ÖVERSIKTSPLAN Sigtuna kommun Antagen av kommunfullmäktige den 13 juni 2002

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÖVERSIKTSPLAN 2002. Sigtuna kommun Antagen av kommunfullmäktige den 13 juni 2002"

Transkript

1 ÖVERSIKTSPLAN 2002 Sigtuna kommun Antagen av kommunfullmäktige den 13 juni 2002

2 INNEHÅLL UTGÅNGSPUNKTER Översiktsplanen 6 Nya förutsättningar 8 Vision MARK- OCH VATTENANVÄNDNING Planens huvuddrag 18 Rekommendationer för områden 20 Bygglovprövning utanför detaljplan 31 Arlanda flygplats 35 PLANENS KONSEKVENSER Ekologisk, ekonomisk och social 42 konsekvensbedömning Barnkonsekvensbeskrivning 46 ALLMÄNNA INTRESSEN Befolkning 50 Service 53 Bostäder och byggande 59 Arbete och näringsliv 62 Bebyggelse struktur och gestaltning 65 Grönstruktur 72 Naturmiljö 75 Kulturmiljö 79 Rekreation och turism 85 Vatten 90 Trafik 95 Försörjningssystem 103 Resurshushållning 109 Miljöfaktorer 111 Riskhänsyn 117 Riksintressen 120 Försvarsmakten 123 Mellankommunala och regionala intressen 126 Förordnanden 128 TÄTORTER Märsta 136 Sigtuna stad 140 Rosersberg 144 Arlandastad 147 Länsstyrelsens granskningsyttrande 152 Kommunfullmäktiges beslut om antagande 160 Rekommendationskartan för Mark- och vattenanvändning samt Illustrationskartan bifogas även separat i större format. 1

3 Översiktsplanearbetets organisation Översiktsplanearbetet har letts av en parlamentariskt tillsatt politisk styrgrupp. På tjänstemannanivå har en styrgrupp och en arbetsgrupp funnits. Framtagandet av samrådsversionen utfördes i nära samarbete med en konsultgrupp. Efter samrådet begränsades konsultgruppens insatser huvudsakligen till konsekvensbedömningen. Översiktsplaneberedningen - politisk styrgrupp: Peter Kockum (m), ordförande, Monica Berglöf (m), Ewa Westman (fp), Karl-Arne Fredriksson (c) till och med den 5 september 2001, Owe Karlsson (c) från och med den 6 september 2001, Gun Eriksson (s) till och med 21 oktober 2001, Anders Johansson (s) från och med den 22 oktober 2001, Helén Johansson (s) och Jan-Eric Jansson (s) till och med den 19 november Ove Åslund (s) från och med den 20 november. Dessutom har kommundirektör Marie Pernebring deltagit. Styrgrupp av tjänstemän: stadsbyggnadschef Anna-Karin Bergvall, plan- och bygglovchef Greger Garnvall, teknisk chef William Viklund, miljö- och hälsoskyddschef Greger Svensson, planerare Lars Sundblad samt park- och gatuchef Michael Eriksson. Arbetsgrupp på Stadsbyggnadskontoret: Greger Garnvall, samordningsansvarig, Stig Nordahl, Petter Jonegård, Helena Andersson, bebyggelse med mera och Eija Österberg, kartredovisning samt Madelene Broberg, plansekreterare. De flesta av kommunens förvaltningar har deltagit i arbetet och lämnat värdefulla bidrag, kunskaper och synpunkter. Särskilt tack till Sigtuna Museum, Elisabet Claesson. Konsultgrupp under Arne Forssén Plangruppen AB: Anne-Marie Nyström, projektledare, Nyström Plankontor/AIX Arkitekter AB, Arne Forssén, Arne Forssén Plangruppen AB, Claes Breitholtz, Claes Breitholtz AB, Peter Fors, Vägverket Konsult, Anders Haglund, Ekologigruppen AB, Johan Rittsel, Arksam/AIX Arkitekter AB, Esbjörn Adamsson, Berg Arkitektkontor AB, Bengt Simonsson, KM Miljöteknik AB och Lars Örtenholm, Trafikplanering AB. Grafisk formgivning: PQ Layout, Ulla-Britt Palmquist. Tryck: Adebe Miljötryck AB. 2

4 Förord Kommunfullmäktige har enats om att göra en översyn av Sigtuna kommuns första översiktsplan, som antogs 1991, då mycket har hänt under 90-talet som gör en översyn nödvändig. Det är viktigt att uppmärksamma att översiktsplaneringen genom lagändringar och internationella åtaganden fått en vidgad uppgift. Plan- och bygglagen stadgar nu att natur- och kulturlandskapet och den byggda miljön ska förvaltas och utvecklas så att miljöproblem förebyggs och hushållning med mark, vatten, energi och råvaror främjas. Inom kommunen har också mycket hänt som ger förändrade förutsättningar. Sigtunas läge i den mest expansiva delen av vårt land innebär särskilda problem och möjligheter. Bland annat har 90-talets andra hälft kännetecknats av infrastrukturutbyggnad medan bostadsbyggandet varit väldigt lågt. Men nu kan jag med förvissning säga att bostadsbyggandet är igång igen i kommunen. Sigtuna är också de rika kontrasternas kommun, och det ska vi värna om. Det gör kommunen till en unik plats och ger många möjligheter för den enskilde. Sigtuna kommun alla tiders mötesplats! Målet med översynen har varit att med utgångspunkt från gällande plan aktualisera de olika frågeställningarna och hitta en långsiktig strategi för att hantera dem. Särskilt viktigt att sätta fokus på i vår andra generation av översiktsplan är följande områden: bebyggelseutveckling, företagens möjligheter, vattenfrågorna, kultur, friluftsliv och natur samt Arlanda flygplats. Planprocessen har väckt stort intresse och engagemang från många kommuninvånare. I synnerhet samrådsförslaget föranledde många yttranden. Utställningsförslaget föranledde färre yttranden, vilket jag tolkar som att flertalet var nöjda med de revideringar som gjorts mellan samråd och utställning. Att göra samtliga myndigheter, organisationer och enskilda helt nöjda är en omöjlig uppgift i en kommun med det expansionstryck och förändringsvilja som råder samtidigt som vi har så många värden av olika slag att värna om. Det stora engagemanget från bland annat kommuninvånarna har bidragit till kunskapsfördjupning och har gjort planen brett förankrad. Detta har faktiskt varit möjligt trots att vår nya Översiktsplan 2002 har tagits fram på den relativt korta tiden 18 månader. Jag vill passa på att tacka alla som har velat vara med och formulera förutsättningarna för vår framtida Sigtuna kommun. Den kommun som vi vill leva och verka i och som vi med gott samvete kan överlåta till nästa generation. Peter Kockum Kommunstyrelsens ordförande 3

5 Läsanvisning Översiktsplanen kan delas in i fem huvuddelar. Det första kapitlet Utgångspunkter berättar allmänt om vad en översiktsplan är och varför den ska upprättas. Där framgår de nya förutsättningar som finns idag jämfört med när föregående översiktsplan hanterades. Kapitlet avslutas med en vision en framtidsbild av Sigtuna kommun om tio år. Det andra kapitlet Mark- och vattenanvändning utgör förslaget till markanvändning i kommunen. Här ges rekommendationer för områden, det ges riktlinjer för bygglovprövning utanför detaljplanelagt område, samt här hanteras utvecklingen av Arlanda flygplats. Allt summeras på kartan Rekommendationer för mark- och vattenanvändning. För att lättare förstå vad som föreslås finns även en Illustrationskarta upprättad och bifogad i planen. Förslaget till markanvändning har tagits fram mot bakgrund av de allmänna intressena. De väsentligaste avvägningarna som gjorts gentemot olika intressen och restriktioner redovisas. Tredje kapitlet Planens konsekvenser innehåller dels en bedömning av vilka konsekvenser planens större förändringsförslag medför ur olika perspektiv, dels en bedömning av planens konsekvenser för barn och ungdomar i en så kallad barnkonsekvensbeskrivning. Planens fjärde kapitel Allmänna intressen utgör en redovisning av de allmänna intressen som hävdas av Sigtuna kommun, landsting och stat. För respektive intresse görs en beskrivning av dagens situation samt i särskilda inriktningsrutor redovisas kommunens inriktning inför kommande hantering och beslut. Det femte och sista kapitlet Tätorter innehåller en beskrivning av kommunens tätorter Märsta, Sigtuna stad, Rosersberg och Arlandastad. Redovisningen gör det lätt att snabbt få en bild av tätorten och dess historik, fakta och viktiga framtidsfrågor. Varje kapitel är markerad med en färg för att underlätta och tydliggöra läsningen. Länsstyrelsens granskningsyttrande bifogas i sin helhet. I de frågor där länsstyrelsen anser att till exempel ett riksintresse inte är tillfredsställande behandlat har i översiktsplanens textdel lagts in en hänvisning. Sist i dokumentet återfinns kommunfullmäktiges beslut om antagande av översiktsplanen. Av beslutet framgår vilka delar i översiktsplanen som det politiska ställningstagandet omfattar. 4

6 Utgångspunkter Översiktsplanen 6 Nya förutsättningar 8 Vision

7 Översiktsplanen Översiktsplanen är ett vägledande dokument för kommunens långsiktiga planering och för kommande beslut. Den ska peka ut möjligheter till lokalisering och visa hur strukturen för kommunens fysiska utveckling bör se ut. Därvid ska olika allmänna intressen på en översiktlig nivå ha vägts mot varandra. Beträffande vissa intressen som har betydelse utanför kommunen utpekade som riksintressen har staten enligt plan- och bygglagen möjlighet att ingripa i kommunens planering. Avvägning mellan enskilda och allmänna intressen sker i detaljplane-, områdesbestämmelseeller bygglovsprocesser, vilka leder till juridiskt bindande beslut. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande, men avses ge stöd för bygglovhantering och detaljplaneläggning samt ge rekommendationer för hur den fortsatta planeringen ska gå till. Tidsperspektiv Sigtuna kommuns första översiktsplan enligt planoch bygglagen antogs År 2000 beslöts att en revidering och uppdatering av översiktsplanen skulle göras, enligt de förhållanden som råder och mot de framtidsbilder vi ser. Översiktsplanen avser i första hand behandla de närmaste tio åren men med utblick ytterligare tio år framåt. I många fall behöver dock översiktsplaneringen ses ur ett ännu större tidsperspektiv för att uppfylla kravet på långsiktig hållbarhet. Processen Översiktsplaneprocessen enligt plan- och bygglagen är omfattande. När ett samrådsförslag har upprättats ska länsstyrelsen, regionplaneorgan och kommuner som berörs samt myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget beredas tillfälle till samråd. Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och att ge möjlighet till insyn och påverkan. Resultatet av samrådet och förslag med ledning av de synpunkter som har framförts ska kommunen redovisa i en samrådsredogörelse. När planförslaget omarbetats ska kommunen ställa ut planförslaget under minst två månader. Den som vill lämna synpunkter på förslaget ska göra detta skriftligen under utställningstiden. Kommunen ska därefter göra en remissammanställning samt redovisa sina förslag med anledning av denna. Om förslaget ändras väsentligt efter utställningen ska ny utställning ske. Kommunfullmäktige antar planen och den vinner laga kraft tre veckor därefter. Tidplan för översiktsplanearbetet SAMRÅD 8 maj 9 augusti 2001 Remissammanställning och politiska direktiv Bearbetning av förslaget Kommunstyrelsen 3 december 2001 UTSTÄLLNING 10 januari 15 mars 2002 Remissammanställning samt mindre justeringar Kommunstyrelsen 3 juni 2002 Antagen av kommunfullmäktige 13 juni Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun 6

8 Ny lagstiftning och ett vidgat miljötänkande Sedan den förra kommuntäckande planen antogs 1991 har nya synsätt, lagar och regler tillkommit som gäller den fysiska planeringen. Sveriges inträde i EU har bland annat medfört nya direktiv, till exempel vattendirektivet och Natura 2000-planeringen. Vidare har många premisser ändrats som påverkar planeringen på ett indirekt sätt. Frågan om en långsiktigt hållbar utveckling har under 1990-talet uppmärksammats internationellt. Agenda 21-arbetet med Rio-konferensen 1992 som startskott har utgjort bas och arbetsmetod och medverkat till ett allt bredare medvetande om människans beroende av jordens resurser samt behovet av att fördela resurserna mellan länder och generationer. Vikten av långsiktiga överväganden även vid lokala beslut liksom betydelsen av demokratiska processer och en fungerande ekonomi har framhållits. Den svenska miljölagstiftningen har setts över och lagarna samlats i en särskild miljöbalk. Dess syfte är att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god livsmiljö. Riksdagen har antagit femton övergripande miljömål, vilka bryts ner i delmål av respektive myndigheter för att kunna användas praktiskt vid bland annat fysisk planering. I plan- och bygglagen (PBL) har översiktsplaneringen på grund av sin möjlighet till helhetssyn och lagstadgade demokratiska process givits ökad status som ett samlat handlingsprogram för kommunerna. Samrådets tyngd har ökat liksom krav på tydlighet och konsekvensanalys. Aktualitetskravet har tillkommit, det vill säga numera ska översiktsplanens aktualitet bedömas varje mandatperiod. Nya krav på översiktsplanens innehåll Enligt plan- och bygglagen ska översiktsplanen: bidra till en långsiktigt hållbar utveckling lyfta fram grönstruktur och kulturvärden redovisa vattenplanering och andra vattenfrågor redovisa miljö- och riskfaktorer visa på miljömässiga, ekonomiska och sociala konsekvenser av planen. Den fysiska miljön förändras långsamt Samhällsutvecklingen går snabbt. Vilka förändringar i det framskridande 2000-decenniet som kommer att få avgörande betydelse för våra livsvillkor är svårt att förutse. Klart är dock att förvaltning av den fysiska miljön är något av det viktigaste kommunen har att ansvara för. Infrastrukturen och bebyggelseutvecklingen har en relativt långsam och trög omloppstid jämfört med övrig utveckling, eftersom dess kostnader är så stora. Då jungfruliga markområden tas i anspråk för bebyggelse är vanligen förändringen bestående, åtminstone för sekler framåt. All ovisshet om framtiden till trots måste därför dagens planering präglas av ett sökande efter värden som framstår som långsiktigt hållbara. Plan- och bygglagen (PBL) I översiktsplanen ska redovisas de allmänna intressen och de miljö- och riskfaktorer som bör beaktas vid beslut om användningen av markoch vattenområden. (4 kap. 1 ) Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter ska särskilt beaktas. (3 kap. 6 ) Mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar för industriell produktion, energiproduktion, energidistribution, kommunikationer, vattenförsörjning eller avfallshantering ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar. Områden som är av riksintresse för anläggningar som avses i första stycket ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna. (3 kap. 8 ) Miljöbalken Miljöbalken ska tillämpas så att 1. människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan, 2. värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas, 3. den biologiska mångfalden bevaras, 4. mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas, och 5. återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås. (Miljöbalken 1 kap. ) 7

9 Nya förutsättningar Omvärlden Stora förändringar under det senaste decenniet Övergången från industri- till tjänste- och informationssamhälle tillsammans med globaliseringen, den nya ekonomin, privatisering och konkurrensutsättning med mera har inneburit så starka förändringar för ekonomi och arbetsliv att de närmast kan betecknas som ett paradigmskifte. Östblockets fall har givit nya villkor för handel och politik. Nya sätt att kommunicera har fått genomslag i hela samhället. Starka konjunktursvängningar har dessutom under perioden starkt påverkat ekonomin och tillgången till bostäder och lokaler. Regionen växer och integreras alltmer Stockholmsregionens befolkning har under talet ökat mycket starkt; på bekostnad av många andra av landets regioner. Denna takt väntas i princip fortsätta. I Stockholms län bor idag cirka 1,8 miljoner människor. Även kommunerna i de övriga länen runt Mälardalen har med förbättrade kommunikationer påbörjat en utveckling mot starkt växande befolkning och med arbete och näringsliv i symbios med Stockholm och Uppsala. En regions tillväxt är beroende av dess ekonomiska utveckling. Vår region konkurrerar numera med andra regioner i världen vad gäller attraktiva företag, specialutbildad arbetskraft med mera. Stockholm Mälarregionen har dock goda förutsättningar genom bland annat: hög kompetens och hög andel företag inom framtidsinriktade branscher strategiskt läge i förhållande till bland annat Östersjöländerna höga miljövärden Sigtuna kommun goda kommunikationer välfungerande samhällssystem. Med ökande internationalisering och stigande levnadsstandard ökar resandet. Flyget står för en stor del av ökningen; Stockholms och Mälarregionens trafikströmmar riktas därför alltmer mot porten Arlanda i Sigtuna kommun. Samverkan och helhetssyn I ny regionplan för Stockholmsregionen (RUFS 2001) redovisas att regionen långsiktigt har goda möjligheter till ekonomisk tillväxt med social och ekologisk balans. Men för att regionens utvecklingspotential ska utnyttjas till fullo krävs en aktiv regional planeringsprocess. Den övergripande visionen för regionen är internationell konkurrenskraft goda och jämlika levnadsvillkor långsiktigt hållbar livsmiljö. Regionplanen redovisar en långsiktig utveckling i två scenarier med en fortsatt god tillväxt i regionen med en växande befolkning. Enligt det högre tillväxtalternativet beräknas regionen fram till år 2030 ha cirka nya invånare. En tillväxt som förväntas ske inom ramen för en utvecklad flerkärnig region med en vidgad och gemensam bostads- och arbetsmarknad. Den nya regionplanen för Stockholmsregionen (RUFS 2001) bygger på följande fem strategier för regionens förändrings- och utvecklingsinsatser. 1. Öka regionens kapacitet 2. Skapa attraktiva kärnor och stärk innovationsmiljön 3. Vidga och håll ihop regionen 4. Utveckla effektiva system och strukturer 5. Internationalisera regionen I ett regionplaneperspektiv med fokus på Sigtuna kommun redovisas som aktuella frågor i RUFS 2001 bland annat: Antaganden om ett bostadsbyggande i Sigtuna kommun på 350 lägenheter per år och en högre tillväxt som sammantaget till år 2030 genererar en folkmängd i kommunen på omkring invånare. Förslag om infrastrukturinvesteringar i form av E4, Rotebro Arlandaavfarten, sex körfält E4, trafikplats norr om Måby Länsväg 273 (väg 905), Arlanda Måby trafikplats, ombyggnad 8

10 Länsväg 263, E18 Draget E4 Arlanda, ny förbindelse Pendeltågsstation Märsta, flyttning mot centrum Märsta Arlanda, ny spårförbindelse Fortsatt utbyggnad av Arlanda flygplats med en tredje och på sikt en fjärde parallell rullbana. Sedan fyrbanesystemet är fullt utbyggt kan den befintliga tvärbanan eventuellt utgöra en reserv. Av miljöskäl är det viktigt att öka andelen resande som använder kollektiva färdmedel till och från flygplatsen. Reservation av mark för nya godsterminaler i anslutning till Arlanda. Återgivande av den tolkning om innebörden av riksintresset Arlanda flygplats och dess influensområde som Luftfartsverket gemensamt med Länsstyrelserna i Stockholms och Uppsala län redovisat. Utvecklingen mot tystare flygplan och ny teknik för flygledning och flygvägar anges på sikt komma att innebära att området med restriktioner minskar, så att det inte är större än vad som är motiverat med hänsyn till flygplatsens intresse. Fokus på gemensamma planeringsområden där behov av samarbete mellan län och/eller kommuner föreligger (bland annat Knivsta/Uppsala). Behov av regionalt cykelnät där sträckan Märsta Rosersberg Upplands Väsby redovisas som överordnat cykelstråk och sträckorna Märsta Sigtuna stad respektive Märsta Arlanda flygplats redovisas som underordnade stråk. Upprätthållande av reservat för regionalt naturgasnät (markförlagd genom Sigtuna kommun). Reservation av mark för biokraftvärmeverk såväl vid Brista som i Rosersberg. Planeringsunderlag för regionens gröna och blå struktur som dels i värdekärnor och kilområden berör Sigtuna kommun i form av Järvakilen, Rösjökilen och Angarnkilen, dels berör kommunen kring gemensamma avrinningsområden och skyddet av Mälaren. I den regionala grönstrukturen som enligt gjorda beräkningar kan antas ha en ekvivalent ljudnivå som understiger 45 db(a) anges tysta områden. I Sigtuna kommun utpekas som sådant område hela landsbygdsområdet norr och väster om Sigtuna stad jämte ett område omedelbart öster om Garnsvikens norra del (Lövstaholm). Det yttersta syftet med den regionala planeringsprocessen är att uppnå samstämmighet och beslutskraft kring viktiga åtgärder i regionen. En fortsatt process behöver därför präglas av nytänkande och att gemensamma intressen görs tydliga. Delregional planering kan i fortsatt sådant arbete ge underlag för beslut och överenskommelser. Sigtuna kommun biträder synen om att Stockholmsregionens tillväxt är viktig för att konkurrera med andra storstadsregioner och för att därmed även bidra till att sprida tillväxt till övriga delar av landet. Samtidigt medför en växande befolkning med ett ökande transportbehov samt högt bebyggelsetryck att utmaningar uppkommer i regionen om en långsiktigt hållbar utveckling. Stockholmsregionen behöver därför utvecklas till att bli en mer flerkärnig region. Förbättrade kommunikationer leder på sikt fram till ett vidgat regionperspektiv för hela Stockholm Mälarregionen. Med framväxandet av en gemensam bostads- och arbetsmarknad blir också regionen i allt högre grad till en funktionell region, som för en framgångsrik utveckling kräver samsyn och gemensam beslutskraft från alla regionala och kommunala aktörers sida. Nya utmaningar och mål Bostads- och stadsbyggande Premisserna för bostadsbyggandet har förändrats. Många människor efterfrågar hyreslägenheter men dessa är för närvarande svåra att finansiera. Tidigare möjliggjorde en stark statlig styrning genom bostadssubventioner en hög produktionstakt, stora volymer och reglerad hyressättning ofta bortsåg man dock då från betydelsen av en väl utformad yttre miljö. Idag är bostadsmarknaden avreglerad och styrs av konsumenternas efterfrågan, önskemål och betalningsmöjligheter. För en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling av kommunen är det viktigt med strategier för hur bebyggelsen ska expandera på ett hållbart sätt. I de mest attraktiva lägena för bostäder finns ofta konkurrerande markanspråk. Här kan det hända att privata och allmänna intressen skiljer sig åt. Närmast centrum och station är det ett allmänt intresse att en rik stadsmiljö långsiktigt kan växa sig stark för kommunens invånare och för näringslivsutvecklingen; tät, intensiv och mångfaldig, med bland annat arbetsplatser, mötesplatser, butiker och restauranger. För de naturskönaste och vattennära lägena finns också andra allmänna intressen; naturoch kulturintressen, grönstruktur- och friluftslivsintressen med mera. Nya samverkansformer behövs mellan näringsliv och offentlighet. Mer kunskap behövs om hur bostäder och arbetsplatser kan samlokaliseras, vad som krävs av en god stadsmiljö och hur den med moderna verktyg kan utformas. En strategi behövs också i kommunen för hur landsbygdens värden ska kunna bestå även i ett långt perspektiv. 9

11 Ekokommunen Sedan 1995 är Sigtuna en ekokommun. Detta innebär att kommunen ska främja utvecklingen mot ett mer kretsloppanpassat samhälle byggt på en ekologisk grundsyn där livsmiljön ger människor möjlighet att uppnå en hög livskvalitet och god hälsa. I april 1999 antog riksdagen 15 nationella miljökvalitetsmål. Målen beskriver det tillstånd som vår natur- och kulturmiljö måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. Enligt riksdagens riktlinjer för samhällsplanering ska miljömålen, tillsammans med övriga nationella mål, vara vägledande för fysisk planering och samhällsbyggande. Genom samverkan över sektorsgränserna i samhällsplaneringen ska statliga och kommunala myndigheter främja en ekologiskt hållbar utveckling med en god livsmiljö för alla. Som stöd för en miljöanpassad samhällsplanering bör de lokala miljömålen åskådliggöras i kommunens översiktsplan. Dels för att illustrera geografiska aspekter på miljömålen och dels för att åskådliggöra kommunens intentioner på miljöområdet. De femton nationella miljömålen 1. Frisk luft 2. Grundvatten av god kvalitet 3. Levande sjöar och vattendrag 4. Myllrande våtmarker 5. Hav i balans samt levande kust och skärgård 6. Ingen övergödning 7. Bara naturlig försurning 8. Levande skogar 9. Ett rikt odlingslandskap 10. Storslagen fjällmiljö 11. God bebyggd miljö 12. Giftfri miljö 13. Säker strålmiljö 14. Skyddande ozonskikt 15. Begränsad klimatpåverkan Lokala miljömål och miljöpolicy Förutsättningarna för miljöarbetet har förändrats markant den senaste tiden bland annat genom att miljöbalken har trätt i kraft och de nya nationella miljökvalitetsmålen har antagits. De nationella målen har brutits ned till regionala mål för Stockholms län, vilka i sin tur utgör underlag för de lokala målformuleringarna. En övergripande kartläggning av miljösituationen har genomförts i kommunen. Utifrån den och de nationella och de regionala miljömålen har lokala miljömål samt en policy arbetats fram, vilka antogs i kommunfullmäktige maj Miljöpolicy för Sigtuna kommun Ett framgångsrikt miljöarbete kräver att medborgare, företag, organisationer och myndigheter tar sitt ansvar för en god miljö och för hushållning med naturresurser. Miljöproblemen överskrider våra gränser och genomskär våra organisationer. Det ställer höga krav på gemensamma insatser på alla nivåer i samhället. I Sigtuna kommun ska vi förbättra miljön så att vi får ett friskare samhälle både för nuvarande och för kommande generationer. Hur vi lyckas med detta beror i slutänden på varje enskild människas ansvarstagande och engagemang. Ytterst hänger det på varje människas livsstil. Kännetecknande för miljösituationen i Sigtuna kommun är den miljöpåverkan och de markanspråk som kommunikationssektorn för med sig, inte minst genom Arlanda flygplats. Vattenfrågorna är viktiga i kommunen, bland annat för att större delen av allt vatten som lämnar kommunen via vattendrag rinner ut i Mälaren. Sigtuna kommun är en ekokommun och vi ska vara föregångare i vårt eget miljöarbete. Vi ska vägleda och underlätta för övriga inom kommunen i deras miljöarbete, detta gäller såväl de enskilda kommuninvånarna som företag och organisationer. Miljöpolicyn är utgångspunkten och anger inriktningen för oss i detta arbete. All kommunal verksamhet ska genomsyras av en ekologisk helhetssyn och utgå från ett kretsloppsperspektiv. Vid all planering och i alla kommunala beslut ska vi ta hänsyn till de hälso- och miljökonsekvenser som de ger upphov till. Kan ett beslut antas leda till skador på miljö och hälsa ska vi tillämpa försiktighetsprincipen och vidta åtgärder för att minimera skadorna. I detta arbete ska övergripande folkhälsoaspekter ska vägas in. Kommunen ska arbeta aktivt med utbildning och information om miljöfrågor. Kommunen ska använda sin position i samhället till att påverka myndigheter, företag, organisationer med flera att arbeta i en ekologiskt hållbar riktning. Vi ska utveckla dialogen och samarbetet med dessa aktörer. Kommunen ska ställa miljökrav vid all upphandling. Samtliga anställda inom kommunens verksamheter har ett personligt miljöansvar i sitt dagliga arbete. Tillsammans delar vi på ansvaret för att arbeta utifrån miljöpolicyns intentioner. Krav och förväntningar på samma förhållningssätt ska även ställas på verksamheter som finansieras med kommunala resurser. 10

12 Näringslivsutveckling En näringslivsstrategi antogs av kommunfullmäktige Den innehåller bland annat en vision för år 2010 samt mål med olika tidsperspektiv och aktivitetsplan. Mål och aktiviteter följs upp årligen. Strategin bygger på ett omfattande samråd och en kartläggning av näringslivsklimatet i kommunen. I visionen framhålls sex områden: 1. Besöksnäring 2. Utbildning 3. Kommunikation/transport/logistik 4. Ekokommunens miljöarbete syns i näringslivet 5. Östersjöregionen upplevs som en del av kommunens närområde 6. Den mångkulturella kompetensen tillvaratas. Sigtuna i regionperspektiv Sedd ur Stockholmsperspektiv ligger Sigtuna kommun i länets periferi. Men kommunen är också belägen i det expansiva stråket Stockholm Uppsala i den Stockholm Mälarregion som har landets kraftigaste tillväxt i både näringsliv och befolkning. Sigtuna är värdkommun för regionens och landets storflygplats Arlanda. Övriga kommuner vänder sina blickar hit och de utvecklingsbenägna företagen lokaliseras med tanke på belägenhet i förhållande till Arlanda. Uppsala arbetar för regional- och pendeltågstrafik till Stockholm med stationer i ett pärlband av samhällen utefter banan. Sigtunas förutsättningar att spela en viktig roll i utvecklingsstråket Stockholm Uppsala är dels en följd av näringslivets utveckling och dels beroende på kommunens egna önskemål. Att näringslivet kommer att utvecklas starkt i närheten av E4 och Arlanda är givet. Efterfrågan på bostäder nära Arlanda men utanför bullerstört område väntas i framtiden öka, men expansionen på och kring Arlanda leder till en fortsatt hög arbetsinpendling. Regionala planerings- och utvecklingsfrågor av betydelse för Sigtuna kommun är också: Regionplanering med betoning på utveckling av bland annat infrastrukturens kapacitet och att miljön för nyskapande stärks, att marknader som driver på utvecklingen skapas och att Stockholmsregionen som internationell mötesplats stärks. Mälardalsrådets arbete som fokuserar på visioner om en gemensam bostads- och arbetsmarknadsregion och att sprida tillväxten så att Stockholm Mälarregionen blir flerkärnig. Arbetet inom den särskilda Stockholmsberedningen som har att lämna förslag till förbättringar av trafik- situationen och transportmöjligheterna inom regionen och mellan regionen och omvärlden. Beredningen har haft ett särskilt uppdrag att finna en god hantering av det civilrättsliga avtal om framtida utbyggnad av Arlanda flygplats som ingåtts mellan Sigtuna kommun och staten. Parterna är efter avslutade överläggningar 2002 överens om hur avtalet fortsättningsvis ska hanteras inför kommande beslut vad gäller utökningen av Arlanda flygplats bankapacitet. Samarbetet om utveckling av stråket Uppsala Arlanda Stockholm, (ABC-projektet). Syftet är att bidra till en interregional planering som överskrider traditionella regiongränser. Nordens största flygplats Stockholmsregionen konkurrerar med andra regioner i världen om de expansiva företagen och den attraktiva arbetskraften. Med Stockholms relativt EU perifera läge har välfungerande flygtransporter särskilt stor betydelse för regionens konkurrenskraft. Att inom sina gränser innehålla det utvecklingsnav som storflygplatsen utgör är en utmaning både på gott och ont för Sigtuna kommun. Närheten till Arlanda kan visa sig vara mycket attraktiv för många företag och medföra en stor utvecklingspotential med starka markanspråk. Attraktivt boende nära arbetet kan då komma att efterfrågas av många och markpriserna därigenom öka. För fastighetsägare och befolkning kan detta få både positiva och negativa konsekvenser. Ambitionen från Luftfartsverket och Arlandastad att utveckla en flygplatsstad (Airport City) kräver en kommunal strategi och ett utvecklat samarbete även med andra aktörer ett lämpligt forum behövs för detta. Ett ökat bebyggelsetryck medför även krav på investeringar i infrastruktur. Konkurrerande markanspråk bör samordnas/avvägas effektivt. Miljöeffekter i form av störningar från vägtrafik med mera samt intrång i värdefulla natur- och kulturmiljöer måste bemästras för att få en hållbar livsmiljö även på lång sikt. Till detta kommer de störningar som själva flyget ger och som ger begränsningar för markanvändning och bebyggelseutveckling. Sammanfattningsvis gäller det att medverka i och att påverka flygplatsens utveckling i en för kommunen positiv riktning och samtidigt begränsa flygets miljöstörningar. 11

13 Kommunens identitet Sigtuna är de rika kontrasternas kommun. Här finns Nordens största flygplats, en regionens port och metropol av internationellt snitt. Här finns den tusenåriga staden Sigtuna, en av landets mest välbevarade och värdefulla. Här finns en vidsträckt, vacker och välbevarad landsbygd; med skogar, värdefulla kulturlandskap och biotoper i rik variation. Här bor människorna i trivsamma lokalsamhällen med bra service och kommunikationer, med identitet och hemkänsla. De många besökarna ska mötas av attraktiva miljöer och mötesplatser med tillgång till moderna verksamheter intressanta utbildningar förnämliga kommunikationer unika sevärdheter. Den fortsatta utvecklingen bör betona kommunens egen identitet; invånarna ska med stolthet befinna sig närmast ingången till stora världen, i en kommun som präglas av sin rika kulturhistoria och sin rena och vackra natur. Arlanda flygplats. Foto: Keith Samuelson 12

14 Vision för Sigtuna kommun år 2012 Denna vision beskriver en önskad framtidsbild av Sigtuna kommun år Kommunens identitet Invid Mälarregionens mest attraktiva natur- och kulturmiljöer har en regional kärna utvecklats innehållande bland annat Nordens storflygplats. Den tredje staden på axeln Stockholm Uppsala; med landets starkaste tillväxt. Arlanda Märsta Sigtuna har gjort sig känt som ett attraktivt bebyggelsestråk med hög kvalitet vad gäller innehåll och utformning. På bara en dryg mils avstånd ryms den tusenåriga stadens kulturarv, högklassiga nutida bebyggelsemiljöer och regionens port mot yttervärlden/framtiden. Sigtuna kommun alla tiders mötesplats! Individen står i centrum och kan här finna stora valmöjligheter för sin tillvaro; i såväl arbete och boende som fritid. intill centrum, den nya bussterminalen tvärs över spåren binder samman centrum med bebyggelsen på andra sidan, där staden fortsatt med en rutnätsstruktur av bostads- och verksamhetskvarter. Märsta och Arlandastad har äntligen vuxit ihop till en stadsbygd; utbytet dem emellan har utvecklats längs ett tvärgående huvudstråk med bland annat kollektivtrafik. Rosersberg har bevarat sin karaktär; en flygplatsnära villastad med närservice. Sedan den nya trafikplatsen byggdes har arbetsplatstillväxten ökat starkt. En del bostäder har också tillkommit och Rosersberg utgör liksom tidigare ett levande och trivsamt lokalsamhälle. Fysisk struktur Det vackra kulturlandskapet dominerar fortfarande i Sigtuna kommun. Tydliga gränser finns mellan landsbygd och bebyggelse. Bebyggelsen bildar väl avvägda lokalsamhällen. Dessa är sinsemellan urskiljbara men bildar nätverk eller pärlband för en välfungerande infrastruktur. Foto: Keith Samuelson Grönstrukturen bildar vackra, livgivande och väl använda stråk som leder mot stränder och kulturbygd. Märsta, som under flera decennier saknade en del viktiga stadskännetecken har nu utvecklats till en fullständig stad; med genomgående, trädplanterade gator, tät och väl avgränsad bebyggelse med en blandning av verksamheter, service och bostäder. Stationen med pendel- och snabbtåg ligger bekvämt Strandpromenaden, Sigtuna stad. Foto: Keith Samuelson Sigtuna har vuxit eftersom nya bostäder och en del utbildnings- och konferensanläggningar tillkommit. Stadens speciella karaktär och skönhet har ytterligare förstärkts. Begreppen strandskydd och allemansrätt omhuldas av invånarna i kommunen. Stränder och Mälarnära lägen mellan Märsta och Sigtuna har tillvaratagits på bästa sätt för attraktivt friluftsliv och promenadstråk med inslag av bad- och båtliv. De bostäder som finns utgör trevliga och medvetet miljöskapande inslag längs strandpromenaden. Invid väg 263 väster om Valsta finns nu en hel del bebyggelse; här har en del service kunnat utvecklas på ett stadsmässigt sätt genom det goda köpunderlag som vägen ger i korsningspunkterna. Söder om vägen har flera bebyggelsegrupper utvecklats och sträcker sig ner mot vattnet. Verksamheter med annonsläge närmast vägen skyddar bakomliggande bostäder mot störningar från trafiken. 13

15 Befolkning och service Kommunens medvetna strategi med samordnad närservice av olika slag har gett en stor mångfald i handelsutbudet. Detta har bidragit till att vidmakthålla ett bra serviceutbud i kommunens stadsdelscentra. Valmöjligheterna vad gäller service är stora. Det går bra att bilhandla i ett supermodernt flygplatsanknutet storcentrum. Till vardags kan man promenadåka, cykla eller gå på trivsamma stadsgator med möjlighet till service, boende och verksamheter; den bästa servicen finns i Märsta centrum. Här finns plats för möten och lokal kultur, man kan träffa på bekanta, uppleva nyheter, arrangemang, föreställningar och mycket annat. I Sigtuna kan man vandra bland turister på den tusenåriga Stora Gatan och göra sina inköp i småbutiker och lokala livsmedelsbutiker. De flesta bostäder i kommunen ligger nära kollektivtrafik så att jämställdhet främjas och unga och gamla har goda rörelsemöjligheter. Drygt invånare bor nu i kommunen. Befolkningen har en allsidig ålderssammansättning. Människor känner stark lokal förankring och engagerar sig därför i sin närmiljö. Brottsligheten har minskat ordentligt, dels har en medveten brottsförebyggande bebyggelseplanering givit resultat, dels gör den kommunala närpolisen ett fint arbete som innebär trygghet för medborgarna. Barnen har nära till förskolor och skolor. Skolgårdarna är spännande och omväxlande. Det märks att barnen trivs i sin skolmiljö. Genom att pedagogikens betydelse lyfts fram har skolans arbete genomgått en medveten kvalitetshöjning. Deras många gånger stressande förhållanden under början av 2000-talet har identifierats och bemästrats; barnen känner sedan länge lugn och trygghet och kan därför ta ett rimligt ansvar för sitt lärande. Detta märks på att en större andel än tidigare nu går vidare till högre utbildning. Bostäder och byggande Det finns bostäder för familjer med barn... för unga som vill bo kvar i kommunen... för gamla som behöver hemservice och god tillgänglighet... för olika typer av hushåll av skiftande storlek och sammansättning så att bland annat skilda föräldrar med barn kan fortsätta bo i samma område, så att flera generationer kan bo nära varandra. Arbete och näringsliv Näringslivet i kommunen har utvecklats på ett differentierat sätt. Här finns många internationella företag, men även mer lokalt förankrade verksamheter. Särskilt har många företag inom logistik, utbildning och turism etablerats och vuxit. Många småföretag inom tjänste- och servicesektorn har valt att etablera sig i anslutning till huvudvägnätet i kontakt med bostadsbebyggelse, väl synliga och nåbara från till exempel väg 263 mellan Sigtuna och Märsta. Närhet till och god tillgänglighet till attraktiva naturoch kulturområden, stränder och skogar gör att människor trivs och gärna bosätter sig i kommunen. Här finner företagen arbetskraft med hög kompetens och attraktivitet. Stadsmiljö, gestaltning Bebyggelse som tillkommit under decenniet har präglats av variation mellan olika hussorter och upplåtelseformer. Stadsmiljöns utformning är genomtänkt, med stort utrymme för variationer, med växling mellan täthet och rymd, med intensiv trädplantering och grönska. Varje bebyggelsegrupp har sin egen röda tråd, sin egen karaktär vad gäller husens utformning och samspel samt deras förhållande till gemensamma ytor. Denna har erhållits genom analys av platsens egna förutsättningar och den har formulerats i gemenskap mellan intressenter och kommun. En brottsförebyggande bebyggelseplanering har bidragit till att bebyggelsemiljöer nu hänger samman längs gatorna och är tätare och mer livfulla än vad som tidigare ofta var fallet. Bebyggelsen har sin egen ryggrad och sin mötesplats. Ofta är bebyggelsen tätare och intensivare närmast busshållplatser och andra viktiga målpunkter. Här har ibland även närservice etablerats. Att förflytta sig utan bil är trevligt och tryggt, mestadels längs de trädplanterade och väl upplysta gatornas trottoarer mörka och obefolkade partier behöver man inte passera om man inte vill. Det finns även vackra och avkopplande parkstråk som leder till naturen och till olika målpunkter. Kulturmiljö Sigtuna stad finns nu på UNESCO:s världsarvslista. Kulturmiljöer ingår i och berikar en del bebyggelsemiljöer. Genom ett aktivt informationsarbete har människor kommit att intressera sig för kulturmiljön och vari dess värden består. De förstår därför sitt ansvar för 14

16 att vidmakthålla dessa värden vid byggnation och andra åtgärder. På så sätt erbjuder den levande landsbygden fortfarande attraktiva upplevelser för alla, vilket gynnar bland annat turism, friluftsliv och kommunens identitet. De värdefullaste kulturmiljöerna har vårdats extra väl och skyddats från påverkan. Museet i Sigtuna Anno 1000 har blivit ett unikt och mycket välbesökt utflyktsmål. Naturmiljö Kommunens höga naturvärden har utvecklats och förstärkts, vilket ger möjlighet till rika upplevelser och bidrar till sigtunabygdens karaktär. Bland annat har skogsbryn och hagmarker tillvaratagits så att kulturlandskapets karaktär bibehållits. Värdefulla naturområden som Rävsta och Garnsviken har bidragit till att göra kommunen känt som utflyktsmål. Friluftsliv och turism Besöksnäringen har ytterligare utvecklats eftersom den tusenåriga staden Sigtuna och de för Mälardalen unika natur- och kulturmiljöerna, belägna nära flygplatsen, är så välbevarade. Märstaborna tycker sig nu ha allt ; en trivsam stadsmiljö, god service och nära till naturen. Sedan en passage över/under väg 263 med en gen gång- och cykelförbindelse byggdes kan man enkelt ta sig till fots eller med cykel till den underbara Mälarmiljön. Växlingarna i kommunen är tydliga mellan folk-, trafik- och intrycksrika miljöer å ena sidan och tysta, avkopplande och naturrika miljöer å den andra. Arena Tingvalla med kommunens huvudidrottsplats samt regionens största inomhusarena för fotboll har bidragit både till Märstas goda image och att idrottsintresset ökat på bredden. Trafik På grund av en välfungerande kollektivtrafik i en genomtänkt bebyggelsestruktur behöver de flesta människor inte använda bilen så mycket i vardagslag. Trevliga och livfulla gångvägar gör att många väljer en välgörande promenad till bussen. Därför har folkhälsan liksom miljön förbättrats. Den spårbundna trafiken har en stark lokal och regional ankytning. Förbindelserna till Stockholm och Uppsala samt i tvärstråket Märsta Arlandastad Arlanda är mycket goda. Ett välfungerande vägnät har byggts ut. Det tillgodoser både regionala och lokala behov. Även från sydost och nordost finns goda förbindelser mot Arlanda; E4 har byggts ut för att klara Arlandatrafiken. Vatten Vattenkvalitén i sjöar och vattendrag har vidmakthållits och förbättrats trots en ökad befolkning. Trafikens föroreningar har kunnat omhändertas så att de ej försämrat vattentillgångarna. Nya upplevelsevärden har tillskapats genom att vattnet använts som miljöskapande element. Miljö Miljöstrategi och långsiktig hållbarhet präglar kommunens alla verksamheter och invånarnas vardagsliv. Foto: Pekka Widergren 15

17 Mark- och vattenanvändning Planens huvuddrag 18 Rekommendationer för områden 20 Bygglovprövning utanför detaljplan 31 Arlanda flygplats 35 17

18 Planens huvuddrag Översiktsplanen visar hur kommunen tänker sig övergripande fysiska förutsättningar och möjligheter till framtida utveckling. Planens innebörd: Nuvarande tätbebyggda delar utvecklas, förtätas och kompletteras utifrån sina olika förutsättningar. Ny tätbebyggelse tillkommer på ett sådant sätt att möjligheter till goda samband och bebyggelse-. miljöer vägs samman med ambitionen att minimera intrång i bevarandevärda områden. Planen dimensioneras för ett maximalt bostadsbyggande på 350 lägenheter per år. Arlanda utvecklas som mötesplats med service för resande och anställda. Arlandastad utvecklas med arbetsplatser och kommersiell service. Möjligheter ges till ny bebyggelse i några lägen nära Mälaren. Landsbygdens rika natur- och kulturvärden tas tillvara och strändernas värden respekteras. Strategi för kommunens fysiska utveckling Den fysiska miljön är föremål för mängder av önskemål och behov. Människor söker bostad, markägare och intressenter vill exploatera, bättre och genare kommunikationer behövs, den tekniska försörjningen ställer nya krav med mera. Propåer ställs till kommunen om att använda mark- och vattenområden för olika ändamål. Samtidigt vet vi att till exempel människors sociala behov, den biologiska mångfalden, kulturarvet med mera också ställer krav på den fysiska miljön nu och i framtiden, krav som kommunen enligt lag ska bevaka. Allt ska samverka till en god helhet detta utgör översiktsplaneringens uppgift. Långsiktig hållbarhet Kommande generationer har rätt att ställa krav på en god miljö i vår kommun. Landsbygdens natur och kultur ska finnas kvar i meningsfulla helheter, de ekologiska sambanden ska fungera, samhället ska kunna försörjas av teknik och kollektivtrafik till rimliga kostnader, resursförbrukningen ska vara effektiv och dessutom ska bebyggelsen understödja en positiv utveckling av det sociala livet. Ingen vet vilka resurser som i framtiden står till buds för att försörja bebyggelse med till exempel energi eller varor eller hur mycket vi i framtiden kan vara beroende av biltransporter. Redan idag är det förenat med stora kostnader att bygga vägar och va-ledningar som inte utnyttjas till fullo. Att skjutsa barn till skolan samt att ge gamla nödvändig service och skötsel innebär extra påfrestningar på den kommunala budgeten om avstånden är långa. För jämlikhet och social integration är det viktigt att god service och kollektivtrafik kan utvecklas. Bebyggelse bör därför koncentreras utefter huvudstråk som utnyttjas väl och som kan förbindas med varandra. Verka för funktionsblandning, utveckla trygga och livfulla bebyggelsemiljöer Utvecklingen mot en alltför utspridd och zonindelad bebyggelse behöver motverkas. En god stadsmiljö innebär att olika funktioner blandas, att arbetsplatser, verksamheter och bostäder är integrerade. Här finns förutsättningar för mångsidiga miljöer som bidrar till befolkade gaturum och socialt liv en stor del av dygnets timmar. Befolkade gaturum ger större trygghetskänsla och är hämmande för brottsligheten. Hur vi upplever och trivs i den fysiska miljön har också betydelse för hållbarhet och resurssnålhet; då minskar till exempel lusten till åverkan eller behoven att riva ner och byta ut. Svårigheterna med störningar från verksamheter och trafik i en sådan planering finns, det gäller att i varje läge jämka, optimera och anpassa. Alltför miljöstörande verksamheter måste självklart ligga avskilt från bostäder, större trafikleder måste avskärmas. Men att i mycket högre grad integrera, bygga staden/tätorten med förebilder i stadslivet, det som människan sökt sig till i årtusenden, där konflikter inte helt kan undvikas och där helheten är något mycket mer än de ingående delarna den uppgiften är en utmaning. Eftersträva förtätning och utbyggnad av befintliga tätorter I tätorterna finns utbyggd infrastruktur, kollektivtrafik och service, här finns redan olika boendekategorier och ett socialt liv. Förtätning ger möjlighet att minska resandet och mindre ytor behövs för vägar. Drift- och investeringskostnader kan relativt 18

19 sett minskas och större naturområden utanför bebyggelsen skonas. Underlaget för kollektivtrafik och service ökar. Stadsmiljökvaliteter kan tillföras om förtätning innebär att torftiga miljöer, överblivna och slitna markområden, buller med mera kan åtgärdas. Bostadsutbudet kan kompletteras så att till exempel ungdomar och äldre kan erbjudas en bostad inom sitt bostadsområde. Förtätning kan dock riskera att viktiga eller närbelägna grönområden bebyggs, att trafikbelastningen ökar för mycket, att lokala särdrag, kulturhistoriska element eller särdrag skadas samt att kringboende får minskad boendekvalitet. Därför är det viktigt att bedöma effekterna av en förtätning så att fördelarna kan vägas mot nackdelarna i både det korta och långa perspektivet. PBL 2 kap. 1 Mark- och vattenområden ska användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde ska ges sådan användning som från allmän synpunkt medför god hushållning. Planläggning ska, med beaktande av naturoch kulturvärden, främja en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden, kommunikationsleder och andra anläggningar. Även en från social synpunkt god livsmiljö, goda miljöförhållanden i övrigt samt en långsiktigt god hushållning med mark och vatten och med energi och råvaror skall främjas. Kommunen kan påverka inriktning och kvalitet i byggandet på flera sätt: Genom fysisk planering. Översiktsplaner, detaljplaner och bygglov är instrument att förverkliga kommunens avsikter med markanvändning och bebyggelseutveckling. Genom avtal med markägare. I exploateringsavtal vid markförsäljning och i andra överenskommelser kan kommunen avtala med fastighetsägare om ambitioner utöver planlagstiftningens krav. Genom pedagogiska exempel och information. Hur fastighetsägarna vårdar sina hus och tomter är avgörande för hur stadsmiljön utvecklas. Genom att informera om värden i bebyggelsen och stadsmiljön kan kommunen ge kunskap och väcka intresse för dessa frågor. Behåll skillnad mellan stad och land Begreppet Stad och land berör en problematik av särskild betydelse för hela kommunens identitet, med dess tillgång till en stor och värdefull landsbygd kontra prognoser om ett starkt ökande bebyggelsetryck. Att det vackra kulturlandskapet även fortsättningsvis ska dominera i Sigtuna kommun och att tydliga gränser ska finnas mellan landsbygd och bebyggelse ter sig som en önskvärd utveckling. Det är inget förortslandskap vi vill se växa fram; landsbygden ska ha kvar sina kvaliteter, tätorterna sina. Huvudsakliga förändringar gentemot Översiktsplan 1991 Tydligare indelning av översiktsplanen olika ämnesområden redovisas var för sig under Allmänna intressen och de översiktliga sammanvägningar som gjorts redovisas i delen Mark- och vattenanvändning medan tätorterna presenteras samlat i en egen del. Tätortsområdena anges mer tydligt med inriktning också mot förtätning, komplettering och omvandling för att tillvarata, förbättra och berika tätorternas utformning och innehåll. Ekokommunen Sigtuna betonas. Mer uttalad inriktning mot långsiktig hållbarhet. Vattenområden och vattenanvändning anges. Skydd för vatten och va-frågan har utvecklats. Grönstrukturplaneringen med redovisning av tillgänglighet och gröna samband har införts under Allmänna intressen. Bebyggelsens struktur och gestaltning anges som ett allmänt intresse. Kulturmiljö, rekreation och turism betonas ytterligare. Miljöfaktorer inklusive miljökvalitetsnormer har införts. Prövning av ny bostadsbebyggelse med avseende på buller anges mer entydigt ske utifrån flygbullernormen FBN 55 db(a). Förändrings- och utredningsområden för huvudsakligen bostäder har utökats nordväst om Märsta och på västra Sigtunahalvön. Odensala finns med som strategisk markreserv. Rosersbergs övningsområde anges nu på Markoch vattenanvändningskartan som bibehållet speciellt verksamhetsområde. Reservat för vägarna 263 och 273 från Översiktsplan 1991 utgår. Nytt kollektivtrafikstråk föreslås mellan Märsta Arlandastad Arlanda flygplats. Gasledningsreservatet har förlagts i Mälaren. Planens konsekvenser belyses översiktligt vad gäller positiva och negativa effekter. 19

20 Rekommendationer för områden Inledning På Mark- och vattenanvändningskartan, markeras de olika områdestyper (betecknade med bokstav) som detta kapitel redovisar. En överblick av de föreslagna förändringarna samt de littrerade områdena (markerade med bokstav och siffra) finns på Illustrationskartan. Båda kartorna bifogas lösa i större format. Vad gäller områden för utbyggnad av huvudsakligen bostäder finns dels sådana som kan bli aktuella inom en tioårsperiod (F), dels sådana där fråga väckts om utbyggnad men där ytterligare studier fordras innan bestämda förslag kan läggas (U). Arlandas utveckling beskrivs enbart i ett eget kapitel: Arlanda flygplats. I översiktsplanens avslutande del, Tätorter, ges en helhetssyn på utvecklingen i Märsta, Sigtuna stad, Rosersberg samt Arlandastad. T Tätortsområden Med T betecknade områden i översiktsplanen utgör de befintliga tätortsområdena inklusive mark för expansion i dessa tätorters periferi. Dessa utgörs av Märsta med Arlandastad (inklusive Brista), Sigtuna stad och Rosersberg. Områdena innehåller utöver bebyggelse, kommunikationer och anläggningar även naturmark av betydelse för närrekreation. Vidare finns idag i de betecknade tätortsområdenas periferi åker- och skogsmark som förutsätts brukas tills annan markanvändning blir aktuell. För stora delar av de bebyggda tätortsområdena gäller detaljplan. För Pilsbo finns antagen fördjupning av översiktsplanen, vilken avses gälla även fortsättningsvis som en detaljerad del av den nya översiktsplanen. I tätortsområdena ingår smärre delar som omfattas av förordnanden, se kapitel Förordnanden. Delen nordost om Sigtuna vid väg 263 väster om Garnsviken är av riksintresse för kulturminnesvården liksom själva Sigtuna stad. Inriktning T-områden: Prövning av markens användning sker genom detaljplan. När planeringsförutsättningarna behöver belysas i ett större sammanhang skall fördjupning av översiktsplan (FÖP) eller program till en eller flera detaljplaner inkluderande översiktliga frågor upprättas. Tätortsområdena avses planeras vidare för bebyggelse i form av bostäder, service och arbetsplatser med tillhörande infrastruktur på det sätt som är lämpligt för samhällenas utveckling och de lokala förutsättningarna. Härvid ska också inbegripas förtätning, komplettering och omvandling för att tillvarata, förbättra och berika de befintliga tätorternas utformning och innehåll. Natur- och kulturmiljövärden ska beaktas, tillgång på nära håll till friytor, natur- och parkmark liksom service ska finnas. Förutsättningar avseende god boendemiljö ska uppfyllas varvid särskilda avvägningar görs med hänsyn till den speciella situation avseende flygbuller som råder för i huvudsak bebyggt tätortsområde Rosersberg. Tb Tätortsområden bevarande Med Tb betecknat område i översiktsplanen utgör den som riksintresse angivna delen av Sigtuna centrala stad. Området finns redovisat som AB 65 i Sigtuna stad, se kapitel Riksintressen. Inriktning Tb-områden: Syftet med detta område är bevarande varför inriktningen är att det ska skyddas mot förändringar som kan äventyra befintliga värden. Endast åtgärder som anpassas till riksintresset bör återhållsamt få komma till utförande. Vid prövning av bygglov ska lämpligheten av föreslagen förändring bedömas med utgångspunkt från gällande detaljplaner och Bevarande- och förnyelseplan för Sigtuna stad (1986). F Förändringsområden Med F betecknade områden på översiktsplanens karta för Mark- och vattenanvändning, avses på relativt kort till medellång sikt tas i anspråk för annan markanvändning: exempelvis bostäder, arbetsplatser, service eller trafikleder. Till förändringsområde kan också hänföras omgivande mark som påverkas av den planerade förändringen. Områdena ligger strategiskt där samband med tätorterna, ny service och kommunalteknisk försörjning kan skapas. I förändringsområdena ingår ett föreslaget nordsydligt bebyggelseband väster om Märsta Valsta från Ölsta i norr ner till Vitberget i söder. Vidare ett nordsydligt bebyggelseband Tilskogen från Norrtil i norr ner mot Mälaren i sydväst där delar idag är ett glest bebyggt fritidshusområde. 20

Översiktsplan för Vingåkers kommun

Översiktsplan för Vingåkers kommun INLEDNING 3 UTGÅNGSPUNKTER 3 ÖVERSIKTSPLANENS UPPBYGGNAD 4 ÖVERSIKTSPLANEN GER SPELREGLER 4 ANDRA BESLUT SOM BERÖR ÖVERSIKTLIG PLANERING 4 ARBETET MED ÖVERSIKTSPLANEN 4 SAMRÅD OCH UTSTÄLLNING 5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen

Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen Sida 1 (6) 2008-12-19 Version: 1.0 Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen Redovisning av regeringsuppdrag Riksantikvarieämbetet Tel 08-5191

Läs mer

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:

Läs mer

Regional, översiktlig och strategisk planering

Regional, översiktlig och strategisk planering Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och

Läs mer

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd.

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd. ÖVERSIKTSPLAN 2035 Samråd ÄNGELHOLMS KOMMUN FOLDER www.engelholm.se/op2035 2(32) HUVUDDRAGEN I ÖVERSIKTSPLAN Den nya översiktsplanen är ett strategiskt dokument, en vision över den framtida utvecklingen

Läs mer

JJIL Stockholms läns landsting

JJIL Stockholms läns landsting JJIL Stockholms läns landsting Landstingsstyrelsens förvaltning Tillväxt, miljö och regionplanering 2015-02-17 1 (4) TRN 2015-0024 Handläggare: Helena Näsström Tillväxt- och regionplanenämnden Ankom Stockholms

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Dagordning 8.00-8.10 Välkomna o information om RUFS 2050 8.10-8.25 Grönstrukturen i RUFS 2050 8.25-8.40

Läs mer

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Skåne i korthet! 33 kommuner 12 x 12 mil i kvadrat 1, 2 miljoner inv,

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27 Översiktsplanering Strategi Antagen KS 2012-11-27 Tyresö kommun / 2012-11-15 / 2012 KSM 0789 2 (9) Strategin har tagits fram av Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare på Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157. Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,

Läs mer

Österåker - skärgård och stad ÖVERSIKTSPLAN 2006

Österåker - skärgård och stad ÖVERSIKTSPLAN 2006 Österåker - skärgård och stad ÖVERSIKTSPLAN 2006 Översiktsplanen antogs av kommunfullmäktige den 29 maj 2006. Dokumentet har producerats av SWECO FFNS arkitekter. Framsida - Ennäsudden vid Östanå och kv.

Läs mer

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2

Läs mer

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut.

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut. Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2014-01-14 Ankom Stockholms läns landsting 2014-01- 21 Dnr., 0 i' ' : Sida 1(2) 24 Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma

Läs mer

Samråd. inför miljöprövning. Syftet med samråd? Vad säger lagstiftningen? Hur bedömer prövningsmyndigheten samrådet?

Samråd. inför miljöprövning. Syftet med samråd? Vad säger lagstiftningen? Hur bedömer prövningsmyndigheten samrådet? Samråd inför miljöprövning Syftet med samråd? Vad säger lagstiftningen? Hur bedömer prövningsmyndigheten samrådet? Erik Olauson, Miljöprövningsdelegationen 18 februari 2010 Nya regler på gång! Miljödepartementet

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Upprättad av planeringskontoret 2014-10-22 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådshandlingen för Översiktsplan Växjö kommun, del Ingelstad 1 Innehållsförteckning: Bakgrund Icke-teknisk sammanfattning

Läs mer

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:

Läs mer

VISION OCH MÅL DEL 2. ViISION OCH MÅL. Sida. Vad är egentligen en översiktsplan? 38. Mål 39. Stolthet och attraktivitet 39.

VISION OCH MÅL DEL 2. ViISION OCH MÅL. Sida. Vad är egentligen en översiktsplan? 38. Mål 39. Stolthet och attraktivitet 39. DEL 2 Vad är egentligen en översiktsplan? 38 Mål 39 Sida ViISION OCH MÅL Stolthet och attraktivitet 39 Vision 41 Värdegrund och nyckelord 41 VISION OCH MÅL Vellinge Översiktsplan 2010 med utblick mot 2050

Läs mer

Värnamo i framtiden. PROGRAM för arbetet med ny kommuntäckande ÖVERSIKTSPLAN FÖR VÄRNAMO KOMMUN. Dnr 12.2895.212

Värnamo i framtiden. PROGRAM för arbetet med ny kommuntäckande ÖVERSIKTSPLAN FÖR VÄRNAMO KOMMUN. Dnr 12.2895.212 Dnr 12.2895.212 Värnamo i framtiden PROGRAM för arbetet med ny kommuntäckande ÖVERSIKTSPLAN FÖR VÄRNAMO KOMMUN Godkänt av Miljö och stadsbyggnadsnämnden 2013-04-15 2 PROGRAM- INNEHÅLL INLEDNING OCH BAKGRUND

Läs mer

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6.1 Miljömål Agenda 21 är FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling. Programmet är ett globalt samarbete som anger mål och riktlinjer för att uppnå

Läs mer

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11 Näringslivspolicy för Vallentuna kommun Näringslivspolicy Innehåll Näringslivspolicy... 1 1. Inledning... 1 2. Syfte... 1 3. Övergripande planer

Läs mer

ÖVERSIKTSPLAN PARTILLE 2035 FÖLJ MED IN I FRAMTIDEN SAMRÅDSHANDLING

ÖVERSIKTSPLAN PARTILLE 2035 FÖLJ MED IN I FRAMTIDEN SAMRÅDSHANDLING ÖVERSIKTSPLAN PARTILLE 2035 FÖLJ MED IN I FRAMTIDEN SAMRÅDSHANDLING INNEHÅLLSFÖRTECKNING Mapp Denna mapp innehåller översiktsplanen för Partille kommun 2035. Den består av tre textdokument (del 1, del

Läs mer

SÅ SER DITT SKELLEFTEÅ UT 2030

SÅ SER DITT SKELLEFTEÅ UT 2030 Utställningshandling SÅ SER DITT SKELLEFTEÅ UT 2030 Fördjupad översiktsplan planförslag planförslag utgångspunkter INNEHÅLL 1 Inledning 4 Uppdraget 5 Översiktsplanens roll 6 Planens syfte 6 Framtiden

Läs mer

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS

Läs mer

Yttrande om översiktsplan Flens kommun

Yttrande om översiktsplan Flens kommun Kommunstyrelsen 2017-05-10 Kommunledningskontoret Miljö och samhällsbyggnad KSKF/2017:298 Kristina Birath 016-710 51 56 1 (3) Kommunstyrelsen Yttrande om översiktsplan Flens kommun Förslag till beslut

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

VOKALEN 3 TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING. tillhörande ändring av detaljplan 496 för. Vallås, HALMSTADS KOMMUN

VOKALEN 3 TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING. tillhörande ändring av detaljplan 496 för. Vallås, HALMSTADS KOMMUN TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING tillhörande ändring av detaljplan 496 för VOKALEN 3 Vallås, HALMSTADS KOMMUN Enkelt förfarande KS 2012/0346 Kommunstyrelsen 2012-11-27 Plan Ä 49 K Samhällsbyggnadskontoret

Läs mer

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska

Läs mer

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken Att Christina Frimodig Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Stockholm 2011-11-17 Ert dnr: NV-00636-11 Vårt dnr: 214/2011 Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 Godkänd av kommunstyrelsen

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 Godkänd av kommunstyrelsen Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 Godkänd av kommunstyrelsen 2013-10-30 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar

Läs mer

Förslag till ny översiktsplan för Upplands Väsby kommun Väsby stad 2040

Förslag till ny översiktsplan för Upplands Väsby kommun Väsby stad 2040 1 (4) TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Matilda Rehn Tillväxt- och regionplanenämnden Förslag till ny översiktsplan för Upplands Väsby kommun Väsby stad 2040 Ärendebeskrivning Samråd om Upplands Väsbys översiktsplan

Läs mer

JIL Stockholms läns landsting i (4)

JIL Stockholms läns landsting i (4) JIL Stockholms läns landsting i (4) Tillväxt- och regionplaneförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Helena Näsström Tillväxt- och regionplanenämnden Grönstrukturplan för Nynäshamns stad Arendebeskrivning

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer

Översiktsplan för Växjö kommun. Utställningshandling

Översiktsplan för Växjö kommun. Utställningshandling GRANSKNINGSYTTRANDE 1 (51) Kanslienheten, Kommunledningskontoret Växjö kommun Box 1222 351 12 Växjö Översiktsplan för Växjö kommun. Utställningshandling 2005-01-11. Förslag till översiktsplan för Växjö

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Samrådshandling oktober 2013

Samrådshandling oktober 2013 Samrådshandling oktober 2013 Sektorn för samhällsbyggnad Ändring av detaljplan för del av Djupedalsäng 1:14 Återvinningsstation vid Råstensvägen Härryda kommun Planbeskrivning Planbeskrivningens uppgift

Läs mer

3. Mål för Vallentunas utveckling

3. Mål för Vallentunas utveckling 3:1 3. Mål för Vallentunas utveckling 3.1 Nationella miljökvalitetsmål, regionala mål Regeringen har ställt upp tre övergripande ekologiska hållbarhetsmål nämligen Skyddet av miljön En hållbar försörjning

Läs mer

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Boverket Vattenfrågorna i PBL Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Att planera är att flytta framtiden till nutiden så att man kan göra något åt den A. Lakein Boverkets uppdrag Boverket

Läs mer

Svedala översiktsplan 2010 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

Svedala översiktsplan 2010 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Svedala översiktsplan 2010 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-06-09 www.landskapsarkitekt.se 0411-55 64 04 Inledning Svedala Översiktsplan 2010 InLEDNING Kommunstyrelsen är ansvarig för översiktsplaneringen

Läs mer

INLEDNING. Vad är en översiktsplan? Planprocessen. Miljökonsekvensbeskrivning. Översiktsplanen ska vara aktuell. Översiktsplanen och andra planer

INLEDNING. Vad är en översiktsplan? Planprocessen. Miljökonsekvensbeskrivning. Översiktsplanen ska vara aktuell. Översiktsplanen och andra planer INLEDNING 7 Plan- och bygglagen (PBL ): Kap 3 2 Översiktsplanen ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön. Planen ska ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Stora Höga med Spekeröd

Stora Höga med Spekeröd Stora Höga med Spekeröd Bakgrund Stora Höga är ett samhälle som byggts ut kraftigt under senare tid. Läget nära järnväg och motorväg med goda kommunikationer åt både norr och söder samt närheten till bad,

Läs mer

Rekommendationer för mark- och vattenanvändning, tillståndsprövning

Rekommendationer för mark- och vattenanvändning, tillståndsprövning MARK- OCH VATTENANVÄNDNING Dagens användning av mark i Gnesta tätort visar spår av en zonindelning av staden som är mindre önskvärd, bland annat för att det kan orsaka en ökning av trafik, energiförbrukning

Läs mer

RUFS 2050 Resan mot den mest attraktiva storstadsregionen i Europa. Tillväxt- och regionplaneförvaltningen

RUFS 2050 Resan mot den mest attraktiva storstadsregionen i Europa. Tillväxt- och regionplaneförvaltningen RUFS 2050 Resan mot den mest attraktiva storstadsregionen i Europa Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Samrådsförslag RUFS 2050 en del i en större planprocess RUFS 2010 Aktualitetsarbetet Program ny

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning för ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken

Miljökonsekvensbeskrivning för ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken Stockholm Arlanda Airport Miljökonsekvensbeskrivning för ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken Bilaga MKB2.1 Utvecklingsområden för bebyggelse - 1 - Bilaga MKB2.1 Planerade bebyggelseområden.doc

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING

Läs mer

Förslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad. Frukostmöte 23/ Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun

Förslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad. Frukostmöte 23/ Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun Förslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad Frukostmöte 23/9-2014 Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun Upplägg Uppdraget och processen Sammanfattning av planförslaget Större ställningstaganden

Läs mer

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010. Katarina Fehler, Börje Wredén. Tillväxt, miljö och regionplanering. Reglab 10 november 2011

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010. Katarina Fehler, Börje Wredén. Tillväxt, miljö och regionplanering. Reglab 10 november 2011 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Katarina Fehler, Börje Wredén Tillväxt, miljö och regionplanering Reglab 10 november 2011 RUFS 2 RUFS en skvader? RUFS är i första hand en fysisk

Läs mer

Yttrande över betänkandet Gestaltad livsmiljö

Yttrande över betänkandet Gestaltad livsmiljö YTTRANDE Datum 2016-02-29 Diarienummer 430-3676-15 1(5) Johan Gråberg Enheten för samhälle och kulturmiljö 010-2239227 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Gestaltad livsmiljö

Läs mer

Kommunens planering och möjligheten att påverka

Kommunens planering och möjligheten att påverka Den 4 november 2013 Kommunens planering och möjligheten att påverka Genom sin planering bestämmer kommunen hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

8. Grönområden och fritid

8. Grönområden och fritid 8:1 8. Grönområden och fritid 8.1 Långsiktigt hållbar utveckling Bevara Vallentunas del av Storstockholms grönstruktur Välja och avgränsa grönområden med hänsyn till landskapsbild, värdefull natur, intressant

Läs mer

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28 Framtidsplan Översiktsplan för Krokoms kommun Utlåtande över planförslag utställt 2014-09-22 2014-11-23 kommentarer och ändringar 2015-01-28 Utlåtande över utställt förslag till Framtidsplan/Översiktsplan

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Svaga samband i Stockholmsregionens gröna kilar Seminarium om landskapsanalyser och landskapsplanering 14 maj 2013

Svaga samband i Stockholmsregionens gröna kilar Seminarium om landskapsanalyser och landskapsplanering 14 maj 2013 Svaga samband i Stockholmsregionens gröna kilar Seminarium om landskapsanalyser och landskapsplanering 14 maj 2013 innehåll Varför svaga samband? Konkreta åtgärder/exempel för att stärka upp de svaga sambanden?

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Yttrande över samrådsförslag för översiktsplan 2030 för Haninge kommun - med utblick mot 2050

Yttrande över samrådsförslag för översiktsplan 2030 för Haninge kommun - med utblick mot 2050 Stockholms läns landsting 1 (3) Tillväxt- och regionplaneförvaltningen TJÄNSTE UTLÅTANDE 2015-06-18 TRN 2015-0120 Handläggare: Susanne Skärlund Tillväxt- och regionplanenämnden Yttrande över samrådsförslag

Läs mer

Norrtälje ut? Hur ser framtidens 2O4O N R R T Ä L J E kommun

Norrtälje ut? Hur ser framtidens 2O4O N R R T Ä L J E kommun N 2O4O RRTÄLJE kommun Hur ser framtidens Norrtälje ut? N 2O4O RRTÄLJE kommun Att vara en del av en växande region skapar många möjligheter Norrtälje kommun ska ta fram en översiktsplan med sikte på år

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Samordning Sickla-Plania Samordningsprojekt för stadsbyggnadsprojekt inom Sickla- Plania, på västra Sicklaön.

Samordning Sickla-Plania Samordningsprojekt för stadsbyggnadsprojekt inom Sickla- Plania, på västra Sicklaön. 2016-07-05 1 (6) STARTPROMEMORIA Dnr KFKS 2016/539 Projekt 9243 Nacka stad ingår i tunnelbaneavtalet. Samordningsprojekt för stadsbyggnadsprojekt inom Sickla- Plania, på västra Sicklaön. Kartan visar områdets

Läs mer

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Förslag till Regional utvecklingsplan 2010 för Stockholmsregionen, RUFS

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Förslag till Regional utvecklingsplan 2010 för Stockholmsregionen, RUFS SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Förslag till Regional utvecklingsplan 2010 för Stockholmsregionen, RUFS Föredragande landstingsråd: Christer G Wennerholm ÄRENDET Regionplanenämnden förslag till Regional

Läs mer

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE KF-bilaga 16/2005 HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Miljöpolicy och miljöprogram för Höganäs kommun Antagna av kommunfullmäktige 2005-04-28 Innehåll 1. Höganäs och en hållbar utveckling 3 Hållbar utveckling

Läs mer

Landsbygdsutveckling i strandnära läge

Landsbygdsutveckling i strandnära läge Landsbygdsutveckling i strandnära läge Kristofer Svensson Mariestads kommun Presentation vid seminarium Arbeta smart i planering och byggande 10 februari 2011 Mariestads kommuns tematiska tillägg till

Läs mer

9 Ikraftträdande och genomförande

9 Ikraftträdande och genomförande 9 Ikraftträdande och genomförande Förslag: Lagen om regional fysisk planering och övriga lagförslag ska träda i kraft den 1 januari 2019. 7 kap. plan- och bygglagen (2010:900) och lagen (1987:147) om regionplanering

Läs mer

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade.

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade. Inledning Syfte och bakgrund För att främja en hållbar utveckling ur alla perspektiv krävs att stationsorterna i Skåne utvecklas till trygga och levande bymiljöer. Köpingebro är ett exempel på en stationsort

Läs mer

Boverket Plan- och bygglagen

Boverket Plan- och bygglagen Boverket Plan- och bygglagen Innehållsförteckning 3 Detaljplan 4 Vad är en detaljplan? 5 Hur används en detaljplan? 6 Intervju med Lennart Bohlin 7 Vad är syftet med en detaljplan? 8 Vad är nyttan med

Läs mer

2 FRAMTIDSFRÅGOR FÖR KOMMUNEN

2 FRAMTIDSFRÅGOR FÖR KOMMUNEN 2 FRAMTIDSFRÅGOR FÖR KOMMUNEN Kommunstyrelsen fastställer varje år en befolkningsprognos som utgör underlag för all planering i kommunen. En befolkningsprognos görs också för mindre geografiska områden

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

Länsnaturträff. Helsingborg 5 oktober Malin Andersson Friluftslivssamordnare

Länsnaturträff. Helsingborg 5 oktober Malin Andersson Friluftslivssamordnare Länsnaturträff Helsingborg 5 oktober 2016 Malin Andersson Friluftslivssamordnare Friluftslivspolitiken & friluftsmålen Länsstyrelsens uppdrag Ledinventering Riksintresse Friluftsliv Vad är friluftsliv?

Läs mer

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka Ärende 4 - bilaga Verksamhetsplan 2017 Lokal nämnd i Kungsbacka Innehållsförteckning Verksamhetsplan 2017 1 Inledning 3 Social hållbarhet 4 Invånarnarnas hälsa och behov 5 Kunskap om invånarna 5 Dialog

Läs mer

Svar på remiss om Regional Utvecklingsplan för Stockholm -RUFS underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet

Svar på remiss om Regional Utvecklingsplan för Stockholm -RUFS underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet Kommunstyrelseförvaltningen Planering och samhällsutveckling Sid 1 (5) Ärendenummer: 171/2013-211 Handläggare: Anna Eklund 2013-11-19 Kommunstyrelsen Svar på remiss om Regional Utvecklingsplan för Stockholm

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

FÖRSLAG TILL NY ÖVERSIKTSPLAN TYRESÖ KOMMUN KORTVERSION

FÖRSLAG TILL NY ÖVERSIKTSPLAN TYRESÖ KOMMUN KORTVERSION FÖRSLAG TILL NY ÖVERSIKTSPLAN TYRESÖ KOMMUN KORTVERSION TYCK OM TYRESÖS FRAMTID IGEN! Hur ska det vara att leva i Tyresö kommun år 2035? Många Tyresöbor har tyckt till om det och mycket annat under den

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. BEDÖMNINGSOBJEKT: Detaljplan för område väster om Gamla Faluvägen i

Läs mer

Tillägget till planbeskrivningen tar inte upp frågor som utretts i gällande detaljplan.

Tillägget till planbeskrivningen tar inte upp frågor som utretts i gällande detaljplan. Samrådshandling Oktober 2013 Sektorn för samhällsbyggnad Ändring av detaljplan för del av Hindås 1:539 Återvinningsstation vid Hindås station Härryda kommun Planbeskrivning Planbeskrivningens uppgift är

Läs mer

Simrishamns kommun. Geodatasamverkan Skåne Simrishamn

Simrishamns kommun. Geodatasamverkan Skåne Simrishamn Simrishamns kommun Geodatasamverkan Skåne Simrishamn 2017-05-19, Anna Eliasson, Enhetschef Plan & bygglov, Samhällsbyggnadsförvaltningen, Simrishamns kommun Välkomna! Vår vision Boendeattraktivitet Simrishamn

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF TNS Sifo 8 maj 205 53233 Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF Del 2 Skydd av svensk natur Innehåll. OM UNDERSÖKNINGEN 03 2. SAMMANFATTNING 04 3. RESULTAT 06 Oro och ansvar 07 Skydd av naturen 3 Resurser

Läs mer