Byggnadsstyrelsens rapporter HandbokOmbyggnad. Handlingsriktlinjer. Preliminärutgåva

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Byggnadsstyrelsens rapporter 1985-05-01. HandbokOmbyggnad. Handlingsriktlinjer. Preliminärutgåva"

Transkript

1 Byggnadsstyrelsens rapporter HandbokOmbyggnad Handlingsriktlinjer Preliminärutgåva

2 Dokumentets utgivare Projektledare, upphovsman(män), konsult(er), etc i Dokumentnamn Rapport nr 161 och dokumentbeteckning Dokumentets datum Ärendebeteckning 1985 O /85 Projektnamn (ev förkortat) Ombyggnadshandboken Uppdragsgivare Sören Nordström Bo Myrenberg projektledare konsult Byggnadsstyrelsen Tekniska byrån Dokumentets titel Handbok ombyggnad del 1 Handlingsriktlinjer (Del 2, Tekniska övervägandenoch del 3, Praktiska exempel) Huvudinnehåll Nyckelord Försäljningsställen ISSN Omfång Sekretessuppgifter Preliminärutgåvan sprides endast efter uppgjord lista Ref Sören Nordström Postadress Besöksadress Godsadress Telefon Telex Byggnadsstyrelsen Karlavägen 100 Banergatan Build S STOCKHOLM

3 1. Inledning Bakgrund, avsikt, användning, målgrupp, sammanfattning 2. Ombyggnad -återanvändning 1. Byggnadsstyrelsen - o s byggnadsf i 1 osof i 2. Generali tet - föränderbarhet 3. Ombyggnad - tillbyggnad nybyggnad 4. Ombyggnad ett jobb för doldi sar 5 Målbeskrivning 6. Ni våal ternati v 3e Fastighetsekonomi 4. Processen och parterna 1. Nybyggnad -ombyggnad 2. Parterna 3. Enklare redovisning 4. Processer 5. Projektering. Disponera konsultinsatsen 2.. Inventeringar 3. Tidiga projekteringsinsatser - test 4. Ombyggnadsprogram

4 á

5 5. Bygghandlingar 6. Projektering på byggnadsplatsen 7. Inredning vid ombyggnad 6. Upphandling 7. Kostnadsstyrning, kalkyler 8. Byggskedet

6 á

7 1Inledning Byggnadsstyrelsens föreskrifter och rapporter behandlar vanligen separata avsnitt i byggnads- och förvaltningsprocessen eller vissa typer av byggnader, byggdelar eller på annat sätt avgränsade problemavsnitt. Publikationerna vänder sig i regel till handläggare och projektörer i byggprocessen. Den ökande ombyggnadsverksamheten börjar avspegla sig i bygglitteraturen. Byggforskningsrådet, Planverket, bostadsförvaltare, kommuner och andra producerar allt fler rapporter och goda råd. Inom Byggnadsstyrelsen kan t ex nämnas serien förvaltningstips. En handbok Ḷ...r'h{?....'{%i:irie.".r', f : '4ti'.C.i ;:yrti':t:. :,., };.:' : I För att föra ut kunskap och sammanfatta de riktlinjer som bör tillämpas för ombyggnder har byggnadsstyrelsen valt handbokens form. Avsikten är att i handboken presentera ombyggnadsprocessen från dess inledande programmering till förvaltning. Här samlas fakta som kanske i och för sig redan är kända och presenterats i andra publikationer men nu i detta sammanhang får sin särskilda betydelse och ti 11 änpning. Här presenteras också nya tankar som växt fram i arbetet med ombyggnader relaterade till den mer inarbetade och kända nybyggnadsverksamheten. HOLM O&3OL 1 StCt yl lr: ':; Målgrupp och användning Byggnadsstyrelsen har sett det angeläget att med handboken även vända sig till lokalernas brukare. Förvaltare och projektörer är starkt beroende av samarbete med brukarna i planeringen av en ombyggnad. M.ål sättningen är därför att Handboken skall användas som en gemensam referens i kontakten mellan de olika intressenterna. Det finns också anledning att inom byggnadsstyrelsen samla erfarenheter om processer och tekniker så att man får en samordnad handlingslinje inom hela verket. FAS 3/&Gis cw Tlu. T V T 5 L1T CT+ um rti

8 á

9 Formen Med den heterogenamålgrupp handboken vänder sig till har det varit nödvändigt att kompromissa mellan olika intressen. Läsaren får ha detta för ögonen och använda boken för de ändamål han behöver - som en handbok. Handboken är avsedd att succesivt kompletteras. Detta gäller särskilt delarna två och tre som vi hoppas kommer att vara i ständig utveckling. Handboken omfattar 3 delar: Entreprenörer, kontrollanter, fastighetsförvaltare och projektörer är välkomna att bidra till detta utvecklingsarbete. Avsnitt 1. Handlingsriktlinjer beskriver byggnadsstyrelsens synsätt när det gäller att bygga om och anpassa statliga byggnader till verksamheter med nya krav. Avsnitt 2. Tekniska överväganden vänder sig främst till konsulter och handläggare som arbetar praktiskt med projektering och byggande. Avsikten är att här ge konkreta råd inför val av material, metoder och kostnader. Ati gyg61vs oci'j y-atjpljne$ ÅI LJNJ E7 ONIBY661JAt'5 0.)) 1u:%1 QGCJ,aAS N1 Agöcrrv PP.årL KÄ XM L 'CA 8EV'G44J Avsnitt 3. Praktiska exem el. Här samlas inventeringsmallar, checklistoroch exempel på ombyggnadsprogram och bygghandlingar. Tanken är att dessa exempel ska kompletteras respektive bytas ut var efter det nya ideer framkommer.

10 á

11 Sammanfattning Ombyggnadsprojektet är i många anseenden krävande på grund av sin komplexitet, frånvaron av strikta normer, behovet av långtgående jämkningar mellan olika intressen m m. Det är särski lt viktigt att Otidigt formulera och fastställa tydliga mål 0 tidigt klargöra förutsättningarna genom strategiskt genomförda inventeringår Obegränsa antalet medverkande Oundvika personbyten under processen Otänka mer och kanske redovisa mindre Otolka regler och anvisningar med en god portion sunt förnuft och ha förmåga att se och våga sig på okonventionella lösningar Ohitta och beskriva "utbytbara kvaliteter" Oi varje situation stämma av mot det generella målet "på byggnadens villkor"

12 á

13 2. Ombyggnad -återanvändning Att bygga om Miljonprogrammet på bostadssidan och utvecklingen av den offentliga sektorn från mitten av sextiotalet och framåt krävde rationella planerings - och hanteringssystem. Byggnader och stadsdelar som präglats av eftersatt underhåll uppfattades som saneringsmogna och ersattes med nya. På sjuttiotalet började man förstå vilka värden som var på väg att raseras och man ställde bevarande och återanvändning som bärande alternativ vid sidan av rivning och nybyggnad. Med kulturhistoriska aspekter i bakgrunden och fastighetsekonomiska överväganden som ram har nya regelsystem och tekniker för ombyggnad utvecklats baserade på att med smd medel nå ett bra resultat med högt bruksvärde - ombyggnad på husens villkor. L s J ; c l E E, 1iLSC TOTAL VY= 6730 m1 Ef 11JTUG. $E `160 LSE 1o ] Man accepterar nu också utbytbara kvaliteter, d v s minimikrav i ny-.... byggnader kan sättas ur spel för att bevara estetiska och miljö-. mässi ga kvaliteter som uppskattas TOTAL av brukarna. Viktiga miljövärden. kan räddas med krassa ekonomiska emu. APL6?J &' so 1 LE-T motiv. VY:1071OmNYBYGGD W mi RIVEN W : 6730 m= Byggnadsstyrelsen står inför en period med många och ofta små ombyggnader. Statlig verksamhet förändras och kräver andra lokaler men förnyelsen kommer mer och mer att ske inom det befintliga byggnadsbeståndet - mer sällan genom att bygga nytt. ec t:w ' dilh ltl tli TOTAL VY 9230 mr NYBYGGD VY rna RIVEN VY ; 1880 m' 4; ZsL4&C, TILL UPPVbTJ)'16 OU+ 1' tc.w 'f971

14 á

15 Även om staten numera debiterar marknadsanpassade lokalhyror, upplevs utgiften inte alltid så påtaglig för de statliga brukarna. Målsättningen är ända att med fastighetsekonomiskaöverväganden som bakgrund öka brukarnas kostnadsmedvetande och därmed göra kraven mer realistiska i programskrivnings situationen. Medan nybyggandet är tämligen enkelt att reglera genom lagar, förordningar och kontrollerande organ, kan ombyggnader av naturliga skäl inte pressas in i ett lika fixerat regelsystem. "Lägsta godtagbara standard" formulerad i "Krav och råd Befintliga byggnader " är ett exempel på hur snävt man måste begränsa sig då man vill beskriva en kravnivå utan att förhindra variationer i standard och utförande. Handbokens form ger mer utrymme för den vägledning som ändå väl behövs. 2.1 En filosofi För att vägleda egen personal, brukare och projektörer har By ggnadsstyrelsen formulerat följande "ombyggnadsfilosofi" till vilken arbetet i ombyggnadsprocessen - administrativt, tekniskt och ekonomiskt - bör relateras. J L I'o 7T E NOM DET "ter TL IGA YG&NAD STAM DET r- -. FILOSOFI OMBYG&NAD S kall SK E p,g B&GNAfl EHS vi LL <O1 [ I 21MLI& AwÅ&NLN& ML.t.BU41S, Ö12VA LT4 S OC+ ( WÅL LETS KP4V 9 MED.UTI ST ÅVAN TILL BE&&H SJ 1 & AV By&GN,tS - in SATS E 1:Ölz ATT N.å ETT T $UIGSV, 4 1 I7 E

16 á

17 "På byggnadens villkor" har sin renaste form inom den kulturhistoriska restaureringen där ombyggnadsåtgärderna strävar till att vidmakthålla eller återställa en befintlig byggnad att representera en tidsepok eller en verksamhet med mycket begränsad anpassning till ny användning. I mindre krävande sammanhang sker en sådan anpassning med tillfälliga verksamhetsbundna tillägg. Inom mer vardaglig ombyggnadsverksamhet har grundregeln sin giltighet som princip men får snarare uttryckas som en känsla för husets kvaliteter, - planlösning, rumsformer - material, stomsystem, försörjningssystem, form, färg etc. Med detta i bakgrunden kan insatserna för att nå en rimlig måluppfyllelse hållas nere. OMBYGGNAD SKALL SKE PÅ BYGGNADENS VILLKOR I EN RIMLIG AVVÄGNING MELLAN BRUKARENS, FÖRVALTARENS OCH SAMHÄLLETS KRAV, MED BEGRÄNSADE BYGGNADSINSATSERFÖR ATT N,$ ETT HÖGT BRUKSVÄRDE "Avvägning mellan brukarens, förvaltarens och samhällets krav". I programskedet etableras brukarens funktionskrav, och inventeringen ger byggnadens förutsättningar. Förordningar om arbetarskydd och personalvård liksom krav på klimatisk komfort finns reglerade i anvisningar för nybyggnad. För att hamna inom - tillåten kostnadsrammåste man i regel vara beredd till en långtgående anpassning av kraven så att en avvägning mellan de olika syftena kan göras. OL ALs )s" b PÅ IA2ÖUras'VÄ N$T1- tu7e -T 1A Z 'NTE MoP M i1')s74lla - o5 A/.., "Ett högt bruksvärde" Om en anläggning kan tas i bruk efter ombyggnad med rimliga beträffande funktionskraven, med hyggliga förhållanden.i arbetsrum och sociala utrymmen för personalen - med rimlig säkerhet etablerad - med en hyra på högst ortens nivå - med en acceptabel driftoch underhållskostnad med omsorg nedlagd på miljömässiga kvaliteter - då har man nått ett högt bruksvärde. tr2 ' y G G T O M 1 LL E 4 i t i I E -- 0C14 UNtE viskj I SUnh

18 á

19 2.2 Generalitet Generalitet och föränderbarhet blev nyckelbegrepp i det statliga byggandet under 60- och 10 talen. Man kan hävda att byggnadsstyrelsen med dessa begrepp skapade sin första ombyggndsfilosofi. Systematiken och logiken har onekligen förberett dessa by ggnder för såväl enkla som mer omfattande ombyggnadsåtgärder. När man skall bygga om offentliga byggnader fran 1950 och bakat finner man i de flesta fall att även dessa har en hög grad av generalitet talsbyggnader har oftast en systematisk fördelning mellan bärande väggar (fasad och korridor). och icke bärande väggar av slaggbetong eller tegelplattor. Byggnader från senare delen av förra århundradet har ofta rumsavskiljande bärande men vanligen i ett måttmässigt. upprepat system. Föränderbarheten är däremot låg i dessa byggnader. Några exempel visar att äldre byggnader kunnat f ny användning och där anpassning mellan funktionskrav och estetiska krav på byggnadens villkor givit oss offentliga byggnader med stora miljövärden. När man bygger om ett riksbankshus till parlament rör man si.g kanske på den exklusiva delen av anpassning mellan program och befintlig byggnad men det finns mer vardagliga exempel. Många industribyggnader har rivits, men några har senare byggts om till kontorslokaler. Ett exempel är f.d. Siverts kabelverk i Sundbyberg. Svea Livgardes kaserner i Stockholm blev kontor för statlig förvaltning och K4:as kasern i Umeå har givit staden en förnämlig förvaltningsbyggnad. En övergiven riskvarn på Kvarnhol m- I gy GÖMTÖ. en i Kalmar kunde för mycket rim- t C 5Ö- T L T MODUL(E) liga kostnader byggas om för kommun- SI CTU v A OCH 1 ÄpAk? itliaflo4&

20 á

21 ens förvaltning. Därmed räddades också omistliga inslag i Kalmars historiska bebyggelse. Ett tingshus kunde med begränsade ombyggnadsinsatser anpassas för Stålskyddsinstitutets krav, där den gamla plenisalen utan större ändringar kunde bli den nya ledningscentralen för insatser vid atomkatasstrof. Dessa exempel antyder bara vilka möjligheter som kan finnas i gamla byggnader som ofta fick sina mått fras kapaciteten hos tillgängliga byggnadsmaterial. Den upprepningseffekt som därvid uppstod ett plusvärde när vi programskisser för ny användning - särskilt om vi låter general iteten påverkar programmet. Vi står inför en period när vikande elevantal och omfördelning av försvarsresursen kommer att ge tomma skolbyggnader och militära byggnadskomplex. Oftast med hög byggnadsteknisk standard och vanligen centralt belägna i våra städer, och ett viktigt inslag i samhällsbilden. Det är ofta kulturhistoriskt intressant att sådana byggnader inte jämnas med marken. Det ligger i samhällets intresse att man genom val av rätt brukare och en varsam ombyggnad hittar ekonomiskt konkurrenskraftiga alternativ till rivningoch nybyggnad. V»&L13YC-.DA f 4 JTSA )Å&GNfE:,A C725 L7 1 ST Å P IA 67dorJAUSA5 \v q va a f o6(- %( i V4T,Z :'d 2.3 Ombyggnad - tillbyggnad - nybyggnad Många projekt har inslag av såväl ombyggnad som nybyg gnad. Det är då viktigt att kravni vaer från nybyggnadsdelen inte tillåts "smitta av sig på" omby gnadsdelen. Alla redovisningar fran program till bygghandlingar ska ha en klar uppdelning mellan ombyggnad och nybyggnad

22 á

23 där målsättning, krav, hänvisningar till föreskrifter etc. särskiljes för de båda objekten. Krav på likformighet och rättvisa kan ofta beriötas med "utbytbara kvalitetet" och ekonomiska motiv. Den fortsatta framställningen utgår från detta synsätt och behandlar inte de nybyggnadsavsnitt som kan ingå i ett ombyggnadsprojekt. I det fall ombyggnadsarbetet är det dominerande inslaget får nybyggnadsdelen vad gäller handläggning och redovisning följa ombyggnadsrutinen. Motsatsen gäller självfallet när ombyggnadsarbetet är av underordnad storlek. 2.4 Ormbyggnad -ett jobb för dold isar Att bygga om på "byggnadens villkor" innebär ofta att man gör ombyggnaden så naturligt infogad i byggnaden att den nästan inte märks. Det behöver inte utesluta byggnaden stora omredi förvanskats ger.i ngar (särskilt i tidigare om skeden) men när det sker med teknik och estetiska uttryck som är byggnadens, blir resultatet inte uppseendeväckande. U'PA Bäst illustreras detta kanske i byggnadskonstruktörens arbete.genom arkivstudier, besiktningar, inventeringar och beräkningar kan hans arbete resultera i att ingrepp i stommen undviks eller görs pa de ställen där axlastningar och förstärkningarkan minimeras eller koncentreras. Konsulternas arbete märks då inte i antalet byggritningar men medverkar givetvis till en sänkning av anläggningskostnaden. l a Ef1 0 o WYTT 0 0 o na f 0 +?2, ,92 S' NT LS - SA Rv+`t Rc v- och E-konsulterna måste tillsammans med A och K söka metoder och vägar som minimerar och koncentrerar ingreppen. Man måste gemensamt göra avvägningar mellan tekniska prestanda, estetiska kvaliteter och kostnader, så att byggnadens förutsättningar och särart respekteras samtidigt som VVS -sir arr SS G OM i ) ALb 57AL1 ALkS J,L1LA& -:r& f1l5i1)sal14ti»j

24 á

25 S1 OT OM BgW 4ZE 0Uf en1y,4)di1(, verksamheten ges rimliga arbetsvillkor. MÖILI6f4 1 ATT Installationernas förläggning i byggnaden skissas gemensamt av arkitektenoch installationskonsulterna. Vi vill särskilt påpeka det ansvar arkitekten måste ta för synligt placerade ledningar, kanaler och don. P$vtzQ UToRM l I i. U( k+ OST JI,D LUV OM YUAtITEy6 b1edj»jc OMg(661%DS,QM 4J T 4JCr $ODUiCtiUN KVAL G ' td ÖV.Yr..T J?OJ CrT 4ZÖkOIA t 2.5 Målbeskrivning avgörande för en projektstyrning är tydliga och väldefinerade mål. Förståelsen för målen underlättas om motiven kan redovisas. Den kända relationen mellan påverkans möjlighet och resursförbrukning samt hur den förändras under projekttiden gäller i högstagrad ombyggnader.valet av verksamhet i byggnaden ärt ex helt avgörande för ekonomin. Ombyggnadssituationen karaktäriseras av att vara mycket sammansatt och därmed svår att omfatta för alla berörda parter. En rad kompromisser måste göras utifrån en diffus bild av skilda krav. Den projektansvarige måste därför inledningsvi s i projektet dels lyfta fram de punkter till vilka ställning tidigt måste tas, dels formulera och skriftligt dokumentera de beslut som fattas. Ez:-r sa T-r UJt:'EZ$- L J.y En orsaksbaserad sortering i följande rubrikerär därvid lämplig: A Åtgärder att hänföra -till "Eftersatt Underhåll" - r Ombyggnaden har ofta varit känd en tid vilket gjort det naturligt att skjuta på t ex målningsunderhåll. B Åtgärder ' föranledda av myndigheters krav och förelägganden Typexempel kan vara brandsektionering. Observera att det är väsentligt att skilja på råd, i' s i : 7D, 1 / (ND,GHETE 5 "/' - 1'

26 á

27 exempel på lösningar, tips, anvisningar, föreskrifter och förelägganden. CÄtgärder föranledda av ändrad verksamhet eller önskvärd standardhöjning Exempel härpå kan vara inrättande av sammanträdesrum, anpassning till ny utrustning i form av datorer, ny rumsindelning m m. D Åtgärder föranledda av rationell fastighetsdrift/förvaltning Vanliga fall är t ex ombyggnad av kök inrättade av lokaler för fastighetsdrift, lokalvård, åtgärder för att spara energi. Som ansvarig för ett stort statligt fastighetsbestånd åligger det självfallet KBS att ekonomiskt och rationellt förvalta fastigheterna och dess installationer. En rad ombyggnadsåtgärder kan motiveras av denna anledning. STO \r N:D i 1NS - ArtÖ ALL. Di1::t E Fastighetsekonomi- livslängd och lönsamhet för en ombyggnad Tidsperspektivet för ombyggnaden är en viktig del i målbeskrivningen. Under denna rubrik tas åtgärder upp som görs för att lyfta upp" byggnadsdelar till den valda livslängden. F Kulturhistoriska och estetiska kvaliteter r Samverkan med antikvariskt ansvariga underlättas om dessa frågor särredovisas. Målbeskrivningen skall utföras i alla projekt, men formen kan variera. Under projektets olika faser skall målbeskrivningens delmotiv kunna användas (och förändras) i diskussioner om nivåer, tekniker, utrymmen och kostnader. Även om kostnadskalkylen inte kan göras sorterad på ovanstående sex atgardspaket kan det vara varde- UPPSA LA U)J v S TETS.I 0

28 á

29 fullt i diskussioner med de beslutsansvariga om projektör och kalkylator gör en översiktlig bedömning av hur kostnaden fördelar sig på ovanstående orsaker. 2.6 Nivåalternativ Nybyggnadsstandarden i by ggndsstyrel sens verksamhet styrs främst av Svensk byggnorm och KBS' Krav och råd del A-C. För befintliga byggnader anges en minimistandard i Krav och råd del D. Inledningsvis kan det förutom sorteringen i föregående avsnitt vara lämpligt att arbeta med flera alternativ. Det ska i så fall anges i målbeskrivningen att alternativa ambitionsnivåer skall prövas. I beslutsunderlaget redovisas konsekvenser av teknisk, ekonomisk, miljömässig och bevarandemässig art. Det är viktigt att observera att även myndighetskrav som formulerats som ovillkorliga, kan behöva penetreras. En analys av bakgrunden till kraven kan vid ombyggnader ge alternativa lösningar som får utgöra underlag för omprövning eller begäran om dispens.

30 á

31 3. Fastighetsekonomi I byggnadsstyrelsens uppdrag att förvalta statligt ägda fastigheter ingår att ha ett fastighetsekonomiskt synsätt på fastighetens användning och då även på ombyggnadens omfattning och inriktning. I den komplexa avvägningssituation som karaktäriserar ombyggnadsprojektet är denna aspekt viktig att hantera. Till skillnad från den kommersiella fastighetsförvaltaren som har fritt val av brukare och en fri prövning av tänkbara åtgärder är alternativen i det statliga fallet väsentligt mer begränsade. Ombyggnaden måste alltid resultera i en acceptabel hyra för den tilltänkte statliga brukaren och det är viktigt att tidigt klarlägga vilken kostnad som kan accepteras. Förutsättni ngarna för f i nansi eri ny, tamtläge, verksamhetens framtid m m är aspekter som påverkar upprustningsnivån och valet av avskrivningstid för insatserna. Att inte tillräckligt diskutera tidsaspekten är en av e vanliga försummelserna i arbetet att bestämma förutsättningarna för ombyggnaden. Underhålls- och driftskostnaderna utgör en allt viktigare del av fastighetsekonomin. Dessa kostnader kan i vissa fall avsevärt påverkas vid projekteringen. Valet av t ex ytskikt är ofta avgörande för underhållskostnaden och olika tekniska system kan vara förenade med väsentligt skilda driftkostnader. Det är också viktigt att varje produkt eller utförande väljs med hänsyn till den avskrivningstid som valtsför ombyggnadsinsatsen. Inför varje alternativval ska årskostnadskonsekvensen belysas. I KBS rapport 153 ges kalkylförutsättningar och kalkylmetodik samt diskuteras livslängder, underhållsintervaller m m för olika delar av en byggnad. GÅA4M L LADu G ) 1 ULLTU KI,A L V ja JT -fl ;

32 á

33 4. Processen och parterna 4.1 Nybyggnad -ombyggnad Ombyggnader genomförda under 60- och 70-talen blev ofta omfattande och dyra vilket många gånger berodde på att nybyggnadsstandarden pressades på byggnader som inte klarade av denna. Till stor del har också hela byggnadsverksamhetenvarit organiserad. och dimensionerad för nyprodukiton - från projektör till entreprenör. Erfarenheten lär oss att ombyggnadsverksamhet kräver sin egen typ av process och att intressenterna måste agera med en annan systematik och ansvarsfördelnin för att hitta en riktig väg till malet. Processen har fyra huvudingridienser: - Bygga upp kunskap om verksamhet om tilltänkt byggnad., LP 8?, 6H - Söka, välja och beskriva mål och metoder. / - Genomföra byggnadsarbete och inredning till en färdig anläggning. UTREDyJ ity} NY8YGc,ND - Förvalta och underhålla bygg- b8 u U nallen. Figuren visar i förenklad form hur en nybyggnad kan växa fram i avskilda skeden, var och en med sin klara förutsättning och sin av kommande skede beroende redovisning. Vid ombyggnad är gränserna mindre skarpa och de olika skedena går i varandra. Redovisning, upphandling och byggande måste ta hänsyn till detta förhållande. UT E3»J N E, oj -K4TE2s J6 3Y6 Iti OM QY W40 $P Y6tJson sh = YS4Ltt OB? = omyy, sr u u U E-4r! 1 l-l C7SU tj 17. l. C

34 á

35 4.2 Parterna förvaltaren/byggherren Byggnadsstyrelsen förser statlig verksamhet med lokaler. Detta sker dels inom ett byggnadsbestånd som ägs av staten, dels genom förhyrningar. På huvudkontoret i Stokholm är följandeenheter engagerade i ombyggnadsverksamhet. Utredni ngsbyrån kl angör förutsättningar i form av tomtutredningar, byggnadsinventeringar och lokalprogram. Projekteringsbyrån administrerar och leder arbetet genom olika skeden från ombyggnadsprogram till u phandlingsunderlag. Tekniska byrån ansvarar för tekniskt utvecklingsarbete, gör tekniska program samt granskar och vägleder proj4ktledare och konsulter i tekniska frågor. Byggnadsbyrån utför kalkylarbetet pa central nivå och biträder regionerna vid upphandling av entreprenörer. s M. fil. Inredningsbyrån ansvarar för projektering och upphandling av lös och fast inredning. Ute i landet finns dels regionkontoren - norra, mellersta, östra och södra - dels ett antal lokalkontor. Re ionkontoren arbetar traditionellt med byggproduktion och fastighetsförvaltningmen har numera även ansvar för projektering - i första hand små projekt men även en del större. ijbq2ä &fa 'i csddpa $TA

36 á

37 BRUKAREN. är hyresgäst i statliga byggnader. När man söker nya lokaler. ligger brukarens verksamhetsbeskrivning som underlag för programarbetet. För statligt byggande gäller samma regler som för övrig byggnadsverksamhet. Detta innebär att en rad samhällsorgan intresserar sig för projekten. Statsförvaltningen har dock en friare ställning gentemot byggnadsnämnderna. F n är byggnadsstyrelsen "sin egen byggnadsnämnd" med möjlighet att bevilja dispens från SBN. I anslutning till att den nya planoch bygglagen ( PBL) träder i kraft förändras denna ställning och byggnadslov kommer att erfordras även för statliga byggprojekt, dock med vissa undantag. PROJEKTÖRERNA. För den tekniska- och funktionella- miljömässiga utformningen anlitar byggnadsstyrelsen. konsulter. Arkitekten, svarar för planlösningar, formgivning, materialval och färgsättning. Oftast leder och samordnar arkitekten övriga konsulter och pro j ektörers arbete. «z'j 441 SC..ST 0 Inredningsarkitekten som medverkar i de flesta projekt ansvarar för utformning och val av möbler, textiler och belysning. Samarbetar med arkitekten vid utformning av den inre miljön. a GAS Konstruktören(K) svarar för byg-- nadens stomkonstruktioner och hallfasthetsberäkningar, grundläggning och stabilitet, samt byggnadstekniska lösningar. VVS-konstruktören(V) ansvarar för konstruktioner av vatten, avlopp, värme och ventilation och energisparåtgärder. Beroende på projektens karaktär medverkar dessutom olika specialkonsulter E1-konstruktören(E) svarar för elektriska installationer. Kraft, belysning och tele. ONSULY JA OPJA X77 GAM - 4iV i& ii\\gr\ tj g 'ul-r 1U Pp

38 á

39 4.3 Enklare process -enklare redovisning -ett fåtal agerande Intressenterna i processn deltar med olika intensitet i olika skeden. Bilden på nästa sidan bekriv-. er schematiskt ett normalt ombyggnadsprojekt och arbetsfördelningen mellan de inblandade. Bilden antyder också när de största insatserna från respektive intressent förvänt-. as. Jämfört med nybyggnadsprocessen ligger här ett mer omfattande arbete i de tidigare skedena. Antalet redovisningar har minskat från fyra till två. Man går direkt från ombyggnadsprogram till by gghandlingmen i gengäld är byggnadsprogrammet mer detaljerat. Overlappning mellan skedena sker med kompletterande inventering i senare skeden samt kom letterande projektering under byggskedet. De båda redovisningarna ombyggnadsprogram och upphandlingsunderlag skall vara tillräckligt detaljerade för att ge underl ag för kal kyl, myndighetsremiss, brukarsamråd, samt beslut om fortsatt projektering resp. byggande. För att inte redovisning av inventering och redovisning skall ta för mycket av tillgängliga projekteringsmedel tillgrips förenklingar. s k "förenklad handläggning" tillämpas i alla mindre ombyggnadsprojekt och efter särskilt beslut även i en del större projekt. Förenklad hadläggning innebär att projektledaren har större frihet än i andra projekt att själv planera och driva projektet. Verkets experter inom olika fackområden behöver t ex endast utnyttjas i den utsträckning projektledaren själv bedömer erforderligt.

40 á

41 KiW(L T 3'(Rt U-6YR4NfR6KoM6uLr i3y3ru(å-e N N( /-tuntte,4n5v, 4R- IC INvEN TERING SCEMATISK BESKRIVNING AV ETT NORMALT OMBYGGNADSPROJEKT MED ARBETSFÖRDEL- NING MELLAN DE INBLANDADE.

42 á

43 Avsikten är dock fortfarande att den kunskap som finns i verket, skall användas - om än mera selektivt eftersom inget projekt är det andra helt likt. 4.4 Processen UTREDNINGS- OCH PROJEKTERINGSSKEDET Byggnadsstyrelsen tar som lokalhållare ställning till brukarens krav efter en programutredning. verksamhetsbeskri vni ng Utredningen utgår från en verksamhetsbeskrivning med funktionskrav där brukaren eller nagon annan sakkunnig beskrivit verksamheten med dess utveckling och speciella förhållanden som kan påverka kraven på lokalerna. Brukarens begäran om lokalförändringar prövas av byggnådsstyrel sens utredningsbyrå som i tveksamma fall och stora projekt kan begära tidig prövning hos regeringen. Detta tillhör dock undantagen. Med hänvisning till referensobjekt och areajämförel ser tillvaratas brukarens detaljerfarenheten Utredni ngsbyårn är programa.nsvari g enhet och utarbetar lokalprogram för alla ny- och ombyggnadsarbeten. 1 O 0 a D v,o 0 uä2-'j p; E.v om K J 1' LcY ALEZ4 I J E):?%JItIC ok;f4 J STIi i t 'S,MK D AD UTx, D- s.i

44 á

45 c Lokalpro ram Ofta startar ett lokalförsörjningsärende med. förutsättningen att en viss byggnad ska utnyttjas för en ny eller förändrad verksamhet. Genom inventering får man kunskap om byggnaden. Inventeringarna kan vara förutsättningslösa eller mål inriktade (se vidare kapitel 5). n,0 0_ 0 Dtu E Q (4 > _c, 0:0. N C t L -D0 4u 0 0 p 0 C E N= N 4 0 L _Y N.._c :0 :0 :0 C v' C Bedömningar av verksamhetens lokalbehov sker med utgångspunkt i kunskap om liknande verksamheter och av brukaren upprättade beskrivningar. Programmet visar i lokalförteckningen en lösning. av lokalbehovet för en verksamhet så som den kan etableras i en nybyggnad. Programmett kan kompletteras med målbeskrivning med uppgift om kommande ändringar av verksamhetensorganisation, omfattning och innehåll eller verkets krav på projektet för att fylla framtida behov i lokalhållningen. Det fastställda lokalprogrammet anger en total ram för brukarnas lokalbehov medan den detaljerade lokalforteckningen anger ett möjligt alternativ till fördelning av enskilda utrymmen inom ramen. f EN EE N o E c 0 L M 1 tu -v M j 4} V :o o E 1 11 Lr)o too Med verksamhetsbeskrivning, inventering och lokalprogram som bakgrund skissar man fram olika ombyggnadsalternativ som under arbetets gång diskuteras med brukaren och prövas med översiktlig kostnadskalkyler. Ramstyrningstekniken innebär att minskningar på vissa utrymmen kan kompenseras med motsvarande ökningar för andra funktioners area. Exempel på sådana samhörande utrymmen är tjänsterum, närförråd och sammanträdesrum. Funktioner. kan således delas upp på flera rum eller samlas i större rum. 0 z. w z > Z 0 N E N A E 4- c 0 c E r" N N. V U Nf N Avi kel ser från det teoretiska lokalprogrammet är ofrånkomligt. Det kan vara möjligt att lösa planeringen på en area mindre än ramen. I vissa sammanhangmåste en större area accepteras. Lokalprogrammet är således inte en utfästelse om antal och storlekar på rum utan i första hand en eftersträvad total utrymmestid. 1 t E 0 D L L 0 0 p L 1 N -1 i Ö 01.0 vö _01 I-= E L M 6i/ VV

46 á

47 Arkitekten bör i sin test utgå från den angivna ramen för verksamheten och därefter anpassa lokalförteckningens delfunktioner till byggna- ' dens förutsättningar. På detta sätt utarbetade lösningar tillställs brukaren för samråd. Planlösningsarbet et får också utvisa dels i vad mån den för testen valda fastigheten alls är lämplig för verksamheten, dels vilka avvikelser från det tekniska detaljprogrammet och anpassningar av verksamheten som behöver bearbetas. J u D D I ombyggnadsprojekten åligger det således arkitekten att lösa in aktuell verksamhet inom den totala beräknade hyresarean som kan framräknas med lökalprogammet som underlag. r Eftersom inredning projekteras och köpes på särskilt anslag upprättas även ett inrednings rogram: I detta skede gör man oftast en "test" av möjligheterna att genomföra en funktionsriktig möblering. Det är särskilt viktigt vid ombyggnad där rumsformer och kommunikationsmönster ofta avviker från de typrum som tagits fram för nyproduktionen. Om inredningsarkitekt ännu inte utsetts skall den arkitekt som gör programskissen kontinuerligt "testa" möbleringsmöjligheterna (se vidare 5.7). Härutöver behövs ett utrustnings rogram för att samtliga förutättni ngar skall vara givna för projekteringen. Detta upprättas av brukaren och är främst avsett att sändas till vederbörande myndighets huvudman som svarar för utrustningsanslagen. Vissa delar av utrustningen är dock av den arten att byggnad, och installationen påverkas, varför utrustningsprogrammet utgör en viktig förutsättning för projekteringen. Ombyggnadsprogram Med lokalprogram, inventering och test som bakgund påbörjas arbetet med att framställa ett ombyggnadsrogram (OBP). Ombyggnadsprogramet NEDIJ1.1&S 7 73 MiSTE M,EZ i AE r 11i7iGÅ s<issk -,. T v, f

Byggnadsstyrelsens handböcker 1990-08. Ombyggnadshandboken. Del 1 Allmänna riktlinjer REKOMMENDATIONER

Byggnadsstyrelsens handböcker 1990-08. Ombyggnadshandboken. Del 1 Allmänna riktlinjer REKOMMENDATIONER 1 Byggnadsstyrelsens handböcker 1990-08 Ombyggnadshandboken Del 1 Allmänna riktlinjer REKOMMENDATIONER Dokumentets utgivare *tl 1 BYGGNADSSTYRELSEN Dokumentnamn och dokumentbeteckning Byggnadsstyrelsens

Läs mer

Hela byggprocessen. verktyg för att säkerställa att byggprojekten utförs så. effektivt som möjligt och uppfyller samtliga ställda mål.

Hela byggprocessen. verktyg för att säkerställa att byggprojekten utförs så. effektivt som möjligt och uppfyller samtliga ställda mål. Byggprocessen På Higabgruppen värderar vi kundnytta och långsiktighet högt och vi vill bygga och förvalta fastigheter som erbjuder god kvalitet och god funktion för kunden. Hela byggprocessen Kostnader

Läs mer

Kontrollansvarig. Byggherrens stöd vid projektering och byggande. www.karf.se

Kontrollansvarig. Byggherrens stöd vid projektering och byggande. www.karf.se Kontrollansvarig Byggherrens stöd vid projektering och byggande www.karf.se 1 I denna broschyr avser Kontrollansvarig och Kontrollplan de begrepp som finns reglerade i Plan- och bygglagen, PBL (kap10 9,

Läs mer

Information från Styrelsen - Nr 23 Mars 2015 REGLER FÖR TILLBYGGNADER OCH FÖRÄNDRINGAR I BRF KRABBAN

Information från Styrelsen - Nr 23 Mars 2015 REGLER FÖR TILLBYGGNADER OCH FÖRÄNDRINGAR I BRF KRABBAN Information från Styrelsen - Nr 23 Mars 2015 Bäste/Bästa Föreningsmedlem! Detta nyhetsbrev (nr. 23) från styrelsen i BRF Krabban handlar till största delen om våra från och med nu gällande regler för tillbyggnader

Läs mer

AFS 2008:16. och dessa föreskrifter.

AFS 2008:16. och dessa föreskrifter. 5 a Den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete ska under varje skede av planeringen och projekteringen se till att arbetsmiljön under byggskedet särskilt uppmärksammas i följande avseenden.

Läs mer

Information från Styrelsen - Nr 18 Februari 2010

Information från Styrelsen - Nr 18 Februari 2010 Information från Styrelsen - Nr 18 Februari 2010 Bäste/Bästa Föreningsmedlem! Detta nyhetsbrev (nr. 18) från styrelsen i BRF Krabban handlar till största delen om våra från och med nu gällande regler för

Läs mer

DET HÄR ÄR VÅR BYGGPROCESS

DET HÄR ÄR VÅR BYGGPROCESS DET HÄR ÄR VÅR BYGGPROCESS Första spadtaget för Kretsloppsparken, Alelyckan 2006. I EN BYGGPROCESS ÄR VI MÅNGA SOM SAMVERKAR När man genomför ett byggprojekt är många människor med vitt skilda kompetenser

Läs mer

Generell tillämpning av mät- och ersättningsregler MER

Generell tillämpning av mät- och ersättningsregler MER Generell tillämpning av mät- och ersättningsregler MER ALLMÄNT Mät- och ersättningsregler MER är anpassade till AMA och är avsedda att användas vid förteckning av mängder och vid mätning och ersättning

Läs mer

Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning?

Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning? Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning? Den här broschyren vänder sig till dig som har ett arbetsmiljöansvar inom bygg- och anläggning. Här kan du läsa om vad som behöver göras under olika skeden

Läs mer

BILAGA ARBETSMILJÖ KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR

BILAGA ARBETSMILJÖ KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR Version: 2a 2014-10-01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMSKEDE... 3 BEHOVSANALYS... 3 KRAVSPECIFIKATIONER... 3 Lokal- och funktionsprogram... 3 Lokal- fastighets- tomtutredning och plananalys... 3 Byggnadsprogram...

Läs mer

VAD BORDE BYGGHERREN KRÄVA AV KONSULTER?

VAD BORDE BYGGHERREN KRÄVA AV KONSULTER? Serien - Byggherrens betydelse Hur konsulterna vill utveckla byggsektorn i samarbete med byggherrarna VAD BORDE BYGGHERREN KRÄVA AV KONSULTER? Seminarium 25 september 2003 LILJEWALL arkitekter ab Göteborgsregionens

Läs mer

KRAV. KVALITETSARBETE Del A, Projektering PROJEKTNAMN

KRAV. KVALITETSARBETE Del A, Projektering PROJEKTNAMN kademiska Hus KRV på leverantörernas KVLITETSRETE el, Projektering För Projektet nr: PROJEKTNMN Fastighetsbeteckning Ort Upprättad 200x-xx-xx.(Projektledaren) Kompletterande dokument 200x-xx-xx...(Projektledaren)

Läs mer

BILAGA FÖRVALTARE/TEKNISK FÖRVALTARE KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR

BILAGA FÖRVALTARE/TEKNISK FÖRVALTARE KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR Version 2 2014-10-01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BEHOVSANALYS... 3 KRAVSPECIFIKATIONER... 4 Lokal- och funktionsprogram... 4 Lokal- Fastighets- tomtutredning och plananalys... 4 Byggnadsprogram... 4 BESLUTSUNDERLAG

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan Eksjö kommun och Eksjö Kommunfastigheter AB, policy

Ansvarsfördelning mellan Eksjö kommun och Eksjö Kommunfastigheter AB, policy Nr 1-2013 Ersätter nr Ansvarsfördelning mellan Eksjö kommun och Eksjö Kommunfastigheter AB, policy Antagen av kommunfullmäktige 2012-11-29, 185 1 Grundförutsättningar * Samtliga byggnader förvaltas av

Läs mer

Välkommen hem. Din guide i din byggprocess

Välkommen hem. Din guide i din byggprocess Välkommen hem Din guide i din byggprocess l J f H Välkommen till Berg! Varmt välkommen till oss på miljö- och byggenheten i Bergs kommun. Vi finns här för att hjälpa dej i ditt byggprojekt. En del av vårt

Läs mer

Mörbyberget 1 Fribergaskolan etapp 3-6 Danderyd Ombyggnad skola

Mörbyberget 1 Fribergaskolan etapp 3-6 Danderyd Ombyggnad skola BILAGA 1 Sidantal 5 Mörbyberget 1 Danderyd Sammandrag av: ADMINISTRATIVA FÖRESKRIFTER Handling litt: 6.01 Totalentreprenad Samverkans entreprenad FN 2011/0016 Upprättad Upprättad av:, Danderyds kommun

Läs mer

Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01. Innehållsförteckning

Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01. Innehållsförteckning Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01 Innehållsförteckning Nyheter i den nya plan- och bygglagen... 1 Innan ansökan om bygglov... 2 Efter det att du har fått bygglov... 2 Här nedan

Läs mer

Bilen 25. Förfrågningsunderlag. RAMBESKRIVNING - HUS Totalentreprenad. Handling 6.2 Sidantal 3. Upprättad 2014-05-09 av Simon Sundström

Bilen 25. Förfrågningsunderlag. RAMBESKRIVNING - HUS Totalentreprenad. Handling 6.2 Sidantal 3. Upprättad 2014-05-09 av Simon Sundström Handling 6.2 Sidantal 3 Förfrågningsunderlag RAMBESKRIVNING - HUS Totalentreprenad Upprättad av Galären i Luleå AB Bet Ändringen avser Sign INNEHÅLLSFÖRTECKNING 0 RAMBESKRIVNING- HUS... 3 3(6) 0 RAMBESKRIVNING-HUS

Läs mer

BILAGA MILJÖ OCH HÄLSA KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR

BILAGA MILJÖ OCH HÄLSA KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR Version: 2a 2014-10-01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMSKEDE... 3 BEHOVSANALYS... 3 KRAVSPECIFIKATIONER... 3 Lokal- och funktionsprogram... 3 Lokal- fastighets- tomtutredning och plananalys... 3 Byggnadsprogram...

Läs mer

Konsultupphandling Ja tack

Konsultupphandling Ja tack upphandling Ja tack Förfrågan Offert, anbud Avtal en viljeförklaring som inom viss tid mött ett antagande varvid bindande avtal uppstått Konsensual avtal Formalavtal Fastighetsköp Realavtal Lån av cykel

Läs mer

Vårdsätra 14:4 Takomläggning RAMBESKRIVNING

Vårdsätra 14:4 Takomläggning RAMBESKRIVNING Vårdsätra 14:4 Takomläggning Totalentreprenad RAMBESKRIVNING 2015-02-15 Rev Rev.datum Sign Strandbodgatan 1 Box 237 751 05 Uppsala Tel: 018-17 08 00 www.temagruppen.se 190100000 Upprättad av: Per Liljestrand

Läs mer

Förstudie Förekomsten ändrings

Förstudie Förekomsten ändrings www.pwc.se Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor 30 oktober 2014 Förstudie Förekomsten ändrings och tilläggsarbeten (ÄTA) Kalmar kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund...

Läs mer

Konsultupphandling. Construction Management

Konsultupphandling. Construction Management Konsultupphandling Förfrågan Ja tack Offert, anbud Accept Avtal Avtal en viljeförklaring som inom viss tid mött ett antagande varvid bindande avtal uppstått Konsensual avtal Formalavtal Fastighetsköp Realavtal

Läs mer

Underhållsplanering. Per Lilliehorn Lilliehorn Konsult AB. Grundläggande. Syfte 2012-11-18. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Underhållsplanering. Per Lilliehorn Lilliehorn Konsult AB. Grundläggande. Syfte 2012-11-18. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Underhållsplanering Per Lilliehorn Grundläggande Varje satsad krona är en möjlighet! Kan öka fastighetens värde! Fukt och vatten förstör våra hus! Fokus på tak, rör och risker för fukt! Tidiga små åtgärder

Läs mer

Byggproduktion I - BYGB15 TENTAMEN

Byggproduktion I - BYGB15 TENTAMEN Byggproduktion I - BYGB15 TENTAMEN Tid Måndagen den 29 mars 2010, kl. 08.15-13.15 Plats Universitetets skrivsal Ansvarig Jens Beiron, kan nås via mobiltel 0705-977997 eller ank 12 54 Hjälpmedel Miniräknare

Läs mer

Underhållsplanering. Per Lilliehorn Lilliehorn Konsult

Underhållsplanering. Per Lilliehorn Lilliehorn Konsult Underhållsplanering Per Lilliehorn Lilliehorn Konsult Grundläggande Varje satsad krona är en möjlighet! Kan öka fastighetens värde! Fukt och vatten förstör våra hus! Fokus på tak, rör och risker för fukt!

Läs mer

frågorna for projektet

frågorna for projektet Byggnadsstyrelsens handböcker Fingervisning för geoteknisk kvalitetssäkring 43 1993-09 -,f Klargörde geotekniskå frågorna for projektet Samla in befintlig information låt geoteknikern medverka 01 i projektets

Läs mer

4. Projektorganisation, samverkan och intressenthantering

4. Projektorganisation, samverkan och intressenthantering 4. Projektorganisation, samverkan och intressenthantering 4.1 Litteraturuppgifter Dessa uppgifter kan lösas med hjälp av läroboken. 1. Varför behöver en verksamhet organiseras och vilka fördelar finns?

Läs mer

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 270 lottnummer 1.000 kronor vardera:

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 270 lottnummer 1.000 kronor vardera: Dragningsresultat vecka 14-2015 Här nedan kan du se om du är en av de lyckliga vinnarna i veckans utlottning i Svenska PostkodLotteriet. När du har vunnit betalar vi automatiskt ut dina vinstpengar till

Läs mer

KV HÄGERN 11, LULEÅ OMBYGGNAD AV KONTORSLOKALER 2012. BRANDSKYDDSDOKUMENTATION Utgåva 1, förfrågningsskede. Luleå 2012-02-15. WSP Byggprojektering

KV HÄGERN 11, LULEÅ OMBYGGNAD AV KONTORSLOKALER 2012. BRANDSKYDDSDOKUMENTATION Utgåva 1, förfrågningsskede. Luleå 2012-02-15. WSP Byggprojektering Utgåva 1, förfrågningsskede H:\LULEÅ\CENTRUM\HÄGERN\HÄGERN 2012\BD1\Hägern 2012 bdf1doc.doc Mall: Allmän - Stående - 2003.dot ver 1.0 Luleå 2012-02-15 WSP Byggprojektering Håkan Lantz WSP Byggprojektering

Läs mer

Byggnadsstyrelsen. Tekniskabyråns information 1980-08. radonförekomst. Översiktlig kartläggning SAMMANFATTNING. ningsanstalt.

Byggnadsstyrelsen. Tekniskabyråns information 1980-08. radonförekomst. Översiktlig kartläggning SAMMANFATTNING. ningsanstalt. Byggnadsstyrelsen Tekniskabyråns information 20 1980-08 Radonförekomst Översiktlig kartläggning SAMMANFATTNING Under vintern 79/80 genomfördes läggning av radonförekomsten Undersökningen genomfördes s

Läs mer

Riktlinjer för digital arkivering i Linköpings kommun

Riktlinjer för digital arkivering i Linköpings kommun 1 (8) E-Lin projektet 2014-06-05 Riktlinjer Riktlinjer för digital arkivering i Linköpings kommun 2 Innehåll Inledning och bakgrund... 3 Ansvar... 4 Systemupphandling... 4 Gallring... 5 Informationssäkerhet...

Läs mer

Kursprogram. Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen

Kursprogram. Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen Kursprogram Bakgrund Skärpta regler för fukt i byggnader gäller i BBR sedan 2007. Byggnader ska utformas så att fukt inte orsakar skador, elak lukt eller

Läs mer

Frågor och svar till webbseminarium byggsanktioner och viten, 29 mars 2012

Frågor och svar till webbseminarium byggsanktioner och viten, 29 mars 2012 2012-03-28 Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01 Frågor och svar till webbseminarium byggsanktioner och viten, 29 mars 2012 Fråga 1: I 58 anges att tiden för utdömande av byggsanktionsavgiften

Läs mer

Ägardirektiv för Älvkarleby Kommunhus AB, org.nr 556611-1794

Ägardirektiv för Älvkarleby Kommunhus AB, org.nr 556611-1794 1 Beslutad av kommunfullmäktige 2006-05-17 417. Dnr 27/05.107 och 2003-05-14 93. Dnr 30/03.002. (punkt 23) Ägardirektiv för Älvkarleby Kommunhus AB, org.nr 556611-1794 1. Bolaget som organ för kommunal

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Förnamn Efternamn

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Förnamn Efternamn BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Förnamn Efternamn BFS 2012:xx Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration för byggnader; Utkom från trycket

Läs mer

Datum: 2015-08-01 Version: 1 Dokumentslag: Styrande dokument

Datum: 2015-08-01 Version: 1 Dokumentslag: Styrande dokument Riktlinjer och rutiner för dokumenthantering vid planering, projektering, byggande och förvaltning. Sida 1(8) 1. GRUNDLÄGGANDE OM INFORMATIONSMODELLEN... 3 1.1. Inledning... 3 2. HANDLINGAR... 5 3. TILLÄMPNING...

Läs mer

AVTAL OM VINDSBYGGNATION

AVTAL OM VINDSBYGGNATION 1(5) AVTAL OM VINDSBYGGNATION Mellan HSB:s Brf Hubert-Konrad nedan kallad Föreningen och nedan kallad Bostadsrättshavaren och som med bostadsrätt innehar lägenhet nr i Föreningen hus med adress har upprättats

Läs mer

ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR & ARKIVORGANISATION

ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR & ARKIVORGANISATION ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR & ARKIVORGANISATION en handledning för myndigheter i Göteborgs Stad & Västra Götalandsregionen Version 2, 2013-02-26 INNEHÅLL INLEDNING... 3 1 MYNDIGHETENS ARKIVORGANISATION...

Läs mer

Datum Vår referens Sida 2009-01-23 1(10)

Datum Vår referens Sida 2009-01-23 1(10) PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2009-01-23 1(10) Administrativa avdelningen Anna-Karin Hellsten 08-678 5628 anna-karin.hellsten@pts.se Kravspecifikation upphandling av teknisk och säkerhetskunnig konsult

Läs mer

Teknisk förvaltning och ombyggnad

Teknisk förvaltning och ombyggnad Teknisk förvaltning och ombyggnad Begrepp Byggteknik Funktionsbrister Ombyggnad Besiktning Agenda Teknisk förvaltning är de de tekniska åtgärder som vidtas på en fastighet för att behålla eller få de funktioner

Läs mer

KVALITETSSYSTEM SS ISO 9001 KONSULTER I SAMVERKAN

KVALITETSSYSTEM SS ISO 9001 KONSULTER I SAMVERKAN KVALITETSSYSTEM SS ISO 9001 KONSULTER I SAMVERKAN copyright Ateljé Arkitekten, tel 0511-108 28 Gäller fr o m 1996-01-01 Senaste översyn 2002-09-21 0. Orientering 1. Omfattning och tillämpning 2. Referenser

Läs mer

RIKTLINJER FÖR OCH INFORMATION OM HANDLÄGGNING AV OLOVLIGT UPPFÖRDA BYGGNADER I VÅRGÅRDA KOMMUN

RIKTLINJER FÖR OCH INFORMATION OM HANDLÄGGNING AV OLOVLIGT UPPFÖRDA BYGGNADER I VÅRGÅRDA KOMMUN RIKTLINJER FÖR OCH INFORMATION OM HANDLÄGGNING AV OLOVLIGT UPPFÖRDA BYGGNADER I VÅRGÅRDA KOMMUN ANTAGEN AV MILJÖNÄMNDEN 2005-10-13 98 MILJÖNÄMNDEN Riktlinjer för och information om handläggning av olovligt

Läs mer

0. ALLMÄNT INNEHÅLL. Bilaga 1.Referensförteckning över angivna referenser i Verksamhetsåtagande. Handbok KRAVDOK Verksamhetsåtagande 1996-04-03

0. ALLMÄNT INNEHÅLL. Bilaga 1.Referensförteckning över angivna referenser i Verksamhetsåtagande. Handbok KRAVDOK Verksamhetsåtagande 1996-04-03 FLYG 075/96 Sida 1 (7) 0. ALLMÄNT INNEHÅLL 0. ALLMÄNT...2 0.1 OMFATTNING, INNEHÅLL...3 0.2 SYFTE...5 0.3 TILLÄMPNING, GILTIGHET...5 0.4 REFERENSER, STANDARDER...6 0.5 DEFINITIONER, FÖRKORTNINGAR...7 Bilaga

Läs mer

Vård av gotländska kulturmiljöer

Vård av gotländska kulturmiljöer ATT SÖKA STATLIGA BIDRAG FÖR Vård av gotländska kulturmiljöer På Gotland finns ett brett kulturellt arv att bevara, bruka och utveckla. Här finns till exempel kulturreservat, 60 områden utpekade som riksintressen

Läs mer

Aktiviteter. Lärarhandledning till www.varsamt.org

Aktiviteter. Lärarhandledning till www.varsamt.org Aktiviteter Lärarhandledning till www.varsamt.org 1 Inledning I denna handledning ger vi förslag på aktiviteter som är kopplade till webbplatsen varsamt.org. Förslagen är framtagna med syftet att vara

Läs mer

Umeå kommun Samhällsbyggnadskontoret Fastighet Teknik

Umeå kommun Samhällsbyggnadskontoret Fastighet Teknik Umeå kommun Samhällsbyggnadskontoret Fastighet Teknik Idag Samhällsbyggnadskontoret Byggprojekt Miljö, Kvalité, Energi Kalkyler Övning Färdiga arbetsplatser Upphandling mm Sammanfattning Fastighet Projektledare

Läs mer

Byggnad 13 Lackeringsbyggnad

Byggnad 13 Lackeringsbyggnad 1 (5) Byggnad 13 1. Översiktlig byggnadsbeskrivning Byggnaden som ingår i rivningen har varit lackeringsbyggnad. Den nyare delen av byggnaden med byggår 1970 har betongstomme med lättbetongtak och ytterväggar

Läs mer

B O S T A D. Trivsamma lokaler för alternativ boende. Lös lokalbehoven snabbt och lätt med moduler från Indus

B O S T A D. Trivsamma lokaler för alternativ boende. Lös lokalbehoven snabbt och lätt med moduler från Indus B O S T A D Trivsamma lokaler för alternativ boende Lös lokalbehoven snabbt och lätt med moduler från Indus Tryggt boende med god kvalitet Hyrmoduler kan många gånger vara den idealiska lösningen vid olika

Läs mer

Teknisk förvaltning 2014-11-09. Begrepp. Exempel på resultat av skickbesiktning Bostadsrättsförening Diana Anno 1989

Teknisk förvaltning 2014-11-09. Begrepp. Exempel på resultat av skickbesiktning Bostadsrättsförening Diana Anno 1989 Teknisk förvaltning Agenda Teknisk förvaltning BENGT HANSSON & ANNE LANDIN Begrepp Så byggdes husen (mycket mycket kort) Brister i befintliga hus Byggtekniska brister Funktionsbrister Skadedrabbade konstruktioner

Läs mer

BILAGA 3 Leveransplan

BILAGA 3 Leveransplan BILAGA 3 Leveransplan Bilaga till CAD-kravspecifikation med förvaltningsinformation Version 1.0 Senast reviderad 2007-10-01 Ett samarbete mellan: Bilaga 3 Leveransplan 2 (10) Innehållsförteckning 1 Leveransplan...3

Läs mer

Information Ombyggnation av Tillbergaskolan

Information Ombyggnation av Tillbergaskolan Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) 2013-09-17 Dnr: 2013/2540-BaUN- 285 Barn- och ungdomsnämnden Information Ombyggnation av Tillbergaskolan Förslag

Läs mer

Behöver jag en kontrollansvarig

Behöver jag en kontrollansvarig Behöver jag en kontrollansvarig för att bygga eller riva? Den här broschyren vänder sig i första hand till dig som har ett en- eller tvåbostadshus. När du ska bygga en ny byggnad eller bygga till kan du

Läs mer

Tillämpningsanvisning:Fi2 baserad på Bygghandlingar 90 del 8 utgåva 2

Tillämpningsanvisning:Fi2 baserad på Bygghandlingar 90 del 8 utgåva 2 Digitala Informationsleveranser till och från Förvaltning Tillämpningsanvisning:Fi2 baserad på Bygghandlingar 90 del 8 utgåva 2 Bilaga 6 Regionservice ID 6_D001_-_001_04 Ver 2012-08-01 Ansvarig Per Erlandsson

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDN INGSUTSKOITET. Sammanträdesdatum 2014-03-04

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDN INGSUTSKOITET. Sammanträdesdatum 2014-03-04 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDN INGSUTSKOITET 12 (21} Sammanträdesdatum 2014-03-04 53 Dnr 2014/239 Nybyggnation av gruppbostad enligt lag om stöd och service för vissa funktionshindrade, LSS INLEDNING Projektering

Läs mer

R E I C H M A N N A N T I K V A R I E R A B

R E I C H M A N N A N T I K V A R I E R A B Säby 3:29 Expeditionsbyggnad nr 82, Barkaby flygfält Järfälla kommun Stockholms län Ursprunglig kontorsdörr återanvänd till förråd ANTIKVARISK SLUTREDOVISNING Postadress: Parkvägen 10B, 169 35 Solna. Org

Läs mer

Byggentreprenader eller hyresavtal Björn Söderlund

Byggentreprenader eller hyresavtal Björn Söderlund Byggentreprenader eller hyresavtal Björn Söderlund Bakgrund Byggnadsstyrelsen var fram t.om. 1993 ansvaring för lokalförsörjning inom statsförvaltningen Efter 1993 var varje myndighet fri att teckna egna

Läs mer

Utredningsrapport. Vikdalens barn Fastighet: Kv. Sicklaön 380:6 Järlastigen 1, Nacka. Antal sidor: 6 st. Stockholm 2012-03-13 1 (6)

Utredningsrapport. Vikdalens barn Fastighet: Kv. Sicklaön 380:6 Järlastigen 1, Nacka. Antal sidor: 6 st. Stockholm 2012-03-13 1 (6) Utredningsrapport Vikdalens barn Fastighet: Kv. Sicklaön 380:6 Järlastigen 1, Nacka. Antal sidor: 6 st. Stockholm 2012-03-13 1 (6) Innehåll 1. Uppdragets omfattning... 3 2. Mål... 3 3. Underlag... 3 4.

Läs mer

PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M

PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M 1 Lagar, förordningar m m Källa: God inomhusmiljö- en handbok för fastighetsägare : 2 Lagar, förordningar, föreskrifter, ex Miljöbalken (1998:808) Avfallsförordningen NVFS =

Läs mer

UPPDRAGSSPECIFIKATION

UPPDRAGSSPECIFIKATION UPPDRAGSSPECIFIKATION BYGGKONSULTENS UPPDRAG 1. PROGRAMSKEDE Ingår inte i uppdraget. Program har utarbetats av beställaren. 2. FÖRSLAGSHANDLINGAR Förslagshandlingar utgör en översiktlig redovisning av

Läs mer

1. Försäkringstagare (den som tecknar försäkringen och betalar premien)

1. Försäkringstagare (den som tecknar försäkringen och betalar premien) 1/6 Ansökan byggförsäkring Offert/beställning Offert önskas på byggförsäkring för nedan projekt Byggförsäkring beställs för nedan beskrivna byggprojekt (vid detta val skickas premiefaktura utan föregående

Läs mer

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22 Conny Pettersson 2011-11-24 Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22 Remisslämnare Organisation Swedisol

Läs mer

Storheden 1:55 Förfrågningsunderlag RAMBESKRIVNING - HUS

Storheden 1:55 Förfrågningsunderlag RAMBESKRIVNING - HUS Handling 6.7 Sidantal 3 Förfrågningsunderlag RAMBESKRIVNING - HUS Totalentreprenad Bygg Måla Golv Upprättad av Galären i Luleå AB Bet Ändringen avser Sign Rivning samt tak 2013-11-28 SS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Organisation och upphandling av byggprojekt. Construction Management

Organisation och upphandling av byggprojekt. Construction Management Organisation och upphandling av byggprojekt Varför Organisation? Att mål kan uppnås effektivare genom samarbete mellan individer än genom individuella ansträngningar (synergieffekt) Organisation Ett antal

Läs mer

INFORMATION VID RENOVERING OCH OMBYGGNAD

INFORMATION VID RENOVERING OCH OMBYGGNAD INFORMATION VID RENOVERING OCH OMBYGGNAD Vi har nedan samlat viktig information som du som medlem bör känna till i samband med renovering och ombyggnad. Ta del av information innan du påbörjar arbetena.

Läs mer

Metod för kvalitetssäkring av Energieffektiva byggnader

Metod för kvalitetssäkring av Energieffektiva byggnader Metod för kvalitetssäkring av Energieffektiva byggnader ByggaF L E www.fuktcentrum.se www.lufttathet.se Finansiärer till ByggaE ByggaE utvecklas i samverkan med företagen inom FoU Väst. Finansieras av:

Läs mer

Behöver jag en kontrollansvarig

Behöver jag en kontrollansvarig Behöver jag en kontrollansvarig för att bygga eller riva? 2 Den här broschyren vänder sig i första hand till dig som har ett en- eller tvåbostadshus. När du ska bygga en ny byggnad eller bygga till behöver

Läs mer

Lokal- och fastighetsutredningen beslut om avveckling av lokaler

Lokal- och fastighetsutredningen beslut om avveckling av lokaler Kommunchef Carin Becker-Åström 0220-241 82 Kommunstyrelsen Lokal- och fastighetsutredningen beslut om avveckling av lokaler BAKGRUND Sedan ett antal år tillbaka finns ett överskott på lokaler i kommunens

Läs mer

Vetab kontor Upplandavägen 16 Tillbyggnad av kontor

Vetab kontor Upplandavägen 16 Tillbyggnad av kontor Handling 07.2 Sidantal 7 07.2 Brandskyddsbeskrivning Upprättad av Mikael Nimmersjö Byggnadsbyrån AB BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM INNEHÅLLFÖRTECKNING INNEHÅLLFÖRTECKNING 2 0 Inledning 3 1 Byggnadsbeskrivning

Läs mer

Rivningsplan / avfallshanteringsplan

Rivningsplan / avfallshanteringsplan Rivningsplan / avfallshanteringsplan Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning alt. adress Beräknat start och stoppdatum för rivning Byggherre Kontaktperson/telefon Entreprenör Kontaktperson/telefon

Läs mer

2004-12-01. Härmed inbjuds Ni att lämna anbud enligt nedan angivna förutsättningar.

2004-12-01. Härmed inbjuds Ni att lämna anbud enligt nedan angivna förutsättningar. 2004-12-01 Dnr 0411-0798-STAB-23 Anbudsinbjudan avseende Arbetsgivarverkets upphandling av konsultstöd för grafisk formgivning Arbetsgivarverket har för avsikt att i enlighet med 6 kap. lagen (1992:1528)

Läs mer

Trafikkontorets krav

Trafikkontorets krav Trafikkontorets krav avseende kvalitetsledningssystem vid leverans av varor, tjänster och entreprenader 2(2) Innehållsförteckning sida Inledning 3 1. på leverantör 4 2. Kvalitetsledningssystem 5 3. Resurser

Läs mer

Svensk Byggtjänst är ett kunskapsföretag.

Svensk Byggtjänst är ett kunskapsföretag. Svensk Byggtjänst är ett kunskapsföretag. Vi ägs av ett trettiotal organisationer som representerar hela byggbranschen, och hela byggprocessen. Vår bransch står inför stora utmaningar med ökade krav på

Läs mer

Bostadsrättsföreningen Bögatan 43 Organisationsnummer 769615-1880. Stadgar för Brf. Bögatan 43 Antagna 2006-08-22

Bostadsrättsföreningen Bögatan 43 Organisationsnummer 769615-1880. Stadgar för Brf. Bögatan 43 Antagna 2006-08-22 Stadgar för Brf. Bögatan 43 Antagna 2006-08-22 1 Föreningsnamn Föreningens firma (föreningsnamn) är Bostadsrättsföreningen Bögatan 43. 2 Ändamål och verksamhet Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas

Läs mer

Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun

Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun KONTORET FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING Handläggare Datum Diarienummer Brita Christiansen 2012-01-30 2012/20181-1 fd diarienummer: PLA 11/20039-1 Tjänsteskrivelse Planbesked Plan- och byggnadsnämnden Detaljplan

Läs mer

Huvudmannaskap för allmänna platser och ansvar för vatten och avlopp

Huvudmannaskap för allmänna platser och ansvar för vatten och avlopp 31/51 Huvudmannaskap för allmänna platser och ansvar för vatten och avlopp Behov av en samlad strategi Östra Tyresö kommer att detaljplaneras successivt för mindre områden och processen kommer sannolikt

Läs mer

KS 6 19 JUNI 2013. Översyn av borgensprinciper. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

KS 6 19 JUNI 2013. Översyn av borgensprinciper. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta KS 6 19 JUNI 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Malmberg Jan Datum 2013-06-13 Diarienummer KSN-2013-0868 Kommunstyrelsen Översyn av borgensprinciper Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige

Läs mer

BOSTADSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING

BOSTADSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING BOSTADSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING BOFS 1987:4 TOB 6 Bostadsstyrelsens föreskrifter och information om ändring av föreskrifterna och informationen till förordningen (1983:1021) om tilläggslån för ombyggnad

Läs mer

Brf Borealis Rambeskrivning för ombyggnad av badrum

Brf Borealis Rambeskrivning för ombyggnad av badrum Brf Borealis Rambeskrivning för ombyggnad av badrum HANDLING FU1 FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG C5 Gruppen AB Karlbergsvägen 84 113 35 STOCKHOLM Tel 08-690 26 90 Fax 08-690 26 99 Beställare. Lägenhet nr Ort:.. Datum.....

Läs mer

Energitjänsteprojektet Fas 2 och Fas 3

Energitjänsteprojektet Fas 2 och Fas 3 Till Styrelsen 2014-09-04 Energitjänsteprojektet Fas 2 och Fas 3 Sammanfattning Leksandsbostäders styrelse fattade i september 2012 beslut om att starta ett energitjänsteprojekt vars syfte var att identifiera

Läs mer

Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna

Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna Beslut: 2015-04-10 Reviderad: - Dnr: DUC 2014/1879/10 Ersätter: - Relaterade dokument: Bilaga 1, Upphandlingsprocessen. Bilaga 2, Handläggningsordning

Läs mer

BILAGA MARK OCH YTTRE VA KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR

BILAGA MARK OCH YTTRE VA KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR Version: 2a 2014-10-01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMSKEDE... 3 BEHOVSANALYS... 3 KRAVSPECIFIKATIONER... 3 Preliminärt Lokalprogram... 3 Lokal- Fastighets- tomtutredning och plananalys... 3 Byggnadsprogram...

Läs mer

Utlysning 2012-04-20. Rev. 2012-10-12. En utlysning inom programmet Öppen innovation

Utlysning 2012-04-20. Rev. 2012-10-12. En utlysning inom programmet Öppen innovation 1 Utlysning 2012-04-20 Rev. 2012-10-12 Öppna datakällor 2012 En utlysning inom programmet Öppen innovation 2 Allmänt om utlysningen VINNOVA är Sveriges innovationsmyndighet och utvecklar Sveriges innovationskraft

Läs mer

Nya energikrav i BBR. Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle

Nya energikrav i BBR. Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle Nya energikrav i BBR Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle BBR 19 (BFS 2011:26) 5. Brandskydd 9. Energihushållning Regler för ändring av byggnader 2012-06-18 Sida

Läs mer

S K O L A. Flexibla lokaler för en bra skolmiljö. Med skolmoduler från Indus löser du lokalbehoven snabbt och lätt

S K O L A. Flexibla lokaler för en bra skolmiljö. Med skolmoduler från Indus löser du lokalbehoven snabbt och lätt S K O L A Flexibla lokaler för en bra skolmiljö Med skolmoduler från Indus löser du lokalbehoven snabbt och lätt Stabil konstruktion och hög kvalitet Om elevantalet förändras eller om förutsättningarna

Läs mer

Alviks Medborgarhus [Fastighets beteckning är Biografen 2 ]

Alviks Medborgarhus [Fastighets beteckning är Biografen 2 ] Alviks Kulturhus Alviks Medborgarhus [Fastighets beteckning är Biografen 2 ] Ett K-märkt hus som ligger i stadsdelen Bromma Det K-märkta huset ägs idag av Stockholms stad Det K-märkta huset räknas som

Läs mer

RIKTLINJE LCC - LIVSCYKELKOSTNAD

RIKTLINJE LCC - LIVSCYKELKOSTNAD RIKTLINJE LCC - LIVSCYKELKOSTNAD KARLSTADS KOMMUN REVIDERINGAR Nedan redovisas de fem viktigaste revideringarna sedan den förra utgåvan. X X X X X Senaste revidering markeras med vertikal linje i vänstermarginalen

Läs mer

Förutsättningar för gallring efter skanning 1 (5) Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26

Förutsättningar för gallring efter skanning 1 (5) Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26 Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26 1 (5) Förutsättningar för gallring efter skanning För att myndighet ska få gallra pappershandlingar efter skanning fordras det myndighetsspecifika

Läs mer

Exempelritningar för tillbyggnad av enbostadshus

Exempelritningar för tillbyggnad av enbostadshus Exempelritningar för tillbyggnad av enbostadshus Foldern är framtagen juni 2010 och reviderad januari 2012 av Bygglovalliansen som är en samverkan mellan kommuner för utveckling av bygglovfunktionen. Följande

Läs mer

Behöver jag söka bygglov, rivningslov eller marklov? Bygglov så fungerar det

Behöver jag söka bygglov, rivningslov eller marklov? Bygglov så fungerar det Behöver jag söka bygglov, rivningslov eller marklov? Bygglov så fungerar det När du vill bygga en ny byggnad eller bygga till måste du söka bygglov hos stadsbyggnadskontoret. Vid vissa andra ändringar

Läs mer

Kalkyl PM Väg 172 Skällsäter - Bäckefors

Kalkyl PM Väg 172 Skällsäter - Bäckefors Kalkyl PM Väg 172 Skällsäter - Bäckefors Objektnummer: 85 54 04 32 Objektnamn: Skällsäter - Bäckefors Skede: Bygghandling december 2002 Datum: 2008-08-25 Rev. datum: 1(7) 1. Bakgrund Befintlig väg har

Läs mer

REJÄL UNDERHÅLLSPLAN

REJÄL UNDERHÅLLSPLAN REJÄL UNDERHÅLLSPLAN Spara tid och pengar genom planerat underhåll Det är ett välkänt faktum att planerat och förebyggande underhåll är avsevärt billigare än akut och eftersatt underhåll. Trots att de

Läs mer

KVALITETSSYSTEM SS ISO 9001. Ateljé Arkitekten i Väst AB Org nr: 556684-8312

KVALITETSSYSTEM SS ISO 9001. Ateljé Arkitekten i Väst AB Org nr: 556684-8312 KVALITETSSYSTEM SS ISO 9001 Ateljé Arkitekten i Väst AB Org nr: 556684-8312 0. Orientering Kvalitetssystemet gäller för Ateljé Arkitekten i Väst AB. Företaget finns i Skara (huvudkontor på Skolgatan 3,

Läs mer

BYGG OCH ANLÄGGNING. Ämnets syfte

BYGG OCH ANLÄGGNING. Ämnets syfte BYGG OCH ANLÄGGNING Ämnet bygg och anläggning behandlar byggandet från planeringsstadiet till färdigställande och drift. Det behandlar även bygg- och anläggningsbranschens olika yrken och arbetsvillkor.

Läs mer

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-06-19, 81 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: - Dokumentet gäller för: Alla

Läs mer

Riktlinjer Projekterande konsulter

Riktlinjer Projekterande konsulter Skapad: 2001-06-12 Senast ändrad: 2013-02-18 R 5 Claes Magnusson Kerstin Paulson Karin Sjöndin 2001-06-12 2013-02-18 2013-02-18 2(11) Förord Dessa riktlinjer beskriver de projekterande konsulternas arbete

Läs mer

Beständiga träprodukter -Krav och Önskemål - ur ett användar perspektiv.

Beständiga träprodukter -Krav och Önskemål - ur ett användar perspektiv. Lars Dahlberg Direkttel: 070 / 645 04 78 Beständiga träprodukter -Krav och Önskemål - ur ett användar perspektiv. Egen historik: Verksam inom Byggentreprenörledet mellan 1971 och 2003, Med arbetsuppgifter

Läs mer

Projektkalkylering. Tidiga kalkyler

Projektkalkylering. Tidiga kalkyler Projektkalkylering Tidiga kalkyler Kalkylering Lukas 14:28-30 Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde Minimikrav Program Projektering Produktion Skeden Kalkylprocessen 1. Definiera problemet och

Läs mer

Strategi för kommunens fastigheter

Strategi för kommunens fastigheter Datum Strategi för kommunens fastigheter Antagen av kommunstyrelsen 2014 Antagen av: Kommunstyrelsen 2014-11-04, 181 Dokumentägare: Mark- och planeringschef Ersätter dokument: Regler för lokaler Dokumentnamn:

Läs mer