Byggnadsstyrelsens rapporter HandbokOmbyggnad. Handlingsriktlinjer. Preliminärutgåva

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Byggnadsstyrelsens rapporter 1985-05-01. HandbokOmbyggnad. Handlingsriktlinjer. Preliminärutgåva"

Transkript

1 Byggnadsstyrelsens rapporter HandbokOmbyggnad Handlingsriktlinjer Preliminärutgåva

2 Dokumentets utgivare Projektledare, upphovsman(män), konsult(er), etc i Dokumentnamn Rapport nr 161 och dokumentbeteckning Dokumentets datum Ärendebeteckning 1985 O /85 Projektnamn (ev förkortat) Ombyggnadshandboken Uppdragsgivare Sören Nordström Bo Myrenberg projektledare konsult Byggnadsstyrelsen Tekniska byrån Dokumentets titel Handbok ombyggnad del 1 Handlingsriktlinjer (Del 2, Tekniska övervägandenoch del 3, Praktiska exempel) Huvudinnehåll Nyckelord Försäljningsställen ISSN Omfång Sekretessuppgifter Preliminärutgåvan sprides endast efter uppgjord lista Ref Sören Nordström Postadress Besöksadress Godsadress Telefon Telex Byggnadsstyrelsen Karlavägen 100 Banergatan Build S STOCKHOLM

3 1. Inledning Bakgrund, avsikt, användning, målgrupp, sammanfattning 2. Ombyggnad -återanvändning 1. Byggnadsstyrelsen - o s byggnadsf i 1 osof i 2. Generali tet - föränderbarhet 3. Ombyggnad - tillbyggnad nybyggnad 4. Ombyggnad ett jobb för doldi sar 5 Målbeskrivning 6. Ni våal ternati v 3e Fastighetsekonomi 4. Processen och parterna 1. Nybyggnad -ombyggnad 2. Parterna 3. Enklare redovisning 4. Processer 5. Projektering. Disponera konsultinsatsen 2.. Inventeringar 3. Tidiga projekteringsinsatser - test 4. Ombyggnadsprogram

4 á

5 5. Bygghandlingar 6. Projektering på byggnadsplatsen 7. Inredning vid ombyggnad 6. Upphandling 7. Kostnadsstyrning, kalkyler 8. Byggskedet

6 á

7 1Inledning Byggnadsstyrelsens föreskrifter och rapporter behandlar vanligen separata avsnitt i byggnads- och förvaltningsprocessen eller vissa typer av byggnader, byggdelar eller på annat sätt avgränsade problemavsnitt. Publikationerna vänder sig i regel till handläggare och projektörer i byggprocessen. Den ökande ombyggnadsverksamheten börjar avspegla sig i bygglitteraturen. Byggforskningsrådet, Planverket, bostadsförvaltare, kommuner och andra producerar allt fler rapporter och goda råd. Inom Byggnadsstyrelsen kan t ex nämnas serien förvaltningstips. En handbok Ḷ...r'h{?....'{%i:irie.".r', f : '4ti'.C.i ;:yrti':t:. :,., };.:' : I För att föra ut kunskap och sammanfatta de riktlinjer som bör tillämpas för ombyggnder har byggnadsstyrelsen valt handbokens form. Avsikten är att i handboken presentera ombyggnadsprocessen från dess inledande programmering till förvaltning. Här samlas fakta som kanske i och för sig redan är kända och presenterats i andra publikationer men nu i detta sammanhang får sin särskilda betydelse och ti 11 änpning. Här presenteras också nya tankar som växt fram i arbetet med ombyggnader relaterade till den mer inarbetade och kända nybyggnadsverksamheten. HOLM O&3OL 1 StCt yl lr: ':; Målgrupp och användning Byggnadsstyrelsen har sett det angeläget att med handboken även vända sig till lokalernas brukare. Förvaltare och projektörer är starkt beroende av samarbete med brukarna i planeringen av en ombyggnad. M.ål sättningen är därför att Handboken skall användas som en gemensam referens i kontakten mellan de olika intressenterna. Det finns också anledning att inom byggnadsstyrelsen samla erfarenheter om processer och tekniker så att man får en samordnad handlingslinje inom hela verket. FAS 3/&Gis cw Tlu. T V T 5 L1T CT+ um rti

8 á

9 Formen Med den heterogenamålgrupp handboken vänder sig till har det varit nödvändigt att kompromissa mellan olika intressen. Läsaren får ha detta för ögonen och använda boken för de ändamål han behöver - som en handbok. Handboken är avsedd att succesivt kompletteras. Detta gäller särskilt delarna två och tre som vi hoppas kommer att vara i ständig utveckling. Handboken omfattar 3 delar: Entreprenörer, kontrollanter, fastighetsförvaltare och projektörer är välkomna att bidra till detta utvecklingsarbete. Avsnitt 1. Handlingsriktlinjer beskriver byggnadsstyrelsens synsätt när det gäller att bygga om och anpassa statliga byggnader till verksamheter med nya krav. Avsnitt 2. Tekniska överväganden vänder sig främst till konsulter och handläggare som arbetar praktiskt med projektering och byggande. Avsikten är att här ge konkreta råd inför val av material, metoder och kostnader. Ati gyg61vs oci'j y-atjpljne$ ÅI LJNJ E7 ONIBY661JAt'5 0.)) 1u:%1 QGCJ,aAS N1 Agöcrrv PP.årL KÄ XM L 'CA 8EV'G44J Avsnitt 3. Praktiska exem el. Här samlas inventeringsmallar, checklistoroch exempel på ombyggnadsprogram och bygghandlingar. Tanken är att dessa exempel ska kompletteras respektive bytas ut var efter det nya ideer framkommer.

10 á

11 Sammanfattning Ombyggnadsprojektet är i många anseenden krävande på grund av sin komplexitet, frånvaron av strikta normer, behovet av långtgående jämkningar mellan olika intressen m m. Det är särski lt viktigt att Otidigt formulera och fastställa tydliga mål 0 tidigt klargöra förutsättningarna genom strategiskt genomförda inventeringår Obegränsa antalet medverkande Oundvika personbyten under processen Otänka mer och kanske redovisa mindre Otolka regler och anvisningar med en god portion sunt förnuft och ha förmåga att se och våga sig på okonventionella lösningar Ohitta och beskriva "utbytbara kvaliteter" Oi varje situation stämma av mot det generella målet "på byggnadens villkor"

12 á

13 2. Ombyggnad -återanvändning Att bygga om Miljonprogrammet på bostadssidan och utvecklingen av den offentliga sektorn från mitten av sextiotalet och framåt krävde rationella planerings - och hanteringssystem. Byggnader och stadsdelar som präglats av eftersatt underhåll uppfattades som saneringsmogna och ersattes med nya. På sjuttiotalet började man förstå vilka värden som var på väg att raseras och man ställde bevarande och återanvändning som bärande alternativ vid sidan av rivning och nybyggnad. Med kulturhistoriska aspekter i bakgrunden och fastighetsekonomiska överväganden som ram har nya regelsystem och tekniker för ombyggnad utvecklats baserade på att med smd medel nå ett bra resultat med högt bruksvärde - ombyggnad på husens villkor. L s J ; c l E E, 1iLSC TOTAL VY= 6730 m1 Ef 11JTUG. $E `160 LSE 1o ] Man accepterar nu också utbytbara kvaliteter, d v s minimikrav i ny-.... byggnader kan sättas ur spel för att bevara estetiska och miljö-. mässi ga kvaliteter som uppskattas TOTAL av brukarna. Viktiga miljövärden. kan räddas med krassa ekonomiska emu. APL6?J &' so 1 LE-T motiv. VY:1071OmNYBYGGD W mi RIVEN W : 6730 m= Byggnadsstyrelsen står inför en period med många och ofta små ombyggnader. Statlig verksamhet förändras och kräver andra lokaler men förnyelsen kommer mer och mer att ske inom det befintliga byggnadsbeståndet - mer sällan genom att bygga nytt. ec t:w ' dilh ltl tli TOTAL VY 9230 mr NYBYGGD VY rna RIVEN VY ; 1880 m' 4; ZsL4&C, TILL UPPVbTJ)'16 OU+ 1' tc.w 'f971

14 á

15 Även om staten numera debiterar marknadsanpassade lokalhyror, upplevs utgiften inte alltid så påtaglig för de statliga brukarna. Målsättningen är ända att med fastighetsekonomiskaöverväganden som bakgrund öka brukarnas kostnadsmedvetande och därmed göra kraven mer realistiska i programskrivnings situationen. Medan nybyggandet är tämligen enkelt att reglera genom lagar, förordningar och kontrollerande organ, kan ombyggnader av naturliga skäl inte pressas in i ett lika fixerat regelsystem. "Lägsta godtagbara standard" formulerad i "Krav och råd Befintliga byggnader " är ett exempel på hur snävt man måste begränsa sig då man vill beskriva en kravnivå utan att förhindra variationer i standard och utförande. Handbokens form ger mer utrymme för den vägledning som ändå väl behövs. 2.1 En filosofi För att vägleda egen personal, brukare och projektörer har By ggnadsstyrelsen formulerat följande "ombyggnadsfilosofi" till vilken arbetet i ombyggnadsprocessen - administrativt, tekniskt och ekonomiskt - bör relateras. J L I'o 7T E NOM DET "ter TL IGA YG&NAD STAM DET r- -. FILOSOFI OMBYG&NAD S kall SK E p,g B&GNAfl EHS vi LL <O1 [ I 21MLI& AwÅ&NLN& ML.t.BU41S, Ö12VA LT4 S OC+ ( WÅL LETS KP4V 9 MED.UTI ST ÅVAN TILL BE&&H SJ 1 & AV By&GN,tS - in SATS E 1:Ölz ATT N.å ETT T $UIGSV, 4 1 I7 E

16 á

17 "På byggnadens villkor" har sin renaste form inom den kulturhistoriska restaureringen där ombyggnadsåtgärderna strävar till att vidmakthålla eller återställa en befintlig byggnad att representera en tidsepok eller en verksamhet med mycket begränsad anpassning till ny användning. I mindre krävande sammanhang sker en sådan anpassning med tillfälliga verksamhetsbundna tillägg. Inom mer vardaglig ombyggnadsverksamhet har grundregeln sin giltighet som princip men får snarare uttryckas som en känsla för husets kvaliteter, - planlösning, rumsformer - material, stomsystem, försörjningssystem, form, färg etc. Med detta i bakgrunden kan insatserna för att nå en rimlig måluppfyllelse hållas nere. OMBYGGNAD SKALL SKE PÅ BYGGNADENS VILLKOR I EN RIMLIG AVVÄGNING MELLAN BRUKARENS, FÖRVALTARENS OCH SAMHÄLLETS KRAV, MED BEGRÄNSADE BYGGNADSINSATSERFÖR ATT N,$ ETT HÖGT BRUKSVÄRDE "Avvägning mellan brukarens, förvaltarens och samhällets krav". I programskedet etableras brukarens funktionskrav, och inventeringen ger byggnadens förutsättningar. Förordningar om arbetarskydd och personalvård liksom krav på klimatisk komfort finns reglerade i anvisningar för nybyggnad. För att hamna inom - tillåten kostnadsrammåste man i regel vara beredd till en långtgående anpassning av kraven så att en avvägning mellan de olika syftena kan göras. OL ALs )s" b PÅ IA2ÖUras'VÄ N$T1- tu7e -T 1A Z 'NTE MoP M i1')s74lla - o5 A/.., "Ett högt bruksvärde" Om en anläggning kan tas i bruk efter ombyggnad med rimliga beträffande funktionskraven, med hyggliga förhållanden.i arbetsrum och sociala utrymmen för personalen - med rimlig säkerhet etablerad - med en hyra på högst ortens nivå - med en acceptabel driftoch underhållskostnad med omsorg nedlagd på miljömässiga kvaliteter - då har man nått ett högt bruksvärde. tr2 ' y G G T O M 1 LL E 4 i t i I E -- 0C14 UNtE viskj I SUnh

18 á

19 2.2 Generalitet Generalitet och föränderbarhet blev nyckelbegrepp i det statliga byggandet under 60- och 10 talen. Man kan hävda att byggnadsstyrelsen med dessa begrepp skapade sin första ombyggndsfilosofi. Systematiken och logiken har onekligen förberett dessa by ggnder för såväl enkla som mer omfattande ombyggnadsåtgärder. När man skall bygga om offentliga byggnader fran 1950 och bakat finner man i de flesta fall att även dessa har en hög grad av generalitet talsbyggnader har oftast en systematisk fördelning mellan bärande väggar (fasad och korridor). och icke bärande väggar av slaggbetong eller tegelplattor. Byggnader från senare delen av förra århundradet har ofta rumsavskiljande bärande men vanligen i ett måttmässigt. upprepat system. Föränderbarheten är däremot låg i dessa byggnader. Några exempel visar att äldre byggnader kunnat f ny användning och där anpassning mellan funktionskrav och estetiska krav på byggnadens villkor givit oss offentliga byggnader med stora miljövärden. När man bygger om ett riksbankshus till parlament rör man si.g kanske på den exklusiva delen av anpassning mellan program och befintlig byggnad men det finns mer vardagliga exempel. Många industribyggnader har rivits, men några har senare byggts om till kontorslokaler. Ett exempel är f.d. Siverts kabelverk i Sundbyberg. Svea Livgardes kaserner i Stockholm blev kontor för statlig förvaltning och K4:as kasern i Umeå har givit staden en förnämlig förvaltningsbyggnad. En övergiven riskvarn på Kvarnhol m- I gy GÖMTÖ. en i Kalmar kunde för mycket rim- t C 5Ö- T L T MODUL(E) liga kostnader byggas om för kommun- SI CTU v A OCH 1 ÄpAk? itliaflo4&

20 á

21 ens förvaltning. Därmed räddades också omistliga inslag i Kalmars historiska bebyggelse. Ett tingshus kunde med begränsade ombyggnadsinsatser anpassas för Stålskyddsinstitutets krav, där den gamla plenisalen utan större ändringar kunde bli den nya ledningscentralen för insatser vid atomkatasstrof. Dessa exempel antyder bara vilka möjligheter som kan finnas i gamla byggnader som ofta fick sina mått fras kapaciteten hos tillgängliga byggnadsmaterial. Den upprepningseffekt som därvid uppstod ett plusvärde när vi programskisser för ny användning - särskilt om vi låter general iteten påverkar programmet. Vi står inför en period när vikande elevantal och omfördelning av försvarsresursen kommer att ge tomma skolbyggnader och militära byggnadskomplex. Oftast med hög byggnadsteknisk standard och vanligen centralt belägna i våra städer, och ett viktigt inslag i samhällsbilden. Det är ofta kulturhistoriskt intressant att sådana byggnader inte jämnas med marken. Det ligger i samhällets intresse att man genom val av rätt brukare och en varsam ombyggnad hittar ekonomiskt konkurrenskraftiga alternativ till rivningoch nybyggnad. V»&L13YC-.DA f 4 JTSA )Å&GNfE:,A C725 L7 1 ST Å P IA 67dorJAUSA5 \v q va a f o6(- %( i V4T,Z :'d 2.3 Ombyggnad - tillbyggnad - nybyggnad Många projekt har inslag av såväl ombyggnad som nybyg gnad. Det är då viktigt att kravni vaer från nybyggnadsdelen inte tillåts "smitta av sig på" omby gnadsdelen. Alla redovisningar fran program till bygghandlingar ska ha en klar uppdelning mellan ombyggnad och nybyggnad

22 á

23 där målsättning, krav, hänvisningar till föreskrifter etc. särskiljes för de båda objekten. Krav på likformighet och rättvisa kan ofta beriötas med "utbytbara kvalitetet" och ekonomiska motiv. Den fortsatta framställningen utgår från detta synsätt och behandlar inte de nybyggnadsavsnitt som kan ingå i ett ombyggnadsprojekt. I det fall ombyggnadsarbetet är det dominerande inslaget får nybyggnadsdelen vad gäller handläggning och redovisning följa ombyggnadsrutinen. Motsatsen gäller självfallet när ombyggnadsarbetet är av underordnad storlek. 2.4 Ormbyggnad -ett jobb för dold isar Att bygga om på "byggnadens villkor" innebär ofta att man gör ombyggnaden så naturligt infogad i byggnaden att den nästan inte märks. Det behöver inte utesluta byggnaden stora omredi förvanskats ger.i ngar (särskilt i tidigare om skeden) men när det sker med teknik och estetiska uttryck som är byggnadens, blir resultatet inte uppseendeväckande. U'PA Bäst illustreras detta kanske i byggnadskonstruktörens arbete.genom arkivstudier, besiktningar, inventeringar och beräkningar kan hans arbete resultera i att ingrepp i stommen undviks eller görs pa de ställen där axlastningar och förstärkningarkan minimeras eller koncentreras. Konsulternas arbete märks då inte i antalet byggritningar men medverkar givetvis till en sänkning av anläggningskostnaden. l a Ef1 0 o WYTT 0 0 o na f 0 +?2, ,92 S' NT LS - SA Rv+`t Rc v- och E-konsulterna måste tillsammans med A och K söka metoder och vägar som minimerar och koncentrerar ingreppen. Man måste gemensamt göra avvägningar mellan tekniska prestanda, estetiska kvaliteter och kostnader, så att byggnadens förutsättningar och särart respekteras samtidigt som VVS -sir arr SS G OM i ) ALb 57AL1 ALkS J,L1LA& -:r& f1l5i1)sal14ti»j

24 á

25 S1 OT OM BgW 4ZE 0Uf en1y,4)di1(, verksamheten ges rimliga arbetsvillkor. MÖILI6f4 1 ATT Installationernas förläggning i byggnaden skissas gemensamt av arkitektenoch installationskonsulterna. Vi vill särskilt påpeka det ansvar arkitekten måste ta för synligt placerade ledningar, kanaler och don. P$vtzQ UToRM l I i. U( k+ OST JI,D LUV OM YUAtITEy6 b1edj»jc OMg(661%DS,QM 4J T 4JCr $ODUiCtiUN KVAL G ' td ÖV.Yr..T J?OJ CrT 4ZÖkOIA t 2.5 Målbeskrivning avgörande för en projektstyrning är tydliga och väldefinerade mål. Förståelsen för målen underlättas om motiven kan redovisas. Den kända relationen mellan påverkans möjlighet och resursförbrukning samt hur den förändras under projekttiden gäller i högstagrad ombyggnader.valet av verksamhet i byggnaden ärt ex helt avgörande för ekonomin. Ombyggnadssituationen karaktäriseras av att vara mycket sammansatt och därmed svår att omfatta för alla berörda parter. En rad kompromisser måste göras utifrån en diffus bild av skilda krav. Den projektansvarige måste därför inledningsvi s i projektet dels lyfta fram de punkter till vilka ställning tidigt måste tas, dels formulera och skriftligt dokumentera de beslut som fattas. Ez:-r sa T-r UJt:'EZ$- L J.y En orsaksbaserad sortering i följande rubrikerär därvid lämplig: A Åtgärder att hänföra -till "Eftersatt Underhåll" - r Ombyggnaden har ofta varit känd en tid vilket gjort det naturligt att skjuta på t ex målningsunderhåll. B Åtgärder ' föranledda av myndigheters krav och förelägganden Typexempel kan vara brandsektionering. Observera att det är väsentligt att skilja på råd, i' s i : 7D, 1 / (ND,GHETE 5 "/' - 1'

26 á

27 exempel på lösningar, tips, anvisningar, föreskrifter och förelägganden. CÄtgärder föranledda av ändrad verksamhet eller önskvärd standardhöjning Exempel härpå kan vara inrättande av sammanträdesrum, anpassning till ny utrustning i form av datorer, ny rumsindelning m m. D Åtgärder föranledda av rationell fastighetsdrift/förvaltning Vanliga fall är t ex ombyggnad av kök inrättade av lokaler för fastighetsdrift, lokalvård, åtgärder för att spara energi. Som ansvarig för ett stort statligt fastighetsbestånd åligger det självfallet KBS att ekonomiskt och rationellt förvalta fastigheterna och dess installationer. En rad ombyggnadsåtgärder kan motiveras av denna anledning. STO \r N:D i 1NS - ArtÖ ALL. Di1::t E Fastighetsekonomi- livslängd och lönsamhet för en ombyggnad Tidsperspektivet för ombyggnaden är en viktig del i målbeskrivningen. Under denna rubrik tas åtgärder upp som görs för att lyfta upp" byggnadsdelar till den valda livslängden. F Kulturhistoriska och estetiska kvaliteter r Samverkan med antikvariskt ansvariga underlättas om dessa frågor särredovisas. Målbeskrivningen skall utföras i alla projekt, men formen kan variera. Under projektets olika faser skall målbeskrivningens delmotiv kunna användas (och förändras) i diskussioner om nivåer, tekniker, utrymmen och kostnader. Även om kostnadskalkylen inte kan göras sorterad på ovanstående sex atgardspaket kan det vara varde- UPPSA LA U)J v S TETS.I 0

28 á

29 fullt i diskussioner med de beslutsansvariga om projektör och kalkylator gör en översiktlig bedömning av hur kostnaden fördelar sig på ovanstående orsaker. 2.6 Nivåalternativ Nybyggnadsstandarden i by ggndsstyrel sens verksamhet styrs främst av Svensk byggnorm och KBS' Krav och råd del A-C. För befintliga byggnader anges en minimistandard i Krav och råd del D. Inledningsvis kan det förutom sorteringen i föregående avsnitt vara lämpligt att arbeta med flera alternativ. Det ska i så fall anges i målbeskrivningen att alternativa ambitionsnivåer skall prövas. I beslutsunderlaget redovisas konsekvenser av teknisk, ekonomisk, miljömässig och bevarandemässig art. Det är viktigt att observera att även myndighetskrav som formulerats som ovillkorliga, kan behöva penetreras. En analys av bakgrunden till kraven kan vid ombyggnader ge alternativa lösningar som får utgöra underlag för omprövning eller begäran om dispens.

30 á

31 3. Fastighetsekonomi I byggnadsstyrelsens uppdrag att förvalta statligt ägda fastigheter ingår att ha ett fastighetsekonomiskt synsätt på fastighetens användning och då även på ombyggnadens omfattning och inriktning. I den komplexa avvägningssituation som karaktäriserar ombyggnadsprojektet är denna aspekt viktig att hantera. Till skillnad från den kommersiella fastighetsförvaltaren som har fritt val av brukare och en fri prövning av tänkbara åtgärder är alternativen i det statliga fallet väsentligt mer begränsade. Ombyggnaden måste alltid resultera i en acceptabel hyra för den tilltänkte statliga brukaren och det är viktigt att tidigt klarlägga vilken kostnad som kan accepteras. Förutsättni ngarna för f i nansi eri ny, tamtläge, verksamhetens framtid m m är aspekter som påverkar upprustningsnivån och valet av avskrivningstid för insatserna. Att inte tillräckligt diskutera tidsaspekten är en av e vanliga försummelserna i arbetet att bestämma förutsättningarna för ombyggnaden. Underhålls- och driftskostnaderna utgör en allt viktigare del av fastighetsekonomin. Dessa kostnader kan i vissa fall avsevärt påverkas vid projekteringen. Valet av t ex ytskikt är ofta avgörande för underhållskostnaden och olika tekniska system kan vara förenade med väsentligt skilda driftkostnader. Det är också viktigt att varje produkt eller utförande väljs med hänsyn till den avskrivningstid som valtsför ombyggnadsinsatsen. Inför varje alternativval ska årskostnadskonsekvensen belysas. I KBS rapport 153 ges kalkylförutsättningar och kalkylmetodik samt diskuteras livslängder, underhållsintervaller m m för olika delar av en byggnad. GÅA4M L LADu G ) 1 ULLTU KI,A L V ja JT -fl ;

32 á

33 4. Processen och parterna 4.1 Nybyggnad -ombyggnad Ombyggnader genomförda under 60- och 70-talen blev ofta omfattande och dyra vilket många gånger berodde på att nybyggnadsstandarden pressades på byggnader som inte klarade av denna. Till stor del har också hela byggnadsverksamhetenvarit organiserad. och dimensionerad för nyprodukiton - från projektör till entreprenör. Erfarenheten lär oss att ombyggnadsverksamhet kräver sin egen typ av process och att intressenterna måste agera med en annan systematik och ansvarsfördelnin för att hitta en riktig väg till malet. Processen har fyra huvudingridienser: - Bygga upp kunskap om verksamhet om tilltänkt byggnad., LP 8?, 6H - Söka, välja och beskriva mål och metoder. / - Genomföra byggnadsarbete och inredning till en färdig anläggning. UTREDyJ ity} NY8YGc,ND - Förvalta och underhålla bygg- b8 u U nallen. Figuren visar i förenklad form hur en nybyggnad kan växa fram i avskilda skeden, var och en med sin klara förutsättning och sin av kommande skede beroende redovisning. Vid ombyggnad är gränserna mindre skarpa och de olika skedena går i varandra. Redovisning, upphandling och byggande måste ta hänsyn till detta förhållande. UT E3»J N E, oj -K4TE2s J6 3Y6 Iti OM QY W40 $P Y6tJson sh = YS4Ltt OB? = omyy, sr u u U E-4r! 1 l-l C7SU tj 17. l. C

34 á

35 4.2 Parterna förvaltaren/byggherren Byggnadsstyrelsen förser statlig verksamhet med lokaler. Detta sker dels inom ett byggnadsbestånd som ägs av staten, dels genom förhyrningar. På huvudkontoret i Stokholm är följandeenheter engagerade i ombyggnadsverksamhet. Utredni ngsbyrån kl angör förutsättningar i form av tomtutredningar, byggnadsinventeringar och lokalprogram. Projekteringsbyrån administrerar och leder arbetet genom olika skeden från ombyggnadsprogram till u phandlingsunderlag. Tekniska byrån ansvarar för tekniskt utvecklingsarbete, gör tekniska program samt granskar och vägleder proj4ktledare och konsulter i tekniska frågor. Byggnadsbyrån utför kalkylarbetet pa central nivå och biträder regionerna vid upphandling av entreprenörer. s M. fil. Inredningsbyrån ansvarar för projektering och upphandling av lös och fast inredning. Ute i landet finns dels regionkontoren - norra, mellersta, östra och södra - dels ett antal lokalkontor. Re ionkontoren arbetar traditionellt med byggproduktion och fastighetsförvaltningmen har numera även ansvar för projektering - i första hand små projekt men även en del större. ijbq2ä &fa 'i csddpa $TA

36 á

37 BRUKAREN. är hyresgäst i statliga byggnader. När man söker nya lokaler. ligger brukarens verksamhetsbeskrivning som underlag för programarbetet. För statligt byggande gäller samma regler som för övrig byggnadsverksamhet. Detta innebär att en rad samhällsorgan intresserar sig för projekten. Statsförvaltningen har dock en friare ställning gentemot byggnadsnämnderna. F n är byggnadsstyrelsen "sin egen byggnadsnämnd" med möjlighet att bevilja dispens från SBN. I anslutning till att den nya planoch bygglagen ( PBL) träder i kraft förändras denna ställning och byggnadslov kommer att erfordras även för statliga byggprojekt, dock med vissa undantag. PROJEKTÖRERNA. För den tekniska- och funktionella- miljömässiga utformningen anlitar byggnadsstyrelsen. konsulter. Arkitekten, svarar för planlösningar, formgivning, materialval och färgsättning. Oftast leder och samordnar arkitekten övriga konsulter och pro j ektörers arbete. «z'j 441 SC..ST 0 Inredningsarkitekten som medverkar i de flesta projekt ansvarar för utformning och val av möbler, textiler och belysning. Samarbetar med arkitekten vid utformning av den inre miljön. a GAS Konstruktören(K) svarar för byg-- nadens stomkonstruktioner och hallfasthetsberäkningar, grundläggning och stabilitet, samt byggnadstekniska lösningar. VVS-konstruktören(V) ansvarar för konstruktioner av vatten, avlopp, värme och ventilation och energisparåtgärder. Beroende på projektens karaktär medverkar dessutom olika specialkonsulter E1-konstruktören(E) svarar för elektriska installationer. Kraft, belysning och tele. ONSULY JA OPJA X77 GAM - 4iV i& ii\\gr\ tj g 'ul-r 1U Pp

38 á

39 4.3 Enklare process -enklare redovisning -ett fåtal agerande Intressenterna i processn deltar med olika intensitet i olika skeden. Bilden på nästa sidan bekriv-. er schematiskt ett normalt ombyggnadsprojekt och arbetsfördelningen mellan de inblandade. Bilden antyder också när de största insatserna från respektive intressent förvänt-. as. Jämfört med nybyggnadsprocessen ligger här ett mer omfattande arbete i de tidigare skedena. Antalet redovisningar har minskat från fyra till två. Man går direkt från ombyggnadsprogram till by gghandlingmen i gengäld är byggnadsprogrammet mer detaljerat. Overlappning mellan skedena sker med kompletterande inventering i senare skeden samt kom letterande projektering under byggskedet. De båda redovisningarna ombyggnadsprogram och upphandlingsunderlag skall vara tillräckligt detaljerade för att ge underl ag för kal kyl, myndighetsremiss, brukarsamråd, samt beslut om fortsatt projektering resp. byggande. För att inte redovisning av inventering och redovisning skall ta för mycket av tillgängliga projekteringsmedel tillgrips förenklingar. s k "förenklad handläggning" tillämpas i alla mindre ombyggnadsprojekt och efter särskilt beslut även i en del större projekt. Förenklad hadläggning innebär att projektledaren har större frihet än i andra projekt att själv planera och driva projektet. Verkets experter inom olika fackområden behöver t ex endast utnyttjas i den utsträckning projektledaren själv bedömer erforderligt.

40 á

41 KiW(L T 3'(Rt U-6YR4NfR6KoM6uLr i3y3ru(å-e N N( /-tuntte,4n5v, 4R- IC INvEN TERING SCEMATISK BESKRIVNING AV ETT NORMALT OMBYGGNADSPROJEKT MED ARBETSFÖRDEL- NING MELLAN DE INBLANDADE.

42 á

43 Avsikten är dock fortfarande att den kunskap som finns i verket, skall användas - om än mera selektivt eftersom inget projekt är det andra helt likt. 4.4 Processen UTREDNINGS- OCH PROJEKTERINGSSKEDET Byggnadsstyrelsen tar som lokalhållare ställning till brukarens krav efter en programutredning. verksamhetsbeskri vni ng Utredningen utgår från en verksamhetsbeskrivning med funktionskrav där brukaren eller nagon annan sakkunnig beskrivit verksamheten med dess utveckling och speciella förhållanden som kan påverka kraven på lokalerna. Brukarens begäran om lokalförändringar prövas av byggnådsstyrel sens utredningsbyrå som i tveksamma fall och stora projekt kan begära tidig prövning hos regeringen. Detta tillhör dock undantagen. Med hänvisning till referensobjekt och areajämförel ser tillvaratas brukarens detaljerfarenheten Utredni ngsbyårn är programa.nsvari g enhet och utarbetar lokalprogram för alla ny- och ombyggnadsarbeten. 1 O 0 a D v,o 0 uä2-'j p; E.v om K J 1' LcY ALEZ4 I J E):?%JItIC ok;f4 J STIi i t 'S,MK D AD UTx, D- s.i

44 á

45 c Lokalpro ram Ofta startar ett lokalförsörjningsärende med. förutsättningen att en viss byggnad ska utnyttjas för en ny eller förändrad verksamhet. Genom inventering får man kunskap om byggnaden. Inventeringarna kan vara förutsättningslösa eller mål inriktade (se vidare kapitel 5). n,0 0_ 0 Dtu E Q (4 > _c, 0:0. N C t L -D0 4u 0 0 p 0 C E N= N 4 0 L _Y N.._c :0 :0 :0 C v' C Bedömningar av verksamhetens lokalbehov sker med utgångspunkt i kunskap om liknande verksamheter och av brukaren upprättade beskrivningar. Programmet visar i lokalförteckningen en lösning. av lokalbehovet för en verksamhet så som den kan etableras i en nybyggnad. Programmett kan kompletteras med målbeskrivning med uppgift om kommande ändringar av verksamhetensorganisation, omfattning och innehåll eller verkets krav på projektet för att fylla framtida behov i lokalhållningen. Det fastställda lokalprogrammet anger en total ram för brukarnas lokalbehov medan den detaljerade lokalforteckningen anger ett möjligt alternativ till fördelning av enskilda utrymmen inom ramen. f EN EE N o E c 0 L M 1 tu -v M j 4} V :o o E 1 11 Lr)o too Med verksamhetsbeskrivning, inventering och lokalprogram som bakgrund skissar man fram olika ombyggnadsalternativ som under arbetets gång diskuteras med brukaren och prövas med översiktlig kostnadskalkyler. Ramstyrningstekniken innebär att minskningar på vissa utrymmen kan kompenseras med motsvarande ökningar för andra funktioners area. Exempel på sådana samhörande utrymmen är tjänsterum, närförråd och sammanträdesrum. Funktioner. kan således delas upp på flera rum eller samlas i större rum. 0 z. w z > Z 0 N E N A E 4- c 0 c E r" N N. V U Nf N Avi kel ser från det teoretiska lokalprogrammet är ofrånkomligt. Det kan vara möjligt att lösa planeringen på en area mindre än ramen. I vissa sammanhangmåste en större area accepteras. Lokalprogrammet är således inte en utfästelse om antal och storlekar på rum utan i första hand en eftersträvad total utrymmestid. 1 t E 0 D L L 0 0 p L 1 N -1 i Ö 01.0 vö _01 I-= E L M 6i/ VV

46 á

47 Arkitekten bör i sin test utgå från den angivna ramen för verksamheten och därefter anpassa lokalförteckningens delfunktioner till byggna- ' dens förutsättningar. På detta sätt utarbetade lösningar tillställs brukaren för samråd. Planlösningsarbet et får också utvisa dels i vad mån den för testen valda fastigheten alls är lämplig för verksamheten, dels vilka avvikelser från det tekniska detaljprogrammet och anpassningar av verksamheten som behöver bearbetas. J u D D I ombyggnadsprojekten åligger det således arkitekten att lösa in aktuell verksamhet inom den totala beräknade hyresarean som kan framräknas med lökalprogammet som underlag. r Eftersom inredning projekteras och köpes på särskilt anslag upprättas även ett inrednings rogram: I detta skede gör man oftast en "test" av möjligheterna att genomföra en funktionsriktig möblering. Det är särskilt viktigt vid ombyggnad där rumsformer och kommunikationsmönster ofta avviker från de typrum som tagits fram för nyproduktionen. Om inredningsarkitekt ännu inte utsetts skall den arkitekt som gör programskissen kontinuerligt "testa" möbleringsmöjligheterna (se vidare 5.7). Härutöver behövs ett utrustnings rogram för att samtliga förutättni ngar skall vara givna för projekteringen. Detta upprättas av brukaren och är främst avsett att sändas till vederbörande myndighets huvudman som svarar för utrustningsanslagen. Vissa delar av utrustningen är dock av den arten att byggnad, och installationen påverkas, varför utrustningsprogrammet utgör en viktig förutsättning för projekteringen. Ombyggnadsprogram Med lokalprogram, inventering och test som bakgund påbörjas arbetet med att framställa ett ombyggnadsrogram (OBP). Ombyggnadsprogramet NEDIJ1.1&S 7 73 MiSTE M,EZ i AE r 11i7iGÅ s<issk -,. T v, f

Vägledning Antikvarisk medverkan

Vägledning Antikvarisk medverkan Vägledning Antikvarisk medverkan Vägledning avseende antikvarisk medverkan vid tillämpningen av 3 kap. 14 och 4 kap. 3, 9 och 13 lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. samt 5 och 17 förordningen (1993:379)

Läs mer

Byggnadsstyrelsens handböcker 1990-08. Ombyggnadshandboken. Del 1 Allmänna riktlinjer REKOMMENDATIONER

Byggnadsstyrelsens handböcker 1990-08. Ombyggnadshandboken. Del 1 Allmänna riktlinjer REKOMMENDATIONER 1 Byggnadsstyrelsens handböcker 1990-08 Ombyggnadshandboken Del 1 Allmänna riktlinjer REKOMMENDATIONER Dokumentets utgivare *tl 1 BYGGNADSSTYRELSEN Dokumentnamn och dokumentbeteckning Byggnadsstyrelsens

Läs mer

BILAGA FUKT KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR

BILAGA FUKT KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR Version: 1a 2014-10-01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BEHOVSANALYS... 3 KRAVSPECIFIKATIONER... 3 Lokal- och funktionsprogram... 3 Lokal- Fastighets- tomtutredning och plananalys... 3 Byggnadsprogram... 4 BESLUTSUNDERLAG

Läs mer

Hela byggprocessen. verktyg för att säkerställa att byggprojekten utförs så. effektivt som möjligt och uppfyller samtliga ställda mål.

Hela byggprocessen. verktyg för att säkerställa att byggprojekten utförs så. effektivt som möjligt och uppfyller samtliga ställda mål. Byggprocessen På Higabgruppen värderar vi kundnytta och långsiktighet högt och vi vill bygga och förvalta fastigheter som erbjuder god kvalitet och god funktion för kunden. Hela byggprocessen Kostnader

Läs mer

Kontrollansvarig. Byggherrens stöd vid projektering och byggande. www.karf.se

Kontrollansvarig. Byggherrens stöd vid projektering och byggande. www.karf.se Kontrollansvarig Byggherrens stöd vid projektering och byggande www.karf.se 1 I denna broschyr avser Kontrollansvarig och Kontrollplan de begrepp som finns reglerade i Plan- och bygglagen, PBL (kap10 9,

Läs mer

AFS 2008:16. och dessa föreskrifter.

AFS 2008:16. och dessa föreskrifter. 5 a Den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete ska under varje skede av planeringen och projekteringen se till att arbetsmiljön under byggskedet särskilt uppmärksammas i följande avseenden.

Läs mer

Information från Styrelsen - Nr 18 Februari 2010

Information från Styrelsen - Nr 18 Februari 2010 Information från Styrelsen - Nr 18 Februari 2010 Bäste/Bästa Föreningsmedlem! Detta nyhetsbrev (nr. 18) från styrelsen i BRF Krabban handlar till största delen om våra från och med nu gällande regler för

Läs mer

RIKTLINJE PROJEKTERANDE KONSULTER

RIKTLINJE PROJEKTERANDE KONSULTER RIKTLINJE PROJEKTERANDE KONSULTER KARLSTADS KOMMUN REVIDERINGAR Nedan redovisas de fem viktigaste revideringarna sedan den förra utgåvan. X X X X X Senaste revidering markeras med vertikal linje i vänstermarginalen

Läs mer

Ormen 7 Sidan 1 av 12 COOR Förfrågningsunderlag Luleå 2013-12-02

Ormen 7 Sidan 1 av 12 COOR Förfrågningsunderlag Luleå 2013-12-02 Ormen 7 Sidan 1 av 12 Ormen 7 Lokalanpassning Coor 6.2. RUMSBESKRIVNING Datum: 2013-12-02 Senast ändrad: - PRIMINÄRHANDLING Upprättad av: Simon Sundström Uppdragsansvarig: Simon Sundström INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Lilliehorn Konsult AB. Rebus 1. Vad betyder de olika delarna i nedanstående räknetal? 2 + 2 + 96 = 100. 2012 Folkuniversitetet_Ombyggnadsprojekt

Lilliehorn Konsult AB. Rebus 1. Vad betyder de olika delarna i nedanstående räknetal? 2 + 2 + 96 = 100. 2012 Folkuniversitetet_Ombyggnadsprojekt Rebus 1 Vad betyder de olika delarna i nedanstående räknetal? 2 + 2 + 96 = 100 1 Byggprocessen Min definition: Börjar med att någon vill bygga ett nytt hus eller bygga om ett befintligt och slutar med

Läs mer

Mall Fuktsäkerhetsbeskrivning

Mall Fuktsäkerhetsbeskrivning Mall Fuktsäkerhetsbeskrivning Projektnamn, Projektnummer Upprättad av: Fuktsakkunnig, ort, datum Godkänd av: Byggherre, ort, datum Senast reviderad Datum Fuktsäkerhet i byggprocessen. Version 1.0. 1 Anvisning

Läs mer

PROJEKTSPECIFIKATION OCH BESTÄLLARHANDLEDNING

PROJEKTSPECIFIKATION OCH BESTÄLLARHANDLEDNING PROJEKTSPECIFIKATION OCH BESTÄLLARHANDLEDNING GR:s seminarium Hans-Åke Ivarsson Byggherrens betydelse 13 mars 2001 L O K A L F Ö R S Ö R J N I N G S F Ö R V A L T N I N G E N G Ö T E B O R G LOKALFÖRSÖRJNINGSFÖRVALTNINGEN

Läs mer

Generell tillämpning av mät- och ersättningsregler MER

Generell tillämpning av mät- och ersättningsregler MER Generell tillämpning av mät- och ersättningsregler MER ALLMÄNT Mät- och ersättningsregler MER är anpassade till AMA och är avsedda att användas vid förteckning av mängder och vid mätning och ersättning

Läs mer

2014-01-01 1 (10) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen. Byggnadsminnen. Ändring och hävande (3 kap 14-15 )

2014-01-01 1 (10) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen. Byggnadsminnen. Ändring och hävande (3 kap 14-15 ) 2014-01-01 1 (10) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen Byggnadsminnen Ändring och hävande (3 kap 14-15 ) 2014-01-01 2 (10) Riksantikvarieämbetet Box 5405 114 84 Stockholm www.raa.se 2014-01-01

Läs mer

TEKNISKA SYSTEM VVS. Ämnets syfte

TEKNISKA SYSTEM VVS. Ämnets syfte TEKNISKA SYSTEM VVS Ämnet tekniska system VVS behandlar den arbetsprocess där man projekterar och dokumenterar tekniska system och anläggningar inom teknikområdet VVS-installation. I projektering ingår

Läs mer

Förstudie Förekomsten ändrings

Förstudie Förekomsten ändrings www.pwc.se Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor 30 oktober 2014 Förstudie Förekomsten ändrings och tilläggsarbeten (ÄTA) Kalmar kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund...

Läs mer

Byggproduktion I - BYGB15 TENTAMEN

Byggproduktion I - BYGB15 TENTAMEN Byggproduktion I - BYGB15 TENTAMEN Tid Måndagen den 29 mars 2010, kl. 08.15-13.15 Plats Universitetets skrivsal Ansvarig Jens Beiron, kan nås via mobiltel 0705-977997 eller ank 12 54 Hjälpmedel Miniräknare

Läs mer

Ombyggnad - processen Lilliehorn Konsult AB Per Lilliehorn

Ombyggnad - processen Lilliehorn Konsult AB Per Lilliehorn Ombyggnad - processen Per Lilliehorn Standardförändringar 2 Byggprocessen Min definition: Börjar med att någon vill bygga ett nytt hus eller bygga om ett befintligt och slutar med att byggnaden, efter

Läs mer

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et.

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et. Styrels e möte 7mars 2010 Bila gor: 1. D ago r d ning 2. N är va r o lis t a 1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et. 2. F o rma

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1 HÄRJEDALENS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1 PROJEKTPOLICY Denna projektpolicy syftar till att göra projektarbete som arbetsform effektivt samt att ange riktlinjer

Läs mer

Styrande dokument beslutat av GD. Kulturarv STATENS FASTIGHETSVERK

Styrande dokument beslutat av GD. Kulturarv STATENS FASTIGHETSVERK Styrande dokument beslutat av GD 2(11) Styrande dokument innehåller: Policy spolicy Krav och råd Vårdprogram Slottsarkitekt spolicy (11) spolicy SFV:s kulturarvspolicy beskriver hur vi ser på vårt uppdrag

Läs mer

Välkommen hem. Din guide i din byggprocess

Välkommen hem. Din guide i din byggprocess Välkommen hem Din guide i din byggprocess l J f H Välkommen till Berg! Varmt välkommen till oss på miljö- och byggenheten i Bergs kommun. Vi finns här för att hjälpa dej i ditt byggprojekt. En del av vårt

Läs mer

Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning?

Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning? Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning? Den här broschyren vänder sig till dig som har ett arbetsmiljöansvar inom bygg- och anläggning. Här kan du läsa om vad som behöver göras under olika skeden

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Emil Stille

Handläggare Datum Ärendebeteckning Emil Stille Handläggare Datum Ärendebeteckning Emil Stille 2016-08-11 2016-2694 Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Fastighet: Svensknabben 3 Fastighetens adress: Svensknabbevägen 24 Sökande: i Am Home Projektutveckling

Läs mer

Anvisning Teknisk Dokumentation

Anvisning Teknisk Dokumentation ANVISNING 1 (8) Anvisning Teknisk Dokumentation Datum: 2016-02-19 Rev: 2016-06-21 Introduktion och allmänna krav Allmänt Dessa anvisningar är upprättade i syfte att få alla handlingar som framställs i

Läs mer

Information från Styrelsen - Nr 23 Mars 2015 REGLER FÖR TILLBYGGNADER OCH FÖRÄNDRINGAR I BRF KRABBAN

Information från Styrelsen - Nr 23 Mars 2015 REGLER FÖR TILLBYGGNADER OCH FÖRÄNDRINGAR I BRF KRABBAN Information från Styrelsen - Nr 23 Mars 2015 Bäste/Bästa Föreningsmedlem! Detta nyhetsbrev (nr. 23) från styrelsen i BRF Krabban handlar till största delen om våra från och med nu gällande regler för tillbyggnader

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet tekniska system inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år;

Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet tekniska system inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år; Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet tekniska system inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år; beslutade den -- maj 2015. Skolverket föreskriver följande med stöd av 2 kap. 2 förordning

Läs mer

ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR OCH ARKIVORGANISATION. en handledning för myndigheter i Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad

ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR OCH ARKIVORGANISATION. en handledning för myndigheter i Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR OCH ARKIVORGANISATION en handledning för myndigheter i Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad I denna serie har även utkommit Att planera, utföra och drifta arkivlokaler

Läs mer

AVTAL OM VINDSBYGGNATION

AVTAL OM VINDSBYGGNATION 1(5) AVTAL OM VINDSBYGGNATION Mellan HSB:s Brf Hubert-Konrad nedan kallad Föreningen och nedan kallad Bostadsrättshavaren och som med bostadsrätt innehar lägenhet nr i Föreningen hus med adress har upprättats

Läs mer

BILAGA ARBETSMILJÖ KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR

BILAGA ARBETSMILJÖ KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR Version: 2a 2014-10-01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMSKEDE... 3 BEHOVSANALYS... 3 KRAVSPECIFIKATIONER... 3 Lokal- och funktionsprogram... 3 Lokal- fastighets- tomtutredning och plananalys... 3 Byggnadsprogram...

Läs mer

Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01. Innehållsförteckning

Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01. Innehållsförteckning Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01 Innehållsförteckning Nyheter i den nya plan- och bygglagen... 1 Innan ansökan om bygglov... 2 Efter det att du har fått bygglov... 2 Här nedan

Läs mer

SKOLFS. beslutade den maj 2015.

SKOLFS. beslutade den maj 2015. SKOLFS Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:44) om ämnesplan för ämnet samhällsbyggande i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den maj

Läs mer

Ämnet samhällsbyggande behandlar byggprocessens olika delar samt byggmaterial, byggnadsteknik och installationsteknik.

Ämnet samhällsbyggande behandlar byggprocessens olika delar samt byggmaterial, byggnadsteknik och installationsteknik. SAMHÄLLSBYGGANDE Ämnet samhällsbyggande behandlar byggprocessens olika delar samt byggmaterial, byggnadsteknik och installationsteknik. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet samhällsbyggande ska syfta till

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan Eksjö kommun och Eksjö Kommunfastigheter AB, policy

Ansvarsfördelning mellan Eksjö kommun och Eksjö Kommunfastigheter AB, policy Nr 1-2013 Ersätter nr Ansvarsfördelning mellan Eksjö kommun och Eksjö Kommunfastigheter AB, policy Antagen av kommunfullmäktige 2012-11-29, 185 1 Grundförutsättningar * Samtliga byggnader förvaltas av

Läs mer

Vårdsätra 14:4 Takomläggning RAMBESKRIVNING

Vårdsätra 14:4 Takomläggning RAMBESKRIVNING Vårdsätra 14:4 Takomläggning Totalentreprenad RAMBESKRIVNING 2015-02-15 Rev Rev.datum Sign Strandbodgatan 1 Box 237 751 05 Uppsala Tel: 018-17 08 00 www.temagruppen.se 190100000 Upprättad av: Per Liljestrand

Läs mer

Underhållsplanering. Per Lilliehorn Lilliehorn Konsult AB. Grundläggande. Syfte 2012-11-18. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Underhållsplanering. Per Lilliehorn Lilliehorn Konsult AB. Grundläggande. Syfte 2012-11-18. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Underhållsplanering Per Lilliehorn Grundläggande Varje satsad krona är en möjlighet! Kan öka fastighetens värde! Fukt och vatten förstör våra hus! Fokus på tak, rör och risker för fukt! Tidiga små åtgärder

Läs mer

Checklista för handlingar vid bygglovsansökan

Checklista för handlingar vid bygglovsansökan SOLNA STAD Stadsbyggnadsförvaltningen 2012-06-07 rev 2013-05-02 Checklista för handlingar vid bygglovsansökan Handlingar ska anpassas till åtgärdens art och storlek. I normalfallet ska nedanstående handlingar

Läs mer

Vårdutveckling 2010+

Vårdutveckling 2010+ Vårdutveckling 2010+ Skapa förutsättningar för framtidens sjukvård 2009-04-01 Bengt-Ove Ström lokalbestånd BRA m 2 1 718 109 m 2 antal förvaltningsobjekt antal sjukhus 37 st 16 st Fastighetsinv. 2012 mkr

Läs mer

Datum: 2015-08-01 Version: 1 Dokumentslag: Styrande dokument

Datum: 2015-08-01 Version: 1 Dokumentslag: Styrande dokument Riktlinjer och rutiner för dokumenthantering vid planering, projektering, byggande och förvaltning. Sida 1(8) 1. GRUNDLÄGGANDE OM INFORMATIONSMODELLEN... 3 1.1. Inledning... 3 2. HANDLINGAR... 5 3. TILLÄMPNING...

Läs mer

Konsultupphandling. Construction Management

Konsultupphandling. Construction Management Konsultupphandling Förfrågan Ja tack Offert, anbud Accept Avtal Avtal en viljeförklaring som inom viss tid mött ett antagande varvid bindande avtal uppstått Konsensual avtal Formalavtal Fastighetsköp Realavtal

Läs mer

Underhållsplanering. Per Lilliehorn Lilliehorn Konsult AB. Byggningabalk (1736: 0123 1) Grundläggande 2015-01-29. Lilliehorn Konsult AB

Underhållsplanering. Per Lilliehorn Lilliehorn Konsult AB. Byggningabalk (1736: 0123 1) Grundläggande 2015-01-29. Lilliehorn Konsult AB Underhållsplanering Per Lilliehorn Byggningabalk (1736: 0123 1) 3 Nu haver bonde byggt hus, efter ty, som sagt är; då äger han dem vid makt hålla. Brister något i hävd eller byggnad; bättre och böte, som

Läs mer

B O S T A D. Trivsamma lokaler för alternativ boende. Lös lokalbehoven snabbt och lätt med moduler från Indus

B O S T A D. Trivsamma lokaler för alternativ boende. Lös lokalbehoven snabbt och lätt med moduler från Indus B O S T A D Trivsamma lokaler för alternativ boende Lös lokalbehoven snabbt och lätt med moduler från Indus Tryggt boende med god kvalitet Hyrmoduler kan många gånger vara den idealiska lösningen vid olika

Läs mer

BILAGA FÖRVALTARE/TEKNISK FÖRVALTARE KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR

BILAGA FÖRVALTARE/TEKNISK FÖRVALTARE KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR Version 2 2014-10-01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BEHOVSANALYS... 3 KRAVSPECIFIKATIONER... 4 Lokal- och funktionsprogram... 4 Lokal- Fastighets- tomtutredning och plananalys... 4 Byggnadsprogram... 4 BESLUTSUNDERLAG

Läs mer

Instruktioner för att använda mallen för kontrollplan enligt PBL

Instruktioner för att använda mallen för kontrollplan enligt PBL 1 Instruktioner för att använda mallen för plan enligt PBL Mallen är utformad för att kunna användas för ingrepp i bärande konstruktion. Kontrollplanen ska anpassas efter det aktuella projektet. Det kan

Läs mer

Upphandling av byggprojekt. Varför Organisation? Organisation

Upphandling av byggprojekt. Varför Organisation? Organisation Upphandling av byggprojekt Varför Organisation? Att mål kan uppnås effektivare genom samarbete mellan individer än genom individuella ansträngningar (synergieffekt) Organisation Ett antal individer som

Läs mer

Kurser Yh Byggproduktionsingenjör med fördjupning inom hållbart byggande

Kurser Yh Byggproduktionsingenjör med fördjupning inom hållbart byggande Kurser Yh Byggproduktionsingenjör med fördjupning inom hållbart byggande Utbildningen har 16 delkurser Arbetsledning och kommunikation Yh-poäng: 15 förstå sin egen personlighet och hur det påverkar den

Läs mer

HSB Brf Tanto Stambyte 2015 11 17. Vanliga frågor från medlemsmöten okt nov 2015

HSB Brf Tanto Stambyte 2015 11 17. Vanliga frågor från medlemsmöten okt nov 2015 Vanliga frågor från medlemsmöten okt nov 2015 Informationsbroschyren I informationsbroschyren redovisas generella lösningar för tänkt utförande av stambyte. Andra lösningar kommer att behöva anpassas framförallt

Läs mer

Säkerhet FÖR FASTIGHETER

Säkerhet FÖR FASTIGHETER Säkerhet FÖR FASTIGHETER Risker All verksamhet är förknippad med risker och har behov av effektiv riskhantering. Riskprofilen skiljer sig kraftigt mellan olika verksamheter men är lika viktig att ta hänsyn

Läs mer

ARKITEKTENS UPPDRAG Omfattning och redovisningsnivå

ARKITEKTENS UPPDRAG Omfattning och redovisningsnivå ARKITEKTENS UPPDRAG Omfattning och redovisningsnivå Förlag och distribution AB Svensk Byggtjänst 113 87 Stockholm Tel 08-457 10 00 www.byggtjanst.se Svenska Teknik & Designföretagen, STD-företagen, arbetar

Läs mer

IDAG. Handläggande under byggtid Besiktning Repetition. 15 januari 2015 Sara Bäckström 2

IDAG. Handläggande under byggtid Besiktning Repetition. 15 januari 2015 Sara Bäckström 2 IDAG Handläggande under byggtid Besiktning Repetition 15 januari 2015 Sara Bäckström 2 Byggherrens handläggning under byggtid Viktigt med kommunikation!!! God projektstyrning Effektiv organisation-beror

Läs mer

RIKTLINJE LCC - LIVSCYKELKOSTNAD

RIKTLINJE LCC - LIVSCYKELKOSTNAD RIKTLINJE LCC - LIVSCYKELKOSTNAD KARLSTADS KOMMUN REVIDERINGAR Nedan redovisas de fem viktigaste revideringarna sedan den förra utgåvan. X X X X X Senaste revidering markeras med vertikal linje i vänstermarginalen

Läs mer

Nya regler för bättre arbets miljö i byggbranschen

Nya regler för bättre arbets miljö i byggbranschen Nya regler för bättre arbets miljö i byggbranschen Den 1 januari 2009 började ändringar i föreskrifterna om byggnads- och anläggningsarbete (1999:3) att gälla. Tillsammans med ändringar i tredje kapitlet

Läs mer

Konsultupphandling Ja tack

Konsultupphandling Ja tack upphandling Ja tack Förfrågan Offert, anbud Avtal en viljeförklaring som inom viss tid mött ett antagande varvid bindande avtal uppstått Konsensual avtal Formalavtal Fastighetsköp Realavtal Lån av cykel

Läs mer

Bygglov Det krävs vanligtvis bygglov för nybyggnad, tillbyggnad och vissa andra ändringar av en byggnad än tillbyggnad. Bygglov krävs även för andra

Bygglov Det krävs vanligtvis bygglov för nybyggnad, tillbyggnad och vissa andra ändringar av en byggnad än tillbyggnad. Bygglov krävs även för andra Lov & anmälan Bygg-, rivnings- och markåtgärder kan delas in i tre kategorier: åtgärder som kräver bygglov, rivningslov eller marklov, åtgärder som kräver anmälan och åtgärder som varken kräver lov eller

Läs mer

ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR & ARKIVORGANISATION

ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR & ARKIVORGANISATION ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR & ARKIVORGANISATION en handledning för myndigheter i Göteborgs Stad & Västra Götalandsregionen Version 2, 2013-02-26 INNEHÅLL INLEDNING... 3 1 MYNDIGHETENS ARKIVORGANISATION...

Läs mer

Vård av gotländska kulturmiljöer

Vård av gotländska kulturmiljöer ATT SÖKA STATLIGA BIDRAG FÖR Vård av gotländska kulturmiljöer På Gotland finns ett brett kulturellt arv att bevara, bruka och utveckla. Här finns till exempel kulturreservat, 60 områden utpekade som riksintressen

Läs mer

S K O L A. Flexibla lokaler för en bra skolmiljö. Med skolmoduler från Indus löser du lokalbehoven snabbt och lätt

S K O L A. Flexibla lokaler för en bra skolmiljö. Med skolmoduler från Indus löser du lokalbehoven snabbt och lätt S K O L A Flexibla lokaler för en bra skolmiljö Med skolmoduler från Indus löser du lokalbehoven snabbt och lätt Stabil konstruktion och hög kvalitet Om elevantalet förändras eller om förutsättningarna

Läs mer

Halmstad Arena utvärdering av projektet

Halmstad Arena utvärdering av projektet Halmstad Arena utvärdering av projektet Januari 2011 Bo Thörn Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning INLEDNING 1 PARTNERINGSDEKLARATIONEN 1 RESULTAT 2 PRODUKT 2 PROCESS 2 EKONOMI 3 UPPFÖLJNING

Läs mer

Svensk Byggtjänst är ett kunskapsföretag.

Svensk Byggtjänst är ett kunskapsföretag. Svensk Byggtjänst är ett kunskapsföretag. Vi ägs av ett trettiotal organisationer som representerar hela byggbranschen, och hela byggprocessen. Vår bransch står inför stora utmaningar med ökade krav på

Läs mer

Fastighet, ärende och sökande Instruktioner, steg 1 och 2 1. Moment Kontrollant Referens Metod Intyg Notering Datum Sign.

Fastighet, ärende och sökande Instruktioner, steg 1 och 2 1. Moment Kontrollant Referens Metod Intyg Notering Datum Sign. Kontrollplan för små åtgärder och ändringar Information om små åtgärder och ändringar Enligt plan- och bygglagen samt plan- och byggförordningen finns det ett flertal byggåtgärder som normalt sett inte

Läs mer

Byggnadsstyrelsen. Tekniskabyråns information 1980-08. radonförekomst. Översiktlig kartläggning SAMMANFATTNING. ningsanstalt.

Byggnadsstyrelsen. Tekniskabyråns information 1980-08. radonförekomst. Översiktlig kartläggning SAMMANFATTNING. ningsanstalt. Byggnadsstyrelsen Tekniskabyråns information 20 1980-08 Radonförekomst Översiktlig kartläggning SAMMANFATTNING Under vintern 79/80 genomfördes läggning av radonförekomsten Undersökningen genomfördes s

Läs mer

Remiss; Förslag till ändring av Boverkets byggregler dnr. 137/2015, 2508/2015

Remiss; Förslag till ändring av Boverkets byggregler dnr. 137/2015, 2508/2015 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE 2016-02-03 B 2016-000054 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Remiss; Förslag till ändring av Boverkets byggregler dnr. 137/2015, 2508/2015 Förslag till beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden

Läs mer

DET HÄR ÄR VÅR BYGGPROCESS

DET HÄR ÄR VÅR BYGGPROCESS DET HÄR ÄR VÅR BYGGPROCESS Första spadtaget för Kretsloppsparken, Alelyckan 2006. I EN BYGGPROCESS ÄR VI MÅNGA SOM SAMVERKAR När man genomför ett byggprojekt är många människor med vitt skilda kompetenser

Läs mer

och Boverkets byggregler, BBR

och Boverkets byggregler, BBR Läsanvisningar till regler om byggande och Boverkets byggregler, BBR Läsanvisningar till regler Läsanvisningar om byggande till regler och om BBR byggande Regelsamlingen ger en helhetssyn För att tillämpa

Läs mer

Ägardirektiv för Älvkarleby Kommunhus AB, org.nr 556611-1794

Ägardirektiv för Älvkarleby Kommunhus AB, org.nr 556611-1794 1 Beslutad av kommunfullmäktige 2006-05-17 417. Dnr 27/05.107 och 2003-05-14 93. Dnr 30/03.002. (punkt 23) Ägardirektiv för Älvkarleby Kommunhus AB, org.nr 556611-1794 1. Bolaget som organ för kommunal

Läs mer

BILAGA KONSTRUKTÖR KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR

BILAGA KONSTRUKTÖR KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR Version: 3 2014-10-01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMSKEDE... 4 BEHOVSANALYS... 4 KRAVSPECIFIKATIONER... 4 Lokal- och funktionsprogram... 4 Lokal- Fastighets- tomtutredning och plananalys... 4 Byggnadsprogram...

Läs mer

Bygglov/anmälan

Bygglov/anmälan Bygglov/anmälan 2016-11-24 Plan- och bygglagen, PBL (2010:900) och Plan- och byggförordningen, PBF (2011:338) reglerar byggnation. Vad kräver lov? Bygga nytt Bygga till Ändra användning Färga om hus Byta

Läs mer

KONTROLLPLAN ENLIGT PBL PBL KAPITEL 10 kap 6. DATUM: 20141230 rev.: FASTIGHETSBETECKNING: Umeå 7:4. Adress:Riddaregatan??, Umeå

KONTROLLPLAN ENLIGT PBL PBL KAPITEL 10 kap 6. DATUM: 20141230 rev.: FASTIGHETSBETECKNING: Umeå 7:4. Adress:Riddaregatan??, Umeå FÖRSLAG ILL KONROLLPLAN ENLIG PBL PBL KAPIEL 10 kap 6 FASIGHESBEECKNING: Umeå 7:4 Adress:Riddaregatan??, Umeå Ombyggnad för alternativt kulturhus, Ändring av verksamhet DAUM: 20141230 rev.: BYGGHERRE XXXX

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut

Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsen PROTOKOLL 2008-12-16 LS-LED08-707 161 Förslag till Överenskommelse angående framtida lokalutnyttjande och hyresavtal i Gnesta vårdcentral Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen

Läs mer

Kursprogram. Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen

Kursprogram. Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen Kursprogram Bakgrund Skärpta regler för fukt i byggnader gäller i BBR sedan 2007. Byggnader ska utformas så att fukt inte orsakar skador, elak lukt eller

Läs mer

Underhållsplanering. Per Lilliehorn Lilliehorn Konsult

Underhållsplanering. Per Lilliehorn Lilliehorn Konsult Underhållsplanering Per Lilliehorn Lilliehorn Konsult Grundläggande Varje satsad krona är en möjlighet! Kan öka fastighetens värde! Fukt och vatten förstör våra hus! Fokus på tak, rör och risker för fukt!

Läs mer

Snabbaste sättet att få kontoret att växa. Lös tillfälliga lokalbehov med flexibla kontorsmoduler från Indus

Snabbaste sättet att få kontoret att växa. Lös tillfälliga lokalbehov med flexibla kontorsmoduler från Indus K O N T O R Snabbaste sättet att få kontoret att växa Lös tillfälliga lokalbehov med flexibla kontorsmoduler från Indus Enkelt och bekymmersfritt Att hyra moduler är den idealiska lösningen på tillfälliga

Läs mer

4. Projektorganisation, samverkan och intressenthantering

4. Projektorganisation, samverkan och intressenthantering 4. Projektorganisation, samverkan och intressenthantering 4.1 Litteraturuppgifter Dessa uppgifter kan lösas med hjälp av läroboken. 1. Varför behöver en verksamhet organiseras och vilka fördelar finns?

Läs mer

Nr 1906. Mot. 1974:1906 15

Nr 1906. Mot. 1974:1906 15 Mot. 1974:1906 15 Nr 1906 av herr Gösta Gustafsson i Göteborg m. fl. i anledning a'' Kungl. Maj:ts proposition 1974:150 angående riktlinjer för bostads politiken m. m. Med anledning av K ungl. Maj:ts proposition

Läs mer

KVALITETSSYSTEM SS ISO 9001 KONSULTER I SAMVERKAN

KVALITETSSYSTEM SS ISO 9001 KONSULTER I SAMVERKAN KVALITETSSYSTEM SS ISO 9001 KONSULTER I SAMVERKAN copyright Ateljé Arkitekten, tel 0511-108 28 Gäller fr o m 1996-01-01 Senaste översyn 2002-09-21 0. Orientering 1. Omfattning och tillämpning 2. Referenser

Läs mer

Bestämmelser för nyttjande av kommunal mark i Skövde kommun

Bestämmelser för nyttjande av kommunal mark i Skövde kommun Dnr 12-25 Bestämmelser för nyttjande av kommunal mark i Skövde kommun Antagen av tekniska nämnden 2012-04-24, 31 Förord Arbeten som utförs i trafikerade ytor innebär ofta en stor risk för den personal

Läs mer

VAD BORDE BYGGHERREN KRÄVA AV KONSULTER?

VAD BORDE BYGGHERREN KRÄVA AV KONSULTER? Serien - Byggherrens betydelse Hur konsulterna vill utveckla byggsektorn i samarbete med byggherrarna VAD BORDE BYGGHERREN KRÄVA AV KONSULTER? Seminarium 25 september 2003 LILJEWALL arkitekter ab Göteborgsregionens

Läs mer

Styrelsearbetets uppläggning och genomförande

Styrelsearbetets uppläggning och genomförande 2015-04-15 Arbetsordning STYRELSE Styrelsearbetets uppläggning och genomförande Denna arbetsordning har antagits av styrelsen för YSTAD ENERGI AB nedan kallat bolaget den 24 mars 1997 och skall med årlig

Läs mer

Rivningsplan / avfallshanteringsplan

Rivningsplan / avfallshanteringsplan Rivningsplan / avfallshanteringsplan Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning alt. adress Beräknat start och stoppdatum för rivning Byggherre Kontaktperson/telefon Entreprenör Kontaktperson/telefon

Läs mer

Bilen 25. Förfrågningsunderlag. RAMBESKRIVNING - HUS Totalentreprenad. Handling 6.2 Sidantal 3. Upprättad 2014-05-09 av Simon Sundström

Bilen 25. Förfrågningsunderlag. RAMBESKRIVNING - HUS Totalentreprenad. Handling 6.2 Sidantal 3. Upprättad 2014-05-09 av Simon Sundström Handling 6.2 Sidantal 3 Förfrågningsunderlag RAMBESKRIVNING - HUS Totalentreprenad Upprättad av Galären i Luleå AB Bet Ändringen avser Sign INNEHÅLLSFÖRTECKNING 0 RAMBESKRIVNING- HUS... 3 3(6) 0 RAMBESKRIVNING-HUS

Läs mer

Ramböll VA-Process. VA-Mässan 2016 FRAMGÅNGSRIK UPPHANDLING AV VA-PROJEKT

Ramböll VA-Process. VA-Mässan 2016 FRAMGÅNGSRIK UPPHANDLING AV VA-PROJEKT Ramböll VA-Process VA-Mässan 2016 FRAMGÅNGSRIK UPPHANDLING AV VA-PROJEKT FRAMGÅNGSRIK UPPHANDLING AV VA- PROJEKT Välkomna! Ramböll VA-Process Rikstäckande rådgivare med fokus på avloppsvattenrening, dricksvatten

Läs mer

Branschens egen kravmärkning.

Branschens egen kravmärkning. B i l d : L a s s e F o r s b e r g T v å b i l d a r e. Branschens egen kravmärkning. Utmärkt Bygge underlättar samarbetet och effekti- viserar byggprocessen för alla aktörer i ett projekt. Konkret innebär

Läs mer

Handläggningsordning. statliga byggnadsminnen

Handläggningsordning. statliga byggnadsminnen Handläggningsordning vid tillsyn och ändring av statliga byggnadsminnen Inledning De statliga byggnadsminnena (SBM) utgörs av de från kulturhistorisk synpunkt mest värdefulla byggnaderna och anläggningarna

Läs mer

ByggaF. metod för fuktsäker byggprocess Kristina Mjörnell

ByggaF. metod för fuktsäker byggprocess Kristina Mjörnell ByggaF metod för fuktsäker byggprocess Fuktsäkerhet i byggprocessen 2007 kom FoI rapporten om ByggaF 2008 lanserades ByggaF Bakgrund 2012-2013 vidareutvecklades ByggaF till svensk branschstandard Vissa

Läs mer

0. ALLMÄNT INNEHÅLL. Bilaga 1.Referensförteckning över angivna referenser i Verksamhetsåtagande. Handbok KRAVDOK Verksamhetsåtagande 1996-04-03

0. ALLMÄNT INNEHÅLL. Bilaga 1.Referensförteckning över angivna referenser i Verksamhetsåtagande. Handbok KRAVDOK Verksamhetsåtagande 1996-04-03 FLYG 075/96 Sida 1 (7) 0. ALLMÄNT INNEHÅLL 0. ALLMÄNT...2 0.1 OMFATTNING, INNEHÅLL...3 0.2 SYFTE...5 0.3 TILLÄMPNING, GILTIGHET...5 0.4 REFERENSER, STANDARDER...6 0.5 DEFINITIONER, FÖRKORTNINGAR...7 Bilaga

Läs mer

Ny plan- och bygglagstiftning. Anders Larsson, jurist

Ny plan- och bygglagstiftning. Anders Larsson, jurist Ny plan- och bygglagstiftning Anders Larsson, jurist Riksdag (PBL) Myndighet (BBR) Bemyndigande Bemyndigande Regering (PBF) Allmänna råd Idé: Otto Ryding Ny plan- och bygglagstiftning den 2 maj 2011 Gamla

Läs mer

Förstudie förekomsten ändrings- och tilläggsarbeten

Förstudie förekomsten ändrings- och tilläggsarbeten TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Gunilla Svensson 2014-11-26 SFN 2014/0901 0480-450513 Servicenämnden Förstudie förekomsten ändrings- och tilläggsarbeten (ÄTA) Förslag till beslut Servicenämnden

Läs mer

KRAV. KVALITETSARBETE Del A, Projektering PROJEKTNAMN

KRAV. KVALITETSARBETE Del A, Projektering PROJEKTNAMN kademiska Hus KRV på leverantörernas KVLITETSRETE el, Projektering För Projektet nr: PROJEKTNMN Fastighetsbeteckning Ort Upprättad 200x-xx-xx.(Projektledaren) Kompletterande dokument 200x-xx-xx...(Projektledaren)

Läs mer

RIKTLINJER FÖR OCH INFORMATION OM HANDLÄGGNING AV OLOVLIGT UPPFÖRDA BYGGNADER I VÅRGÅRDA KOMMUN

RIKTLINJER FÖR OCH INFORMATION OM HANDLÄGGNING AV OLOVLIGT UPPFÖRDA BYGGNADER I VÅRGÅRDA KOMMUN RIKTLINJER FÖR OCH INFORMATION OM HANDLÄGGNING AV OLOVLIGT UPPFÖRDA BYGGNADER I VÅRGÅRDA KOMMUN ANTAGEN AV MILJÖNÄMNDEN 2005-10-13 98 MILJÖNÄMNDEN Riktlinjer för och information om handläggning av olovligt

Läs mer

Mörbyberget 1 Fribergaskolan etapp 3-6 Danderyd Ombyggnad skola

Mörbyberget 1 Fribergaskolan etapp 3-6 Danderyd Ombyggnad skola BILAGA 1 Sidantal 5 Mörbyberget 1 Danderyd Sammandrag av: ADMINISTRATIVA FÖRESKRIFTER Handling litt: 6.01 Totalentreprenad Samverkans entreprenad FN 2011/0016 Upprättad Upprättad av:, Danderyds kommun

Läs mer

BYGG OCH ANLÄGGNING. Ämnets syfte

BYGG OCH ANLÄGGNING. Ämnets syfte BYGG OCH ANLÄGGNING Ämnet bygg och anläggning behandlar byggandet från planeringsstadiet till färdigställande och drift. Det behandlar även bygg- och anläggningsbranschens olika yrken och arbetsvillkor.

Läs mer

Fuktbegrepp - definitioner

Fuktbegrepp - definitioner 1 Fuktbegrepp - definitioner Översikt SKEDE AKTIVITET RESULTAT UTFÖRARE PROGRAM Att (om)formulera byggherrens krav på fuktsäkerhet i program och AF eller i ett speciellt fuktsäkerhetsprogram Upprätta en

Läs mer

PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M

PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M OCH BYGGLAGEN PBF M M Hammurabi, ca 2000 f kr. 229 Om en byggmästare bygger ett hus som faller samman och dödar ägaren så ska byggmästaren avrättas. 230 Om ägarens son dödas så ska byggmästarens son dödas

Läs mer

Statusrapportering av byggprojektet på fastigheten Kåbo 56:1 och 55:4

Statusrapportering av byggprojektet på fastigheten Kåbo 56:1 och 55:4 USIF Hallen 1 (10) Statusrapport 1.0 Datum 2011-05-16 USIF Tennishall Statusrapportering av byggprojektet på fastigheten Kåbo 56:1 och 55:4 Bakgrund Som många av er noterat i pressen gavs Bygglov till

Läs mer

Behöver jag en kontrollansvarig

Behöver jag en kontrollansvarig Behöver jag en kontrollansvarig för att bygga eller riva? Den här broschyren vänder sig i första hand till dig som har ett en- eller tvåbostadshus. När du ska bygga en ny byggnad eller bygga till kan du

Läs mer

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan LÄRARHANDLEDNING LEDARSKAP OCH ORGANISATION ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB REDAKTION Anders Wigzell FORMGIVNING Eva Jerkeman PRODUKTION Adam Dahl ILLUSTRATIONER

Läs mer

Strategi för kommunens fastigheter

Strategi för kommunens fastigheter Datum Strategi för kommunens fastigheter Antagen av kommunstyrelsen 2014 Antagen av: Kommunstyrelsen 2014-11-04, 181 Dokumentägare: Mark- och planeringschef Ersätter dokument: Regler för lokaler Dokumentnamn:

Läs mer

Planera genomförande

Planera genomförande Planera genomförande www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen

Läs mer

Riktlinjer. Uteserveringar i Luleå kommun

Riktlinjer. Uteserveringar i Luleå kommun Riktlinjer Uteserveringar i Luleå kommun Riktlinjer för uteserveringar i Luleå kommun. Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer för uteserveringar i Luleå kommun. 2002 -

Läs mer

Riktlinjer för arbete med konstnärlig gestaltning vid ny- och ombyggnation i Alingsås kommun

Riktlinjer för arbete med konstnärlig gestaltning vid ny- och ombyggnation i Alingsås kommun Datum: 2016-05-31 Handläggare: Anna Mighetto Beteckning: 2016.075 KFN Riktlinjer för arbete med konstnärlig gestaltning vid ny- och ombyggnation i Alingsås kommun Bakgrund och syfte 1937 beslutade Sveriges

Läs mer