Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013

Transkript

1 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 Södermanlands län Prognos för arbetsmarknaden

2 Text Jens Lotterberg, Analysavdelningen

3 Arbetsmarknadsutsikter för Södermanlands län 3 Innehållsförteckning Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser... 4 Definitioner... 5 Sammanfattning... 7 Utmaningar på länets arbetsmarknad... 7 Befolkningsprognos till Sjunkande efterfrågan på arbetskraft... 9 Kapacitetsutnyttjande Rekryteringsproblemen har minskat Varsel Prognos för sysselsättningen 2013 och Sysselsättningen under 2000-talet Näringsgrenar och yrken Jord- och skogsbruk Industri Byggnadsverksamhet Privata tjänster Offentliga tjänster Stor brist på personal inom offentliga verksamheter Utbudet av arbetskraft Befolkningsutveckling Öppet arbetslösa och sökande i program Arbetslöshetens utveckling Arbetslösheten under 2013 och Arbetslöshetens struktur Stigande arbetslöshet bland ungdomar Arbetsmarknadspolitiska utmaningar Var tredje utan arbete i mer än tre år Antalet personer i utsatta grupper ökar Länsfrågor Yrkesbarometern - bedömning för kommande året Om prognosen Tabell- och diagrambilaga... 47

4 Arbetsmarknadsutsikter för Södermanlands län 4 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser I Arbetsmarknadsutsikterna för Södermanlands län presenteras den förväntade sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen samt bedömningar av utvecklingen inom industri, byggverksamhet, privata tjänster, jord- och skogsbruk samt offentlig sektor. Dessutom beskrivs befolkning, arbetskraftsutbud, rekryteringsbehov, brist- och överskottsyrken samt vilka utmaningar länets arbetsmarknad står inför. Arbetsförmedlingens prognoser är unika eftersom de bygger på intervjuer med ett stort antal arbetsställen inom i stort sett alla branscher. Materialet är insamlat och bearbetat under våren 2013 och prognosperioden sträcker sig fram till utgången av Prognosen är tänkt att fungera som ett besluts- och diskussionsunderlag för alla som arbetar med att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad. Tack alla arbetsgivare, arbetsförmedlare och andra som medverkat i arbetet med prognosen.

5 Arbetsmarknadsutsikter för Södermanlands län 5 Definitioner Arbetsförmedlingens konjunkturindex Detta index beskriver stämningsläget hos de privata arbetsgivarna. Indexet baseras på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och arbetsställenas förväntningar om efterfrågeutvecklingen för de kommande sex månaderna. Det beräknas som andelen arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på sina varor/tjänster minus andelen arbetsställen som bedömt minskning. Motsvarande index för offentliga arbetsgivare kallas Arbetsförmedlingens verksamhetsindex. Arbetskraften I arbetskraften ingår förvärvsarbetande, öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Samtliga uppgifter avser åldersgruppen år. Arbetsställe Med arbetsställe avses normalt en lokal arbetsplats. Mer precist är det varje adress, fastighet eller grupp av fastigheter där företaget bedriver verksamhet. Registerbaserad arbetskraft Den registerbaserade arbetskraften utgörs av: 1. Den förvärvsarbetande nattbefolkningen (enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik Rams) som består av alla som bor på en ort och som jobbar på orten eller som pendlar till jobb på annan ort. Dessa uppgifter uppdateras en gång per år, i november. 2. Öppet arbetslösa (inskrivna på Arbetsförmedlingen). 3. Personer i program med aktivitetsstöd (inskrivna på Arbetsförmedlingen). Den registerbaserade arbetskraften används för att redovisa andelen arbetslösa i Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik. Samtliga uppgifter avser åldersgruppen år. Säsongrensning Säsongrensning görs för att jämna ut de säsongsmässiga variationerna under året. I detta ingår även att ta bort eller tona ned extrema värden i en serie. Säsongrensning görs för att tydligare framhäva utvecklingsriktningen. Vid säsongrensning beräknas även seriens trend. Sökande i program med aktivitetsstöd Arbetssökande som deltar i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd.

6 Arbetsmarknadsutsikter för Södermanlands län 6 Totalt inskrivna arbetslösa Summan av antalet öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Öppet arbetslösa Arbetssökande som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen, aktivt söker och omgående kan tillträda ett arbete, samt inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Förändring på årsbasis Här jämförs exempelvis arbetslösheten under en månad med antalet arbetslösa samma månad ett år tidigare. Om man gör så för en längre period får man en kurva över arbetslöshetens utveckling på årsbasis.

7 Arbetsmarknadsutsikter för Södermanlands län 7 Sammanfattning Alltsedan finanskrisen har det varit svårt både för företagen och andra bedömare att förutsäga utvecklingen på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingens konjunkturindex har åkt berg- och dalbana under de senaste åren. Företagens högt ställda förväntningar på en positiv utveckling fick ett svagt utfall både under hösten 2011 och Utvecklingen under vintern och våren 2013 har varit något bättre än förväntat. Även bland företagen har optimismen stigit och återigen förväntar man sig en ökad efterfrågan på sina varor och tjänster under det kommande året. Det är i första hand hemmamarknaden som stabiliseras. Många exportföretag har det fortsatt svårt på en svag Europamarknad och med en stark krona. Arbetsförmedlingens vårprognos för utvecklingen på arbetsmarknaden i Södermanland under är något mer positiv jämfört med höstprognosen Totalt sett väntas ändå konjunkturläget understiga ett normalläge. Sysselsättningen bedöms öka svagt både under 2013 och 2014 men arbetslösheten kommer att ligga kvar på en hög nivå. Det beror bland annat på att utbudet av arbetskraft samtidigt stiger. Vid utgången av 2013 bedöms antalet arbetslösa att uppgå till personer i länet. Vid utgången av 2014 bedöms arbetslösheten att ha sjunkit med 200 personer. Konkurrensen kommer att vara fortsatt mycket hög bland arbeten där kraven på utbildning och erfarenhet inte är så höga. Samtidigt kvarstår en tämligen hög brist bland många högskoleyrken både inom offentliga och privata verksamheter. En förklaring till detta är att det utbildas för få inom många yrken. Det gäller både Södermanland och riket i stort. Utmaningar på länets arbetsmarknad Av totalt närmare inskrivna arbetslösa under april 2013 hade personer varit utan arbete i mer än tre år. Det motsvarade var tredje person. Långa tider utan arbete tenderar att öka och är vanligare bland utsatta grupper (förgymnasialt utbildade, äldre än 55 år, utomeuropeiskt födda samt personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga) på arbetsmarknaden jämfört med ej utsatta grupper. 66 procent av samtliga inskrivna räknades i april 2013 till utsatta grupper. Utsatta grupper står många gånger längre från arbetsmarknaden än andra och har oftare svårare att konkurrera om jobben. Under konjunkturuppgången år 2010 minskade arbetslösheten knappast något i gruppen utsatta. Arbetsförmedlingen har, tillsammans med andra aktörer och näringslivet, en stor utmaning framöver att på olika sett stötta dessa arbetssökande i deras väg till arbete eller utbildning. Befolkningsprognos till 2025 Fram till och med år 2025 väntas länets befolkning öka med personer. I åldrarna 0-16 år väntas en ökning med fler än personer och bland äldre, 65+ väntas befolkningen stiga med personer. Förändringen av den demografiska sammansättningen kommer att skapa många nya jobb framöver och om det innebär att fler får arbete och färre behöver ersättning från arbetslöshetskassa eller försörjningsstöd så finns det stora resurser att omfördela i systemet.

8 Arbetsmarknadsutsikter för Södermanlands län 8 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling Under hösten 2011 började arbetsmarknaden att försvagas och det fortgick i långsam takt till hösten Därefter kan man, på årsbasis, skönja en tendens till svagt sjunkande arbetslöshet under vintern och våren Utsikterna för resterande delen av 2013 tyder på ett fortsatt svagt konjunkturläge. Det är framförallt exportindustrin som har det besvärligt med en svag marknad i Europa och med en stark krona som gör den svenska exporten dyrare. Den inhemska efterfrågan på varor och tjänster förblir god under 2013 och det ger en stabilitet på arbetsmarknaden som gör att arbetslösheten, på årsbasis, inte fortsätter att stiga under året. Aktiviteten på länets arbetsmarknad har under 2012 varit klart under normal nivå och det samma väntas under Trots detta är det aldrig stiltje på arbetsmarknaden och under år 2012 fick närmare personer arbete i länet vilket bara var något lägre än har också börjat något bättre än 2012 även om likheterna mellan åren är påfallande. Förhoppningarna om en bättre utveckling på arbetsmarknaden läggs på Arbetsförmedlingens konjunkturindex för väntad marknadsutveckling de kommande sex månaderna redovisas i diagram 1 nedan. Indexet för länet har värdet 36 i vårens undersökning vilket är högre än länets historiska värde på 32. Vårens index är också likvärdigt med det från våren 2012 och med facit i hand kan vi konstatera att det då var förväntningar som inte infriades. Kurvans profil har blivit mycket hackig för de senaste fyra undersökningarna och det kan sammantaget tolkas som att det fortfarande finns en betydande osäkerhet kring marknadsutvecklingen framöver. Diagram 1: Arbetsförmedlingens konjunkturindex för näringslivet. Bedömningen gäller förväntad efterfrågan på varor och tjänster under det kommande halvåret. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar

9 Arbetsmarknadsutsikter för Södermanlands län 9 Förväntningarna på 6-12 månaders sikt är något starkare nu jämfört med våren Här ligger länets index på värdet 39 som kan jämföras med 36 i riket som helhet. Företagen inom jord- och skogsbruk samt industri redovisar lägre index än genomsnittet. En slutsats av ovanstående är att konjunkturläget fortfarande är osäkert och svårbedömt. Våra konjunkturindex har varierat kraftigt i de senaste fyra undersökningarna och de förväntningar man redovisade under våren 2012 infriades inte. Det finns därmed en risk för ett likartat scenario inför hösten Det som talar för en stabilare utveckling framöver är att exportföretagen nu har anpassat sig till en lägre efterfrågan samt att den inhemska efterfrågan kommer att vara god. Arbetsförmedlingens konjunkturindex beskriver stämningsläget i företagen. Indexet baseras på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och arbetsställenas förväntningar om efterfrågeutvecklingen av varor och tjänster för de kommande sex månaderna. Det beräknas som andelen arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på sina varor/tjänster minus andelen arbetsställen som bedömt minskning. Sjunkande efterfrågan på arbetskraft Under perioden januari-april 2013 anmäldes lediga platser till Arbetsförmedlingen i länet (exklusive ferieplatser). Det var en ökning med 800 platser eller 16 procent jämfört med samma period Ökningen har berört 12 av 23 större yrkesområden och här kan nämnas specialister inom hälso- och sjukvård, lärararbete, kundservicearbete, service- och omsorgsarbete, försäljningsarbete, metallhantverksarbete samt transport- och maskinförararbete. Bland berörda, större yrkesområden med en tydligt minskad efterfrågan under inledningen av 2013, kan nämnas specialister inom IT och teknik, byggnadsarbete samt maskinoperatörs- och monteringsarbete. Efterfrågan på arbetskraft bedöms vara oförändrad under det närmaste året. Diagram 2: Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser, med varaktighet längre än tio dagar under perioden 1996 till Källa: Arbetsförmedlingen, säsongsrensade och utjämnade värden

10 Arbetsmarknadsutsikter för Södermanlands län 10 Kapacitetsutnyttjande I vår enkätundersökning ställs frågan om företagens kapacitetsutnyttjande med utgångspunkt från personalsituationen. Det vill säga hur mycket produktionen kan öka med befintlig personal innan man måste nyanställa. I vårens undersökning anger 60 procent av företagen att man kan klara en produktionsökning på högst 10 procent innan man måste nyrekrytera. Det vill säga att man ligger nära ett fullt kapacitetsutnyttjande med avseende på personalstyrkan. Det var i stort sett samma andel som i de två närmast föregående undersökningarna och vi får gå tillbaka till hösten 2011 för att hitta en tydligt högre andel med högt kapacitetutnyttjande. Det högsta kapacitetsutnyttjandet redovisas från branscherna bygg- och anläggning, transport, information samt jord- och skogsbruk. Det lägsta kapacitetsutnyttjandet redovisas från företagen inom industri, finans- och företagstjänster. Om marknadsutveckling dämpas ytterligare under 2013 kan det medföra att den lediga kapaciteten ökar i företagen vilket i sin tur kan leda till personalminskningar för att upprätthålla ett högre kapacitetsutnyttjande. Diagram 3: Andel arbetsställen i näringslivet som utnyttjar personalresurserna nästan fullt ut. Heldragen linje = historiskt genomsnitt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar

11 Arbetsmarknadsutsikter för Södermanlands län 11 Rekryteringsproblemen har minskat Konjunkturdämpningen har minskat företagens upplevda brist på arbetskraft. Det beror på att rekryteringsbehoven minskat samtidigt som arbetslösheten stigit och det blir oftast fler sökande till många av de lediga jobben. Det gäller särskilt bland arbeten där kvalifikationskraven inte är höga. I vårens undersökning anger 21 procent av samtliga arbetsgivare inom det privata näringslivet att man upplevt brist på arbetskraft i samband med rekrytering under de senaste 6 månaderna. Det var 3 procentenheter lägre än i undersökningen förra våren. Skillnaden mot det historiska bristtalet är litet och det tyder på att det finns många jobbchanser, trots en dämpad konjunktur. De högsta bristtalen redovisas i branschen information-kommunikation där mer än hälften av företagen anger brist. Bland bristyrken anger man systemerare- och programmerare, ITchefer och företagssäljare. 30 procent av industriföretagen anger brist och här är bristen högre inom verkstadsindustrin jämfört med övrig industri. Bland bristyrken anger man civilingenjörer maskinkonstruktion, maskintekniker, elektronikingenjörer, systemerare, svetsare och finmekaniker. Diagram 4: Andel arbetsställen inom det privata näringslivet som har angett att de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering under det senaste halvåret. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar

12 Arbetsmarknadsutsikter för Södermanlands län 12 Inom offentliga verksamheter är bristtalen nästan alltid mycket höga i länet. Det historiska genomsnittet ligger på 41 procent som kan jämföras med 23 procent inom det privata näringslivet. Länets bristtal för offentliga verksamheter är också 9 procentenheter högre än rikets historiska genomsnitt. I vårens undersökning anger 43 procent av de tillfrågade arbetsgivarna inom offentliga verksamheter att man upplevt brist på arbetskraft i samband med rekrytering. Bristtalen är höga inom nära nog samtliga verksamhetsområden. Bland återkommande bristyrken nämner man; grundskollärare, förskollärare, socialsekreterare, läkare, specialistsjuksköterskor, poliser, gymnasielärare yrkesämnen, civilingenjörer, speciallärare och verksamhetschefer. Diagram 5: Andel arbetsställen inom offentliga verksamheter som har angett att de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering under det senaste halvåret. Källa: Arbetsförmedlingen

13 Arbetsmarknadsutsikter för Södermanlands län 13 Med få undantag är den upplevda bristen på arbetskraft genomgående högre i länet jämfört med riket och inom offentliga verksamheter är avvikelsen mot riket särskilt framträdande. Det tyder på att de kvalificerade jobben finns i länet men att det också föreligger problem med att attrahera den kvalificerade arbetskraften. Det kan exempelvis finnas samband mellan länets svagare tradition för eftergymnasiala studier och länets högre bristtal. Annat som kan påverka är avsaknaden av utbildning i hemlänet vilket gör att man flyttar till annan ort och blir kvar där. Ökade formella krav på utbildning och erfarenhet kan också skapa en högre upplevd brist. Mälardalens Högskola i Eskilstuna är viktig för den lokala och regionala utbildningen av arbetskraft. Man har samtidigt svårt att konkurrera med omkringliggande universitet (se vidare under avsnittet Länsfrågor). Det finns all anledning att marknadsföra jobben inom offentliga verksamheter i länet. Bristtalen är höga och behoven är stigande i takt med befolkningsökningen och att det både blir fler äldre och fler barn och ungdomar i skolåldrar. Ett grundläggande problem gällande många bristyrken är att det utbildas för få inom alltför många yrken. Under hösten 2012 sökte personer till högskolan i landet och av dessa kunde få en plats. Här några exempel; personer sökte till specialistsjuksköterska och fick plats. Läkare; sökte och 850 fick personer fick plats. Förskollärare; ansökte och personer fick plats. Civilingenjör; sökte och fick plats. Varsel Under lågkonjunkturen, från hösten 2008 fram till sommaren 2009, var varseltalen mycket höga i länet. Det var framförallt exportindustrin och deras underleverantörer som drabbades hårt och närmare 70 procent av alla varsel under den perioden berörde tillverkningsindustrin. Därefter dämpades varselnivån markant med undantag för enskilda månader med lite högre nivåer. Under 2010 varslades personer och lika många varslades under Hälften av varslen har berört tillverkningsindustrin under båda åren och resterande antal var ganska jämnt fördelade på andra branscher. Något mer än 10 procent av de varslade under åren återfanns inom offentlig verksamhet. Under 2012 ökade varslen igen och totalt varslades något fler än personer i länet. Det var 2,4 procent av samtliga varsel i riket och motsvarar i stort sett riksgenomsnittet i förhållande till länets sysselsättning. 56 procent av varslen under 2012 berörde industrin och 7 procent berörde offentliga verksamheter. Under perioden januari-april 2013 har 540 personer varslats i länet och det var en ökning med 130 personer jämfört med samma period Det är två större varsel under en enstaka månad som svarar för ökningen och de kan förhoppningsvis betraktas som tillfälliga. Tendensen är annars att varslen minskar i år. 18 procent av varslen under perioden januari-april 2013 har berört tillverkningsindustrin. Branscherna parti- och detaljhandel samt restaurangverksamhet svarar för en betydande del av varslen under denna period.

14 Arbetsmarknadsutsikter för Södermanlands län 14 Varslen följer konjunkturläget och alla som varslas blir inte uppsagda och av dem som blir uppsagda blir långt ifrån alla arbetslösa. Tabell 1: Antal varslade personer per år År Antal varslade (t om april) 540 Källa: Arbetsförmedlingen

15 Arbetsmarknadsutsikter för Södermanlands län 15 Prognos för sysselsättningen 2013 och 2014 Det är bara inom näringen privata tjänster som sysselsättningen väntas öka under loppet av ett konjunktursvagt Det markeras med en svagt uppåtriktad pil i tabell 2 nedan. Inom övriga sektorer väntas sysselsättningen sjunka svagt under året. Totalt väntas antalet sysselsatta öka med 300 personer. Ökningen inom privata tjänster beror bland annat på fortsatta privatiseringar inom skola och omsorg. Men det är också en sektor som växer genom ökad specialisering och utveckling av nya tjänster där hushållsarbete kan vara ett exempel. Förhoppningarna om en bättre utveckling skjuts över till 2014 då antalet sysselsatta bedöms stiga med 600 personer. Det är en blygsam bedömning som mycket väl kan vara i underkant om konjunkturläget förbättras och Europas ekonomier stabiliseras. Antalet sysselsatta bedöms stiga i samtliga aggregerade näringsgrenar med undantag för jord- och skogsbruk samt offentliga tjänster. I tabell 2 nedan markeras sysselsättningsförändringar inom intervallet +0,5 till -0,5 procent av branschens sysselsättning med vågräta pilar. Svagt lutande pilar gäller förändringar i intervallet 0,6-2,5 procent. Lodräta pilar gäller förändringar som är 2,6 procent eller däröver. Tabell 2: Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden. Jämförelse mot samma kvartal året innan. Kvartal Kvartal Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt Källa: Arbetsförmedlingen. Bedömningen avser förvärvsarbetande dagbefolkning. Sysselsättningen under 2000-talet När vi beskriver sysselsättningen i denna rapport så utgår vi från SCB:s regionala arbetsmarknadsstatistik (RAMS), förvärvsarbetande dagbefolkning. Med förvärvsarbetande dagbefolkning avses de som har sina arbetsplatser i länet även om bostadsorten ligger utanför länets gränser. För att mäta hur många sörmläningar som arbetar används begeppet förvärvsarbetande nattbefolkning och då spelar det ingen roll vart i landet arbetsplatsen finns, bara bostadsorten ligger inom länet. För Södermanlands del är det en stor skillnad mellan dessa båda variabler och det är därför av stor betydelse att veta hur de utvecklats över tid.

16 Arbetsmarknadsutsikter för Södermanlands län 16 Under 2000-talet har den sysselsatta nattbefolkningen ökat mer än dagbefolkningen. År 2000 var den förvärvsarbetande nattbefolkningen personer fler än den förvärvsarbetande dagbefolkningen. Fram till och med år 2011 har differensen ökat till personer. Det betyder att arbetspendlingen ökat och att många väljer att bo i länet även om arbetet finns på annan ort. Goda kommunikationer blir därmed en viktig fråga för länets utveckling samtidigt som det är en styrka att kunna erbjuda attraktiva boenden nära stora arbetsmarknadsområden. År 2011 uppgick den förvärsarbetande dagbefolkningen till personer i länet. Det var en ökning med personer jämfört med år 2000 och motsvarade en ökning med 8,6 procent. I riket som helhet var ökningen 11,2 procent och länet hade behövt ett tillskott av ytterligare jobb för att matcha rikets sysselsättningsökning. Gör vi samma beräkning för den förvärvsarbetande nattbefolkningen blir skillnaden mot riket mindre vilket indikerar att en svagare jobbtillväxt inom länet kompenseras med en ökad utpendling till arbeten. Diagram 6: Förvärvsarbetande dag- respektive nattbefolkningen. Utfall år , därefter prognos. Källa: SCB, samt Arbetsförmedlingens prognos Bland branscher i länet som haft en högre sysselsättningstillväxt än riket kan nämnas; bygganläggning, handel, transport, företagstjänster samt vård- och omsorg. Bland branscher med lägre sysselsättningstillväxt kan nämnas; jord-skogsbruk, industri, hotell- och restaurang, information- och kommunikation (t ex företag inom media och IT-verksamhet), bank- och försäkring, civila myndigheter, utbildning samt personliga och kulturella tjänster.

17 Arbetsmarknadsutsikter för Södermanlands län 17 Näringsgrenar och yrken Jord- och skogsbruk Snabbfakta: Jord- och skogsbruket sysselsätter personer eller 2,6 procent av samtliga sysselsatta i länet. 25 procent av de sysselsatta är kvinnor och närmare hälften av de verksamma är egna företagare. Inom bägge näringarna har den teknisk-mekaniska utvecklingen varit påtaglig under en lång tid och med det följer ökade krav på specifika bransch- och maskinkunskaper för att arbeta inom näringarna. Många av dem som jobbar inom dessa branscher är egenföretagare och för att undvika fasta kostnader med egen personal hyrs ofta arbetskraft med F- skattsedel in. Det kan exempelvis gälla djurskötare, avbytare, maskinförare samt skogsmaskinförare. Enligt många bedömare är den långsiktiga potentialen för en god utveckling inom jordbruket stor i perspektivet av en ökad efterfrågan på livsmedel och energiråvara i världen. Men olika regelverk, prissättning och valutaförändringar är svåra att överblicka så det kan svänga snabbt mellan lönsamhet och icke lönsamhet. Lantbrukarna har under senare tid blivit utsatta för hård konkurrens. Lönsamheten i mjölkproduktionen äv svag och enligt många även olönsam med nuvarande prissättning. En del signaler pekar dock på att en förändring till det bättre kan komma under året. Andelen importerat kött har ökat vilket innebär fallande lönsamhet. Under de senaste åren har Sverige förlorat betydande delar av den totala grisproduktionen. Oron i världsekonomin har gjort människor mer prismedvetna och efterfrågan på varor med mervärde, som ekologiska eller närproducerade produkter, har minskat till förmån för lågprisprodukter. Under de senaste åren har många sågverk runt om i landet haft stora problem med lönsamheten. En stark kronkurs har sannolikt haft viss betydelse för exporten men grundproblemet har varit svag efterfrågan bland annat inom EU och andra delar av världen. Trots lönsamhetsproblemen har priserna på skogsråva varit goda men det finns en uppenbar risk för fallande priser som kommer att påverka både skogsbruket och transporter. Kapacitetsutnyttjandet är högt både inom jordbruket och skogsbruket med ständig priskonkurrens och små marginaler. Även det har betydelse för kompetenskraven inom näringarna. Maskinförare inom skog och lantbruk är bristyrken.

18 Arbetsmarknadsutsikter för Södermanlands län 18 Diagram 7: Största yrkena inom branschen jord-skogsbruk samt bedömning om arbetsmarknadsläget om ett år för dessa yrken. Uppgifterna gäller antalet anställda i olika yrkeskategorier. Egna företagare ingår ej i redovisningen. Källa SCB, Yrkesstatistik Industri Snabbfakta: Industriföretagen sysselsätter personer eller 17 procent av samtliga sysselsatta i länet (13 procent i hela riket). Industriföretagen köper mycket tjänster från andra branscher så deras betydelse för den totala sysselsättningen är större. 23 procent av de sysselsatta är kvinnor. Inom verkstadsindustrin jobbar cirka personer. Fler än finns inom övrig industri där delbranscherna stål- och metallverk, livsmedelsindustri samt grafisk industri dominerar. Sju andra län har en högre sysselsättningsandel inom industrin än Södermanland. De högsta andelarna finns i länen Jönköping, Kronoberg samt Västmanland. Industrin drabbades hårt under den förra lågkonjunkturen och enligt statistik från SCB minskade sysselsättningen med personer under år Stora delar av industrin har under 2010 och 2011 befunnit sig i en återhämtningsfas och kunnat återanställa personal och då delvis genom bemanningsföretag. I SCB;s sysselsättningsstatistik räknas inte den personal som industriföretag hyr in, som tillhörande industribranschen. Därmed underskattas återhämtningen om man ser till antalet sysselsatta inom industrin under dessa två år. Under 2013 väntas sysselsättningen minska svagt inom industrin. Många vittnar ändå om att läget har stabiliserats jämfört med hösten Vi har också exempel på strukturförändringar som påverkat sysselsättningen samt förändrade ägarförhållanden som medför ökade krav på rationaliseringar och lönsamhet. Från en låg nivå väntas konjunkturläget normaliseras under Det innebär en förstärkning för många av länets industriföretag som har en tämligen hög konjunkturkänslighet. Det gäller exempelvis exportföretagen och den råvarubaserade industrin.

19 Arbetsmarknadsutsikter för Södermanlands län 19 Sysselsättningen inom industrin väntas stiga svagt under 2014 och rekryteringsbehoven stiger. Arbetsförmedlingens konjunkturindex för industriföretagen uppvisar svårtolkade, och stora variationer i de senaste undersökningarna. Vi har mycket låga index under höstarna 2011 och 2012 samt medelgoda index för vårarna 2012 och Vårens undersökning ger ett index på 23 som är lägre än det historiska genomsnittet och 10 enheter lägre än riksgenomsnittet. Det vittnar om att företagen fortfarande känner en osäkerhet om utvecklingen för resterande delen av Diagram 8: Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Bedömningen gäller förväntad efterfrågan på varor och tjänster under det kommande halvåret. Arbetsställen inom industrin. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning I vårens undersökning uppger 29 procent av de tillfrågade arbetsställena att man upplevt arbetskraftsbrist. För ett år sedan var motsvarande andel 32 procent (se diagrambilaga). I riket som helhet angav 21 procent av industriföretagen att man upplevt brist i samband med rekrytering. Den upplevda bristen är högre bland företagen inom länets verkstadsindustri jämfört med övrig industri. Konjunkturdämpningen har medfört att rekryteringsbehoven minskat och då har också den upplevda bristen minskat något. De mest frekvent angivna bristyrkena i vårens undersökning är maskinreparatörer med inriktning mot dels tunga fordon och dels industrimaskiner, elektronikingenjörer, maskiningenjörer, finmekaniker, svetsare, civilingenjörer maskinkonstruktion samt systemerare och programmerare. Under 2014 bedöms rekryteringsbehoven att stiga inom industrin. Det handlar både om ökad ersättningsrekrytering och personalutökningar bland många företag. Sannolikt ökar därmed den upplevda bristen på rätt kompetens. Den upplevda bristen utgör ett problem för många företag och den är samtidigt hög i förhållande till rådande konjunkturläge. Det betyder att man på längre sikt behöver utbilda fler på såväl grundläggande nivå och med

20 Arbetsmarknadsutsikter för Södermanlands län 20 spetskompetens. Våra återkommande undersökningar visar också på ett omfattande behov av både civilingenjörer och tekniker inom olika specialiteter. När det gäller tillgången till utbildning inom olika industriyrken så är det i första hand Katrineholm, Flen och Vingåker som skulle behöva utökade resurser. Här finns gymnasial industriteknisk utbildning i Katrineholm men man saknar arbetsmarknadsutbildningar inom området. I Eskilstuna och Nyköping finns tillgång på utbildningar både på gymnasiet, arbetsmarknadsutbildning samt yrkeshögskola. I förhållande till yrkesstrukturen i riket som helhet har länet höga andelar av industriarbetare inom yrkena; processoperatörer inom stål-metallverk, ingenjörer metallurgi, betongvaruarbetare, verktygsmakare, kemiingenjörer, montörer el-teleindustri, driftmaskinister, glastekniker, maskinoperatörer livsmedelsindustri, CNC-operatörer och verkstadsmekaniker. Diagram 9: Största yrkena inom industrin samt bedömning om arbetsmarknadsläget om ett år för dessa yrken. Uppgifterna gäller antalet anställda i olika yrkeskategorier. Egna företagare ingår ej. Källa: SCB 2011.

21 Arbetsmarknadsutsikter för Södermanlands län 21 Byggnadsverksamhet Snabbfakta: Branschen sysselsätter personer eller 8 procent av samtliga sysselsatta i länet. Byggverksamheten är en av de delbranscher som ökat sin sysselsättning mest under 2000-talet. Från år 2000 till 2011 stiger antalet sysselsatta med personer eller 39 procent. Det kan jämföras med en ökning på 9 procent av samtliga sysselsatta. Det är en klart mansdominerad bransch där männen svarar för mer än 90 procent av sysselsättningen. Efter lågkonjunkturen har läget förbättrats påtagligt för branschen. Arbetslösheten är ändå något hög jämfört med de starka byggåren innan lågkonjunkturen. Under hösten 2012 och innevarande vår har byggkonjunkturen dämpats och arbetslösheten har stigit svagt bland snickare, murare, betongarbetare, anläggare och målare. Den summerade arbetslösheten bland snickare, murare, betongarbetare, anläggare, målare och installationselektriker uppgick till 190 personer under april 2013 och det kan jämföras med 120 personer under april förra året. Till detta kan läggas antalet arbetslösa lärlingar i samma yrkesgrupper som uppgick till 145 personer under april Företagen är optimistiska beträffande utvecklingen under det kommande året. I vårens undersökning har Arbetsförmedlingens konjunkturindex för byggföretagen stigit från en mycket låg nivå till det starka värdet 47 vilket är likvärdigt med värdet under vårarna 2010 och Länets index är också 15 enheter högre jämfört med riksgenomsnittet för branschen. Diagram 10: Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Bedömningen gäller förväntad efterfrågan på varor och tjänster under det kommande halvåret. Arbetsställen inom byggverksamheten. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar

22 Arbetsmarknadsutsikter för Södermanlands län 22 I vårens undersökning uppger 27 procent av de tillfrågade arbetsställena inom näringen att man upplevt arbetskraftsbrist. För ett år sedan var motsvarande andel 26 procent. I riket som helhet angav 18 procent av byggföretagen upplevd brist. Bland upplevda bristyrken i vår undersökning anger företagen driftchefer, elingenjörer, installationselektriker, maskintekniker, murare, tunnplåtslagare och vvs-montörer. Företagen anger i hög grad att bristen beror på kraven på yrkeserfarenhet som därmed blir ett hinder för de lärlingar som är arbetslösa. Det är ganska vanligt med erfaren utländsk arbetskraft i branschen. Det är oftast alltför många som utbildar sig till snickare och installationselektriker i förhållande till andra yrkeskategorier i branschen. Det gör det svårare för företagen att tillgodose hela behovet av både praktik under utbildningen och lärlingsanställning. En bättre balans skulle uppnås om fler valde inriktning mot exempelvis betong och anläggningsarbete. Under april 2013 fanns det 70 arbetslösa snickarlärlingar och 30 arbetslösa lärlingselektriker och det kan jämföras med markant lägre lärlingsarbetslöshet bland andra yrkesinriktningar i branschen. Sysselsättningen inom byggverksamheten väntas sjunka svagt under 2013 men ökar igen under ROT-avdraget och förbättringar i infrastrukturen kommer att ge fortsatt bra tillskott av arbete. Trots att behoven av nya bostäder är stort väntas nyproduktionen vara fortsatt låg. Det blir fortsatt hyggligt med jobb på underhåll och vägsidan. Östra förbifarten Katrineholm har färdigställts men fortsatta insatser genomförs kring Flen-Valla och Malmköping. Omfattande byggnation kommer att ske på Karsuddens sjukhus i Katrineholm. Här kommer man också att bygga seniorboende i de centrala delarna. I Eskilstuna sker en fortsatt förtätning genom bostadsbyggande i de centrala delarna. Det är också klart att det ska byggas ett nytt badhus samt en multiarena för sport och idrott i Eskilstuna. I Nyköping ska området Lilla Kungsladugården exploateras med verksamheter för handel och industri. En ny högstadieskola är under uppförande och nya bostäder byggs både centralt och utanför Nyköping. Rosvalla sportcenter ska renoveras och förnyas. Solberga handelsområde i Strängnäs fortsätter att utvecklas med nya verksamheter.

23 Arbetsmarknadsutsikter för Södermanlands län 23 Diagram 11: Största yrkena inom bygg- och anläggningindustrin samt bedömning om arbetsmarknadsläget om ett år för dessa yrken. Uppgifterna gäller antalet anställda i olika yrkeskategorier. Egna företagare ingår ej. Bedömningen omfattar ej lärlingar. Källa: SCB Privata tjänster Snabbfakta: Det är en sektor som består av många olika branscher som till exempel handel, hotell- och restaurang, transport och turism, företagstjänster samt finansiell verksamhet personer eller 36 procent av länets sysselsatta arbetar inom sektorn. Det är en förhållandevis låg andel jämfört med storstadsregionerna och även jämfört med rikets andel. I Stockholms län återfanns 57 procent av den totala sysselsättningen inom privata tjänster. Från år 2000 till 2011 ökade antalet sysselsatta med personer inom privata tjänster i länet. Det motsvarade en ökning med 23 procent och kan jämföras med en ökning på 9 procent bland samtliga sysselsatta. 45 procent av de som arbetar inom sektorn är kvinnor. Vanligtvis spirar en stark optimism inom sektorn som helhet och efter bottennappet hösten 2012 är nu ordningen återställd. I vårens undersökning har branchens konjunkturindex värdet 42 jämfört med svaga 14 hösten Om företagens förväntningar infrias kommer rekryteringsbehoven att stiga inom sektor som helhet. Antalet sysselsatta inom privata tjänster väntas stiga svagt både under 2013 och 2014.

24 Arbetsmarknadsutsikter för Södermanlands län 24 Diagram 12: Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Bedömningen gäller förväntad efterfrågan på varor och tjänster under det kommande halvåret. Arbetsställen inom privata tjänster. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Kapacitetsutnyttjandet för sektorn som helhet har ökat men det kan fortfarande betraktas som lågt. 54 procent av företagen i vårens undersökning uppger att man kan öka produktionen med högst 10 procent innan man måste nyanställa. Motsvarande andel för ett år sedan var 46 procent. Diagram 13: Största yrkena inom sektorn privata tjänster samt bedömning om arbetsmarknadsläget om ett år för dessa yrken. Uppgifterna gäller antalet anställda i olika yrkeskategorier. Egna företagare ingår ej i redovisningen. Observera den brutna stapeln för försäljare inom handel som totalt sett uppgår till anställda. Källa SCB 2011.

25 Arbetsmarknadsutsikter för Södermanlands län 25 Finansiell verksamhet, företagstjänster samt informationkommunikation Företagstjänster är den delbransch, inom privata tjänster, som ökat sin sysselsättning mest under 2000-talet. Det beror till stor del på utvecklingen av konsulttjänster och ökad specialisering där företag i andra branscher hellre köper in specialisttjänster efter behov än att ha egna specialister anställda. Det är också här som effekterna av bemanningsbranschens utveckling blir synliga. Inom finansiell verksamhet och informationkommunikation har antalet sysselsatta minskat i länet vilket är tvärt emot utvecklingen i riket som helhet. Inom företagstjänsterna är man beroende av efterfrågan på tjänster från andra branscher, exempelvis från bygg- och industriföretag. Det innebär att verksamheter inom företagstjänsterna borde följa den utveckling som övriga branscher visar i vårens undersökning. Och det gör man, även här har förväntningarna stigit märkbart jämfört med de bedömningar som företagen redovisade under hösten procent av företagen inom företagstjänster angav att man upplevt brist på arbetskraft i samband med rekrytering. Inom delbranschen information och kommunikation angav hela 54 procent av de tillfrågade företagen brist och här var den gemensamma nämnaren brist på IT-specialister, IT-chefer och företagssäljare. Inom dessa näringsgrenar finns många yrken som är eftertraktade på arbetsmarknaden och närheten till utbudet av jobb i Stockholm kan vara till nackdel för länets företag i branschen. För det närmaste halvåret anger företagen att man behöver rekrytera systemerare och programmerare, IT-chefer, elektronikingenjörer, datatekniker, arkitekter, civilingenjörer (med varierande inriktningar), redovisningsekonomer, marknadsanalytiker, banktjänstemän, försäkringstjänstemän och ett stort antal telefonister med flera andra yrkesgrupper. Handel och transport Utvecklingen inom handel har planat ut något under inledningen av 2013 men företagen räknar med en god försäljningstillväxt framöver. Enligt Konjunkturinstitutets senaste barometerundersökning har hushållens syn på såväl den egna som landets ekonomi förstärkts under den senaste tiden. Hushållen är känsliga för ränteläget och det kan påverka utvecklingen inom handel framöver. Ett tänkbart förlopp framöver är att sysselsättningen stiger svagt inom handel men att antalet arbetade timmar stiger snabbare. Det är inom handel som många finner sina ingångsjobb på arbetsmarknaden och det gäller inte minst för ungdomarna. Tillväxten inom olika köpcentra i länet fortgår och nya affärskedjor etablerar sig runt om i länet. Det gäller exempelvis Eskilstuna, Katrineholm, Strängnäs och Nyköping. Företagen får otroligt många sökande till de tjänster som utannonseras i samband med etableringen. Handelsområdet Tuna Park i Eskilstuna har fått ny konkurrens genom handelsområdet Erikslund i Västerås som utökar. På flera håll i länet märker man av en ökad konkurrens mellan externhandel kontra centrumhandel och mogna handelsområden Handelsföretagen i länet är optimistiska om utvecklingen framöver och man har i allmänhet lite lättare att rekrytera arbetskraft än andra branscher. I vårens undersökning angav

26 Arbetsmarknadsutsikter för Södermanlands län 26 endast 7 procent av arbetsgivarna att man upplevt brist. Som bristyrken nämner företagen motorfordonsmekaniker, bagare och konditor samt ingenjörer. Rekryteringsbehoven bland handelsföretagen bedöms stiga framöver. Det är också en stor sektor så sammantaget kan man räkna med ett stort antal rekryteringar. Företagen inom transportbranschen känner en viss osäkerhet kring utvecklingen under det kommande året. Branschen redovisar mediokra värden för sitt konjunkturindex. Kapacitetsutnyttjandet är högt men ett konjunkturläge under normalnivå påverkar branschen. Arbetslösheten bland lastbilsförare har stora säsongsvariationer och den har under våren 2013 varit i nivå med förra våren. På ett par års sikt har branschen ett stort behov av att ersätta äldre förare samtidigt som många pensionerade chaufförer fortsätter på timanställning hos företagen. Den upplevda bristen på arbetskraft var mycket låg i vårens undersökning. Arbetslösheten bland truckförare och lagerassistenter är hög och den har stigit ytterligare under det senaste året. I Eskilstuna, Nyköping, Strängnäs och Katrineholm sker satsningar inom lager och logistikområdet. Men det är ett långsiktigt arbete och man ska inte förvänta sig snabba resultat. Ibland går det även bakåt och under hösten 2013 ser det ut som att Eskilstuna förlorar lagerverksamhet som berör cirka 160 personer. Hotell, restaurang samt personliga och kulturella tjänster Hotell- och restaurangnäringen uppger att man haft en svag utveckling under det senaste halvåret men man är betydligt mer optimistiska beträffande utvecklingen under det kommande året. Här finns ett stort utbud av tjänster och kapacitetsutnyttjandet är förhållandevis lågt bland många företag. En ökad efterfrågan på tjänster kan ofta mötas med befintliga personalresurser. Det är vanligt med deltids- och timanställningar i branschen. Restaurangnäringen växer och omsättningen på personal skapar många ingångar i branschen. Utbudet av tjänster påverkas också av olika trender i samhället. Det gör att nya företag snabbt kan etablera sig och andra försvinner. Det kan exempelvis gälla restauranger, cafér, skönhetssalonger, kroppsvård, nöjes- och evenemangsnäringen. På sikt kan man mycket väl föreställa sig en fortsatt positiv utveckling inom dessa områden. Man kan också vänta sig att utbudet av tjänster växer snabbare än efterfrågan. Därmed kommer kapacitetsutnyttjandet att förbli lågt vilket har betydelse för lönsamhet och rekryteringsbehov. Det är inte så många företag inom dess branscher som ingår i vår undersökning. Det gör att undersökningresultaten kan skifta en del från den ena gången till den andra. Det kan exempelvis gälla den upplevda bristen på arbetskraft som i vårens undersökning uppgick till 26 procent bland de svarande företagen. Bland återkommande bristyrken i våra undersökningar kan nämnas kvalificerade och erfarna kockar, hovmästare eller servitörer samt bagare-konditor. Bland kommande rekryteringsyrken nämner företagen servitörer, kockar, receptionister, konditor, samt ett större antal köks- och restaurangbiträden. Bland flera yrken inom branschen finns en hög arbetslöshet som bland annat beror på att personer som saknar yrkesutbildning ofta söker arbeten inom denna bransch. Samma förhållande gäller även jobb inom exempelvis detaljhandel, lagerarbete och lokalvård.

27 Arbetsmarknadsutsikter för Södermanlands län 27 Offentliga tjänster Inom offentliga tjänster återfinns 31 procent av samtliga sysselsatta i länet. Inom kommunala verksamheter arbetar personer, inom landstinget och inom statlig verksamhet. 77 procent av de som jobbar inom näringen är kvinnor. Sedan år 2004 har antalet sysselsatta inom offentliga tjänster varit stabilt men under de senaste åren kan man se en sysselsättningsminskning som varit tydligast inom landstinget. Det är effekter av offentliga verksamheter som övergår till privata utförare. Det senare har i huvudsak skett inom vård, omsorg samt utbildning. Som helhet är de väntade förändringarna små och det mesta tyder på en oförändrad eller svagt sjunkande sysselsättning både i år och under nästa år. En viss omfördelning av resurser kan man räkna med till exempel från utbildning till förmån för en växande barnoch äldreomsorg samt från gymnasieskolan till grund- och förskolan. Fortsatta privatiseringar inom utbildning och vård-omsorg kan inte uteslutas. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) räknar, generellt sett, med en tillfredsställande situation beträffande primärkommunernas ekonomi under Däremot oroas man av att landets landsting ser ut att få en svag ekonomi under samma period. Man oroas samtidigt av ökade kostnader för nya gymnasieskolan samt ökade kostnader i spåren av fortsatt privatisering. De kommunala verksamheterna har även stora behov av underhåll och reparationer. Under hösten 2012 anställde Strängnäs kommun 150 långtidsarbetslösa som under ett års tid får arbeta inom olika kommunala förvaltningar. Bland annat som resurspersoner inom skola och omsorg. Många av dem de anställde hade med sig någon form av anställningsstöd och en del hade också haft försörjningsstöd från kommunen. Det gör att den faktiska kostnaden för kommunen blev ringa. Det blev en satsning som alla tjänade på, kommunen, de arbetslösa och kommunens invånare. Man planerar också för en liknande satsning under hösten I mindre skala sker liknande satsningar i andra delar av länet. Generellt sett är annars kommunerna försiktiga med personalutökningar av rädsla för att längre fram i tiden få obalans i budgeten och tvingas varsla personal. På längre sikt står samhället och kommunerna inför mycket stora demografiska förändringar som beskrivs i ett fördjupningsavsnitt på sidan 33. Fram till år 2025 väntas länets befolkning i åldrarna 0-16 år att stiga med personer och antalet 65 år och äldre väntas öka med personer. Det skapar ett stort tryck inom utbildning, vård och omsorg av personer i icke arbetsföra åldrar. I diagram 14 nedan redovisas ett index för verksamhetsutvecklingen för offentlig verksamheter i länet. Indextalen är nästan genomgående negativa vilket sannolikt beror på att man mer eller mindre ständigt bedriver verksamheter under sparbeting. Fördelat på verksamhetsområden bedömer man utökningar inom barnomsorgen och på sikt även grundskolan. Gymnasieskolan bedömer minskad verksamhet framöver. Utökningar väntas också inom äldre- och handikappomsorgen.

28 Arbetsmarknadsutsikter för Södermanlands län 28 Diagram 14: Index - Andel arbetsställen eller verksamheter inom kommun, landsting och stat som bedömt ökning av verksamheten minus dito minskning. Bedömningen gäller för utvecklingen under kommande 6 månader. Källa: Arbetsförmedlingen Mer resurser behövs också för att förbättra arbetsvillkoren för undersköterskor och vårdbiträden inom vården och omsorgen. Det är de största yrkesgrupperna som finns på arbetsmarknaden. Här finns tendenser mot att fasta anställningar omvandlas till timvikariat i pooler där man inte kan vara säker på hur mycket arbete man kommer att bli erbjuden eller vart man får arbeta. Det är heller inte ovanligt med delade turer, deltider och timvikariat. Det föreligger en risk i att statusen för yrket försämras ytterligare när den egentligen skulle behöva öka. Ett rimligt krav är också att kunna erbjuda den arbetstid som de anställda önskar. 380 undersköterskor var inskrivna arbetslösa under april 2013 och ytterligare 90 respektive 190 undersköterskor var deltidsarbetslösa eller hade timanställning. En summering av detta ger 660 undersköterskor som söker arbete eller utökad arbetstid. Jämfört med april 2010 har detta summerade antal minskat med 220 personer. Minskningen gäller såväl antalet arbetslösa som deltidsarbetslösa och timanställda. Minskningen beror på att det blir fler jobb inom äldre- och annan omsorgsverksamhet och på längre sikt kan det mycket väl uppstå en brist på undersköterskor som också beror på att allt färre unga väljer denna inriktning. Bland vårdbiträden uppgick det summerade antalet arbetslösa, deltidsarbetslösa och timanställda till 880 personer under april Det var en ökning med 40 personer jämfört med april Bland vårdbiträden har arbetslösheten mer än fördubblats sedan 2008 och det beror delvis på minskade möjligheter att få ersättning från a-kassa vid deltidsarbete. Huvudelen av ökningen beror ändå på en stigande arbetslöshet bland vårdbiträden. Här finns också en effekt av att personer som saknar vård- eller omsorgutbildning får jobb inom området och när man sedan blir arbetslös så fortsätter man att söka jobb som vårdbiträde. Barnskötare är också en grupp med många arbetslösa. Under april 2013 fanns det 490 inskrivna arbetslösa barnskötare i länet och det var ett fördubblat antal jämfört med april

29 Arbetsmarknadsutsikter för Södermanlands län procent av dessa var yngre än 30 år. Bland undersköterskor och vårdbiträden var 26 respektive 44 procent av de arbetslösa yngre än 30 år. De kommunala verksamheterna påverkas av demografiska effekter. Under de senaste 12 åren har barnafödandet börjat stiga även om man kan notera en tillfällig nedgång för Under inledningen av 2000-talet föddes barn årligen och under de senaste tre åren omkring barn per år. Det bör leda till utökningar inom barnomsorgen och längre fram även förskolan och grundskolan. Befolkningsprognosen fram till 2025 visar att barnafödandet väntas uppgå till cirka barn per år från och med 2018 och framåt. I åldersgruppen 0-6 år ökar befolkningen från nuvarande personer till personer år I åldersgruppen 7-15 år väntas befolkningen öka från nuvarande personer till personer år Under ett antal år framöver minskar elevunderlaget på gymnasieskolan men stiger igen från och med år Stor brist på personal inom offentliga verksamheter Den upplevda bristen på arbetskraft är hög inom primärkommunala verksamheter där 36 procent av de tillfrågade arbetsställena anger brist och det var samma andel som riket i helhet. Inom barnomsorgen och grundskolan gäller bristen förskollärare, grundskollärare och specialpedagoger. Det handlar sammantaget om en brist på 60 tjänster bara på de arbetsplatser som Arbetsförmedlingen kontaktat. Även inom stads- och samhällsbyggnad har kommunerna svårt att konkurrera om civilingenjörer, tekniker och andra specialister. På gymnasieskolan angav fyra av fem tillfrågade skolor att man upplevt brist som bland annat gällde lärare i yrkesämnen och allmänna ämnen. Generellt sett för både grund- och gymnasieskolan råder det stor brist på lärare med svenska som andra språk. 44 procent av arbetsställena inom den kommunala vård-omsorgen angav brist. Som bristyrken anger man socialsekreterare, kurator och sjuksköterskor med olika specialiteter. Inom landstinget bedöms sysselsättningen sjunka svagt både i år och under nästa år. Dels beroende på privatiseringar men man har också brottats med en ansträngd ekonomi under de senaste åren. Det mesta handlar om ersättningsrekrytering framöver. Den upplevda bristen på arbetskraft är mycket hög. Det beror på att många tillfrågande arbetsställen har brist på samma yrkeskategorier. Det gäller företrädesvis läkare, specialistsjuksköterskor och psykologer. Bland andra bristyrken inom landstingets verksamhet nämner man fastighetsförvaltare och ingenjörer. Bland 17 tillfrågade enheter inom landstinget finns en brist som motsvarar 85 tjänster. 12 statliga verk och myndigheter ingår i undersökningen och tillsammans har man ett rekryteringsbehov på närmare 80 personer under det närmaste halvåret. De största behoven gäller civilingenjörer, poliser, handläggare, förvaltningsjurister, kriminalvårdare, personaltjänstemän, revisorer, IT-specialister, miljö- och hälsoskyddsinspektörer, redovisningsekonomer samt civilingenjörer inom bygg-anläggning med flera andra yrken. En översyn pågår beträffande Fortifikationsförvaltningens framtida organisation som kan komma att beröra Eskilstuna. Länet behöver en strategi för att lindra bristen på arbetskraft inom offentliga verksamheter. Den har under en längre tid varit markant högre än den upplevda bristen i riket som helhet.