor våren 2018 2018-06-07 Sammanställning från dialogmöten om skolor våren 2018 Barn- och utbildningsnämnden har fått i uppdrag av kommunstyrelsen att genomföra dialogmöten angående Björketorpsskolan, Fotskälskolan,

Läs mer

Medborgardialoger i Lunde och Kramfors maj 2018

Medborgardialoger i Lunde och Kramfors maj 2018 å Barn-, kultur- och utbildningsförvaltningen Ulrika Hurdén, 0612-80400 ulrika.hurden@kramfors.se RAPPORT 1(8) Medborgardialoger i Lunde och Kramfors maj 2018 2(8) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3

Läs mer

DANDERYDS KOMMUN Tjänsteutlåtande 1 (6) Bildningsförvaltningen Datum Diarienummer UN 2019/0122 Henning Törner

DANDERYDS KOMMUN Tjänsteutlåtande 1 (6) Bildningsförvaltningen Datum Diarienummer UN 2019/0122 Henning Törner DANDERYDS KOMMUN Tjänsteutlåtande 1 (6) 2020 med plan 2021-2022 Inledning Utbildningsnämnden fullgör kommunens uppgifter som huvudman inom skolväsendet. Drift, ledning och styrning av förskola, förskoleklass,

Läs mer

Verksamhets- och lokalutvecklingsstrategi för Vingåkers Barn- och utbildningsnämnd

Verksamhets- och lokalutvecklingsstrategi för Vingåkers Barn- och utbildningsnämnd Verksamhets- och lokalutvecklingsstrategi för Vingåkers Barn- och utbildningsnämnd BAKGRUND Kommunfullmäktige beslutade 2007-11-26 vid fastställande av budgetdirektiven för åren 2009-2011 bland annat:

Läs mer

Sammanställning Medborgardialog Urshult 4/5-2015

Sammanställning Medborgardialog Urshult 4/5-2015 Sammanställning Medborgardialog Urshult 4/5-2015 Kommunal administration Kommunens verksamhet måste effektiviseras. Särskilt administrationen! Man ska undvika dyra politikerresor. För mycket arbete med

Läs mer

Ändrings- och tilläggsförslag i Budget 2016 samt flerårsplan 2017 2018

Ändrings- och tilläggsförslag i Budget 2016 samt flerårsplan 2017 2018 Ändrings- och tilläggsförslag i Budget 2016 samt flerårsplan 2017 2018 För Eslövs Kommun Budgetförutsättningarna för 2016 ser relativt ljusa ut mycket tack vare en stor inflyttning till kommunen och det

Läs mer

Sammanställning av dialogmöten Landsbygdsutveckling

Sammanställning av dialogmöten Landsbygdsutveckling Sammanställning av dialogmöten Landsbygdsutveckling Lillpite 2014-03-11 Om synpunkter eller frågor när det gäller sammanställningen, kontakta helena.lindehag@pitea.se Inledning: I Piteå kommun pågår flertal

Läs mer

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Sofia Franzén Kvalitetscontroller Augusti 2015 Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll Rapportens huvudsakliga

Läs mer

Konsekvensbeskrivning vid etablering av fristående skolor i Eslövs kommun

Konsekvensbeskrivning vid etablering av fristående skolor i Eslövs kommun Jan Olofsson 2011-04-04 Barn- och familjenämnden Konsekvensbeskrivning vid etablering av fristående skolor i Eslövs kommun I Eslövs kommun finns f n endast en fristående skola. Eslövs Montessori driver

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Beslut för förskdoklass och grundskob

Beslut för förskdoklass och grundskob Beslut Skolinspektionen Friskolan Öland AB anki@olandsfriskola.net Beslut för förskdoklass och grundskob efter tillsyn i Ölands Friskola i Mörbylånga kommun Skolinspektionen Box 330, 581 03 Linköping Beslut

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens nämndsplan år 2018

Barn- och utbildningsnämndens nämndsplan år 2018 Barn- och utbildningsnämndens nämndsplan år 2018 Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområden Förskolan Grundskolan Fritidshem Grundsärskolan Integrationscentrum Moravägens HVB-hem Planeringsförutsättningar

Läs mer

Yttermalungs skola. - Här har vi plats för fler!

Yttermalungs skola. - Här har vi plats för fler! Yttermalungs skola - Här har vi plats för fler! Dagsläget Yttermalungs skola är sedan hösten 2013 en F-2 skola (beslutsunderlaget ifrågasattes av 369 namnunderskrifter) Förskola 2014 Januari 6 barn Sommar

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018 2015-05-11 HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018 GOD UTBILDNING I TRYGG MILJÖ 1. INLEDNING Ulricehamns kommun behöver förbättra resultaten i grundskolan, särskilt att alla elever

Läs mer

Skolskjutsregler. Antagna av kommunfullmäktige 090615

Skolskjutsregler. Antagna av kommunfullmäktige 090615 Skolskjutsregler Antagna av kommunfullmäktige 090615 Innehåll Skolskjutsregler... 3 1. Berättigade till skolskjuts... 3 2. Växelvis boende... 4 3. Avstånd... 4 4. Föräldraansvar... 5 5. Trafiksäkerhet...

Läs mer

Sammanställning av inkomna synpunkter från vårdnadshavare och allmänhet t o m gällande förslag till Skolstruktur 2.0 daterad

Sammanställning av inkomna synpunkter från vårdnadshavare och allmänhet t o m gällande förslag till Skolstruktur 2.0 daterad 2015-05-07 Kvalitetsutvecklare Caroline Andersson Vårt Dnr: 15-139-600 Kultur- och utbildningsnämnden Sammanställning av inkomna synpunkter från vårdnadshavare och allmänhet t o m 2015-05-06 gällande förslag

Läs mer

Organisationsförändring och utbyggnad av skolor i centrala Ekerö Dnr BUN15/

Organisationsförändring och utbyggnad av skolor i centrala Ekerö Dnr BUN15/ Anders Anagrius Integrationschef 08 560 391 92 anders.anagrius@ekero.se Organisationsförändring och utbyggnad av skolor i centrala Ekerö Dnr BUN15/154-611 Inledning Kommunfullmäktige beslutade 2013-10-24

Läs mer

En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor

En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor Utbildningsförvaltningen Grundskoleavdelningen Tjänsteutlåtande Dnr 1.6.1-7608/2016 Sida 1 (10) 2016-10-07 Handläggare Elisabeth Forsberg-Uvemo Telefon: 08-50833010 Annika Risel Telefon: 08-50833607 Till

Läs mer

En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor

En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor Bilaga Promemoria Utbildningsdepartementet 2016-08-23 U2016/03475/S En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 6 1 Författningsförslag... 12

Läs mer

Motivskrivning inför beslut Alléskolan/Humlegårdsskolan

Motivskrivning inför beslut Alléskolan/Humlegårdsskolan Handläggare Bisse Carlsson FoG Telefon +46 (0)498 26 33 96 E-post bisse.carlsson@gotland.se Datum 2011-10-29 Tjänsteskrivning Expediering till:bun Motivskrivning inför beslut Alléskolan/Humlegårdsskolan

Läs mer

Skolskjutsreglemente. Timrå kommun

Skolskjutsreglemente. Timrå kommun Skolskjutsreglemente - för grundskola, särskola samt gymnasium - i Timrå kommun Efter beslut i barn- och utbildningsnämnden 2011-06-22 105 Innehållsförteckning Skolskjutsreglemente för Timrå kommun...1

Läs mer

FÖRVALTNINGEN FÖR UTBILDNING, KOST, KULTUR OCH FRITID

FÖRVALTNINGEN FÖR UTBILDNING, KOST, KULTUR OCH FRITID s. 1 (6) FÖRVALTNINGEN FÖR UTBILDNING, KOST, KULTUR OCH FRITID 2018-03-14 Vår referens: Staffan Friberg Direkttel: 040-641 13 07 E-post: Staffan.Friberg@lomma.se Diarienr: BUN/2018:46 Er referens: Lokalbehovsplan

Läs mer

r'n Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen efter bastillsyn i Assaredsskolan belägen i Göteborgs kommun

r'n Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen efter bastillsyn i Assaredsskolan belägen i Göteborgs kommun r'n Beslut Dnr 44-2015:4209 Assareds skolkooperativ Ek för. Org.nr. 716445-1390 jan.andersson@assaredsskolan.se styrelsen@assaredsskolan.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Assaredsskolan

Läs mer

Skolvägsplan. Näsviken skola

Skolvägsplan. Näsviken skola Skolvägsplan Näsviken skola 15-03-04 Beskrivning av skolan Om skolan Näsvikens skola ligger 1.5 mil från Hudiksvall vid Södra Dellens södra del. Området erbjuder vacker natur med närhet till både skog

Läs mer

A: Precisera den planerade förändringen. Vad består ändringarna av? Nedläggning av skolan i Rusksele. Var ska ändringarna genomföras?

A: Precisera den planerade förändringen. Vad består ändringarna av? Nedläggning av skolan i Rusksele. Var ska ändringarna genomföras? Riskbedömning inför ändringar i verksamheten. (utgår från gemensamma riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete i Lycksele kommun, antaget av Kommunfullmäktige 2005-03-14 10) Efter genomförd riskbedömning

Läs mer

Riktlinje Skolskjuts i Karlskoga kommun

Riktlinje Skolskjuts i Karlskoga kommun Riktlinje Skolskjuts i Karlskoga kommun Fastställd av: BUN 20140616 68 Revideras senast: 2016-06-30 Innehåll Riktlinje - Skolskjuts i Karlskoga kommun... 3 Omfattning... 3 Angränsande styrdokument... 3

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen LOKALFÖRSÖRJNING

Barn- och utbildningsförvaltningen LOKALFÖRSÖRJNING Barn- och utbildningsförvaltningen LOKALFÖRSÖRJNING 2013-2021 Vision Varberg 2025 Verksamhetsidé Vi ska förenkla människors vardag och inspirera dem att uppnå sina drömmar. Förhållningssätt Hållbarhet

Läs mer

Välkommen till dialogmöte om Sanda skola & Klinteskolans

Välkommen till dialogmöte om Sanda skola & Klinteskolans Välkommen till dialogmöte om Sanda skola & Klinteskolans framtid! Förslag till agenda Kort presentation av medverkande Föräldragruppen presenterar sin syn, analys och åsikt avseende verksamheterna vid

Läs mer

Läget för lärarlegitimationer 2014

Läget för lärarlegitimationer 2014 Läget för lärarlegitimationer 2014 SKL genomförde våren 2014 en enkätundersökning ställd till skolans huvudmän. Den syftar till att följa upp genomförandet av lärarlegitimationsreformen och bland annat

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN. Ärende nr 10

BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN. Ärende nr 10 BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Ärende nr 10 Postadress: Barn och ungdomsförvaltningen, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 47 karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post: barnochungdomsforvaltningen@karlstad.se

Läs mer

Inriktningsbeslut för ny skola i Järvastaden

Inriktningsbeslut för ny skola i Järvastaden SOLNA STAD Stadsledningsförvaltningen 2014-12-19 SID 1 (5) KS/2014:494 TJÄNSTESKRIVELSE Inriktningsbeslut för ny skola i Järvastaden Sammanfattning Den utbyggnad som sker, främst i norra Solna, medför

Läs mer

En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor

En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor YTTRANDE Vårt ärendenr: 2016-11-18 Utbildningssektionen Bodil Båvner En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor Sammanfattning Sveriges Kommuner och Landsting bedömer att de förväntade

Läs mer

Ansökan om godkännande av köregler

Ansökan om godkännande av köregler 2017-01-30 Handläggare Anna Boman Kultur- och utbildningssektorn/avd styrning och kvalitet 2017UTN/0003 Utbildningsnämnden Ansökan om godkännande av köregler Förslag till beslut - Förskolan Lärs anslutning

Läs mer

Politik är tråkigt och obegripligt. Det rör inte mig!

Politik är tråkigt och obegripligt. Det rör inte mig! ?! Myter och fakta ?MYT Politik är tråkigt och obegripligt. Det rör inte mig! 2 Kommunpolitiken handlar FAKTA om skolan och omsorgen om våra barn och gamla. Den hanterar gator och torg, sophämtning och

Läs mer

Sammanställning av dialogmöte Landsbygdsutveckling

Sammanställning av dialogmöte Landsbygdsutveckling Sammanställning av dialogmöte Landsbygdsutveckling Arnemark 2014-02- 26 Om synpunkter eller frågor när det gäller sammanställningen, kontakta helena.lindehag@pitea.se Inledning: I Piteå kommun pågår flertal

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Skolskjutsreglemente Laxå kommun

Skolskjutsreglemente Laxå kommun Skolskjutsreglemente Laxå kommun Ur Skollagen 4 kap 7 Hemkommunen är skyldig att sörja för att eleverna i grundskolan anordna kostnadsfri skolskjuts, om sådan behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden,

Läs mer

Minnesanteckningar från dialogmöte om organisationsförändringar inom förskola och grundskola i Floda

Minnesanteckningar från dialogmöte om organisationsförändringar inom förskola och grundskola i Floda MINNESANTECKNINGAR 1 (6) 2012-09-19 Lärande Lärande Centralt Minnesanteckningar från dialogmöte om organisationsförändringar inom förskola och grundskola i Floda Tid: 19 september 2012, kl 18.00 Plats:

Läs mer

REGLEMENTE FÖR SKOLSKJUTSAR INOM TÖREBODA KOMMUN

REGLEMENTE FÖR SKOLSKJUTSAR INOM TÖREBODA KOMMUN TÖREBODA KOMMUN REGLEMENTE FÖR SKOLSKJUTSAR INOM TÖREBODA KOMMUN Gäller från och med läsåret 2008/2009 Töreboda kommun är enligt skollagen 4 kap. 7 samt 6 kap. 6 skyldig att anordna kostnadsfri skolskjuts

Läs mer

Presskonferens inför barn- och ungdomsnämndens sammanträde

Presskonferens inför barn- och ungdomsnämndens sammanträde 2012-02-23 Barn- och ungdomsnämnden Presskonferens inför barn- och ungdomsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta Catharina Rosencrantz (M), ordförande i barn- och ungdomsnämnden, telefon

Läs mer

Grundskolans framtida organisation

Grundskolans framtida organisation Grundskolans framtida organisation 1. Förslaget i korthet 2. Konsekvensanalys ur olika perspektiv 3. Sammanställning av synpunkter på förslaget Behov av nya skollokaler och lokalöverskott samt ny skollag

Läs mer

Bilaga 2. Synpunkter från dialogmöten

Bilaga 2. Synpunkter från dialogmöten Datum Tjänsteställe, handläggare, telefon Kommunstyrelseförvaltningen Adressat Bilaga 2. Synpunkter från dialogmöten Två högstadier i tätorten Fördelar Mindre elever i klasserna. Lugnare miljö för lärare

Läs mer

Skolstruktur för högstadieskolor i Umeå tätort

Skolstruktur för högstadieskolor i Umeå tätort Skolstruktur för högstadieskolor 2018 2029 i Umeå tätort Styrande principer för en långsiktig hållbar skolstruktur för grundskolan Tillräckligt stora enheter inom de större tätorterna som möjliggör: En

Läs mer

BUN. BUN gav vid sitt sammanträde under rubriken internbudget 2009 (BUN 104) förvaltningen följande uppdrag

BUN. BUN gav vid sitt sammanträde under rubriken internbudget 2009 (BUN 104) förvaltningen följande uppdrag Barn- och utbildningsförvaltningen Bisse Carlsson Datum 1(6) Dnr 090610 Reviderat BUN BUN gav vid sitt sammanträde 2008-11-26 under rubriken internbudget 2009 (BUN 104) förvaltningen följande uppdrag Utreda

Läs mer