Forskning för hälsa. Med hjärtinfarkt i familjen. Bästa gåvan. DEPRESSION farligt för hjärtat. EKG då och nu. Ökad risk syns i generna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Forskning för hälsa. Med hjärtinfarkt i familjen. Bästa gåvan. DEPRESSION farligt för hjärtat. EKG då och nu. Ökad risk syns i generna"

Transkript

1 Forskning för hälsa NUMMER 4/2010 TEMA HJÄRTINFARKT DEPRESSION farligt för hjärtat EKG då och nu Ökad risk syns i generna Bästa gåvan Tips på julklappar som glädjer många MAJ WÄNSTRAND ÄR EN AV MÅNGA DRABBADE Med hjärtinfarkt i familjen

2 Gåvoglädje Julen närmar sig med stormsteg och många grubblar över vad de ska ge bort i julklapp. Både privatpersoner och företag kan välja att via Hjärt-Lungfonden köpa forskartid och ge som julgåva till släkt, vänner, anställda och kunder. FOTO NORDICPHOTOS Omslagsfoto Håkan Flank Forskning för hälsa Chefredaktör och ansvarig utgivare Ulrica Klettner, Hjärt-Lungfonden Projektledare Karin Myhrström Redaktionell projektledning Karin Strand, Appelberg Redaktör Petra Lodén, Appelberg Grafisk form Erich Blunck, Appelberg Tryck Trydells, Laholm Citera oss gärna, men ange källan. bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag är fondens mål att besegra hjärt- och lungsjukdomarna. Hjärt-Lungfonden samlar in och fördelar pengar till forskning samt informerar om hjärt-lungsjukdom. Fonden har inga statliga bidrag och verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Hjärt-Lungfonden har insamlingskonton pg och bg Adress Biblioteksgatan 29, Box 5413, Stockholm Telefon fax Org nr ISSN FORSKNING FÖR HÄLSA 4/2010

3 Det ligger i släkten Maj Wänstrands pappa och två farbröder drabbades alla av hjärtinfarkt. Ändå hade hon svårt att tro att det var hjärtat när det för ett par år sedan plötsligt kändes som om hon hade en elefant på bröstkorgen. 08 Alla kan drabbas Riskfaktorerna för hjärtinfarkt syns inte alltid på ytan. En infarkt orsakas av en kombination av olika faktorer och ingen går riktigt säker. 11 Ett knepigt genpussel Marju Orho-Melander och hennes forskarteam lägger pussel med gener för att hitta personer som löper ökad risk för hjärtinfarkt och stroke. 16 Gener förklarar barnastma Sex gener förklarar upp till 40 procent av antalet fall av barnastma. Det visar en ny studie som har fört astmaforskningen ett stort steg framåt. 20 Profilen av ett hjärtslag INNEHÅLL Dagens avancerade hjärtvård är ett resultat av många decenniers forskning. Den första EKG-registreringen ägde rum Många når inte viktiga värden Den så kallade sekundärpreventiva vård som ges efter hjärtinfarkt brister i många fall, noterar Hjärt-Lungfonden i sin årliga Hjärtrapport. I VARJE NUMMER 7, 15 Notiser 27 Kalendarium 28 Recept: Allt-i-ett-kyckling HOPP FÖR FRAMTIDEN I förra numret av Forskning för hälsa berättade jag att svenskar om året drabbas av plötsligt hjärtstopp och att så få som 300 överlever. I dag har jag den stora glädjen att berätta att den siffran har ökat till nästan 400! Det är ett fantastiskt resultat som visar att vi är på god väg mot att rädda fler från att dö i hjärtsjukdom. Visserligen är det en bit kvar till målet när det gäller plötsligt hjärtstopp, men det här är en häpnadsväckande förbättring som vi hoppas ska stå sig och som vi är stolta över att ha bidragit till. Hjärt-Lungfondens långsiktiga mål är att varje år rädda minst från att dö i plötsligt hjärtstopp. Det är fullt möjligt med hjälp av forskning, fler hjärtstartare och en ökad kunskap om hjärt-lungräddning i samhället. Tack vare satsningar på forskning och förbättrad vård överlever allt fler även hjärtinfarkt. Det är glädjande att dödstalen sjunker för varje år, men trots den positiva utvecklingen är hjärtinfarkt fortfarande ett mycket stort problem och den vanligaste dödsorsaken i vårt land svenskar drabbas årligen, cirka dör. Det här vill Hjärt-Lungfonden göra något åt och det är därför vi ägnar hösten och en stor del av den här tidningen åt just hjärtinfarkt. Många tänker att det drabbar inte mig, men den bistra sanningen är att hjärtinfarkt tyvärr kan drabba just dig, oavsett hur gammal du är eller hur du lever ditt liv. Forskarna arbetar på många fronter, bland annat för att få bättre förståelse för genernas betydelse när det gäller risken att insjukna i hjärtinfarkt. Vi ser att forskningen ger resultat och om vi bara får möjlighet att stötta våra forskare ekonomiskt är vi säkra på att vi kommer att kunna rädda många fler människor. Det ger hopp för framtiden. Staffan josephson Generalsekreterare

4 TEMA Hjärtinfarkt Det ligger i släkten Trots att hennes pappa och två farbröder hade avlidit i hjärtinfarkt trodde inte Maj Wänstrand att hon skulle drabbas. Men en dag för fem år sedan mådde hon plötsligt dåligt. Hon trodde det var influensa, men det var hjärtat. TEXT EWA THIBAUD FOTO HÅKAN FLANK 4 FORSKNING FÖR HÄLSA 4/2010

5 Det ligger i släkten. Så definitiva ord. Som om man inte kan göra någonting, bara vänta på att det ska hända en själv. Fast Maj Wänstrand tänkte inte alls så, trots att hennes pappa och hennes två farbröder båda dog i hjärtinfarkt i 60-årsåldern. De var ju män. När vi pratade om det var vi mest oroliga för min fem år äldre bror. Han borde ju vara i riskzonen. Jag hade helt glömt bort att min farmor lade en nitroglycerintablett under tungan då och då. Maj beskriver sig som en A-människa, högpresterande, med mycket energi. Hon har dessutom ett krävande och stressigt jobb som produktionsledare på Sveriges Television. Stress kan vara något positivt, det ger energi. Och jag älskar verkligen mitt jobb. Då, den där dagen för fem år sedan, arbetade hon med de sista förberedelserna inför Guldbaggegalan. Det var lördag förmiddag, hon satt i TV-huset tillsammans med en medarbetare. Klockan åtta på söndagen skulle hon vara på Chinateatern för repetitioner. Guldbaggegalan skulle äga rum på måndagen. Nej, jag får inte bli förkyld nu, tänkte hon när hon plötsligt mådde dåligt. Hon hade inte tid att bli sjuk. Medarbetaren kom in i rummet, såg på henne och uppmanade henne att åka hem. På väg ut ur TV-huset slog det till, det var som om jag hade en elefant på bröstkorgen. Men jag trodde fortfarande att det var influensa, berättar Maj. Hon ringde sin bror, en stöttepelare i hennes liv sedan hon skilde sig. Han tyckte att hon skulle åka in till Södersjukhuset, vilket hon vägrade. Men han tvingade mig att ringa till sjukvårdsupplysningen. Där mötte jag en röst som lät som en pedagogisk dagisfröken. Långsamt och tydligt talade hon om för mig vad jag skulle göra. När jag sedan kom in på Södersjukhuset var jag mest arg och orolig för att jag skulle få sitta och vänta på akuten. Men i stället togs jag emot otroligt effektivt, det var röda mattan. Snabbt var hon inne för undersökning, där läkaren konstaterade hjärtinfarkt och att hon hade extremt högt blodtryck. Samt att hon måste ha haft det under en tid. Sedan fördes hon till hjärtintensiven. Jag var fortfarande mest arg och bad faktiskt om att få gå tillbaka till arbetet i två dagar, för att göra klart Guldbaggegalan sedan skulle jag ha tid att komma till sjukhuset. Nu i efterhand kan hon se hur intensiteten i hennes arbete hade byggts upp under en tid. Det var januari 2005, ett par veckor efter tsunamikatastrofen som för hennes del dessutom förde med sig ett ordentligt trauma. Jag blir alltid illa berörd av stora katastrofer och kan till exempel inte titta på katastroffilmer. Två kollegor förolyckades. Nu kan jag också minnas hur jag före hjärtinfarkten brukade vakna på morgnarna och gråta för att jag kände att jag inte hade fått tillräckligt med sömn. På hjärtintensiven fick hon morfin och blodtryckssänkande mediciner. Läkarna gjorde en kranskärlsröntgen som visade förträngningar men någon operation behövdes inte utan det räckte med medicinering. Sedan sov hon länge. Därefter grät hon i en vecka. En sköterska kontaktade sjukhuspsykologen och på så sätt kom jag i kontakt med rehabiliteringsprogrammet för kvinnor med hjärtsjukdomar i Saltsjöbaden. forts på nästa sida På keramikkursen kan Maj Wänstrand helt tömma huvudet och bara koncentrera sig på leran. Keramiken är en del av hennes nya liv efter hjärtinfarkten. FORSKNING FÖR HÄLSA 4/2010 5»

6 Efter hjärtinfarkten har Maj Wänstrand blivit mer mån om sin tid. Alla aktiviteter som gäller hennes barnbarn prioriteras med stora röda kryss i kalendern. Jag är tryggare och säkrare och har lättare för att ta ställning och veta mina gränser. Det är en rehabbehandling som startades av hjärtläkaren och professorn Karin Schenck- Gustafsson på 1990-talet. Först bodde vi på sjukhemmet i en vecka och provade på olika träningsmetoder, mediterade och samtalade med psykolog. Det var dessutom en hel del praktisk information, allt från kostlära till hur Försäkringskassan fungerar och vad man har för rättigheter gentemot arbetsgivaren. Därefter återkom samma grupp kvinnor ett par gånger om året och lärde känna varandra. Vi är nu fyra kvinnor som träffas regelbundet och vi har blivit riktigt goda vänner. I dag går Maj på årliga läkarkontroller. De har hittills alla visat perfekta värden och inga tendenser till återfall. Men så har hon också ändrat en hel del i sitt liv, både på jobbet och privat. Jag har lärt mig säga nej. Tidigare jobbade jag till exempel med Melodifestivalen, men nu vill jag inte vara ute på långa turnéer, så det har jag sagt nej till. Jag är också mer mån om min tid och har en almanacka där jag skriver med tre olika pennor. Det som rör jobbet skriver jag ner med blyerts, för att markera att det inte är så viktigt. Viktiga möten skriver jag in med bläck och slutligen har jag rödpenna för sådant som inget kan stoppa mig från. Till exempel har hon tre stora röda kryss på tre kvällar i veckan. Det är kvällar som hon absolut behöver för sig själv. Jag är tryggare och säkrare och har lättare för att ta ställning och veta mina gränser. Jag vet att vännerna inte slutar bjuda på middag för att jag tackar nej en gång. Även mat- och motionsvanor har hon ändrat på. Att inte skala potatisen, att inte äta vitt ris och så vidare har varit ganska enkla förändringar. Hon är vegetarian sedan 1989, men äter fisk och skaldjur. Jag tycker om att laga mat och kan säga att jag har ett kärleksfullt förhållande till mat. Ibland unnar jag mig lite onyttigheter, men då gör jag det mycket medvetet. Som nu, säger hon och tittar ner mot sin lilla latte på bordet. Maj är smal och har alltid varit smal. När andra har motionerat för att gå ner i vikt så har hon aldrig brytt sig om det. Jag har liksom trott att jag har bra kondition gratis eftersom jag är smal. Ännu ett uppvaknande efter rehabbehandlingen. I dag simmar hon en gång i veckan och går på gym två gånger i veckan. Hon har numera även ett så kallat fritidsintresse. Tidigare skrattade jag när folk pratade om fritidsintressen. Med ett jobb som mitt och två barn, vad behöver jag för fritidsintresse? Men i dag går hon på keramikkurs och älskar det. Inte för den sociala biten, utan för att hon kan sitta för sig själv, helt tömma huvudet och bara koncentrera sig på leran. Läkarna har inte kunnat ge Maj något direkt svar på varför hon drabbades av hjärtinfarkt, bara att flera saker kan spela in och att den ärftliga komponenten förmodligen spelar en stor roll. Hennes två barn, 28 och 26 år gamla, är givetvis medvetna om arvet och är mer rädda om henne. Vi är en familj som håller ihop. Nu har jag dessutom ett barnbarn, säger hon och ler. Och alla aktiviteter som gäller barnbarnet har stora röda kryss i almanackan. 6 Forskning för hälsa 4/2010

7 AKTUELL FORSKNING Läkemedel vid förmaksflimmer Ett nytt läkemedel som återställer hjärtrytmen vid akut förmaksflimmer har godkänts av EU-kommissionen. Läkemedlet ger snabb effekt och kan komma att utmana så kallad elkonvertering som rutinbehandling av akut förmaksflimmer. Förmaksflimmer är den van- KOL-patienter behöver många kalorier Personer med medelsvår till svår KOL är ofta undernärda, något som många gånger är svårt att komma till rätta med. Nu har forskare vid Sahlgrenska akademin tagit fram en ny formel med vars hjälp man kan räkna fram energibehovet hos personer med KOL och förhoppningen är att den ska kunna leda till bättre behandlingsresultat. Skälen till att KOL-sjuka är undernärda kan vara flera, men ett är att själva andningsarbetet är besvärligt och kräver mycket energi. Undernäringen leder till att musklerna försvagas, immunförsvaret försämras, risken för benskörhet ökar och den tid man har kvar att leva minskar. ligaste rytmstörningen i hjärtat och så vanligt att man kan kalla det en folksjukdom. I Sverige lider minst personer, mest äldre, av kroniskt, det vill säga konstant, förmaksflimmer medan förmaksflimmer hos yngre oftast uppträder i attacker. Hur ofta attackerna kommer och hur stora stödjer ISTOCKPHOTO Det finns formler för att räkna fram energibehovet hos friska underviktiga personer, men dessa fungerar inte för KOL-sjuka. Den formel som nu tagits fram vid Sahlgrenska akademin ger en mer säker skattning av den enskilde patientens energibehov och kan ge varje patient en mer skräddarsydd, och därmed bättre, behandling. De som lider av KOL har ständiga problem med luftrören och lider av andnöd. I Sverige beräknas minst en halv miljon personer lida av KOL. ILLUSTRATION ANN-SOFI MARMINGE besvären är varierar från person till person. Hittills har man rutinmässigt använt sig av elkonvertering för att återställa hjärtrytmen vid akuta attacker av förmaksflimmer. Det går till så att patienten fastar i fyra timmar, sövs och sedan får en elektrisk stöt från en defibrillator. 90 procent av patienterna svarar positivt på behandlingen. Det nya läkemedlet, som går under namnet Brinavess, ges med dropp och hos hälften av patienterna återställs hjärtrytmen inom en och en halv timme. Läkemedlet har vissa begränsningar, det får exempelvis inte ges till personer med svår hjärtsvikt. 17 procent av alla vårdtillfällen inom slutenvården utgörs av hjärtkärlsjukdom. FÅ ST-LÄKARE FORSKAR Villkoren är för dåliga för att unga ST-läkare ska välja att forska. Dessutom leder brister i handledningen till att många hoppar av sin forskning. Det visar en enkät som Sveriges yngre läkares förening, Sylf, gjort. Enligt enkäten är det 29 procent av ST-läkarna som forskar eller har forskat. En fjärdedel av dem gör det på sin jourkomptid eller på fritiden. Hela 44 procent av dem som inte forskar skulle gärna göra det om det var möjligt inom ramen för anställningen. 3 procent av ST-läkarna har inlett forskarutbildningen, men hoppat av. Det främsta skälen är dålig handledning (31 procent) och jag vill inte halka efter i min kliniska karriär (25 procent). Fotnot: ST-läkare är färdiga läkare som går sin specialistutbildning. ISTOCKPHOTO Sund livsstil lönar sig En sund livsstil med rökfrihet och förbättrade kostvanor har lett till en stor minskning av antalet dödliga hjärtinfarkter i västvärlden. Det visar statistik från Världshälsoorganisationen WHO som presenterades vid den europeiska hjärtkongressen i september. Under de senaste 20 åren har antalet dödliga hjärtinfarkter halverats i Sverige och i Finland har de minskat med hela 75 procent. Samtidigt leder urbaniseringen i tredje världen till en ny livsstil med sämre kostvanor och ökat stillasittande, vilket i förlängningen ger ett ökande antal hjärtinfarkter med dödlig utgång. FORSKNING FÖR HÄLSA 4/2010 7

8 tema Hjärtinfarkt Alla kan drabbas Att kraftigt överviktiga rökare som äter skräpmat och tar bilen överallt drabbas av hjärtinfarkt kommer sällan som en överraskning. Mer förvånad står omgivningen när en vältränad kollega med sunda matvanor drabbas mitt i vardagen. Men riskfaktorerna syns inte alltid på ytan. text susanna lindgren illustration marie åhfeldt Vi vet i dag att 90 procent av alla hjärtinfarkter kan härledas till de kända klassiska riskfaktorerna. Vi vet också att ungefär var femte person som passerar det cafébord där denna intervju äger rum kommer att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Så ser det ut, rent statistiskt. Ju fler riskfaktorer, desto högre är risken. Varningslamporna lyser rött för rökning, bukfetma, högt blodtryck och diabetes. Manligt kön, infarkt i släkten och förhöjda blodfetter är andra väl kända riskfaktorer. Vår omgivning och våra vanor har också stor betydelse. Negativ stress och otrivsel på jobbet spelar in, liksom vad vi stoppar i oss och hur mycket eller lite vi motionerar. Dessutom ökar risken att drabbas av hjärtinfarkt med åldern. Så vad avgör vem av de förbipasserande som kommer att bli en siffra i statistiken för hjärtinfarkt? Vi måste komma ihåg att hjärtinfarkt är en multifaktoriell sjukdom och orsakas av en kombination av olika faktorer. De flesta som drabbas har måttligt förhöjda risker och är som folk är mest. Ingen går säker, säger Annika Rosengren, professor i epidemiologi vid Göteborgs universitet. Hon skjuter kaffekoppen åt sidan och säger att vi får utgå ifrån att alla kan drabbas eftersom vi inte vet vilka som är immuna. Genom att lägga ihop ålder, kön, rökvanor, kolesterol och blodtryck går det att skapa en riskfaktor för hjärtinfarkt på mellan 1 och 100. Lägger du till diabetes och bukfetma har du en ganska bra träffsäkerhet. Samtidigt drabbas också individer som inte har spektakulärt höjda nivåer, säger Annika Rosengren. Det kan förklaras av att det som vi i dag betecknar som normalt inte nödvändigtvis är optimalt ur hjärt-kärlhänseende. Även små förändringar kan vara avgörande. Det som definieras som normalvikt eller normalt kolesterol är ju normalt bara för att de flesta foto Christer Höglund Professor Annika Rosengren. De flesta som drabbas har måttligt förhöjda risker och är som folk är mest. ligger på dessa nivåer. Det är inte säkert att detta är den bästa nivån, säger hon. I medelåldern har vi en normalvikt med ett kroppsmasseindex, BMI, på mellan 25 och 26. Ur hjärt-kärlhänseende borde det enligt många forskare i stället vara mellan 22 och 23. Det betyder att de flesta som nått medelåldern går omkring med några kilos övervikt. Det är inte heller många av oss som går omkring med ett blodtryck på 120 eller ett kolesterolvärde på mellan 4 och 5, vilket kan anses vara det optimala. Vi har alla våra brister, säger Annika Rosengren. Att ha ett systoliskt blodtryck på 130 mmhg anses helt normalt och det genomsnittliga kolesterolvärdet för en medelålders svensk man är i dag 5,5 mmol/l jämfört med 6,5 i början på 1970-talet. Även rökningen har minskat de senaste 40 åren. Då rökte hälften av alla medelålders män. I dag är den siffran nere på lite under 20 procent. Det och andra livsstilsförändringar har avsevärt förbättrat våra förutsättningar att leva längre. Forskningen har visat att man med ändrade levnadsvanor kan minska dödligheten i hjärtinfarkt. Paradexemplet är Finland där dödligheten i hjärtinfarkt minskat till 25 procent av vad det var för 40 år sedan, säger Annika Rosengren. I Finland ligger förklaringen främst i sänkta kolesterolvärden som beror på ändrade kostvanor och framför allt ett minskat intag av animaliska fetter. I Sverige har sundare vanor i kombination med förbättrad medicinering lett till att antalet personer som dör av hjärtinfarkt har halverats på 20 år. Ingen ska behöva dö i förtid av hjärtinfarkt. Ändå är det i Sverige motsvarande tre jumbojet, cirka personer, som årligen dör i denna sjukdom före 65 års ålder, säger Annika Rosengren. Hjärtinfarkt är fortfarande den vanligaste dödsorsaken efter 35 års ålder. Undersökte man oss alla skulle man hos många 8 Forskning för hälsa 4/2010

9 hitta förändringar i kranskärlen, även om de inte är så uppenbara. Förändringarna kan börja redan i unga år. En tidigare till synes frisk person som kommer in med en relativt liten infarkt kan i en kranskärlsröntgen visa avancerade förändringar. Ofta är vi omedvetna om vad som pågår inom oss. Förhöjda kolesterolvärden syns inte utanpå, oavsett om orsaken är ärftlig eller beror på kosten. Det finns andra typer av blodfettsrubbningar som man också kan vara omedveten om. Ingen går runt och lider av förhöjda blodfetter. Inte kan man heller säga att man lider av högt blodtryck. Men det kan få allvarliga konsekvenser. Sämsta sättet att upptäcka det på är att dö av en hjärtinfarkt, säger Annika Rosengren. Bästa livförsäkringen för alla som fyllt 40 kan vara att med ett blodprov kontrollera sina blodfetter, anser hon. Blodtryck och midjemått (under 94 centimeter för män och 80 centimeter för kvinnor) är också bra riskindikatorer. Den kunskap som finns kring de generella riskfaktorerna är resultatet av omfattande forskning. I dag fokuseras mycket av forskningen på att identifiera individer som har ökad risk. Här kan generna ha stor betydelse, men mycket tyder på att även de som har så kallade riskgener kan undgå att drabbas genom ändrade levnadsvanor. Genforskningen är ett pussel där man lägger en bit i taget. Forskningen har rönt stora framgångar samtidigt som vi har mycket att vinna på livsstilsförändringar. Att vi har halverat risken att dö i hjärtinfarkt är en position vi måste försvara. Annika Rosengren jämför med den utveckling som i dag finns i USA och Storbritannien. Där har minskningen i antalet dödsfall kopplade till kranskärlen avstannat och kranskärlsjukdom har till och med gått ner i åldrarna på grund av ökad fetma som lett till metabola rubbningar. Det är inte självklart att det fortsätter att bli bättre i Sverige, men om vi motionerar och fortsätter att äta mycket grönt, fullkornsprodukter, magert kött och fisk har vi bättre förutsättningar att lyckas. Fakta BMI BMI, kroppsmasseindex, är ett sätt att mäta förhållandet mellan vikt och längd. Dela din vikt i kg med din längd i meter i kvadrat, exempelvis 75 kg / (1,70 x 1,70) = BMI 26 Metabola syndromet Det finns ett samband mellan typ-2 diabetes, högt blodtryck, blodfettsrubbningar och bukfetma. Dessa tillstånd förekommer ofta hos samma individ och kallas då metabolt syndrom. Forskning för hälsa 4/2010 9

10 tema Hjärtinfarkt En underskattad riskfaktor Att en hjärtinfarkt ofta följs av en depression är väl dokumenterat. Det är mindre känt att depression kan ge upphov till en infarkt. Trots att flera studier visar sambandet är depression en underskattad riskfaktor. Text Susanna Lindgren Både svenska och utländska studier visar starka kopplingar mellan depression och kärlförändringar, även hos personer som i övrigt varit fysiskt friska och saknat riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, såsom rökning eller bukfetma. Bland annat har forskare i Uppsala i en nyligen publicerad studie visat att hjärt-kärlsystemet åldras i förtid hos unga kvinnor som lider av depression. Studien är visserligen liten, men hos dessa kvinnor kunde vi se samma kärlförändringar som hos äldre personer med kärlsjukdom, säger Lars von Knorring, professor i psykiatri vid institutionen för neurovetenskap i Uppsala och en av de sex forskarna bakom studien. I början av 1990-talet fick Uppsalas tonåringar fylla i en enkät om depression. Efter uppföljningsintervjuer identifierades 300 ungdomar med sjukdomen depression. 15 år senare har 200 av dessa följts upp och på en mindre grupp och lika många kontrollpersoner har även utförts en ultraljudsundersökning av stora halspulsådern. Skillnaderna var tydliga. Hos kvinnor med återkommande depressioner var kärlens innersta lager, intiman, förtjockat, och mellanlagret, median, förtunnat, vilket är tecken på tidig åderförfettning. Detta trots att ingen av dem rökte eller led av överdriven fetma, vilket annars också kunde ha höjt risken att drabbas av sjukdom i hjärta och kärl. Depression är definitivt en underskattad riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom, säger Lars von Knorring och hänvisar till flera studier som visar samma tydliga koppling, bland annat i Finland. Andra forskare har tittat på kronisk stress hos ungdomar och hittat liknande mönster. Symptomen vid långvarig depression liknar dem vid kronisk stress. Det biologiska mönstret är detsamma och leder till hög utsöndring av stresshormonet kortisol, samt en minskad utsöndring av könshormoner och tillväxthormon en kombination som kan leda till insulinresistens och kärlförändringar. Långvarig negativ stress kan också ge högt blodtryck och förhöja blodfettsnivåer med bukfetma som följd. Då dessa tillstånd plus typ 2-diabetes uppträder hos en och samma individ kallas det för det metabola syndromet och är en betydande riskhöjare för att insjukna i hjärtsjukdom eller stroke. Nästa steg för forskarna i Uppsala är att undersöka sambandet mellan depression och åderförfettning hos samtliga deltagare i tonårsstudien. 4 svarar Känner du till om du har någon riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom? Clas Wernersson, 56, Göteborg Jag har haft problem med hjärtrytmen men efter en elkonvertering är det bra. Men jag har ett blodtryck som är lite högre än man skulle önska sig och så snusar jag. Fredrik Lundberg, 38, Kivik Nej, det tror jag inte, men jag har aldrig kollat. Och jag varken röker eller snusar. Men min farmor hade diabetes och det kanske är ärftligt? Monica Hessler, 71, Nacka Nej egentligen inte, men eftersom jag hade smärta som sannolikt hör ihop med ledgångsreumatism var jag nyligen på vårdcentralen och kollade hjärta och blodtryck. Jag har i alla fall skaffat mig Hjärt-Lungfondens lilla temaskrift Hjärtinfarkt och läst på om varningssignaler. Ylva Carlsson, 47, Stockholm Nej, inte vad jag vet. Detta anser Hjärt-Lungfonden om Hjärtinfarkt Sverige behöver en nationell strategi för att minska sjuklighet och död i hjärt-kärlsjukdom. Genom samlade och väl genomtänkta åtgärder inom förebyggande arbete, vård och forskning skulle fler människor kunna leva längre med friska hjärtan. Exempel på förebyggande arbete är upprättandet av program för att hitta de mest utsatta grupperna och rutiner för provtagning på vårdcentralerna så att riskindivider hittas i tid. Dessutom måste spridandet av hälsobudskapet intensifieras, inte minst till barnen. Redan i grundskolan bör kost, rörelse och tobaksprevention vara centrala delar. När det gäller vården måste bland annat de sekundärpreventiva insatserna efter hjärtinfarkt bli bättre. Fler måste nå de målvärden som finns beträffande blodtryck och blodfetter och fler måste få hjälp att sluta röka och motiveras att röra på sig mer. Hjärt-Lungfonden anser vidare att det rent organisatoriskt bör bli lättare för praktiserande läkare och annan sjukvårdspersonal att kunna kombinera arbete med forskning. Fonden anser dessutom att staten borde satsa mer på klinisk forskning. 10 Forskning för hälsa 4/2010

11 stödjer TEMA Hjärtinfarkt Marju Orho-Melander och hennes forskarteam har identifierat 95 genvarianter som påverkar blodfetterna negativt och kan ge ökad risk för sjukdomar i hjärta och kärl. Därmed finns de första bitarna på plats i det genpussel som visar vem som riskerar att drabbas av hjärtinfarkt eller stroke. TEXT SUSANNA LINDGREN FOTO PETER WESTRUP ETT KNEPIGT genpussel» FORSKNING FÖR HÄLSA 4/

12 Det är sedan länge känt att blodfettsrubbningar kraftigt ökar risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Det är också sedan tidigare känt att ungefär hälften av alla blodfettsrubbningar beror på ärftliga egenskaper, medan övriga kan härledas till livsstilen. Att det nu faktiskt går att visa exakt vilka genvarianter som ökar sjukdomsrisken betyder ett stort kunskapskliv framåt. Äntligen! Det har tagit många års forskning innan vi nått hit, men nu plötsligt har vi tagit de första väldigt snabba stegen för att förstå genetiken bakom en av våra stora folksjukdomar, säger Marju Orho-Melander, professor i genetisk epidemiologi i Malmö, vars forskning stöds av Hjärt-Lungfonden. Upptäckten skapar nya möjligheter att utveckla läkemedel som påverkar specifika mekanismer. Marju Orho-Melander målar upp en bild av en individ med genetiska riskanlag för exempelvis fetma, förhöjda blodfetter med skadligt kolesterol samt högt blodtryck faktorer som alla kan skapa problem i hjärta och kärl. Om det fanns mediciner för just dessa riskanlag skulle det kunna leda till en mer individanpassad medicinering i framtiden. Enkla tester skulle också kunna visa vem som bär anlagen och att just den här individen mer än andra bör förebygga risken att insjukna genom förändrade levnads- och matvanor. Men där är vi inte ännu. Vi har tillgång till en stor mängd ny information, men det kommer att ta tid att verkligen förstå innebörden av det vi ser. Och att utveckla nya läkemedel är en process som kan ta många år, säger hon. Fakta Malmö Kost Cancer, MKC Mellan 1991 och 1996 rekryterades kvinnor och män som alla fick fylla i formulär om livsstil, socioekonomiska faktorer, mediciner och tidigare sjukdomar liksom kostvanor. Alla fick föra dagbok under en vecka och sedan gjordes kompletterande intervjuer. Alla mättes, vägdes och fick lämna blodprov. Med uppföljningar och ökad dokumentation som lagts till efter hand skapar detta ett unikt undersökningsmaterial, inte bara för forskning kring cancer, vilket var utgångspunkten, utan även för bland annat genforskningen. Att i nuläget vända sig till något av de bolag som erbjuder gentester anser hon vara helt bortkastat. Vad ska du med informationen till? I dag finns det ingen som kan tolka resultaten på ett sätt som en patient har nytta av. Jag tror att det bara kan leda till felaktiga råd och förvirring. Det är helt enkelt för tidigt. Nu är det viktigare att ta hand om kunskapen så att den kan komma oss till godo. Och det är här forskningen står i dag. Informationen finns där även om innebörden inte går att tolka ännu. Men kartläggningen av de 95 genvarianterna är en otroligt viktig pusselbit. Malmöforskarnas resultat har publicerats i flera ledande internationella medicinska tidskrifter och väckt stort intresse bland genforskare världen över. Att den här intervjun görs under en mellanlandning i Stockholm är ganska typiskt. Egentligen är Marju Orho-Melander på väg till Kanada, inbjuden att föreläsa på en forskningskonferens. Väskan står packad bredvid henne. Genombrottet började med forskning kring diabetes och ett projekt kring förekomst av blodfetter hos personer, varav hälften var diabetiker. I dessa studier kunde Marju Orho-Melanders team påvisa nio kända gener som gav en bättre bild av risken för hjärt-kärlsjukdom än mängden skadligt kolesterol i blodet. Bara genom att titta på vårt material såg vi en tydlig bild: flera kända gener som har med blodfetterna att göra toppade listan på riskgener. Vad skulle hända om man räknade ihop alla kända riskmarkörer, skulle man då kunna förutse framtida hjärt-kärlhändelse? 12 Forskning för hälsa 4/2010

13 Fakta Ett snabbare och billigare sätt att komma längre blev att samarbeta med andra forskare. En metaanalys en sammanslagning av resultaten från olika studier gav ett undersökningsunderlag på individer och resulterade i identifiering av 95 riskvarianter. Man visste att olika genvarianter var för sig innebar en risk, men ingen hade tänkt på att undersöka den sammanlagda risken. Ingen hade lagt ihop dessa viktiga bitar. Egentligen var det väldigt enkelt och samtidigt blev det en verklig ögonöppnare, säger Marju Orho-Melander. I varje gen finns det flera genvarianter som ofta har ett samband. Det är därför inte nödvändigtvis den specifika genvarianten som man först identifierar som egentligen orsakar problemen utan det kan finnas andra bakomliggande varianter, förklarar hon vidare och fördjupar sig i det faktum att det finns över 20 miljoner genvarianter i den mänskliga arvsmassan. De 95 riskvarianter som identifierats förklarar mellan 25 och 30 procent av den ärftliga variation som finns på blodfettsnivåer. De har identifierats utan att alls ta hänsyn till omgivningsfaktorer såsom hur folk äter, dricker eller lever, säger hon. För att få veta mer om kopplingen mellan arv och livsstil har Malmöteamet därför nyligen inlett en unik studie där genernas betydelse kan sättas i relation till en persons kost och levnadsvanor. Undersökningsgruppen finns redan bland de Malmöbor som sedan början av 90-talet ingår i projektet Malmö Kost Cancer, MKC. Marju Orho-Melander och hennes forskarteam har kartlagt 95 genvarianter som påverkar blodfetterna på ett negativt sätt och ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. Genvarianterna har identifierats utan hänsyn till livsstilsfaktorer. För att få veta mer om kopplingen mellan arv och livsstil har Marju Orho-Melanders team i samarbete med projektet Malmö Kost Cancer inlett en unik studie där genernas betydelse kan sättas i relation till en persons kost- och motionsvanor. På av dessa individer har vi blodfettsnivåer och från alla dessutom en världsunik dietdata, därför tar vi våra resultat till MKC för att studera genernas betydelse för hjärt-kärlsjukdom i förhållande till kostfaktorer hos dessa personer. Analyserna ska ge svar på frågan om en bärare av riskgener kan minska risken att drabbas av hjärtkärlsjukdom i en viss omgivning, genom fysisk aktivitet eller viss diet. För den starkaste överviktsgenen, FTO, har Orho-Melanders grupp exempelvis hittat en väldigt stark koppling till motion och hur mycket fett vi har i dieten. Är man fysiskt aktiv och undviker fet mat kan man alltså uppväga överviktsgenens negativa påverkan. För många gener har vi upptäckt väldigt stora skillnader i den genetiska effekten beroende av vilka kostvanor man har. Men det här är bara början: målsättningen är att förstå mekanismerna bakom den genetiska risken samt hur man med livsstil kan minska sin sammanlagda genetiska risk för framför allt hjärt-kärlsjukdomar, men även typ 2-diabetes och fetma. Forskning kostar pengar. Det bidrag Marju Orho- Melanders forskarteam får från Hjärt-Lungfonden betyder mycket. Speciellt som vi har beviljats stöd tre år i rad. Det betyder att vi kan planera mer långsiktigt och för oss är det ett viktigt bidrag för en viktig sak. Anslagen från Hjärt- Lungfonden på kronor per år i tre år garanterar lönen för en laboratorieingenjör och kan göra att ännu en doktorand knyts till projektet. Namn: Marju Orho-Melander Ålder: 43 Bakgrund: Kommer från finska Joensuu, nära ryska gränsen. Flyttade till Lund 1994 för att doktorera i experimentell endokrinologi. Familj: Gift med Olle Melander, professor i internmedicin, barnen Wille, 8 (som ska bli fotbollsproffs) och Mella, 6 (som ska bli forskare som mamma eller djurdoktor). Forskningsområde: Blodfettsoch diabetesgenetik. Forskningsmål: Att förstå mekanismer och samspel mellan gener och omgivning. Kopplar av bäst: När jag kallbadar eller läser. Eller målar en vägg. Senast lästa bok: Sofi Oksanens Stalins kossor, som handlar om ätstörning en problematik som jag har stor förståelse för. Skulle helst vilja: Leva ett långt liv utan hjärt-kärlsjukdom tillsammans med min man och mina barn. Och få vara klar i huvudet. Målsättningen är att förstå hur man med livsstil kan minska sin sammanlagda genetiska risk. Forskning för hälsa 4/

14 STÖD FORSKNINGEN Det här är Hjärt-Lungfonden 1 Hjärt-Lungfonden är en ideell organisation med uppgift att samla in och fördela pengar till hjärt-, kärl- och lungforskning samt att informera om dessa sjukdomar. 2 Hjärt-Lungfonden är en opolitisk och oberoende organisation och har inga offentliga bidrag. Verksamheten vilar på gåvor och testamenten. 3 Hjärt-Lungfonden är Sveriges största och viktigaste finansiär av den oberoende hjärt- och lungforskningen. Trots att Hjärt-Lungfonden årligen delar ut cirka 150 miljoner kronor kan fonden bara tillgodose knappt 13 procent av de sökta medlen. En av fondens uppgifter är därför att samla in mer pengar. RÄTT KONTO FÖR PLUSGIRO Hjärt-Lungfonden har två plusgirokonton, ett ordinarie och ett som enbart hanterar inbetalningar via OCR-nummer. När du ger en spontan gåva ska du använda det ursprungliga kontot Om du däremot betalar via de ifyllda inbetalningskort som vi skickar ut, ska du använda konto , vilket är ett särskilt konto som enbart administrerar OCR-inläsning. Genom det här upplägget minskar vi de administrativa kostnaderna så att en större del av din gåva går direkt till forskningen. BLI MÅNADSGIVARE Du betalar via autogiro eller inbetalningskort. Kontakta Jessica Öberg, , Verksamhetskostnader 15 kr Ändamålet 85 kr Mycket pengar till forskning 2009 samlade Hjärt-Lungfonden in 176 miljoner kronor. Rekordsumman 154 miljoner kronor delades ut till forskningen. Med ändamålet i hundralappen ovan menas forskning och information. Verksamhetskostnader är kostnader för administration och insamling. är en opolitisk och oberoende organisation och har inga offentliga bidrag. Garanti: Organisationer med 90-konto kontrolleras regelbundet av Svensk Insamlingskontroll och är en garanti för att pengarna används på rätt sätt. Vi vårdar ett arv! Din omtanke och goda vilja kan leva längre än du själv. I testamentets form försäkrar du dig naturligtvis om att dina närmaste får sin del av de tillgångar du lämnar efter dig. Att ge en testamentsgåva behöver inte innebära att du lämnar all kvarlåtenskap. Du kan välja att ge en gåva i form av exempelvis en aktiepost, smycken eller konst. Du kan också välja att låta 10 procent, eller en annan nivå, av kvarlåtenskapens värde, tillfalla Hjärt-Lungfonden. Beställ testamentshandledningen kostnadsfritt genom talongen sist i tidningen. Den ger allmän information om hur du upprättar ett testamente och ger en testamentsgåva. 4 Hjärt-Lungfonden prioriterar klinisk forskning för att de medicinska resultaten snabbt ska komma till praktisk användning inom sjukvården. 5 Den forskning som fonden stöder måste följa vissa kriterier. Hjärt-Lungfondens Forskningsråd går igenom alla ansökningar och betygsätter dem utifrån forskningens kvalitet, projektets upplägg och planering samt möjligheten att nå ny kunskap. 6 De sjukdomar som våra forskare främst inriktar sig på att bekämpa är hjärtinfarkt, kärlkramp, hjärtsvikt, medfödda hjärtfel, stroke, astma, KOL, tbc, sömnapné och andra lungsjukdomar. Ring in din gåva MINNESGÅVA Ring för personlig service eller beställ via hemsidan TESTAMENTE Kontakta testamentsansvariga Monica Carlsson, , BLI MEDLEM Årsmedlemskap 300 kr. Kontakta Anna Sjöström, , FÖR FÖRETAG Ge en gåva, ge kampanjstöd eller bli en långsiktig partner. Kontakta Linda Kaplan, , eller Karolina Sjöstedt, , GÅVOR/HYLLNINGSKORT Ring för personlig service om du vill stödja forskningen eller hylla någon. BLI MÅNADSGIVARE Du betalar via autogiro eller inbetalningskort. Kontakta Jessica Öberg, , LYXTELEGRAM 15 kr per telegram går till forskningen. Beställ via , fax eller STARTA EN MINNESFOND Hedra en bortgången genom att starta en minnesfond på eller kontakta Daniel Edelsvärd, STÖD FORSKNINGEN Du kan när du vill stödja den livsviktiga forskningen genom att sätta in valfritt belopp på vårt pg eller bg Alla bidrag är lika välkomna, stora som små. 14 FORSKNING FÖR HÄLSA 4/2010

15 AKTUELL FORSKNING Kvinnors stroke allvarligast ISTOCKPHOTO Kvinnor drabbas ofta hårdare av stroke än vad män gör och får ofta en annan behandling. Men det beror inte på diskriminering, betonar docent Peter Appelros vid Örebro universitet. Han har studerat all forskning som finns när det gäller skillnader mellan strokedrabbade män och kvinnor samt granskat material från bland annat kvalitetsregistret RiksStroke. Peter Appelros slutsats är att kvinnor får en mer komplicerad typ av stroke än män. Kvinnors stroke är oftare förknippad med förmaksflimmer. Förmaksflimmer kan leda till att en propp lossnar från hjärtat och följer med blodet upp till hjärnan där den fastnar. Detta är allvarligare än när en propp lossnar från halspulsådern vilket är vanligare hos män. Vidare är kvinnorna äldre än män när de får stroke. Och eftersom de ofta är ensamstående änkor när de drabbas, kommer de senare till sjukhus än vad män gör. Hög ålder och sen ankomst till sjukhus bidrar i sin tur till att de i lägre utsträckning får propplösande behandling efter stroke. Behandlingen måste ges inom 4 1/2 timmar efter insjuknandet och ges inte till patienter över 80 år. Källa: Vård & Vetenskap 2/ ,5 miljoner delar PostkodLotteriet i år ut till Hjärt-Lungfonden. SE UPP MED SOCKRET Det finns ett samband mellan hur mycket tillsatt socker man äter och blodfetternas sammansättning. Det visar en amerikansk studie som omfattar över vuxna. I studien ser man att ju mer kalorier man får i sig via tillsatt socker, desto lägre halter av det goda HDLkolesterolet och desto högre av det onda LDL-kolesterolet och triglycerider. Deltagarna i studien var indelade i fem grupper beroende på hur stor andel av de dagliga kalorierna som kom från tillsatt socker. I den grupp som hade lägst intag av socker låg HDL på 1,5 och LDL på 3,0 mmol/l. I den grupp som hade det högsta intaget av socker låg HDL på 1,22 och LDL på 3,18 mmol/l. Sambandet är statistiskt säkert. I studien definierades tillsatt socker som sötningsämnen som tillsätts när maten processas eller tillagas. Viktigt träna efter stroke ISTOCKPHOTO Personer som går igenom ett intensivt fysiskt träningsprogram efter stroke löper mindre risk att falla och får därmed större tilltro till sin förmåga att klara av olika aktiviteter i vardagen. Dessutom får de mindre variationer i sin gång än vad som vanligen är fallet. Det visar en studie som har gjorts vid Umeå universitet där en grupp strokepatienter fick genomgå ett intensivt träningsprogram medan en annan endast fick delta i gruppdiskussioner. I studien följde man upp kända riskfaktorer för fall som balans, aktiviteter i det dagliga livet, förtroendet för den egna förmågan att kunna utföra olika aktiviteter utan att falla, gångförmåga och hälsorelaterad livskvalitet. ISTOCKPHOTO Dansk diabeteskoll ILLUSTRATION ANN-SOFI MARMINGE Under 2011 inför Danmark på försök gratis och allmän screening för diabetes i två kommuner i varje landsting. Screeningen är avsedd att hitta danskar med oupptäckt typ 2-diabetes eller förstadier till sjukdomen. Beslutet om diabeteskontrollen är en följd av ett tidigare projekt där man screenat alla åringar i staden Ebeltoft. Resultatet visade att insatsen på sikt är kostnadsneutral eftersom den kan förhindra komplikationer och allvarlig hjärtkärlsjukdom. I Sverige har cirka personer typ 2-diabetes. FORSKNING FÖR HÄLSA 4/

16 Gener förklarar barnastma En handfull gener ligger bakom utvecklingen av astma. Det visar en stor internationell studie. Den nya kunskapen kan på sikt leda till nya läkemedel och behandlingar. Text Elisabet Tapio Neuwirth foto gettyimages, KI/bildmakarna 16 Forskning för hälsa 4/2010

17 stödjer Runt 150 miljoner människor i världen har astma och antalet fall ökar. Ärftligheten är en viktig faktor som påverkar risken att utveckla sjukdomen. Om en eller båda föräldrarna har astma eller allergi är risken för att barnet drabbas förhöjd, i synnerhet om barnet även utsätts för negativa miljö- och livsstilsfaktorer som passiv rökning. Forskare runt om i Europa har nu tagit ett rejält kliv framåt. Den internationella studien Gabriel har klarlagt och identifierat ett fåtal gener som förklarar en stor del av den ärftliga faktorn. I studien, som omfattade individer varav med astma och kontrollpersoner, kunde forskarna ringa in sex gener som påverkar risken att utveckla astma. En av dessa gener var betydelsefull enbart hos barn. Den här studien visar att det finns mycket starka ärftliga samband för att utveckla astma. Men att det är så pass få gener som kan förklara mekanismerna bakom är överraskande, säger professor Göran Pershagen vid Karolinska institutet i Stockholm, som har lett den svenska delen av studien. De här sex generna förklarar upp till 40 procent av astmafallen hos barn och det är unikt om man jämför med andra vanliga sjukdomar. Generna som forskarna har identifierat är också intressanta ur en funktionell synvinkel. Varje gen i människans kropp har en specifik uppgift och de här generna förmedlar bland annat information om slemhinneskada till immunsystemet. Slemhinneinflammation i luftvägarna är en försvarsreaktion som uppstår vid bland annat luftvägsinfektioner och inandning av irriterande ämnen. Generna påverkar och aktiverar även inflammation i luftvägarna. När vi fick reda på att det handlade om just de här generna kändes det både vettigt och logiskt, men det var trots allt något vi inte visste helt säkert tidigare, säger Göran Pershagen. För att komma till botten med frågan om hur ärftligheten påverkar utvecklingen av astma har forskarna studerat alla studiedeltagarnas genom, det vill säga varje enskild persons genuppsättning. Det rör sig om enorma mängder genetiska analyser, närmare bestämt per person. Den totala mängden genetiska analyser som genomförts i studien uppgår till svindlande 15 miljarder. Det är en fantastisk bedrift i sig, anser Göran Pershagen, men det här enorma materialet gör också att resultaten från studien är mycket säkra och att det knappast finns något utrymme för slumpen att spela in. Studien visar att det finns mycket starka ärftliga samband för att utveckla astma. Professor Göran Pershagen vid Karoliska institutet i Stockholm, som har lett den svenska delen av studien Gabriel, är överraskad över att det är så pass få gener som kan förklara mekanismerna bakom astma. Fakta astma Man skiljer på allergisk och icke-allergisk astma. Allergisk astma beror på en felprogrammering i immunförsvaret som gör att det reagerar på naturliga ämnen, så kallade allergener. Pollen och pälsdjur är exempel på allergener. En person med icke-allergisk astma reagerar på irriterande ämnen i den omgivande miljön som tobaksrök, mögel, avgaser och starka dofter. Sådana ämnen kallas irritanter. När resultaten låg på bordet ställde sig forskarna frågan om det är möjligt att förutsäga risken för astma hos barn genom genetiska tester. Svaret blev nej. Det räcker dessvärre inte. Det är ärftligheten i samband med livsstil och miljö som bestämmer risken. Om man har generna men växer upp i en sund omgivning kan man klara sig från astma. Det finns exempelvis flera studier som visar att personer som vuxit upp i en lantbruksmiljö eller i en antroposofisk miljö har mindre risk att drabbas av astma och allergi. På något sätt är livsstilen i de här fallen annorlunda, men vad det är tål att diskuteras, säger Göran Pershagen. Forskarna vet helt säkert att rökning är en negativ faktor. Om mamman röker under graviditeten eller om barnet utsätts för tobaksrök efter födseln ökar risken för att utveckla astma. I nästa steg ska forskarna därför titta mer på hur generna samverkar med livsstilen. Man kommer att slå ihop flera material till en ännu större studie som då även inbegriper data från USA och Asien. För patienternas del innebär de här resultaten att forskarna på längre sikt kan få idéer om hur man ska förebygga astma och rikta in behandlingen för varje enskild person som drabbas. Astma är inte en enhetlig sjukdom utan kan i vissa fall vara allvarlig och i andra ge lättare symptom. Göran Pershagen har även förhoppningar om att nya läkemedel som påverkar själva mekanismerna bakom astman ska kunna tas fram, det vill säga mediciner som stoppar inflammationen i ett tidigt skede eller som hämmar utvecklingen av slemhinneskada i luftvägarna. Vi vet att ärftlighet innebär en viss känslighet eller motståndskraft mot astmautveckling och att det sedan fordras en sorts livsstil eller miljöfaktor som gör att astman bryter ut. Kan man minimera de negativa faktorerna och öka de gynnsamma faktorerna så kan man också minska risken för astma. Men ju mer kunskap vi får, desto större möjligheter har vi att hitta nya behandlingsformer. Fotnot: Drygt barn med astma från Stockholm medverkade i Gabriel-studien. Gruppen ingår i den så kallade BAMSE-studien, som sedan starten 1994 delvis finansierats av Hjärt-Lungfonden. FORSKNING FÖR HÄLSA 4/

18 tsannons4ffh_190x265:layout Sida 1 TESTAMENTERA TILL FORSKNING (4:4) Skickliga hjärtforskare har givit oss minst 25 extra levnadsår tillsammans. Vår tacksamhet visar vi i vårt testamente. Denna berättelse är autentisk. Den person som lämnat underlaget till annonstexten har, av personliga skäl, valt att få förbli anonym. Texten har godkänts för publicering. Min hustru och jag kommer att testamentera en stor del av vår kvar - låtenskap till hjärt- och kärlsjukdomsforskning och vi har goda skäl för det beslutet. Skickliga läkare och forskare i Sverige, Holland och Tyskland har givit mig minst 25 extra fantastiska levnadsår fick jag, vid 45 års ålder, en hjärt - infarkt. Den kunde ha slutat med döden, men de A tt skickliga läkarna på Röda Kors sjukhuset i Beivervik, Holland (där jag just då befann mig) fick igång mitt hjärta igen. Eftersom jag, vid den tiden, var bosatt i Tyskland blev jag efter några dagar transporterad med ambulans till Frankfurts Universi tets sjukhus. Där undersökte man mig mycket noggrant med alla medel som då fanns till hands och satte in en medicinering, som skulle göra att jag under 10 år fram till 1994 kunde leva ett helt normalt liv fick jag svåra kärl kramps - smärtor och togs in på Danderyds Sjukhus. Läkarna konstaterade att tre kärl var till täppta. Jag remitterades till Karo linska Sjukhuset där man gjorde en mycket lyckad bypassoperation. Innan operationen kunde jag knappt gå 50 meter. ge en testamentsgåva behöver inte innebära att du lämnar all din kvarlåtenskap. Du kan välja att ge en gåva i form av t. ex. en aktiepost, speciella möbler, tavlor. Du kan också välja att 10 % (eller annan nivå) av kvarlåtenskapens värde ska tillfalla Hjärt-Lungfonden. Mindre än en månad efter operationen kunde jag promenera obehindrat. En lyckokänsla som inte går att beskriva i ord! Under ytterligare 13 år kunde jag leva ett helt normalt liv fram till 2006, då jag under våren fick en instabil kärl - kramp igen. Jag lades in på Danderyds Sjukhus och med hjälp av hjärtröntgen såg man att en av de tidigare inopererade ven er na hade förträngningar. I samband med hjärtröntgen gjorde läkarna en sprängning och opererade in en stent. Efter det har jag inte haft några större besvär. Nu har jag och min hustru beslutat oss för att visa vår oändliga tacks amhet för det som hjärtläkarna och forskarna gjort för oss och våra liv. Vi har beslutat oss för att testamentera en tredje del av vår kvarlåtenskap till Hjärt-Lung fonden. Vi har ju fått minst 25 extra fantastiska levnadsår tillsammans. Skicka mig kostnadsfritt Testamentshandledningen som informerar Beställ kostnadsfritt om hur jag Testamentshandledningen upprättar ett testamente och hur jag som kan informerar ge en gåva om i hur mitt man testamente. upprättar ett testamente NAMN och hur man kan testamentera till välgörande ADRESS ändamål. Beställningstalong finns på fliken längst bak POSTNR i tidningen. POSTADRESS Posta Du kan kupongen också till beställa Hjärt-Lungfonden, Testamentshandledningen Stockholm. på Skriv FRISVAR på kuvertet så telefon slipper du portokostnader eller Du på kan också beställa Testaments handledningen på telefon eller på pg TILLSAMMANS BESEGRAR VI HJÄRTSJUKDOM 18 Forskning för hälsa 4/2010

19 KLASSISKA JULKORT Till adventstidens glädjeämnen hör de julkort som fyller brevlådan. Julkort till förmån för Hjärt-Lungfonden finns på utvalda Åhléns-varuhus, Gallerix, Citygrossbutiker och i ett flertal bokhandlar. Cirkapris: Beror på val av kort. 10 procent av värdet går till Hjärt-Lungfonden. Blommor till jul Lys upp tillvaron för en vän eller anhörig med en bukett vackra blommor. Om du väljer Euro- Florist stödjer du dessutom forskningen. Hjart-Lungfonden.c Cirkapris: Beror på val av bukett. 10 procent av blomstervärdet går till Hjärt-Lungfonden. Vintervärme Här får du tips på vackra och praktiska prylar och presenter som lyser upp tillvaron och värmer i vintermörkret samtidigt som de bidrar till forskningen. LJUS I MÖRKRET Det bästa med mörkret är att man kan tända ett ljus eller flera. Ljuslyktan med hjärtmönster är framtagen av Sagaform och har fått namnet Alla Hjärtans Lykta. Den finns hos Åhléns, Cervera, Önska och Heartstore. Cirkapris: 139 kronor av vilka 20 kronor går till Hjärt-Lungfonden. Fräscht på diskbänken Till jul blir det mycket matlagning, stora middagar och mycket disk. En fräsch diskduk piggar upp i köket. Wettex Limited Edition med hjärtmönster säljs i dagligvaruhandeln under en begränsad period. Varje förpackning innehåller fyra diskdukar. Cirkapris: 16:90 kronor per förpackning av vilka 50 öre går till Hjärt-Lungfonden. SKÖNT STICKAT Kall om fötterna? En varmvattenflaska värmer skönt i sängen. Överdraget är stickat i ett mjukt tvättbart garn och flaskan mäter 25 centimeter på höjden. Finns i Heartstore, Cirkapris: 249 kronor av vilka 24:90 kronor går till Hjärt-Lungfonden. FORSKNING FÖR HÄLSA 4/

20 milstolpar EKG-registrering R Dagens avancerade hjärtsjukvård är resultatet av ett oräkneligt antal forskarinsatser, både i Sverige och i övriga världen. Forskning för hälsa berättar från och med detta nummer om några av milstolparna. Vi börjar med en av de allra viktigaste metoderna att diagnostisera hjärtsjukdom EKG. Text Karin Strand 1 mv 0,1 s P PQ Q S QRS ST sträcka QT-tid T U Bilden av ett normalt hjärtslag. Genom att studera avvikelser i avstånden mellan de olika punkterna kan kardiologen ställa en diagnos. Fem rutor motsvarar 0,1 sekund. Profilen av ett hjärtslag Redan på 1700-talet antog en del vetenskapsmän att hjärtat styrs av elektriska impulser. Den danske läkaren Peter Christian Abildgaard studerade exempelvis elektricitetens inverkan på djur och fann att en elektrisk stöt kunde stanna ett hjärta, men också få igång det igen. Under andra halvan av 1800-talet kunde man diagnostisera ett flertal typer av hjärtrytmrubbningar genom registrering av pulsen. Men det var först när den holländske läkaren och forskaren Willem Einthoven 1903 konstruerat en stränggalvanometer som man i detalj kunde studera de olika faserna i hjärtslagen och därmed också notera avvikelser i dessa. Den första elektrokardiografiregistreringen var ett faktum. EKG-registreringen bygger på att kroppen, tack vare vävnadernas elektrolytinnehåll*, tjänstgör som elektrisk ledare. Men eftersom de elektriska spänningarna som kan avledas från kroppsytan är mycket svaga, bara mellan 1 och 2 millivolt, krävs mycket goda avled- ningsförhållanden för att man ska kunna registrera dem. I dag förstärks de elektriska impulserna i en EKG-apparat, medan man på Einthovens tid fick stoppa ner patientens armar och ben i stora baljor fyllda med saltlösning för att åstadkomma bättre avledning. Den första EKG-registreringen i Sverige gjordes i Uppsala 1906 och två år senare i Stockholm och Lund. Då skedde registreringen med hjälp av telefonledningar mellan sjuksängen och ett laboratorium med stora utrymmeskrävande apparater. Situationen förändrades radikalt när den svenska uppfinnaren Rune Elmqvist 1931 hade utvecklat små mobila EKG-apparater med rörförstärkare. Vid en EKG-registering fästs elektroder i form av små plattor på bröstkorg, handleder och vrister. Elektroderna kopplas till en EKGapparat och undersökningsresultatet registreras i en dator och skrivs ut på papper, alternativt projiceras på ett oscilloskop. Det senare används i samband med intensivvård. För att EKG-undersökningarna ska bli jämförbara måste elektroderna placeras på bestämda avledningspunkter efter ett standardiserat schema. Ett vanligt EKG omfattar tolv avledningar varav sex från bröstkorgen. De olika vågorna och intervallen som utgör EKG-kurvan har olika namn och eventuella avvikelser i de olika intervallen visar vilken typ av hjärtproblem det rör sig om. Redan Willem Einthoven namngav de olika vågorna P, Q, R, S och T och beskrev EKG-utseendet vid flera olika kardiovaskulära sjukdomar. Förändringar av P-våg kan exempelvis ses vid förmaksflimmer eller förmaksfladder. En förhöjd ST-sträcka kan ses vid hjärtinfarkt och en förlängd QT-tid kan tyda på ett så kallat långt QT-syndrom som kan leda till allvarliga rytmstörningar som kammarflimmer och plötsligt hjärtstopp. * Elektrolyt är en substans som innehåller fritt rörliga joner och som därför leder elektrisk ström. Natrium, klorid, kalium och magnesium är exempel på elektrolyter som finns i människokroppen. registrering av hjärtslag genom tiderna 1700-talet Den danske läkaren Peter Christian Abildgaard studerar elektricitetens inverkan på djur talet Diagnostisering av ett flertal typer av hjärtrytmrubbningar genom registrering av pulsen Den holländska läkaren Willem Einthoven konstruerar en stränggalvanometer som registrerar hjärtslagen Den första EKG-registreringen i Sverige görs i Uppsala med stora utrymmeskrävande apparater Den svenska uppfinnaren Rune Elmqvist utvecklar små mobila EKG-apparater med rörförstärkare talet Modern EKG-utrustning nyttjar sofistikerad, datorbaserad teknik, vilket ger ytterligare information. 20 Forskning för hälsa 4/2010

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Forskning. Framsteg. Hopp. En skrift om Hjärt-Lungfondens arbete för svensk forskning

Forskning. Framsteg. Hopp. En skrift om Hjärt-Lungfondens arbete för svensk forskning Forskning. Framsteg. Hopp. En skrift om Hjärt-Lungfondens arbete för svensk forskning Hjärtsjukdom. Vår tids stora folksjukdom. I Sverige lider över en miljon människor av hjärt-kärlsjukdom. Fyra av tio

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning TÖI ROSPE B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning Ordlista infarkt talförmåga diffus smärtförnimmelse hjärtattack disposition (för en sjukdom) omtöcknad squash övervikt kolesterolhalt kolhydrat

Läs mer

För några Vi fortsätter att kämpa Socialstyrelsen SMS:a willefonden 100 till 72 970 Nytt för företag - bli Företagsvän

För några Vi fortsätter att kämpa Socialstyrelsen SMS:a willefonden 100 till 72 970 Nytt för företag - bli Företagsvän För några Allting är normalt under graviditeten, alla prover man kan ta är bra, inga sjukdomar som drabbar barn finns i familjen, förlossningen är helt utan komplikationer och den lilla babyn är frisk.

Läs mer

Effektrapport 2015. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2015-06-12. Dokumentägare: Kristina Sparreljung Dokumentansvarig:

Effektrapport 2015. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2015-06-12. Dokumentägare: Kristina Sparreljung Dokumentansvarig: Effektrapport 2015 Hjärt-Lungfonden Beslutad av styrelsen 2015-06-12 Dokumentägare: Kristina Sparreljung Dokumentansvarig: Innehåll 1 Om Hjärt-Lungfonden... 1 2 Vad vill Hjärt-Lungfonden uppnå?... 1 3

Läs mer

Forskningsrapporten 2013

Forskningsrapporten 2013 Forskningsrapporten 2013 Det senaste inom hjärt-lungforskningen Hjärt-Lungfondens forskningsområden Hjärtinfarkt Stroke Kvinnors hjärtsjukdom KOL Barns hjärtsjukdom Kärlkramp Hjärtsvikt Astma Hjär tr ytmrubbningar

Läs mer

Ta hand om din hjärna

Ta hand om din hjärna Ta hand om din hjärna www.aivoliitto.fi Vad kan du göra för att minska risken att drabbas? En stroke uppstår sällan utan någon tydlig riskfaktor. Ju fler riskfaktorer du har samtidigt, desto större är

Läs mer

Forskningsrapporten 2012

Forskningsrapporten 2012 Forskningsrapporten 2012 Det senaste inom hjärt-lungforskningen Hjärt-Lungfondens forskningsområden Hjärtinfarkt Stroke Kvinnors hjärtsjukdom KOL Barns hjärtsjukdom Kärlkramp Hjärtsvikt Astma Hjär tr ytmrubbningar

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Vad vinner du på att sluta röka?

Vad vinner du på att sluta röka? Vad vinner du på att sluta röka? I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Nikotinläkemedel och abstinensbesvär Håll ut! Andra broschyrer inom området: Tobak och

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! Datum: Frågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi Namn Personnummer Adress Postadress Telefon (även riktnummer) Telefon mobil E-post Behöver du tolk? Om ja

Läs mer

Roligt och intensivt år Volontärer Willefonden letar aktivt efter barn med okända hjärnsjukdomar

Roligt och intensivt år Volontärer Willefonden letar aktivt efter barn med okända hjärnsjukdomar Roligt och intensivt år 2010 har varit ett roligt och framgångsrikt år för, mycket tror vi att det beror på reportaget som Malou von Sivers gjorde för Eftertio i TV4, länk finns på www.willefondens.se.

Läs mer

Fakta om stroke. Pressmaterial

Fakta om stroke. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30

Läs mer

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad?

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad? Överviktsoperationer En överviktsoperation är en operation som syftar till att få patienter att gå ner i vikt och därmed minska sin risk att utveckla och dö en förtidig död i överviktsrelaterade sjukdomar,

Läs mer

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri!

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Hej, det här är Chris från Chris Beat Cancer. I dag har jag ett väldigt speciellt videoklipp till er. Jag blir ofta kontaktad

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Individualiserade kostråd

Individualiserade kostråd Individualiserade kostråd Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Samarbete Öka självupplevd hälsa Motivera och

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

Vägen till ett tobaksfritt liv...

Vägen till ett tobaksfritt liv... Vägen till ett tobaksfritt liv... Varför ska du sluta röka eller snusa? Tobak skadar din hälsa Allvarliga sjukdomar som lungcancer, sjukdomar i lungor och luftrör, exempelvis KOL samt hjärt-kärlsjukdomar

Läs mer

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011 1 (6) Lena Svantesson av FaRmors dag 27 maj 2011 Det nionde seminariet kring Fysisk aktivitet ägde som vanligt rum i Landstingssalen. Temat denna gång var FaR fysisk aktivitet på recept, fysisk aktivitet

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Frågor & Svar om Operation Smile

Frågor & Svar om Operation Smile Frågor & Svar om Operation Smile Varför Autogiro? Att skänka via autogiro är enkelt och bekvämt för dig och det hjälper även Operation Smile att hålla nere de administrativa kostnaderna. Dessutom möjliggör

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS

BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS Det centrala målet för Rosa Bandet-insamlingen är att allt flera bröstcancerfall kan förhindras eller behandlas och att varje person får det stöd hon behöver i olika skeden av

Läs mer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer Att mobilanvändandet går att koppla till sömnstörningar visar även en undersökning gjord i Bamberg. 7 Samma sak visade sig även i den undersökningen när försökspersonerna utsattes för en tusendel av det

Läs mer

Vad vinner du på att sluta röka?

Vad vinner du på att sluta röka? Vad vinner du på att sluta röka? 1 I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och Håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen

Läs mer

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre

Läs mer

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN Hälsa VAD ÄR DET? Att hälsa Att ha en god hälsa Att vara frisk Att sova bra Att trivas med livet Att ha ett arbete Att ha tillräckligt med pengar Att ha vänner Att ha en bästa vän Att känna sig behövd

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur ett medicinskt perspektiv! Så här

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Tredje delen; tema Egenansvar och läkemedel av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2006-03-05 Enkätstudie Under hösten har enkäter skickats ut till drygt

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Den bästa aktiviteten är den som blir av - Undvik långvarigt stillasittande (över två timmar i sträck). - Motionera så du blir varm och andfådd

Läs mer

Vad vinner du på att sluta röka?

Vad vinner du på att sluta röka? Vad vinner du på att sluta röka? 1 I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och Håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Enkät forskningsprojekt, 6 månader efter utbildning i hjärt-lungräddning med hjärtstartare

Enkät forskningsprojekt, 6 månader efter utbildning i hjärt-lungräddning med hjärtstartare Enkät forskningsprojekt, 6 månader efter utbildning i hjärt-lungräddning med hjärtstartare 1) Kodnummer (personligt kodnummer) År Mån Dag Tim Min 2) Utbildningsdag och tid, klockan 3) Uppföljande samtal

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Hälsan ligger i dina händer och sitter i dina fötter. Det är inte alltid som läkemedel, som man skulle kunna tro, är den bästa medicinen för

Läs mer

Vill du delta i forskning om stroke?

Vill du delta i forskning om stroke? Vill du delta i forskning om stroke? Vi driver en stor forskningsstudie för att få veta mer om vem som får problem med åderförkalkning och varför. Längst bak i detta dokument kan du läsa allt om forskningsprojektet

Läs mer

Forskningsrapporten 2014

Forskningsrapporten 2014 Forskningsrapporten 2014 Forskning är livsviktigt! FOTO: HA KAN FLANK Tack vare forskningens framsteg kan vi rädda liv, minska lidande och ge fler människor fler friska år. Hjärt-Lungfonden stöder högkvalitativ

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT Känn din puls förhindra en hjärninfarkt Vet du om ditt hjärta slår så som det borde? Slår ditt hjärta regelbundet, är pulsen

Läs mer

Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007

Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007 Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007 2 Till läsaren Viktkontrollens betydelse för hälsan är obestridlig. Men trots att principerna är lätta att förstå är viktkontroll inte alltid så enkelt. Den

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Den personliga diabetesboken

Den personliga diabetesboken Den personliga diabetesboken Ta alltid med dig din diabetesbok när du ska träffa någon inom sjukvården. Min personliga diabetesbok Namn Personnummer Min diabetesläkare Min diabetessköterska Telefonnummer

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI

PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI ASTMA- OCH ALLERGIFÖRBUNDET Tobaksrökning Idag vet de flesta att tobaksrökning är farligt för hälsan. Ändå var det 15% av befolkningen som rökte dagligen, detta enligt

Läs mer

Apotekets råd om. Sluta röka

Apotekets råd om. Sluta röka Apotekets råd om Sluta röka Det lönar sig alltid att sluta röka även om du har rökt i större delen av ditt liv. Det förbättrar din hälsa och minskar risken för sjukdomar. När du slutar röka påbörjar kroppen

Läs mer

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER HJÄLP ATT SLUTA RÖKA HÄLSOVINSTER BEHANDLINGAR Kalender Aktiviteter börja leva fullt ut HÄLSOVINSTER MED ATT SLUTA Rökning är mer än bara en dålig vana För varje cigarett du tar riskerar du din hälsa.

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning Gävle HC Carema Metabol bedömning & mottagning Är personen SJUK? eller FRISK?... . eller har hon en mycket HÖG RISK? Hur ska vi HJÄLPA utan att STJÄLPA? HJÄLP!? Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Sammanfattning Förhöjda blodfetter (hyperlipidemi) ökar risken för att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Riskökningen är tydligast

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

Fertilitet och rökning

Fertilitet och rökning Fertilitet och rökning Framtagen i samarbete med: Annika Strandell, Docent, Göteborgs Universitet Överläkare, Gynekologiska mottagningen, Kungälvs sjukhus Innehåll Livsstilsfaktorers betydelse för hälsa

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Tillhör du en riskgrupp?

Tillhör du en riskgrupp? Tillhör du en riskgrupp? Vaccinera dig gratis mot årets influensa Vaccinet gör gott Varför ska jag vaccinera mig? Cirka 100 000 personer i Stockholms län smittas årligen av säsongsinfluensa. Influensan

Läs mer

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Unik utbildning! Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Konsumentföreningen Väst. Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du?

Konsumentföreningen Väst. Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du? Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du? Camilla Holm, leg sjukgymnast, leg dietist 2006-1 Motionstyper -2 Från grottmänniska till kontoret Vår kropp är genetisk samma som på stenåldern, dvs.

Läs mer

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Ett medicinskt universitet Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Karolinska Institutet är Sveriges enda renodlade medicinska universitet och landets största centrum för medicinsk utbildning och forskning.

Läs mer

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat SAMTAL OM Levnadsvanor GÖR SKILLNAD Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande sjukvård

Läs mer

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Diabetes är en vanlig, kronisk ämnesomsättningssjukdom som leder till förhöjda sockerhalter i blodet. Diabetes är en folksjukdom, cirka 40 000 i Sveriges befolkning

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar www.e-imd.org Vad är störningar i ureacykeln/organisk aciduri? Maten vi äter bryts ned av kroppen med hjälp av tusentals kemiska reaktioner

Läs mer

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst. Barbro.holm-ivarsson@telia.com Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.jpg Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog

Läs mer

Vem får prostatacancer?

Vem får prostatacancer? Vem får prostatacancer? Henrik Grönberg Professor, överläkare i onkologi Institutionen för strålningsvetenskaper Jag har fått uppgiften att försöka förklara vem som får prostatacancer. Kunde jag svara

Läs mer

Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL

Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL Eeva Piitulainen Docent/överläkare Lung- och allergiklinikerna vid universitetssjukhusen i Lund och Malmö AAT-brist AAT-brist är ett ärftligt tillstånd (inte

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista invandrarbyrå tolkförmedling blodsockervärden glukosuri sockersjuka/diabetes endokrinologen kramper i vaderna ärftligt senkomplikationer symtom

Läs mer

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil ForMare 2015 Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil Stress En situation där kraven och utmaningarna är större än resurserna Nästan vilken som helst positiv eller negativ förändring kan

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Cancer- och Trafikskadades Riksförbund. Årsskrift 2012. Plusgiro 90 02 06-4 Bankgiro 900-2064

Cancer- och Trafikskadades Riksförbund. Årsskrift 2012. Plusgiro 90 02 06-4 Bankgiro 900-2064 Cancer- och Trafikskadades Riksförbund Årsskrift 2012 Plusgiro 90 02 06-4 Bankgiro 900-2064 Ett stort och varmt tack till...... alla givare, sponsorer, medlemmar, medarbetare och samarbetspartners som

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

Tack! Eira-studien. detta beror till stor del på att studien omfattar detaljerad information om både ärftlighet och påverkbara livsstilsfaktorer.

Tack! Eira-studien. detta beror till stor del på att studien omfattar detaljerad information om både ärftlighet och påverkbara livsstilsfaktorer. Tack! Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 9 000 personer i Sverige som under de senaste åren svarat på frågor om

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Willefonden. Wilhelm Foundation

Willefonden. Wilhelm Foundation Wilhelm Foundation Willefonden Utomlands kallar vi Willefonden för Wilhelm Foundation För att Willefonden ska kunna hjälpa barnen med odiagnostiserade hjärnsjukdomar behöver vi visa upp och berätta om

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Ett liv i rörelse. Jag har bestämt mig! Verktyg för ändrade levnadsvanor. från Landstinget i Jönköpings län

Ett liv i rörelse. Jag har bestämt mig! Verktyg för ändrade levnadsvanor. från Landstinget i Jönköpings län Ett liv i rörelse Jag har bestämt mig! i Verktyg för ändrade levnadsvanor 1 från Landstinget i Jönköpings län Ansvarig för innehåll: Distriktsläkare Hans Lingfors, 036-32 52 04 primärvårdens forsknings-

Läs mer

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig Kom med och ge din insats för ett friskare liv för dig själv, dina närmaste och hela din kommun Hälsan hör till de viktigaste värdena i människans liv och har en avgörande

Läs mer

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Att leva ett långt och friskt liv är ett mål för många. En sund och hälsosam livsstil är en bra grund för en hög livskvalitet genom livet.

Läs mer

Frågor om Din astma / Dina luftrörsbesvär

Frågor om Din astma / Dina luftrörsbesvär Frågor om Din astma / Dina luftrörsbesvär 1. Hur gammal är Du?.. år. 2. Är Du? Kvinna Man 3. På vilken vårdcentral/hälsocentral/familjeläkarmottagning har Du Dina läkarkontakter? Svar:... Ej aktuellt 4.

Läs mer

Familjära aortadissektioner

Familjära aortadissektioner Familjära aortadissektioner Information till patienter och anhöriga Denna information riktar sig till dig som har sjukdomen FAAD (Familjära AortaAneurysm och Dissektioner) eller är anhörig till någon med

Läs mer