motioner och utlåtanden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "motioner och utlåtanden"

Transkript

1 motioner och utlåtanden

2 Motioner och utlåtanden Byggnads kongress 2010

3

4 REGISTER Allmänna kommunikations- och informationsfrågor (AK)...4 Arbetsmarknadspolitik och sysselsättning (AM)...9 Arbetsrätt Arbetsmiljö och hälsa (AH)...21 Medbestämmande och inflytande (MBL)...36 Semester (SEM)...42 Arbetstidsfrågor (AT)...44 Ekonomisk politik (EP)...47 Facklig utbildning (FU)...48 Fackligt arbete i Europa och övriga världen (FAE)...57 Förbundsstadgar (FS)...59 Grundorganisationen (GO) Lönepolitik (LP) Samhälle, byggande och näringspolitik (SBN) Trygghetsfrågor A-kassan (AKA) Avtals- och medlemsförsäkringar (AVF) Pension och pensionsålder (PP) Sjuk- och arbetsskadeförsäkringar (SJA) Ungdomsverksamhet (UV) Yrkesutbildning (YU)

5 byggnads kongress 2010 Allmänna kommunikations- och informationsfrågor (AK) Motionerna AK 1 AK 5 MOTION AK 1 Bygg 21:an Jönköping Byggnads har under senare år använt sig mer av sponsring, reklam och annonser i olika former. Detta görs antagligen för att stärka förbundet utifrån medlemmarnas bästa. Det finns dock olika åsikter bland medlemmarna om nyttan av sponsring, reklam och annonser. En del är klart för och har åsikten att marknadsföring behövs för att Byggnads ska vara en känd och tydlig röst för medlemmarna. Andra tycker att det bara kostar pengar och inte har något värde. att förbundsstyrelsen får i uppdrag att ta fram en marknadsföringspolicy som utmynnar i mål och syften med framtida sponsring, reklam och annonser. Förbundsstyrelsens utlåtande över motion AK 1 Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning om att det är viktigt att ha en genomtänkt strategi för köp av reklam, sponsring och liknande. Man måste alltid göra en avvägning om hur medlemmarnas pengar används på bästa sätt. Då är det nödvändigt att det finns en tydlig marknadsföringspolicy att gå efter och som är beslutad av förbundsstyrelsen. att motion AK 1 bifalles. MOTION AK 2 Byggnads Dalarna Många är vi som kliat oss i huvudet och undrar vad det som står i avtalet betyder. Ännu fler är de som på förhand anser att avtalet är för krångligt att titta i. Många samtal till avdelningarna handlar om frågor som står i 4

6 motioner och utlåtanden avtalet och borde gå att läsa. Vi tror att vi tappar en del medlemmar för att det är så svårt att tolka avtalet, så inte ens förtroendevalda kan svara på vad som gäller. Det leder till osäkerhet och ifrågasättande av medlemsskapets värde. Det borde gå att få till en text som är enkel och konkret som alla medlemmar kan ta till sig vid behov. Därför föreslår vi att en lathund tas fram som enkelt och tydligt beskriver vad man kommit överens om på förståelig svenska att avdelningarna sammanställer de vanligaste frågorna från medlemmarna som underlag till texten att alla medlemmar får lathunden, förslagsvis med medlemsalmanackan. Förbundsstyrelsens utlåtande över motion AK 2 Förbundsstyrelsen förstår motionärens önskan om en lathund kring de olika avtalen. Man måste dock komma ihåg att avtalen innehåller komplicerade texter som är ett resultat av vad två eller flera parter har kommit överens om. Ibland uppkommer tolkningsfrågor som måste avgöras av t ex domstol. Förbundsstyrelsen ser en risk med att skapa lathundar av avtalen som många då kanske kommer att tro är avtalen. Det finns också risk för att lathunden innehåller förenklingar som kanske strider mot själva avtalet och som går att tolka på olika sätt. Eftersom avtalen skrivs tillsammans med motparten är en lathund som skrivs av Byggnads något som kan bli ett hinder vid framtida tolkningstvister. att motion AK 2 avslås. MOTION AK 3 J Frank, Byggnads Södra Skåne Enskild Ofta när man träffar andra medlemmar dyker frågan upp om hur mycket TV-reklamen har kostat för Byggnads. Och om hur mycket man hade kunnat sänka medlemsavgiften om man avstått från TV-reklamen. att Byggnads framgent ej ska göra reklam i TV. 5

7 byggnads kongress 2010 Förbundsstyrelsens utlåtande över motion AK 3 Förbundsstyrelsen menar att det alltid är viktigt att föra en diskussion om hur marknadsföring ska ske på bästa sätt. Förbundsstyrelsen kommer därför att utarbeta en marknadsföringspolicy som på ett tydligt sätt ska ange riktlinjer för hur marknadsföring ska ske. Däremot menar förbundsstyrelsen att det vore fel att förbjuda en viss typ att reklam, som t ex TV-reklam. Det är viktigt att inte stänga några dörrar för hur marknadsföring kan ske, men att det då finns en policy att gå efter. att motion AK 3 avslås. MOTION AK 4 Byggnads Södra Skåne Tidningen Byggnadsarbetaren är enligt vad vissa säger en välläst tidning. Det är dock inte utan problem vid flertalet tillfällen då tidningen skriver artiklar som inte på något sätt gagnar ägarna = Byggnads medlemmar. Det är vid de tillfällen detta sker oftast opinionsbildande mot den fackliga organisationen. Samtidigt hörs det då och då att det budskap vi vill ha ut till medlemmarna publiceras i tidningen. Föreslår att representantskapet beslutar följande. att tidningen Byggnadsarbetaren blir en tidning/informationsskrift för förbundet. att halva tidningen utgör reportage och annan journalistisk del. att andra halvan av tidningen utgör en informationsdel från förbundet. att chefredaktören för tidningen svarar för den ena delen och att förbundsstyrelsen svarar för den andra delen. att om kongressen inte bifaller ovan att-satser, att då ansvaret för hela tidningen överförs på förbundsstyrelsen. Förbundsstyrelsens utlåtande över motion AK 4 Undersökningar visar att tidningen Byggnadsarbetaren är en av de mest populära tidningarna inom fackförbundspressen. Tidningen läses av en stor majoritet av Byggnads medlemmar och är mycket uppskattad. Den största anledningen till tidningens popularitet är att det är en självständig journalistisk produkt. Byggnadsarbeta- 6

8 motioner och utlåtanden rens redaktion följer noggrant de frågor som rör Byggnads medlemmar och bevakar byggbranschen i stort. Det är förbundsstyrelsens uppfattning att det vore en fel väg att gå att ta ifrån journalisterna den journalistiska friheten och förvandla Byggnadsarbetaren till en renodlad informationsskrift. Då riskerar tidningen att förlora sin läsvärdhet och popularitet. Idag finns de s k Inblickssidorna längst bak i tidningen och dessa kan bestå av fem sidor, det har hittills varit fullt tillräckligt för att informera om de frågor som förbundsstyrelsen vill nå ut med. Till detta kommer både hemsidan och de elektroniska nyhetsbrev som har startats upp nu i vår. Självklart ska det alltid finnas en diskussion om innehållet i tidningen och förbundsledningen har alltid en nära dialog med tidningens chefredaktör om tidningens allmänna inriktning. att motion AK 4 avslås. MOTION AK 5 Byggettan Idag har vi svårigheter att enkelt hitta uppgifter om företag har kollektivavtal eller hängavtal. Jag vill att den informationen skall vara lika lättillgänglig för Byggnads medlemmar som den idag är för HRF:s medlemmar. De har en aktuell avtalsförteckning Schysta Listan på sin hemsida, där både kunder och medlemmar lätt kan söka information. Jag är dessutom övertygad om att många privatkunder faktiskt skulle välja ett företag med kollektivavtal framför att samarbeta med de som är avtalslösa, och om informationen är lättillgänglig kan inte heller någon hävda okunskap om missförhållanden. att Byggnads publicerar gällande kollektiv- och hängavtal på hemsidan. Förbundsstyrelsens utlåtande över motion AK 5 Förbundsstyrelsen menar att det är bra om vi på så många sätt som möjligt visar på vikten av att ha kollektivavtal. Om allmänheten alltid väljer företag som har tecknat kollektivavtal, skulle det hjälpa till att skapa en marknad med företag som har schysta villkor. Ett sätt kan vara att på hemsidan redogöra för vilka företag som vi har kollektivavtal med. Det är viktigt att reda ut olika aspekter kring detta. Är det 7

9 byggnads kongress 2010 möjligt att redogöra för vilka företag vi har avtal med på hemsidan utan att det strider mot gällande lagstiftning, t.ex personuppgiftslagen (PUL)? Hur håller vi våra listor uppdaterade och vilket ansvar tar vi på oss för företagens seriositet? Förbundsstyrelsen vill utreda dessa frågor närmare och avser att tillsätta en utredning som får i uppdrag att återkomma med förslag på om och hur en publicering på hemsidan är möjlig. att motion AK 5 anses besvarad. 8

10 motioner och utlåtanden Arbetsmarknadspolitik och sysselsättning (AM) Motionerna AM 1 AM 8 MOTION AM 1 Bygg 12:an Jag önskar att vi ska ha en egen arbetsförmedling. att vi startar en egen arbetsförmedling. Förbundsstyrelsens utlåtande över motion AM 1 Frågan om en egen arbetsförmedling har diskuterats länge. Många menar att Byggnads fungerat som en informell arbetsförmedling under många år eftersom många jobb förmedlats informellt inom organisationen. Men man ska ha i åtanke att det handlar om medlemmar som tipsar andra medlemmar om arbete, inte ett organiserat arbetsförmedlande. När vi fått se hur den borgerliga regeringen hanterat både arbetsförmedling och A-kassa den senaste mandatperioden finns det anledning att fundera över vad det innebär att ha ansvar för myndighetsutövning. Vi har genom a-kassan fått administrera ett regelverk och avgiftssystem där medlemmar klivit ur för att reglerna blivit för krångliga och för att egenavgiften blivit för hög. Det är absolut inte okomplicerat att ha ansvar för myndighetsutövning på arbetsmarknadsområdet. Under mandatperioden har vi också kunnat se en lika stor förändring hos arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingens roll som aktiv aktör har genom politiska riktlinjer i det närmaste helt raderat alla aktiva arbetsmarknadspolitiska verktyg och ensidigt satt arbetsförmedlingen att med piska tvinga arbetslösa sitta och söka jobb som varken finns eller skapas. Arbetsförmedlare sitter med vad som kan liknas vid ett beting och måste redovisa hur många arbetssökande man fått ut på praktik. Allt för att visa upp bra siffror i arbetslöshetsstatistiken. Att starta en egen arbetsförmedling kan ha sina fördelar men har också avgörande nackdelar. Byggnads möjlighet att agera fritt och kritiskt gentemot en arbetsmarknadspolitik begränsas om man på 9

11 byggnads kongress 2010 samma gång blir den som tvingas verkställa politiken genom myndighetsutövning i form av egen arbetsförmedling. Det finns onekligen förtjänster med en egen arbetsförmedling, men nackdelarna väger ändå tyngre. att motion AM 1 avslås. MOTION AM 2 Byggnads Norrbotten Sysselsättningsfrågorna diskuteras såväl inom bekantskapskretsen som på alla andra sammankomster. Ungdomarnas situation på arbetsmarknaden är en fråga som engagerar många. Att finna rätt lösning är mycket svårt. En stor del av den äldre generationen fördömer bl.a. ungdomsgarantin samt andra typer av stimulansåtgärder som kan resultera i gratis arbetskraft. att förbundet tillsätter en arbetsgrupp i syfte att under 2010 skapa förutsättningar att antingen avtals- eller lagstiftsningsvägen återinföra friåret. MOTION AM 3 Bygg 6:an Väst När det uppstår arbetsbrist i företag drabbas dom med kortast anställningstid först. Vanligtvis är det äldre som får vara kvar på bekostnad av de yngre. För att trygga återväxten i branschen kan man inrätta en omställningsfond där man kan ansöka om medel för att ge en äldre byggnadsarbetare möjligheten att gå hem till förmån för en yngre byggnadsarbetare. Man skulle kunna finansiera omställningsfonden genom att FORA tar in avgiften i branschen. Finansiering och regelverk får utredas närmare. att förbundsstyrelsen får i uppdrag att utreda frågan utifrån motionens intentioner. 10

12 motioner och utlåtanden MOTION AM 4 Byggettan Avlönad samhällstjänst efter gymnasiet Sverige är i dag belastad med en ungdomsarbetslöshet som tillhör Europas högsta. Skälen anges ofta från borgerligt håll vara bl a lagen om anställningsskydd (LAS). Man brukar säga att spottar man på stenen så urholkas den till slut, ofta p g a undermåliga kunskaper om arbetslöshetens orsaker. Skälen till den höga arbetslösheten (27,3 %) för ungdomar mellan år är flera och beror bl a på arbetsförmedlingens omorganisaion, samtidigt med att vårt land anpassas i en ny arbetsrättslig legitimitet efter EU-domstolens utslag i t ex, Vaxholm, Niedersachsen, Lex Britannia med flera. Vidare är det så att den borgerliga regeringen anser att det främst är ett kommunalt ansvar inte ett statligt att sörja för sina ungdomars arbete/skolgång till och med december månad det år eleven lämnar gymnasiet, d v s arbetslöshet bland åringar. I övrigt är arbetslösheten en konjunkturfråga alt en fråga om att ställa den unga människans behov mot den äldres med många gånger arbetsnedsättning i någon form i sitt bagage, vilket i sig är både omoraliskt och förkastligt tals ungdomar står i dag inskrivna som arbetslösa fr o m juni månad när de slutat gymnasiet. Tidigare var vi delvis hjälpta av att många deltog 7 månader upp till ett år i den allmänna värnplikten, vilket inte minst fick många att mogna inför kommande yrkes- eller utbildningsval något som förvärrat statistiken ytterligare. Det pratas ofta om att vårt samhälle blivit hårdare där allt fler ser till sitt eget utan att solidariskt verka för allas rätt, ungdomar stökar och tänder eld på bilar i våra förorter, brandmän hotas i sitt arbete, klotter, ungdomsvåld, snatteri. Listan är lång på problem som följer av bl a ungdomsarbetslöshet. att förbundet verkar för ett införande av rätten till ett avlönat år i samhällstjänst att förbundet verkar för att året delas mellan stat och kommun att förbundet verkar för att arbetet skall inriktas på vård, skola och omsorg att förbundet verkar för att ideella organisationers samhällsarbete skall omfattas att förbundet verkar för att kommunerna skall ta sitt ansvar och tillerkänna avgångseleverna i juni månad ytterligare en termin i gymnasiet i en särskild utbildningsinsats. 11

13 byggnads kongress 2010 Förbundsstyrelsens utlåtande över motionerna AM 2 AM 4 Inom arbetsmarknadspolitiken är s k generationsväxlingar alltid en utmaning. Om dessa generationsväxlingar dessutom sammanfaller med en långkonjunktur eller kanske finanskris blir utmaningen än större. Inom byggnadsarbetarkåren ser vi problem med att ge lärlingar möjligheter att slutföra sina utbildningar samtidigt som många äldre gör sina sista år innan pensionen utan att kunna föra över sina kunskaper på en yngre generation. Ett friår skulle kunna vara ett verktyg för att bland annat ta hand om generationsväxlingar. I motion AM 4 berörs ungdomars situation på arbetsmarknaden i ett bredare perspektiv. Det är ett fattigdomstecken när ett samhälle skjuter ungas inträde i vuxenlivet på framtiden. Av samhällsekonomiska skäl är det förkastligt att sätta stora delar av våra ungdomskullar på avbytarbänken i väntan på bättre tider. De senaste åren har vi för första gången fått se ungdomsgenerationer träda in på arbetsmarknaden med sämre förutsättningar än sin föräldrageneration. Det är första gången i modern tid och kan bara beskrivas som ett misslyckande. På arbetsmarknaden ser vi också politiska utspel från högerhåll som menar att om vi bara gör tillvaron tillräckligt otrygg i form av försämrade arbetsrättsliga regler för unga, undantag i LAS m.m. så kommer arbetsgivare att våga anställa. När den politiska lösningen på ett problem med ungdomar på avbytarbänken blir försämrade villkor och ett sämre skydd är vi på väg åt fel håll. Förslagen om friår och avlönat år i samhällstjänst bör utredas djupare och kompletteras. Under kommande kongressperiod föreslås att vi tillsätter en arbetsgrupp med uppdrag att sätta fokus på våra ungdomars situation på arbetsmarknaden socialt, arbetsrättsligt och vad gäller utbildning i enlighet med motionerna. att motionerna AM 2 AM 4 anses besvarade. 12

14 motioner och utlåtanden MOTION AM 5 Byggnads Gästrikland Att stora delar av den svenska fackföreningsrörelsen råkat ut för en ideologisk kollaps råder det ingen tvekan om. Vi har mängder av exempel på detta. Wanja Lundby-Wedins vittnesmål om sin starka religiösa uppfattning där hon betonade att så ofta hon har tid deltar hon i den kyrkliga verksamheten är i sanning att ge den fackliga ideologin ett nytt och främmande innehåll. Vidare är det lönesänkningsavtal som träffats mellan IF-Metall och Teknikföretagen något nytt. Där har man avtalsvägen tagit bort de orättvisor som rent klassmässigt finns i samhället och som tidigare var fackföreningsrörelsen grundförutsättning för att överhuvudtaget existera. Ett annat exempel är LO:s största förbund Kommunal och dess ordförande Ylva Thörn som förklarat att en förkortning av arbetstiden med målsättning om 6 timmars arbetsdag inte längre är aktuellt. Samhället har inte råd är hennes budskap. För alla med ett uns av facklig ideologi i behåll är arbetstidens längd en fråga om fördelning av produktionsresultatet. Eller för att exakt säga fördelningen av arbetarnas skapade mervärde. att förbundet skall verka för en kortare dagarbetstid såsom 35 timmars arbetsvecka med 7 timmars arbetstid 5 dagar i veckan. På sikt är målsättningen 6 timmars arbetsdag. Förbundsstyrelsens utlåtande över motion AM 5 Kraven om arbetstidsförkortning har funnits med länge. Det råder ingen tvekan om att det är en angelägen fråga och har funnit med i avtalsförhandlingarna under många år. Oavsett vilken ideologisk utgångspunkt man tar är en förkortning av arbetstiden inte kostnadsneutral. Det innebär att arbetstidsförkortningen har ett pris och kommer att påverka löneutrymmet. I varje avtalsförhandling finns frågan med och vägs mot andra krav. Vi kommer aldrig att sluta kämpa om en bättre fördelning av produktionsresultatet då det är ett viktigt fundament för Byggnads som fackförbund. Men frågan om förkortad arbetstid måste alltid vägas mot andra krav som ställs i våra avtalsförhandlingar att motion AM 5 anses besvarad. 13

15 byggnads kongress 2010 MOTION AM 6 Byggnads Gästrikland Företagens rätt att provanställa personal upp till 6 månader och därefter utan att motivera ha rätt att avskeda de anställda har under senare tid allmer kommit att bli ett instrument för att avskeda personal med fackliga förtroendeuppdrag. Så skedde exempelvis vid MT Höjgaards brobygge över Södertälje kanal. Där sade företaget upp lagbasen samt ytterligare 4 anställda. Efter detta fortsatte bygget utan lagbas, skyddsombud eller MB grupp. Ingen ville ta på sig ett fackligt förtroendeuppdrag då risken för uppsägning ansågs vara överhängande. att förbundet skall verka för rätten att provanställa utbildad personal upp till 6 månader tas bort ur LAS. Förbundsstyrelsens utlåtande över motion AM 6 6 är redan i dagsläget dispositiv (förhandlingsbar) vilket innebär att möjligheten att förändra formerna för provanställning redan finns utan att förändra lagen. Möjligheten att provanställa ( 6) tillkom i lagen om anställningsskydd 1982 och omfattade då 6 månaders rätt till provanställning utökade den dåvarande borgerliga regeringen provanställningsperioden till 12 månader. Efterföljande socialdemokratiska regering återställde möjligheten till provanställning till 6 månader genom en så kallad återställare Man kan konstatera att det finns olika syn på syftet med provanställning. Rimligen borde 6 månader räcka för att pröva om en person är kvalificerad. Det finns också goda skäl att ifrågasätta provanställning av yrkesutbildade inom bygg. Men att förändra LAS så att yrkesarbetare inte kan provanställas är att branschanpassa en ramlag på sätt som strider mot idén med dispositiva ramlagar på arbetsmarknadsområdet. att motion AM 6 avslås. 14

16 motioner och utlåtanden MOTION AM 7 Byggnads Dalarna TSL är en omställningsförsäkring som medlemmarna avstått lön för att få. Nu anlitas entreprenörer av olika slag som coacher till varslade medlemmar. I samma stund som försäkringen löses ut kasserar entreprenören in kronor. I de flesta fall får den varslade behålla jobbet och får jobb utan behov av coachning, därmed är pengarna borta och inte tilll någon nytta för medlemmarna. För att höja medlemsskapets värde och behålla servicen och pengarna inom rörelsen föreslår vi att Byggnads genom ett dotterbolag startar coachning av varslade medlemmar. att vi tillvaratar den interna kompetens som finns inom organisationen för att höja medlemsskapets värde. Förbundsstyrelsens utlåtande över motion AM 7 Motionären tar upp problem som handlar om regelsystemet för omställningsförsäkringen TSL. Under senaste finanskrisen och lågkonjunkturen har ett stort antal individer under en relativt kort tid fått möjlighet att ta del av försäkringen. Olika aktörer på området har med olika framgång hjälpt uppsagda och arbetslösa. Regelverket är skapat för att ta hand om dem som vill/behöver hjälp med en omställning till att arbeta med något annat än man tidigare gjort. De erfarenheter vi har bland våra medlemmar är att man gärna vill ha utbildning men inte vill ha omställning. Det gör att själva omställningsförsäkringen är svår att tillämpa inom nuvarande regelverk. Våra medlemmar efterfrågar inte det omställningsförsäkringen är skapad att erbjuda. Det är inte självklart att vi löser detta branschspecifika problem genom att skapa ett dotterbolag som måste agera inom nuvarande regelverk om själva problemet är kopplat till regelverket och inte till själva aktören. Motionärens intentioner att vi ska ta tillvara vår interna kompetens för att utveckla medlemskapets värde är svår att tolka beroende på vilket perspektiv som avses. I ett bredare perspektiv med en mer abstrakt innebörd är att-satsen självklar. I ett mer begränsat perspektiv (omställning/utbildning) är det svårt att tolka den annorlunda än att det är utbildning för medlemmen i en arbetssituation som avses. TSL är då inte skapad för utbildning vilket gör det svårt att utveckla medlemsnytta om det är utbildning som avses. 15

17 byggnads kongress 2010 att motion AM 7 anses besvarad. MOTION AM 8 Byggettan I mitten av 1970 talet skapades LAS - lagen om anställningsskydd. I lagen skulle arbetstagarnas rätt vid anställning, anställningens upphörande etc. regleras. Anpassningen och utformningen av lagens texter har genomgått vissa förändringar och också i vissa delar tillåtit ett visst utrymme inom varje näringsgren att ändra och anpassa vissa delar till branschernas egna förutsättningar och behov. Dessutom har via prövningar i AD en del justeringar gjorts under hela tiden där utslagen behandlats som prejudikat och därefter styrt tolkningen. Under senare år har arbetsmarknaden utsatts för snabba och stora förändringar genom globaliseringar på olika sätt överstatlighet, EU inträden etc. men framför allt ökar takten i förändringar på och i arbetsmarknaden genom internationaliseringen av kapitalet och företagen. I samma grad som kapitalets ägare minskat sitt inflytande och önskningar om framgång lokalt i en ort, region eller t o m i ett land till förmån för ett globalt ägandeskap och att det ekonomiska intresset inte längre gäller det enskilda företaget, orten, regionen, landet minskar också omsorgen om medarbetaren lokalt. Istället blir arbetskraftens ökade rörlighet och möjligheten till att styra mer över arbetskraftens arbetstidsförläggning eller antalet anställda i vissa perioder viktigare. Ansvaret för och nyttan av fast eget anställda minskar till förmån för en ny syn på anställningsbarhet, arbetstider och i stort arbetsrätt. Därför har också de senaste årens diskussioner från främst Svenskt Näringsliv också anammats av och framförts av BI, som också de vill minska inflytandet över arbetsrätten för facken, förändra LAS och ge arbetsgivarna möjligheter att både ställa upp reglerna som sköta dem inom företagen utan facklig inblandning. Man slår därför nu hårt på organisationerna, våra fackliga föreningar, därför att de står för vår egentliga styrka gemenskapen och numera även för sammanhållningen vilka är de enda garanterna för vår möjlighet att vinna i de här frågorna. Vägarna för SN att nå framgång är fler. Dels kan de via centrala över- 16

18 motioner och utlåtanden enskommelser med huvudförbunden, LO t ex, begränsa eller minska LAS kraft, dels kan de rent politiskt vinna framgång i en borgerlig politisk majoritet för försämringar i LAS, dels kan de via lokala överenskommelser på lokalplanet i företag övertyga arbetstagarna om riktigheter att ändra eller undanta personal, dels kan de centralt fackligt som t ex. i överenskommelsen om och med Metall vinna nya vägar för att både förändra synen som i praktiken skjuta fram gränserna, dels kan de med andra alternativa anställningsformer och tillfälliga möjligheter till anställningar vinna mark för sina önskemål. Syftet för BI är att vinna flexibilitet precis som det är att slippa ansvar alltså i slutändan strikt ekonomiska överväganden. De senaste åren har arbetsgivarsidan vunnit alltmer gehör för sina idéer och önskemål, framför allt i den borgerliga regeringens politik och då främst från Maud Olofsons idévärld. Men även (s) har fallit näringslivet till föga och ser utvecklingen av småföretagandet som en mycket viktig väg inför framtiden. Belackare av (s) nymornade känsla för småföretagsverksamheten ser det som ett utslag för att fiska röster men den är en reell och fastlagd politisk väg man beträtt som i konsekvensen måste syfta till uppluckring av reglerna, arbetsrätt inkluderat LAS. I vår bransch är inte problemen, som för t ex. Kommunal, så stora med deltidsarbeten. Möjligheterna till anställning för viss, begränsad och avtalad tid är inte heller vårt stora problem så länge som facket finns på arbetsplatserna och aktiva kunniga MB grupper kan reglera detta utan främst möjligheten för företagen att reglera behovet med anställda från bemanningsföretag. De större tongivande byggföretagen har samtliga på ett eller annat sätt de senaste åren sökt utnyttja den möjligheten att reglera toppar med att hyra in personal. Detta möjliggjordes sen de allmänna begreppen och reglerna kring entreprenader ändrades till att företag kan hyra in andra företagares personalkraft utan att de höll med material etc. Alltså en ändring i entreprenadbegrepp och regler vilket även prövades i bl.a. AD med beklämmande resultat för oss. Efter det har antalet renodlade bemanningsföretag ökat dramatiskt och i många, många fall göms bemanningen under en tunn polityr av att det är små byggföretag som tas in men de utför i praktiken ingen entreprenad utan är armar och ben åt andra. Till midsommar 2009 fördes i Jordbro utanför Stockholm en märklig men mycket viktig facklig strid som rörde sig kring arbetsrätt, anställningsformer, bemanningsföretag och i slutändan är en fråga om våra 17

19 byggnads kongress 2010 mänskliga rättigheter och om moral. Konflikten gällde om företaget skulle kunna säga upp egen personal och samtidigt eller inom kort tid ta in arbetare från bemanningsföretag. Alltså om de istället för att vara skyldiga att återanställa de egna anställda kunde anställa andra och om företaget kunde säga upp egna samtidigt som de tog in bemanningsföretagets anställda. Att ensidigt kunna bestämma om antalet anställda och utan att behöva ta hänsyn till att följa några anställningsskydd eller behöva följa uppsägningstider och/eller turordningar är förstås skälet till att näringslivet idag är så pigga på att rucka på återanställningsrätten, vilken de tidigare bara lyckats nagga lite i kanten på genom att få ner den från att gälla i 12 till 9 månader. Idag har de en borgerlig politisk enhet som stöder tanken men också en vacklande politisk opposition. Frågan om bemanningsföretag har alltså blivit till en fråga inte bara om vem som ska vara anställd var, vilka löneregler som ska gälla och om bemanningspersonal ska kunna användas som lönekonkurrenter utan även till frågan om att följa en lag, lagen om anställningsskydd, vilket arbetsgivarna vill slippa göra. Dessutom har den löneföljsamhet Almegaavtalet kräver alltså att bemanningsföretagets personal ska ha lika lön som det inhyrande företagets har på bygget kringgåtts när endast inhyrda bemanningsanställda utför jobbet åt en entreprenör. Ett sätt att kringgå löneregler och likalöner har öppnats i och med att bemanningsföretagen vuxit genom företagarnas önskan om flexibilitet. Ett ytterligare sätt att runda LAS skrivning för att säkra arbetskraften är en juridisk spetsfyndighet som upptäcktes först för ca 15 år sedan. Innan dess var den arbetade tid en arbetstagare kunde få tillräkna sig all den tid han arbetat i ett företag. Den tiden bestämmer hans/hennes plats i turordningen och ger en relativt sett proportionerligt skydd. Det togs bort i och med att de strikt juridiska termerna om att ett bolag är dess nummer, jämfört med våra personnummer, är dess identitet. Alltså kunde en arbetstagare som var arbetslös helt plötsligt inte vid återanställning tillgodoräkna sig tidigare arbetad tid hos en företagare om han under tiden bytt organisationsnummer. Arbetsgivarna kan genom att omstrukturera sig och då byta organisationsnummer byta identitet, till skillnad från oss och våra personnummer, och sopa bort tusentals års anställningsår och trygghet. Det utan att ens den mäktigaste MB-grupp kan annat än att protestera för detta är en av de områden där arbetsgivarna helt själva kan ta besluten utan att MBL ger något stöd. 18

20 motioner och utlåtanden Kanske kommer arbetsgivarna att återigen i lågkonjunkturens spår använda sig av detta medel för att rensa i och nollställa tidigare anställningstider som arbetskraften jobbat upp. Frågan om hur vi möter en ny värld är både lika besvärlig som nödvändig att ställa oss. Att vi måste ha svar på många frågor framöver likväl som idéer om hur de ska mötas är nödvändigt. Det saknar vi idag. Vi saknar en bred debatt om på vilka sätt vi måste bidra till att förenkla arbetstidsreglerna utan att försvaga dem. Vi måste diskutera hur vi ska resonera och agera när arbetsgivarna och samhället kräver skiftarbeten för att driva jobb och vad vi kan vinna och erbjuda i den ökade konkurrens om jobben det innebär med arbetstagare från helt andra kulturer och med större möjligheter än vi kan acceptera helt andra arbetstider. att förbundet under kongressperioden bedriver en omfattande diskussion med medlemmarna om en facklig strategi för framtidens arbetsrätt. I syfte att utröna hur förändringar i arbetsrätten och arbetsgivarnas krav på dem kan bemötas på bästa sätt och på vilka sätt nya anpassningar till krav från samhälle och arbetsliv kan godtas. att förbundet kraftfullt avvisar varje nytt försök att attackera återanställningsrätten. att förbundet verkar för ett avskaffande av organisationsnummer som identitet för anställningstryggheten, och att koncernbegreppet återställs i tidigare betydelse och praktisk omfattning. Förbundsstyrelsens utlåtande över motion AM 8 Förbundsstyrelsen instämmer i stora delar i den beskrivningen som presenteras i motion AM 8. Det är av högsta vikt att följa utvecklingen på det arbetsrättsliga området i tider av globalisering och internationalisering. Svensk arbetsmarknad har inte stått oberörd av omvärldsförändringar och framför allt kan vi idag med lite perspektiv se effekter av EU-medlemskapet. Vi kan inte välja att inte föra diskussioner på området, avstår vi kommer vi inom en snar framtid se hur vårt inflytande och initiativ på arbetsmarknaden dramatiskt minskar. Det är i sig inget nytt, den diskussionen har alltid varit nödvändig. Det som möjligen har förändrats är den allt snabbare takten och antalet aktörer som påverkar och som måste påverkas. En omfattande diskussion har funnits, på utbildningar, på möten, vid demonstrationer, genom facklig politiskt arbete och opinionsarbete under en lång tid och kommer alltid att finnas. I denna diskussion 19

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM)

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) Motionerna KSM 1 KSM 7 MOTION KSM 1 Byggnads Väst Lägg ut små adds (Reklam) på ungdomshemsidor, vi i Byggnads vill ha mer medlemar och de är väldig brist på unga medlemmar,

Läs mer

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133 Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133 Motionerna A126 A128 tar upp förbundets arbete med att teckna lokalavtal. Förbundsstyrelsen tillsatte hösten 2013 en arbetsgrupp

Läs mer

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv!

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! 1 Vårt samhälle Kongress 2014 2 Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! Kollektivtrafik. Barnomsorg. Utbildning i livets olika faser. Sjukvård. Föräldraförsäkring. Arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring.

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 IF Metalls styrka bygger på att vi är många och kunniga, både när vi driver frågor på arbetsplatserna och i samhället i stort. Organisering handlar inte enbart

Läs mer

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver?

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver? 1 Vår organisation Kongress 2014 2 Hur ska vi jobba framöver? Fackliga studier. Information och opinionsbildning. Kultur. Medlemsförsäkringar. Ekonomi och avgiftsfrågor. Medlemsutveckling. Klubbar, avdelningar

Läs mer

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi?

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? talarmanus för skolinformatör i åk 1-3 2011 talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? JOBBA Värt att veta inför sommar- och extrajobb. Bild 2 Berätta vem du är och varför du är engagerad i facket

Läs mer

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

Värnen mot marknaden

Värnen mot marknaden Ett starkt anställningsskydd Lagen om anställningsskydd reglerar när en arbetsgivare får säga upp en anställning. Vid arbetsbrist gäller turordning sist in först ut och lagen ger rätt till återanställning.

Läs mer

FACKLIG UTBILDNING (FU)

FACKLIG UTBILDNING (FU) FACKLIG UTBILDNING (FU) Motionerna FU 1 FU 7 MOTION FU 1 Byggnads GävleDala Det blir svårare få ungdomar intressera sig för fackliga frågor. Detta beror oftast på okunskap om vad en fackförening är och

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning 25 januari 2007 a06-2406 YT/gih Näringsdepartementet Jakobsgatan 26 103 33 Stockholm Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning Svenska Kommunalarbetareförbundet har givits möjlighet

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning. Dir. 2011:76. Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011

Kommittédirektiv. Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning. Dir. 2011:76. Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Kommittédirektiv Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning Dir. 2011:76 Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över reglerna

Läs mer

Facket för dig och alla andra byggnadsarbetare. Bli medlem nu!

Facket för dig och alla andra byggnadsarbetare. Bli medlem nu! Facket för dig och alla andra byggnadsarbetare Bli medlem nu! Du är eftertraktad! Som byggnadsarbetare är du en eftertraktad, respekterad och attraktiv arbetskraft med hög status. Du har en lång och gedigen

Läs mer

MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL)

MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL) MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL) Motionerna MBL 1 MBL 5 MOTION MBL 1 Byggnads MellanNorrland När och hur det utses förtroendevalda representera förbundet i lokala större företags styrelser, verkar inte

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackliga studier motionerna B16 B23 samt B24 4:e och 5:e att-satserna

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackliga studier motionerna B16 B23 samt B24 4:e och 5:e att-satserna Utlåtande Fackliga studier motionerna B16 B23 samt B24 4:e och 5:e att-satserna Motion B16 vill ändra LO:s regelverk i stipendiefonden genom att ta bort kravet på minst tre förbund och i stället införa

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Information och opinionsbildning motionerna B7 B15

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Information och opinionsbildning motionerna B7 B15 Utlåtande Information och opinionsbildning motionerna B7 B15 I motion B7 föreslås att förbundet ska tillsätta en arbetsgrupp med uppdrag att ta fram förslag om åtgärder för att vända trenden med sjunkande

Läs mer

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet!

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet! 1 Vår arbetsplats Kongress 2014 2 Att trivas och utvecklas på jobbet! Arbetsorganisation. Bemanning. Arbetstider. Arbetsmiljö. Rehabilitering. Kompetensutveckling. Trygga anställningar. Jämställdhet. Lönesystem

Läs mer

Det måste alltså bli frivilligt att teckna kollektivavtal. Det finns flera vägar för att nå dit.

Det måste alltså bli frivilligt att teckna kollektivavtal. Det finns flera vägar för att nå dit. Rapport från Företagarna mars 2011 Sammanfattning och synpunkter... 2 Så gjordes undersökningen... 3 Sextio procent av företagen har inte kollektivavtal... 4 Större småföretag har oftare kollektivavtal/hängavtal...

Läs mer

Dagordningens punkt 28 Medlemsavgifter

Dagordningens punkt 28 Medlemsavgifter Dagordningens punkt 28 Medlemsavgifter Medlemsavgifter motion 103, 122, 123, 124, 125, 126, 127, 128 och 129 Motion 103 Avdelning Västerås, Eskilstuna och Köping Motionär Henrik Ryman, Patrik Hellström,

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal

Du tjänar på kollektivavtal Du tjänar på kollektivavtal Föräldralön. Mer pengar att röra dig med när du är föräldraledig tack vare kollektivavtalet. ITP. Marknadens bästa pensionsförsäkring ger dig mer pengar när du slutar jobba

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

Maj 2010. Turordningsreglerna missgynnar unga

Maj 2010. Turordningsreglerna missgynnar unga Maj 2010 Turordningsreglerna missgynnar unga Innehåll Sammanfattning och bakgrund... 3 Unga upplever att turordningsreglerna missgynnar... 4 Så gjordes undersökningen... 4 Slutsatser och policydiskussion...

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind.

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Ett medlemskap Välkommen till Arbetsgivarföreningen KFO Sveriges största fristående arbetsgivarorganisation.

Läs mer

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL SÅ ANSTÄLLER DU Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL VAD SKA JAG TÄNKA PÅ DÅ JAG ANSTÄLLER EN PERSON? Tänk noga igenom vilka kvaliteter, kvalifikationer och personlighetstyp du vill ha till

Läs mer

Medlemsrekrytering. Facklig introduktion Fråga alla om medlemskap Medlemsutbildning

Medlemsrekrytering. Facklig introduktion Fråga alla om medlemskap Medlemsutbildning Medlemsrekrytering Medlemsrekrytering Facklig introduktion Fråga alla om medlemskap Medlemsutbildning Facklig introduktion Information till alla nyanställda (t ex i samband med företagets introduktion):

Läs mer

Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv

Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv Detta vill Unionen i avtalsrörelsen Målet för avtalsrörelsen är att förbättra vår vardag och våra villkor. Utgångspunkten är vår

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet Facklig introduktion du, facket och kollektivavtalet Landsorganisationen i Sverige 2010 Illustrationer: Pontus Fürst, Pipistrello AB Grafisk form: LO Original: MacGunnar Information & Media Tryck: LO-Tryckeriet,

Läs mer

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena.

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Dennis! Nu har jag rättat dina svar och önskar kompletteringar på några frågor. Det är 1a), 5 a) och b) samt lite beskrivning av värvning och synlighet på sista

Läs mer

Försäkrad i facket. om avtals- och medlemsförsäkringar

Försäkrad i facket. om avtals- och medlemsförsäkringar Försäkrad i facket om avtals- och medlemsförsäkringar Försäkrad i facket Dina försäkringar 3 Avtalsförsäkringar 4 Avtalsgruppsjukförsäkring 4 Trygghetsförsäkring vid arbetsskada 5 - Avgångsbidrag 5 - Avtalspension

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

A-KASSAN (AKA) Motionerna AKA 1 AKA 27

A-KASSAN (AKA) Motionerna AKA 1 AKA 27 A-KASSAN (AKA) Motionerna AKA 1 AKA 27 MOTION AKA 1 Byggnads MellanNorrland Då A-kassans regelverk p.g.a. den s.k. alliansens arbetarfientliga politik stramats åt, kan vi inte ens neka ett jobb i ett företag

Läs mer

Arbetsmiljö Inflytande Utveckling

Arbetsmiljö Inflytande Utveckling ST Arbetsmiljö Inflytande Utveckling 1 2 Arbetsmiljö Arbetsmiljö är summan av flera faktorer på arbetsplatsen. Det handlar bland annat om lön, ledarskap, jämställdhet och mångfald. En bra arbetsmiljö är

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

EN HJÄLP TILL NYTT JOBB

EN HJÄLP TILL NYTT JOBB EN HJÄLP TILL NYTT JOBB EN HJÄLP TILL NYTT JOBB ALLA VERKSAMHETER FÖRÄNDRAS. FÖR- ÄNDRING ÄR EN FÖRUTSÄTTNING FÖR ETT DYNAMISKT NÄRINGSLIV. VISSA FÖRETAG UTVECKLAS OCH VÄXER, ANDRA KRYMPER OCH EN DEL AVVECKLAS.

Läs mer

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland 1(6) Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland Medbestämmandeavtal 2002 har här, av parterna gemensamt, utvecklats utifrån FAS 05. 1. Utgångspunkter för samverkan Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen

Läs mer

YRKESUTBILDNING (YU) Motionerna YU 1 YU 9

YRKESUTBILDNING (YU) Motionerna YU 1 YU 9 YRKESUTBILDNING (YU) Motionerna YU 1 YU 9 MOTION YU 1 Byggnads Örebro-Värmland Våra arbetplatser blir mer och mer internationella. Det är oerhört viktigt våra medlemmar får den kompetenshöjning som krävs

Läs mer

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka.

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka. Historik Med Industrifacket Metall har de tongivande förbunden inom tillverkningsindustrin gått samman. Det nya förbundet har medlemmar från vitt skilda områden, alltifrån glasbruk och läkemedelstillverkning

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Förbundsstadgar och föreningsstadgar angående medlemskap.

Förbundsstadgar och föreningsstadgar angående medlemskap. MOTION 23 Förbundsstadgar och föreningsstadgar angående medlemskap. Inlämnad av: Patrick Nyfors Förening: Ledarna inom Energi & Teknik Då problematik har uppstått kring rekrytering till dagens Ledarförbund

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR FÖRORD Parterna inom stål- och metallindustrin har en lång tradition i samarbetet på arbetsmiljöområdet.

Läs mer

Uppdraget. att värna löftet

Uppdraget. att värna löftet Uppdraget att värna löftet Författarna och Landsorganisationen i Sverige 2006 Författare: Ingemar Göransson och Anna Holmgren Foto: Denise Grünstein/Bildhuset Illustration: Ulf Lundkvist Grafisk form:

Läs mer

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL LO-TCO Rättsskydd AB MINDRE KAOS MED KOLLEKTIVAVTAL Kollektivavtalen ger ordning och reda på arbetsplatserna. Med dem i handen står vi starkare mot arbetsgivarna.

Läs mer

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 Telefontider: måndag, onsdag, fredag 8.30 12.00 och tisdag, torsdag kl. 13.00 16.00 Vad jobbar vi med just nu: Mycket händer i TioHundra ab. Hela bolagsstyrelsen

Läs mer

Byggnads policy. Företagshälsovård

Byggnads policy. Företagshälsovård Byggnads policy Företagshälsovård Byggnads policy om företagshälsovård Syftet med Byggnads företagshälsovårdspolicy är att beskriva vilka krav Byggnads ställer på innehållet i ett bra företagshälsovårdsavtal,

Läs mer

Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden

Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden Socialdemokraterna Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden 2 (5) Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden Arbetsmarknaden

Läs mer

Därför är det bra med kollektivavtal

Därför är det bra med kollektivavtal Därför är det bra med kollektivavtal ST, 2006. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, oktober 2007. Upplaga: 10 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52 37. Fax: 08-791

Läs mer

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Inhyrning och anställningstrygghet motionerna A92 A109

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Inhyrning och anställningstrygghet motionerna A92 A109 Utlåtande Inhyrning och anställningstrygghet motionerna A92 A109 Inom industrin har användningen av visstidsanställningar ökat markant de senaste åren. Under en lång period har företag, delvis till följd

Läs mer

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Arbetsrättsliga frågor motionerna A121 A125

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Arbetsrättsliga frågor motionerna A121 A125 Utlåtande Arbetsrättsliga frågor motionerna A121 A125 I motion A121 föreslås att IF Metall ska sluta förhandla direkt eller indirekt åt icke medlemmar i facken samt att IF Metall ska se till att endast

Läs mer

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija,

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija, Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Ksenija, Genomgående mycket bra svar. Väl genomtänkta resonemang kring fackliga grundtankar såväl som bra koll på regelverket. Du hade bara ett par smärre missar

Läs mer

ARBETSMILJÖAVTAL. för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET

ARBETSMILJÖAVTAL. för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET ARBETSMILJÖAVTAL för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET ARBETSMILJÖAVTAL för försäkringsbranschen (från och med 1 januari 1995)

Läs mer

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista ordförande fackförening/facket fackklubb kommunalarbetareförbundet fackförbund kommun landsting medlem löntagare socialdemokrat tjänsteman arbetare

Läs mer

Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet

Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet Gemensam kommentar Anställning av journalister i bemanningsföretag Anställningsavtal Varken lag eller kollektivavtal innehåller regler för hur

Läs mer

Checklista för idrottens arbetsgivare. - små till medelstora föreningar med upp till fem anställda där styrelsen är ideellt engagerad

Checklista för idrottens arbetsgivare. - små till medelstora föreningar med upp till fem anställda där styrelsen är ideellt engagerad Checklista för idrottens arbetsgivare - små till medelstora föreningar med upp till fem anställda där styrelsen är ideellt engagerad Innehåll Arbetsgivaransvar Medlemskap i arbetsgivarorganisation Kollektivavtal

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna Motionerna B24 1:a att-satsen och B28 vill stärka den fackligpolitiska samverkan. Motion B30 vill att IF Metall

Läs mer

Det ska löna sig att vara medlem i Handels. Dina medlemsförmåner

Det ska löna sig att vara medlem i Handels. Dina medlemsförmåner Det ska löna sig att vara medlem i Handels Dina medlemsförmåner Dina medlemsförmåner Välkommen som medlem i Handels. För dig och alla som valt att gå med i Handels vill vi göra vårt yttersta för att det

Läs mer

Studieledighet ansökan - ersättning

Studieledighet ansökan - ersättning Studieledighet ansökan - ersättning Enligt studieledighetslagen har du rätt att vara ledig från jobbet för att delta i fackliga studier och vuxenutbildning. Lagen klargör också hur det ska gå till när

Läs mer

Motion nr 205 Utveckla PRO:s HEMFÖRSÄKRING. PRO Haga-Malmaberg - Västerås, Västmanland. Område: PRO:s organisation Underområde: Försäkringar

Motion nr 205 Utveckla PRO:s HEMFÖRSÄKRING. PRO Haga-Malmaberg - Västerås, Västmanland. Område: PRO:s organisation Underområde: Försäkringar Motion nr 205 Utveckla PRO:s HEMFÖRSÄKRING PRO Haga-Malmaberg - Västerås, Västmanland ID574 Utveckla PRO:s HEMFÖRSÄKRING PRO: medlemsförsäkringar är till delar unika i sin omfattning. Olycksfallsförsäkringen

Läs mer

Tvärfackliga studier Jönköpings län 2015

Tvärfackliga studier Jönköpings län 2015 2014-12-15 Tvärfackliga studier Jönköpings län 2015 1 Information. Ledigt för fackliga studier: Ansökan ska göras till arbetsgivaren senast 14 dagar före utbildningens start. Vi rekommenderar att du anmäler

Läs mer

vem har arbetsmiljöansvaret?

vem har arbetsmiljöansvaret? vem har arbetsmiljöansvaret? Både uthyraren o Arbetstagare som hyrs ut har en speciell situation genom att arbetsgivaren har svårt att påverka arbetsmiljön hos inhyraren. Det är viktigt att såväl uthyraren

Läs mer

Är du frisör? Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem

Är du frisör? Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem Är du frisör? Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem Välkommen som medlem Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund.

Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund. Förslag Idéprogram Meningen med föreningen Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund. Journalistförbundet ska som fackförbund ta tillvara sina medlemmars fackliga, ekonomiska och

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun

Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun 1 ÖVERTORNEÅ KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun Rekryteringsordning Rekryteringsordningen anger i vilken ordning olika kategorier och behov skall beaktas, innan

Läs mer

Facket för Service och Kommunikation. Gott & blandat inför yrkeslivet

Facket för Service och Kommunikation. Gott & blandat inför yrkeslivet Facket för Service och Kommunikation Gott & blandat inför yrkeslivet Det här är SEKO 3 Vi tror på solidaritet! 5 Kolla avtalen 7 Åldern inne? 8 Sommarjobbet 9 Jobb utomlands 10 Mer info 10 Försäkra dig!

Läs mer

Få ut mer av ditt arbetsliv! Bli medlem i Unionen Sveriges största fackförbund för dig i det privata arbetslivet. Tillsammans ökar vi både din

Få ut mer av ditt arbetsliv! Bli medlem i Unionen Sveriges största fackförbund för dig i det privata arbetslivet. Tillsammans ökar vi både din Få ut mer av ditt arbetsliv! Bli medlem i Unionen Sveriges största fackförbund för dig i det privata arbetslivet. Tillsammans ökar vi både din trygghet och dina utvecklingsmöjligheter på jobbet. Investera

Läs mer

Välkommen som medlem. 7 av 10 är redan med. Bli medlem och gör skillnad du också.

Välkommen som medlem. 7 av 10 är redan med. Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem 7 av 10 är redan med. Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem Handels är ett av Sveriges mest framgångsrika fackförbund. Vi ökar och har idag cirka 156 000 medlemmar.

Läs mer

Ska du vara föräldraledig?

Ska du vara föräldraledig? Ska du vara föräldraledig? Information om vad man ska tänka på när man ska vara föräldraledig Ska du vara föräldraledig? När du är föräldraledig sänks din medlemsavgift till Handels gäller inte avgiften

Läs mer

Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka. 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic

Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka. 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic Agenda 14 oktober 2014 Inledning Arbetsmiljöverkets (AV) uppdrag, roll och organisation Gällande arbetsmiljölagstiftning

Läs mer

Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet. FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006

Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet. FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006 Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006 Klass och kön 2006 Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet Landsorganisationen i Sverige 2006 Omslagsfoto: Petr Svarc/Lucky

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Övriga avtalsfrågor motionerna A110 A120

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Övriga avtalsfrågor motionerna A110 A120 Utlåtande Övriga avtalsfrågor motionerna A110 A120 I motion A110 föreslås att ta fram ett ekonomiskt regelverk för att kompensera de klubbar som drabbats av inskränkningar av framförhandlade förmåner och

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056 Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se 2 Avtalet är befrielse Kollektivavtalet handlar om löner, arbetstider och ersättningar. Men

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet Kommunalarnas arbetsmarknad Deltidsarbetslöshet 1 Bakgrund Deltidsarbetslöshet är ett stort problem för många av medlemmarna i Kommunal. Inom kvinnodominerade vård- och omsorgsyrken är deltider mycket

Läs mer

S Y M B A S I S K U R T J U N E S J Ö S T A F F A N H O L M E R TZ 2009-0 3-0 4 M E D R E V I D E R I N G 2 0 0 9-12- 08 KORTANALYS AV

S Y M B A S I S K U R T J U N E S J Ö S T A F F A N H O L M E R TZ 2009-0 3-0 4 M E D R E V I D E R I N G 2 0 0 9-12- 08 KORTANALYS AV S Y M B A S I S K U R T J U N E S J Ö S T A F F A N H O L M E R TZ 2009-0 3-0 4 M E D R E V I D E R I N G 2 0 0 9-12- 08 KORTANALYS AV IF-METALLS SK KRISAVTAL KRISAVTALET Krisavtalet slöts den 2 mars 2009

Läs mer

KONGRESSBLADET. Nej till inkomstförsäkring. 14 juni 2014

KONGRESSBLADET. Nej till inkomstförsäkring. 14 juni 2014 KONGRESSBLADET 14 juni 2014 Vi är alla Seko-iter idag sa Karl-Petter Thorwaldsson och fick rungande applåder. LO-ordföranden syftade givetvis på den pågående Sekostrejken mot otrygga anställningar. Nej

Läs mer

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT VÄRNA OM DINA MEDLEMMAR GENOM OMSTÄLLNINGSSTÖD Står dina medlemmar inför en uppsägningssituation och är anslutna till TSL-systemet? Då kan arbetsgivaren tillsammans med den

Läs mer

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är Vi är Unionen! Vem är du? Du vet bäst vad som är viktigt i ditt arbetsliv. Men det är tillsammans vi ser till att din tid på jobbet blir som du vill ha den. Vi är våra medlemmar och därför är våra viktigaste

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

Välkommen till Handels!

Välkommen till Handels! Välkommen till Handels! Välkommen till Handelsanställdas förbund, eller Handels som vi brukar säga. I den här broschyren vill vi berätta lite mer om förbundet och vad ditt medlemskap innebär och vad vi

Läs mer

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete

Läs mer

Riktlinjer fastställda av avdelningsstyrelsen 2008-01-23.

Riktlinjer fastställda av avdelningsstyrelsen 2008-01-23. ST inom migrationsområdet Avdelningsstyrelsen Skyddsombud inom ST Riktlinjer fastställda av avdelningsstyrelsen 2008-01-23. Uppdraget som skyddsombud är ett fackligt uppdrag och ett skyddsombud har förtroendemans

Läs mer

ARBETSMARKNADSPOLITIK OCH SYSSELSÄTTNING (AM) Motionerna AM 1 AM 12

ARBETSMARKNADSPOLITIK OCH SYSSELSÄTTNING (AM) Motionerna AM 1 AM 12 ARBETSMARKNADSPOLITIK OCH SYSSELSÄTTNING (AM) Motionerna AM 1 AM 12 MOTION AM 1 Byggnads Stockhol-Gotland Ökad byggnation. Under långa tider har Byggindustrin varit en stark motor i inhemsk ekonomi. Genom

Läs mer

Oro för utarmade jobb och digital Taylorism

Oro för utarmade jobb och digital Taylorism Oro för utarmade jobb och digital Taylorism Sten Gellerstedt LO Adjungerad professor Luleå tekniska universitet LOs förbund rapporterar om fler utarmade jobb Oro för utarmade jobb och digital Taylorism

Läs mer

FÖRSVARSFÖRBUNDET. TCO-förbundet nära dig FÖRSVARSFÖRBUNDET

FÖRSVARSFÖRBUNDET. TCO-förbundet nära dig FÖRSVARSFÖRBUNDET TCO-förbundet nära dig Foto: Sören Andersson VISION VÅR VISION: Vi i Försvarsförbundet ska genom vårt arbete medverka till bättre livskvalitet för medlemmarna FÖR DIG Jobbar du inom försvaret eller en

Läs mer

Bli medlem du också! På unionen.se eller 0771-743 743

Bli medlem du också! På unionen.se eller 0771-743 743 Unionen nära dig Bergslagen 019-17 46 00 Dalarna 0243-21 35 50 Gävleborg 026-64 76 00 Göteborg 031-701 28 00 Mellannorrland 060-55 31 00 Mälardalen 021-40 48 00 Norrbotten 0920-23 35 00 SjuHall 033-20

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Inledning Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering,

Läs mer

Varför ska du vara med i facket?

Varför ska du vara med i facket? Varför ska du vara med i facket? www.gåmedifacket.nu 020-56 00 56 Vill du förhandla på egen hand? Det gör inte din chef. Visst kan du förhandla om din egen lön, och visst kan du själv diskutera dina villkor

Läs mer