ÖVERSIKTSPLAN Sigtuna kommun Antagen av kommunfullmäktige den 13 juni 2002

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÖVERSIKTSPLAN 2002. Sigtuna kommun Antagen av kommunfullmäktige den 13 juni 2002"

Transkript

1 ÖVERSIKTSPLAN 2002 Sigtuna kommun Antagen av kommunfullmäktige den 13 juni 2002

2 INNEHÅLL UTGÅNGSPUNKTER Översiktsplanen 6 Nya förutsättningar 8 Vision MARK- OCH VATTENANVÄNDNING Planens huvuddrag 18 Rekommendationer för områden 20 Bygglovprövning utanför detaljplan 31 Arlanda flygplats 35 PLANENS KONSEKVENSER Ekologisk, ekonomisk och social 42 konsekvensbedömning Barnkonsekvensbeskrivning 46 ALLMÄNNA INTRESSEN Befolkning 50 Service 53 Bostäder och byggande 59 Arbete och näringsliv 62 Bebyggelse struktur och gestaltning 65 Grönstruktur 72 Naturmiljö 75 Kulturmiljö 79 Rekreation och turism 85 Vatten 90 Trafik 95 Försörjningssystem 103 Resurshushållning 109 Miljöfaktorer 111 Riskhänsyn 117 Riksintressen 120 Försvarsmakten 123 Mellankommunala och regionala intressen 126 Förordnanden 128 TÄTORTER Märsta 136 Sigtuna stad 140 Rosersberg 144 Arlandastad 147 Länsstyrelsens granskningsyttrande 152 Kommunfullmäktiges beslut om antagande 160 Rekommendationskartan för Mark- och vattenanvändning samt Illustrationskartan bifogas även separat i större format. 1

3 Översiktsplanearbetets organisation Översiktsplanearbetet har letts av en parlamentariskt tillsatt politisk styrgrupp. På tjänstemannanivå har en styrgrupp och en arbetsgrupp funnits. Framtagandet av samrådsversionen utfördes i nära samarbete med en konsultgrupp. Efter samrådet begränsades konsultgruppens insatser huvudsakligen till konsekvensbedömningen. Översiktsplaneberedningen - politisk styrgrupp: Peter Kockum (m), ordförande, Monica Berglöf (m), Ewa Westman (fp), Karl-Arne Fredriksson (c) till och med den 5 september 2001, Owe Karlsson (c) från och med den 6 september 2001, Gun Eriksson (s) till och med 21 oktober 2001, Anders Johansson (s) från och med den 22 oktober 2001, Helén Johansson (s) och Jan-Eric Jansson (s) till och med den 19 november Ove Åslund (s) från och med den 20 november. Dessutom har kommundirektör Marie Pernebring deltagit. Styrgrupp av tjänstemän: stadsbyggnadschef Anna-Karin Bergvall, plan- och bygglovchef Greger Garnvall, teknisk chef William Viklund, miljö- och hälsoskyddschef Greger Svensson, planerare Lars Sundblad samt park- och gatuchef Michael Eriksson. Arbetsgrupp på Stadsbyggnadskontoret: Greger Garnvall, samordningsansvarig, Stig Nordahl, Petter Jonegård, Helena Andersson, bebyggelse med mera och Eija Österberg, kartredovisning samt Madelene Broberg, plansekreterare. De flesta av kommunens förvaltningar har deltagit i arbetet och lämnat värdefulla bidrag, kunskaper och synpunkter. Särskilt tack till Sigtuna Museum, Elisabet Claesson. Konsultgrupp under Arne Forssén Plangruppen AB: Anne-Marie Nyström, projektledare, Nyström Plankontor/AIX Arkitekter AB, Arne Forssén, Arne Forssén Plangruppen AB, Claes Breitholtz, Claes Breitholtz AB, Peter Fors, Vägverket Konsult, Anders Haglund, Ekologigruppen AB, Johan Rittsel, Arksam/AIX Arkitekter AB, Esbjörn Adamsson, Berg Arkitektkontor AB, Bengt Simonsson, KM Miljöteknik AB och Lars Örtenholm, Trafikplanering AB. Grafisk formgivning: PQ Layout, Ulla-Britt Palmquist. Tryck: Adebe Miljötryck AB. 2

4 Förord Kommunfullmäktige har enats om att göra en översyn av Sigtuna kommuns första översiktsplan, som antogs 1991, då mycket har hänt under 90-talet som gör en översyn nödvändig. Det är viktigt att uppmärksamma att översiktsplaneringen genom lagändringar och internationella åtaganden fått en vidgad uppgift. Plan- och bygglagen stadgar nu att natur- och kulturlandskapet och den byggda miljön ska förvaltas och utvecklas så att miljöproblem förebyggs och hushållning med mark, vatten, energi och råvaror främjas. Inom kommunen har också mycket hänt som ger förändrade förutsättningar. Sigtunas läge i den mest expansiva delen av vårt land innebär särskilda problem och möjligheter. Bland annat har 90-talets andra hälft kännetecknats av infrastrukturutbyggnad medan bostadsbyggandet varit väldigt lågt. Men nu kan jag med förvissning säga att bostadsbyggandet är igång igen i kommunen. Sigtuna är också de rika kontrasternas kommun, och det ska vi värna om. Det gör kommunen till en unik plats och ger många möjligheter för den enskilde. Sigtuna kommun alla tiders mötesplats! Målet med översynen har varit att med utgångspunkt från gällande plan aktualisera de olika frågeställningarna och hitta en långsiktig strategi för att hantera dem. Särskilt viktigt att sätta fokus på i vår andra generation av översiktsplan är följande områden: bebyggelseutveckling, företagens möjligheter, vattenfrågorna, kultur, friluftsliv och natur samt Arlanda flygplats. Planprocessen har väckt stort intresse och engagemang från många kommuninvånare. I synnerhet samrådsförslaget föranledde många yttranden. Utställningsförslaget föranledde färre yttranden, vilket jag tolkar som att flertalet var nöjda med de revideringar som gjorts mellan samråd och utställning. Att göra samtliga myndigheter, organisationer och enskilda helt nöjda är en omöjlig uppgift i en kommun med det expansionstryck och förändringsvilja som råder samtidigt som vi har så många värden av olika slag att värna om. Det stora engagemanget från bland annat kommuninvånarna har bidragit till kunskapsfördjupning och har gjort planen brett förankrad. Detta har faktiskt varit möjligt trots att vår nya Översiktsplan 2002 har tagits fram på den relativt korta tiden 18 månader. Jag vill passa på att tacka alla som har velat vara med och formulera förutsättningarna för vår framtida Sigtuna kommun. Den kommun som vi vill leva och verka i och som vi med gott samvete kan överlåta till nästa generation. Peter Kockum Kommunstyrelsens ordförande 3

5 Läsanvisning Översiktsplanen kan delas in i fem huvuddelar. Det första kapitlet Utgångspunkter berättar allmänt om vad en översiktsplan är och varför den ska upprättas. Där framgår de nya förutsättningar som finns idag jämfört med när föregående översiktsplan hanterades. Kapitlet avslutas med en vision en framtidsbild av Sigtuna kommun om tio år. Det andra kapitlet Mark- och vattenanvändning utgör förslaget till markanvändning i kommunen. Här ges rekommendationer för områden, det ges riktlinjer för bygglovprövning utanför detaljplanelagt område, samt här hanteras utvecklingen av Arlanda flygplats. Allt summeras på kartan Rekommendationer för mark- och vattenanvändning. För att lättare förstå vad som föreslås finns även en Illustrationskarta upprättad och bifogad i planen. Förslaget till markanvändning har tagits fram mot bakgrund av de allmänna intressena. De väsentligaste avvägningarna som gjorts gentemot olika intressen och restriktioner redovisas. Tredje kapitlet Planens konsekvenser innehåller dels en bedömning av vilka konsekvenser planens större förändringsförslag medför ur olika perspektiv, dels en bedömning av planens konsekvenser för barn och ungdomar i en så kallad barnkonsekvensbeskrivning. Planens fjärde kapitel Allmänna intressen utgör en redovisning av de allmänna intressen som hävdas av Sigtuna kommun, landsting och stat. För respektive intresse görs en beskrivning av dagens situation samt i särskilda inriktningsrutor redovisas kommunens inriktning inför kommande hantering och beslut. Det femte och sista kapitlet Tätorter innehåller en beskrivning av kommunens tätorter Märsta, Sigtuna stad, Rosersberg och Arlandastad. Redovisningen gör det lätt att snabbt få en bild av tätorten och dess historik, fakta och viktiga framtidsfrågor. Varje kapitel är markerad med en färg för att underlätta och tydliggöra läsningen. Länsstyrelsens granskningsyttrande bifogas i sin helhet. I de frågor där länsstyrelsen anser att till exempel ett riksintresse inte är tillfredsställande behandlat har i översiktsplanens textdel lagts in en hänvisning. Sist i dokumentet återfinns kommunfullmäktiges beslut om antagande av översiktsplanen. Av beslutet framgår vilka delar i översiktsplanen som det politiska ställningstagandet omfattar. 4

6 Utgångspunkter Översiktsplanen 6 Nya förutsättningar 8 Vision

7 Översiktsplanen Översiktsplanen är ett vägledande dokument för kommunens långsiktiga planering och för kommande beslut. Den ska peka ut möjligheter till lokalisering och visa hur strukturen för kommunens fysiska utveckling bör se ut. Därvid ska olika allmänna intressen på en översiktlig nivå ha vägts mot varandra. Beträffande vissa intressen som har betydelse utanför kommunen utpekade som riksintressen har staten enligt plan- och bygglagen möjlighet att ingripa i kommunens planering. Avvägning mellan enskilda och allmänna intressen sker i detaljplane-, områdesbestämmelseeller bygglovsprocesser, vilka leder till juridiskt bindande beslut. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande, men avses ge stöd för bygglovhantering och detaljplaneläggning samt ge rekommendationer för hur den fortsatta planeringen ska gå till. Tidsperspektiv Sigtuna kommuns första översiktsplan enligt planoch bygglagen antogs År 2000 beslöts att en revidering och uppdatering av översiktsplanen skulle göras, enligt de förhållanden som råder och mot de framtidsbilder vi ser. Översiktsplanen avser i första hand behandla de närmaste tio åren men med utblick ytterligare tio år framåt. I många fall behöver dock översiktsplaneringen ses ur ett ännu större tidsperspektiv för att uppfylla kravet på långsiktig hållbarhet. Processen Översiktsplaneprocessen enligt plan- och bygglagen är omfattande. När ett samrådsförslag har upprättats ska länsstyrelsen, regionplaneorgan och kommuner som berörs samt myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget beredas tillfälle till samråd. Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och att ge möjlighet till insyn och påverkan. Resultatet av samrådet och förslag med ledning av de synpunkter som har framförts ska kommunen redovisa i en samrådsredogörelse. När planförslaget omarbetats ska kommunen ställa ut planförslaget under minst två månader. Den som vill lämna synpunkter på förslaget ska göra detta skriftligen under utställningstiden. Kommunen ska därefter göra en remissammanställning samt redovisa sina förslag med anledning av denna. Om förslaget ändras väsentligt efter utställningen ska ny utställning ske. Kommunfullmäktige antar planen och den vinner laga kraft tre veckor därefter. Tidplan för översiktsplanearbetet SAMRÅD 8 maj 9 augusti 2001 Remissammanställning och politiska direktiv Bearbetning av förslaget Kommunstyrelsen 3 december 2001 UTSTÄLLNING 10 januari 15 mars 2002 Remissammanställning samt mindre justeringar Kommunstyrelsen 3 juni 2002 Antagen av kommunfullmäktige 13 juni Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun 6

8 Ny lagstiftning och ett vidgat miljötänkande Sedan den förra kommuntäckande planen antogs 1991 har nya synsätt, lagar och regler tillkommit som gäller den fysiska planeringen. Sveriges inträde i EU har bland annat medfört nya direktiv, till exempel vattendirektivet och Natura 2000-planeringen. Vidare har många premisser ändrats som påverkar planeringen på ett indirekt sätt. Frågan om en långsiktigt hållbar utveckling har under 1990-talet uppmärksammats internationellt. Agenda 21-arbetet med Rio-konferensen 1992 som startskott har utgjort bas och arbetsmetod och medverkat till ett allt bredare medvetande om människans beroende av jordens resurser samt behovet av att fördela resurserna mellan länder och generationer. Vikten av långsiktiga överväganden även vid lokala beslut liksom betydelsen av demokratiska processer och en fungerande ekonomi har framhållits. Den svenska miljölagstiftningen har setts över och lagarna samlats i en särskild miljöbalk. Dess syfte är att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god livsmiljö. Riksdagen har antagit femton övergripande miljömål, vilka bryts ner i delmål av respektive myndigheter för att kunna användas praktiskt vid bland annat fysisk planering. I plan- och bygglagen (PBL) har översiktsplaneringen på grund av sin möjlighet till helhetssyn och lagstadgade demokratiska process givits ökad status som ett samlat handlingsprogram för kommunerna. Samrådets tyngd har ökat liksom krav på tydlighet och konsekvensanalys. Aktualitetskravet har tillkommit, det vill säga numera ska översiktsplanens aktualitet bedömas varje mandatperiod. Nya krav på översiktsplanens innehåll Enligt plan- och bygglagen ska översiktsplanen: bidra till en långsiktigt hållbar utveckling lyfta fram grönstruktur och kulturvärden redovisa vattenplanering och andra vattenfrågor redovisa miljö- och riskfaktorer visa på miljömässiga, ekonomiska och sociala konsekvenser av planen. Den fysiska miljön förändras långsamt Samhällsutvecklingen går snabbt. Vilka förändringar i det framskridande 2000-decenniet som kommer att få avgörande betydelse för våra livsvillkor är svårt att förutse. Klart är dock att förvaltning av den fysiska miljön är något av det viktigaste kommunen har att ansvara för. Infrastrukturen och bebyggelseutvecklingen har en relativt långsam och trög omloppstid jämfört med övrig utveckling, eftersom dess kostnader är så stora. Då jungfruliga markområden tas i anspråk för bebyggelse är vanligen förändringen bestående, åtminstone för sekler framåt. All ovisshet om framtiden till trots måste därför dagens planering präglas av ett sökande efter värden som framstår som långsiktigt hållbara. Plan- och bygglagen (PBL) I översiktsplanen ska redovisas de allmänna intressen och de miljö- och riskfaktorer som bör beaktas vid beslut om användningen av markoch vattenområden. (4 kap. 1 ) Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter ska särskilt beaktas. (3 kap. 6 ) Mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar för industriell produktion, energiproduktion, energidistribution, kommunikationer, vattenförsörjning eller avfallshantering ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar. Områden som är av riksintresse för anläggningar som avses i första stycket ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna. (3 kap. 8 ) Miljöbalken Miljöbalken ska tillämpas så att 1. människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan, 2. värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas, 3. den biologiska mångfalden bevaras, 4. mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas, och 5. återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås. (Miljöbalken 1 kap. ) 7

9 Nya förutsättningar Omvärlden Stora förändringar under det senaste decenniet Övergången från industri- till tjänste- och informationssamhälle tillsammans med globaliseringen, den nya ekonomin, privatisering och konkurrensutsättning med mera har inneburit så starka förändringar för ekonomi och arbetsliv att de närmast kan betecknas som ett paradigmskifte. Östblockets fall har givit nya villkor för handel och politik. Nya sätt att kommunicera har fått genomslag i hela samhället. Starka konjunktursvängningar har dessutom under perioden starkt påverkat ekonomin och tillgången till bostäder och lokaler. Regionen växer och integreras alltmer Stockholmsregionens befolkning har under talet ökat mycket starkt; på bekostnad av många andra av landets regioner. Denna takt väntas i princip fortsätta. I Stockholms län bor idag cirka 1,8 miljoner människor. Även kommunerna i de övriga länen runt Mälardalen har med förbättrade kommunikationer påbörjat en utveckling mot starkt växande befolkning och med arbete och näringsliv i symbios med Stockholm och Uppsala. En regions tillväxt är beroende av dess ekonomiska utveckling. Vår region konkurrerar numera med andra regioner i världen vad gäller attraktiva företag, specialutbildad arbetskraft med mera. Stockholm Mälarregionen har dock goda förutsättningar genom bland annat: hög kompetens och hög andel företag inom framtidsinriktade branscher strategiskt läge i förhållande till bland annat Östersjöländerna höga miljövärden Sigtuna kommun goda kommunikationer välfungerande samhällssystem. Med ökande internationalisering och stigande levnadsstandard ökar resandet. Flyget står för en stor del av ökningen; Stockholms och Mälarregionens trafikströmmar riktas därför alltmer mot porten Arlanda i Sigtuna kommun. Samverkan och helhetssyn I ny regionplan för Stockholmsregionen (RUFS 2001) redovisas att regionen långsiktigt har goda möjligheter till ekonomisk tillväxt med social och ekologisk balans. Men för att regionens utvecklingspotential ska utnyttjas till fullo krävs en aktiv regional planeringsprocess. Den övergripande visionen för regionen är internationell konkurrenskraft goda och jämlika levnadsvillkor långsiktigt hållbar livsmiljö. Regionplanen redovisar en långsiktig utveckling i två scenarier med en fortsatt god tillväxt i regionen med en växande befolkning. Enligt det högre tillväxtalternativet beräknas regionen fram till år 2030 ha cirka nya invånare. En tillväxt som förväntas ske inom ramen för en utvecklad flerkärnig region med en vidgad och gemensam bostads- och arbetsmarknad. Den nya regionplanen för Stockholmsregionen (RUFS 2001) bygger på följande fem strategier för regionens förändrings- och utvecklingsinsatser. 1. Öka regionens kapacitet 2. Skapa attraktiva kärnor och stärk innovationsmiljön 3. Vidga och håll ihop regionen 4. Utveckla effektiva system och strukturer 5. Internationalisera regionen I ett regionplaneperspektiv med fokus på Sigtuna kommun redovisas som aktuella frågor i RUFS 2001 bland annat: Antaganden om ett bostadsbyggande i Sigtuna kommun på 350 lägenheter per år och en högre tillväxt som sammantaget till år 2030 genererar en folkmängd i kommunen på omkring invånare. Förslag om infrastrukturinvesteringar i form av E4, Rotebro Arlandaavfarten, sex körfält E4, trafikplats norr om Måby Länsväg 273 (väg 905), Arlanda Måby trafikplats, ombyggnad 8

10 Länsväg 263, E18 Draget E4 Arlanda, ny förbindelse Pendeltågsstation Märsta, flyttning mot centrum Märsta Arlanda, ny spårförbindelse Fortsatt utbyggnad av Arlanda flygplats med en tredje och på sikt en fjärde parallell rullbana. Sedan fyrbanesystemet är fullt utbyggt kan den befintliga tvärbanan eventuellt utgöra en reserv. Av miljöskäl är det viktigt att öka andelen resande som använder kollektiva färdmedel till och från flygplatsen. Reservation av mark för nya godsterminaler i anslutning till Arlanda. Återgivande av den tolkning om innebörden av riksintresset Arlanda flygplats och dess influensområde som Luftfartsverket gemensamt med Länsstyrelserna i Stockholms och Uppsala län redovisat. Utvecklingen mot tystare flygplan och ny teknik för flygledning och flygvägar anges på sikt komma att innebära att området med restriktioner minskar, så att det inte är större än vad som är motiverat med hänsyn till flygplatsens intresse. Fokus på gemensamma planeringsområden där behov av samarbete mellan län och/eller kommuner föreligger (bland annat Knivsta/Uppsala). Behov av regionalt cykelnät där sträckan Märsta Rosersberg Upplands Väsby redovisas som överordnat cykelstråk och sträckorna Märsta Sigtuna stad respektive Märsta Arlanda flygplats redovisas som underordnade stråk. Upprätthållande av reservat för regionalt naturgasnät (markförlagd genom Sigtuna kommun). Reservation av mark för biokraftvärmeverk såväl vid Brista som i Rosersberg. Planeringsunderlag för regionens gröna och blå struktur som dels i värdekärnor och kilområden berör Sigtuna kommun i form av Järvakilen, Rösjökilen och Angarnkilen, dels berör kommunen kring gemensamma avrinningsområden och skyddet av Mälaren. I den regionala grönstrukturen som enligt gjorda beräkningar kan antas ha en ekvivalent ljudnivå som understiger 45 db(a) anges tysta områden. I Sigtuna kommun utpekas som sådant område hela landsbygdsområdet norr och väster om Sigtuna stad jämte ett område omedelbart öster om Garnsvikens norra del (Lövstaholm). Det yttersta syftet med den regionala planeringsprocessen är att uppnå samstämmighet och beslutskraft kring viktiga åtgärder i regionen. En fortsatt process behöver därför präglas av nytänkande och att gemensamma intressen görs tydliga. Delregional planering kan i fortsatt sådant arbete ge underlag för beslut och överenskommelser. Sigtuna kommun biträder synen om att Stockholmsregionens tillväxt är viktig för att konkurrera med andra storstadsregioner och för att därmed även bidra till att sprida tillväxt till övriga delar av landet. Samtidigt medför en växande befolkning med ett ökande transportbehov samt högt bebyggelsetryck att utmaningar uppkommer i regionen om en långsiktigt hållbar utveckling. Stockholmsregionen behöver därför utvecklas till att bli en mer flerkärnig region. Förbättrade kommunikationer leder på sikt fram till ett vidgat regionperspektiv för hela Stockholm Mälarregionen. Med framväxandet av en gemensam bostads- och arbetsmarknad blir också regionen i allt högre grad till en funktionell region, som för en framgångsrik utveckling kräver samsyn och gemensam beslutskraft från alla regionala och kommunala aktörers sida. Nya utmaningar och mål Bostads- och stadsbyggande Premisserna för bostadsbyggandet har förändrats. Många människor efterfrågar hyreslägenheter men dessa är för närvarande svåra att finansiera. Tidigare möjliggjorde en stark statlig styrning genom bostadssubventioner en hög produktionstakt, stora volymer och reglerad hyressättning ofta bortsåg man dock då från betydelsen av en väl utformad yttre miljö. Idag är bostadsmarknaden avreglerad och styrs av konsumenternas efterfrågan, önskemål och betalningsmöjligheter. För en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling av kommunen är det viktigt med strategier för hur bebyggelsen ska expandera på ett hållbart sätt. I de mest attraktiva lägena för bostäder finns ofta konkurrerande markanspråk. Här kan det hända att privata och allmänna intressen skiljer sig åt. Närmast centrum och station är det ett allmänt intresse att en rik stadsmiljö långsiktigt kan växa sig stark för kommunens invånare och för näringslivsutvecklingen; tät, intensiv och mångfaldig, med bland annat arbetsplatser, mötesplatser, butiker och restauranger. För de naturskönaste och vattennära lägena finns också andra allmänna intressen; naturoch kulturintressen, grönstruktur- och friluftslivsintressen med mera. Nya samverkansformer behövs mellan näringsliv och offentlighet. Mer kunskap behövs om hur bostäder och arbetsplatser kan samlokaliseras, vad som krävs av en god stadsmiljö och hur den med moderna verktyg kan utformas. En strategi behövs också i kommunen för hur landsbygdens värden ska kunna bestå även i ett långt perspektiv. 9

11 Ekokommunen Sedan 1995 är Sigtuna en ekokommun. Detta innebär att kommunen ska främja utvecklingen mot ett mer kretsloppanpassat samhälle byggt på en ekologisk grundsyn där livsmiljön ger människor möjlighet att uppnå en hög livskvalitet och god hälsa. I april 1999 antog riksdagen 15 nationella miljökvalitetsmål. Målen beskriver det tillstånd som vår natur- och kulturmiljö måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. Enligt riksdagens riktlinjer för samhällsplanering ska miljömålen, tillsammans med övriga nationella mål, vara vägledande för fysisk planering och samhällsbyggande. Genom samverkan över sektorsgränserna i samhällsplaneringen ska statliga och kommunala myndigheter främja en ekologiskt hållbar utveckling med en god livsmiljö för alla. Som stöd för en miljöanpassad samhällsplanering bör de lokala miljömålen åskådliggöras i kommunens översiktsplan. Dels för att illustrera geografiska aspekter på miljömålen och dels för att åskådliggöra kommunens intentioner på miljöområdet. De femton nationella miljömålen 1. Frisk luft 2. Grundvatten av god kvalitet 3. Levande sjöar och vattendrag 4. Myllrande våtmarker 5. Hav i balans samt levande kust och skärgård 6. Ingen övergödning 7. Bara naturlig försurning 8. Levande skogar 9. Ett rikt odlingslandskap 10. Storslagen fjällmiljö 11. God bebyggd miljö 12. Giftfri miljö 13. Säker strålmiljö 14. Skyddande ozonskikt 15. Begränsad klimatpåverkan Lokala miljömål och miljöpolicy Förutsättningarna för miljöarbetet har förändrats markant den senaste tiden bland annat genom att miljöbalken har trätt i kraft och de nya nationella miljökvalitetsmålen har antagits. De nationella målen har brutits ned till regionala mål för Stockholms län, vilka i sin tur utgör underlag för de lokala målformuleringarna. En övergripande kartläggning av miljösituationen har genomförts i kommunen. Utifrån den och de nationella och de regionala miljömålen har lokala miljömål samt en policy arbetats fram, vilka antogs i kommunfullmäktige maj Miljöpolicy för Sigtuna kommun Ett framgångsrikt miljöarbete kräver att medborgare, företag, organisationer och myndigheter tar sitt ansvar för en god miljö och för hushållning med naturresurser. Miljöproblemen överskrider våra gränser och genomskär våra organisationer. Det ställer höga krav på gemensamma insatser på alla nivåer i samhället. I Sigtuna kommun ska vi förbättra miljön så att vi får ett friskare samhälle både för nuvarande och för kommande generationer. Hur vi lyckas med detta beror i slutänden på varje enskild människas ansvarstagande och engagemang. Ytterst hänger det på varje människas livsstil. Kännetecknande för miljösituationen i Sigtuna kommun är den miljöpåverkan och de markanspråk som kommunikationssektorn för med sig, inte minst genom Arlanda flygplats. Vattenfrågorna är viktiga i kommunen, bland annat för att större delen av allt vatten som lämnar kommunen via vattendrag rinner ut i Mälaren. Sigtuna kommun är en ekokommun och vi ska vara föregångare i vårt eget miljöarbete. Vi ska vägleda och underlätta för övriga inom kommunen i deras miljöarbete, detta gäller såväl de enskilda kommuninvånarna som företag och organisationer. Miljöpolicyn är utgångspunkten och anger inriktningen för oss i detta arbete. All kommunal verksamhet ska genomsyras av en ekologisk helhetssyn och utgå från ett kretsloppsperspektiv. Vid all planering och i alla kommunala beslut ska vi ta hänsyn till de hälso- och miljökonsekvenser som de ger upphov till. Kan ett beslut antas leda till skador på miljö och hälsa ska vi tillämpa försiktighetsprincipen och vidta åtgärder för att minimera skadorna. I detta arbete ska övergripande folkhälsoaspekter ska vägas in. Kommunen ska arbeta aktivt med utbildning och information om miljöfrågor. Kommunen ska använda sin position i samhället till att påverka myndigheter, företag, organisationer med flera att arbeta i en ekologiskt hållbar riktning. Vi ska utveckla dialogen och samarbetet med dessa aktörer. Kommunen ska ställa miljökrav vid all upphandling. Samtliga anställda inom kommunens verksamheter har ett personligt miljöansvar i sitt dagliga arbete. Tillsammans delar vi på ansvaret för att arbeta utifrån miljöpolicyns intentioner. Krav och förväntningar på samma förhållningssätt ska även ställas på verksamheter som finansieras med kommunala resurser. 10

12 Näringslivsutveckling En näringslivsstrategi antogs av kommunfullmäktige Den innehåller bland annat en vision för år 2010 samt mål med olika tidsperspektiv och aktivitetsplan. Mål och aktiviteter följs upp årligen. Strategin bygger på ett omfattande samråd och en kartläggning av näringslivsklimatet i kommunen. I visionen framhålls sex områden: 1. Besöksnäring 2. Utbildning 3. Kommunikation/transport/logistik 4. Ekokommunens miljöarbete syns i näringslivet 5. Östersjöregionen upplevs som en del av kommunens närområde 6. Den mångkulturella kompetensen tillvaratas. Sigtuna i regionperspektiv Sedd ur Stockholmsperspektiv ligger Sigtuna kommun i länets periferi. Men kommunen är också belägen i det expansiva stråket Stockholm Uppsala i den Stockholm Mälarregion som har landets kraftigaste tillväxt i både näringsliv och befolkning. Sigtuna är värdkommun för regionens och landets storflygplats Arlanda. Övriga kommuner vänder sina blickar hit och de utvecklingsbenägna företagen lokaliseras med tanke på belägenhet i förhållande till Arlanda. Uppsala arbetar för regional- och pendeltågstrafik till Stockholm med stationer i ett pärlband av samhällen utefter banan. Sigtunas förutsättningar att spela en viktig roll i utvecklingsstråket Stockholm Uppsala är dels en följd av näringslivets utveckling och dels beroende på kommunens egna önskemål. Att näringslivet kommer att utvecklas starkt i närheten av E4 och Arlanda är givet. Efterfrågan på bostäder nära Arlanda men utanför bullerstört område väntas i framtiden öka, men expansionen på och kring Arlanda leder till en fortsatt hög arbetsinpendling. Regionala planerings- och utvecklingsfrågor av betydelse för Sigtuna kommun är också: Regionplanering med betoning på utveckling av bland annat infrastrukturens kapacitet och att miljön för nyskapande stärks, att marknader som driver på utvecklingen skapas och att Stockholmsregionen som internationell mötesplats stärks. Mälardalsrådets arbete som fokuserar på visioner om en gemensam bostads- och arbetsmarknadsregion och att sprida tillväxten så att Stockholm Mälarregionen blir flerkärnig. Arbetet inom den särskilda Stockholmsberedningen som har att lämna förslag till förbättringar av trafik- situationen och transportmöjligheterna inom regionen och mellan regionen och omvärlden. Beredningen har haft ett särskilt uppdrag att finna en god hantering av det civilrättsliga avtal om framtida utbyggnad av Arlanda flygplats som ingåtts mellan Sigtuna kommun och staten. Parterna är efter avslutade överläggningar 2002 överens om hur avtalet fortsättningsvis ska hanteras inför kommande beslut vad gäller utökningen av Arlanda flygplats bankapacitet. Samarbetet om utveckling av stråket Uppsala Arlanda Stockholm, (ABC-projektet). Syftet är att bidra till en interregional planering som överskrider traditionella regiongränser. Nordens största flygplats Stockholmsregionen konkurrerar med andra regioner i världen om de expansiva företagen och den attraktiva arbetskraften. Med Stockholms relativt EU perifera läge har välfungerande flygtransporter särskilt stor betydelse för regionens konkurrenskraft. Att inom sina gränser innehålla det utvecklingsnav som storflygplatsen utgör är en utmaning både på gott och ont för Sigtuna kommun. Närheten till Arlanda kan visa sig vara mycket attraktiv för många företag och medföra en stor utvecklingspotential med starka markanspråk. Attraktivt boende nära arbetet kan då komma att efterfrågas av många och markpriserna därigenom öka. För fastighetsägare och befolkning kan detta få både positiva och negativa konsekvenser. Ambitionen från Luftfartsverket och Arlandastad att utveckla en flygplatsstad (Airport City) kräver en kommunal strategi och ett utvecklat samarbete även med andra aktörer ett lämpligt forum behövs för detta. Ett ökat bebyggelsetryck medför även krav på investeringar i infrastruktur. Konkurrerande markanspråk bör samordnas/avvägas effektivt. Miljöeffekter i form av störningar från vägtrafik med mera samt intrång i värdefulla natur- och kulturmiljöer måste bemästras för att få en hållbar livsmiljö även på lång sikt. Till detta kommer de störningar som själva flyget ger och som ger begränsningar för markanvändning och bebyggelseutveckling. Sammanfattningsvis gäller det att medverka i och att påverka flygplatsens utveckling i en för kommunen positiv riktning och samtidigt begränsa flygets miljöstörningar. 11

13 Kommunens identitet Sigtuna är de rika kontrasternas kommun. Här finns Nordens största flygplats, en regionens port och metropol av internationellt snitt. Här finns den tusenåriga staden Sigtuna, en av landets mest välbevarade och värdefulla. Här finns en vidsträckt, vacker och välbevarad landsbygd; med skogar, värdefulla kulturlandskap och biotoper i rik variation. Här bor människorna i trivsamma lokalsamhällen med bra service och kommunikationer, med identitet och hemkänsla. De många besökarna ska mötas av attraktiva miljöer och mötesplatser med tillgång till moderna verksamheter intressanta utbildningar förnämliga kommunikationer unika sevärdheter. Den fortsatta utvecklingen bör betona kommunens egen identitet; invånarna ska med stolthet befinna sig närmast ingången till stora världen, i en kommun som präglas av sin rika kulturhistoria och sin rena och vackra natur. Arlanda flygplats. Foto: Keith Samuelson 12

14 Vision för Sigtuna kommun år 2012 Denna vision beskriver en önskad framtidsbild av Sigtuna kommun år Kommunens identitet Invid Mälarregionens mest attraktiva natur- och kulturmiljöer har en regional kärna utvecklats innehållande bland annat Nordens storflygplats. Den tredje staden på axeln Stockholm Uppsala; med landets starkaste tillväxt. Arlanda Märsta Sigtuna har gjort sig känt som ett attraktivt bebyggelsestråk med hög kvalitet vad gäller innehåll och utformning. På bara en dryg mils avstånd ryms den tusenåriga stadens kulturarv, högklassiga nutida bebyggelsemiljöer och regionens port mot yttervärlden/framtiden. Sigtuna kommun alla tiders mötesplats! Individen står i centrum och kan här finna stora valmöjligheter för sin tillvaro; i såväl arbete och boende som fritid. intill centrum, den nya bussterminalen tvärs över spåren binder samman centrum med bebyggelsen på andra sidan, där staden fortsatt med en rutnätsstruktur av bostads- och verksamhetskvarter. Märsta och Arlandastad har äntligen vuxit ihop till en stadsbygd; utbytet dem emellan har utvecklats längs ett tvärgående huvudstråk med bland annat kollektivtrafik. Rosersberg har bevarat sin karaktär; en flygplatsnära villastad med närservice. Sedan den nya trafikplatsen byggdes har arbetsplatstillväxten ökat starkt. En del bostäder har också tillkommit och Rosersberg utgör liksom tidigare ett levande och trivsamt lokalsamhälle. Fysisk struktur Det vackra kulturlandskapet dominerar fortfarande i Sigtuna kommun. Tydliga gränser finns mellan landsbygd och bebyggelse. Bebyggelsen bildar väl avvägda lokalsamhällen. Dessa är sinsemellan urskiljbara men bildar nätverk eller pärlband för en välfungerande infrastruktur. Foto: Keith Samuelson Grönstrukturen bildar vackra, livgivande och väl använda stråk som leder mot stränder och kulturbygd. Märsta, som under flera decennier saknade en del viktiga stadskännetecken har nu utvecklats till en fullständig stad; med genomgående, trädplanterade gator, tät och väl avgränsad bebyggelse med en blandning av verksamheter, service och bostäder. Stationen med pendel- och snabbtåg ligger bekvämt Strandpromenaden, Sigtuna stad. Foto: Keith Samuelson Sigtuna har vuxit eftersom nya bostäder och en del utbildnings- och konferensanläggningar tillkommit. Stadens speciella karaktär och skönhet har ytterligare förstärkts. Begreppen strandskydd och allemansrätt omhuldas av invånarna i kommunen. Stränder och Mälarnära lägen mellan Märsta och Sigtuna har tillvaratagits på bästa sätt för attraktivt friluftsliv och promenadstråk med inslag av bad- och båtliv. De bostäder som finns utgör trevliga och medvetet miljöskapande inslag längs strandpromenaden. Invid väg 263 väster om Valsta finns nu en hel del bebyggelse; här har en del service kunnat utvecklas på ett stadsmässigt sätt genom det goda köpunderlag som vägen ger i korsningspunkterna. Söder om vägen har flera bebyggelsegrupper utvecklats och sträcker sig ner mot vattnet. Verksamheter med annonsläge närmast vägen skyddar bakomliggande bostäder mot störningar från trafiken. 13

15 Befolkning och service Kommunens medvetna strategi med samordnad närservice av olika slag har gett en stor mångfald i handelsutbudet. Detta har bidragit till att vidmakthålla ett bra serviceutbud i kommunens stadsdelscentra. Valmöjligheterna vad gäller service är stora. Det går bra att bilhandla i ett supermodernt flygplatsanknutet storcentrum. Till vardags kan man promenadåka, cykla eller gå på trivsamma stadsgator med möjlighet till service, boende och verksamheter; den bästa servicen finns i Märsta centrum. Här finns plats för möten och lokal kultur, man kan träffa på bekanta, uppleva nyheter, arrangemang, föreställningar och mycket annat. I Sigtuna kan man vandra bland turister på den tusenåriga Stora Gatan och göra sina inköp i småbutiker och lokala livsmedelsbutiker. De flesta bostäder i kommunen ligger nära kollektivtrafik så att jämställdhet främjas och unga och gamla har goda rörelsemöjligheter. Drygt invånare bor nu i kommunen. Befolkningen har en allsidig ålderssammansättning. Människor känner stark lokal förankring och engagerar sig därför i sin närmiljö. Brottsligheten har minskat ordentligt, dels har en medveten brottsförebyggande bebyggelseplanering givit resultat, dels gör den kommunala närpolisen ett fint arbete som innebär trygghet för medborgarna. Barnen har nära till förskolor och skolor. Skolgårdarna är spännande och omväxlande. Det märks att barnen trivs i sin skolmiljö. Genom att pedagogikens betydelse lyfts fram har skolans arbete genomgått en medveten kvalitetshöjning. Deras många gånger stressande förhållanden under början av 2000-talet har identifierats och bemästrats; barnen känner sedan länge lugn och trygghet och kan därför ta ett rimligt ansvar för sitt lärande. Detta märks på att en större andel än tidigare nu går vidare till högre utbildning. Bostäder och byggande Det finns bostäder för familjer med barn... för unga som vill bo kvar i kommunen... för gamla som behöver hemservice och god tillgänglighet... för olika typer av hushåll av skiftande storlek och sammansättning så att bland annat skilda föräldrar med barn kan fortsätta bo i samma område, så att flera generationer kan bo nära varandra. Arbete och näringsliv Näringslivet i kommunen har utvecklats på ett differentierat sätt. Här finns många internationella företag, men även mer lokalt förankrade verksamheter. Särskilt har många företag inom logistik, utbildning och turism etablerats och vuxit. Många småföretag inom tjänste- och servicesektorn har valt att etablera sig i anslutning till huvudvägnätet i kontakt med bostadsbebyggelse, väl synliga och nåbara från till exempel väg 263 mellan Sigtuna och Märsta. Närhet till och god tillgänglighet till attraktiva naturoch kulturområden, stränder och skogar gör att människor trivs och gärna bosätter sig i kommunen. Här finner företagen arbetskraft med hög kompetens och attraktivitet. Stadsmiljö, gestaltning Bebyggelse som tillkommit under decenniet har präglats av variation mellan olika hussorter och upplåtelseformer. Stadsmiljöns utformning är genomtänkt, med stort utrymme för variationer, med växling mellan täthet och rymd, med intensiv trädplantering och grönska. Varje bebyggelsegrupp har sin egen röda tråd, sin egen karaktär vad gäller husens utformning och samspel samt deras förhållande till gemensamma ytor. Denna har erhållits genom analys av platsens egna förutsättningar och den har formulerats i gemenskap mellan intressenter och kommun. En brottsförebyggande bebyggelseplanering har bidragit till att bebyggelsemiljöer nu hänger samman längs gatorna och är tätare och mer livfulla än vad som tidigare ofta var fallet. Bebyggelsen har sin egen ryggrad och sin mötesplats. Ofta är bebyggelsen tätare och intensivare närmast busshållplatser och andra viktiga målpunkter. Här har ibland även närservice etablerats. Att förflytta sig utan bil är trevligt och tryggt, mestadels längs de trädplanterade och väl upplysta gatornas trottoarer mörka och obefolkade partier behöver man inte passera om man inte vill. Det finns även vackra och avkopplande parkstråk som leder till naturen och till olika målpunkter. Kulturmiljö Sigtuna stad finns nu på UNESCO:s världsarvslista. Kulturmiljöer ingår i och berikar en del bebyggelsemiljöer. Genom ett aktivt informationsarbete har människor kommit att intressera sig för kulturmiljön och vari dess värden består. De förstår därför sitt ansvar för 14

16 att vidmakthålla dessa värden vid byggnation och andra åtgärder. På så sätt erbjuder den levande landsbygden fortfarande attraktiva upplevelser för alla, vilket gynnar bland annat turism, friluftsliv och kommunens identitet. De värdefullaste kulturmiljöerna har vårdats extra väl och skyddats från påverkan. Museet i Sigtuna Anno 1000 har blivit ett unikt och mycket välbesökt utflyktsmål. Naturmiljö Kommunens höga naturvärden har utvecklats och förstärkts, vilket ger möjlighet till rika upplevelser och bidrar till sigtunabygdens karaktär. Bland annat har skogsbryn och hagmarker tillvaratagits så att kulturlandskapets karaktär bibehållits. Värdefulla naturområden som Rävsta och Garnsviken har bidragit till att göra kommunen känt som utflyktsmål. Friluftsliv och turism Besöksnäringen har ytterligare utvecklats eftersom den tusenåriga staden Sigtuna och de för Mälardalen unika natur- och kulturmiljöerna, belägna nära flygplatsen, är så välbevarade. Märstaborna tycker sig nu ha allt ; en trivsam stadsmiljö, god service och nära till naturen. Sedan en passage över/under väg 263 med en gen gång- och cykelförbindelse byggdes kan man enkelt ta sig till fots eller med cykel till den underbara Mälarmiljön. Växlingarna i kommunen är tydliga mellan folk-, trafik- och intrycksrika miljöer å ena sidan och tysta, avkopplande och naturrika miljöer å den andra. Arena Tingvalla med kommunens huvudidrottsplats samt regionens största inomhusarena för fotboll har bidragit både till Märstas goda image och att idrottsintresset ökat på bredden. Trafik På grund av en välfungerande kollektivtrafik i en genomtänkt bebyggelsestruktur behöver de flesta människor inte använda bilen så mycket i vardagslag. Trevliga och livfulla gångvägar gör att många väljer en välgörande promenad till bussen. Därför har folkhälsan liksom miljön förbättrats. Den spårbundna trafiken har en stark lokal och regional ankytning. Förbindelserna till Stockholm och Uppsala samt i tvärstråket Märsta Arlandastad Arlanda är mycket goda. Ett välfungerande vägnät har byggts ut. Det tillgodoser både regionala och lokala behov. Även från sydost och nordost finns goda förbindelser mot Arlanda; E4 har byggts ut för att klara Arlandatrafiken. Vatten Vattenkvalitén i sjöar och vattendrag har vidmakthållits och förbättrats trots en ökad befolkning. Trafikens föroreningar har kunnat omhändertas så att de ej försämrat vattentillgångarna. Nya upplevelsevärden har tillskapats genom att vattnet använts som miljöskapande element. Miljö Miljöstrategi och långsiktig hållbarhet präglar kommunens alla verksamheter och invånarnas vardagsliv. Foto: Pekka Widergren 15

17 Mark- och vattenanvändning Planens huvuddrag 18 Rekommendationer för områden 20 Bygglovprövning utanför detaljplan 31 Arlanda flygplats 35 17

18 Planens huvuddrag Översiktsplanen visar hur kommunen tänker sig övergripande fysiska förutsättningar och möjligheter till framtida utveckling. Planens innebörd: Nuvarande tätbebyggda delar utvecklas, förtätas och kompletteras utifrån sina olika förutsättningar. Ny tätbebyggelse tillkommer på ett sådant sätt att möjligheter till goda samband och bebyggelse-. miljöer vägs samman med ambitionen att minimera intrång i bevarandevärda områden. Planen dimensioneras för ett maximalt bostadsbyggande på 350 lägenheter per år. Arlanda utvecklas som mötesplats med service för resande och anställda. Arlandastad utvecklas med arbetsplatser och kommersiell service. Möjligheter ges till ny bebyggelse i några lägen nära Mälaren. Landsbygdens rika natur- och kulturvärden tas tillvara och strändernas värden respekteras. Strategi för kommunens fysiska utveckling Den fysiska miljön är föremål för mängder av önskemål och behov. Människor söker bostad, markägare och intressenter vill exploatera, bättre och genare kommunikationer behövs, den tekniska försörjningen ställer nya krav med mera. Propåer ställs till kommunen om att använda mark- och vattenområden för olika ändamål. Samtidigt vet vi att till exempel människors sociala behov, den biologiska mångfalden, kulturarvet med mera också ställer krav på den fysiska miljön nu och i framtiden, krav som kommunen enligt lag ska bevaka. Allt ska samverka till en god helhet detta utgör översiktsplaneringens uppgift. Långsiktig hållbarhet Kommande generationer har rätt att ställa krav på en god miljö i vår kommun. Landsbygdens natur och kultur ska finnas kvar i meningsfulla helheter, de ekologiska sambanden ska fungera, samhället ska kunna försörjas av teknik och kollektivtrafik till rimliga kostnader, resursförbrukningen ska vara effektiv och dessutom ska bebyggelsen understödja en positiv utveckling av det sociala livet. Ingen vet vilka resurser som i framtiden står till buds för att försörja bebyggelse med till exempel energi eller varor eller hur mycket vi i framtiden kan vara beroende av biltransporter. Redan idag är det förenat med stora kostnader att bygga vägar och va-ledningar som inte utnyttjas till fullo. Att skjutsa barn till skolan samt att ge gamla nödvändig service och skötsel innebär extra påfrestningar på den kommunala budgeten om avstånden är långa. För jämlikhet och social integration är det viktigt att god service och kollektivtrafik kan utvecklas. Bebyggelse bör därför koncentreras utefter huvudstråk som utnyttjas väl och som kan förbindas med varandra. Verka för funktionsblandning, utveckla trygga och livfulla bebyggelsemiljöer Utvecklingen mot en alltför utspridd och zonindelad bebyggelse behöver motverkas. En god stadsmiljö innebär att olika funktioner blandas, att arbetsplatser, verksamheter och bostäder är integrerade. Här finns förutsättningar för mångsidiga miljöer som bidrar till befolkade gaturum och socialt liv en stor del av dygnets timmar. Befolkade gaturum ger större trygghetskänsla och är hämmande för brottsligheten. Hur vi upplever och trivs i den fysiska miljön har också betydelse för hållbarhet och resurssnålhet; då minskar till exempel lusten till åverkan eller behoven att riva ner och byta ut. Svårigheterna med störningar från verksamheter och trafik i en sådan planering finns, det gäller att i varje läge jämka, optimera och anpassa. Alltför miljöstörande verksamheter måste självklart ligga avskilt från bostäder, större trafikleder måste avskärmas. Men att i mycket högre grad integrera, bygga staden/tätorten med förebilder i stadslivet, det som människan sökt sig till i årtusenden, där konflikter inte helt kan undvikas och där helheten är något mycket mer än de ingående delarna den uppgiften är en utmaning. Eftersträva förtätning och utbyggnad av befintliga tätorter I tätorterna finns utbyggd infrastruktur, kollektivtrafik och service, här finns redan olika boendekategorier och ett socialt liv. Förtätning ger möjlighet att minska resandet och mindre ytor behövs för vägar. Drift- och investeringskostnader kan relativt 18

19 sett minskas och större naturområden utanför bebyggelsen skonas. Underlaget för kollektivtrafik och service ökar. Stadsmiljökvaliteter kan tillföras om förtätning innebär att torftiga miljöer, överblivna och slitna markområden, buller med mera kan åtgärdas. Bostadsutbudet kan kompletteras så att till exempel ungdomar och äldre kan erbjudas en bostad inom sitt bostadsområde. Förtätning kan dock riskera att viktiga eller närbelägna grönområden bebyggs, att trafikbelastningen ökar för mycket, att lokala särdrag, kulturhistoriska element eller särdrag skadas samt att kringboende får minskad boendekvalitet. Därför är det viktigt att bedöma effekterna av en förtätning så att fördelarna kan vägas mot nackdelarna i både det korta och långa perspektivet. PBL 2 kap. 1 Mark- och vattenområden ska användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde ska ges sådan användning som från allmän synpunkt medför god hushållning. Planläggning ska, med beaktande av naturoch kulturvärden, främja en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden, kommunikationsleder och andra anläggningar. Även en från social synpunkt god livsmiljö, goda miljöförhållanden i övrigt samt en långsiktigt god hushållning med mark och vatten och med energi och råvaror skall främjas. Kommunen kan påverka inriktning och kvalitet i byggandet på flera sätt: Genom fysisk planering. Översiktsplaner, detaljplaner och bygglov är instrument att förverkliga kommunens avsikter med markanvändning och bebyggelseutveckling. Genom avtal med markägare. I exploateringsavtal vid markförsäljning och i andra överenskommelser kan kommunen avtala med fastighetsägare om ambitioner utöver planlagstiftningens krav. Genom pedagogiska exempel och information. Hur fastighetsägarna vårdar sina hus och tomter är avgörande för hur stadsmiljön utvecklas. Genom att informera om värden i bebyggelsen och stadsmiljön kan kommunen ge kunskap och väcka intresse för dessa frågor. Behåll skillnad mellan stad och land Begreppet Stad och land berör en problematik av särskild betydelse för hela kommunens identitet, med dess tillgång till en stor och värdefull landsbygd kontra prognoser om ett starkt ökande bebyggelsetryck. Att det vackra kulturlandskapet även fortsättningsvis ska dominera i Sigtuna kommun och att tydliga gränser ska finnas mellan landsbygd och bebyggelse ter sig som en önskvärd utveckling. Det är inget förortslandskap vi vill se växa fram; landsbygden ska ha kvar sina kvaliteter, tätorterna sina. Huvudsakliga förändringar gentemot Översiktsplan 1991 Tydligare indelning av översiktsplanen olika ämnesområden redovisas var för sig under Allmänna intressen och de översiktliga sammanvägningar som gjorts redovisas i delen Mark- och vattenanvändning medan tätorterna presenteras samlat i en egen del. Tätortsområdena anges mer tydligt med inriktning också mot förtätning, komplettering och omvandling för att tillvarata, förbättra och berika tätorternas utformning och innehåll. Ekokommunen Sigtuna betonas. Mer uttalad inriktning mot långsiktig hållbarhet. Vattenområden och vattenanvändning anges. Skydd för vatten och va-frågan har utvecklats. Grönstrukturplaneringen med redovisning av tillgänglighet och gröna samband har införts under Allmänna intressen. Bebyggelsens struktur och gestaltning anges som ett allmänt intresse. Kulturmiljö, rekreation och turism betonas ytterligare. Miljöfaktorer inklusive miljökvalitetsnormer har införts. Prövning av ny bostadsbebyggelse med avseende på buller anges mer entydigt ske utifrån flygbullernormen FBN 55 db(a). Förändrings- och utredningsområden för huvudsakligen bostäder har utökats nordväst om Märsta och på västra Sigtunahalvön. Odensala finns med som strategisk markreserv. Rosersbergs övningsområde anges nu på Markoch vattenanvändningskartan som bibehållet speciellt verksamhetsområde. Reservat för vägarna 263 och 273 från Översiktsplan 1991 utgår. Nytt kollektivtrafikstråk föreslås mellan Märsta Arlandastad Arlanda flygplats. Gasledningsreservatet har förlagts i Mälaren. Planens konsekvenser belyses översiktligt vad gäller positiva och negativa effekter. 19

20 Rekommendationer för områden Inledning På Mark- och vattenanvändningskartan, markeras de olika områdestyper (betecknade med bokstav) som detta kapitel redovisar. En överblick av de föreslagna förändringarna samt de littrerade områdena (markerade med bokstav och siffra) finns på Illustrationskartan. Båda kartorna bifogas lösa i större format. Vad gäller områden för utbyggnad av huvudsakligen bostäder finns dels sådana som kan bli aktuella inom en tioårsperiod (F), dels sådana där fråga väckts om utbyggnad men där ytterligare studier fordras innan bestämda förslag kan läggas (U). Arlandas utveckling beskrivs enbart i ett eget kapitel: Arlanda flygplats. I översiktsplanens avslutande del, Tätorter, ges en helhetssyn på utvecklingen i Märsta, Sigtuna stad, Rosersberg samt Arlandastad. T Tätortsområden Med T betecknade områden i översiktsplanen utgör de befintliga tätortsområdena inklusive mark för expansion i dessa tätorters periferi. Dessa utgörs av Märsta med Arlandastad (inklusive Brista), Sigtuna stad och Rosersberg. Områdena innehåller utöver bebyggelse, kommunikationer och anläggningar även naturmark av betydelse för närrekreation. Vidare finns idag i de betecknade tätortsområdenas periferi åker- och skogsmark som förutsätts brukas tills annan markanvändning blir aktuell. För stora delar av de bebyggda tätortsområdena gäller detaljplan. För Pilsbo finns antagen fördjupning av översiktsplanen, vilken avses gälla även fortsättningsvis som en detaljerad del av den nya översiktsplanen. I tätortsområdena ingår smärre delar som omfattas av förordnanden, se kapitel Förordnanden. Delen nordost om Sigtuna vid väg 263 väster om Garnsviken är av riksintresse för kulturminnesvården liksom själva Sigtuna stad. Inriktning T-områden: Prövning av markens användning sker genom detaljplan. När planeringsförutsättningarna behöver belysas i ett större sammanhang skall fördjupning av översiktsplan (FÖP) eller program till en eller flera detaljplaner inkluderande översiktliga frågor upprättas. Tätortsområdena avses planeras vidare för bebyggelse i form av bostäder, service och arbetsplatser med tillhörande infrastruktur på det sätt som är lämpligt för samhällenas utveckling och de lokala förutsättningarna. Härvid ska också inbegripas förtätning, komplettering och omvandling för att tillvarata, förbättra och berika de befintliga tätorternas utformning och innehåll. Natur- och kulturmiljövärden ska beaktas, tillgång på nära håll till friytor, natur- och parkmark liksom service ska finnas. Förutsättningar avseende god boendemiljö ska uppfyllas varvid särskilda avvägningar görs med hänsyn till den speciella situation avseende flygbuller som råder för i huvudsak bebyggt tätortsområde Rosersberg. Tb Tätortsområden bevarande Med Tb betecknat område i översiktsplanen utgör den som riksintresse angivna delen av Sigtuna centrala stad. Området finns redovisat som AB 65 i Sigtuna stad, se kapitel Riksintressen. Inriktning Tb-områden: Syftet med detta område är bevarande varför inriktningen är att det ska skyddas mot förändringar som kan äventyra befintliga värden. Endast åtgärder som anpassas till riksintresset bör återhållsamt få komma till utförande. Vid prövning av bygglov ska lämpligheten av föreslagen förändring bedömas med utgångspunkt från gällande detaljplaner och Bevarande- och förnyelseplan för Sigtuna stad (1986). F Förändringsområden Med F betecknade områden på översiktsplanens karta för Mark- och vattenanvändning, avses på relativt kort till medellång sikt tas i anspråk för annan markanvändning: exempelvis bostäder, arbetsplatser, service eller trafikleder. Till förändringsområde kan också hänföras omgivande mark som påverkas av den planerade förändringen. Områdena ligger strategiskt där samband med tätorterna, ny service och kommunalteknisk försörjning kan skapas. I förändringsområdena ingår ett föreslaget nordsydligt bebyggelseband väster om Märsta Valsta från Ölsta i norr ner till Vitberget i söder. Vidare ett nordsydligt bebyggelseband Tilskogen från Norrtil i norr ner mot Mälaren i sydväst där delar idag är ett glest bebyggt fritidshusområde. 20

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27 Översiktsplanering Strategi Antagen KS 2012-11-27 Tyresö kommun / 2012-11-15 / 2012 KSM 0789 2 (9) Strategin har tagits fram av Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare på Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Boverket Vattenfrågorna i PBL Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Att planera är att flytta framtiden till nutiden så att man kan göra något åt den A. Lakein Boverkets uppdrag Boverket

Läs mer

2 FRAMTIDSFRÅGOR FÖR KOMMUNEN

2 FRAMTIDSFRÅGOR FÖR KOMMUNEN 2 FRAMTIDSFRÅGOR FÖR KOMMUNEN Kommunstyrelsen fastställer varje år en befolkningsprognos som utgör underlag för all planering i kommunen. En befolkningsprognos görs också för mindre geografiska områden

Läs mer

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut.

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut. Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2014-01-14 Ankom Stockholms läns landsting 2014-01- 21 Dnr., 0 i' ' : Sida 1(2) 24 Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28 Framtidsplan Översiktsplan för Krokoms kommun Utlåtande över planförslag utställt 2014-09-22 2014-11-23 kommentarer och ändringar 2015-01-28 Utlåtande över utställt förslag till Framtidsplan/Översiktsplan

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 MILJÖMÅL MM 3 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 3.1 NATIONELLA MILJÖMÅL Bakgrunden Miljö och hållbar utveckling har blivit allt mer centrala frågor såväl

Läs mer

ÖVERSIKTSPLAN FÖR SÄVSJÖ KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige

ÖVERSIKTSPLAN FÖR SÄVSJÖ KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige ÖVERSIKTSPLAN FÖR SÄVSJÖ KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2001-02-19 0 FÖRORD Människans närmiljö och delaktighet är av stor vikt för vårt välbefinnande. Översiktsplanen började därför med ett omfattande

Läs mer

Vad är en översiktsplan och hur går det till?

Vad är en översiktsplan och hur går det till? 228 Vad är en översiktsplan och hur går det till? 9. VAD ÄR EN ÖP? 229 VAD ÄR EN ÖVERSIKTSPLAN? Den kommunövergripande översiktsplanen är ett viktigt strategiskt dokument. Planen medverkar till en gemensam

Läs mer

xstockholms läns landsting i (4)

xstockholms läns landsting i (4) xstockholms läns landsting i (4) Tillväxt- och regionplaneförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Anders Wilandson Tillväxt- och regionplanenämnden Förslag till ny översiktsplan och innerstadsstrategi

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård)

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) Datum Diarienr 2011-09-26 KS 23/11 Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING Planområdet

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Medverkande Miljöprogramberedningen Sofia Nilsson (C), ordförande Magnus Nilsson (KD), 1:e vice ordförande Mikael

Läs mer

INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER

INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 1 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 2014-15... 4 1. STUDIERESA... 4 2. MARKNADSFÖRING... 4 3. KILINVENTERING... 5 4. VANDRINGSLEDER... 5 MÖTESSCHEMA 2014... 6 2 Inledning

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 1 Datum 2012-05-31 Kommunförvaltningen Bygg och miljö Martina Norrman, planarkitekt Direkttelefon 040-40 82 18 Vår ref 12.063 Er ref BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SYFTE Enligt plan- och

Läs mer

Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun

Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun PÄ 42/2006a Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun Upprättad 2007-09-24 Innehåll: Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Detaljplanekarta med planbestämmelser PLANBESKRIVNING 1 (8) Detaljplan

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07 LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07 Magnus Ahlstrand Länsstyrelsen Värmland Nya strandskyddslagen Den nya lagen trädde ikraft 1 juli 2009

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

Detaljplan för Kv. Kanoten m.fl. inom Viken

Detaljplan för Kv. Kanoten m.fl. inom Viken Dnr SBN-2007-0070 sidan 1 (5) STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Brev 2013-04-02 Ossman Sharif, 054 540 45 48 ossman.sharif@karlstad.se Länsstyrelsen i Värmland Detaljplan för Kv. Kanoten m.fl. inom Viken ansökan

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

2010-05-04. Som ni alla vet har våra tätortnära naturområden en mängd olika värden. Jag ska nämna några exempel.

2010-05-04. Som ni alla vet har våra tätortnära naturområden en mängd olika värden. Jag ska nämna några exempel. Promemoria 2010-05-04 Miljödepartementet Tal av Statssekreterare Elisabet Falemo vid konferensen Storstadsnatur i Stockholm den 4 maj 2010 Stockholm är en av världens rikaste huvudstäder. Det beror till

Läs mer

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1 PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1 VALDEMARSVIKS KOMMUN Östergötlands län 2015-05-27 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till planförslaget har följande handlingar upprättats: Planbeskrivning Plankarta

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 SAMRÅDSFÖRSLAG 2013-03-25 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till

Läs mer

Länsstyrelsens roll vid urban förtätning. Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten

Länsstyrelsens roll vid urban förtätning. Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten En statlig myndighet med lång historia Inrättades av Axel Oxenstierna, år 1634 Landshövding tillsattes som högsta chef Idag, 21 länsstyrelser

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram SLUTRAPPORT 2010-07-12 Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram Projektets namn: Naturvårdsprogram Kontaktperson på kommunen:

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Bilaga 3: Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Planförslag Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys Bilaga

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Upphävande av Avstyckningsplan 3

Upphävande av Avstyckningsplan 3 Dnr 0450/08 Antagandehandling 2014-10-16 PLANBESKRIVNING Upphävande av Avstyckningsplan 3 i Stenungsund Stenungsunds kommun Västra Götalands län Upphävande av avstyckningsplan 3 2(9) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Projekt ledning och styrning - strategier

Projekt ledning och styrning - strategier Strategisk planering och utveckling Tommy Johansson, utredare tommy.johansson@ostragoinge.se Tel: 044-775 60 18 Mobil: 0709-53 60 18 Sida 1 av 6 2013-12-11 Utredning Dnr KS 2013/711.003 Projekt ledning

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING Detaljplan för Långholmen 3 m.fl, Centrumgården i Västervik, Västerviks kommun, Kalmar län. BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Komplettering av behovsbedömning gjord 2012-08-27

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun Vision för Tierps kommun Innehåll 2 Grund för visionsdokumentet 3 Varför en vision? 3 Vem skapar framtiden? 3 Hur tar vi fram en vision? 4 Våra utmaningar

Läs mer

Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun

Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun 12-03-06 1 Markpolicy och markanvisningspolicy.... 3 1.1 Övergripande syfte... 3 1.1.1 Allmänt om kommunal markreserv... 3 2 Politiska inriktningsmål...

Läs mer

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Vision 2010 Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla medborgarna förstklassig service genom en effektiv förvaltning och

Läs mer

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv. 2013 02 26 GRÖNPLAN UPPDRAG Park- och naturnämnden beslutade 2011-06-21, att ge park- och naturförvaltningen i uppdrag att ta fram en Grönplan för Göteborgs Stad i samverkan med övriga berörda förvaltningar

Läs mer

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Vaggeryds kommun Programmet är utsänt på samråd under tiden 2010-06-07 t.o.m. 2010-08-27. Om ni har några synpunkter skall dessa framföras skriftligen till miljö- och byggnämnden

Läs mer

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora BILAGA 2 2005-03-14 Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora Miljöförbundet Blekinge Väst ansöker om bidrag med 60 000 kronor för Blekinges Flora enligt beskrivning nedan. Projektets

Läs mer

PLANUPPDRAG. Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås. Byggnadsnämnden

PLANUPPDRAG. Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås. Byggnadsnämnden 2013-06-04 Dnr 2011/111-BN-213 Lovisa Gustavsson Tel 021-39 00 00 Byggnadsnämnden Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås PLANUPPDRAG Ansökan Fastighetskontoret har från Stadsbyggnadskontoret

Läs mer

kort sagt Planera med miljömål!

kort sagt Planera med miljömål! Planera med miljömål! kort sagt Nya lokaler för näringslivet, attraktiva och trygga bostadsområden, god tillgång till service, nya vägar och järnvägar och en bibehållen god miljö, hur går det ihop? Kan

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande 2013-01-24 Dnr PLAN.2011.33 Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun Planbeskrivning Samrådshandling Enkelt planförfarande Planbeskrivning 1 INLEDNING Detaljplanens

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Stockholm Arlanda Airport

Stockholm Arlanda Airport Stockholm Arlanda Airport Kjell-Åke Westin, flygplatsdirektör Anette Näs, projektledare Swedavias roll och uppdrag Med affärsmässighet aktivt medverka till att utveckla transportsektorn och bidra till

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö

som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö 2011 03 04 Dp 5156 BESKRIVNING som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö HANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, genomförandebeskrivning, fastighetsförteckning

Läs mer

VA-planering i Ljungby kommun. Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159

VA-planering i Ljungby kommun. Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159 VA-planering i Ljungby kommun Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159 LJUNGBY KOMMUN Tekniska kontoret 31 maj 2011 Detta projekt har medfinansierats genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt

Läs mer

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län Programmet har upprättats 2006-11-14 Handlingar 1(4) Planprogram, 2006-11-14 Fastighetsförteckning, 2006-11-14,

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Bilaga till Översiktsplan för Vansbro kommun INLEDNING En översiktsplan ska alltid innehålla en miljökonsekvensbeskrivning. Denna ska gå igenom den miljöpåverkan

Läs mer

Synpunkter på förslag till Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun utställningsversionen

Synpunkter på förslag till Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun utställningsversionen Sigtuna kommun Stadsbyggnadskontoret Trafikgruppen Synpunkter på förslag till Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun utställningsversionen Trafikgruppen noterar med tillfredsställelse det positiva beskedet

Läs mer

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Dnr KK09/250 Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Beslutad i kommunstyrelsen 2011-XX-XX Beslutad i kommunfullmäktige 2011-XX-XX Förord Alla globala problem är lokala någonstans.

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

ÖVERSIKTSPLAN 2014. Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun 1

ÖVERSIKTSPLAN 2014. Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun 1 ÖVERSIKTSPLAN 2014 Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun 1 2 Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun FÖRORD Du håller nu i handen ett rykande färskt förslag till samrådshandling för den nya översiktsplanen för Sigtuna

Läs mer

KARLSKRONA KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN AGENDA 21. Måldokument för. Karlskrona kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2001-12-20

KARLSKRONA KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN AGENDA 21. Måldokument för. Karlskrona kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2001-12-20 KARLSKRONA KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN AGENDA 21 Måldokument för Karlskrona kommun Antagen av kommunfullmäktige 2001-12-20 Karlskrona och Agenda 21 År 1992 höll Förenta Nationerna, FN, i Rio de

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140326 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0358 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer

Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25

Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25 Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25 HANDELSPOLICY FALKENBERGS KOMMUN 1 1. ÖVERGRIPANDE MÅL & UTGÅNGSPUNKTER Handelns lokalisering har betydelse för såväl markåtgång

Läs mer

MARKANVISNINGSPOLICY

MARKANVISNINGSPOLICY MARKANVISNINGSPOLICY UDDEVALLA VÄXER! Uddevalla är en expansiv kommun. Precis som i övriga delar av landet är trenden att människor söker sig mot det urbana samhället. Goda kommunikationer, tillgång till

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

Ägardirektiv för AB Bollnäs Bostäder

Ägardirektiv för AB Bollnäs Bostäder Ägardirektiv för AB Bollnäs Bostäder Ägardirektiv för verksamheten i AB Bollnäs Bostäder, nedan kallat bolaget antagna av kommunfullmäktige 2007-12-17, 291, och fastställda av bolagsstämma den Följande

Läs mer

Kalmar Nyckel PLATSEN

Kalmar Nyckel PLATSEN Sida 1 (6) Placering av Linnéuniversitet i Kalmar 2009-11-20 BEDÖMNINGSARBETE ARKITEKTUPPDRAG Kalmar Nyckel PLATSEN 1 Allmänt Vad innebär huvudkriterierna för förslaget: sjönära, stadsnära, kommunikationsnära.

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

STRATEGI ÖVERSIKTSPLAN 2030

STRATEGI ÖVERSIKTSPLAN 2030 april 2009 STRATEGI ÖVERSIKTSPLAN 2030 Vad är en översiktsplan? En översiktsplan är kommunens vision för den framtida utvecklingen. Planen ska fungera som en vägledning för kommunen och andra myndigheter

Läs mer