oberoende INNEHÅLL 3/05 oberoende 3/ LEDAREN: PISKA OCH MOROT 4 ALLIANS FÖR DE STARKAS SVERIGE: HUR GÅR DET MED VISIONERNA NACKA?

Transkript

1 oberoende Ges ut av Riksförbundet för hjälp åt narkotika- och läkemedelsberoende, RFHL. Utkommer med fyra nummer /år oberoende/rfhl Lagerlöfsgatan Stockholm Tel: Fax: Besöksadress: Lagerlöfsgatan 8 PG: info@rfhl.se INNEHÅLL 3/05 3 LEDAREN: PISKA OCH MOROT 4 ALLIANS FÖR DE STARKAS SVERIGE: HUR GÅR DET MED VISIONERNA NACKA? Redaktörer Marco Espvall Jörgen Hassler Ansvarig utgivare Sonja Wallbom Reportrar Camilla Svenonius Johan Vikström Layout Rikard Johansson För insänt, ej beställt material ansvaras ej Bli medlem i RFHL för 100 kronor/år och få gratis prenumeration på oberoende. Ring, posta, faxa eller mejla in din ansökan till adressen angiven ovan. Observera att endast privatpersoner kan bli medlemmar för 100 kronor per år. Företag och organisationer som vill stödja RFHL betalar för ett stödmedlemskap valfritt belopp över 100 kronor. Prenumeration på oberoende kostar 145 kr/år för privatpersoner, organisationer och företag. PG: NOTERAT: INRIKES 16 TENDENTIÖST OM SPRUTBYTE 18 TOLVSTEGSFILOSOFIN UNDER KRITIK 21 ÖVER FYRTIO ÅR MED KNARKET 24 DEBATT: SPRUTBYTE 26 MILSVIDA SKILLNADER NÄR BIVERKNINGAR RAPPORTERAS 28 NOTERAT: UTRIKES 30 BYN SOM KASTADE UT KNARKLANGARNA 34 LÄST 36 SPRIDDA TANKAR 39 HÄR FINNER DU RFHL 2 oberoende 3/2005

2 Piska och morot Ny kriminalvårdslag ska återuppväcka gamla beprövade och förkastade metoder. FÖR NÄRVARNADE ligger förslaget till en ny kriminalvårdslag (Framtidens kriminalvård, SOU 2005:54) ute på remiss. I tider när begrepp som evidens och resultat är honnörsord är det en märklig läsning. Grundtanken i det nya förslaget förefaller att vara hämtat från sent 1800-tal och inlånat från Irland som då införde ett s k progressivsystem. I nysvensk tappning ska det heta Förmånssystemet och bygger på den klassiska piskan och moroten: Skötsamhet ska belönas med förmåner och misskötsamhet ska bestraffas med indragna förmåner. Betänkandet inriktar sig mycket på anstalternas inre liv med den uttalade målsättningen att personalen ska ta tillbaka makten från de intagna. I det saknas resonemang om vad som orsakar de intagnas frustration och den oro som finns på anstalterna. Forskning har visat att orsaken framförallt är en brist på meningsfullt innehåll. Man kan inte ens sysselsätta de intagna med arbete eller studier. I kriminalvårdens egen skrift Bärsärkarna visas att kraftiga ordningsstörningar alltid kan kopplas till åtstramningar och beslut som uppfattas som orättfärdiga. Upplevelsen av bristande legitimitet för ordningsregler och innehåll delas av fångar och personal och resulterar i konflikter på anstalterna. REDAN I DIREKTIVEN till utredningen bestämde sig dock regeringen för att bortse från det och i stället gå på linjen att orsaken stod att finna i att fångarna blivit värre. Bristande ordning skulle alltså bero på ett tyngre klientel mer droger, fler psykiskt störda, fler gäng. Man skyller på de intagna och avstår från att granska de strukturella och innehållsliga problem som kriminalvården har. Och lösningen ska alltså bli Förmånssystemet, som snarast karaktäriseras av en blandning av bondförnuft och moralism. PERSPEKTIVET I DETTA system är kortsiktigt. Man vill få människor att lyda inom systemet, men diskuterar inte hur man skall arbeta med brotts- och återfallsprevention eller frigivningsförberedelser. I Det finns ingen sammanhållen tanke om hur kriminalvården bör utformas. detta system ska rättigheter och resurser villkoras genom att fångar Sonja Wallbom, ordförande i RFHL måste fullfölja vissa förpliktelser som skall uppfyllas för att få tillgång till dem. Dessutom inskränks rätten att överklaga. Om förslaget går igenom kommer bedömningar som görs av kriminalvårdstjänstemän om beteendet på anstalten t ex att bestämma den villkorliga frigivningen. Skillnaden mellan att få halvtidsfrigivning efter ett treårigt fängelsestraff mot att sitta hela straffet ut kan alltså variera med ett och ett halvt år. I jämförelse med den gällande rättsordningen där en öppen domstolsprocess med advokat närvarande dömer någon till en månads fängelse, är rättsosäkerheten påfallande. DET FINNS INGEN sammanhållen tanke om hur kriminalvården bör utformas. Kommittéförslaget stannar vid en enkel produkt där säker och trovärdig verkställighet är temat. Det är en lättsåld och smaklig formulering som är enkel att sälja in politiskt och medialt. De verkliga problemen; som de höga återfallen, bristande samarbete mellan olika myndigheter, brist på arbete och studier eller annat innehåll i verksamheten, som t ex dåliga frigivningsförberedelser har kommittén inte lämnat några förslag till lösningar på. Det finns all anledning att befara ökande konflikter på anstalterna om fångarna i ännu högre utsträckning skall utlämnas till personalens godtycke. DET FINNS FORSKNING, det finns kunskap, om alternativa sätt att hantera kriminalvårdens problem. Det ser ut som en tanke att kommittén nogsamt undvikit att ta till sig detta. Man får stätta sitt hopp till att remissinstanserna sågar förslaget. Ingen är betjänt av en visionslös teknokratisk skrivbordsprodukt där fångar i ett nytt byråkratiskt system skall flyttas upp och ner i det fyragradiga förmånssystemet. ledare oberoende 3/2005 internationalen 11/04 3

3 ALLIANS FÖR DE STARKAS SVERIGE? Sällan har det sett så borgerligt ut i svenska väljarbarometrar. Allians för Sverige flirtar med den friska, arbetsföra delen av befolkningen och förebereder en politik byggd på de starkas röster. I Nacka har borgerliga partier styrt i tre decennier, och det är Nacka andra kommuner nu sneglar på när man ska designa borgerlig välfärdspolitik. Oberoenderedaktionen bestämde att ta en närmare titt på den prisbelönta kommunen, som gjort tvåtredjedelssamhället till ett röstvinnande koncept. 4 oberoende 3/2005

4 Hur går det med visionerna, Nacka? PÅ NACKAS VACKRA kulturslagskepp Dieselverkstaden ett dyrt, men ståtligt bygge i Sickla affärscentrum ligger högar av en liten, påkostad broschyr: Vision Nacka. Den är på engelska och för den som känner sig hugad kan man här ta del av kommunalrådet Erik Langbys dröm om sitt samhällsbygge: All individuals must feel that they have the chance to realize their dreams in Nacka. Alla ska kunna självförverkliga sig i den exklusiva kommunen: Imagine if Nacka were to become like a little New York ( ) a town that is extremely full of energy, culture and crowds of different people. Text: Camilla Svenonius Foto: Mariela Quintana Melin DET ÄR BARA DET att när man tittar på hur det egentligen är ställt med den saken, så visar det mesta på att det är precis vad man inte vill åstadkomma. Låginkomsttagare, missbrukare och invandrare göre sig icke besvär. Sedan kommunen 1996, av ideologiska skäl, sålde ut hela sitt kommunala bostadsbestånd det allmännyttiga Nackahem får man helt lita till de privata fastighetsvärdarnas godtycke för att kunna följa lagen om kommunens bostadsförsörjningsansvar en syssla man inte lyckas något vidare med. De allra svagaste vräktes: de nya, privata fastighetsbolagen var inte benägna att acceptera försenade hyresbetalningar. Hyrorna gick dessutom på tre år upp med 20 procent, visar Hyresgästföreningens rapport om utförsäljningen. Och att det skulle ha funnits något avtal med bolagen om att hjälpa kommunen med lägenheter till medicinska och sociala förturer visade sig vara påhitt. Många färdigrehabiliterade missbrukare tvingas idag bo kvar på institution för att det inte finns en lägenhet i sikte, och uppmanas helt enkelt att flytta från kommunen. Man tar helst inte emot några flyktingar alls Migrationsverkets statistik visar att bara de invandrare som har släkt i kommunen, och som man därför inte kan avvisa, blir nya Nacka-bor. Och kommunen har anmälts hela vägen upp till regeringsrätten för sina försök att hota med oberoende 3/2005 internationalen 11/04 5

5 6 indraget socialbidrag för två vuxna och sex barn på flykt från kriget i Afghanistan, när de inte ville flytta till Sorsele i Norrland, där man hittat en mer gästvänlig, avfolkad kommun som var villiga att ta emot dem. Nacka förlorade i rätten, men signalerna är tydliga: vissa grupper vill man helt enkelt inte ha som invånare i höginkomsttagarkommunen som egendomligt, kan tyckas har mångfald och trygghet som främsta honnörsord. I ÅR DUGGAR BESLUTEN om neddragningar tätt. Just nu står striden mellan upprörda föräldrar och kommunledningen, som beslutat att inte längre betala för blöjor i barnomsorgen cellstoffen ska föräldrarna själva ta med till dagis. Skolverket kritiserar Nacka det är inte första gången för de avgifter för musiklektioner som införts för eleverna vid en av gymnasieskolorna: avgifterna är lagstridiga. Ungdomar till föräldrar som får socialbidrag får inte längre egna SL-kort, utan uppmanas att låna sina föräldrars. Och pensionärer och funktionshindrade får nu betala fullpris på både snöröjningen i vinter och sina matlådor i omsorgen, subventionerna avskaffas enligt det senaste beslutet. För att maten ändå ska bli överkomlig i pris ska den tillagas av Samhall, samtidigt som Nacka Värmdö Posten rapporterar att långtidsarbetslösa i kommunala bespisningar får sparken. Detta när verksamheterna i allt högre takt säljs ut till privata entreprenörer. (I somras avvecklades t.ex. den kommunala verksamheten Nacka skolrestauranger eftersom kommunen hellre köper tjänsten av ett dotterbolag till livsmedelsjätten Fazer/Amica. De i personalen som var långstidssjukskrivna under upphandlingen ingick inte i avtalet och förlorar nu sina jobb.) I praktiken kan ett privat vårdalternativ se väldigt olika ut för brukaren beroende på hur tjock plånbok man har. NÄR DET GÄLLER missbruksvården får Nacka kritik både från Statens Institutionsstyrelse, SiS, och Vårdförbundet. Generaldirektör Sture Korpi på SiS konstaterar att Nacka dragit ner kraftigt på institutionsvården, de senaste åren har bara ett försvinnande litet antal Nackabor tvångsvårdats beroende på mätår mellan en och fyra personer av de nästan invånarna. Och missbrukare som söker hjälp i den bantade öppenvården får helt enkelt inget svar när de ringer, visar en undersökning som Vårdförbundet gjort. BÅDE DAGIS OCH SKOLOR liksom äldrevården i Nacka är sedan länge till stora delar i privat regi. Nu ska också andra delar av socialtjänsten läggas ut på entreprenad. Till och med den krympande kommunala verksamhetens olika delar säljer och köper mellan varandra i Vision Nacka ingår att alla verksamheter ska agera butik. I dag finns 35 privata företag utöver den kommunala vården att välja på, bara inom äldreomsorgen, och från kommunens sida hävdar man att en majoritet av de äldre har faktiskt valt ett privat alternativ: allt enligt den berömda Kundvalsmodellen. Men blir det verkligen något val för kunderna? För de allra resursstarkaste kanske. Men för de som inte har koll på allt? Undersökningar visar att den till största delen borgerliga befolkningen trots allt helst vill ha de kommunala alternativen när de väljer åtminstone de som alls vet att det går att välja. Socialstyrelsens senaste studie visar att hälften av de äldre i kommunen inte känner till att det finns några alternativ. Billigt och bra, vidhåller den borgerliga majoriteten i kommunen. Men sedan kundvalssystemet infördes för äldreomsorgen har kostnaderna stigit med åtta procent. (I t.ex. Vaxholms kommun upptäckte man samma sak och avskaffade modellen efter fyra år 1997 eftersom den varken var kostnadseffektiv eller gav bättre kvalitet i vården.) Föräldrar med barn i Nackas kommunala grundskolor är fortfarande mer nöjda än föräldrar till barn i de många privatskolorna. Och gymnasieeleverna i Nacka är generellt missnöjda med skolmiljön, såväl när det gäller stämningen, arbetsmiljön och möjligheterna att påverka. KAN DET VARA så att butiken helt enkelt inte fungerar? Att det varken blir billigare eller bättre för brukarna? Ett av de senaste besluten är till exempel att barn med särskilda behov eller funktionshinder ska ges mindre möjlighet att söka individuell hjälp. Enligt de nya reglerna ska bara barn med mycket svåra funktionsnedsättningar få den möjligheten. Det kallas likvärdighetsgaranti, men systemet är inte likvärdigt och modellen är fyrkantig, oberoende 3/2005

6 Den halvtidsanställde trädgårdsmästaren i nacka Stadshus berättar att han får betala blommorna själv. De kostar 35 kronor styck. FOTO: LASSE HONKANEN. menar Anders Nordmark, vice ordförande i Nackas handikappråd. Allt fler kritiska röster höjs nu både i Nacka och utanför kommunen. I praktiken kan ett privat vårdalternativ se väldigt olika ut för brukaren beroende på hur tjock plånbok man har: ett servicehus kan till exempel välja att bistå med ett grundutbud för fattiga pensionärer och plustjänster för de som har råd att betala; vilket Amir Daneship, SSU Jönköping, gått i klinsch med den borgerliga alliansen för att påtala. Han poängterar också att så många som tre av fyra vårdtagare i Nacka väljer kommunen framför privata anordnare. Det verkar som om den gamla hederliga kommunala vårdverksamheten trots allt har sina förtjänster i invånarnas ögon. DET ÄR MÄNNISKORNA med de minsta resurserna och i störst behov av hjälp som behöver vända sig till det allmänna för att få hjälp. Orkar verkligen alla gamla och fysiskt eller psykiskt funktionshindrade åka runt och ta reda på vad de egentligen vill ha för vård? Låter det sig ens göras? Trots den makalösa utbyggnaden av itfunktioner i kommunen har man helt missat det kommunala handikapprådets krav på en tillgänglighetsguide för handikappade på kommunens webbplats. De som verkligen skulle behöva den hjälp internet kan ge, får alltså ingen, medan andra medborgare förutsätts ha både dator och tillräcklig kunskap om nätet för att kunna välja vård. Har alla pensionärer it-färdighet nog att navigera i den nya, dyra it-plattformen Nacka24 systemet där du ska välja var du vill använda pengarna på din medborgarcheck? Har de tillgång till dator? Och har alla utslagna missbrukare vägarna förbi biblioteket för att kolla in det nya, friska vårdutbudet? SOCIALDEMOKRATERNA I Nacka som varit i opposition i trettio år har just skickat ut ett skuldbrev till invånarna för att visa vart prislappen är på väg: kronor per person. Det är vad kommunen skulle behöva betala till varje enskild invånare om man idag reglerade sin nettoskuld till befolkningen. Oppositionsborgarrådet Gunnel Nyman Gräff säger att man valde att skicka ut brevet för att den ekonomiska krisen börjar bli ett allvarligt hot mot välfärden hade Nacka Sveriges tredje största budgetunderskott och den största nettoskulden, 734 miljoner kronor, i hela Stockholms län. Oberoende har pratat med Nacka-bor, tjänstemän och politiker som ger en helt annan bild än den glättiga fasad som uppvisas i raden av ståtliga projekt och påkostade foldrar om Vision Nacka. Resan till New York verkar bli både dyr och lång. oberoende 3/2005 internationalen 11/04 7

7 FAKTA NACKA KOMMUN INVÅNARE invånare Kommunen har en ung befolkning i jämförelse med landet i dess helhet. Antal barn och ungdomar i åldern 4-20 år: HEMLÖSA Kommunen har inte något riktigt grepp om antalet hemlösa. Man har svarat på enkäten som är en del i Socialstyrelsens nationella inventering, men minns inte hur många man rapporterade som hemlösa och håller inte med om Socialstyrelsens definition på vad en hemlös är: Vi anser inte att de som kommunen placerat på institution är att betrakta som hemlösa, säger ansvarig tjänsteman på kommunen. BANTAD MISSBRUKSVÅRD Kommunens eget tolvstegsprogram lades ner under året, precis när verksamheten kommit igång. Personalen vet inte ens om att man försöker arbeta mot den ökande alkohol- och narkotikakonsumtionen bland unga i kommunen: Man samordnar inte kompetensen säger en kritisk före detta anställd vid det nedlagda tolvstegsprogrammet. UNGDOMARS DROGVANOR CAN:s (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) drogvaneundersökning från 2001 visar att Nackas ungdomar, dricker, röker och använder narkotika mer än ungdomarna i någon annan kommun i Stockholms län. Man toppar även den mörka statistiken nationellt: bland annat visade Nackas egen drogvaneundersökning 2003 att 70 procent av ungdomarna har köpt folköl i vanlig butik, mot riksgenomsnittet på 45 procent. Kommunen har antagit en särskild drogpolicy, där man bland annat ägnar sig åt föräldrautbildning. Samtidigt tar man emellertid bort fältassistenternas uppsökande verksamhet bland ungdomar, och förlitar sig istället på Nattvandrarna föräldrars frivilliga insatser. BROTTSFÖREBYGGANDE ARBETE Det lokala brottsförebyggande rådet arbetar inte med några socialt förebyggande insatser mot ungdomsbrottslighet, eftersom det anser att resultatet är svårt att mäta. Istället bedrivs så kallad tillfällesprevention, det vill säga att man söker minimera möjligheterna till brott, bland annat genom väktare som följer restauranggäster hem från krogen, och så kallade certifierade parkeringsplatser (p-platser med särkilt kontrollerad standard när det gäller att förhindra bilstöld), allt enligt devisen en trygg och säker kommun. FRAMTIDENS NACKABOR Kommunen har de senaste åren lagt ner flera ungdomsgårdar och förlitar sig i allt större utsträckning på frivilliga insatser när det gäller ungdomars fritidsaktiviteter. Man ser också i undersökningar att ekonomin i familjerna i stor utsträckning styr vad ungdomarna gör på sin fritid. GEOGRAFISK FÖRDELNINGSPOLITIK Kommunens resurssvagaste del, Fisksätra, har i år uppmärksammats i media för att inte få lika stor del av skattemedlen fördelat per invånare, som de rikare delarna av den resursstarka kommunen, med både hög medelinkomst och hög procent högutbildade (30 procent mot riksgenomsnittet 18 procent har mer än treårig eftergymnasial utbildning). 8 oberoende 3/2005

8 Det bidde en tumme I Nacka Kommuns stolta majoritetsprogram lovar man att kommunen självklart ska ta ett stort socialt ansvar när den egna förmågan inte räcker till. Men vari det sociala ansvaret i praktiken består är svårt att se i neddragningarnas stålbad. Och den mest grundläggande tryggheten en bostad kan kommunen efter allmännyttans avskaffande, över huvud taget inte utlova. VAR SJÄTTE HUSHÅLL berördes när villatäta Nacka för nio år sedan sålde hela sitt kommunalägda, allmännyttiga bostadsbolag Nackahem hyreslägenheter gick i och med affären över till privat ägande. I samma veva avskaffade man klyftigt nog bostadsförmedlingen nu fick invånarna helt enkelt klara bestyret med att ordna bostad själva. Det ansåg man nämligen i Nacka stadshus inte kunde räknas till kommunens kärnverksamheter. Hyresökningarna blev drastiska (20 procent), och ett akut problem visade det sig, blev att kommunen plötsligt inte hade några lägenheter att ge invånare med behov av medicinska eller sociala förturer. Nacka hade i ett slag frånhänt sig alla möjligheter att uppfylla sitt lagstadgade bostadsförsörjningsansvar*). Text: Camilla Svenonius Foto: Mariela Quintana Melin FÖR ATT KLARA AV den olägenheten fattade man beslutet att starta det så kallade Bostadsprojektet. Bostadsprojektet, menade man, var ett uttryck för kommunens välvilja: kommunen hade en stark strävan att ingen Nackabo ska behöva vara bostadslös efter denna mandatperiod. I själva verket handlade det om att man inte längre klarade av att ge kommuninvånarna tak över huvudet, och inte minst om de skenande oberoende 3/2005 internationalen 11/04 9

9 10 kostnaderna för dyra hotellhemsplaceringar för dem som annars skulle hänvisas till att bo på gatan Nacka saknar nämligen egna härbärgen och alternativa boenden (bortsett från sju platser hos lokala Länkarna). Man lyckades genom projektet banta dessa kostnader med närmare kr per månad, när man trots allt lyckades få loss 35 lägenheter från de privata värdarna. Dessutom byggde man inom projektet om ett par villor, några dagis och uppförde paviljonger, ett par enklare flerfamiljshus för de bostadslösa. Hur mycket konsulten som ledde projektet, Johan Bergenstråhle, fick i ersättning varje månad vill han definitivt inte redogöra för, och han vill heller inte bidra med siffror som avslöjar slutkostnaden för de fyra årens kraftansträngning som ledde till att 166 Nackabor fick en bostad. Kostnaderna raderades också ur hans slutrapport innan projektet slutredovisades av kommunen i kommunens version går det inte ens att utläsa hur många bostäder det hela utmynnande i. Kommunen nöjer sig med att konstatera att behovet av lägenheter fortfarande är stort och att projektet borde fortgå i någon form. Man beräknar att uppskattningsvis 40 färdigrehabiliterade missbrukare står i kö för att få tak över huvudet, lika många för särskilt boende enligt socialtjänstlagen, ungefär lika många flyktingfamiljer och hälften så många med fysiska eller psykiska handikapp Som ett komplement till att försöka få projektet att leva vidare tyckte man att man skulle råda bostadsbehövande att flytta till någon annan kommun. Fisksätra 4 september En hemlös man har fått si MARGARETHA JORG, kommunens enda bostadshandläggare, fick på sitt bord att försöka få fram lägenheter till de mest behövande på förturslistan. Efter Bostadsprojektet som allt som allt, efter fyra års dyrt konsultarbete, utmynnade i 80 nya lägenheter handlar det om att försöka få de privata fastighetsägarna att fortsättningsvis bidra med en och annan lägenhet till sociala och medicinska förturer. Men det är långt ifrån alla behövande som kan hoppas på hjälp. Trångbodda flyktingfamiljer får ju höra att antingen finner de sig i att bo trångt, eller så får de söka sig en annan hemort, berättar hon. Det är ett sisyfosarbete utan garantier att lyckas. Inför beslutet att sälja Nackahem lovade kommunen att det hade upprättats avtal med de nya ägarna om att hjälpa till med lägenheter för handikappade, flyktingfamiljer och färdigrehabiliterade missbrukare. Men jag har inte sett röken av sådana avtal, säger Margaretha Jorg - ett konstaterande som bekräftas av dåvarande oppositionsborgarrådet Börje Granlund (s). IDAG ÄR DE bostadssökande helt hänvisade till Margarethas insatser, och först efter att ha passerat socialtjänstens trånga nålsöga att anses ha särskilda behov. Och Margaretha är utlämnad till fastighetsägarnas godtycke. Värdarna har ju inga som helst skyldigheter gentemot kommunen. Kommunen går givetvis in som garant för hyreskostnaderna, och den enskilde hyresgästens besittningsskydd avtalas bort i varje enskilt ärende. På så sätt lyckas vi få loss kanske någon enstaka lägenhet i månaden men det handlar bara om värdarnas välvilja. oberoende 3/2005

10 n sovplats bortforslad och sover ut i resterna av sitt bohag. De bostadslösa i Nacka som på det här sättet lyckas få en lägenhet hamnar ytterst sällan i problem med den nya värden. De vet nämligen att om de inte sköter sitt sociala kontrakt så är det helt enkelt kört för dem i den här kommunen, avslutar Margaretha Jorg. DET GÄLLER ATT SKÖTA sig, och ha pengar, om man vill bo i Nacka. De privata värdarna ställer vilka villkor de vill på sina egna hyresgäster: betalningsanmärkningar och arbetslöshet är otänkbart i praktiken kan de handplocka sina hyresgäster. *) Kommunernas bostadsförsörjningsansvar Och hos kommunens växande befolkning är preciseras i tre ramlagar kommunallagen, bostadsbristen ett faktum personer står i plan- och bygglagen och socialtjänstlagen och i kö för att få köpa tomtmark till småhus. I majoritetsplanen den nyare lagen om kommunernas för lovade kommunled- bostadsförsörjningsansvar. oberoende 3/2005 internationalen 11/04 11 ningen nya lägenheter under perioden, varav minst 1300 hyreslägenheter. Men i år står resultatet klart: vid årsskiftet har om allt går väl drygt 1900 bostäder byggts ungefär en tredjedel villor och småhus. Ett omtalat lyxprojekt med villor på vattnet i Sickla är också på tapeten. I övrigt byggs bostadsrätter. Inte en enda hyreslägenhet. Som, med så många andra stolta planer i Nacka, kan man konstatera att den utlovade kostymen bara bidde en tumme. Den bifogade bilden på mannen som blivit vräkt har Mariela tagit i Fisksätra: fiskis1.tif

11 Nacka är en komman med programverksamh MärtaLisa Tillema är rasande. Efter snart tolv års arbete i kommunen har hon följt hur situationen för utsatta grupper förvärrats. Hon berättar att innan köp- och säljorganisationen infördes fullt ut 2004 var det självklart att mänskliga förändringsprocesser tar tid. Idag tvingas de som jobbar med utsatta människor följa order uppifrån uppdrag som ibland är omöjliga att utföra och som för den enskilde kan leda till ännu ett misslyckande. Text: Camilla Svenonius Foto: Lasse Honkanen 12 SEDAN VI SOM jobbar med människorna ute i verksamheterna skildes från myndighetsutövandet, har vi ibland inget att säga till om. Vi är bara en av flera tänkbara utförare. Uppdragsgivarna kan kräva att vi på en tid någonstans mellan 5 veckor och 3 månader ska lyckas rehabilitera en Nackabo. Oavsett om klienten varit långtidssjukskriven eller har tio-tolv års frånvaro från arbetsmarknaden bakom sig. HON JOBBAR SOM arbetskonsulent i produktionen och möter människor i kris, sjukdom och drogberoende och vet att det inte går att bygga Rom på fem veckor. Men idag då allt är prissatt har fan flugit i allt och alla, säger hon. Det som stadsdirektör Lennart Jonasson från början trodde skulle innebära ökat inflytande för kommuninvånarna menar hon har reducerats till mindre inflytande än någonsin. Kundvalsmodellen är en så tjusigt paketerad nedrustning av välfärden, så det är inte sant! IDAG HANDLAR vårdutbudet uteslutande om huruvida du har turen att passa in i någon av de upphandlade rutorna alltså klarar dig med den vård som det finns skrivna upphandlingsavtal för. Individbaserade eller skräddarsydda insatser existerar inte. Vi som jobbar på golvet med människorna undrar ofta över den dolda agendan. Kan det handla om pengar? I sådana fall är dom fel ute. Kränkta, sjuka och utsatta människor behöver tid för att lyckas och inte falla tillbaka i ett kanske livslångt bidragsberoende. Det är inte kvartalsbokslut vi sysslar med utan mänskliga förändringsprocesser. Nu önskar hon få till stånd en öppen protest oberoende 3/2005

12 doekonomi et! JILL ANGLEBORN, 28 MAMMALEDIG RECEPTIONIST Vi flyttade hit igen -99 och har precis köpt bostadsrätt. Jag är delvis uppvuxen här, vi känner oss hemma i kommunen och det känns tryggt här. Nu är jag ju mammaledig och håller mig inte så uppdaterad i kommunpolitiken. Det är klart att man lyfte på ögonbrynen när det blev bestämt att kommunen inte tänker betala blöjorna på dagis, men å andra sidan tycker jag inte det är så viktigt. Det finns kanske andra saker än blöjor som dagisen kan använda pengarna till. från Nackas kommunalanställda socialarbetare. Samarbetet har reducerats till kundbeställningar, sammanfattar hon arbetsvillkoren för medarbetarna ute i produktionen. Och Nackaborna har fått en tydlig prislapp om halsen. Det priset blir, i de allmänna besparingarna, allt lägre. Men samtidigt väljer man att satsa 75 miljoner kronor på ett nytt ekonomidatasystem i kommunen, som inte ens fungerade för vår enhet. Det är cyniskt, utbrister hon indignerat. MÄRTALISA CITERAR Immanuel Kant: Allt har ett pris, utom människan för hon har ett värde och därför måste vi vårda henne väl. Tilltro till människans egen förmåga och vilja är min ledstjärna. Man måste kämpa hela tiden för att följa socialtjänstlagen och inte bara hålla budgeten. JUHA YLINEN, 50 MENTALSKÖTARE, FISKSÄTRA Det finns för lite för ungdomarna, särskilt i Fisksätra där jag bor. Jag jobbade länge som boendestödjare i psykiatrin, det är en verksamhet som verkligen behövs nu, men som också dras ner i de allmänna besparingarna. Den andra generationens invandrare har ofta en del problem att tampas med och det behövs mer resurser till dem än vad man ger här i kommunen. ULLA BERG, 78 PENSIONÄR I PRIVAT SERVICEHUS, FINNTORP Jag fick flytta till en servicelägenhet när jag bröt höftbenet och inte kunde gå i trappor längre. Det är ett bra servicehus. Men när jag flyttade in för två år sedan kostade det 4400 för en liten tvåa, nu kostar det De städar åt mig varannan vecka och diskar, eftersom jag inte klarar att stå vid diskbänken. Först tänkte de bygga om köket i min gamla lägenhet, men då sa jag Ni måste nog bygga in hiss då också, för ni har ju just burit upp mig för trapporna på bår. Då fick jag snabbt servicelägenhet. FOTO: LASSE HONKANEN oberoende 3/2005 internationalen 11/04 13

13 Att komma in i matchen igen Petri började som elitspelare i Bajen hockey och slutade som missbrukare och hemlös, brukar han säga: det är viktigt för andra att se att det kan hända vem som helst. Idag tillhör han de sju som hittat ett hem på Länkarna i Nacka. INNAN PETRI KOM till Länkarna hade han hunnit bli vräkt från sin hyresrätt och varit hemlös och delvis uteliggare sommaren Jag slog i botten innan jag sökte hjälp. Jag beviljades snabbt femton veckors öppenvård på Via Nova, och den var bra. Men det är ju boendefrågan som är den stora stötestenen här. Det görs en utredning och man kanske beviljas en lägenhet i mitt fall blev det ja; jag har delvis vårdnad om mina två barn.. Men det finns ju inga lägenheter att få. Petri anvisades ett boende i en barackliknande hyreslänga som socialen driver, men inflyttningsdatumet flyttades fram två gånger och plötsligt fick han beskedet att bostäderna skulle rivas. När de sedan hörde av sig egen efter ett par månader och sa att de trots allt inte skulle rivas, så tackade jag nej. Jag vågar inte bo på så lösa grunder med mina barn och jag tycker inte riktigt att det är någon miljö för dem. Nu är Petri tränare i sin sons hockeylag. Det skulle känts helt knasigt att ta med honom hem till social-längan efter träningen, när hans kompisar åkte hem till sina riktiga lägenheter, funderar Petri. 14 Petri Päkkilä, 32, fd hockeyspelare och fd missbrukare. SÅ HAN STANNADE kvar hos Länkarna. Barnen bor där med honom fyra dagar varannan vecka, och inom Länkarnas verksamhet i Fisksätra har han också sitt nya jobb med att hjälpa andra missbrukare. Många är i riktigt dåligt skick, men de som mår sämst understryker han hittar sannolikt inte till den hjälp som ännu går att få. Det är avgörande om man orkar söka hjälp, och gör man det finns det fortfarande bra öppenvård. Men sedan gäller det att snabbt stå på egna ben igen. Jag upplever det som att de hjälper en liten bit, men sedan släpper de taget fort. Mina tänder fick jag till exempel inte hjälp med, trots att det ju ska vara lag på att socialtjänsten betalar åtminstone akut tandvård men man har skjutit upp även de besluten, fast jag haft ont nu i mer än ett år. I PETRIS FALL ÄR det för sent för att få bidrag till några lagningar. Petri jobbar och får klara notan själv han tillhör dem som klarat att resa sig fort. Nu vill han inte ge upp hoppet om en egen lägenhet i Nacka: här är han uppvuxen, det här är hans hem. Och han vill inte tvingas rota om sig eller sina barn för att han en period i livet hamnat av banan. Text: Camilla Svenonius Foto: Lasse Honkanen oberoende 3/2005

14 INGEN VÅRDGARANTI I SVERIGE Sveriges socialtjänstminister Morgan Johansson är än så länge inte beredd att göra som i Danmark lägga till en lagparagraf om vårdgaranti för missbrukare. Han ser helst att kommunerna istället frivilligt ger vård i tid. En särskild utredare har nu fram till oktober på sig att hitta en modell för hur ett riktat statligt stöd till kommunernas missbrukarvård ska se ut. Morgan Johansson hoppas att ett sådant ska kunna korta köerna. Jag utesluter dock inte att vi får ta fram en ny rättighetslagstiftning, om det behövs. Jag ryggar inte för det, men vi får ta ett steg i taget, säger han. BARNPERSPEKTIV I KRIMINALVÅRDEN? Den 1 september inrättades en barnansvarig på varje frivård, häkte och anstalt, skriver Kriminalvårdsverket i ett pressmeddelande. Den barnansvarige ska bland annat ha till uppgift att sprida kunskap om Barnkonventionen och hur kriminalvården bäst behandlar och tar hand om barn, skriver Kriminalvårdsverket i ett pressmeddelande. Bakgrunden till beslutet är ett uppdrag från regeringen att i samråd med Socialstyrelsen se över förhållandena för barn till intagna i häkte och anstalt. Personal på anstalter och häkten kommer dagligen i kontakt med barn till intagna, antingen i deras egenskap av besökare till en förälder som är intagen, eller som medföljande till en intagen mamma. FÄRRE NIOR TESTAR KNARK Andelen elever i årskurs 9 som prövat narkotika har minskat under 2000-talet och låg 2004 kvar på 7 procent, samma nivå som året innan. Det visar CANs senaste drogvaneundersökning utförd bland ett urval av landets niondeklassare. Undersökningen genomförs årligen. Andelen elever som någon gång använt narkotika minskade betydligt under och 1980-talen låg andelen på sin lägsta nivå, 3 procent, men ökade sedan kontinuerligt fram till 2001 då andelen uppgick till ca 10 procent. Lägst erfarenhet av narkotika 2004 hade elever i norra Sverige. ANTIDEPRESSIVA ÖKADE MED 36 PROCENT Förbrukningen av antidepressiv och ångestdämpande medicin fortsätter att öka. Det visar ännu opublicerade siffror från Apoteket, som Svenska Dagbladet redovisar. Statistiken gäller sålda receptutskrivna mediciner från två olika grupper: Neuroleptika, lugnande medel som Sobril, och traditionella sömnmedel. Antidepressiv medicin, där moderna SSRI-preparat som Cipramil ingår. Hos kvinnor har förbrukningen ökat med 35 procent sedan Lugnande medel har ökat med 8 procent. Hos männen har förbrukningen av antidepressiv medicin ökat med 37 procent under samma tid. Den totala förbrukningen av antidepressiva i landet har ökat med 36 procent sedan 2000, medan neuroleptikaförbrukningen ökat med 9 procent. Förbrukningen bland kvinnor är nästan dubbelt så hög jämfört med bland männen. Skillnaderna är också stora mellan länen. noterat: inrikes oberoende 3/2005 internationalen 11/04 15

15 Tendentiöst om Under våren gav Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) tillsammans med tre andra föreningar ut boken Sprututbyte, som under ett kort tag blev ett slagträ i den svenska debatten. I marknadsföringen hävdar de att boken är en genomgång av resultaten från känd forskning om effekterna av sprutbyte. Text: Sonja Wallbom SLUTSATSEN I BOKEN är att sprutbyte på sikt inte har någon säkerställd effekt. En grupp forskare har reagerat mot det som påstås i boken. De beslår författarna med tendensiösa vinklingar, uppenbara feltolkningar och slarv. Eva-Malin Antoniusson, Arne Kristiansen, Leili Laanemets, Bengt Svensson och Dolf Tops har samtliga lång erfarenhet av forskning inom fältet missbruk och behandling. Under sommaren ägnade de fem forskarna från Malmö och Lund tid åt att kontrollera om Sprututbyte verkligen var en balanserad redovisning av fakta eller om det var en partsinlaga. I slutet av augusti publicerade de en gemensam artikel i Sydsvenska Dagbladet och Göteborgs-Posten. I den säger de: Istället för att vara objektiv, allsidig och systematisk är [texten] i långa stycken tendentiös, slarvig och ofullständig. Visserligen innehåller genomgången också korrekta referat av forskning, men med hjälp av ett försåtligt skrivsätt negligeras eller avfärdas dessa slutsatser ofta om de står i strid med [författarnas] egna. Texten skulle kunna användas i en kurs i retorik för att illustrera hur man kan manipulera fakta. DE VISAR I SIN artikel en rad exempel på hur Sprututbyte förvränger, omtolkar eller förtiger fakta i återgivningen av forskningsresultat. Ett är hur författarna påstår att ett antal studier har också framhållit att sprutbytesprogram kan Det blev dock tyst om boken Sprututbyte då WHO i maj presenterade en genomgång av samma material och kom fram till en helt annan slutsats än RNS-författarna. vara rent av kontraproduktiva, och av olika anledningar ge upphov till motsatt effekt mot det avsedda, eller orsaka andra betydande negativa bieffekter. När granskarna kontrollerar de fjorton studier som anges vara underlag för påståendet, visar det sig tvärt om att en positiv helhetsbedömning görs i elva av dem. BOKEN ÄR INTE granskad och godkänd av någon utomstående instans. Författarna Kerstin Käll, Ulric Hermansson, Sten Rönnberg och Båb Bergvall, är tydligt lierade med RNS. De är samtliga kända motståndare till sprutbyten. Ingen av författarna till Sprututbyte har reagerat på Skåneforskarnas genomgång. Går man igenom hemsidor och andra publikationer från RNS eller de andra föreningarna som varit med och finansierat rapporten Sveriges invandrare mot narkotika, Blåbandsrörelsen och Nykterhetsrörelsens samorganisation i Stockholm hittar man heller inget bemötande. På RNS hemsida marknadsförs den trots kritiken med texten Läkare och forskare går igenom tillgängliga vetenskapliga studier som gjorts av sprutprogram i världen. BOKEN SPRUTUTBYTE användes en tid under våren som ett slagträ i den svenska narkotikapolitiska debatten. Det blev dock tyst om den då 16 De fem skåneforskarnas artikel finns att läsa på article ece. En förkortad version publicerades också i Göteborgs-Posten. oberoende 3/2005

16 sprututbyte WHO, Världshälsoorganisationen, i maj presenterade en genomgång av samma material och kom fram till en helt annan slutsats än RNSförfattarna: att sprututbyten i kombination med andra insatser är effektiva för att bekämpa spridning av hepatit och HIV. Sprututbyte, moralen och hederligheten Eftersom sprutfrågan är så komplex och full av värderingar är det viktigt att man alltid talar så sant man kan. Narkotikafrågan i Sverige är djupt känslomässig och det måste man kunna hantera. Man måste noga skilja sina uppfattningar från sitt forskaruppdrag, säger Leili Laanemets, doktor i socialt arbetet, till Oberoende. VI SOM ARBETAT med granskningen av boken Sprututbyte har det gemensamt att vi tidigare varit i direkt kontakt med den verklighet och de människor vi ska beskriva. Man säga att vi bär dem med oss, och då blir det extra viktigt att inte feltolka, säger Leili Laanemets. Varför tyckte ni att det var viktigt att göra den här genomgången av Sprututbyte? Eftersom sprutfrågan är så svår och full av värderingar blir det ännu viktigare att tala så sant man kan. Man måste skilja mellan värderingar och fakta och vara tydlig i vad som är vad. Det är ytterst en fråga om moral och hederlighet. Hur kommer det sig att just ni intresserade er för sprutbyten? En anledning är att vi finns i den region där sådana program finns. Några av oss har arbetat direkt i olika projekt i Skåne. I vår region, där gränsen till Danmark är nära, måste vi ta till oss att missbrukarna rör sig mellan två olika system och påverkas och också påverkar oss. Vi blir en del av kontinenten. Jag tror också att det ideologiska oket, alltså tvånget att tycka på ett visst sätt, är starkar ju närmare huvudstaden man kommer. Kanske kan vi tänka lite friare härnere, säger Leili. Vad tycker ni om att forskare handskas med sin uppgift på det här sättet? Jag återkommer till moralen och hederligheten. Den är helt avgörande för all forskning. Jag reagerar på det förenklade språkbruket och tycker det är hårresande att göra avkall på etiken för egna åsikters skull. Om vi ska kunna hjälpa fältet med det som är vår uppgift måste de kunna lita på att de uppgifter vi tar fram stämmer. Kan vi lita på forskningen då, med tanke på den här skriften? Med en ohederlig redovisning i botten är ju risken att de som kommer efter tar fasta på felen och bygger vidare på ett torn som med tiden blir allt snedare. Oftast kan vi lita på forskningen. Det finns spärrar inom forskarsamhället som består av att andra forskare granskar, bedömer och godkänner. Det har ingen gjort i det här fallet. Vi har lagt massor av tid på att granska materialet som man hänvisar till i Sprututbyte, det är bland annat det som är en forskares uppgift. Sonja Wallbom oberoende 3/2005 internationalen 11/04 17

17 Tolvstegsfilosof Svensk tvångsvård av unga gör i många fall mer skada än nytta. Det konstateras i en ny rapport från SiS, Statens institutionsstyrelse, där tvångsvård av flickor i tolvstegsinriktad LVM-vård utvärderats. 18 Text: Johan Vikström DET ÄR ARNE KRISTIANSEN, forskare och lärare på Socialhögskolan vid Lunds universitet, som intervjuat intagna och personal vid Liljendals behandlingshem. I rapporten avvisar han tolvstegsfilosofins grundantagande att drogmissbruk är en obotlig sjukdom, och frågar sig vad det innebär för flickornas självbild att de får lära sig att de har en särskild missbrukarpersonlighet som skiljer dem från andra. Behandlingshemmet stängde i februari 05. Resultatet, hans tankar och synpunkter, kan ändå vara av intresse för andra som arbetar med institutionsbehandling av kvinnor, anser SiS. Det är första gången en så omfattande utvärdering av unga kvinnor i tvångsvård har gjorts. Liljendal med sex platser för kvinnor i åldrarna år öppnade Strax därefter påbörjades utvärderingen. DEN 40 VECKOR långa behandlingen utgick från tolvstegsfilosofi och Minnesotabehandling, och innehöll bland annat gruppterapi, individuella samtal, föreläsningar, skolundervisning och obligatoriskt deltagande i AA- och NA-möten. Kristiansen pekar på att svensk tvångsvård av unga hittills i många fall anses ha gjort mer skada än nytta. Han finner dock att Liljendal på många sätt är en välfungerande verksamhet, till och med att den i många avseenden är unik för att vara tvångsvård. Utomhusmiljön är vacker och den inre miljön är estetisk. Vikten av god och nyttig mat betonas. Vid sidan om föreläsningar och behandlingsgrupper finns meningsfulla aktiviteter som massage, yoga, promenader och stresshantering. Behandlingen mot drogmissbruket tycks i flera fall fungera. SAMTLIGA AV DE tillfrågade tycker att de har det bättre på Liljendal jämfört med hur de hade det innan de kom dit. De betonar att de trivs för det mesta, tycker att de utvecklas och att det finns många i personalen som ger dem stöd. Men rapportförfattaren har också kritik att framföra. För uppföljningen av vården svarar flickornas hemkommuner. Efter behandlingsperioden får de flesta i och för sig ett gott stöd, men å andra sidan återgår de också i stort sett till samma sociala miljö som de befann sig i innan de kom till behandlingshemmet. Han frågar sig om det kan vara så att många av flickorna, på grund av att de är så unga och missbrukat så kort tid, egentligen har andra problem som är större än själva missbruket och som de skulle behöva hjälp med. Ett par av flickorna är till exempel negativa till att de måste delta i externa AA- eller NAmöten. (AA-Anonyma alkoholister, NA- Anonyma narkomaner) Som skäl uppger de att de känner liten eller ingen samhörighet med de övriga, ofta äldre besökarna. KRISTIANSEN ÄR KRITISK till tolvstegsfilosofins tydliga utgångspunkt i att drogmissbruk är en obotlig sjukdom, och frågar sig vad det innebär för flickornas självbild att de får lära sig att de har en särskild missbrukarpersonlighet som skiljer dem från andra. För det synsättet saknas vetenskapliga belägg, menar han och utgår istället ifrån missbruk som framförallt ett socialt och samhälleligt problem. Han avvisar dock inte 12-stegsmodellen som behandlingsmodell utan konstaterar att det känns meningsfullt för många att leva efter den, och att den hjälpt många till drogfrihet. Han frågar sig vidare om flickorna inte skulle få större chans att lära sig välja och ta eget ansvar om tvånget och kontrollen inom den totala behandlingen tonades ned. NÄR UTVÄRDERINGEN var klar 2003 hade enbart nio av de 24 flickor som dittills vistats vid Liljendal slutfört sin behandling. Kanske var de krav som oberoende 3/2005

18 in under kritik Personalens beskrivningar av flickorna är problem- och bristorienterade och motsvarar till viss del den bild flickorna själva ger av sina liv. Men de döljer också viktiga aspekter, som flickornas intressen och vilka deras starka sidor är, enligt Arne Kristiansens rapport. gällde för höga för att riktas till flickor i tvångsvård? Kristiansen bad också personalen att beskriva hur de uppfattar de unga flickornas situation och möjligheter. De flesta beskrev de intagna på ett sätt som tydde på att de hade kunskap om, och intresse för dem. Ett problem var dock att beskrivningarna allt för ofta var för problemtyngda, konstaterar han. För få nämner något om flickornas resurser och styrkor, när de berättade om dem. Beskrivningarna är problemoch bristorienterade och motsvarar till viss del den bild flickorna själva ger av sina liv. Men de döljer också viktiga aspekter, som flickornas intressen och vilka deras starka sidor är. Rapporten finns som pfd på under rubriken publikationer. oberoende 3/2005 internationalen 11/04 19

19 Lägga av en skrift från RFHL om hur man slutar med piller Redaktör: Monica Brundin Pris: 10 kronor + porto Beställ på tel: eller e-post: info@rfhl.se LivsVärk en sajt om piller, beroende och den nya tiden 20 oberoende 3/2005

20 Över fyrtio år med knarket Text: Per Sternbeck Foto: Lasse Honkanen Rune Johansson är 63 år. Han har varit drogfri i två år och bubblar av framtidsplaner och optimism. Han skriver satir, poesi, verser, humor, och nu på senare tid också allvarliga saker. Han arbetar hårt med en bok som han hoppas ska bli färdig till nästa höst. oberoende 3/2005 internationalen 11/04 21