Byggnadsstyrelsens rapporter HandbokOmbyggnad. Handlingsriktlinjer. Preliminärutgåva

Transkript

1 Byggnadsstyrelsens rapporter HandbokOmbyggnad Handlingsriktlinjer Preliminärutgåva

2 Dokumentets utgivare Projektledare, upphovsman(män), konsult(er), etc i Dokumentnamn Rapport nr 161 och dokumentbeteckning Dokumentets datum Ärendebeteckning 1985 O /85 Projektnamn (ev förkortat) Ombyggnadshandboken Uppdragsgivare Sören Nordström Bo Myrenberg projektledare konsult Byggnadsstyrelsen Tekniska byrån Dokumentets titel Handbok ombyggnad del 1 Handlingsriktlinjer (Del 2, Tekniska övervägandenoch del 3, Praktiska exempel) Huvudinnehåll Nyckelord Försäljningsställen ISSN Omfång Sekretessuppgifter Preliminärutgåvan sprides endast efter uppgjord lista Ref Sören Nordström Postadress Besöksadress Godsadress Telefon Telex Byggnadsstyrelsen Karlavägen 100 Banergatan Build S STOCKHOLM

3 1. Inledning Bakgrund, avsikt, användning, målgrupp, sammanfattning 2. Ombyggnad -återanvändning 1. Byggnadsstyrelsen - o s byggnadsf i 1 osof i 2. Generali tet - föränderbarhet 3. Ombyggnad - tillbyggnad nybyggnad 4. Ombyggnad ett jobb för doldi sar 5 Målbeskrivning 6. Ni våal ternati v 3e Fastighetsekonomi 4. Processen och parterna 1. Nybyggnad -ombyggnad 2. Parterna 3. Enklare redovisning 4. Processer 5. Projektering. Disponera konsultinsatsen 2.. Inventeringar 3. Tidiga projekteringsinsatser - test 4. Ombyggnadsprogram

4 á

5 5. Bygghandlingar 6. Projektering på byggnadsplatsen 7. Inredning vid ombyggnad 6. Upphandling 7. Kostnadsstyrning, kalkyler 8. Byggskedet

6 á

7 1Inledning Byggnadsstyrelsens föreskrifter och rapporter behandlar vanligen separata avsnitt i byggnads- och förvaltningsprocessen eller vissa typer av byggnader, byggdelar eller på annat sätt avgränsade problemavsnitt. Publikationerna vänder sig i regel till handläggare och projektörer i byggprocessen. Den ökande ombyggnadsverksamheten börjar avspegla sig i bygglitteraturen. Byggforskningsrådet, Planverket, bostadsförvaltare, kommuner och andra producerar allt fler rapporter och goda råd. Inom Byggnadsstyrelsen kan t ex nämnas serien förvaltningstips. En handbok Ḷ...r'h{?....'{%i:irie.".r', f : '4ti'.C.i ;:yrti':t:. :,., };.:' : I För att föra ut kunskap och sammanfatta de riktlinjer som bör tillämpas för ombyggnder har byggnadsstyrelsen valt handbokens form. Avsikten är att i handboken presentera ombyggnadsprocessen från dess inledande programmering till förvaltning. Här samlas fakta som kanske i och för sig redan är kända och presenterats i andra publikationer men nu i detta sammanhang får sin särskilda betydelse och ti 11 änpning. Här presenteras också nya tankar som växt fram i arbetet med ombyggnader relaterade till den mer inarbetade och kända nybyggnadsverksamheten. HOLM O&3OL 1 StCt yl lr: ':; Målgrupp och användning Byggnadsstyrelsen har sett det angeläget att med handboken även vända sig till lokalernas brukare. Förvaltare och projektörer är starkt beroende av samarbete med brukarna i planeringen av en ombyggnad. M.ål sättningen är därför att Handboken skall användas som en gemensam referens i kontakten mellan de olika intressenterna. Det finns också anledning att inom byggnadsstyrelsen samla erfarenheter om processer och tekniker så att man får en samordnad handlingslinje inom hela verket. FAS 3/&Gis cw Tlu. T V T 5 L1T CT+ um rti

8 á

9 Formen Med den heterogenamålgrupp handboken vänder sig till har det varit nödvändigt att kompromissa mellan olika intressen. Läsaren får ha detta för ögonen och använda boken för de ändamål han behöver - som en handbok. Handboken är avsedd att succesivt kompletteras. Detta gäller särskilt delarna två och tre som vi hoppas kommer att vara i ständig utveckling. Handboken omfattar 3 delar: Entreprenörer, kontrollanter, fastighetsförvaltare och projektörer är välkomna att bidra till detta utvecklingsarbete. Avsnitt 1. Handlingsriktlinjer beskriver byggnadsstyrelsens synsätt när det gäller att bygga om och anpassa statliga byggnader till verksamheter med nya krav. Avsnitt 2. Tekniska överväganden vänder sig främst till konsulter och handläggare som arbetar praktiskt med projektering och byggande. Avsikten är att här ge konkreta råd inför val av material, metoder och kostnader. Ati gyg61vs oci'j y-atjpljne$ ÅI LJNJ E7 ONIBY661JAt'5 0.)) 1u:%1 QGCJ,aAS N1 Agöcrrv PP.årL KÄ XM L 'CA 8EV'G44J Avsnitt 3. Praktiska exem el. Här samlas inventeringsmallar, checklistoroch exempel på ombyggnadsprogram och bygghandlingar. Tanken är att dessa exempel ska kompletteras respektive bytas ut var efter det nya ideer framkommer.

10 á

11 Sammanfattning Ombyggnadsprojektet är i många anseenden krävande på grund av sin komplexitet, frånvaron av strikta normer, behovet av långtgående jämkningar mellan olika intressen m m. Det är särski lt viktigt att Otidigt formulera och fastställa tydliga mål 0 tidigt klargöra förutsättningarna genom strategiskt genomförda inventeringår Obegränsa antalet medverkande Oundvika personbyten under processen Otänka mer och kanske redovisa mindre Otolka regler och anvisningar med en god portion sunt förnuft och ha förmåga att se och våga sig på okonventionella lösningar Ohitta och beskriva "utbytbara kvaliteter" Oi varje situation stämma av mot det generella målet "på byggnadens villkor"

12 á

13 2. Ombyggnad -återanvändning Att bygga om Miljonprogrammet på bostadssidan och utvecklingen av den offentliga sektorn från mitten av sextiotalet och framåt krävde rationella planerings - och hanteringssystem. Byggnader och stadsdelar som präglats av eftersatt underhåll uppfattades som saneringsmogna och ersattes med nya. På sjuttiotalet började man förstå vilka värden som var på väg att raseras och man ställde bevarande och återanvändning som bärande alternativ vid sidan av rivning och nybyggnad. Med kulturhistoriska aspekter i bakgrunden och fastighetsekonomiska överväganden som ram har nya regelsystem och tekniker för ombyggnad utvecklats baserade på att med smd medel nå ett bra resultat med högt bruksvärde - ombyggnad på husens villkor. L s J ; c l E E, 1iLSC TOTAL VY= 6730 m1 Ef 11JTUG. $E `160 LSE 1o ] Man accepterar nu också utbytbara kvaliteter, d v s minimikrav i ny-.... byggnader kan sättas ur spel för att bevara estetiska och miljö-. mässi ga kvaliteter som uppskattas TOTAL av brukarna. Viktiga miljövärden. kan räddas med krassa ekonomiska emu. APL6?J &' so 1 LE-T motiv. VY:1071OmNYBYGGD W mi RIVEN W : 6730 m= Byggnadsstyrelsen står inför en period med många och ofta små ombyggnader. Statlig verksamhet förändras och kräver andra lokaler men förnyelsen kommer mer och mer att ske inom det befintliga byggnadsbeståndet - mer sällan genom att bygga nytt. ec t:w ' dilh ltl tli TOTAL VY 9230 mr NYBYGGD VY rna RIVEN VY ; 1880 m' 4; ZsL4&C, TILL UPPVbTJ)'16 OU+ 1' tc.w 'f971

14 á

15 Även om staten numera debiterar marknadsanpassade lokalhyror, upplevs utgiften inte alltid så påtaglig för de statliga brukarna. Målsättningen är ända att med fastighetsekonomiskaöverväganden som bakgrund öka brukarnas kostnadsmedvetande och därmed göra kraven mer realistiska i programskrivnings situationen. Medan nybyggandet är tämligen enkelt att reglera genom lagar, förordningar och kontrollerande organ, kan ombyggnader av naturliga skäl inte pressas in i ett lika fixerat regelsystem. "Lägsta godtagbara standard" formulerad i "Krav och råd Befintliga byggnader " är ett exempel på hur snävt man måste begränsa sig då man vill beskriva en kravnivå utan att förhindra variationer i standard och utförande. Handbokens form ger mer utrymme för den vägledning som ändå väl behövs. 2.1 En filosofi För att vägleda egen personal, brukare och projektörer har By ggnadsstyrelsen formulerat följande "ombyggnadsfilosofi" till vilken arbetet i ombyggnadsprocessen - administrativt, tekniskt och ekonomiskt - bör relateras. J L I'o 7T E NOM DET "ter TL IGA YG&NAD STAM DET r- -. FILOSOFI OMBYG&NAD S kall SK E p,g B&GNAfl EHS vi LL <O1 [ I 21MLI& AwÅ&NLN& ML.t.BU41S, Ö12VA LT4 S OC+ ( WÅL LETS KP4V 9 MED.UTI ST ÅVAN TILL BE&&H SJ 1 & AV By&GN,tS - in SATS E 1:Ölz ATT N.å ETT T $UIGSV, 4 1 I7 E

16 á

17 "På byggnadens villkor" har sin renaste form inom den kulturhistoriska restaureringen där ombyggnadsåtgärderna strävar till att vidmakthålla eller återställa en befintlig byggnad att representera en tidsepok eller en verksamhet med mycket begränsad anpassning till ny användning. I mindre krävande sammanhang sker en sådan anpassning med tillfälliga verksamhetsbundna tillägg. Inom mer vardaglig ombyggnadsverksamhet har grundregeln sin giltighet som princip men får snarare uttryckas som en känsla för husets kvaliteter, - planlösning, rumsformer - material, stomsystem, försörjningssystem, form, färg etc. Med detta i bakgrunden kan insatserna för att nå en rimlig måluppfyllelse hållas nere. OMBYGGNAD SKALL SKE PÅ BYGGNADENS VILLKOR I EN RIMLIG AVVÄGNING MELLAN BRUKARENS, FÖRVALTARENS OCH SAMHÄLLETS KRAV, MED BEGRÄNSADE BYGGNADSINSATSERFÖR ATT N,$ ETT HÖGT BRUKSVÄRDE "Avvägning mellan brukarens, förvaltarens och samhällets krav". I programskedet etableras brukarens funktionskrav, och inventeringen ger byggnadens förutsättningar. Förordningar om arbetarskydd och personalvård liksom krav på klimatisk komfort finns reglerade i anvisningar för nybyggnad. För att hamna inom - tillåten kostnadsrammåste man i regel vara beredd till en långtgående anpassning av kraven så att en avvägning mellan de olika syftena kan göras. OL ALs )s" b PÅ IA2ÖUras'VÄ N$T1- tu7e -T 1A Z 'NTE MoP M i1')s74lla - o5 A/.., "Ett högt bruksvärde" Om en anläggning kan tas i bruk efter ombyggnad med rimliga beträffande funktionskraven, med hyggliga förhållanden.i arbetsrum och sociala utrymmen för personalen - med rimlig säkerhet etablerad - med en hyra på högst ortens nivå - med en acceptabel driftoch underhållskostnad med omsorg nedlagd på miljömässiga kvaliteter - då har man nått ett högt bruksvärde. tr2 ' y G G T O M 1 LL E 4 i t i I E -- 0C14 UNtE viskj I SUnh

18 á

19 2.2 Generalitet Generalitet och föränderbarhet blev nyckelbegrepp i det statliga byggandet under 60- och 10 talen. Man kan hävda att byggnadsstyrelsen med dessa begrepp skapade sin första ombyggndsfilosofi. Systematiken och logiken har onekligen förberett dessa by ggnder för såväl enkla som mer omfattande ombyggnadsåtgärder. När man skall bygga om offentliga byggnader fran 1950 och bakat finner man i de flesta fall att även dessa har en hög grad av generalitet talsbyggnader har oftast en systematisk fördelning mellan bärande väggar (fasad och korridor). och icke bärande väggar av slaggbetong eller tegelplattor. Byggnader från senare delen av förra århundradet har ofta rumsavskiljande bärande men vanligen i ett måttmässigt. upprepat system. Föränderbarheten är däremot låg i dessa byggnader. Några exempel visar att äldre byggnader kunnat f ny användning och där anpassning mellan funktionskrav och estetiska krav på byggnadens villkor givit oss offentliga byggnader med stora miljövärden. När man bygger om ett riksbankshus till parlament rör man si.g kanske på den exklusiva delen av anpassning mellan program och befintlig byggnad men det finns mer vardagliga exempel. Många industribyggnader har rivits, men några har senare byggts om till kontorslokaler. Ett exempel är f.d. Siverts kabelverk i Sundbyberg. Svea Livgardes kaserner i Stockholm blev kontor för statlig förvaltning och K4:as kasern i Umeå har givit staden en förnämlig förvaltningsbyggnad. En övergiven riskvarn på Kvarnhol m- I gy GÖMTÖ. en i Kalmar kunde för mycket rim- t C 5Ö- T L T MODUL(E) liga kostnader byggas om för kommun- SI CTU v A OCH 1 ÄpAk? itliaflo4&

20 á

21 ens förvaltning. Därmed räddades också omistliga inslag i Kalmars historiska bebyggelse. Ett tingshus kunde med begränsade ombyggnadsinsatser anpassas för Stålskyddsinstitutets krav, där den gamla plenisalen utan större ändringar kunde bli den nya ledningscentralen för insatser vid atomkatasstrof. Dessa exempel antyder bara vilka möjligheter som kan finnas i gamla byggnader som ofta fick sina mått fras kapaciteten hos tillgängliga byggnadsmaterial. Den upprepningseffekt som därvid uppstod ett plusvärde när vi programskisser för ny användning - särskilt om vi låter general iteten påverkar programmet. Vi står inför en period när vikande elevantal och omfördelning av försvarsresursen kommer att ge tomma skolbyggnader och militära byggnadskomplex. Oftast med hög byggnadsteknisk standard och vanligen centralt belägna i våra städer, och ett viktigt inslag i samhällsbilden. Det är ofta kulturhistoriskt intressant att sådana byggnader inte jämnas med marken. Det ligger i samhällets intresse att man genom val av rätt brukare och en varsam ombyggnad hittar ekonomiskt konkurrenskraftiga alternativ till rivningoch nybyggnad. V»&L13YC-.DA f 4 JTSA )Å&GNfE:,A C725 L7 1 ST Å P IA 67dorJAUSA5 \v q va a f o6(- %( i V4T,Z :'d 2.3 Ombyggnad - tillbyggnad - nybyggnad Många projekt har inslag av såväl ombyggnad som nybyg gnad. Det är då viktigt att kravni vaer från nybyggnadsdelen inte tillåts "smitta av sig på" omby gnadsdelen. Alla redovisningar fran program till bygghandlingar ska ha en klar uppdelning mellan ombyggnad och nybyggnad

22 á

23 där målsättning, krav, hänvisningar till föreskrifter etc. särskiljes för de båda objekten. Krav på likformighet och rättvisa kan ofta beriötas med "utbytbara kvalitetet" och ekonomiska motiv. Den fortsatta framställningen utgår från detta synsätt och behandlar inte de nybyggnadsavsnitt som kan ingå i ett ombyggnadsprojekt. I det fall ombyggnadsarbetet är det dominerande inslaget får nybyggnadsdelen vad gäller handläggning och redovisning följa ombyggnadsrutinen. Motsatsen gäller självfallet när ombyggnadsarbetet är av underordnad storlek. 2.4 Ormbyggnad -ett jobb för dold isar Att bygga om på "byggnadens villkor" innebär ofta att man gör ombyggnaden så naturligt infogad i byggnaden att den nästan inte märks. Det behöver inte utesluta byggnaden stora omredi förvanskats ger.i ngar (särskilt i tidigare om skeden) men när det sker med teknik och estetiska uttryck som är byggnadens, blir resultatet inte uppseendeväckande. U'PA Bäst illustreras detta kanske i byggnadskonstruktörens arbete.genom arkivstudier, besiktningar, inventeringar och beräkningar kan hans arbete resultera i att ingrepp i stommen undviks eller görs pa de ställen där axlastningar och förstärkningarkan minimeras eller koncentreras. Konsulternas arbete märks då inte i antalet byggritningar men medverkar givetvis till en sänkning av anläggningskostnaden. l a Ef1 0 o WYTT 0 0 o na f 0 +?2, ,92 S' NT LS - SA Rv+`t Rc v- och E-konsulterna måste tillsammans med A och K söka metoder och vägar som minimerar och koncentrerar ingreppen. Man måste gemensamt göra avvägningar mellan tekniska prestanda, estetiska kvaliteter och kostnader, så att byggnadens förutsättningar och särart respekteras samtidigt som VVS -sir arr SS G OM i ) ALb 57AL1 ALkS J,L1LA& -:r& f1l5i1)sal14ti»j

24 á

25 S1 OT OM BgW 4ZE 0Uf en1y,4)di1(, verksamheten ges rimliga arbetsvillkor. MÖILI6f4 1 ATT Installationernas förläggning i byggnaden skissas gemensamt av arkitektenoch installationskonsulterna. Vi vill särskilt påpeka det ansvar arkitekten måste ta för synligt placerade ledningar, kanaler och don. P$vtzQ UToRM l I i. U( k+ OST JI,D LUV OM YUAtITEy6 b1edj»jc OMg(661%DS,QM 4J T 4JCr $ODUiCtiUN KVAL G ' td ÖV.Yr..T J?OJ CrT 4ZÖkOIA t 2.5 Målbeskrivning avgörande för en projektstyrning är tydliga och väldefinerade mål. Förståelsen för målen underlättas om motiven kan redovisas. Den kända relationen mellan påverkans möjlighet och resursförbrukning samt hur den förändras under projekttiden gäller i högstagrad ombyggnader.valet av verksamhet i byggnaden ärt ex helt avgörande för ekonomin. Ombyggnadssituationen karaktäriseras av att vara mycket sammansatt och därmed svår att omfatta för alla berörda parter. En rad kompromisser måste göras utifrån en diffus bild av skilda krav. Den projektansvarige måste därför inledningsvi s i projektet dels lyfta fram de punkter till vilka ställning tidigt måste tas, dels formulera och skriftligt dokumentera de beslut som fattas. Ez:-r sa T-r UJt:'EZ$- L J.y En orsaksbaserad sortering i följande rubrikerär därvid lämplig: A Åtgärder att hänföra -till "Eftersatt Underhåll" - r Ombyggnaden har ofta varit känd en tid vilket gjort det naturligt att skjuta på t ex målningsunderhåll. B Åtgärder ' föranledda av myndigheters krav och förelägganden Typexempel kan vara brandsektionering. Observera att det är väsentligt att skilja på råd, i' s i : 7D, 1 / (ND,GHETE 5 "/' - 1'

26 á

27 exempel på lösningar, tips, anvisningar, föreskrifter och förelägganden. CÄtgärder föranledda av ändrad verksamhet eller önskvärd standardhöjning Exempel härpå kan vara inrättande av sammanträdesrum, anpassning till ny utrustning i form av datorer, ny rumsindelning m m. D Åtgärder föranledda av rationell fastighetsdrift/förvaltning Vanliga fall är t ex ombyggnad av kök inrättade av lokaler för fastighetsdrift, lokalvård, åtgärder för att spara energi. Som ansvarig för ett stort statligt fastighetsbestånd åligger det självfallet KBS att ekonomiskt och rationellt förvalta fastigheterna och dess installationer. En rad ombyggnadsåtgärder kan motiveras av denna anledning. STO \r N:D i 1NS - ArtÖ ALL. Di1::t E Fastighetsekonomi- livslängd och lönsamhet för en ombyggnad Tidsperspektivet för ombyggnaden är en viktig del i målbeskrivningen. Under denna rubrik tas åtgärder upp som görs för att lyfta upp" byggnadsdelar till den valda livslängden. F Kulturhistoriska och estetiska kvaliteter r Samverkan med antikvariskt ansvariga underlättas om dessa frågor särredovisas. Målbeskrivningen skall utföras i alla projekt, men formen kan variera. Under projektets olika faser skall målbeskrivningens delmotiv kunna användas (och förändras) i diskussioner om nivåer, tekniker, utrymmen och kostnader. Även om kostnadskalkylen inte kan göras sorterad på ovanstående sex atgardspaket kan det vara varde- UPPSA LA U)J v S TETS.I 0

28 á

29 fullt i diskussioner med de beslutsansvariga om projektör och kalkylator gör en översiktlig bedömning av hur kostnaden fördelar sig på ovanstående orsaker. 2.6 Nivåalternativ Nybyggnadsstandarden i by ggndsstyrel sens verksamhet styrs främst av Svensk byggnorm och KBS' Krav och råd del A-C. För befintliga byggnader anges en minimistandard i Krav och råd del D. Inledningsvis kan det förutom sorteringen i föregående avsnitt vara lämpligt att arbeta med flera alternativ. Det ska i så fall anges i målbeskrivningen att alternativa ambitionsnivåer skall prövas. I beslutsunderlaget redovisas konsekvenser av teknisk, ekonomisk, miljömässig och bevarandemässig art. Det är viktigt att observera att även myndighetskrav som formulerats som ovillkorliga, kan behöva penetreras. En analys av bakgrunden till kraven kan vid ombyggnader ge alternativa lösningar som får utgöra underlag för omprövning eller begäran om dispens.

30 á

31 3. Fastighetsekonomi I byggnadsstyrelsens uppdrag att förvalta statligt ägda fastigheter ingår att ha ett fastighetsekonomiskt synsätt på fastighetens användning och då även på ombyggnadens omfattning och inriktning. I den komplexa avvägningssituation som karaktäriserar ombyggnadsprojektet är denna aspekt viktig att hantera. Till skillnad från den kommersiella fastighetsförvaltaren som har fritt val av brukare och en fri prövning av tänkbara åtgärder är alternativen i det statliga fallet väsentligt mer begränsade. Ombyggnaden måste alltid resultera i en acceptabel hyra för den tilltänkte statliga brukaren och det är viktigt att tidigt klarlägga vilken kostnad som kan accepteras. Förutsättni ngarna för f i nansi eri ny, tamtläge, verksamhetens framtid m m är aspekter som påverkar upprustningsnivån och valet av avskrivningstid för insatserna. Att inte tillräckligt diskutera tidsaspekten är en av e vanliga försummelserna i arbetet att bestämma förutsättningarna för ombyggnaden. Underhålls- och driftskostnaderna utgör en allt viktigare del av fastighetsekonomin. Dessa kostnader kan i vissa fall avsevärt påverkas vid projekteringen. Valet av t ex ytskikt är ofta avgörande för underhållskostnaden och olika tekniska system kan vara förenade med väsentligt skilda driftkostnader. Det är också viktigt att varje produkt eller utförande väljs med hänsyn till den avskrivningstid som valtsför ombyggnadsinsatsen. Inför varje alternativval ska årskostnadskonsekvensen belysas. I KBS rapport 153 ges kalkylförutsättningar och kalkylmetodik samt diskuteras livslängder, underhållsintervaller m m för olika delar av en byggnad. GÅA4M L LADu G ) 1 ULLTU KI,A L V ja JT -fl ;

32 á

33 4. Processen och parterna 4.1 Nybyggnad -ombyggnad Ombyggnader genomförda under 60- och 70-talen blev ofta omfattande och dyra vilket många gånger berodde på att nybyggnadsstandarden pressades på byggnader som inte klarade av denna. Till stor del har också hela byggnadsverksamhetenvarit organiserad. och dimensionerad för nyprodukiton - från projektör till entreprenör. Erfarenheten lär oss att ombyggnadsverksamhet kräver sin egen typ av process och att intressenterna måste agera med en annan systematik och ansvarsfördelnin för att hitta en riktig väg till malet. Processen har fyra huvudingridienser: - Bygga upp kunskap om verksamhet om tilltänkt byggnad., LP 8?, 6H - Söka, välja och beskriva mål och metoder. / - Genomföra byggnadsarbete och inredning till en färdig anläggning. UTREDyJ ity} NY8YGc,ND - Förvalta och underhålla bygg- b8 u U nallen. Figuren visar i förenklad form hur en nybyggnad kan växa fram i avskilda skeden, var och en med sin klara förutsättning och sin av kommande skede beroende redovisning. Vid ombyggnad är gränserna mindre skarpa och de olika skedena går i varandra. Redovisning, upphandling och byggande måste ta hänsyn till detta förhållande. UT E3»J N E, oj -K4TE2s J6 3Y6 Iti OM QY W40 $P Y6tJson sh = YS4Ltt OB? = omyy, sr u u U E-4r! 1 l-l C7SU tj 17. l. C

34 á

35 4.2 Parterna förvaltaren/byggherren Byggnadsstyrelsen förser statlig verksamhet med lokaler. Detta sker dels inom ett byggnadsbestånd som ägs av staten, dels genom förhyrningar. På huvudkontoret i Stokholm är följandeenheter engagerade i ombyggnadsverksamhet. Utredni ngsbyrån kl angör förutsättningar i form av tomtutredningar, byggnadsinventeringar och lokalprogram. Projekteringsbyrån administrerar och leder arbetet genom olika skeden från ombyggnadsprogram till u phandlingsunderlag. Tekniska byrån ansvarar för tekniskt utvecklingsarbete, gör tekniska program samt granskar och vägleder proj4ktledare och konsulter i tekniska frågor. Byggnadsbyrån utför kalkylarbetet pa central nivå och biträder regionerna vid upphandling av entreprenörer. s M. fil. Inredningsbyrån ansvarar för projektering och upphandling av lös och fast inredning. Ute i landet finns dels regionkontoren - norra, mellersta, östra och södra - dels ett antal lokalkontor. Re ionkontoren arbetar traditionellt med byggproduktion och fastighetsförvaltningmen har numera även ansvar för projektering - i första hand små projekt men även en del större. ijbq2ä &fa 'i csddpa $TA

36 á

37 BRUKAREN. är hyresgäst i statliga byggnader. När man söker nya lokaler. ligger brukarens verksamhetsbeskrivning som underlag för programarbetet. För statligt byggande gäller samma regler som för övrig byggnadsverksamhet. Detta innebär att en rad samhällsorgan intresserar sig för projekten. Statsförvaltningen har dock en friare ställning gentemot byggnadsnämnderna. F n är byggnadsstyrelsen "sin egen byggnadsnämnd" med möjlighet att bevilja dispens från SBN. I anslutning till att den nya planoch bygglagen ( PBL) träder i kraft förändras denna ställning och byggnadslov kommer att erfordras även för statliga byggprojekt, dock med vissa undantag. PROJEKTÖRERNA. För den tekniska- och funktionella- miljömässiga utformningen anlitar byggnadsstyrelsen. konsulter. Arkitekten, svarar för planlösningar, formgivning, materialval och färgsättning. Oftast leder och samordnar arkitekten övriga konsulter och pro j ektörers arbete. «z'j 441 SC..ST 0 Inredningsarkitekten som medverkar i de flesta projekt ansvarar för utformning och val av möbler, textiler och belysning. Samarbetar med arkitekten vid utformning av den inre miljön. a GAS Konstruktören(K) svarar för byg-- nadens stomkonstruktioner och hallfasthetsberäkningar, grundläggning och stabilitet, samt byggnadstekniska lösningar. VVS-konstruktören(V) ansvarar för konstruktioner av vatten, avlopp, värme och ventilation och energisparåtgärder. Beroende på projektens karaktär medverkar dessutom olika specialkonsulter E1-konstruktören(E) svarar för elektriska installationer. Kraft, belysning och tele. ONSULY JA OPJA X77 GAM - 4iV i& ii\\gr\ tj g 'ul-r 1U Pp

38 á

39 4.3 Enklare process -enklare redovisning -ett fåtal agerande Intressenterna i processn deltar med olika intensitet i olika skeden. Bilden på nästa sidan bekriv-. er schematiskt ett normalt ombyggnadsprojekt och arbetsfördelningen mellan de inblandade. Bilden antyder också när de största insatserna från respektive intressent förvänt-. as. Jämfört med nybyggnadsprocessen ligger här ett mer omfattande arbete i de tidigare skedena. Antalet redovisningar har minskat från fyra till två. Man går direkt från ombyggnadsprogram till by gghandlingmen i gengäld är byggnadsprogrammet mer detaljerat. Overlappning mellan skedena sker med kompletterande inventering i senare skeden samt kom letterande projektering under byggskedet. De båda redovisningarna ombyggnadsprogram och upphandlingsunderlag skall vara tillräckligt detaljerade för att ge underl ag för kal kyl, myndighetsremiss, brukarsamråd, samt beslut om fortsatt projektering resp. byggande. För att inte redovisning av inventering och redovisning skall ta för mycket av tillgängliga projekteringsmedel tillgrips förenklingar. s k "förenklad handläggning" tillämpas i alla mindre ombyggnadsprojekt och efter särskilt beslut även i en del större projekt. Förenklad hadläggning innebär att projektledaren har större frihet än i andra projekt att själv planera och driva projektet. Verkets experter inom olika fackområden behöver t ex endast utnyttjas i den utsträckning projektledaren själv bedömer erforderligt.

40 á

41 KiW(L T 3'(Rt U-6YR4NfR6KoM6uLr i3y3ru(å-e N N( /-tuntte,4n5v, 4R- IC INvEN TERING SCEMATISK BESKRIVNING AV ETT NORMALT OMBYGGNADSPROJEKT MED ARBETSFÖRDEL- NING MELLAN DE INBLANDADE.

42 á

43 Avsikten är dock fortfarande att den kunskap som finns i verket, skall användas - om än mera selektivt eftersom inget projekt är det andra helt likt. 4.4 Processen UTREDNINGS- OCH PROJEKTERINGSSKEDET Byggnadsstyrelsen tar som lokalhållare ställning till brukarens krav efter en programutredning. verksamhetsbeskri vni ng Utredningen utgår från en verksamhetsbeskrivning med funktionskrav där brukaren eller nagon annan sakkunnig beskrivit verksamheten med dess utveckling och speciella förhållanden som kan påverka kraven på lokalerna. Brukarens begäran om lokalförändringar prövas av byggnådsstyrel sens utredningsbyrå som i tveksamma fall och stora projekt kan begära tidig prövning hos regeringen. Detta tillhör dock undantagen. Med hänvisning till referensobjekt och areajämförel ser tillvaratas brukarens detaljerfarenheten Utredni ngsbyårn är programa.nsvari g enhet och utarbetar lokalprogram för alla ny- och ombyggnadsarbeten. 1 O 0 a D v,o 0 uä2-'j p; E.v om K J 1' LcY ALEZ4 I J E):?%JItIC ok;f4 J STIi i t 'S,MK D AD UTx, D- s.i

44 á

45 c Lokalpro ram Ofta startar ett lokalförsörjningsärende med. förutsättningen att en viss byggnad ska utnyttjas för en ny eller förändrad verksamhet. Genom inventering får man kunskap om byggnaden. Inventeringarna kan vara förutsättningslösa eller mål inriktade (se vidare kapitel 5). n,0 0_ 0 Dtu E Q (4 > _c, 0:0. N C t L -D0 4u 0 0 p 0 C E N= N 4 0 L _Y N.._c :0 :0 :0 C v' C Bedömningar av verksamhetens lokalbehov sker med utgångspunkt i kunskap om liknande verksamheter och av brukaren upprättade beskrivningar. Programmet visar i lokalförteckningen en lösning. av lokalbehovet för en verksamhet så som den kan etableras i en nybyggnad. Programmett kan kompletteras med målbeskrivning med uppgift om kommande ändringar av verksamhetensorganisation, omfattning och innehåll eller verkets krav på projektet för att fylla framtida behov i lokalhållningen. Det fastställda lokalprogrammet anger en total ram för brukarnas lokalbehov medan den detaljerade lokalforteckningen anger ett möjligt alternativ till fördelning av enskilda utrymmen inom ramen. f EN EE N o E c 0 L M 1 tu -v M j 4} V :o o E 1 11 Lr)o too Med verksamhetsbeskrivning, inventering och lokalprogram som bakgrund skissar man fram olika ombyggnadsalternativ som under arbetets gång diskuteras med brukaren och prövas med översiktlig kostnadskalkyler. Ramstyrningstekniken innebär att minskningar på vissa utrymmen kan kompenseras med motsvarande ökningar för andra funktioners area. Exempel på sådana samhörande utrymmen är tjänsterum, närförråd och sammanträdesrum. Funktioner. kan således delas upp på flera rum eller samlas i större rum. 0 z. w z > Z 0 N E N A E 4- c 0 c E r" N N. V U Nf N Avi kel ser från det teoretiska lokalprogrammet är ofrånkomligt. Det kan vara möjligt att lösa planeringen på en area mindre än ramen. I vissa sammanhangmåste en större area accepteras. Lokalprogrammet är således inte en utfästelse om antal och storlekar på rum utan i första hand en eftersträvad total utrymmestid. 1 t E 0 D L L 0 0 p L 1 N -1 i Ö 01.0 vö _01 I-= E L M 6i/ VV

46 á

47 Arkitekten bör i sin test utgå från den angivna ramen för verksamheten och därefter anpassa lokalförteckningens delfunktioner till byggna- ' dens förutsättningar. På detta sätt utarbetade lösningar tillställs brukaren för samråd. Planlösningsarbet et får också utvisa dels i vad mån den för testen valda fastigheten alls är lämplig för verksamheten, dels vilka avvikelser från det tekniska detaljprogrammet och anpassningar av verksamheten som behöver bearbetas. J u D D I ombyggnadsprojekten åligger det således arkitekten att lösa in aktuell verksamhet inom den totala beräknade hyresarean som kan framräknas med lökalprogammet som underlag. r Eftersom inredning projekteras och köpes på särskilt anslag upprättas även ett inrednings rogram: I detta skede gör man oftast en "test" av möjligheterna att genomföra en funktionsriktig möblering. Det är särskilt viktigt vid ombyggnad där rumsformer och kommunikationsmönster ofta avviker från de typrum som tagits fram för nyproduktionen. Om inredningsarkitekt ännu inte utsetts skall den arkitekt som gör programskissen kontinuerligt "testa" möbleringsmöjligheterna (se vidare 5.7). Härutöver behövs ett utrustnings rogram för att samtliga förutättni ngar skall vara givna för projekteringen. Detta upprättas av brukaren och är främst avsett att sändas till vederbörande myndighets huvudman som svarar för utrustningsanslagen. Vissa delar av utrustningen är dock av den arten att byggnad, och installationen påverkas, varför utrustningsprogrammet utgör en viktig förutsättning för projekteringen. Ombyggnadsprogram Med lokalprogram, inventering och test som bakgund påbörjas arbetet med att framställa ett ombyggnadsrogram (OBP). Ombyggnadsprogramet NEDIJ1.1&S 7 73 MiSTE M,EZ i AE r 11i7iGÅ s<issk -,. T v, f