LEDARE Man kan alltid skapa något nytt s. 3 2 / SME-företagen är en kraftresurs. i Egentliga Finlands skärgårdskommuner s.

Transkript

1 LEDARE Man kan alltid skapa något nytt s. 3 2 / 2014 SME-företagen är en kraftresurs i Egentliga Finlands skärgårdskommuner s. 8 9

2 INNEHÅLL BYGG & FASTIGHETER 2/2014 LEDARE ARMI MURTO 3 AKTUELLT FIF 4 7 KOLUMN MICHAEL LINDHOLM 5 HÄNDELSEKALENDER SME-företagen är en kraftresurs 8 10 KUST-ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE NYLANDS FÖRETAGARE EGENTLIGA FINLANDS FÖRETAGARE MELLERSTA ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE HUVUDSTADSREGIONENS FÖRETAGARE HELSINGFORS FÖRETAGARE SÖDRA ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE ISSN ISSN (Print) ISSN (Online) FÖRETAGARNA I FINLAND En tidning för svenskspråkiga medlemmar i Företagarna i Finland. TEMA UTKOMMER MATERIAL Informationsteknik & Kommunikation vecka Bygg & Fastigheter vecka Trafik & Turism vecka Industri & Logistik vecka Handel & Service vecka Hälsa & Välmående vecka MATERIAL maija.aarnio@rp-yrittajat.fi Kust-Österbottens Företagare Sandögatan 6, VASA tel CHEFREDAKTÖR Armi Murto, Företagarna i Finland, armi.murto@yrittajat.fi, tel UTGIVARE Företagarna i Finland DISTRIBUTION Delas ut till alla Företagarna i Finlands medlemmar som har valt att få information på svenska. UPPLAGA 3200 st. OMBRYTNING Muotoilutoimisto Into TRYCK Wasa Graphics Oy

3 3 LEDARE Man kan alltid skapa något nytt Du läser nu den andra tidningen för i år. Vi har i detta nummer valt att ha bygg och fastigheter som tema. Ett område som säkert är väldigt bekant för många. Byggbranschen har i princip funnits till så länge som vi människor har existerat här på denna planet. Till byggsammanhang hör även fastigheter. Fastigheternas form och allt kring byggtekniken har under de senaste decennierna ändrats i snabb takt. Företagarna i dessa branscher har fått hålla ögonen uppe och anpassa sig till de olika förändringarna. Ibland har det sett ut som att branscherna och utvecklingen stannat upp men så är inte fallet. Allt flera företag har hittat nya sätt att existera i byggbranschen och nya fina uppfinningsrika fastigheter har blivit till. Egentligen är det inte alltid stora utvecklingar som behövs, utan man kan till exempel omformulera sättet att bemöta sina kunder. Företagarna i Finland har tillsammans med olika samarbetspartners skapat tävlingen Ravistajat. Denna tävling går ut på att hitta de företag som inom främst sin egen bransch lyckats bäst på att omskapa någonting. Målsättningen var att hitta små och medelstora företag som genom sin kreativitet har skakat om branschen där de agerar. Vi kan samtidigt konstatera att nya arbetsplatser skapas i sme-företagen och vi i FiF anser därför att denna tävling är ett bra sätt att framhäva behovet av att inte stagnera och gå runt i samma gamla banor utan hellre att stanna upp och fundera på nya sätt att agera. Visst finns det en hel del förändringar och nya uppfinningar, men tillsammans med en framåtblickande anda kan vi skapa något så mycket större. Det är fint att till exempel spel- och programmeringsbranschen ständigt utvecklas med så stora framsteg, men vi i FiF vill påminna om att även så kalllade mer traditionella branscher kan skakas om. Även bygg- och fastighetsbranschen. Ravistajat-tävlingen har fått in många bidrag och ett av företagen som finns med bland top 10 för tillfället är byggföretaget Fira. Företaget är intressant, för fram till år 2009 fungerade Fira som ett traditionellt byggföretag. Men efter finanskrisen gjorde de förändringar inom företaget och omarbetade sin verksamhet. De vände på sättet de arbetat och istället för att enbart bygga så fokuserar de nu på kundbetjäningen. Det nya tankesättet som känns som en självklarhet är det som gjort just Fira till ett byggföretag som har blivit något speciellare och ur kundens synpunkt en aning lättare att kontakta. Företagets omsättning har efter förändringarna vuxit från 14 till 60 miljoner och antalet arbetstagare har ökat från ca.30 till ungefär hundra stycken. En ovanlig detalj i verksamheten är att även ägarbasen har förändrats och numera äger ca.30 arbetstagare en del av företaget. Såsom fallet även är med till exempel Supercell. Samtidigt som vi ordnat tävlingen så har det även skrivits en bok om dessa tio finalister. Fira och nio andra suveräna företag berättar och tipsar om hur man kan lyckas med att omskaka sin bransch. Även boken går under namnet Ra- vistajat och finns att beställa på Boken innehåller finalisternas berättelser om hur de har varit med och skapat nya sätt att existera i deras bransch. Boken är definitivt värd att läsa. De bästa inspirationskällorna brukar vara konkreta exempel på hur någon annan kommit på en idé och vad denna idé har lett till. Vi i redaktionen ser fram emot att se alla Ravistajat-tävlingens företag skapa en våg av fler omskakande händelser i Finland. Hur tänker du skaka om och förändra din bransch? Hoppas vårsolen skiner nära dig och att den ger dig energi och ork att vara så företagsam som möjligt! Armi Murto Chefredaktör

4 AKTUELLT FÖRETAGARNA I FINLAND Sm-företagens förväntningar steg, men det tar tid innan vi når normala förhållanden Den ekonomiska verksamhetsmiljön för små och medelstora företag har börjat förstärka sig, vilket gör att förväntningarna har stigit en aning. Konjunkturförväntningarnas saldotal är nu +16, då det för ett år sedan bara var +5. Detta framgår av den färska sm-företagsbarometern som besvarades av ca sm-företag. Förfrågningen utfördes av Företagarna i Finland, Finnvera och arbets- och näringsministeriet. Hela 33 procent av företagen förväntar sig att konjunkturerna kommer att förbättras, medan den motsvarande andelen förra hösten bara 25 var procent. Förväntningarna har stigit i alla de viktigaste branscherna, men samtidigt har skillnaderna mellan branscherna ökat. Tillsvidare har företagen inget konkret bevis på att situationen skulle ha förbättrats, vilket betyder att förväntningarna riktas mer till slutet av året. Sme-företagsbarometern publiceras två gånger i året. Den publiceras av Företagarna i Finland, Finnvera och Arbets- och näringsministeriet. Klara besparingsbeslut skulle uppmuntra till att investera Fastän det finns tecken på en bukt är tron svag. Investeringarna har kommit i gång, men väldigt sakta. Att investeringarna har vaknat upp är positivt, men att de gjort det så sakta berättar att företagen är försiktiga, berättar Företagarna i Finlands ekonomist Petri Malinen. Tilliten att den offentliga sektorns ekonomi kan fås i balans med att skära ner utgifter skulle enligt Malinen uppmuntra till att investera i Finland. - Därför är det viktigt att regeringen tar och fattar klara besparingsbeslut i budgetrian i mars Inbesparingar ska enligt Malinen ske i en sådan tidtabell, att de skadar den kortsiktiga tillväxten så litet som möjligt. - Skatter kan ej längre höjas, för att i denna situation, för att skapa tillväxt och nya arbetsplatser, skulle en höjning skada mest, förklarar Malinen Arbetsplatserna har förvarats men fler behövs Förbättringen av sm-företagens konjunkturförväntningar återspeglas ännu inte i en ökning av personalen. Saldotalet för personalförväntningarna på +8 steg med två enheter från föregående höst även om läget på hemmamarknaden har försämrats. Inom industrin var utvecklingen den mest gynnsamma och personalförväntningarna steg mest från föregående höst, med fem enheter. Servicebranschernas sysselsättningsförväntningar är alltjämt en aning bättre än de övriga branschernas. - Även om det vanligaste hindret för sysselsättningen är den osäkra efterfrågan, borde man förbättra förutsättningarna för sm-företagens sysselsättningsmöjligheter. Om arbetsmarknadens flexibilitet förbättras, uppstår det nya arbetsplatser och ekonomins hjul börjar rulla. På det här sättet skulle man också förbättra den offentliga ekonomins situation, konstaterar Petri Malinen som tips. Anpassningen fortsätter Närmare hälften av sm-företagen berättar att de har anpassat sin verksamhet till det rådande ekonomiska läget. Andelen har ytterligare ökat från föregående höst. De vanligaste anpassningsåtgärderna är permitteringar och andra arbetstidsarrangemang. - Det som är positivt är att vart fjärde sm-företag försöker anpassa sig genom att utvidga sin affärsverksamhet till nya produkter. I synnerhet tillväxtorienterade och unga företag gör så här i stället för att gallra sin affärsverksamhet. 4

5 5 Vill du ha tillväxt? Nu har du din chans! Vi söker efter nya tillväxtorienterade små och medelstora företag till kampanjen Kasvu Open. Kasvu Open är en kostnadsfri process öppen för alla företag, där 500 experter från näringslivet stödjer företag i de utmaningar som tillväxten innebär. Vi söker nu efter 150 tillväxthungriga små och medelstora företag till evenemanget. Sökandet efter företag har startat, och vi använder alla tillgängliga kanaler för att hitta tillväxtorienterade företag som vill vara med. Jag vet med säkerhet att det finns företag med tillväxtpotential i Finland. Det har vi bland annat sett i samband med generationsväxlingar, när ungdomar har tagit över kommandot i företagen med sina idéer och öppnat för tillväxt, säger Mikko Simolinna, ordförande för Företagarna i Finland och domare i tävlingen. Årets Kasvu Open-evenemang startar i mars och anordnas på olika orter i landet, från Helsingfors till Kajana och från Vasa till Joensuu. Kasvu Open stimulerar bevisligen till tillväxt. Den framgång som deltagarna har rönt under tidigare år är den bästa belöningen för arrangörerna, konstaterar Uljas Valkeinen, verkställande direktör för Mellersta Finlands handelskammare och värd för evenemanget. Alla deltagare får nyttiga kontakter och tillgång till metoder för att tydliggöra sin strategi och utveckla sin kompetens. De får även tillfälle att träffa finansiärer, investerare och eventuella partner. Tio vinnare av tillväxtvägen belönas med euro var som ska täcka kostnader för internationaliseringsresan. Du kan anmäla dig med en öppen blankett från och med den 17 mars Anmälningstiden går ut den 14 juni Mer information hittar du på webbplatsen fi. Under tiden utser Kasvu Open-juryn 50 finalister bland dem som anmält sitt intresse. Som sparringpartner för finalisterna kallas orubbliga experter på företagstillväxt: erfarna ledare för exportföretag, tillväxtfinansiärer, affärsänglar, professionella inom styrelsearbete samt experter inom internationell försäljning. De investerar sin kompetens och tid för att möjliggöra tillväxt i ditt företag. HÄNDELSEKALENDER 2014 APRIL Rockkväll, Vasa 1.4. Hur agerar små och medelstora företag i EU, Åbo MeetingPoint 2014 med i storprojekten, Karleby Kust-Österbottens Företagare rf, vårmöte Svenska Träffen, Vasa MAJ 8.5. Speed meetings, Korsholm 9.5. Unga företagares evenemang, Vasa M-Ö:s Företagares Årsmöte och Vårgala, Kannus Nätverka vid Jannes Saloon, Vasa JUNI NiceRun, Vasa GetTogether 2014 möte för unga företagare, Karleby/Kalajoki KOLUMN Bit inte den hand som föder dig Jag aktiverade mig i företagarorganisationen när jag hörde om Åbo stads planer att bolagisera sina affärsverk för ungefär 6 år sedan. Håret reste sig i nacken när jag hörde att Åbo höll på att starta aktiebolag som skulle komma att konkurrera med näringslivet. Kan staden verkligen konkurrera med samma aktörer som betalat skatter och som möjliggjort denna verksamhet? Min förundran var stor. Efter dessa år och även efter att ha suttit med i Åbo stads affärsverks direktion har mina tankar inte förändrats i större grad. Åbo har bolagiserat massor. Åbo har energibolag, fastighetsbolag, tvättbolag, byggbolag, skötsel och underhållsbolag, vattenbolag, cateringbolag... listan är lång. I kombination med stora upphandlingar och egna bolag som offererar tappar vi småföretagare snabbt mark. En riktig rysare läste vi dagarna mellan jul och nyår i Turun Sanomat där man frågade de olika partiernas gruppledare i fullmäktige om man borde ge de egna bolagen stöd om det går dåligt för bolagen: Hälften av gruppledarna var beredda att stöda bolagen med skattemedel. Kommentarer jag har fått från olika håll är att detta inte kommer att hända men den fick vi ett konkret exempel: Åbo Stads stadsstyrelse beviljade Tiera (delvis ägt av staden) ett aktiekapitalslån på 0,5M till 5 % ränta utan egentliga villkor för återbetalning. Aktiekapitalslån och andra stödmetoder kan bli fel på flera sätt: den offentliga sektorn får lån på andra premisser än näringslivet och vi skattebetalare är med och finansierar stöden. Små detaljer som dessa betyder mycket när vi tävlar t.ex. om en offentlig upphandling. Jag håller fast vid mina tankar att staden borde vara den instans som erbjuder förutsättningarna för att näringslivet och invånarna skall må bra, verka och utveckla sig på bästa möjliga sätt. Små företag står för 49 % av alla arbetsplatser och betala ca 532 miljoner euro i skatter till i staten och staden. Vad händer om staden konkurrerar ut oss småföretagare? Dessutom blir det inte rätt om staden politiskt styr olika intressen genom vilka man påverkar förutsättningarna för de egna bolagen. Det allmänna svaret är igen att man inte kommer att göra det men det är ju självklart att styrning sker om de egna bolagen behöver det. Oftast sker styrningen av mindre grupper högre upp i organisationen och fullmäktigeledamöter som inte är insatta i dessa frågor nickar snabbt jakande på de förslag som läggs fram. I Åbo är vi redan inne på en väg som inte vi i större grad kan bygga om så nu gäller det att hitta på nya lösningar för att minimera skadan och maximera nyttan för oss småföretagare. För att hitta dessa behöver vi i FiF, samarbete med staden, mer information till ledningen i staden samt nya kreativa idéer av oss företagare. Var aktiva och berätta om ni har dessa. Världen håller på att förändras på många sätt och vi måste hänga med. Michael Lindholm, företagaren som tänker bli frisk igen

6 AKTUELLT FÖRETAGARNA I FINLAND Hela 86 % av företagarna tänker rösta i EU-parlamentsvalet I företagarenkäten uppgav 86 procent av de svarande att de tänker rösta i EU-valet. Elva procent var ännu osäkra, och endast tre procent uppgav att de inte tänker rösta. Enkäten var en del av den SMF-företagsbarometer som Företagarna i Finland, Finnvera samt arbets- och näringsministeriet genomförde gemensamt. Enkäten besvarades av slumpmässigt valda företagare runt om i Finland. Resultatet visar att företagare förstår vilken betydelse EU har för deras arbete. Närmare 70 procent av den lagstiftning som rör finländska företag bygger på EU-beslut, säger Antti Neimala, vice verkställande direktör för Företagarna i Finland. Aktiv medverkan och konstruktivt samarbete med andra är det enda fungerande sättet att dra nytta av EU-medlemskapet för ett litet land som Finland. Företagare har insett detta, och vi uppmuntrar även andra medborgare att påverka, säger Neimala. Små företag måste uppmärksammas mer i lagstiftningen Det finns cirka 21 miljoner företag i EU-länderna. Hela 99,8 procent av dessa är små och medelstora företag med mindre än 250 anställda. SMF-företagen sysselsätter närmare 70 procent av arbetskraften inom den privata sektorn, och merparten av de nya arbetsplatserna inom den privata sektorn skapas i små och medelstora företag. Europas framgång kräver att de små företagens tillväxtmöjligheter tas till vara. EU är viktigt för företagandet, men företagandet är ännu viktigare för EU, säger Antti Neimala. EU har skapat fred och stabilitet i Europa. EUmedlemskapet har öppnat en inre marknad för Finland med 500 miljoner konsumenter. Medlemskapet har främjat ekonomisk tillväxt, positiv sysselsättningsutveckling och balans i de offentliga finanserna. Nackdelen med den inre marknaden är den överdrivna reglering som redan hotar hela EU-områdets konkurrenskraft. Den inre marknaden skapades för 20 år sedan genom lagstiftning med fokus på de stora företagens behov. Lagstiftningen är fortfarande för tung för små och medelstora företag. Principen Tänk småskaligt först måste omsättas i praktiken. Enligt denna princip ska små företags villkor beaktas vid beredning av lagar, säger Neimala. Neimala påminner om att om vi vill trygga européernas välbefinnande så måste företagandets villkor förbättras och konkurrenskraften stärkas. Hur upplever företagare EU-medlemskapet? Företagarna i Finland publicerade sitt EU-valprogram i dag. Programmet uppmuntrar medborgare att rösta, betonar företagandets betydelse för Europas ekonomiska tillväxt och sysselsättning och föreslår metoder för att stoppa den överdrivna regleringen. I programmet berättar företagare hur de upplever Finlands EU-medlemskap. Mitt företag har expanderat från Finland till övriga Norden och Baltikum. Expansionen hade inte varit möjlig utan ländernas EU-medlemskap. I och med medlemskapet fungerar lagstiftningsförfarandena. Företagsklimatet är i dag tillräckligt stabilt och pålitligt för ett litet företag som vårt. Mikko Simolinna, ordförande för Företagarna i Finland, styrelseordförande för gruppen United Software Distributors Eetu Lampi är en 18-årig illusionistföretagare, som inte kan tänka sig ett liv utan EU. En gång fick jag betalt för en show av ett tyskt företag, naturligtvis i euro. Man behövde inte bry sig om valutakursen mellan den tyska och finska marken. Jag minns när marken byttes ut mot euro, även om jag inte använde så mycket pengar vid den tiden, minns Lampinen sin tid på lågstadiet. Eetu Lampi, illusionist och medlem i Företagarna i Finland, Imatra EU:s inre marknad fungerar för vårt företag i ordets fulla bemärkelse. Handeln med bland annat Vietnam och Ryssland har krävt minst tio gånger så mycket pengar och arbetstid som den interna handeln inom EU. Problemen med visumförfarandena och det arbete och besvär dessa medför blir tydliga först när man måste komma iväg snabbt. Inom EU räcker det med att ta med sig passet eller ett officiellt ID-kort. Pentti Patosalmi, styrelsemedlem i Företagarna i Finland, ordförande för Företagarna i Päijänne-Tavastland, verkställande direktör för Ferroplan Oy Vi har gjort affärer med Kina sedan början av 2000-talet. Vi importerar belysningsarmatur därifrån. EU-medlemskapet är viktigt för alla finländska företag, eftersom kineserna ser Finland som en del av 6

7 7 Företagarna i Finland förespråkar en höjning av grundavdraget för moms till euro, inte en höjning av den allmänna momsgränsen För etagare tänker rusa till valurnorna i EU-parlamentsvalet i maj: hela 86 % av dem som svarade på företagarenkäten uppgav att de tänker rösta. Europa. Det är gynnsamt även för ett litet företags marknadsföring att kineserna litar på europeisk kvalitet, kunskap och kompetens. Paula Aikio-Tallgren, medlem i arbetsutskottet för Företagarna i Finlands styrelse, ordförande i Företagarna i Lappland, verkställande direktör för Virvatuli- Valaisimet Oy Antti Neimala Företagarna i Finland har föreslagit att de negativa effekter som en höjning av mervärdesskattesatsen skulle ha på småföretagare borde kompenseras med en höjning av grundavdraget, dvs. med en progressiv lättnad vid den nedre gränsen av momsskyldighet från euro till euro. Lättnad vid den nedre gränsen tillämpas när företagets omsättning ligger över den nedre gränsen för momspliktig verksamhet på euro men under euro. Småföretagare kan inom detta omsättningsintervall få tillbaka en del av den skatt som de betalat genom ett avdrag som minskar stegvis. Med grundavdraget minskar den momsbörda som uppstår för de allra minsta företagarna då gränsen för den momspliktiga verksamheten överskrids. Grundavdraget inkluderades på sin tid in i mervärdesskattelagen på FiF:s initiativ. För närvarande pågår även ett medborgarinitiativ om att höja den allmänna gränsen för momspliktig verksamhet från euro till euro. För närvarande är en försäljare inte momsskyldig om omsättningen under räkenskapsperioden är högst euro, förutsatt att försäljaren själv inte har registrerat sig som skattskyldig. Enligt medborgarinitiativet skulle försäljningen vara momspliktig först när omsättningen överstiger euro. Företagarna i Finland förespråkar dock inte en sådan höjning av den allmänna momsgränsen, eftersom det skulle kunna snedvrida konkurrensen mellan företag av olika storlekar. Om en småföretagare konkurrerar utan moms till exempel med ett företag som sysselsätter 1 2 personer och som har en omsättning på mer än euro, försämrar detta det sysselsättande småföretagets möjligheter att konkurrera om samma arbeten. En höjning av den stegvis minskande lättnaden från euro till euro skulle däremot inte ha denna effekt. Det handlar med andra ord om olika typer av lättnader. En höjning av grundavdraget till euro skulle enligt FiF:s beräkningar gälla cirka företagare och minska deras momsbörda med cirka 70 miljoner euro. I jämförelse med detta skulle kostnaden för en allmän höjning av den nedre gränsen vara mångdubbelt större. Även EU begränsar användningen av lättnader för småföretag. Skattelättnader ska endast i begränsad utsträckning riktas in på småföretag och tas bort när företagets försäljning ökar, dvs. momslättnad kan inte beviljas som en allmän skattelättnad för alla företag.

8 SME-företagen Pargas stadsdirektör Folke Öhman (till vänster) och Kimitoöns kommundirektör Tom Simola vill ha en aktiv kommunikation med företagarna i sina kommuner. 8

9 9 är en kraftresurs i Egentliga Finlands skärgårdskommuner TEXT ANNELI FRANTZÉN BILD: VESA-MATTI VÄÄRÄ I skärgårdskommunerna Pargas och Kimitoön i Egentliga Finland är man medveten om SMEföretagens betydelse för sysselsättningen. Kommunernas geografi ställer emellertid sina speciella krav på företagandet. Både Pargas och Kimitoön har en stark företagssektor, även om företagsstrukturen i de båda kommunerna har vissa olikheter sinsemellan. Av Kimitoöns drygt 600 företag är majoriteten SME-företag och därtill finns över 200 lantbruksföretagare. Däremot finns det knappt någon storindustri i kommunen. Även i Pargas är största delen av de företagen SME-företag, men kommunen har dessutom flera stora industriföretag. Också parti- och detaljhandeln är betydande arbetsgivare. Skärgårdsföretagarnas specialbehov beaktas SME-företagarnas roll som arbetsgivare framhävs speciellt i kommunernas skärgård, där många serviceföretag verkar. Skärgårdsföretagarnas speciella utmaningar, långa avstånd och beroendet av färjeförbindelser är bekanta frågor för beslutsfattarna i Pargas och på Kimitoön. Problem finns, och vi är medvetna om dem. Våra möjligheter att förbättra förbindelserna är emellertid begränsade, eftersom finansieringsansvaret och beslutanderätten beträffande dem hör till staten, konstaterar Pargas stadsdirektör Folke Öhman. För närvarande är det främst förkörsrätterna till färjorna som skapar missnöje, eftersom sådana i alltför liten utsträckning har beviljats företagarna. Vi har betonat den här frågan och försöker hitta en lösning på problemet i samarbete med staten, berättar Öhman. Distansarbete har enligt Öhman ännu inte blivit vanligt i skärgården, trots att dataförbindelserna redan på många ställen skulle möjliggöra det. Vi har grävt ner en hel del optisk fiberkabel i skärgården, men ännu behövs det mera. För dessa projekt har vi inte fått statsbidrag, utan de måste skötas på kommunens egen bekostnad, konstaterar Öhman. Aktiv diskussion viktig På Kimitoön utvecklas verksamhetsförutsättningarna för företagen bl.a. genom planläggningen. Kommunen har tomter för alla intresserade företag. De fastigheter som kommunen äger är också i någon mån i företagens användning, berättar Kimitoöns kommundirektör Tom Simola. Kommunens beslutsfattare är enligt Simola lyhörda för företagarnas behov och han hoppas på en aktiv ömsesidig kommunikation. En kontinuerlig och icke formell diskussion är viktig, eftersom det ger oss aktuell information om företagarnas och kommuninvånarnas behov. Kommunen kan förstås inte lösa alla problem, men vi gör vårt bästa i de ärenden som vi kan påverka, säger Simola. Också Öhman önskar att företagarna ska ge sin syn på utvecklingsbehoven för servicen. Kommunen har inte fått speciellt goda vitsord av företagarna i opinionsundersökningar, men utan konkret information är svårt att åtgärda problemen. Vi önskar att företagarna kontaktar oss när det finns anledning att vidta åtgärder, konstaterar han. Fördröjningen i kommunreformen försvårar planeringen I Pargas och på Kimitoön håller man för närvarande på med en gemensam kommunutredning. Några omfattande besparingar i samband med förnyelserna väntar man sig emellertid inte. Däremot upplever man i kommunerna att de fördröjda kommun- och social- och hälsovårdsbesluten försvårar situationen. Beslut behövs definitivt före sommaren. Nu vet vi till exempel inte om kommunen i fortsättningen har ansvaret för social- och hälsovårdstjänsterna, och de utgör ändå stadens halva budget. Besluten inverkar också på de företag som producerar köptjänster, konkretiserar Öhman. Kommunens ekonomi är i gott skick, men den utdragna beslutsfattningen börjar så småningom märkas i planeringen. En kommunsammanslagning skulle emellertid inte föra med sig några lätta beslut, eftersom kommunen är en egen geografisk helhet, förklarar Tom Simola angående Kimitoöns situation.

10 KUST-ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE TEXT OCH BILD ANNELI FRANTZÉN Korsholmsbon William Österberg, 12, går i skolan på vardagarna, på helgerna jobbar han som grävmaskinentreprenör. I februari blev han KÖF:s första studerandemedlem. William, 12, är KÖF:s första studerandemedlem William Österbergs företagarbana började för ett och ett halvt år sedan, då han önskade sig en egen grävmaskin i födelsedagspresent. Williams pappa Jan Österberg, som själv arbetar som tryckeri- och fastighetsföretagare, bestämde sig för att förverkliga sin sons dröm och köpte en liten, begagnad maskin. Försäljaren lovade att köpa tillbaka maskinen, om pojkens gräviver av någon orsak skulle avta. Men ivern avtog inte, istället byttes maskinen snart till en större och för entreprenaduppdragen grundades bifirman William s Gräv. Nu är William Österberg redan inne på sin tredje fullstora grävmaskin, och för att flytta jordmassorna har han en egen traktor. Grävarbetena för vägar, avlopp och husgrunder genererade under fjolåret en omsättning på euro. Williams unga ålder sätter emellertid vissa gränser för verksamheten. För att till exempel flytta maskinerna från ett ställe till nästa krävs pappans hjälp, likaså med företagets pappersarbeten och anskaffningar. Företagaren själv koncentrerar sig på det väsentliga. Jag vill göra det här för att det är roligt. Och det är inte ens svårt. Man får bara sitta och gräva, och kunden betalar in pengarna på kontot, förklarar William Österberg. Han har också klara planer för hur han ska använda sina inkomster. Jag vill förtjäna pengar till en moped och en mopedbil, planerar han. Att gräva är roligt och jag vill göra det när jag blir stor också, men jag har inte bestämt mig för något speciellt yrke ännu, berättar han. Studerandemedlemskapet är en mjukstart för företagare Studerandemedlemskapet är Företagarna i Finlands handräckning till unga som är intresserade av företagande. En heltidsstuderande som vill utveckla sitt nätverk och öka sina kunskaper om företagande kan ansluta sig som studerandemedlem. Som medlem i Företagarna i Finland kan den studerande bekanta sig med andra företagare och utväxla tankar med andra studerandemedlemmar både ansikte mot ansikte och på det egna diskussionsforumet. Förutom kontakter och kamratstöd får studerandemedlemmarna Företagarna i Finlands servicepaket, som består av det material som presenteras på medlemssidorna och av de riksomfattande medlemsförmånerna. Ytterligare information: nuoretyrittajat.fi/opiskelijajasenyys. 10

11 11 ANVIA VIERASHUONE i Kust-Österbottens Företagares utrymmen Anvia Vierashuone erbjuder nätuppkoppling, dator och tillhörande utrustning för Företagarna i Finlands medlemmar. Hyran för medlemmar 20 (+moms) per dag, för övriga 40 (+moms) per dag. VÄLKOMMEN ATT GÖRA AFFÄRER 20 DAG Passlig storlek Förmånligt Centralt Adress: Sandögatan 6, Vasa Bokningar: info@vaasanyrittajat.com / KUST-ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE ERBJUDER MÖTESUTRYMME Kust-Österbottens Företagares kontor är beläget i centrum av Vasa. Medlemmar får hyra vårt mötesutrymme till ett förmånligt pris: Hyran för medlemmar 60 (+moms) per dag, för övriga 120 (+moms) per dag. VÄLKOMMEN ATT GÖRA AFFÄRER 60 DAG I utrymmet finns ett bord för 14 personer plus tilläggsstolar, nätuppkoppling och videokanon. I samband med mötesrummet finns ett kök för förvaring och servering av tilltugg. Företagare behöver du råd? Welcome Office är ett projekt i Österbotten som erbjuder rådgivning och information i ärenden som berör migration. Projektet finansieras av ERUF (Europeiska regionala utvecklingsfonden ) genom Österbottens förbund samt av 12 olika kommuner i regionen. Welcome Office har tre infopunkter som är belägna i Vasa, Jakobstad och Närpes. Projektet vägleder invandrare, arbetsgivare, kommuner, tredje sektorn etc. i frågor som berör immigration. På Welcome Office kan vi ge Dig mera information om: registrering och myndigheternas service språkkurser och fritidsaktiviteter hur hälsovården och dagvården fungerar basinformation om det finländska samhällets tjänster Ta gärna kontakt med oss! Mera information om Welcome Office hittar du från Kontaktuppgifterna till Welcome Office är: Tfn +358 (0) / welcome.office@vaasa.fi Tfn +358 (0) / welcome.office@jakobstad.fi Tfn +358 (0) / welcome.office@narpes.fi Adress: Sandögatan 6, Vasa Bokningar: info@vaasanyrittajat.com / Vårmöte Kust-Österbottens Företagare rf ordnar vårmöte onsdagen den kl. 18 på kontoret, Sandögatan 6.

12 NYLANDS FÖRETAGARE Den långa, varma säsongen i Turkiet gör landet attraktivt för många finländare. En av förmedlarens viktigaste uppgifter är att ge råd om rätt pris TEXT OCH FOTOGRAFI: MIA BERG-LUNDQVIST Under sina nio år i fastighetsbranschen har Stefan Ingvesback provat på att både tillhöra olika kedjor och att verka som självständig bostadsagent. Han föredrar det sistnämnda. - Kunderna uppskattar att det finns ett alternativ till de stora förmedlarna som i regel är bundna till någon bank, säger Ingvesback som primärt förmedlar på området Hangö till Ingå. Stefan Ingvesback säger sig vara en typisk österbottning som gillar att jobba självständigt. Egenföretagandet passar honom därför som hand i handske. I slutet av år 2005 grundade han sitt företag Ingvesback AFM LKV och han har sedan dess arbetat inom fastighetsbranschen. En utmaning med att ha en självständig agentur är att det kan vara svårare att värva kunder, speciellt i dessa kärva ekonomiska tider. Då folk inte klarar av att sköta sina huslån, går objekten direkt till bankens egen förmedling, berättar Ingvesback. - Men i slutändan är det ändå de personliga kontakterna som är viktigast på små orter. - Jag föreställer mig att man som privat förmedlare kan arbeta med kunderna på ett annat sätt. Det finns ingen press utifrån och man kan göra lite mera än det som lagen föreskriver att faller på förmedlarens lott. Viktigt med rätt prissättning Bostadsmarknaden har gått litet på tomgång under en längre tid nu och ännu ser man inga klara tecken på en förändring till det bättre. Men det ekonomiska läget till trots, har prisnivån på bostäder inte nämnvärt sjunkit och Ingvesback tror att en liten priskorrigering kan vara nödvändig. - Köparen har en uppfattning om att det är köparens marknad, men säljarna har inte riktigt förstått det. De som inte är tvungna att sälja just nu, drar hellre tillbaka sina objekt från marknaden än säljer till vad de uppfattar som underpris. - En av förmedlarens viktigaste uppgifter är att ge råd om en korrekt prissättning av ett objekt, men i slutändan är det säljaren som bestämmer, säger Ingvesback. 12

13 13 Trend mot mindre bostäder Det finns trots allt vissa försäljningsobjekt som lågkonjunkturen biter mindre på. Hit hör exempelvis nybyggda lägenheter med centralt läge. Dessa är eftertraktade pensionärslägenheter. Vidare säljs mindre lägenheter såsom en- och två rummare fortare än större lägenheter. - Det finns också en ständig efterfrågan på jordbrukslägenheter bland folk som exempelvis har hästar och behöver ett par hektar mark, berättar Ingvesback och tillfogar fritidsfastigheter till listan på objekt som fortfarande har efterfrågan under ekonomiskt kärva tider. På grund av den planerade lagförändringen om bolånetak, vilken innebär att köpare inte längre får belåna fastigheter till hundra procent, tror Ingvesback att vi kommer att få se trendförändring i att folk allt mer kommer att efterfråga mindre bostäder och egnahemshus. Håll bostaden möblerad För den som står i beråd att sälja sin bostad finns det flera saker man kan tänka på som kan underlätta en försäljning. Det första rådet är att låta bostaden stå möblerad. Potentiella kunder har då lättare att visualisera hur mycket möbler det ryms i ett rum. - Därtill är bostaden mer representativ då den är möblerad. Ingvesback får ofta förfrågningar om vilken typ av reparationer och renoveringar det lönar sig att utföra innan man sätter ett objekt till salu. - Då det är frågan om kosmetiska åtgärder, typ målfärg och tapeter, är det inte säkert att det är mödan värt. De flesta köpare vill sätta sin egen prägel på sitt hem. Däremot kan exempelvis en åtgärd som att förnya rör vara en investering som underlättar en försäljning. Om man har värdefulla tavlor eller andra dyra föremål rekommenderar Ingvesback att man plockar bort dem innan bostaden fotograferas. Det finns nämligen en liten risk att det är andra än potentiella kunder som besöker bostadssajterna. Stefan Ingvesback hoppas på att våren ska blåsa lite liv i bostadsmarknaden. Har också utlandsobjekt Ingvesback har en specialnisch i att han förmedlar utlandsobjekt i Estland och Turkiet. - I Estland har jag specialiserat mig på områdena kring Ösel, Pärnu och Haapsalu. Köparen är inte sällan en investerare som köper sig ett fritidshus. I Turkiet förmedlar Ingvesback nybyggda lägenheter på semesterorten Alanya. Här är det ofta kommande eller nyblivna pensionärer som söker sig en bostad borta från mörkret och kylan i Finland. - Det förmånliga kvadratmeterpriset i kombination med en lång säsong som varar från mars till oktober gör landet attraktivt, konstaterar Ingvesback. Om man har dyrbara tavlor, eller andra värdefulla föremål, är det bra att plocka undan dem innan bostaden fotograferas inför en försäljning. (Arrangerad bild, ej verkligt försäljningsobjekt)

14 EGENTLIGA FINLANDS FÖRETAGARE Gröna värden är viktiga för företagarna Jimmy Kronberg (till vänster) och Peter Kronberg. Företagets slogan är Skärgårdens brunnsborrning står för hållbara lösningar. Skärgårdens brunnsbor TEXT OCH BILDER LAURA JOHANSSON Trots namnet Skärgårdens brunnsborrning Ab gör företaget och dess 15 anställda också annat än brunnsborrning. Det familjeägda företaget i Pargas har en omsättning på nästan 3 miljoner euro. Brunnsborrning, muddring och jordvärme Den ursprungliga affärsidén var att borra brunnar i skärgårdens utmanande förhållanden. Detta gör man fortfarande med den specialtillverkade utrustning som krävs för att nå alla skär och holmar, samt att borra i ofta svåra omständigheter. Företaget erbjuder också muddring och andra specialtjänster i skärgården. Under de senaste åren har jordvärmen blivit allt populärare och Skärgårdens brunnsborrning har också hoppat på detta tåg. Företaget har redan 20-års erfarenhet av jordvärme, i och med att man började som återförsäljare för Thermia redan år Men först efter år 2000 upplevde man en riktig jordvärmeboom, då energipriserna skjöt i höjderna. Nu har företaget installerat omkring 1000 värmepumpar. En rolig detalj som delägaren och mångsysslaren i företaget, Jimmy Kronberg, berättar är att Skärgårdens brunnsborrning Ab har installerat den sydligaste jordvärmepumpen i Finland, på Utö. Men ännu kan man göra rekord det var nämligen inte den sydligaste platsen på holmen, skrattar han. Ser lovande ut trots lågkonjunktur Företaget mår bra, trots att man erkänner att lågkonjunkturen varit svår även i denna bransch. Men även om den ekonomiska svackan varit tung för Skärgårdens brunnsborrning Ab så har man inte varit tvungen att permittera någon. Nu börjar det svänga, märker man. I början av 2014 har vi haft bra med orderstock, vilket inte hänt sedan 2011, berättar Jimmy Kronberg. Situationen är faktiskt bättre än på länge, så vi hoppas på att komma ut på sjön så fort som möjligt, säger huvudägaren Peter Kronberg. 14

15 15 Den specialtillverkade pråmen kan röra sig smidigt bland skärgårdens skär och kobbar, i och med att den inte behöver mycket djup för att komma fram. rning tror på jordvärme Krävs en kortpacke i plånboken En sak som både Peter Kronberg och Jimmy Kronberg oroar sig över är mängden kurser och certifikat som nuförtiden krävs av den redan kompetenta personalen. Det verkar som om vi skulle behöva en hel kortpacke i plånboken för att få göra det vi hållit på med redan i tiotals år, konstaterar de. Även om både Peter Kronberg och Jimmy Kronberg förstår att det är bra att försäkra sig om personalens kompetens så anser de att kurs efter kurs känns som slöseri av både tid och pengar. Regelverket i Finland tycks bli allt mer komplicerat, och detta påverkar företagens lönsamhet. Det är ju inte enbart kurserna och certifikaten som kostar. Det är också bort från arbetstid och ofta måste man dessutom bo flera nätter på hotell, fortsätter Jimmy Kronberg. Vissa kurser är naturligtvis nyttiga, men båda anser de att många av certifikaten känns främst i plånboken hos småföretagare. Dessutom har vi ofta i Finland tendensen att göra saker bättre än vad EU kräver. Det är företagarna som lider av dessa krav, konstaterar Jimmy Kronberg. Gröna värden Skärgårdens brunnsborrning Ab har en bra affärsidé. Att de gröna värdena blir allt viktigare och att både el- och oljepriserna är höga, gör att jordvärmen blir allt mer attraktivt. Att hushållsbidragen höjts är inte heller negativt. Företag kan dessutom få investeringsstöd för att ersätta sitt oljesystem med jordvärme, påminner Jimmy Kronberg.

16 MELLERSTA ÖSTERBOTTENS FÖRETAGARE Företagarna bakom Pohjanmaan Kreivi-talo Ab, (fr. vänster) Pasi Pekkarinen och Harri Puskala Finlands tätaste hus görs i Kelviå, Mellersta Österbotten TEXT: NINA NIEMI BILDER: KREIVI-TALO OY Kreivi-talo Ab:s husmodell Merilinna var framgångsrik på Bostadsmässan i Karleby 2011, och kom på en fin tredje plats i den allmänna röstningen. Dessutom valdes Merilinna till den mest energieffektiva husmodellen. I Kelviå finns en grupp på 15 personer, med stark yrkesskicklighet, som gör ca.50 egnahemshus i året av storelement. Kunderna vill ha mer fullständiga hus, så största delen är tillverkade längre än bara huspaket. I mode är också hus i ett plan, vilka tillverkas största delen. De vanligaste kunderna är unga barnfamiljer och husens storlek är i genomsnitt mellan m2. Kunderna är mer kunniga när det gäller bl.a. inredning och värmealternativ, berättar företagaren och försäljningschefen Harri Puskala. Direkt elvärme väljs allt minder och istället väljer man fjärr- och jordvärme samt olika hybridpumpar, tillägger Puskala. Genom sina underleverantörer anställer företaget dessutom ca.20 personer. Företaget använder sig av råvaror och arbetskraft som är inhemska till 100 %. Man använder underleverantörer bl.a. i vvs-, el- och grundarbeten. Vi har anlitat lokala företag p.g.a. att de finns nära till och är pålitliga, berättar Puskala. Dessutom gör man samarbete med bl.a. yrkesskolan i Karleby, därifrån man får huvudsakligen sommararbetare och praktikanter. Vi arbetar med en god sak, vi får bygga nya hus åt människor Företagarna Harri Puskala och Pasi Pekkarinen har tillsammans, redan från år 1988, byggt hus till försäljning. I år blir det 20 år från det att Puskala och Pekkarinen grundade Pohjanmaan Kreivi-talo Ab, för att bygga i bättre förhållanden inomhus och effektivare. Till nuvarande lokaler flyttade företaget år Kreivi-talo Ab:s försäljningsargument är flexibel planering och service samt energiekonomiska lösningar. Företaget har försäljningskontor förutom Kelviå också i Ylivieska och Jakobstad. Omsättning en stiger till ca.3milj. Framtiden ser positivt ut konstaterar företagarna. Det kommer alltid att byggas och man måste bara reagera till kundernas önskemål, för att vara konkurrenskraftig, säger Puskala. Vi får arbeta med en god sak, vi får bygga nya hus åt människorna, tillägger Puskala. Till kommunernas planering önskar företagarna mer snabbhet, för att det i långa loppet ökar sysselsättningen och skatteinkomsterna. På fritiden reser Harri Puskala en del och kopplar av på villan. Dessutom deltar han på den lokala företagarföreningens evenemang. 16

17 17 RIKSOMFATTANDE UNGA FÖRETAGARE DAGAR KARLEBY- KALAJOKI Vårens största Match Making -evenemang i Karleby Gamla Tullpackhuset (Tullkammargatan 1) ons från kl SEMINARIUM B2B-MÖTEN KVÄLLSSAMVARO MIDDAGSBUFFÉ Pris: 40 /person Registering: senast 9.4. på För mer information: Jukka Oravainen jukka.oravainen@kosek.fi Finnmet Pa r tners