Aktörer i samverkan en studie av lokala partnerskap i Urban II Göteborg

Transkript

1 Infonr Aktörer i samverkan en studie av lokala partnerskap i Urban II Göteborg Erfarenheter från EU:s Strukturfonder EUROPEISKA UNIONEN

2 Aktörer i samverkan En studie av lokala partnerskap i Urban II Göteborg Info nr Stockholm Besöksadress: Liljeholmsvägen 32 Telefon: Telefax:

3 Nutek Upplaga: 300 ex Produktion: Nutek Stockholm: April 2006 Färgtryck: Elanders Tofters AB Infonr

4 Förord Under våren 2005 beslutade Övervakningskommittén för Urban II Göteborg att genomföra en studie om lokala partnerskap och samverkansformer. Då bildades även en arbetsgrupp bestående av representanter från Övervakningskommittén, Förvaltningsmyndigheten, Urbansekretariatet samt med Övervakningskommitténs sekretariat (Nutek) som sammankallande. Arbetsgruppen hade uppdraget att följa arbetet med studien. IM-gruppen i Uppsala fick uppdraget att genomföra studien Aktörer i samverkan- en studie av lokala partnerskap i Urban II Göteborg. Underlaget till studien består av intervjuer med projektägare, Urbansekretariatet, Förvaltningsmyndigheten och andra nyckelpersoner. Studien syftar till att utifrån erfarenheter av det partnerskapsarbete som bedrivits dra lärdomar för att utveckla partnerskapstanken i framtida program. De erfarenheter som presenteras i studien kan även användas i andra typer av lokala och regionala utvecklingsprogram. Studien beskriver och analyserar samarbete på både program- och projektnivå. För innehållet i studien ansvarar IM-gruppen. Det är Nuteks förhoppning att rapporten ska bidra till ökad kunskap om genomförandet av EU:s strukturfondsprogram och erfarenhetsöverföring mellan strukturfondsprogrammen och annat regionalt utvecklingsarbete. Studien är finansierad av Nutek och Europeiska unionen tillsammans. Stockholm i april 2006 Sune Halvarsson Tf. Generaldirektör Nutek = = = Har du frågor om denna publikation, kontakta Maria Ahlsved Telefon E-post maria.ahlsved@nutek.se Maria Ahlsved Uppdragsledare Nutek =

5

6 Abstract The Urban II Gothenburg Programme is an EU Community Initiative Programme. It supports projects that aim at creating economic and social regeneration in housing areas burdened with high levels of unemployment, ill-health and dependency on the social welfare system. The programme, which is partly financed by the EU Regional Fund, has a total budget of SEK 137 million for the period of In order to achieve the intended urban regeneration, new procedures and working methods are sought that may be integrated into regular activities. The intention is that this would have a broad impact notwithstanding the relatively small programme resources. We have been commissioned to present a study that gathers information on how those involved in the Urban II Gothenburg Programme have co-operated to implement it. Partly, it is a matter of gathering the experiences of the organisation of the programme partnerships during various phases, and, partly, a matter of gathering the experiences of the partnerships attached to the projects. The information obtained from the programme history will first and foremost be used to develop future partnerships in various types of local and regional development programmes. For chronological and thematic reasons, this report consists of two parts. The first four chapters describe the birth and design of the programme. Next comes an oversight of partnership implementations within the Structural Fund Programmes followed by a comparison with the Urban Programme. The chapter treating integration policy research and partnership research forms a bridge to the second part of the study, which contains a description of the main players of the programme as well as documentation and analysis of the organisation and the activities of a number of selected projects. Project Design and Partnership The Urban II Programme of Gothenburg was only approved in December 2001, i.e., close to two years after the launch of the programme period. The support of the final programme proposal have been up for discussion since, and it has also been treated in the half time evaluation that was carried out in In short, the reasons for the discussions are the different views on partnership implementation and on the way responsibility for the programme is divided between

7 the municipality and the managing authority, i.e., ultimately, the EU. The main issue now is to uncover fundamental insights that can be of use beyond the current programme s time horizon. The main players participating in and influencing the programme process were principally represented by the group of persons from the City Office and the affected City District Administrations who handled the necessary documentation and compiled the text of the programme. This group, together with the Ministry of Industry, Employment and Communications and Nutek (Swedish Agency for Economic and Regional Growth), was responsible for drawing up a programme proposal. Key politicians were notified of the proposal and the final draft was affirmed by the City Executive Board and sent on by the Ministry of Industry, Employment and Communications to the EU Commission. The City of Gothenburg has pursued the programme with great dedication and has attempted to co-ordinate the work of the Urban Programme with other municipal activities to reach best possible results. The City had good reasons for this course of action. Due to this fact, however, the EU partnership model has not been completely applied. The issue now at hand is whether the absence of this type of partnership decisively affected the programme design and profile? It is not possible to give a definite answer to this question as it is impossible to pin down scientifically an alternative course of events. It is however possible to establish that the main players represented during the forming of the programme, also dominated during its implementation. This finding is not unexpected and indicates that, had the partnership makeup been different, it would probably have had an effect on implementation. Seeing that a clear recommendation exists it is presupposed that Programmes financed by EU Structural Funds look after the interests of the surrounding community by applying the partnership idea it is not part of our task to assess which model is most suited to its purpose when it comes to attaining support. Important Qualities of Successful Projects As regards project co-operation and dedication, our analysis is based on gradual and systematic observations made during visits and conversations with project representatives. The terms we use do not form part of any particular theory. The intention is that they will make clear important aspects of co-operation within projects. We want to attract attention to the following four comprehensive main items:

8 Co-operating partners should, as far as possible, represent complementary competences. Co-operating partners should together identify and focus on a strategic objective. The project s overall objective should be within the scope of the project. Co-operating partners should make sure they establish a functional decision-making process. The term complementarity implies the complementary competencies of those that co-operate within or around a project, as well as the simple fact that co-operating partners with different professional backgrounds can add more resources to a project than they would if they had the same background. Several projects illustrate in practice the importance of choosing a very well defined strategic objective. One example is school reports the aim is that all students pass the obligatory subjects. This is a clear and unambiguous objective on which the co-operating partners can be in full agreement. Another example of certain projects strategic objective is the aim to find preliminary employment for each participant. A distinctly defined strategic objective provides a powerful focus for the activities. The scope of a project is defined as follows: When a project objective coincides with the overall objective, the overall objective is within the scope of the project. For example, when a project that aims at finding work for unemployed immigrants the overall objective also tries to match supply with demand to find each participant employment, then the objective is within the scope of the project. To clarify this we can make a comparison with an educational project whose objective it is to raise the participants qualifications in order for them to be more competitive when at a later stage they are looking for employment. In this example, the overall objective future employment is outside the scope of the project. Complementarity and scope relate to each other in such a way that complementarity could constitute a prerequisite for the scope of the project, but it does not necessarily lead to a further-reaching scope. The last of the four items, the functional decision-making process, is about making clear the mandates given to the co-operating partners in steering groups, project management groups and working parties by

9 their clients or principals. There are two aspects to how the decisionmaking process regarding project activities works: where and by whom. When it comes to where the decisions are made, it is a question of where in the project organisation the decision-making function is placed and how close to the actual activities and how often the decisions can be made. When it comes to who is making the decisions, it is a question of their weight or authority. Relations and Commitments There is one more aspect to the relationship between project and project participants. Some projects are highly focused on the individuals, whereas other projects focus on a collective. Many projects whose objective it is to help individuals finding work or help pupils who risk social maladjustment, are characterized by individual commitments, whereas a collective commitment, for example, characterizes projects that seek to eliminate anonymity and increase security or carry through training programmes with a view to increasing skills and competence. These differences are based partly on project prerequisites, partly on what the project gives back to its participants. An individualistically oriented project demands participants who are prepared for and get stimulated by a direct and personal relationship with other project participants. Provided that the participants are committed, such projects may prove very stimulating on a personal level. It is also plausible that the scope affects the commitment in such a way that commitment grows the closer to the overall objective you come, e.g., finding work for one of the project participants. Finally, we will treat the forefront issue of the entire study: is it possible to refer to partnership in connection with the projects and, if so, what characterizes such a partnership? It is not possible to give a comprehensive answer to this prominent question. Out of the eleven projects that are included in this study, two projects have not sprung from partnership collaboration or the like. When we look at projects that in various ways concern schools, we observe that, in various contexts, schools co-operate with the City Administration of Recreational Activities and the Social Welfare Services. These collaborations form a natural foundation on which projects can be built. In conclusion, we note that there are a few examples of co-operation forms that function very well. These, however, must be evaluated in relation to the project objectives and activities. We have introduced scope and complementarity to clarify important qualities of project

10 design. The lack of these qualities renders it more difficult to reach key objectives regardless of the way co-operation is built.

11

12 Sammanfattning Urban II Göteborg är ett av EU:s gemenskapsinitiativ och ska stödja projekt som syftar till att skapa ekonomisk och social förnyelse i bostadsområden som kännetecknas av hög arbetslöshet, ohälsa och ett utbrett bidragsberoende. Programmet, som delfinansieras av EU:s regionala fond, har en total budget på 137 miljoner kronor för perioden För att åstadkomma den åsyftade stadsförnyelsen söker man utveckla metoder och arbetsformer som kan integreras i ordinarie verksamhet. Därigenom hoppas man kunna nå en breddverkan med programmets förhållandevis begränsade resurser. Uppdraget bakom den studie som presenteras här, är att samla erfarenheter av hur aktörerna i programmet Urban II Göteborg samverkat för att genomföra det. Det gäller dels erfarenheterna av hur programmets partnerskap varit organiserat i olika faser, dels erfarenheter från partnerskap knutna till projekten. De lärdomar man kan dra av programmets historia ska framför allt användas för att utveckla framtida partnerskapsarbeten i olika typer av lokala och regionala utvecklingsprogram. Rapporten är upplagd i två delar av kronologiska och tematiska skäl. I de första fyra kapitlen beskrivs programmets tillkomst och utformning. Därefter följer en översikt av hur partnerskap tillämpats inom strukturfondsprogrammen och en jämförelse med Urban-programmet. Ett avsnitt som behandlar den integrationspolitiska forskningen och forskningen kring partnerskap bildar en övergång till rapportens andra del som innehåller en beskrivning av programmets aktörer och dokumentation och analys av organisation och verksamhet i ett antal utvalda projekt. Programmets utformning och frågan om partnerskap Göteborg fick sitt Urban II-program godkänt först i december 2001, alltså närmare två år efter programperiodens start. Det slutliga programförslagets förankring har varit föremål för diskussion och avhandlades också i den halvtidsutvärdering som genomfördes under Man kan förenklat säga att diskussionen har bottnat i olika uppfattningar om tillämpningen av partnerskapstanken. Huvudfrågan är nu att söka frilägga mer principiella lärdomar som kan vara användbara i framtiden bortom det nuvarande programmets tidshorisont.

13 De aktörer som medverkat i och haft inflytande över programprocessen är i stort sett den grupp personer från stadskansliet och berörda stadsdelsförvaltningar som svarade för den nödvändiga dokumentationen och skrev programtexten. Gruppen hade tillsammans med tjänstemän vid Näringsdepartementet och Nutek ansvaret för att utarbeta ett programförslag. Arbetet har rapporterats till centrala politiker och det slutliga förslaget har bekräftats av kommunstyrelsen för att sedan vidarebefordras av Näringsdepartementet till EU-kommissionen. Göteborgs kommun har drivit programfrågan med starkt engagemang och sökt samordna Urban-programmets insatser med andra kommunala insatser för bästa sammanlagda resultat. Kommunen har haft goda skäl för detta, men det har samtidigt inneburit en begränsning av EU:s partnerskapsmodell. Frågan är då om frånvaron av ett sådant partnerskap på något avgörande sätt påverkat programmets utformning och profil? Något bestämt svar kan man inte ge eftersom det inte går att vetenskapligt fastställa ett alternativt förlopp. Man kan dock, inte oväntat, konstatera att de intressenter som var representerade i programskrivandet också är dominerande aktörer i genomförandet. Därav bör man kunna dra slutsatsen att om det hade funnits ett partnerskap med en annan sammansättning borde det också ha påverkat genomförandet. Det är emellertid inte vår uppgift att bedöma vilken modell som är bättre eller sämre när det gäller att förankra ett program eftersom det redan finns en klar rekommendation: Program finansierade av EU:s strukturfonder förutsätts tillgodose ett inflytande från omgivande samhälle genom att tillämpa partnerskapsidén. Viktiga kvalitéer hos framgångsrika projekt När det gäller samverkan och engagemang i projekten bygger vår analys på stegvis systematiserade iakttagelser vid besök och samtal med projektföreträdare. De begrepp vi använder vilar inte i något särskilt teoretiskt fundament utan ska tydliggöra betydelsefulla aspekter av samarbete inom projekten. Vi argumenterar för att man ska uppmärksamma följande fyra sammanfattande huvudpunkter: att samverkande parter i möjligaste mån representerar komplementära kompetenser att samverkande parter gemensamt identifierar och fokuserar ett strategiskt mål att det överordnade målet för ett projekt om möjligt bör ligga inom projektets räckvidd

14 att samverkande parter säkrar en funktionell beslutsförhet Begreppet komplementaritet avser kompletterande kompetenser hos dem som samverkar i eller kring projektet och det enkla faktum att samverkande parter med olika professionell bakgrund kan tillföra mer resurser till ett projekt än om de skulle ha samma bakgrund. Flera projekt illustrerar i sin praktik vikten av att välja ett strategiskt mål och avgränsar också detta mål med stor tydlighet. Exempelvis är godkända skolbetyg i kärnämnen ett klart och entydigt mål som det också kan råda stor enighet om mellan samverkande parter. Ett annat exempel på ett strategiskt viktigt mål är att man i vissa projekt strävar efter att varje deltagare ska nå fram till en preliminär anställning. Ett tydligt definierat och strategiskt mål blir också ett starkt fokus för verksamheten. Ett projekts räckvidd ska förstås så här: När projektets mål sammanfaller med det överordnade målet, ligger det överordnade målet inom projektets räckvidd. Om exempelvis ett projekt som syftar till att få arbetslösa invandrare i arbete det överordnade målet också söker matcha utbud och efterfrågan i avsikt att varje deltagare ska komma i arbete, då ligger målet inom projektets räckvidd. Som en förtydligande jämförelse kan man framhålla ett utbildningsprojekt där projektets mål är att höja deltagarnas kompetens för att de sedan längre fram ska kunna stå sig bättre i konkurrensen om lediga jobb. I det exemplet ligger det överordnade målet framtida jobb utom projektets räckvidd. Komplementaritet och räckvidd hänger ihop på det sättet att komplementaritet kan vara en förutsättning för räckvidd men leder inte med nödvändighet till större räckvidd. Den sista av de fyra punkterna, att samverkande parter ska säkra en funktionell beslutsförhet, handlar om att göra tydligt vilket mandat samverkande parter i styrgrupper, ledningsgrupper eller arbetsgrupper har från sina uppdragsgivare eller huvudmän. Det finns två aspekter på hur besluten om projektverksamheten fattas, nämligen var och av vem. När det gäller var besluten tas är det mer en fråga om var i projektorganisationen man lagt beslutsfunktionen och hur nära verksamheten och hur ofta man kan fatta beslut. När det gäller vem som fattar besluten är det fråga om tyngden eller auktoriteten i besluten. Relationer och engagemang Ytterligare en aspekt berör relationen mellan projekt och deltagare. I vissa projekt är verksamheten starkt individorienterad medan den i andra projekt är riktad till ett kollektiv. Ett individuellt engagemang kännetecknar flera av de projekt som har ett uttalat mål att få indivi-

15 der i arbete och projekt som är inriktade på skolelever som hotas av utslagning, medan ett kollektivt engagemang exempelvis kännetecknar projekt som söker minska anonymiteten och öka tryggheten eller genomföra kompetenshöjande utbildningsinsatser. Skillnaden är dels en fråga om förutsättningar, dels en fråga om vad projektet ger tillbaka till medverkande i projektet. Ett individorienterat projekt kräver att de medverkande är beredda på och stimulerade av en nära och direkt personlig relation med projektets deltagare. Ett sådant individorienterat projekt kan, förutsatt man är inställd på det, ge de medverkande en stor personlig stimulans. Så länge det finns en överensstämmelse mellan förväntningar och resultat, torde den också vara en stark motivering för samarbete. Man kan också föreställa sig men det är i sammanhanget en spekulation att räckvidden påverkar engagemanget i så motto att ju närmare man kan komma det överordnade målet t.ex. ordna ett arbete åt någon av projektdeltagarna desto starkare växer engagemanget för uppgiften. Slutligen den fråga som har funnits i förgrunden genom hela studien, nämligen den om man kan tala om partnerskap i samband med projekten och vad som i så fall karakteriserar sådana partnerskap. Denna portalfråga kan inte få ett sammanfattande svar. Av de elva projekt som ingår i studien är det ett par projekt som inte har tillkommit i någon form av partnerskapsliknande samarbete. Om man ser till de projekt som på olika sätt berör skolan så samarbetar skolan i olika sammanhang med fritidsförvaltning och socialtjänst och detta samarbete blir också då den naturliga grunden för att bygga ett projekt. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det finns några exempel på mycket väl fungerande samarbetsformer men de måste värderas i relation till projektens mål och verksamhet. Vi har introducerat räckvidd och komplementaritet för att framhålla viktiga kvalitéer i projektens utformning. Utan dessa kvalitéer är det svårt att nå viktiga mål alldeles oavsett på vilket sätt man samarbetar.

16 Innehåll = 1 Uppdrag och tillvägagångssätt N Programmets utformning och utveckling O Projektens utformning och arbete O En läsanvisning Q 2 Programmets tillkomst R Godkänt efter omarbetning T Obalans i rollfördelningen satte kommunen i fokus V 3 Programmet Urban II Göteborg NN Urbanområdet i SWOT-analys NO 4 Analys av programprocessen NR Finns det ett partnerskap bakom Urban? NR Överenskommelser i stället för beslut NT Partnerskap och representativitet NT Kulturkonflikt i synen på partnerskap NV 5 Partnerskap i strukturfondsprogrammen OP j ä=n=p Çê~=pâoÖëä åëêéöáoåéå OQ Mål 1 Norra Norrland OR j ä=o=s ëíê~i=koêê~=oåü=p Çê~ OS j ä=o= ~êå~ OT Växtkraft Mål 3 OU Urban Malmö PM Partnerskap i sammanfattning PP 6 Urbant partnerskap i jämförelse PT Kraftsamling eller kraftmätning PV Horisontell samverkan i Urban QM Demokratiska paradoxer QN Principiellt problem förstärks av kommunal planeringspraktik QO Partnerskapets demokratiska underskott QQ Programmets inriktning QQ

17 T mêçöê~ããéí=á=éíí=ñçêëâåáåöëééêëééâíáî QV Ensidig utbudsorientering RM Segregation handlar om relationer RN Skifta fokus från utbud till efterfrågan RO Kan Urban bidra till metodutvecklingen? RP Grannskapseffekter den områdesbaserade strategins styrka= RR Långsiktig strategi förutsätter målmedveten planering RS 8 Aktörer, partnerskap och projekt RV Föreställningar om projekt SN Projektval och samverkansformer SO Intervjuernas frågeområden SQ 9 Lokala partnerskap i elva projekt ST Jalla, Jalla! Kom igen grabbar! ST Lundby Matching SV Fredrikshamns skans TP Yrkesmentor på Ester Mosessons TT Pilen, Nya Lövgärdesskolan UM Ringar på vattnet, Vättleskolan UT Juridisk rådgivningsbyrå med invandrarkompetens VO Gunnareds Tjejer i Samverkan GUTS VR Hela människan självhjälpsgrupper i nordost NMM Angeredsateljén en förberedande konstnärlig utbildningnmo Tryggare Hammarkullen NMS 10 Analys av projektverksamheten NNP En jämförelse mellan Jalla, Jalla! och Hela människan NNP Engagemang för individ eller kollektiv NNR Beslutsnivå och beslutsförhet NNS Välja ett strategiskt mål NNS Metodutveckling för förändring NNT Programmet, projekt och partnerskap NOM Samverkan i vidare cirklar NON 11 Slutsatser och rekommendationer NOP Programmet, projekten och aktörerna NOQ oéñéêéåëéê NOT Bilaga Förteckning av informanter NPM

18 1 Uppdrag och tillvägagångssätt Urban II Göteborg är ett program för stadsförnyelse där insatserna ska syfta till social och ekonomisk förnyelse i stadsdelar där man har hög arbetslöshet, ohälsa och bidragsberoende. Programmet, som delfinansieras av EU:s Regionala fond, är ett förhållandevis litet program i jämförelse med andra EU-finansierade program i Sverige. Den totala budgeten för Urban II Göteborg uppgår till 137 miljoner kronor för åren Det är därför viktigt att de projekt som programmet finansierar kan utveckla nya metoder eller arbetsformer, vilka kan bli förebilder för andra och att man därigenom kan nå en breddverkan. Uppdraget bakom denna studie är att samla erfarenheter av hur aktörerna i programmet Urban II Göteborg samverkat för att genomföra programmet. Det gäller dels erfarenheterna av hur programmets partnerskap varit organiserat i olika faser, dels erfarenheter från partnerskap knutna till projekten. De lärdomar man kan dra ska framför allt användas för att utveckla framtida partnerskapsarbete i olika typer av lokala och regionala utvecklingsprogram. Uppdragsgivaren ställer följande frågor: 1. Vilka aktörer har medverkat i program- och projektprocessen? 2. När och på vilket sätt har de medverkat? 3. Vilket mandat har företrädarna för de medverkande aktörerna att ta ställning till och fatta beslut i olika frågor? 4. Har programmet och projekten nått rätt aktörer? 5. Vilka aktörer bör vara med och när i processen bör de deltaga? 6. Hur kan man öka aktörernas engagemang? Frågeställningarna avser alltså erfarenheter av partnerskapsarbete dels på programnivå, dels på projektnivå där det förekommit. Det handlar alltså om hur partnerskap i denna vidare betydelse kan och bör sättas samman och hur man ska utveckla samarbetsformer för bästa resultat. Samtliga frågor berör, om än i olika grad, såväl programprocessen som projekten men i studiens uppläggning har program och projekt studerats och behandlats som två olika delar. 1

19 IM-Gruppen i Uppsala har anförtrotts uppdraget att genomföra denna studie av partnerskapsarbetet inom Urban II Göteborg. Vetenskaplig projektledare och huvudansvarig för rapportens utförande är professor Roger Andersson. Operativ projektledare har varit fil. kand. Jon Hogdal, och biträdande operativ projektledare jur. kand. Jan Hedman. Fil. mag. Sara Johansson, praktikant vid IM-Gruppen, har också bidragit med researcharbete i olika frågor. Programmets utformning och utveckling När det gäller programprocessen, dvs. hur programmet en gång formades och hur det sedan förändrats i både utformning och praktik exempelvis till följd av halvtidsutvärderingen är det fråga om ett rekonstruktionsarbete baserat på intervjuer och skriftlig dokumentation. Intervjuer har genomförts med elva personer som på olika sätt och i olika roller varit delaktiga i programmets tillkomst. Fem av de intervjuade är ledamöter i programmets referensgrupp. I avropsförfrågan anges det önskvärda i att programarbetets samverkansformer kan jämföras med exempel från de svenska strukturfondsprogrammen. Den jämförelse vi gör baseras på IM-Gruppens egna erfarenheter från halvtidsutvärderingarna av Mål 1, Mål 2- och Mål 3- programmen. Projektens utformning och arbete Även projektens tillblivelse och utformning innebär ett mått av rekonstruktion där i vissa fall byte av projektledning eller andra förändringar försvårat kartläggningen. Elva projekt har valts ut, vilket motsvarar en fjärdedel av samtliga projekt i programmet. Beträffande dessa elva projekt som ska beskrivas och analyseras mer ingående har vi gjort ett urval baserat på vad vi kunnat utläsa ur projektbeskrivningar, lägesoch slutrapporter och övrig tillgänglig dokumentation. 2

20 Figur 1. Valda projekt och genomförda intervjuer Projekt, namn Åtgärd Intervjuer Intervjuer besök telefon 1. Angeredsateljén Jalla, jalla! Pilen Ringar på vattnet Yrkesmentor Lundby Matching Fredrikshamns skans GUTS - Gunnareds tjejer Hela människan Tryggare Hammarkullen Utbildning, vägledning Summa intervjuer 19 9 Urvalsgrunden har i första hand varit vår bedömning av projektets möjliga partnerskap, i andra hand projektets inriktning och målsättning. Figur 1 visar vilka projekt som har valts ut. För de elva utvalda projekten har sammanlagt 19 intervjuer genomförts vid personliga sammanträffanden med projektledare och företrädare för samverkande parter. Flera av dessa personer har också intervjuats per telefon för kompletterande information 1. Därutöver har nio projektmedarbetare eller företrädare för samverkansparter intervjuats per telefon och då enbart per telefon. En mer utförlig redovisning av intervjuernas genomförande finns i kapitel 8. När det gäller projekten måste frågor kring partnerskap besvaras utifrån andra föreställningar om vad man ska mena med partnerskap. Vi tvingas här etablera en annan terminologi än den projekten själva använder för att karakterisera sin organisation och vilka aktörer som kan sägas ingå i det inre projektarbetet och vilka som de facto ska betraktas som externa medverkande aktörer. Svaret på frågan om programmet och projekten nått rätt aktörer måste sökas i två steg: 1. Huruvida programmets inriktning är rimlig utifrån de mål om social och ekonomisk förnyelse som är centrala i Urbanprogrammen förutsätter en tolkning av programmet i förhållande till aktuella ståndpunkter inom integrationspolitisk forskning. 2. Huruvida programmet lyckats initiera de projekt programmet förtjänar kan avläsas i en analys av projektkatalogen och om N =cê~ãö ê=~î=äáä~ö~å=ëoã=ñ êíéåâå~ê=áåñoêã~åíéêk= 3

21 projekten kan anses ha bidragit till den metodiska förnyelse som programmet ska medverka till. Studiens väsentliga bidrag är de erfarenheter som samlats genom intervjuer vid personliga sammanträffanden. Telefonintervjuer har använts för att komplettera och säkerställa de förra och i flera fall har också samma personer intervjuats både vid personliga sammanträffanden och per telefon. Den skriftliga dokumentationen av både programarbete och projekt har varit viktig för att förbereda intervjuer liksom för att ge stadga åt framställningen. En läsanvisning Rapporten är upplagd i två delar av både kronologiska och tematiska skäl. I kapitel 2 och 3 beskrivs programmets tillkomst och utformning. I kapitel 4 analyseras processen under programskrivandet för att i kapitel 5 följas av en översikt av hur partnerskap tillämpats inom strukturfondsprogrammen. En mer principiell diskussion av begreppet partnerskap och en jämförelse mellan Urban-programmet och strukturfondsprogrammen presenteras i kapitel 6. Kapitel 7 markerar en övergång från program till projekt i och med att programmets inriktning blir belyst utifrån den integrationspolitiska forskningen. I kapitel 8 beskrivs kortfattat programmets aktörer samt urvalet av projekt och dokumentationen av projektens verksamhet. I kapitel 9 presenteras de utvalda projekten. Slutligen analyseras projektverksamheten i kapitel 10 och de viktigaste slutsatserna och rekommendationerna redovisas i kapitel 11. 4