Kallelse till styrelsemöte för Angereds Närsjukhus

Transkript

1 Styrelsen för Angereds Närsjukhus Datum Kallelse till styrelsemöte för Angereds Närsjukhus PLATS Vann Spa/hotell/konferens, Lingådde, Brastad DATUM OCH TID måndag 22 och tisdag 23 september 2014 (måndag heldag, tisdag kl 8-13) se separat program KALLADE Beslutande Endrick Schubert, ordförande Helena Holmberg, vice ordförande Ann-Sofie Hermansson Jane Bredin Nadia Mousa Ersättare Hasse Andersson Eshag Kia Mats Brännström Arbetstagarorganisationernas representanter Maria Koczkas, TCO Ljiljana Vucevic Ström, SACO Pia Rönnesjö, Svenska kommunalarbetarförbundet Övriga Marina Olsson, sjukhusdirektör ANS Lars Gelander, chefläkare ANS Bo Andersson, ekonomichef ANS Inger Milsta Olsson, styrelsens sekreterare Meddela så snart som möjligt om du inte kan komma till sammanträdet via e-post Samåkning är nödvändig. Karta till Vann bifogas och lista med e-postadresser för att ta kontakt om samåkning. Varmt välkommen! Endrick Schubert ordförande

2 Styrelsen för Angereds Närsjukhus Sammanträdesdatum Dagordning ANS styrelsemöte 23 september Mötet öppnas 2. Val av justerare Beslut 3. Genomgång av dagordning Beslut 4. Föregående mötes protokoll (bilaga) Beslut 5. Patientsäkerhetsarbete Information 6. Nya ANS Information 7. Vårdöverenskommelsen 2015 Information 8. Delårsrapport augusti 2014 (bilaga kommer senare) Beslut 9. Remissvar Digital Agenda (bilaga) Beslut 10. Remissvar handbok för förskrivning av personliga Beslut hjälpmedel i Västra Götaland (bilaga) 11. Redovisning tilläggsbeställning till NyANS enligt fastställd Beslut Delegeringsordning (bilaga) 12 Information om beslut från JO (bilaga) Information 13. Sjukhusdirektörens rapport Information 14. Ordförande informerar Information 15. Övrigt 16. Sammanträdet avslutas

3 Styrelsen för Angereds Närsjukhus Sammanträdesdatum Program styrelsens konferens 22 och 23 september 2014 Vann spa/hotell/konferensanläggning, ligger vid Gullmarsfjorden, 23 km nordost om Lysekil. Från Göteborg är det ca 110 km och drygt en timmas bilresa. Du som kommer med bil på E6:an, välj Smögen länsväg 162 ca 10 km norr om Munkedal. Tag vänster efter ca 4 km, avfart mot Vann. GPS-koordinater: LAT: 58,4436 LONG: 11,5744. På morgonen 22 september finns kaffe framdukat från kl Verksamhetschefer och stabschefer är inbjudna till 22 september, gäller även middagen på kvällen. 22 september Inledning Endrick Schubert Vårdöverenskommelsen 2015 Bo Andersson NyANS Flyttplanering Lokaler externt förhyrda, avtal och uppsägningar Kommunikationsinsatser Uppstart dagkirurgi och tillkommande mottagningar Börje Blomster Bo Andersson Johanna Steier Cornelia Bergdahl Lunch NyANS Fortsättning Eftermiddagskaffe NyANS Fortsättning Middag

4 Styrelsen för Angereds Närsjukhus Sammanträdesdatum september FoU, aktuellt om utveckling särskilt fokus på samarbetet med SA Ann Ekberg Jansson Förmiddagskaffe Ordinarie sammanträde (separat dagordning bifogas) Lunch

5 Ärende 8

6 Beslutsunderlag Ärende 8 Styrelsen för Angereds Närsjukhus (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer ANS Angereds Närsjukhus Handläggare: Bo Andersson E-post: bo.a.andersson@vgregion.se Till styrelsen för Angereds Närsjukhus Delårsrapport augusti 2014 Angereds Närsjukhus Förslag till beslut Styrelsen för Angereds Närsjukhus beslutar följande: 1. Styrelsen godkänner delårsrapport augusti 2014 för Angereds Närsjukhus. 2. Paragrafen justeras omedelbart. Sammanfattning av ärendet Angereds Närsjukhus (ANS) fortsätter utvecklas enligt planering. Goda tillgänglighetssiffror kan uppvisas per augusti där 100 procent av patienterna har väntat mindre än 90 dagar på ett första besök och 89 procent av patienterna har väntat mindre än 60 dagar på ett första besök. ANS har under perioden utfört besök. Det är en procentuell ökning med 8 procent jämfört med augusti Sjukhuset når inte fullt ut budgeterade prestationer. Prestationerna avviker mot budget med besök. Bedömningen för helåret är att budgeterade nivåer inte kommer att nås. ANS lämnar en prognos på tkr. Resultatet för perioden är tkr, framförallt beroende på ett antal vakanta tjänster. Antalet anställda är nu 230 personer, vilket är en ökning med 35 personer jämfört med mars Byggnationen av den nya sjukhusbyggnaden pågår och följer tidsplanen. Delårsrapporten augusti 2014 för ANS ska behandlas i förvaltningsgemensam samverkansgrupp 19 september Angereds Närsjukhus Marina Olsson Förvaltningschef Bilaga 1. Delårsrapport augusti 2014 Angereds Närsjukhus Postadress: Box Angered Besöksadress: Angereds Torg 9 Angered Telefon: Webbplats:

7 Datum Diarienummer ANS (2) Beslutet skickas till Ekonomienheten, Regionens Hus, Vänersborg ANS diarium

8 Sida 1(39) Dnr ANS Delårsrapport augusti 2014 Angereds Närsjukhus Innehåll: 1 SAMMANFATTNING VERKSAMHETEN Regionfullmäktiges mål Verksamhetens övergripande uppdrag och verksamhetens mål Insatser för kommunikation Jämlik vård och hälsa Miljö Vårdgaranti tillgänglighet Prestationer Patientsäkerhetsarbetet PERSONAL Personalvolym Sjukfrånvaro Bemanningsföretag ÖVRIGT Forskning och utveckling IS/IT EKONOMI Ekonomiskt resultat Åtgärder vid ekonomisk obalans Eget kapital Investeringar BOKSLUTSDOKUMENT OCH NOTER... 34

9 Sida 2(39) Dnr ANS Sammanfattning Angereds Närsjukhus (ANS) fortsätter utvecklas enligt planering. Goda tillgänglighetssiffror kan uppvisas per augusti där 100 procent av patienterna har väntat mindre än 90 dagar på ett första besök och 89 procent av patienterna har väntat mindre än 60 dagar på ett första besök. 65 procent av patienterna har väntat mindre än 30 dagar på ett första besök. ANS har under perioden utfört besök. Det är en procentuell ökning med 8 procent jämfört med augusti Sjukhuset når inte fullt ut budgeterade prestationer. Prestationerna avviker mot budget med besök. Bedömningen för helåret är att budgeterade nivåer inte kommer att nås. Prognosen för helåret är att totalt besök kommer att utföras, vilket är besök färre än planerat, men 9 procent fler än föregående år. ANS lämnar en prognos på tkr. Resultatet för perioden är tkr, framförallt beroende på ett antal vakanta tjänster. Antalet anställda är nu 230 personer, vilket är en ökning med 35 personer jämfört med mars ANS har som första svenska sjukhus kvalificerat sig för att bli Guldmedlemmar i nätverket Global Network for Tobacco Free Health Care Service (ENSH). ENSH är ett ideellt, oberoende och internationellt nätverk med målet att utveckla en gemensam strategi inom hälso- och sjukvården för att förebygga tobaksanvändande. ANS ingår som ett delprojekt i ett projekt som drivs av Kommittén för Rättighetsfrågor i VGR. Projektet pågår hela 2014 och fram till juni Under perioden har medarbetare och chefer arbetat gemensamt med att normkritiskt granska eget informationsmaterial. Det har resulterat i att ANS hemsida revideras med hänsyn till VGR:s skrivregler, så att den nås och förstås av fler. Allt material som utformas inom ANS eller tillhörande projekt ska fortsättningsvis granskas normkritiskt. Två följeforskare har till uppdrag att följa hela projektets effekt. Byggnationen av den nya sjukhusbyggnaden pågår och följer tidsplanen.

10 Sida 3(39) Dnr ANS Verksamheten Visionen för Angereds Närsjukhus (ANS) är I mötet gör vi skillnad för bättre hälsa. ANS vill vara en del av ett välmående Nordost i samverkan med andra. Inom ANS arbetar vi enat, smart och rörligt. Vi är kunniga och framåt. Vi ska befinna oss i framkanten av utvecklingen och gärna utmana oss själva och andra att tänka nytt. Vår mission är att ta ansvar och göra skillnad i varje möte: vi ser, vi ger och vi gör. 2.1 Regionfullmäktiges mål Västra Götalandsregionens egna verksamheter ska vara föregångare i miljöarbetet Arbetet med att integrera ett miljöledningssystem i sjukhusets ledningssystem pågår enligt plan. Status: En kvalitetsmanual för integrering av miljöledningssystemet är klar. Införande av rutiner pågår i ökad takt fram till årsskiftet. Tre internrevisioner och en ledningens genomgång av resultatet har genomförts. En gemensam controllerplan kommer att upprättas under hösten för utveckling av ledningssystem för kvalitet på ANS, vilken ska omfatta patientsäkerhet, informationssäkerhet, miljö och arbetsmiljö. Denna kommer att testas under nästa verksamhetsår. Syftet är att stödja förbättringsåtgärder. Energifrågan har aktualiserats genom ett samarbete med Västfastigheter och de företag som ingår i byggnationen av NyANS, den nya sjukhusbyggnaden. Syftet är att medvetandegöra allas möjlighet att göra skillnad i sitt dagliga arbete avseende energiförbrukning. En utbildningsaktivitet för samtliga på ANS är under planering och ett uppstartsmöte har genomförts. Målet för energiförbrukningen kommer att fastställas i december 2014 alternativt kommande verksamhetsår. Tre miljöombud har under året gått VGR:s miljöutbildning. Regionstyrelsen och Kommittén för rättighetsfrågor ansvarar för att regionens verksamheter ska vara tillgängliga för alla invånare ANS ingår som ett delprojekt av tre i ett projekt som drivs av Kommittén för Rättighetsfrågor i VGR. Projektet Rättighetsbaserat arbetssätt kommer att pågå under hela 2014 och fram till juni En projektbeskrivning har tagits fram och är fastställd av styrelsen för ANS. Nedan finns exempel på planerade aktiviteter. Texter och bilder som publiceras i olika forum på intranätet ska vara normkritiskt granskade och tillgänglighetsanpassade.

11 Sida 4(39) Dnr ANS Status: Medarbetare och chefer arbetade gemensamt på det gemensamma mötesforumet ANS Alla i mars med att normkritiskt granska eget informationsmaterial. Det resulterade i att ANS hemsida ska revideras med hänsyn till VGR:s skrivregler så att den nås och förstås av fler. ANS följer skrivhandledningen Skrivhjälp för jämlik text, som tagits fram av Kunskapscentrum för jämställd vård. Allt material som utformas inom ANS eller tillhörande projekt ska fortsättningsvis granskas normkritiskt. Minst ett föredrag om kulturkompetens ska genomföras inom ramen för ANS Alla. Status: Utbildningsinsatsen är planerad och genomförs i oktober. Resultatet från projektet Rättighetsbaserat arbetssätt ska redovisas i delårsrapporter. Status: Cirka 150 personer har gått utbildningen i Mänskliga rättigheter som fokuserar på patientens rätt till hälsa och vård. Under hösten 2014, med start i september, kommer samtliga anställda, ledning och styrelse att arbeta med diskussionsuppgifter som baseras på olika dilemman som framkommit under utbildningstillfällena. Detta för att applicera den kunskap vi fått via utbildningen på dessa dilemman, genom att träna på att tillämpa ett rättighetsbaserat arbetssätt och språk. ANS har rekryterat tre mentorer i Mänskliga Rättigheter genom en intresseanmälan som riktade sig till samtliga medarbetare på ANS. Dessa utbildas successivt under ett år och har till uppgift att utbilda nyanställda och kontinuerligt tillföra ny kunskap kring ämnet till organisationen. En brukargrupp är under färd att rekryteras, där cirka 40 individer har anmält sitt intresse. Två öppna seminarier om rättigheter till vård och hälsa för intresserade invånare ska hållas i december i Angered och Gamlestaden alternativ i Kortedala. Två följeforskare, vilka har till uppdrag att följa hela projektets effekt, har intervjuat olika grupper av personal. ANS har samlat in enkäter, med en svarsfrekvens på 67 procent, från medarbetare och 15 patientenkäter. Det samlade materialet har analyserats av följeforskarna och visar det så kallade nolläget. Resultatet redovisades till arbetsgruppen i juni. Nolläget ger en indikation på var ANS står kunskaps- och arbetsmässigt i området Mänskliga Rättigheter. Sammanfattningsvis visade resultatet att anställda på ANS tänker rättighetsbaserat men inte använder sig av ett rättighetsspråk. Styrdokument och planer saknar ett rättighetsspråk liksom allt informationsmaterial riktat till patienter. Detta kommer att utvecklas allt eftersom. Minst två utåtriktade insatser inom området folkhälsa ska utformas utifrån kulturella förutsättningar, bland annat med hjälp från Doulaföreningen Födelsehuset för att nå grupper som traditionellt är svåra att nå. Status: På alla hjärtans dag i februari hölls föreläsningar om hjärthälsa och vikten av motion och det erbjöds också fysiska aktiviteter på Angered Arena och i Geråshallen. Aktiviteten var ett samarbete med mammaforum. I ett samverkansprojekt med Doulaverksamheten, Regionalt Cancer Centrum (RCC) och

12 Sida 5(39) Dnr ANS Unilabs sprids kunskap om vikten av mammografi i syfte att öka deltagandet i screening i nordöstra Göteborg kontinuerligt. Information har spridits under Hammarkullefestivalen och bröstcancerdagen medan den årliga hälsomässan som arrangeras av stadsdelen Angered, då det var tänkt att ANS skulle ha särskilda informationsinsatser, inte blir av ANS har i samverkan med Mödravårdscentralerna (MVC) i nordöstra Göteborg gjort en utredning kring föräldrastöd till nyblivna föräldrar. Detta för att försöka förstå hur deltagandet i föräldrautbildning på MVC kan främjas. Resultatet visade till exempel att nyblivna föräldrar inte önskar enbart information utan vill ha interaktion, dialog och samvaro. Ett annat behov som kom fram var att utlandsfödda nyblivna föräldrar vill veta mer om svensk barnuppfostran. Under hösten kommer arbetsgruppen att utforma och testa olika idéer för att identifiera ett gemensamt utvecklingsprojekt, där ANS har samordningsoch planeringsansvar. Den 14:e november kommer ANS i samverkan med Hälsoguider och Vårdcentralerna i nordöstra Göteborg arrangera en folkhälsodag, där invånare erbjuds att testa sina lungor, sitt blodsocker och sina levnadsvanor. ANS har projektanställt två medlemmar från organisationen Pantrarna som har till uppgift att arrangera ett event där ungdomar mellan tävlar i lag om det bästa förslaget för att sluta röka alternativt inte börja röka. Eventen är planerat utifrån ungdomarnas perspektiv, språkbruk och koder och genomförs i september på Folkets Hus i Hammarkullen. Projektet har en egen illustration och går under benämningen So Fresh. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att patienterna erbjuds vård inom de fastställda garantitiderna ANS har under årets två första tertial 2014, varje månad legat över garantitiderna för vårdgarantin och kömiljarden. Nu per augusti och efter semesterperioden har ANS utfall tappat någon procentenhet mot sjukhusets och VGR:s ambitioner och mål gällande kömiljarden. Aktuella siffror är 100 procent för vårdgarantin, 89 procent för kömiljarden. Nu sätts fokus på att öka antal besök och därigenom komma tillbaka till tillgänglighetsnivåerna som redovisades före sommaren. Tabell Vårdgaranti ANS augusti 2014 Andel patienter som erbjudits tid inom fastställda garantitider 90 dagar (%) 60 dagar (%) 30 dagar (%) Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att vården är jämlik och jämställd En riktlinje för patientbemötande och jämlik och jämställd vård (Dnr ANS ) har tagits fram, vilken ger ANS uppföljning av:

13 Sida 6(39) Dnr ANS Lokalerna: genom arbetsmiljö- och skyddsronder där även patienternas tillgänglighet är en fråga. Status: Planering av arbetsmiljö- och skyddsrond pågår. Informationsmaterial: så att det är aktuellt, tillgängligt och begripligt. Status: Pågår löpande. Tillgängligheten: besök och telefoni. Status: För tillgänglighet via telefon är målet att 85 procent av inkommande telefonsamtal ska besvaras samma dag. Resultatet är 82 procent (ackumulerat) mot redovisade 79 procent i mars. Arbete med att genomföra beslutade åtgärder enligt handlingsplan pågår. Trenden visar på en förbättring. Att inga oförklarliga fördelar finns för något kön, ålder eller annan grupp för att få vård på ANS. Status: Granskning görs i november Att patient- och medarbetarsynpunkter efterfrågas och att korrigerande åtgärder genomförs. Status: Nationell patientenkät har genomförts på Vuxenspecialistcentrum och Gynekologimottagningen under Resultat levereras i september för fortsatt analys och upprättande av handlingsplaner. Medarbetarenkät för alla medarbetare på ANS är genomförd 2013 och handlingsplaner är framtagna och åtgärder genomförda, exempelvis utveckling av kulturkompetens. En mängd intervjuer, individuellt och i grupp, har genomförts i projektet Comic Health i syfte att identifiera behov av information och på vilket sätt information ska eller bör lämnas till patienter. Intervjuerna har i första hand fokuserat på kallelser till undersökning och processen att ge vård till barn, unga och vuxna med diabetes. Inom Gynekologimottagningen har kvinnor och doulor intervjuats inför utvecklingen av kallelseinformation. Par som väntar sitt först barn har intervjuats om vilka behov av information som finns för nyblivna föräldrar. En utvärdering av Ungdomsmottagningen, ett studentarbete under handledning av ANS, är genomförd tillsammans med 23 ungdomar i upptagningsområdet. Förbättringsprojektet om uteblivande Varför kommer de inte? involverade både medarbetare och invånare. Resultat presenteras i september. Trendmätningar av kundnöjdhet börjar i november. En IT-baserad lösning finns på plats.

14 Sida 7(39) Dnr ANS Regionstyrelsen ska trygga den långsiktiga kompetensförsörjningen Under 2014 beräknas att 15 nyrekryteringar ska genomföras. Nyrekryteringarna följer den bemanningsplan som arbetades fram 2009 med viss avvikelse med anledning av att beställningen av vård har utökats och till viss del också förändrats och anpassats till ANS uppdrag. En personalomsättning på cirka 5 procent, vilket motsvarar cirka 10 ersättningsrekryteringar, skulle innebära totalt 25 rekryteringar under Under 2014 påbörjas det strategiska arbetet med nyrekrytering inför 2015 då den nya sjukhusbyggnaden ska stå klar. Det totala antalet nyrekryteringar är enligt plan 60 tjänster, varav 45 tjänster är destinerade till den nya verksamheten Opererande specialiteter. Rekryteringen till den verksamheten utgörs av läkare, sjuksköterskor och undersköterskor och beräknas vara helt genomförd hösten I det totala antalet nyrekryteringar ingår också medicinska sekreterare. För att lyckas med utmaningen att genomföra rekryteringar av svårrekryterade grupper som specialistläkare och specialistsjuksköterskor samt medicinska sekreterare behöver ANS redan under 2014 marknadsföra sig på olika arenor. HR-funktionen på ANS kommer i nära samarbete med kommunikationsfunktionen att under året ta fram en strategisk plattform för detta arbete med hjälp av en tillfällig personalförstärkning med kompetens inom kommunikation och marknadsföring. Under 2014 kommer ANS att planlägga det operativa rekryteringsarbetet för 2015 som kommer att kräva stora resurser gällande hela rekryteringsprocessen. Fokus under 2014: nyrekryteringar strategisk rekryteringsplattform inför 2015 planering för det operativa rekryteringsarbetet inför 2015 Utfall och prognos utifrån anvisningar för delårsrapporten augusti 2014 Specialistutbildning finansierade av regiongemensamma medel ANS har för närvarande inget behov av att finansiera specialistutbildningar för sjuksköterskor. Samtliga rekryteringar som genomförs är riktade till redan specialistutbildade sjuksköterskor. Kostnad för bemanningsläkare Kostnaden för bemanningsläkare har ökat och sjukhusets prognos för helåret 2014 kommer att överskridas, se vidare kommentarer under avsnitt 3.5. Kostnad för bemanningssjuksköterskor Inga kostnader att redovisa.

15 Sida 8(39) Dnr ANS Regionstyrelsen ska stärka regionen som en attraktiv arbetsgivare ANS vill vara en attraktiv arbetsgivare, dels för att behålla de anställda som finns idag, men även för att attrahera nya medarbetare. Det ska finnas ett mervärde i att arbeta just på ANS. Följande områden kommer att vara i fokus under 2014: hälsa och arbetsmiljö kompetensutveckling chef och ledarskap chefsstöd förmåner Gemensam chefs- och ledarutbildning för chefer och ledare på ANS. Under 2014 är samtliga chefsbefattningar inrättade och för att stärka ANS chefer och ledare i uppdraget att vara goda ledare, förebilder och ambassadörer för sjukhuset ska ett gemensamt utvecklingsprogram påbörjas under året. Utvecklingsprogrammet ska ha fokus på ledarskapet och utgöra en gemensam grund för sjukhusets chefer med utgångspunkten I mötet gör vi skillnad för bättre hälsa. Utfall och prognos utifrån anvisningar för delårsrapporten augusti 2014 Andelen anställda med erbjuden heltidsanställning VGR mål: 85 procent Utfall: 85 procent Prognos: Fortsätta erbjuda heltidsanställningar, heltidsanställning är norm. Kommentar: Vid rekrytering av tillsvidareanställning erbjuds alltid heltid. Andelen chefer som genomgått utbildning i genuskompetent ledarskap VGR mål: 60 procent Utfall: 80 procent Prognos: se kommentar nedan Kommentar: Det är svårt att säkerställa utfallet för det VGR-gemensamma beslutet att samtliga chefer ska genomgå genusutbildningen KRUS eftersom VGR:s redovisning inte stämmer med antalet chefer som genomgått utbildning. ANS utfall utgår från en intern utbildning som genomfördes under 2013 för samtliga chefer. Andelen medarbetare som upplever arbetsmiljön som god i medarbetarenkäten VGR mål: 70 procent Utfall: 83 procent Prognos: Fortsatt hög andel nöjda medarbetare, uppföljning i medarbetarenkät Andelen medarbetare som upplever delaktigheten som god i medarbetarenkäten VGR mål: 70 procent Utfall: 80 procent

16 Sida 9(39) Dnr ANS Prognos: Fortsatt hög delaktighet, uppföljning i medarbetarenkät Andelen anställda som har en kompetensutvecklingsplan VGR mål: 70 procent Utfall: 85 procent Prognos: Fortsatt hög andel medarbetare med kompetensutvecklingsplaner. Kommentar: 15 procent är nyanställda och har ännu inte haft utvecklingssamtal. Andelen tillfälliga anställningar VGR mål: 14 procent Utfall: 15 procent Prognos: Fortsatt hög andel tillfälliga anställningar. Kommentar: Med anledningen av att sjukhuset är i en nyetableringsfas kommer behovet av tillfälliga anställningar förmodligen att kvarstå fram till inflyttning och tills organisationen är färdiguppbyggd. 2.3 Verksamhetens övergripande uppdrag och verksamhetens mål Visionen för ANS är I mötet gör vi skillnad för bättre hälsa. Visionen ska återspegla all utveckling av kvalitet. Skillnaden i hälsa ska mätas i termer av förbättrad livskvalitet på grupp-, och om möjligt, på individnivå. Patientens och invånarnas frågor ska ha utrymme i planeringen av hälso- och sjukvårdsinsatserna. Inflytandet ska mätas och utvärderas löpande utifrån ett brukarperspektiv. Verksamheten på ANS ska vara väl fungerande, tillgänglig och utgå från patientens/kundens fokus, vilket möjliggör en ständigt innovativ utveckling av arbetssätt och verksamheter. ANS ska genom kunskap och ett evidensbaserat utbud av hälso- och sjukvårdstjänster, ett hälsofrämjande arbetssätt och samverkan bidra till en förbättrad hälsa för befolkningen i nordöstra Göteborg. Hälso- och sjukvårdstjänsternas effekter för patienter/kunder bör vara möjliga att mäta i patientupplevd livskvalitet eller i andra kvalitativa termer. Verksamheten ska ha värdeskapande möten mellan människor vilket är en drivkraft i all utveckling. Mål: Ett processinriktat ledningssystem ska införas enligt plan. Status: Arbetet pågår. ANS huvudprocesser är fastställda och processroller är definierade. Dessa kommer eventuellt att korrigeras mot VGR:s arbete med att utforma generiska

17 Sida 10(39) Dnr ANS processmodeller med tillhörande rollbeskrivningar. Åtta personer är utbildade i processmodellering och fyra personer behärskar processutvecklingens alla delar. Cirka sju anställda behärskar risk- och händelseanalyser och två personer kan utföra patientrelaterade riskanalyser. Under året har följande processutvecklingsarbete pågått: Att ge vård till: - barn och unga med diabetes - vuxna med diabetes - barn med tuberkulos - vuxna med tuberkulos - barn med fetma - barn med undervikt - barn som har svårt att hålla urin (enures) - vuxna med KOL som vårdas i hemmet Varje process ska ha ett medicinskt värde eller indikator, ett kund/patient värde (baserat på dialog och fastställt av patienter) och framöver ett flödeseffektivitetsvärde. Förutom detta ska respektive processägare och ledare ha fokus på avvikelser, risker, uteblivande, öppna jämförelser alternativt egna kvalitetsverktyg eller register. Nästa planerar ANS att kapacitets- och produktionsplanera en process. Det är dock inte säkerställt om det finns tillgänglig data för att göra det möjligt. Det pågår också ett arbete med att fastställa vilka typer av indikatorer, mål och mätetal varje process ska ha. Sjukhuset har en fastställd arkivorganisation och ett arbete pågår inom Administrativa enheten med att upprätta verktyg och rutiner för dokumentstyrning. Ett gediget förarbete är genomfört och realiseringen är i gång. Utöver det pågår ett förbättringsprojekt om att effektivisera och öka kvaliteten i dokumentationen. ANS avser att upprätta och i ovanstående ledningssystem integrera ett ledningssystem för patientsäkerhet och informationssäkerhet, i linje med förslag från Regionstyrelsens utskick (RS ). Ett utkast till plan för detta finns. Prioritet i informationssäkerheten är informationsklassning och genomförande av riskinventering. Roller inom ANS är utformade och ska justeras så att de överensstämmer med den pågående beslutsprocessen om Policy och Riktlinje för informationssäkerhet i VGR. Respektive verksamhet ska beskriva i sin årsredovisning hur de har genomfört sin kundsamverkan och kunddialog för att utveckla kvalitet i vården. Status: I samtliga pågående processutvecklingar ingår kundsamverkan och kunddialog. Processerna att ge vård till barn, unga och vuxna med tuberkulos, att ge vård till barn och unga med diabetes och att ge vård till vuxna med diabetes är exempel på pågående samverkan för att utveckla kvalitet i vården.

18 Sida 11(39) Dnr ANS Ett omfattande arbete om krav på och behov av ett ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet har genomförts tillsammans med samverkansparter och invånare. Syfte var att få fram på vilket sätt det kan öka insikten om vad ANS, invånarna själva och samverkansparterna behöver för information för att identifiera förbättringsområden som vi kan ta ett gemensamt ansvar för. Ledningssystem ska stödja ett systematiskt förbättringsarbete för ökad kundtillfredsställelse baserat på krav på informationsspridning. ANS ledningsgrupp och chefer ska regelbundet följa resultatet av inrapporteringen till Kvartalen, Västra Götalandsregionens kvalitetsregisterportal med kvalitetsindikatorer. Analys ska framgå i ledningsgruppens minnesanteckningar. Status: Är genomfört. Analys saknas dock enligt ledningsgruppens minnesanteckningar. Tabell. Indikatorer Kvartalen Indikator Mål (%) Resultat ANS (%) Andel typ 1 med HbA1c <= 52 mmol/mol Andel typ 1 med HbA1c <= 73 mmol/mol Andel typ 1 med blodtryck < 130/ Andel typ 1 med LDL-kolesterol < 2,5 mmol/l Diagnossatta läkarbesök och vårdtillfällen på VUP (Vuxenpsykiatri) och BUP (Barn- och ungdomspsykiatri) Gäller endast vuxna patienter och vuxenpsykiatrin Respektive verksamhet ska beskriva i sin årsredovisning hur de har använt information i olika kvalitetsregister för att utveckla kvalitet i vården. Status: Samtliga verksamheter använder information från de kvalitetsregister ANS använder. Exempel på kvalitetsregister som används på ANS är Luftvägsregistret, Nationella Diabetesregistret (NDR), SEPHIA och MS-registret. Nämnda register används i patientmöten och patienten får ta del av de data som registreras. Genom att använda kvalitetsregister i den direkta patientkontakten ökar förståelsen för den enskildes sjukdom, vilket förbättrar samarbetet. I diabetesregistret kan till exempel vårdgivare tillsammans med patient se på tidigare och nya värden för blodtryck, HbA1C med mera, och utifrån det ökar patientens delaktig i sin egen vård. Vidare kan ANS som enhet följa statistik på enhetsnivå och individnivå. Det saknas ett kvalitetsregister för barn med epilepsi som eventuellt kommer att utvecklas i samverkan med Registercentrum i VGR. Närmare beskrivning kommer att finnas i årsredovisningen. Respektive verksamhet ska beskriva i sin årsredovisning hur de har använt information från MedControl för att utveckla kvalitet i vården. Status: Antal avvikelser och dess innehåll var tänkt att beaktas i processutvecklingen. Dessvärre stödjer inte systemet en följsamhet mot processer. Former för hur detta ska lösas sker under hösten. ANS planerar dock att information från MedControl ska beaktas i utvecklingen av ledningssystem för kvalitet, och kommunikation av lärande avvikelser sker i dagsläget via ANS interna och externa hemsida.

19 Sida 12(39) Dnr ANS ANS har under perioden, som första svenska sjukhus och vårdenhet, kvalificerat sig att bli Guldmedlemmar i nätverket Global Network for Tobacco Free Health Care Services (ENSH). ENSH är ett ideellt, oberoende och internationellt nätverk med målet att utveckla en gemensam strategi inom hälso- och sjukvården för att förebygga tobaksanvändande. I motiveringen nämns bland annat att ANS har effektiva strategier för att nå rökare och förmå dem att sluta. ANS får också beröm för det utåtriktade förebyggande arbetet där hälsoaktiviteter och stöd för att sluta med tobak kombineras med information om vilka fördelar ett tobaksfritt liv kan innebära. Kommunikationssystemet lyfts också fram som ett föredöme, eftersom ANS använder kreativa sätt att informera invånarna om skadeverkningarna av tobak och vilka stöd sjukhuset erbjuder. Övrigt Vuxenspecialistcentrum har deltagit i ett samverkansprojekt om stroke. Projektet In- och utskrivningsklar patient -vårdkedjan för de mest sjuka äldre har som mål att stödja processer för en trygg och säker vårdkedja på rätt vårdnivå. Projektet visar att en poliklinisk bedömning i hemmet tycks vara av stor betydelse då en majoritet av patienterna hade behov som var möjliga att identifiera endast i patientens hemmiljö. Det visade också att primärvårdsrehabiliteringen var en viktig del i de resurser som krävdes för en bra vård. Patienterna har gett uttryck för att det arbetssätt som projektet utvecklat upplevts som trygghetsskapande. Medarbetare upplever en förbättrad samverkan och dialog mellan de inblandade vårdgivarna, vilket alltid gynnar patienten. Samverkansgruppen föreslår att projektet prövas under en längre period i en större omfattning, gärna hela nordöstra Göteborg. Detta för att kunna belysa andra dimensioner av betydelse, exempelvis hälsoekonomiska beräkningar, för att sedan kunna ta ställning till vårdformens eventuella etablering som en del av strokevården i Göteborg. Inom Barn- och ungdomsverksamheten pågår en mängd förbättringsarbeten utöver processutvecklingen. Bland annat erbjuder nu verksamheten evidensbaserad behandling till barn och unga med irritable bowel syndrome (IBS). Det är troligtvis den enda verksamheten i VGR som erbjuder denna typ av behandling och även en av få verksamheter i landet. Diabetesteamet arbetar med personcentrerad vård och gör hembesök. Gynekologimottagningen har tillsammans med medarbetare och patienter arbetet med ett förbättringsprojekt gällande cellprovtagningar. Dessa görs för att i ett tidigt skede upptäcka och kunna avlägsna cellförändringar som kan leda till livmoderhalscancer (cervixcancer). Andelen cellprovtagningar ökar ständigt. Ett problem är att en avsevärd andel kvinnor med konstaterade cellförändringar uteblir från läkarbesök. Syftet med projektet var att fördjupa kunskapen om varför kvinnor med konstaterade cellförändringar inte kommer på läkarbesök för fortsatt utredning och/eller behandling. Resultatet blev att antal uteblivande minskade avsevärt. Under året har ANS nya TBC-verksamhet startats upp och en utvecklingsplan är upprättad. Utmaningar finns att lösa kring smittspårningen och inremittering av patienter.

20 Sida 13(39) Dnr ANS Insatser för kommunikation Mål: Under året fortsätter implementeringen av varumärkets värden i kommunikationsarbetet och i verksamheterna. Varumärkesplattformen och tillhörande budskap kommer att användas på olika sätt, både internt och externt. Status: Pågår. Budskap från projektet Mänskliga Rättigheter integreras i arbetet med varumärket. Det ska vara möjligt att känna igen varumärkets värden i de interna kommunikationskanalerna och de ska vara en självklar del i den struktur som finns runt alla medarbetare före och under anställningen. Värdebegreppen kommer till exempel att användas under rekryteringsprocessen och sedan under introduktionen, i gemensamma möten och under utvecklingssamtal. Ledningsgruppen kommer också att fortsätta diskutera och utveckla varumärket och på olika sätt involvera medarbetarna i en strävan efter att värdena ska vara en självklar del av alla medarbetares arbetsvardag. Status: Pågår. Principer för ledarskap är framtagna. Principer för medarbetarskap är föreslagna och ska diskuteras på verksamheternas APT under hösten. Varumärket ska genomsyra de planer som tas fram för extern kommunikation. Berättandet, det narrativa eller så kallad storytelling blir en viktig del av arbetet, där ANS varumärke ska ses som ett löfte till kunder och invånare. Invånarna ska känna igen varumärkets värdebegrepp som kännetecknande för ANS. Varumärket kommer också att följas upp i de utvärderingar som görs av den hälso- och sjukvård som bedrivs på ANS. Status: Pågår. Arbetet med att möta invånarna i olika former för dialog kommer att struktureras upp och följa en plan för invånardialog under Bland annat ingår ett arbete med att höja kompetensen på ANS i frågor som rör invånardialog. Status: Planering startad. Förslag till ramverk och metoder finns. Invånardialoger i olika former har genomförts under året och kontakt upprättats med invånare för fortsatt dialog genom personliga möten eller via webb. Den interna kommunikationsstrukturen ses över och som en del i detta tas ett nytt intranät i bruk. I slutet av 2014 utvärderas det nya intranätet. Status: Pågår men är försenat på grund av IT-systembyte. Intranätet tas i bruk under Det nya intranätet ska utvärderas ett år efter införandet. Arbetet med bygget av NyANS kommuniceras löpande. Arbetet följer den separata kommunikationsplan som är framtagen i samarbete med Västfastigheter och NCC. Under 2014 påbörjas också planeringen av skyltning och kommunikation i nya byggnaden.

21 Sida 14(39) Dnr ANS Status: Pågår enligt plan Jämlik vård och hälsa Mål: 75 procent av planerade nybesök på BUSC och BUM ska screenas för Body Mass Index (BMI). Status: 79 procent 50 recept på Fysisk aktivitet (FaR) ska utfärdas per verksamhet, med undantag av Barnoch ungdomsverksamheterna. Status: Medicinska Specialiteter har skrivit ut 165 Recept på fysisk aktivitet (VUSC 74, Rehabiliteringsenheten 55, Smärtcentrum 14, Neuroteamet 22) Gynekologimottagningen inom Opererade Specialiteter har utfärdat 8 recept och har i dagsläget inte nått målet. 100 procent av patienterna ska tillfrågas om tobaksvanor vid planerade nybesök, med undantag av Barn- och ungdomsverksamheterna. Status: 83 procent 50 procent av tobaksbrukande patienter ska påbörja tobaksslutarstöd. Status: Det är för närvarande problem med registrering och sammanställning, vilket ska undersökas och åtgärdas i samverkan med övriga förvaltningar i VGR. Däremot kan vi läsa att 78 procent av tobaksbrukande patienter blir erbjudna tobaksslutarstöd. Minst två patientgruppers vård och behandling ska analyseras utifrån ett genusperspektiv, det vill säga undersöka om kvinnor och män får likvärdig vård och behandling. Omotiverade skillnader ska analyseras och åtgärdas. Status: Är under planering. Barn- och ungdomsverksamheten analyserar vården av barn med fetma för att se om pojkar och flickor får likvärdig vård och hur många som erbjuds vård. Inom Medicinska Specialiteter är en analys planerad att genomföras under hösten, antingen för patienter med diabetes eller kronisk obstruktiv lungsjukdom. 400 cellprover ska tas av Gynekologimottagningen per år. Status: Målet uppnåddes redan i mars Gynekologimottagningen har tagit cellprover, varav 24 har tagits på Ungdomsmottagningen.

22 Sida 15(39) Resultat från respektive handlingsplan inom NOSAM ska redovisas, kopplat till handlingsplanens mål. Status: Här nedan illustreras arbetet med NOSAM Dnr ANS

23 Sida 16(39) Dnr ANS Statistik från MedControl ska redovisas efter kön. Status: Nedanstående siffror gäller januari till och med augusti Antal inrapporterade risker för vårdskador: Kvinnor 20 stycken Män 13 stycken Vet ej 35 stycken Antal inrapporterade inträffade vårdskador: Kvinnor 2 stycken Män 0 stycken Vet ej 0 stycken Antal patientklagomål: Kvinnor 3 stycken Män 3 stycken Vet ej 1 stycken Tillgänglighet till Nationell patientenkät ska möjliggöras under 2014 genom ett gemensamt utvecklingsprojekt med ANS, Indikator och Kunskapscentrum för Jämlik vård. Konkret mål fastställs under projektets början. Status: Pilotprojektet är genomfört och avslutat genom att en kortare enkät än den nationella patientenkäten som skickades hem till patienterna togs fram. Patienterna på Vuxenspecialistcentrum, Barn- och ungdomsspedialistcentrum och Gynekologimottagningen ombads besvara tio frågor efter avslutat besök. Svaren visar inga större skillnader mellan enkäternas gemensamma frågor vilket var det ena syftet för piloten. Det andra syftet var att undersöka om enkäternas längd, mängden enkäter i samhället och även språkhinder är en nackdel för en enkät som skickas hem per post till patienten. Språkfaktorn har sannolikt överskattats som orsak till låga svarsfrekvenser flera personer valde att fylla i enkäten på svenska, ibland med hjälp av någon av Doulorna. Piloten visar att patienter, oavsett modersmål, generellt sett är angelägna om att svara på enkäter, särskilt om det kan hjälpa samhället. Många tycker generellt att enkäter är för långa. ANS drar slutsatsen att behandla nationell patientenkät som en viktig informationskälla trots låg svarsfrekvens. Ungdomsmottagningen ska tillsammans med Kunskapscentrum för Jämlik Vård starta ett gemensamt utvecklingsarbete för ungdomar i Nordost och redovisa resultat baserat på att verksamheten är HBTQ- (homosexuella, bisexuella, transpersoner och queer) diplomerade. Status: Inget utvecklingsprojekt mellan Ungdomsmottagningen och Kunskapscentrum för Jämlik Vård har startat. HBTQ-diplomeringen uppnåddes Tanken är att diplomeringen ska komma ungdomar till ökad nytta genom ett utvecklingsprojekt. Arbetet har hittills lett till en öppenhet för att alla är välkomna oavsett sexuell läggning, vilket signaleras bland annat med hjälp av regnbågsflaggor som är strategiskt placerade på mottagningen, bland annat i receptionen. Verksamhetens medarbetare har genomgått

24 Sida 17(39) Dnr ANS utbildning. Plan för att uppnå målet saknas. Hälsoguider nyckelpersoner i samhället som ska vara länken ut till de grupper som traditionellt är svåra att nå. Status: ANS deltar i utvecklingsarbetet och utbildning av hälsoguider. Under sommaren 2014 anställdes en ny projektsamordnare. Ny organisationsstruktur inför höstens arbete är beslutad och ANS deltar tills vidare i såväl arbetsgruppen som i styrgruppen. Även ny struktur på utbildningen utifrån de behov som uppkommit från såväl verksamheterna som hälsoguiderna tas fram. Under hösten 2014 ska en ny utbildningsomgång genomföras. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Status: ANS har deltagit i det nationella nätverket för hälsofrämjande hälso- och sjukvård, (HFS) via nätverksmöten, årsmöten och strategidagar samt varit representerade i nätverkets temagrupp tobak. På VGR-nivå finns en beredningsgrupp och styrgrupp för HFS-arbetet. Vid sidan av detta även ett nätverk för de processledare som finns på sjukhusen och i primärvården. I dessa grupper sker en hel del utvecklingsarbeten, bland annat: - Utveckling har skett av de medicinska riktlinjer kopplat till levnadsvanor som ingår i det VGR-gemensamma arbetet med Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. - Arbetet med gemensamt framtagandet av broschyrer har resulterat i två broschyrer riktade till patienter: 1) Rökfri inför operation, 2) Alkohol och din hälsa. Broschyrerna kommer att översättas till åtta olika språk. Förslag till VGR-gemensamma riktlinjer angående tobaksfria miljöer finns framtaget. - ANS arbetar med plan för implementering av de nationella riktlinjerna kring sjukdomsförebyggande metoder samt med en ständig utveckling och förbättring av tobaksarbetet. Föräldrastöd Status: Tidigare har ANS i samarbete med mödrahälsovården och Födelsehusets doulor genomfört föräldrautbildningar till blivande föräldrar. Under 2014 har ANS gjort en utredning kring vad blivande föräldrar i Nordost önskar för stöd, samt en omvärldsanalys för att se hur andra jobbar med föräldrautbildningar i Sverige. Nu återstår att planera för hur ANS tillsammans med mödravården ska arbeta för att blivande föräldrar i Nordost ska få ett bra stöd under graviditeten. Samverkan kan Födelsehuset Status: Samarbetet med Födelsehusets doulor löper på enligt avtal. Under hösten 2014 påbörjas en utvärdering där de mödrar som haft stöd av en doula får svara på frågor vid återbesöket (cirka 6 veckor efter förlossning) på mödrahälsovården. Dessa utvärderingar

25 Sida 18(39) Dnr ANS sammanställs och används som underlag för förbättringsarbete som diskuteras på de regelbundna möten som ANS har tillsammans med Födelsehuset och mödrahälsovården Miljö Mål: 100 procent av nya medarbetare ska ha deltagit i den webbaserade miljöutbildningen. Status: Samtliga nyanställda genomgår miljöutbildning, vilket är möjligt då utbildningen är webbaserad. Vid avslutad utbildning får varje anställd ett diplom som möjliggör att respektive chef kan följa upp vem som har genomfört utbildningen. Slutresultatet redovisas i årsredovisningen. ANS ska utforma ett mål för elförbrukningen och därför genomföra fyra mätningar för att se vilken utrustning som är i standby-läge eller har elanvändning i onödan. Resultatet ska utgöra ett underlag för Status: En första energirond har genomförts som visar att ANS behöver rikta information kring vikten av att släcka datorskärmarna vid dagens slut. Uppstartsmöte och utkast till plan för det fortsatta arbetet är klart. ANS ska utforma mål och rutiner för kemikalieförvaring och -förbrukning. Brandfarlig vätska och formalin ska inventeras och läggas in i kemikaliehanteringssystemet KLARA. Status: Pågår. En uppföljningsutbildning i KLARA är inplanerad till september för miljösamordnare och ett miljöombud. ANS ska utforma ett mål för bilfria möten, som en del i VGR:s mål att minska transporter, genom att redovisa antalet videomöten. Resultatet utgör ett underlag inför Status: Användningen av videoutrustning ökar ständigt på ANS. Bland annat har Gynekologimottagningen prövat att använda sig av videotolkning under tre månader. Lync och Skype används flitigt för virtuella möten med bild, tal och visning av underlag. ANS använder MeetingSphere, ett virtuellt workshopsverktyg som också reducerar antalet resor avsevärt. 2.4 Vårdgaranti tillgänglighet Tillgängligheten till första besök på ANS har under året varit hög och 100 procent av patienterna har under perioden fått vänta mindre än 90 dagar på ett första besök. ANS har som mål att 90 procent av patienterna ska vänta mindre än 60 dagar på ett första besök, den så kallade kömiljarden. Detta mål har överträffats samtliga månader under perioden men är nu per augusti månad 89 procent. Ett internt mål, som ANS arbetar med parallellt, är att minst

26 Sida 19(39) 70 procent ska kunna få sitt förstabesök inom 30 dagar. Där redovisar sjukhuset en måluppfyllelse på 65 procent Dnr ANS ANS håller även en hög tillgänglighet till Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) vid Barn- och ungdomsspecialistcentrum där 100 procent av patienterna väntat kortare tid än 30 dagar till första besöket. Även väntetiden från beslut om fördjupad utredning till första besöket i den fördjupade utredningen inom BUP klaras till 100 procent. ANS har kunnat konstatera att det under sommaren funnits åtta patienter som är så kallade långväntare. Samtliga dessa har fått bokade tider och har haft/kommer att ha sina besök före september månads utgång. ANS rutiner för att ta om hand om patienter vid de tillfällen som behandlande läkare blir sjuk måste förbättras så att patienter inte ska behöva ombokas och vänta så länge med att träffa sin kontinuerliga läkarkontakt så att de blir långväntare. 2.6 Prestationer Under årets två första tertial har ANS utfört besök. För samma period föregående år hade sjukhuset utfört besök vilket innebär en ökning mellan åren på 8 procent. Tabell. Prestationer Prestationer Utfall aug 2014 Budget aug 2014 Avvikelse aug 2014 Utfall aug 2013 Läkarbesök Övriga besök Summa prestationer * Exkl. Ungdomsmottagningen Orsaken till avvikelsen mot budgeterat besöksantal som uppgår till beror till hälften på att den nystartade Psykiatrienheten inte kommit upp i planerat antal besök. Ett gemensamt arbete har pågått tillsammans med Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli kring psykiatrins uppdrag inom ANS och framtida samverkan med såväl Närhälsan som Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Uppdraget för psykiatrin har vidgats något vilket torde bidra till att volymerna kommer att öka men dessvärre inte nå budget under året. Dessutom påverkas siffrorna för vissa av sjukhusets övriga verksamheter också negativt på grund av vakanser på läkarsidan under våren och på att tjänster inte kunnat tillsättas i tid. Icke tillsatta läkartjänster påverkar inte enbart resultatet för utförda läkarbesök utan även antalet utredningsbesök som utförs av övriga vårdgivarkategorier och/eller teambesök. De budgeterade prestationerna utgår från bedömningar utförda av ANS olika verksamheter och från förhandling av vårdöverenskommelsen tillsammans med Hälso- och sjukvårdsnämnd Nordöstra Göteborg. Bedömningen för helåret är att ANS inte kommer att nå budgeterade nivåer. Prognosen för helåret är att läkarbesök och övriga besök eller totalt besök kommer att utföras vilket är besök färre än planerat men 9 procent fler än föregående år.

27 Sida 20(39) Dnr ANS Tabell. Utfall sammanvägda prestationer Nyckeltal prestationer Periodutfall 2014 Periodutfall 2013 Förändring (%) Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Antal sammanvägda prestationer ,7 +4,0 +2,1 2.7 Patientsäkerhetsarbetet Den övergripande strategin med patientsäkerhetsarbetet under 2014 är att fortsätta utveckla kvalitet och patientsäkerhet genom vårdprocesser. Dessutom kvarstår målet att stimulera medarbetarna att rapportera minst en avvikelse per person och år. Målsättningarna under 2014 baserade på patientsäkerhetskulturmätningen 2013 fortgår: Ledarskap: Ett genomgripande utvecklingsarbete som involverat medarbetare och chefer har genomförts rörande implementering av sjukhusets värdegrund, vilket också innefattar hur medarbetare och chefer bemöter varandra. Yrkesvisa dialoger är inplanerade under hösten. Tyvärr behövde en planerad dialog med läkargruppen ställas in i våras på grund av chefläkarens sjukdom. Utbildning i patientsäkerhet har genomförts med nya medarbetare en halvdag under våren och ett nytt utbildningstillfälle är inplanerat under hösten. Återkoppling: Systematiserad dialog om avvikelser på APT följs upp. Tidigare under året genomfördes en fördjupad utbildning om avvikelsehantering för samtliga chefer. En riktlinje för rapporteringsflöde rörande avvikelser är under utveckling. Kvalitet: Proaktivt arbete genom utveckling av kvalitet i processer fortgår. Flera vårdprocesser inom barn- och ungdomsverksamheterna har pågående kvalitetssäkring och även inom de andra verksamhetsområdena pågår en utveckling. Under sommaren 2014 har en anmälan skett enligt Lex Maria, baserad på en genomförd händelseanalys: Medarbetare inom ANS uppmärksammade att en patient drabbats av läkemedelsförgiftning relaterat till för hög förskrivning av läkemedel och rapporterade detta via sjukhusets avvikelsesystem. Läkemedelsförgiftningen orsakades av att samma läkemedel skrivits ut både via vanligt elektroniskt recept och via systemet Apodos (Pascal). Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har bedömt att den åtgärdsplan ANS beslutat om är tillräcklig och har avslutat ärendet. Åtgärdsplanen innehåller: tillgång till receptarie med uppdrag att genomföra genomgångar av läkemedelsförskrivningar internkontrollplan som innefattar medicinsk revision riktlinje för läkemedelsförskrivning riktlinje för förskrivning av beroendeframkallande läkemedel.

28 Sida 21(39) Dnr ANS Utöver ovanstående ärende har ANS rapporterat misstänkt överförskrivning av läkemedel till IVO. Ärendet aktualiserades vid en medicinsk kvalitetsrevision. Då upptäcktes att patienter fått betydligt mer läkemedel förskrivna än vad som kunde motiveras utgående från ordinationerna. Det saknades också dokumentation i journalerna om varför läkemedlen förskrivits i så stor mängd. IVO:s utredning av berörd medarbetares förskrivningsmönster ledde till att ärendet avskrevs. Ett klagomål har också inkommit via IVO från en patient. Anmälan avser leverskada på grund av stark medicin. I svaret från IVO beslutar de att avsluta ärendet med motiveringen att berörd vårdpersonal noggrant har dokumenterat patientens vård och behandling, och att det inte går att finna någon avvikelse som kan ha bidragit till de problem som anmälaren framför i sin anmälan. Sjukhuset har hittills under året rapporterat 129 avvikelser i MedControl. Beräknat på ett genomsnitt på 210 årsarbetare under perioden, motsvarar detta 0,92 rapporterade avvikelser per årsarbetare, räknat på helår 2014 (måltal > 1). Om dessa siffror stämmer är det första gången ANS hamnar under måltal. Av de 129 avvikelser som medarbetare på ANS rapporterat utreds 101 stycken inom ANS, medan ansvaret för utredning av de övriga 28 avvikelserna fördelas mellan SU, Kungälvs sjukhus, Närhälsan, Regionservice och Regionstyrelsen. Totalt har 112 avvikelser rapporterats som ANS har ansvar för att utreda, varav 11 stycken är rapporterade av SU, Närhälsan och Habilitering och hälsa. Organisation/regler/resurser utgör fortsatt en stor andel av avvikelserna med 44 rapporter, tätt följt av IT på 32 rapporter. Övriga rapporter fördelas mellan allmän säkerhet (8), arbetsskada/personskada (2), bemötande (4), informationssäkerhet (10) och vård och behandling (12). I ett fall, som också föranlett rapport enligt Lex Maria, bedöms vårdskada ha inträffat. I 55 fall bedöms vårdskada ha kunnat inträffa, varav 31 stycken berör IT problem. Inga ytterligare avvikelser som kunnat orsaka vårdskada har inträffat under detta kvartal.

29 Sida 22(39) Dnr ANS Personal En lustfylld och dynamisk arbetsplats skapar möten som gör skillnad. Angereds Närsjukhus (ANS) framgångsfaktorer är tydliga uppdrag och en hälsofrämjande arbetsplats. Nytänkande och nyskapande ska även fortsättningsvis ge möjligheter till en säker, kreativ, lustfylld och dynamisk arbetsmiljö för anställda. Gemensamma aktiviteter, information och kompetensutveckling erbjuds samtliga anställda. Organisationen är fortsatt under uppbyggnad och arbetet med att skapa en kultur med ANS vision och verksamhetsidé som plattform pågår, där bemötande och gemensam värdegrund är faktorer som spelar roll för de anställda. Mål: en lustfylld, säker och dynamisk arbetsplats möten som gör skillnad Framgångsfaktorer: värdegrund som delas av alla tydliga uppdrag hälsofrämjande arbetsplats gott ledarskap och medarbetarskap utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner Aktiviteter: hälsofrämjande aktiviteter chef- och ledarutveckling ANS Alla (gemensam kompetensutveckling) Måltal för 2014: Sjukfrånvaro ska vara mindre än 5 procent. Långtidssjukfrånvaron ska vara mindre än 25 procent av den totala sjukfrånvaron. 90 procent av medarbetarna ska ha utvecklingssamtal. 90 procent av medarbetarna ska ha dokumenterade individuella utvecklingsplaner. Andelen anställda med tillfälliga anställningar ska även fortsättningsvis ligga på en låg nivå. Arbetsmiljörond ska genomföras två gånger per år. 50 procent av alla medarbetare ska delta i någon av ANS finansierad hälsofrämjande aktivitet. 90 procent av antalet chefer ska ha påbörjat ANS-gemensam chefsutveckling. Fyra ANS Alla ska genomföras under året. 3.3 Personalvolym Tabell. Anställda per personalgrupp Personalgrupp Antal Andel (%) Antal Andel (%) Sjuksköterskor, barnmorskor 45 19, ,9 Undersköterskor m.fl. 10 4,3 10 5,1 Läkare 39 16, ,0

30 Sida 23(39) Dnr ANS Medicinska sekreterare ,5 Rehabilitering och förebyggande 41 17, ,8 Sjukhustekniker/labpersonal 2 0, Utbildning, kultur och fritid 1 0,5 Administration 47 20, ,9 Summa ANS har 230 anställda per augusti För ett år sedan var antalet anställda 195. På ett år har antalet anställda ökat med 35 personer, vilket innebär en ökning av personalvolymen med 18 procent. Personalvolymen har ökat inom flera yrkesgrupper, vilket följer verksamheternas planerade utveckling och expansion. ANS är ett specialistsjukhus, vilket återspeglar sig i personalstrukturen. Till alla befattningar krävs specialistkompetens eller kunskap inom ett eller flera specialområden. När sjukhusbyggnaden står färdig 2015 är planen att cirka 250 anställda ska inrymmas i byggnaden. I och med en ny byggnad tillkommer ytterligare verksamheter vilket kommer att innebära fortsatta nyrekryteringar. ANS rekrytering har följt gällande planering i förhållande till budget och verksamhetsplan. I stort har rekryteringarna varit lyckade och visat på ett stort intresse för sjukhuset. Dock har det under året varit och är fortsatt en viss tröghet i rekryteringsarbetet kring läkarspecialiteter, som också fortsättningsvis kommer att kräva ett omfattande rekryteringsarbete. Även yrkesgruppen medicinska sekreterare är svårrekryterad. ANS har inte någon med ofrivillig deltidsanställning. 3.4 Sjukfrånvaro Tabell. Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid per personalgrupp per augusti 2014 Personalgrupp Totalt (%) Sjuksköterskor, barnmorskor 8,4 Undersköterskor m.fl. 5,8 Läkare 7,1 Läkarsekreterare 6,0 Rehabilitering och förebyggande 5,2 Sjukhustekniker/labpersonal 2,4 Administration 2,4 Summa 5,7 Tabell. Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid 2014 (%) 2013 (%) Kvinnor 5,8 4,8 Män 5,0 7,1 Totalt 5,7 5,1 Tabell. Andel långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer) av den totala sjukfrånvaron 2014 (%) 2013 (%) Kvinnor 54,9 37,1 Män 64,1 11,2 Totalt 55,9 48,8

31 Sida 24(39) Dnr ANS Sjukfrånvaron För en förvaltning av ANS storlek syns varje sjukfrånvarotillfälle tydligt i statistiken. Uppföljning med personalansvarig chef på sjukhusövergripande nivå och per verksamhet sker varje månad för att bland annat följa sjukfrånvaron, vilket också ger stöd för snabba och tidiga rehabiliteringsåtgärder. Därutöver genomförs regelbundna arbetsmiljöronder. Sjukfrånvaron i procent av den totala arbetstiden Den totala sjukfrånvaron i procent av ordinarie arbetstid ligger per augusti 2014 på 5,7 procent och har ökat från augusti 2013 då sjukfrånvaron låg på 5,1 procent. Fördelat på kön har sjukfrånvaron bland män minskat från 7,1 till 5 procent. Den har däremot ökat för kvinnor, där yrkesgruppen sjuksköterskor/barnmorskor utmärker sig. Måltal för 2014: en sjukfrånvaro på mindre än 5 procent Utfall per augusti: 5,7 procent. Långtidssjukfrånvaron Långtidssjukfrånvaro avser sjukfrånvaro från dag 61 och beräknas i förhållande till den totala sjukfrånvaron. För perioden augusti 2014 uppgår långtidssjukfrånvaron till 55,9 procent, vilket är en ökning jämfört med samma period föregående år då den var 48,8 procent. Måltal för 2014: mindre än 25 procent av den totala sjukfrånvaron. Utfall per augusti: 55,9 procent VGR:s medarbetarenkät har visat vilka förbättringsområden förvaltningen bör arbeta med. En handlingsplan är upprättad och arbetet med planerade åtgärder pågår. ANS har tydliga rehabiliteringsrutiner som finns lättillgängliga i arbetsmiljöhandboken på intranätet. ANS chefer har också goda kunskaper inom området och HR-enheten utgör ett stöd för cheferna i rehabiliteringsarbetet. Sjukhuset har också ett bra samarbete med Hälsan och arbetslivet. ANS är hälsodiplomerade, vilket för medarbetarna bland annat innebär en handlingsplan med åtgärder i friskvårdssyfte, olika friskvårdsaktiviteter samt hälsoombud på varje arbetsplats. Därutöver erbjuds alla anställda friskvårdsbidrag. Prognosen är att måltalet för sjukfrånvaro för helåret 2014 kan nås och att åtgärder och handlingsplaner kan ge viss effekt även på kort sikt. Tendensen visar dock att sjukfrånvaron i VGR och i övriga samhället ökar.

32 Sida 25(39) Dnr ANS Bemanningsföretag Tabell. Kostnader bemanningsföretag (tkr) Periodutfall 2014 Periodutfall 2013 Prognos 2014 Dec 2013 Läkare Sjuksköterskor Övriga Totalt ANS ambition har varit och kommer även fortsättningsvis vara att bemanningsföretag ska användas i en mycket begränsad omfattning. ANS är på grund av sin storlek sårbart vid exempelvis sjukdom och vakanser inom svårrekryterade yrkesgrupper. Under de tre senaste åren har behovet av bemanningspersonal funnits inom läkargruppen. För att upprätthålla produktion och vårdgaranti är nyttjandet av bemanningsföretag ett sätt för ANS att klara uppdraget. ANS mål är att framgångsrika rekryteringar och aktiva rehabiliteringsåtgärder ska minska användningen och minimera kostnaden för bemanningsföretag. Prognosen för helåret korrigeras upp med 800 tkr till tkr.

33 Sida 26(39) Dnr ANS Övrigt 4.1 Forskning och utveckling Mål: FoUU-verksamheten ska stimulera den akademiska miljön, bland annat genom att arrangera fyra forskningsseminarier på ANS riktade till forsknings- och utvecklingsintresserade medarbetare inom sjukhuset. Status: Pågår. Två seminarier har genomförts under våren och ytterligare två är inbokade till hösten. Granskning av vetenskapliga artiklar kommer att utgöra fokus för ett av dessa seminarier, och den andra kommer att omfatta en diskussion kring en studie om mental ohälsa och läkande bland somalier som tidigare genomförts i nordöstra Göteborg. Utöver de fyra forskningsseminarierna kommer ytterligare ett seminarium att anordnas för Smärtcentrum, Rehabteamet, och Psykiatriteamet i samarbete med forskare från Enheten för socialmedicin och Enheten för arbets- och miljömedicin, Göteborgs universitet. En sjukhusgemensam dag för alla anställda inom ramen för ANS Alla med fokus på forskning ska arrangeras i samverkan med Institutionen för Socialmedicin, Göteborgs Universitet. Status: Genomfört. Ett ANS Alla som berörde forskning och utveckling genomfördes i maj 2014 och medarbetare från Enheten för socialmedicin deltog under dagen. Minst fyra vetenskapliga artiklar utgångna från ANS ska skickas in Vid varje publikation där ANS och dess medarbetare finns associerade ska detta tydligt framgå. Status: Pågår. Ett manuskript om den mobila KOL-vården på ANS har skickats in och är under granskning hos European Clinical Respiratory Journal. Ett manuskript om migration och hälsa är pågående och avses skickas till Scandinavian Journal of Public Health, liksom ett manuskript om tuberkulos. Ytterligare två manuskript kommer att skickas in under 2014, baserade på examensarbeten av läkarstudenter, varav den ena utförde en utvärdering av Ungdomsmottagningen och den andra undersökte deltagande i föräldrastödsgrupper bland föräldrar i Nordost. Ett manuskript om omvårdnad framställt av forskare på Göteborgs universitet, varav en har koppling till ANS, har skickats till Journal of Pain and Symptom Management. En litteraturstudie över gamification inom Healthcare med forskare från Göteborgs universitet med medförfattare från ANS pågår. Tre bokkapitel och nio artiklar där ANS omnämns som författartillhörighet har publicerats hittills eller är under tryckning, men dessa skickades in före årsskiftet. En konferenspresentation om framgångsfaktorer avseende Hackathon-metoden har gjorts

34 Sida 27(39) Dnr ANS på 8th European Conference on IS Management and Evaluation (ECIME 2014) i Belgien med medförfattare från ANS. Arbetet med vidareutveckling av Samverkansplattform FoU Nordost fortskrider. En projektgrupp är sammansatt och arbetar med formalisering av konstellation, fastställande av fokusområden, resursanalys, lokalisering och utkast till budget och finansieringsform. Projektet fortskrider i enlighet med tidsplan och fastställt projektdirektiv. Slutgiltigt beslutsunderlag ska levereras till respektive direktör senast 10 januari Förhoppningen är att införa Samverkansplattform FoU Nordost med start Samverkan med Enheten för socialmedicin, Göteborgs universitet utvecklas. Även samverkan med Humanistiska fakulteten och Institutionen för tillämpad informationsteknologi har inletts. Beträffande Humanistiska fakulteten har bland annat medel erhållits från Folkhälsokommittén för ett projekt rörande brukarmedverkan i forskning och utveckling. En ALF-ansökan (Avtalet om Läkarutbildning och medicinsk Forskning) har också inlämnats. Det planeras även för ett projekt rörande arabisktalande patienters upplevelser av kontakttolkning och ett projekt rörande kommunikation i reception. Forskning och utveckling inom TBC-verksamheten initierades med ett genomfört seminarium i det syftet. Planeringen av ett forskningsprojekt om kommunikation, förtroende och följsamhet avseende TBC-behandling och -vård tillsammans med forskare från Institutionen för tillämpad informationsteknologi har startat. Tre medarbetare på BUSC genomför under handledning av medarbete inom FoUU sina vetenskapliga projekt inom ramen för sin psykologspecialistutbildning. ANS har antagit interna forskningsetiska riktlinjer för projekt som inte omfattas av etikprövningslagen, exempelvis studentarbeten. 4.2 IS/IT Mål: Införa den elektroniska patientjournalen Melior 2.16 med tillhörande funktioner, exempelvis bildhantering, intyg, laboratoriemodul och läkemedel samt fasa ut det nuvarande journalsystemet Medidoc. Planeringen är att den information som finns i Medidoc ska arkiveras i Regionarkivet. Ambitionen är att ANS är i gång med Melior i full skala från 1 maj Status: Pågår. Införandet är senarelagd och driftstart sker 17 november En avvikelserapport är skriven. I samverkan med andra sjukhus hitta ett smart arbetssätt och aktörer för att eliminera personberoende i verksamhetsrelaterad objektförvaltning. En effektiv ärendeberedning som är personoberoende ska också utformas senast 30 april Status: En behovsinventering har startat och en ärendehanteringsprocess är under

35 Sida 28(39) Dnr ANS utveckling. Samverkan för att uppnå detta har mottagits positivt från Alingsås Lasarett, Frölunda Specialistsjukhus och Kungälvs Sjukhus. Samverkan sker med respektive Samordnare informations system (SIS). Beslutsunderlag ska vara klart till december Utveckla IT-stödet Comic Health, baserat på ett koncept om interkulturell kommunikation, vilket syftar till att minimera språkbarriärer och stärka patienters självstyre (jämlik vård och hälsa). Detta görs genom att illustrera processer och använda film, bild, tal och text. Lämpliga vårdprocesser att tillämpa konceptet på kan vara vård till människor med diabetes, hjärtsvikt, fetma och vid neuropsykiatrisk utredning eller multimodal smärtrehabilitering. Konceptet kan översättas till 35 olika språk. Projektet pågår under hela Status: Pågår enligt plan. Verksamhetstest startar under september ANS ska vara verksamt i en unik mångfald utifrån olika perspektiv, vilket möjliggör förutsättningar för en hållbar produktutveckling. Detta sker som en del i en strävan att erbjuda en jämlik vård och hälsa samt tillväxt baserat på invånarnas, patientens eller ANS behov och utmaningar. Genom en samverkan med e-hälsoenheten på hälso- och sjukvårdsavdelningen på regionkansliet och enheten för forskning och innovation regional utveckling samt de organisationer som beskrivs under rubriken forskning och utveckling bör ANS utgöra en god utvecklings- och testmiljö. Status: Pågår. Avsluta förstudien Lekande Lätt som drivs av konsortiet för innovativ utveckling och gå vidare med en ansökan om realisering och ytterligare finansiering senast 1 februari Projektet ska vara ytterligare godkänt och finansierat under Status: Förstudien är avslutad maj Konsortiet för innovativ utveckling är ombildat. Ansökningstiden flyttades av Vinnova till Ansökan till fas 2 pågår. Mobil vård Status: Utvecklingsenheten och det mobila KOL-teamet utvecklar en ny process för teamet och i detta ingår att testa ett verktyg för provtagning i hemmet hos patient. Utveckling pågår. NyANS Status: Planering av databaserad utrustning till mötesrum och konferensrum pågår inför avrop av avtal. Planering för avrop av produkt för att patienter ska kunna anmäla sin ankomst och betala sin avgift utan inblandning av receptionist, så kallad självincheckning pågår också, liksom planering för digitalt stöd för dokumentation av operationsplanering. Nöjd kund Status: En lösning för att mäta trender i nöjdhet hos patienter och medarbetare är

36 Sida 29(39) Dnr ANS utvecklad. Test startar i september Avsluta införandet av en gemensam teknisk IT-plattform (GIT) i VGR samt införa en ny teknisk miljö, Windows 7. Därefter kan ingen köpa elektroniska tjänster eller programvaror utan ackreditering av beredning och beslutsprocessen i den nya styrmodellen för IS/IT. Målet är att GIT och Windows 7 är införda och säkerställda senast 28 februari Status: Genomfört och stabil teknisk miljö är uppnådd. Inget efterarbete återstår.

37 Sida 30(39) Dnr ANS Ekonomi Strategiskt mål: ekonomi i balans Styrtal: positivt resultat jämtegrerad budget Framgångsfaktorer: intäkter som överstiger kostnaderna inköpstrohet och följsamhet till upphandlade varor och tjänster ekonomistöd till chefer Måltal 2014: ANS ska redovisa en ekonomisk balans ANS ska uppnå prestationsmålen i vårdöverenskommelsen prestationerna ska i möjligaste mån redovisas könsuppdelade efterlevnad till upphandlade varor och tjänster ska förbättras Aktiviteter 2014: månadsvisa uppföljningar av ekonomiskt resultat månadsvisa uppföljningar av prestationer uppföljning av könsuppdelad produktionsstatistik i delårsbokslut och årsredovisning uppföljning med hjälp av regionservice/inköp kring upphandlade varor och tjänster Resultat: ANS redovisar i dagsläget en ekonomi i balans. ANS når däremot inte de budgeterade prestationstalen i vårdöverenskommelsen och budget på grund av många vakanser och färre remisser till Psykiatriteamet än planerat. Prestationstalen redovisas könsuppdelade vad gäller sammanvägda prestationer. Nu när Marknadsplatsen kommit igång och utvecklats, är ambitionen att avtals- och inköpstroheten till upphandlade varor och tjänster ska öka. Vad avser uppföljning av avtalstroheten försvåras den av att många avtal saknas i avtalsdatabasen och statistiken blir därigenom missvisande. Återkoppling saknas även kring de prissänkningar som övergången till Marknadsplatsen gett tillbaka till ANS som kompensation för de återbetalningar som krävts in från sjukhuset under tre år. 5.1 Ekonomiskt resultat ANS redovisar till och med augusti ett resultat på tkr. Den positiva prognosen på tkr ligger fast. ANS har fortsatta problem att nå budgeterade prestationsvolymer. Cirka 50 procent av avvikelsen är relaterat till att den nystartade psykiatriverksamheten inte fått remisser enligt plan. Andra halvan beror på att ANS haft svårt att tillsätta vakanta läkartjänster under främst

38 Sida 31(39) Dnr ANS första halvåret. Detta har inneburit att budgeterade belopp på intäktssidan inte nåtts men vägs upp av lägre personalkostnader. Beställningen för 2014 är större än 2013, både i kronor och i antal då sjukhuset är under uppbyggnad fram till Detta förklarar ökningar jämfört med föregående års budget. Tabell. Resultaträkning Resultaträkning Periodens utfall Helårsresultat Utfall Budget Utfall Avvikelse Prognos Budget Utfall Avvikelse t.o.m. t.o.m. t.o.m. utfall/ per t.o.m. t.o.m. prognos/ Utfall samt budget budget helårsbedömning tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr Vårdintäkter VGR Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Personalkostnader Köpt vård Läkemedel Lokalkostnader Material, varor och tjänster Avskrivningar Verksamhetens kostnader Regionbidrag Finansnetto Resultat Intäkter Avvikelsen mot budget beror på icke uppfyllda mål för perioden enligt vårdöverenskommelse och verksamhetsplan och på att prestationsrelaterad ersättning är lägre än budgeterat tak. Personalkostnader Antalet tjänster på sjukhuset har ökat med 35 jämfört med samma period föregående år då sjukhuset är under uppbyggnad. Utfallet för perioden är tkr bättre än budgeterat till och med augusti. Detta beror främst på att sjukhuset haft vakanser och därför till viss del använt bemanningspersonal för att klara uppdraget. Till och med augusti har kostnader för bemanningspersonal uppgått till tkr. Läkemedel Läkemedelskostnader för perioden överstiger budget med 179 tkr. Genomsnittskostnaden för läkemedel per läkarbesök är 862 kr, vilket är en ökning med 3,6 procent mot föregående år. Sjukhuset har under året jobbat aktivt med att öka antal läkarbesök inom neurologiverksamheten, både genom att anställa läkare och vid behov anlita bemanningsföretag. Eftersom neurologin är läkemedelstung har ett ökat antal besök där bidragit till en ökning av genomsnittskostnaden för läkemedel per läkarbesök för ANS som helhet. Lokalkostnader Budgetbeloppet är framräknat med utgångspunkt från sjukhusets hyresobjekt, abonnemang för städ och återvinning samt för löpande lokal- och underhållskostnader. Lokalkostnader

39 Sida 32(39) ligger i nivå med periodiserad budget och är något lägre än utfall för samma period föregående år Dnr ANS Material, varor och tjänster samt övriga kostnader Posten innehåller kostnader för IT (leasing, licenser, programvaror och utrustning), telefoni, lab- och röntgenundersökningar, tolk, sjukvårdsmaterial, möbler, förbrukningsmaterial, serviceavtal med mera. Den negativa avvikelsen mot budget motsvarar tolv procent och berör till stor del kostnader för lab- röntgen- och tolktjänster. Dessa merkostnader på cirka 1 mkr har fakturerats beställarna då ANS har dessa kostnader på löpande räkning utöver de belopp som vårdöverenskommelsen anger. Inköp av möbler till nyanställda medarbetare bidrar delvis också till den negativa avvikelsen. Tabell: Poster som det är riktat besparingsåtgärder mot (tkr) Periodutfall Prognos Konsulter, konto 7551, IT-tjänster konto 754X, motpart Kurs och konferenser, konto 4611, motpart Trycksaker, konto 6471, PR och info, konto 6911 och 6931, motpart Kostnaden för IT-tjänster och konsulter har minskat med 37 procent gentemot samma period föregående år. Detta beror bland annat på att kostnader avseende byte av journalsystem från Medidoc till Melior i år har varit lägre jämfört med samma period föregående år. Kostnader för utbildning och konferens är 20 procent lägre jämfört med samma period föregående år och kostnaden per anställd har också minskat. Då antal anställda är högre än föregående år och ytterligare nyanställningar planeras under hösten, beräknas kostnader för kurser och konferenser sluta på cirka tkr för helåret. Kostnaden för trycksaker, information och reklam har ökat med 33 procent gentemot samma period föregående år. I enighet med sitt uppdrag jobbar ANS aktivt med att sprida information om förebyggande sjukvård och hälsofrämjande livsvanor till befolkningen i nordöstra Göteborg och det har påverkat dessa kostnader. Dessutom har ANS tillsammans med Västfastigheter tryckt upp en informationsbroschyr om NyANS som har distribuerats till de boende i sjukhusets geografiska område. Helårsprognosen uppskattas till 340 tkr vilket är i nivå med helårsutfall föregående år. Avskrivningar Då endast 290 tkr investerats under perioden, och i avvaktan på att utrustningsbeställningarna till NyANS anlänt så redovisas en positiv avvikelse mot budget på 358 tkr. Utrustning till NyANS har sedan senvåren och sommaren beställts via Regionservice. Inköpen måste logistikmässigt planeras in med byggentreprenören så att det går att installera i färdigbyggda rum när leveransen sker.

40 Sida 33(39) Dnr ANS Åtgärder vid ekonomisk obalans ANS har en ekonomi i balans. Däremot krävs att vakanshållna tjänster besätts så att produktionsmålen i enlighet med plan kan nås under året. Under sommaren har ett antal av sjukhusets vakanser kunnat tillsättas. 5.3 Eget kapital ANS beräknar ha en ekonomi i balans och har inte planerat att använda varken hela eller delar av det egna kapitalet under året. Däremot har sjukhusets egna kapital reducerats med 200 tkr under perioden i enlighet med VGR:s regler efter beslut i Regionfullmäktige. Korrigeringen gjordes i samband med att Regionfullmäktige ( ) fattade beslut om bokslutet tillsammans med övriga bokslutsdispositioner i VGR och dessa reglerades likvidmässigt bakåt till 1 januari. Tabell. Eget kapital Sjukhus Eget kapital 2013 Årets resultat 2013 Bokslutsdisposition Eget kapital 2014 Angereds Närsjukhus Investeringar ANS har för 2014 erhållit en sammanlagd investeringsram på tkr. Förutom den ram som behövs till ANS nuvarande verksamheter (1 637 tkr) finns en avsatt ram på tkr för att utrusta den nya sjukhusbyggnaden som beräknas stå färdig i slutet av april Under årets två första tertial har investeringar genomförts till ett sammanlagt värde av 290 tkr. ANS beräknar att under året göra slut på årets ordinarie ram på tkr. Hittills i år har inget av de avsatta medlen till NyANS använts men ett stort antal beställningar har lagts via inköpsavdelningen. Utrustningen kommer dock att levereras först lagom till att ANS får tillgång till det nya sjukhuset under våren Inköp, leverans och montering ska logistiskt fungera ihop med uppförandet av själva byggnaden. Av denna anledning har dialog förts om att föra över samtliga kvarvarande medlen från 2014 till 2015.

41 Sida 34(39) Dnr ANS Bokslutsdokument och noter Bokslutsdokument Resultaträkning, Kassaflödesanalys samt Balansräkning Not Utfall Utfall Resultaträkning Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader 2, Avskrivningar och nedskrivningar Verksamhetens nettokostnader Finansnetto Erhållna/lämnade bidrag spec. beslut 0 0 Erhållna/lämnade regionbidrag 0 0 Årets resultat Not Utfall Utfall Kassaflödesanalys Löpande verksamhet Årets resultat Investeringsbidrag 0 0 Avskrivningar Utrangeringar/nedskrivningar 0 0 Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar 0 0 Avsättningar 0 0 Obeskattade reserver (bolagen) 0 0 Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ av förråd 0 0 Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar Ökning+/minskning av kortfristiga skulder Kassaflöde från löpande verksamhet

42 Sida 35(39) Dnr ANS Förändring av redovisningsprincip 0 0 Förändring av eget kapital 0 0 Investeringsverksamhet Investeringar Momsjustering vid överlåtelse 0 0 Anläggningstillgångar överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar anläggningstillgångar 0 0 Aktier och andelar 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamhet Ökning-/minskning+ av långfristiga fordringar 0 0 Ökning+/minskning- av långfristiga skulder 0 0 Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner Justering för årets aktiverade investeringsbidrag 0 0 Förändring aktiekapital 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten ÅRETS KASSAFLÖDE Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar Kontroll av årets kassaflöde Differens 0 0 Not Utfall Utfall Balansräkning Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Materiella anläggningstillgångar - byggnader och mark maskiner och inventarier

43 Sida 36(39) Dnr ANS pågående investeringar 0 0 Finansiella anläggningstillgångar 0 0 Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd 0 0 Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar 0 0 Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Eget kapital Bokslutsdispositioner Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar 0 0 Skulder Långfristiga skulder 0 0 Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning. Noter, tkr 1. Verksamhetens intäkter Patientavgifter med mera Såld vård internt Såld vård externt Försäljning material, varor och tjänster, internt Försäljning material, varor och tjänster, externt Hyresintäkter 0 0

44 Sida 37(39) Specialdestinerade statsbidrag Investeringsbidrag 0 0 Övriga bidrag, internt Övriga bidrag, externt Biljettintäkter 0 0 Övriga intäkter, internt Övriga intäkter, externt Totalt Dnr ANS Verksamhetens kostnader Personalkostnader Bemanningsföretag Köpt vård internt 0 0 Köpt vård externt 0 0 Läkemedel Lämnade bidrag, internt 0 0 Lämnade bidrag, externt 0 0 Lokalkostnader, internt Lokalkostnader, externt Verksamhetsanknutna tjänster, internt Verksamhetsanknutna tjänster, externt Material och varor, internt Material och varor,externt Övriga tjänster, internt Övriga tjänster, externt Övriga kostnader, internt Övriga kostnader, externt Totalt Personalkostnader, detaljer Löner Övriga personalkostnader Sociala avgifter Pensionskostnader 0 0 Totalt Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Byggnader och markanläggningar 0 0 Maskiner och inventarier

45 Sida 38(39) Fiansiell leasing maskiner och inventarier 0 0 Totalt Dnr ANS Nedskrivningar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Byggnader och markanläggningar 0 0 Maskiner och inventarier 0 0 Totalt 0 0 Totalt avskrivningar och nedskrivningar Finansnetto Finansiella intäkter Ränteintäkter, internt Ränteintäkter, externt 0 0 Övriga finansiella intäkter, internt 0 0 Övriga finansiella intäkter, externt 0 0 Totalt Finansiella kostnader Räntekostnader, internt 0 0 Räntekostnader, externt 4 1 Övriga finansiella kostnader, internt 0 0 Övriga finansiella kostnader, externt 10 6 Totalt 14 7 Totalt finansnetto Investering i anläggningstillgångar Årets investering i immateriella anläggningstillgångar 0 0 Årets investering i byggnader och mark 0 0 Årets investering i maskiner och inventarier Årets investering, finansiell leasing maskiner och inventarier 0 0 Årets pågående investering 0 0 Totalt Maskiner och inventarier Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar 0 0 Korrigering anskaffningsvärde 0 0

46 Sida 39(39) Utgående ackumulerade anläggningstillgångar Dnr ANS Ackumulerade avskrivningar Vid årets början Årets avskrivning och nedskrivning Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar 0 0 Korrigering avskrivningar och nedskrivningar 0 1 Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde Kortfristiga fordringar Kundfordringar, internt Kundfordringar, externt Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, internt Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, externt Övriga fordringar, internt 91 0 Övriga fordringar, externt Totalt Kortfristiga skulder Leverantörsskulder, internt Leverantörsskulder, externt Semesterskuld Löner, jour, beredskap, övertid Arbetsgivaravgifter, källskatt, F-skatt Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, internt Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, externt Övriga kortfristiga skulder, internt Övriga kortfristiga skulder, externt Totalt

47 Ärende 9

48 Beslutsunderlag Ärende 9 Styrelsen för Angereds Närsjukhus (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer ANS Angereds Närsjukhus Handläggare: Ida Wernered E-post: ida.wernered@vgregion.se Till styrelsen för Angereds Närsjukhus Remissvar Västra Götalands läns Digitala Agenda (RDA) Dnr RS , RUN Förslag till beslut Styrelsen för Angereds Närsjukhus beslutar följande: 1. Styrelsen ställer sig bakom remissvaret och skickar in det som sitt svar till Regionutvecklingssekretariatet. Sammanfattning av ärendet Ida Wernered är föredragande. Smart Region Västra Götaland är ett regionalt förslag på mål för arbetet med den digitala agendan för Västra Götaland och en strategi för att nå målen. Remissvar från styrelsen för Angereds Närsjukhus har upprättats. Angereds Närsjukhus Marina Olsson Förvaltningschef Bilaga 1. Remissvar, Västra Götalands läns Digitala Agenda (RDA) Beslutet skickas till Regionutvecklingssekretariatet ANS diarium Postadress: Box Angered Besöksadress: Angereds Torg 9 Angered Telefon: Webbplats:

49 Remissvar Västra Götalands läns Regionala Digitala Agenda(RDA) Fyll i svarsblanketten med eventuella synpunkter eller förslag till ändringar. Där du inte har några synpunkter/förslag till ändringar, vänligen kryss-markera. Spara ner svarsblanketten i Word-format och skicka via e-post till max.falk@vgregion.se. Datum Svarslämnare Organisation Stefan Holmberg, Ida Wernered Angereds Närsjukhus Skicka in via e-post: max.falk@vgregion.se senast den 19 september Tack för dina synpunkter! KOMMENTARER PÅ VÄSTRA GÖTALAND LÄNS REGIONALA DIGITALA AGENDA Rubrik Samtycker Synpunkter Förslag till ändringar Sammanfattningen Inledning, kapitel 1. Bakgrund och status, kapitel 2 x x x Visionen: Smart region Västra Götaland Begreppet medborgare bör ersättas med begreppet invånare för då inkluderas papperslösa rättigheter Tre övergripande mål 1. Enklare vardag för privatpersoner och företag Enklare vardag för invånare och medarbetare oaktat driftsform av verksamhet 2. Smartare, öppnare och innovativare län

50 KOMMENTARER PÅ VÄSTRA GÖTALAND LÄNS REGIONALA DIGITALA AGENDA Rubrik Samtycker Synpunkter Förslag till ändringar 3. Högre kvalitet och effektivare verksamhet Strategi att nå målen. 1. Fokus på nytta för privatpersoner och företag. Se tidigare kommentar om medborgare/invånare 2. Informationsspridning Poängtera gärna vad lärandet i organisationer, mellan organisationer och patienter och invånare och återanvändning av goda idéer. 3. Skapa aktiviteter och nätverk som gagnar målen. 4. Kraftsamla länet kring specifika delmål. Övergripande mål 1. Delmål 1.1 Delmål 1.2 X X X X Delmål 1.3 Delmål 1.4 Arkitekturmässig är det rätt spår men plattformsbyggen tenderar till att hämma innovationer. Livslängd på dessa applikationer är kortare än nutidens system. Att bygga en plattform för säkerställa initiativ, istället för att skriva möjliggöra. Anslutningen till plattformen ska komma efter produktutvecklingen. 2

51 KOMMENTARER PÅ VÄSTRA GÖTALAND LÄNS REGIONALA DIGITALA AGENDA Rubrik Samtycker Synpunkter Förslag till ändringar Delmål 1.5 Delmål 1.6 Delmål 1.7 Delmål 1.8 Delmål 1.9 Övergripande mål 2. Delmål 2.1 Delmål 2.2 Delmål 2.3 Här pågår ett arbete på ANS för att införa ett interkulturellt kommunikationsstöd Delmål 2.4 Övergripande mål 3. Delmål 3.1 Delmål 3.2 Delmål 3.3 Delmål 3.4 3

52 KOMMENTARER PÅ VÄSTRA GÖTALAND LÄNS REGIONALA DIGITALA AGENDA Rubrik Samtycker Synpunkter Förslag till ändringar Delmål 3.5 Delmål 3.6 Hur skall målen utvecklas och följas upp(kap 4)? Hur skall den digitala agendan utvecklas över tid(kap5)? För att nå framgång borde arbetsmål, delmål och effektmål (efter kalkylering) kunna presenteras, vi vill lyckas med satsningen Genom stödjande utvärderingar med fokus på styrkor och därefter uppdatera agendan Förvaltningsförslag för arbetets fortsättning(kap 6)? 4

53 GENERELLA KOMMENTARER Rubrik Synpunkter Förslag till ändringar Struktur på den regionala digitala agendan? Finns det andra delmål som borde varit med? Föreslå i så fall gärna sådana som skulle gagna målet. Ambitiös med konkreta idéer blandat med stora visioner. En konkreta plan för kan komplettera agendan Stegvis agenda för hur mål ska uppnås, exempelvis kontinuerliga delleveranser, vilket ökar förtroende och skapar utrymme för fler innovationer. Finns det delmål som inte borde varit med? Nämn gärna sådana och varför de inte hör hemma här. ÖVRIGA KOMMENTARER Rubrik Synpunkter Förslag till ändringar 5

54 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS RUN Regionutvecklingssekretariatet Infrastrukturutveckling Handläggare: Max Falk Telefon: E-post: Till BHU Mål och strategidokument: Digital agenda i Västra Götaland Förslag till ställningstagande 1. Beredningen för hållbar utveckling godkänner att mål och strategidokumentet: Digital agenda i Västra Götaland skickas på remiss till föreslagna myndigheter, organisationer och företag. 2. Remisstiden fastställs till 24 oktober Sammanfattning av ärendet I Sverige lanserades den svenska digitala agendan i oktober Den digitala agendan är en IT-strategi på en övergripande nationell nivå och Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen Västra Götaland valde att 2 april 2012 skriva en avsiktsförklaring, ett s k signatärskap, med Näringsdepartementet. Denna avsiktsförklaring innebar: att vi delar målet om att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter, och att Västra Götalandsregionen avser att ta fram en regional digital agenda för Västra Götalands län, i samverkan med Länsstyrelsen i Västra Götalands län och med relevanta aktörer i samhället. Utifrån den nationella digitala agendan och SKL kan man konstatera att samverkan och gemensamma angreppssätt är en förutsättning för att ge bättre service och effektivisera verksamheter. Smart Region Västra Götaland är ett regionalt förslag på mål för arbetet med den digitala agendan för Västra Götaland och en strategi för att nå målen. Tre övergripande mål finns: Mål 1: Enklare vardag för privatpersoner och företag Mål 2: Smartare och öppnare förvaltning stödjer innovation och delaktighet Mål 3: Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten För varje konkret underliggande delmål (totalt 19 st) finns en kort beskrivning kring området och ett förslag på vad som behöver genomföras för att nå målet. En förvaltningsgrupp för agendans genomförande i nästa steg behöver ha en ordnad Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

55 Datum Diarienummer RS , RUN (2) finansiering för de informationsinsatser och aktiviteter som anses behöva genomföras. Eventuella finansieringsåtagande som krävs på regional nivå för kraftsamling enligt agendan skall diskuteras med styrgruppen (BHU-presidiet) allteftersom dessa aktiviteter anses behöva genomföras. Förslag på kraftsamling regionalt finns för fyra delmål. Mål och strategidokumentet, Digital agenda i Västra Götaland föreslås nu gå ut på bred remiss till berörda både inom och utanför länet. Förslag till remisslista bifogas. Remissförfarandet föreslås avslutas 24 oktober. Det kommer också att finnas möjligheter att besvara och ge feedback på förslaget via en länk till en webbsida där kommentarer kan ges. En videopresentation kommer att finnas där agendan presenteras mer utförligt via från slutet av augusti. I videon finns också personer från nationell nivå som beskriver arbetet nationellt med den digitala agendan generellt och i förhållande till SKL s e-samhälle strategi och myndigheternas e-förvaltningsstrategi. Regionutvecklingssekretariatet Fredrik Adolfsson Max Falk Bilagor 1. Mål och strategidokumentet: Digital agenda i Västra Götaland, version 1.0

56 IT i människans tjänst Smart region Västra Götaland Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional digital agenda för Västra Götalands län Remissutgåva

57 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 2 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ Innehåll SAMMANFATTNING INLEDNING NULÄGE SYFTE NATIONELLA INITIATIV OCH NATIONELL STATUS DIGITALISERINGENS MÖJLIGHETER UTMANINGAR I GENOMFÖRANDET AV DEN REGIONALA AGENDAN STRUKTUR FÖR ARBETET I VÄSTRA GÖTALANDS LÄN STYRGRUPP REFERENSGRUPP ARBETSGRUPP FÖR DIGITAL AGENDA VÄSTRA GÖTALAND HUR SER DET UT INOM OFFENTLIG SEKTOR? EFÖRVALTNING HUR SER DET UT INOM NÄRINGSLIVET? IT-VISIONEN: SMART REGION VÄSTRA GÖTALAND MÅLEN FÖR DEN REGIONALA DIGITALA AGENDAN STRATEGI FÖR ATT NÅ MÅLEN MÅL 1: ENKLARE VARDAG FÖR PRIVATPERSONER OCH FÖRETAG DELMÅL FÖR: ENKLARE VARDAG FÖR PRIVATPERSONER OCH FÖRETAG MÅL 2: SMARTARE OCH ÖPPNARE FÖRVALTNING SOM STÖDJER INNOVATION OCH DELAKTIGHET BESKRIVNING AV DELMÅL FÖR: SMARTARE OCH ÖPPNARE FÖRVALTNING SOM STÖDJER INNOVATION OCH DELAKTIGHET MÅL 3: HÖGRE KVALITET OCH EFFEKTIVITET I VERKSAMHETERNA BESKRIVNING AV DELMÅL FÖR: HÖGRE KVALITET OCH EFFEKTIVITET I VERKSAMHETERNA HUR SKA MÅLEN UTVECKLAS OCH FÖLJAS UPP? HUR SKA DEN DIGITALA AGENDAN UTVECKLAS ÖVER TID? FÖRVALTNINGSFÖRSLAG FÖR ARBETETS FORTSÄTTNING REFERENSER OCH KÄLLFÖRTECKNING BILAGOR PROJEKTBESKRIVNINGAR. INFÖRS ALLT EFTERSOM PROJEKT STARTAS...49 Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

58 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 3 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ Sammanfattning Sverige är på många sätt en framstående IT-nation med bra infrastruktur, avancerade tjänster och med en stor andel av befolkningen som regelbundet använder it och internet. Sverige ligger i värdsklass enligt många rapporter som tagits fram de senaste åren kring bredbandsutbyggnad, IT och dess nyttjande. Den regionala planen Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland lyfter också fram informations och kommunikationsteknik som ett område man aktivt skall satsa på. Den digitala agendan lanserades på Europeisk nivå i maj 2010 som en av sju delar av en strategi för Europa 2020 gällande the EU's strategy to deliver smart sustainable and inclusive growth. I Sverige lanserades den svenska digitala agendan i oktober Den digitala agendan är en IT-strategi på en övergripande nationell nivå och Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen Västra Götaland valde att 2 april 2012 skriva en avsiktsförklaring, ett s k signatärskap, med Näringsdepartementet och IT-minister Anna-Karin Hatt. Denna avsiktsförklaring innebar: att vi delar målet om att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter, och att Västra Götalandsregionen avser att ta fram en regional digital agenda för Västra Götalands län, i samverkan med Länsstyrelsen i Västra Götalands län och med relevanta aktörer i samhället. Arbetet i länet drivs under beredningsgruppen för hållbar utveckling (BHU). I den politiska hantering av uppdraget har samtliga kommunalförbund ställt sig bakom detta uppdrag och även ett antal privata företag har varit beredda att stödja arbetet inom länet med en likadan skrivning. Detta förslag ska efter remiss beslutas av Regionstyrelsen. Detta övergripande dokument för länet kommer att vara ett underdokument till den regionala planen Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland (RUP). Smart Region Västra Götaland är ett regionalt förslag på vad lämpliga mål för arbetet med den digitala agendan för Västra Götaland kan vara och vad en lämplig strategi för att nå målen kan vara. Målgruppen för dokumentet är ledningspersoner i Västra Götalands län som är intresserade av att stödja utvecklingen av ett enklare, öppnare, effektivare och ett hållbart Västra Götaland genom att utnyttja digitaliseringens möjligheter. På de områden den nationella digitala agendan berör har det hänt väldigt Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

59 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 4 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ mycket de senaste två åren. På enskilda områden kan dessa studeras närmare på Digitaliseringskommissonen, edelegationen och SKL:s hemsidor. Smart region Västra Götaland ska vara målbilden för de lokala och regionala aktiviteterna. De övergripande målen för att nå denna vision inom IT-området har vi hämtat från SKL:s e-samhälle strategi och statens e-förvaltningsstrategi. Och dessa ska genomföras på ett hållbart sätt och i linje med den övergripande visionen om det goda livet i Västra Götaland. För att mäta uppnådda resultat inom olika områden bör de av Digitaliseringskommissionen föreslagna indikatorerna användas i görligaste mån. Mer kring dem och aktuell utveckling på nationell nivå kan nås via Tre övergripande mål: Mål 1: Enklare vardag för privatpersoner och företag Mål 2: Smartare och öppnare förvaltning stödjer innovation och delaktighet Mål 3: Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten En del av de 19 delmål och åtgärder som behöver genomföras för att nå dessa mål är förutsättningar för utvecklingen, andra innebär ökad kompetens. Samtliga mål kräver förankrings- och informationsinsatser. I länets vision om det goda livet kan en utveckling som minskar stress och ökar välbefinnande stämma väl in. Utifrån den nationella digitala agendan och SKL kan man konstatera att samverkan och gemensamma angreppssätt är en förutsättning för att ge bättre service och effektivisera verksamheter. Strategin för att nå målen bör enligt arbetsgruppens uppfattning efter de diskussioner som genomförts vara följande; 1. Arbetet skall fokusera på nyttan för invånare och näringsliv. 2. Arbetet bör lyfta fram och visualisera andra aktörers positiva arbete som sker i Västra Götalands län. Hjälpa till att förankra nationella mål. 3. Att arrangera och genomföra aktiviteter som skapar kontakter och samarbetsmöjligheter och gagnar en utveckling med IT i människans tjänst. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

60 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 5 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 4. Synliggöra projekt/områden/information som man regionalt bör kraftsamla kring. För varje konkret delmål finns en kort beskrivning kring området och ett förslag på vad som behöver genomföras för att nå målet. En förvaltningsgrupp för agendans genomförande i nästa steg behöver ha en ordnad finansiering för de informationsinsatser och aktiviteter som anses behöva genomföras enligt punkt 2 och 3 ovan. Eventuella finansieringsåtagande som krävs på regional nivå för kraftsamling enligt punkt 4 ovan skall diskuteras med styrgruppen allt eftersom dessa aktiviteter anses behöva genomföras. Förslag på kraftsamling finns på fem delmål under regionalt ansvar. Alla delmål beskrivs på följande sätt; Uppgift: Det som skall genomföras Lokalt ansvar: Den egna organisationen Regionalt ansvar: Om ej annat anges avses en framtida samordnande funktion för arbetet med Digital Agenda. Se förslag i kapitel 6. Nationellt: Exempelvis Statens eller SKLs ansvar Tidplan: Beskrivning av tid för start och/eller avslut Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

61 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 6 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 1.0 Inledning I detta dokument presenteras förslag på vad ett arbete med en regional digital agenda för Västra Götalands län bör innehålla. Den nationella digitala agendan är en IT-strategi för Sverige. Den regionala digitala agendan har politiskt hanterats inom BHU, Beredningsgruppen för hållbar utveckling sedan januari En arbetsgrupp har tagit fram detta förslag. Tillvägagångssätt beskrivs utförligare nedan. 1.1 Nuläge Sverige är på många sätt en framstående IT-nation med bra infrastruktur, avancerade tjänster och med en stor andel av befolkningen som regelbundet använder it och internet. Sverige ligger i värdsklass enligt många rapporter som tagits fram de senaste åren kring IT, bredbandsutbyggnad och dess nyttjande. Den regionala planen Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland (RUP) lyfter fram informations och kommunikationsteknik som ett område man aktivt skall satsa på. RUP konstaterar i pos IT:s roll för samhällsutvecklingen är central. Processer och aktiviteter skall drivas brett för att användningen av IT ska bidra till ett mer hållbart samhälleekonomiskt, socialt och miljömässigt. Fokus ska ligga på invånarnas möjligheter att leva ett bra liv med koppling till offentliga tjänster, boende, arbetsliv etc. Den digitala agendan lanserades först på Europeisk nivå i maj 2010 som en av sju delar av en strategi för Europa 2020 gällande the EU's strategy to deliver smart sustainable and inclusive growth. Man konstaterar där att den digitala ekonomin växer sju gånger snabbare än andra marknader i Europa. En genomlysning av den europeiska agendan gjordes i december Läs gärna mer om den Europeiska agendan här; Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

62 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 7 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ I Sverige lanserades den svenska digitala agendan i oktober Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen valde att 2 april 2012 skriva en avsiktsförklaring, ett s k signatärskap, med Näringsdepartementet och IT-minister Anna-Karin Hatt. Denna avsiktsförklaring innebar: att vi delar målet om att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter, och att Västra Götalandsregionen avser att ta fram en regional digital agenda för Västra Götalands län, i samverkan med Länsstyrelsen i Västra Götalands län och med relevanta aktörer i samhället. I den politiska hantering av uppdraget har samtliga kommunalförbund ställt sig bakom detta uppdrag och även ett antal privata företag har varit beredda att stödja arbetet inom länet med en likadan skrivning. Arbetet i länet drivs under beredningsgruppen för hållbar utveckling (BHU). IT-minister Anna-Karin Hatt skriver i inledningen till den svenska digitala agendan att; Syftet med den digitala agendan för Sverige är att samla alla pågående aktiviteter i en horisontell sammanhållen strategi för att ta till vara alla de möjligheter som digitaliseringen erbjuder människor och företag. Vi har sannolikt bara sett början av alla de fördelar som användningen av it kan innebära. Använder vi tekniken rätt kan: de elever som har svårast att lära sig istället med egen dator bli bäst i klassen på att söka, redigera och presentera information en svårt sjuk patient som kommer in akut på sjukhus slippa redogöra för sin sjukdomshistoria eftersom läkaren har fått all relevant information från den digitala patientjournalen fler tjänstejobb skötas hemifrån vilket ökar livskvaliten och sparar resor, tid, pengar och miljö IT gör demokratin tillgänglig, till och med från det egna köksbordet. 1.2 Syfte Detta dokument skall ses som ett regionalt förslag på vad lämpliga mål för arbetet med den digitala agendan för Västra Götaland bör vara och vad en lämplig strategi för att nå Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

63 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 8 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ målen kan vara. Målgruppen för dokumentet är ledningspersoner i Västra Götalands län som är intresserade av att stödja utvecklingen av ett enklare, öppnare, effektivare och ett hållbart Västra Götaland genom att utnyttja digitaliseringens möjligheter. 1.3 Nationella initiativ och nationell status På alla de områden den nationella digitala agendan berör har det hänt väldigt mycket de senaste två åren. På enskilda områden kan dessa studeras närmare på Digitaliseringskommissinen, edelegationen och SKL s hemsidor. En sammanställning över mätbara indikatorer för resultatuppföljning och aktiviteter som föreslagits, genomförs eller genomförts nås via En mycket bra sammanfattning av det nationella arbetet görs i Jönköpings läns e- utvecklingsguide som finansierats av Vinnova för att vara en nationell guide för regional e-utveckling. Nationella initiativ Inledningsvis presenteras en översikt över pågående nationella initiativ och deras påverkan på de regionala initiativen. En anledning till det är att många av de samverkansinitiativ som sker på regional nivå har tillkommit på grund av nationella uppmaningar eller stimulandsstöd. De olika nationella initiativen är dock inte alltid synkroniserade och det är inte särskilt lätt att förstå hur dessa förhåller sig till varandra. Presentation av nationella initiativ I figur nedan presenteras några av de initiativ som idag påverkar de regionala samarbetena med e- utvecklingsfrågor. Med initiativ menas i detta sammanhang program, kommissioner eller någon form av temporär organisation med ett specifikt uppdrag knutet till en strategi eller handlingsplan. I figuren visas även organisationerna som står bakom initiativen samt en förklaring till hur och inom vilka fokusområden de olika initiativen påverkar de regionala samarbetena. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

64 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 9 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ Figur 3. En översikt över olika nationella initiativ inom e-utveckling och hur de påverkar de regionala samarbetena. Nedan beskrivs några av de nationella initiativen samt dess påverkan på de regionala samarbetena. E-delegationen startade 2009 av näringsdepartementet med uppgift att driva på e- utvecklingen inom offentlig sektor. För att undvika att initiativet kom för långt bort från verksamheterna valde man att låta E-delegationen ledas av 16 generaldirektörer från IT- intensiva myndigheter och en representant från SKL. Till sin hjälp finns en beredningsgrupp med kvalificerade CIO:er och IT-chefer. Dessutom finns en expertgrupp för rättsliga frågor. E-delegationen har genomfört ett antal utredningar och även skapat ett antal arbetsgrupper kring betydande frågeställningar arbetade de även fram en myndighetsövergripande strategi för digitalisering kallad Strategi för en digitalt samverkande statsförvaltning. Delegationen arbetar med att ta initiativ till samt koordinerar förstudier och projekt som leder till myndighetsgemensamma tjänster (exempelvis e-legitimation, mina meddelanden, e- arkiv). De arbetar även med att koordinera olika myndigheters projekt för att undvika dubbelarbete, bidra till erfarenhetsutbyte och sprida goda exempel. Man arbetar med att skapa interoperabilitet mellan myndigheters olika datasystem för att dessa ska kunna kommunicera med varandra. Vidare arbetar man Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

65 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 10 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ med att ta fram vägledningar och riktlinjer och att följa upp utvecklingen av myndigheternas arbete med e-förvaltning. Utifrån ett kommunalt och landstingsperspektiv innebär E-delegationens arbete bland annat att vissa e-tjänster arbetas fram nationellt som senare kan utnyttjas regionalt och lokalt. Det arbete som bedrivs kring interoperabiliteten kommer även att möjliggöra bättre kommunikation och informationsutbyte mellan landsting/kommuner och de nationella myndigheterna. Vidare finns möjlighet att ta del av vägledningar och riktlinjer kring olika frågor, exempelvis öppen data. Digitaliseringskommissionen arbetar med genomförandet av strategin "It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige" som presenterades av Näringsdepartementet den 6 oktober Agendan är en sammanhållen strategi som syftar till att statens befintliga resurser ska utnyttjas bättre och består av 22 sakområden. Fem av dem är i fokus: o Digitalt innanförskap o Jämställdhet o Skola och undervisning o Digital kompetens o Entreprenörskap och företagsutveckling I Digitaliseringskommissionens uppdrag ingår att beskriva och analysera utvecklingen inom agendans 22 sakområden, ta fram nyckeltal, följa upp de insatser som presenteras i agendan, identifiera möjligheter och problem i relation till agendans mål och vid behov föreslå åtgärder. Vidare ska man belysa nyttan med digitalisering och sprida goda exempel. Digitaliseringskommissionen och den digitala agendan påverkar regionerna främst genom att man från kommissionens sida arbetar med att få regionerna att arbeta vidare med den digitala agendan. Det sker genom att erbjuda företrädare (ofta länsstyrelse, landsting och regionförbund) att signera en avsiktsförklaring om att ta fram egna regionala digitala agendor. De har hittills lanserat två statliga utredningar som ger utförliga beskrivningar över Sveriges läge i förhållande till omvärlden och vad som sker nationellt och föreslår åtgärder för att utvecklingen skall gå mot målet i den digitala agendan för Sverige. Utredningarna är; - En digital agenda i människans tjänst, Sveriges digitala ekosystem, dess aktörer och drivkrafter, Digitaliseringskommissionen, SOU 2013:31. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

66 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 11 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ - En digital agenda i människans tjänst, en ljusnande framtid kan bli vår, Digitaliseringskommissionen, SOU 2014:13. VINNOVA är en statlig myndighet under Näringsdepartementet och nationell kontaktmyndighet för EU:s ramprogram för forskning och utveckling. VINNOVA är också regeringens expertmyndighet inom det innovationspolitiska området. Huvuduppgiften är att främja hållbar tillväxt och stärka Sveriges konkurrenskraft. I instruktionen står att detta ska ske genom finansiering av behovsmotiverad forskning, utveckling av effektiva innovationssystem samt genom att verka för att forskningsresultat kommer till nytta för samhället. VINNOVA finansierar forskning och utveckling inom flera områden som är relaterade till e-utveckling där även regional samverkan kan söka bidrag. Bredbandsforum har i likhet med Digitaliseringskommissionen som mål att verka för att regeringens strategier ska genomföras. Utgångspunkten är det av näringsdepartementet utgivna strategidokumentet Bredbandsstrategi för Sverige som bland annat pekar ut att 90 % av Sveriges befolkning ska ha tillgång till bredband med en hastighet av 100 Mbit/s senast Bredbandsforum har också i uppgift att undanröja hinder samt att främja samarbete kring bredbandsutbyggnad. Bredbandsforum har bland annat tagit fram Bredbandsguiden som är ett verktyg och allmän handbok för kommunerna i arbetet med bredbandsrelaterade frågor. För att de nationella politiska målen på området ska kunna nås är det nödvändigt att politiken omsätts på kommunal och regional nivå. Kommunala och regionala bredbandsstrategier är därför mycket viktiga. För att ytterligare främja utbyggnaden av bredband och nå målen har regeringen infört stöd som kan användas för att anlägga kanalisation samt ett beslutat om satsningar på bredband inom ramen för landsbygdsprogrammet. Syftet är att öka tillgången till bredband i områden där kommersiella aktörer inte bedöms bygga ut inom rimlig tid. Dessa stöd fördelas av PTS (post och telestyrelsen) till de olika regionala länsstyrelserna (eller i förekommande fall regioner, samverkansorgan eller sametinget) som hanterar kontakten med de som söker stödet. Länsstyrelserna har därför ofta en nyckelroll i planeringen för utbyggnad av bredbandsnät på landsbygden som sker tillsammans med länens kommuner. Nationell e-hälsa är en strategi för vård och omsorg som har tagits fram i ett samarbete mellan Socialdepartementet, Socialstyrelsen, SKL, Vårdföretagarna och Famna. Inom strategin finns en högnivågrupp och en samrådsgrupp med representanter för de olika organisationerna. Den nationella IT-strategin togs ursprungligen fram 2006 men har reviderats under perioden och utvecklades 2010 till Nationell ehälsa strategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

67 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 12 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ Kommunal ehälsa. Regeringen och SKL har vid olika tillfällen kommit överens om statligt stimulansstöd för olika områden inom ehälso-området gjordes en överenskommelse om att finansiera regionala samordnare för upp till 20 miljoner kronor. Dessutom avsattes 70 miljoner kronor för utvecklingsarbetet av ehälsa. Dessa medel betalas ut från SKL:s kontor för programkansliet för Kommunal ehälsa till regionala samarbeten i form av läns- och regionförbund. CeHis (Center för ehälsa i Samverkan). Center för Landstingens/regionernas gemensamma arbete med ehälsa förbereddes och beslutades under 2006 och startade årsskiftet 2006/2007 parallellt med den nationella IT-strategin för ehälsa. Innehållet i denna strategi konkretiserades i olika handlingsplaner genom CeHis samarbete. (DAarbetsgruppens kommentar: Från 2014 bildar CeHis och Inera.se en gemensam organisation med namnet "Inera - Landsting och regioner i samverkan för e-hälsa"). CeSam (Center för esamhället). Ett annat initiativ är SKL:s bildande av CeSam som är ett programkontor inom SKL. CeSam arbetar tillsammans med medlemmarna och i samverkan med stat, näringsliv och organisationer för att identifiera gemensamma behov av IT-stöd och e-tjänster, ta fram generiska processbeskrivningar och specifikationer samt ger i uppdrag till SKL Kommentus Inköpscentral att genomföra upphandlingar som sedan kan avropas av medlemmarna. CeSam arbetar också med att skapa grundläggande strukturella förutsättningar för utvecklingen genom lagstiftning, informationsstruktur, infrastruktur och informationssäkerhet. Följande områden har valts ut: o ehälsa o Demokrati och delaktighet i e-samhället o Skola i e-samhället o Samhällsbyggnad, trafik och miljö i e-samhället o Näringsliv och arbete i e-samhället o Kultur och fritid i e-samhället o Gemensamma tjänster och funktioner CeSam har tagit fram två dokument som beskriver strategier och prioriteringar: Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

68 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 13 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ o Strategi för esamhället o Handlingsplan för esamhället16 Sammanfattning av nationella initiativ Flera av dessa ovanstående nationella initiativ kan tyckas mer eller mindre helt överlappande. Det är dock en viss skillnad på syfte och målgrupp. - Regeringen, via bland annat näringslivsdepartementet, sätter upp målsättningar och strategier och arbetar på olika sätt (bland annat genom e-delegationen, Digitaliseringskommissionen och Bredbandsforum) för att genomföra dessa och uppnå målen. Dessa initiativ är oftast riktade mot hela den offentliga sektorn. e- delegationens arbete riktas inte minst emot de större myndigheterna. - Initiativ som CeSam och CeHis styrs av och företräder å andra sidan sina medlemmar som utgörs landstingen och kommunerna i Sverige. Dessa har därför på ett annat sätt till uppgift att driva projekt och koordinera aktiveteter som utvecklar och underlättar för de egna organisationerna. - En stor skillnad mellan CeHis och CeSam är att den föregående har ordnat finansiering genom sina medlemmar och själva har en större möjlighet att driva gemensamma projekt medan CeSam i nuläget har mindre resurser att själva ta initiativ till och starta utvecklingsprojekt. - Något annat att notera kring de nationella initiativen är att flera av de stimulansbidrag eller stöd som betalas ut från dessa inte går (direkt) till enskilda kommuner eller landsting utan främst via regionala samarbetsorgan eller regionala myndigheter. Ovanstående utdrag kommer från Jönköpings läns Guide för effektiv regional e- utveckling som finansierats av Vinnova för att vara en nationell guide för ändamålet. Vill man läsa mer ur denna är den tillgänglig via nedanstående länk; Uppdatering av det aktuella läget på nationell och regional nivå skulle fortsättningsvis kunna ske några gånger om året på Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

69 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 14 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 1.4 Digitaliseringens möjligheter Utifrån diskussioner inom arbetsgruppen och på de workshops som genomförts kan man se en mängd olika nyttor och fördelar som nya och befintliga digitala tjänster kan ge medborgare och näringsliv: Kraftfullt bredband även ute i vår landsbygd innebär möjligheter till att verkligen verka där man bor, kunna arbeta hemifrån på ett fullskaligt sätt utan restriktioner. Det är en förutsättning för en hållbar utveckling. Bra mobil bredband möjliggör att även kollektivtrafikresan ger full arbetskapacitet vilket är en stor fördel mot egna transportmedel. Kraftfullt bredband skapar nytta vad gäller tillväxt, näringslivsutveckling, turism, utbildning, vård, skola, omsorg, kultur och fritid etc. Kraftfullt bredband ger förutsättningar för kommunal och regionalt samarbete på helt nya sätt och ger förutsättningar till stora effektiviseringar genom gemensam drift, gemensam organisation etc. Digitalisering kommer att ge nya och utökade möjligheter till medborgardialog och delaktighet. Digitaliseringen ger möjligheter för nya företag att skapas med helt nya affärsidéer som kan erbjuda medborgare och näringsliv helt nya tjänster. Nya digitala tjänster kommer att kunna möjliggöra nya arbetssätt som ger bättre offentlig service till lägre kostnader. Nya digitala tjänster kommer att skapa bättre förutsättningar för personer med olika former av funktionsnedsättningar. Nya digitala tjänster i samklang med nya arbetssätt kommer att möjliggöra helt nya sätt att genomföra utbildning i skolor och ifrån hemmet och med en helt ny individuell anpassning. 1.5 Utmaningar i genomförandet av den regionala agendan Det finns ett antal utmaningar som kan vara värda att beakta och ta hänsyn till när man arbetar med nya tjänster och nya arbetssätt. Det kan vara exempelvis: - Att införa helt nya IT-stöd och nya arbetssätt kan vara väldigt krävande för en del individer. Digital delaktighet innebär att alla skall hitta bra och stimulerande arbetsuppgifter. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

70 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 15 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ - Våra ungdomar och unga vuxna mår sämre än tidigare generationer trots en betydligt bättre materiel situation. Nyttan med digitaliseringen för medborgare skall inte innebära att man stressas till psykisk ohälsa. Denna utveckling bör följas noga men är egentligen inte en del av denna regionala agendas mål. - Informationssäkerhet får nya dimensioner när allt mer information blir digitaliserad. - Personlig integritet är ett komplicerat område när mer och mer människor umgås på internet. Men personlig integritet måste beaktas. 2 Struktur för arbetet i Västra Götalands län 2.0 Styrgrupp Styrgrupp är BHU presidie, regionstyrelsens politiska beredningsgrupp för hållbar utveckling. I denna deltar kommunerna genom kommunalförbunden med fyra representanter per kommunalförbund. Från Västra Götalandsregionen deltar presidierna från Regionstyrelsen, Regionutvecklingsnämnden, Kultur och miljönämnden Syftet med BHU är att diskutera strategiska utvecklingsfrågor för Västra Götalands framtida utveckling inför beslut i Regionstyrelsen. Gruppen är endast rådgivande. Länsstyrelsen i Västra Götaland arbetar samordnat med Sveriges länsstyrelser i arbetet med agendan. 2.1 Referensgrupp Den grupp som deltog vid signatärskapsskrivandet har med några kompletteringar fått vara referensgrupp och accepterat detta. Detta innebär ca 20 personer från näringsliv, kommuner, sjukvård och högskola. DA-arbetsgruppens samordnare är sammankallande även för referensgruppen. Referensgruppens inbjudna är ; Namn Organisation Thomas Jungbeck Västkom Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

71 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 16 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ Birgitta Molin Mellander Västra Götalandsregionen Högblom, Olle Lindsten, Jerker Olausson, Inge Volvo IT Ordförande Great samt HiQ Stampen Klas Bendrik Lars Sandquist Volvo Car Corporation TeliaSonera Peter Lönn Joakim Svärdström Lotta Nibell Keating Göteborg stad Sjuhärads kommunalförbund Västsvenska Turistrådet Jan Ljungberg Paul Svensson GU, informatik, tillämpad IT Action Caring Eva-Lena Albihn Johan Andinsson Ingmar Andersson Business Region Göteborg Chalmers Innovation Ericsson Microwave Fredrik Mellbin Maria Derner Svenska Mässan Företagarna Lars Backström Göran Ejbyfeldt Maria Gustafsson Västtrafik Västra Götalandsregionen Miku Linda Andersson Tore Johnsson (sammankallande) Länsstyrelsen Västra Götalands län Västra Götalandsregionen Bertil Törsäter Västra Götalandsregionen Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

72 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 17 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 2.2 Arbetsgrupp för digital agenda Västra Götaland Arbetsgruppen som har tagit fram dokumentet och genomfört arbetet hittills. Arbetet drivs från regionutvecklingssekretariatet på Västra Götalandsregionen. I arbetsgruppen har följande personer ingått; Namn Organisation Karl Fors Tore Johnsson(Samordnare) Västkom Västra Götalandsregionen Linn Waller Siv Torstensson Göteborgsregionen Fyrbodals kommunalförbund Maria Nilsson Michael Lekselius Kenny Stolpe Skaraborgs kommunalförbund Sjuhärads kommunalförbund Webbredaktör, Västra Götalandsregionen Erik-Wilhelm Graef Behm Örjan Hellström IT-Centrum Väst, Business region Göteborg Kultur i Väst Linda Andersson Länsstyrelsen Västra Götalands län Ett antal aktiviteter har genomförts sedan signatärskapet skrevs med Näringsdepartementet den 2 april Nedan ges några exempel på sådana; Maj 2012, workshop med 170 pers på Offentliga rummet har använts och distribuerats. 27 september 2012, Kommunledningsinformation och workshop halvdag i Göteborg. Näringsdepartement, Bredbandsforum, Digidel och SKL deltog. Ca 45 deltagare. Referensgruppsmöte, tre möten med workshops har genomförts, senast den 15 november oktober, Möte med VGR s IT-direktör Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

73 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 18 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 23 oktober 2012, Digital agenda diskussioner under halvdag på Kommunernas IT grupp Arkitekturledningsgrupps, ALVG, möte i Skövde. Januari 2013, DA-arbetsgrupp startade. sju möten har under året genomförts. Under 2012 diskuterades digital agenda på bredbandsgruppen UBit s möten. 23 januari 2013, IT och Innovationsmässan Easy Fair i Göteborg. Presentation av Digital agenda arbetet nationellt och i Västra Götaland. Innovationsarbete i VG-län samt hur kommunsamverkan inom IT bedrivs. Digitaliseringskommissionen och IT & Telekomföretagens Förbundsdirektör deltog. 14 mars 2013, ReVäst, Digitala motorvägar och digitala tjänster. Handelshögskolan april 2013, Konferensen WebCoast. Deltagande och seminarium gällande Digital agenda. 11 juni, redovisning och diskussion med samverkansgruppen för IT mellan landsting och kommuner, SITIV-gruppen. 28 juni, Genomgång och diskussion med Kommunalförbundschefer och Västkom. 22 oktober, avstämning med VGR s IT-direktör. 25 oktober, Kommunalförbundet FyrBoDal, Kommundirektörsmöte, Uddevalla 31 oktober, Västgruppen, redovisning och diskussion, KF, Kultur, Miljö, VGR 22 november, Kommunalförbundet Sjuhärad, Kommundirektörsmöte, Ulricehamn 10 december, genomgång på kommunernas Arkitekturledningsgrupps, ALVG 11 december, VGR ledningsgrupp 19 december 2013, redovisning och diskussion med samverkansgruppen SITIV 8 januari 2014, genomgång och diskussion Länsstyrelsen Västra Götalands län 16 mars, Webcoast 2014, Workshop 9 april, öppen data nätverk Gbg, frukost ihop med Gbg s Stad och SKL 17 april, möte med Göteborgs Stads Digital agenda-grupp Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

74 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 19 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 25 april, Västgruppen, redovisning och diskussion, KF, Kultur, Miljö, VGR 2.3 Hur ser det ut inom offentlig sektor? Länsstyrelsen Länsstyrelsen i Västra Götalands län arbetar för bättre digital service tillsammans med samtliga 21 länsstyrelser i Sverige Länsstyrelsen i Västra Götalands län jobbar kraftsamlat med ett utvecklingsprogram som ska möta individens och samhällets krav på enklare, effektivare och mer lättillgänglig kommunikation och ärendehantering. Inom Västra Götalands län är målet för detta ändamål att vara lätta att nå och lätta att förstå. I arbetet med länsstyrelsernas e-förvaltning finns förutsättningar för en strategisk inriktning av e-förvaltningsarbetet. Projektstöd delas ut till genomförande av aktuella IT-relaterade utvecklingsinsatser. Arbetet innebär löpande dialog och samarbete med samtliga länsstyrelser. Arbetet för e-förvaltning pågår i befintliga förvaltningsorganisationer, med e-delegationen och med centrala myndigheter. Det gemensamma e-förvaltningsarbetet ska kunna styras och prioriteras med en långsiktig målbild. Beslut om gemensam utveckling och förvaltning ska koordineras, sammanställs och följas upp. En kontinuerlig kommunikation om länsstyrelsernas gemensamma verksamhetsutveckling förs. Det finns en medvetenhet om att många små steg och nya arbetssätt behövs för att nå målen. Regeringen pekar på att länsstyrelserna och landshövdingarna i sin roll som statens förlängda arm har en viktig och central roll i länen. Länsstyrelserna är den enda regionala aktören som har helhetsperspektivet om statens arbete på regional nivå och är en samordnande kraft. Länsstyrelserna har regeringens uppdrag att arbeta gemensamt för att bli effektivare med kortare och korrekt handläggning. Våra målgrupper ska ha god service. De gemensamma utvecklingsinsatserna och stödjande verksamheter ska vidareutvecklas inom till exempel kravhantering och beställning såväl som för processer, ledning och styrning. I samverkan med andra myndigheter i e-förvaltningsfrågor utgår mandatet från länsrådsgrupper och/eller deras nätverk. Centrala myndigheter efterfrågar en kontaktyta/väg in i samverkan med länsstyrelserna i e-förvaltningsfrågor. Strategiska diskussioner förs mellan länsstyrelserna, departement och centrala Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

75 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 20 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ myndigheter för att genomföra utvecklingsprojekt. En ökad användning av webbaserade tjänster är nödvändigt. Med gemensamma resurser skulle mer verkstad kunna genomföras. En gemensam kraftsamling behövs för att få privatpersoner och företagare ska ansluta sig till e-legitimation. Utveckling av verksamhetsnära stöd behövs. Samarbete pågår med bland andra Riksantikvarieämbetet, Boverket och Naturvårdsverket kring olika IT-uppdrag. På geodataområdet är länsstyrelsens ambition att ytterligare öka tillgängligheten och samhällsnyttan för geografisk information som produceras. Detta görs bland annat genom webbgis-tjänsten Infokartan. För de som önskar använda länsstyrelsens geografiska information i egna geografiska informationssystem (GIS) tillgängliggörs många av myndighetens kartlager på webbportalen GISdata från länsstyrelserna. Under 2014 kommer länsstyrelserna i samverkan att utveckla en ny gemensam extern GIS-portal, en ny metadatakatalog samt ett nytt plattformsoberoende webbgis-system. Geodataområdet har stor potential för myndighetssamverkan i länet Västra Götalands kommuner Västra Götalands kommunerna interagerar med ett stort antal olika aktörer med olika behov och krav på digital kommunikation/informationsutbyte. Kommunerna måste förhålla sig till dem alla och samtidigt undvika inlåsningseffekter. Många av de initiativ med påföljande krav som kommer från aktörerna är de samma för de 49 kommunerna och i dessa områden är en samverkan nödvändig för att bedriva en rationell och gynnsam utveckling. Initiativ som i dagsläget ställer krav på kommunerna, vad gäller digital samverkan är: Medborgare, företag och organisationer Ökade krav på flexibel kommunal service närhelst det passar brukarna och möjlighet att kunna göra jämförelser ställer krav på att kommunerna erbjuder digitala tjänster för att tillgodose kraven. Digital service från kommunen kommer sannolikt att bli ett än mer växande område under handlingsplanens tidsperiod. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

76 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 21 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ esamhället Sveriges kommuner och landsting (SKL) har arbetat fram en strategi för att stödja utvecklingen av e-förvaltning inom kommunal sektor. Strategin syftar till att driva på, samordna och skapa förutsättningar för kommunal sektors utveckling av e- förvaltning och täcker områden i det kommunala ansvarsområdet såsom utbildning och samhällsbyggnad. När strategin är processad i kommuner och kommunalförbund kommer den att påverka kommande regionala samverkansområden från 2012 och framåt. För ytterligare information, följ nedanstående länk; Vård och omsorgsinitiativ Inom vård- och omsorgsområdet finns en gemensam nationell IT-strategi numera benämnd Nationell ehälsa. Den syftar till att ge sjukvården i landet högre kvalitet, bättre patientsäkerhet och ökad effektivitet med hjälp av IT-stöd. Strategin tillgodoser kraven på informationshantering inom hälso- och sjukvården som ställs, i den patientdatalag som började gälla 1 juli Statliga myndigheters initiativ För att stärka utvecklingen av e-förvaltning och skapa möjligheter för myndighetsövergripande samordning har digitaliseringskommission och edelegation för e-förvaltning inrättats. Arbetet kommer att beröra kommunerna och genom SKL har kommunerna påverkan på utvecklingen. EU-satsningar Olika initiativ från EU på senare år går i riktning mot att informationsöverföring mellan myndigheter i medlemsländerna kommer att öka och att gemensamma ITsystem blir naturliga verktyg för detta. Med alla dessa initiativ och aktörer för kommunerna att förhålla sig till bör regionalt samarbete sökas i möjligaste mån för de gemensamma utvecklingsfrågorna. Regional styrning och ledning Denna av Strategiska styrgruppen för verksamhetutveckling med stöd av IT (SSVIT) antagna handlingsplan presenterar regionala fokusområden inom Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

77 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 22 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ Verksamhetsutveckling med stöd av IT för Västra Götalands 49 kommunerna (VGK). För varje prioriterat område presenteras en uppgift som skall drivas under handlingsplanens period Handlingsplanen kommer att revideras årligen vid behov. Ytterligare information finns nedan; Västra Götalandsregionen Nedan följer några utdrag ur Västra Götalandsregionen IS/IT strategi som beslutades under hösten En framtida vision för regionen är Det goda livet med Sveriges bästa hälso- och sjukvård. Ur ett funktionellt patientperspektiv skall ett regionalt sammanhållet sjukvårdssystem utvecklas där organisatoriska gränser inte ska utgöra hinder, och där privata vårdgivare och kommuner har en väsentlig roll i systemet. Ur ett strukturellt perspektiv handlar utvecklingsstrategin om att tillvarata regionens samlade möjligheter och använda de gemensamma resurserna så effektivt som möjligt. Hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen ska vara säker, patientfokuserad, kunskapsbaserad, jämlik, ges i rimlig tid och vara effektiv. Dessa övergripande kvalitetsmål sammanfattas i begreppet God Vård. Arbetet med att förverkliga ett eller flera av dessa mål påverkar ofta uppfyllelsen av de andra målen och det är viktigt att God Vård ses som en helhet. Exempel på konkreta mål för hälso- och sjukvården består av att förbättra bemötandet av patienter, kunna erbjuda alla patienter vård inom de fastställda garantitiderna samt att korta de genomsnittliga väntetiderna på akutmottagningarna. På nationella nivå finns redan tjänster som mina vårdkontakter. Nåbara via; Kulturområdet i Västra Götaland Det övergripande nationella målet är att senast 2015 ska kulturella verksamheter, samlingar och arkiv i ökad utsträckning bevaras digitalt och tillgängliggöras elektroniskt för allmänheten. I juni 2012 fastställde regionstyrelsen i Västra Götalandsregionen nya upphovsrättsliga riktlinjer för sina ABM-institutioner (Arkiv, Bibliotek, Museum). Riktlinjerna är resultatet av sex års samarbete mellan jurister och företrädare för ABM- Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

78 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 23 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ sektorn. De är utformade för att ta tillvara allmänhetens rätt till kulturarvet och möjliggöra digitalisering. Därmed ges förutsättningar för att medvetet nyttja tekniken för konstnärligt innehåll, spridning och medskapande. Den återkommande konferensen Digikult, lyfter praktiska exempel på det digitaliserade kulturarvets möjligheter och tillämpningar. Digitaliseringen av ett stort antal regionala biosalonger har genomförts. Dessa kan vara bra och lämpliga digitala samlingsplatser för olika typer av aktiviteter. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

79 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 24 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 2.4 eförvaltning 2012 Här nedan ges lite exempel som erhållits från SKL, Sveriges kommuner och landsting. Sifforna kommer från undersökningar genomförda under år Samverkan inom e-förvaltning Vanligast förekommande e-tjänster* * 38 utvalda e-tjänster Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

80 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 25 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ Hinder för arbetet med e-förvaltning Flera tjänster har funnits i drift en längre tid såsom e-deklaration etc. En e-tjänst som kan ge stor nytta och som redan finns är mina meddelanden. Kan nås via följande länk; Hur ser det ut inom Näringslivet? Företagarna, som representerar små och medelstora företag med medlemmar i Västra Götalands län, beskriver IT på följande vis utifrån genomförda enkäter till sina medlemmar; 1. Hur ser trenden/förutsättningarna ut med koppling till IT-behovet? - Lokala myllan är mycket viktigt, företagande kan knappast beordras fram centralt. - Tjänster, processer och koncept lika viktigt som produkter. Tjänster och produkter hänger alltmer ihop. - Fler lokala/regionala/nationella och globala kluster växer fram. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

81 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 26 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ - Mer global marknad. Företagarna noterar att nyare bolag som startas efter år 2000 är snabbare till internationella satsningar. - E-handelsutvecklingen är i kraftig expansion - Internet blir allt viktigare för växande företag, vilket märks genom att andelen som inte har behov av ökad internetanvändning minskar ju större företaget är. 2. Möjligheter som IT kan ge för företagarna enligt medlemmarna - Möjliggör företagande på olika platser, minskar miljöbelastningen. - Ökar möjligheterna för ungdomar att stanna kvar. - Helt nödvändig förutsättning för många företagare med en hög IT-standard, kan ge ökad konkurrenskraft för svenska småföretagare. Företagare arbetar betydligt fler timmar jämfört med alla andra yrkesgrupper i Sverige för vilka Eurostat redovisar statistik. Vad gäller inkomsterna så har tidigare studier har visat att företagare, trots fler arbetade timmar, tjänar mindre än löntagare. Ett sätt att öka lönsamheten i företaget. Dels genom att minska administrativa kostnader, effektivisera inköp och öka försäljningen genom bättre marknadsföring och distributionskanaler (e-handel). - Ökad möjlighet att ge service via internet samt göra inköp via nätet. Fortfarande är det en stor andel företagare som inte använder internet för sina inköp. - En stor andel företagare upplever problem med administration och regelkrångel. Underlätta i kontakter med kommunen i t ex upphandlingar, tillståndsansökningar, markfrågor etc. Underlätta kontakter med offentliga aktörer såsom AF. Skatteverket upplevs som ett föredöme. 3. Problemställningar hos företagen - Hur skall man höja kompetensen hos företagen? 58% av dem hade år 2011 inte en egen hemsida. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

82 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 27 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ - Utvecklingscheckar för kompetensutveckling inom IT vore en viktig sak. För företagaren själv och/eller för de anställda. - Generationsväxling, nytt liv i företaget med hjälp av IT-kompetens via yngre utbildad person. 25 % av företagen planerar detta. Denna typ av satsningar mellan näringsliv, högskola och yrkesutbildning är mycket intressanta. Skövde är ett bra exempel enligt Företagarna. - Nätbedrägerierna skrämmer med kapade identiteter etc. En bedrägeriguide finns från Företagarna och stiftelsen för internetinfrastrukturs arbete tittar man gärna på. Svensk handel arbetar också med frågan. - Långa köer för finansiering till fiberföreningarna i landsbygden. - Olika system för elegitimation och digital signering försvårar och kan också innebära extra kostnader. - Vissa hinder, som bristande IT-kompetens, för långsam uppkoppling och kostnader verkar konstanta oavsett hur stort företaget är. Däremot ökar de upplevda problemen med skräppost och säkerhetsrisker i takt med att företaget växer. - Det krävs också mer arbete ju större man är för att få till en bra struktur kring e- handel, e-inköp, IT-baserade upphandlingar, marknadsfrågor kring kanaler, sociala media etc, säkerhet. - IT-support kan vara ett svårt kapitel för småföretag som sällan har särskilda resurser för det. Går datorn sönder eller något annat problem uppstår, kan det bli bekymmersamt att hitta snabba lösningar. Företagarna funderar på att hitta en lösning med paket om leasing och support som kan erbjudas till bättre medlemspris. - Man är inte heller riktigt nöjd med leverantörernas attityd till mindre företag. Svårt att få den hjälp och stöd man skulle vilja få. De som sysslar med IT oavsett bransch och företag är, enligt Business Region Göteborgs statistik, bara inom Göteborgsregionen personer. IT är en del av alla branscher idag. De största renodlade IT-bolagen i länet är Ericsson, Volvo IT och TeliaSonera. En nationell tjänst som funnits en tid och som ger bättre och bättre service för företagare och ekonomiska föreningar är som drivs av bl a Bolagsverket. Ett arbete pågår också för att underlätta och förenkla regelverken för Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

83 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 28 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ företagen inom den offentliga sektorn under namnet Regionalt bedrivs ett bra arbete inom 3 IT-visionen: Smart region Västra Götaland Städer, regioner och länder går mot stora förändringar genom ett antal nästan revolutionerande tekniksprång de senaste åren och de kan skapa nya möjligheter inom nästan alla områden av samhället. En vision kring de nya möjligheterna bör landa i samlingsbegreppet Smart region Västra Götaland, enklare, öppnare, effektivare och hållbart. Smart region Västra Götaland ska vara målbilden för de lokala och regionala aktiviteterna. De övergripande målen för att nå denna vision inom IT-området har vi hämtat från SKL s e-samhälle strategi och statens e-förvaltningsstrategi. Och dessa ska genomföras på ett hållbart sätt och i linje med den övergripande visionen om det goda livet i Västra Götaland. 3.1 Målen för den regionala digitala agendan Mål 1: Enklare vardag för privatpersoner och företag Mål 2: Smartare och öppnare förvaltning stödjer innovation och delaktighet Mål 3: Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten En del av de aktiviteter och åtgärder som behöver genomföras för att nå dessa mål är förutsättningar för utvecklingen, andra innebär ökad kompetens. Samtliga mål kräver förankrings- och informationsinsatser. I länets vision om det goda livet kan en utveckling som minskar stress och ökar välbefinnande stämma väl in. Utifrån den nationella digitala agendan och SKL kan man konstatera att samverkan och gemensamma angreppssätt är en förutsättning för att ge bättre service och effektivisera verksamheter. En modell för samverkan är framtagen av Sambruk som också används i Jönköpings läns Vinnova delfinansierade Guide för effektiv regional e-utveckling. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

84 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 29 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ Regeringskansliets handlingsplan för eförvaltning från 2008 definierar e-utveckling som verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning som drar nytta av informations och kommunikationsteknik kombinerad med organisatoriska förändringar och nya kompetenser 3.2 Strategi för att nå målen Strategin för att nå målen bör enligt arbetsgruppens uppfattning efter de aktiviteter och workshops som genomförts vara följande; 1. Arbetet skall fokusera på nyttan för medborgare/invånare och näringsliv. 2. Arbetet bör lyfta fram och visualisera andra aktörers positiva arbete som sker i Västra Götalands län. Hjälpa till att förankra nationella mål. 3. Att arrangera eller genomföra aktiviteter som skapar kontakter och samarbetsmöjligheter och gagnar en utveckling med IT i människans tjänst. 4. Synliggöra projekt/områden/information som man regionalt bör kraftsamla kring. Utifrån ovanstående utgångspunkter redovisas nedan ett antal förslag på delmål som bör vara rätt väg de närmaste åren. För varje konkret delmål finns en kort beskrivning kring området och ett förslag på vad som behöver genomföras för att nå detta mål. En förvaltningsgrupp för agendans Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

85 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 30 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ genomförande i nästa steg, se förslag kapitel 6, behöver ha en ordnad finansiering för den informationsspridning och de aktiviteter som anses behöva genomföras enligt punkt 2 och 3 ovan. Eventuella finansieringsåtagande som krävs regionalt för kraftsamling enligt punkt 4 ovan diskuteras med styrgruppen allt eftersom dessa aktiviteter anses behöva genomföras. Dessa förslag beskrivs på följande sätt; Uppgift: Det som skall genomföras Lokalt ansvar: Den egna organisationen Regionalt ansvar: Om ej annat anges avses en framtida samordnande funktion för arbetet med den regionala digitala agendan. Se förslag i kapitel 6. Nationellt: Exempelvis Statens eller SKLs ansvar Tidplan: Beskrivning av tid för start och/eller avslut Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

86 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 31 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 3.3 Mål 1: Enklare vardag för privatpersoner och företag Privatpersoner och företag kan på ett enkelt och säkert sätt kommunicera, ta del av information och sköta sina ärenden med offentlig sektor. Det ska vara enkelt för alla att utöva sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter. Nedanstående delmål behöver nås för att åstadkomma en enklare vardag för privatpersoner och företag. 1. Länets 150 bredbandsbristområden skall ha tillgång till fiberanslutning. 2. Stödja införandet av nationell e-legitimation när sådan finns. 3. Öka antalet e-tjänster i syfte att ge bättre service och ökad nytta för privatpersoner och företag 4. Långsiktig informationsförsörjning bör involvera alla offentliga organisationer 5. Säkerställa IT-kommunikation genom införande av internationella standarder 6. Småföretagare behöver ges möjlighet att öka sin IT-användning. Syftet är att öka deras konkurrenskraft och tillväxtförmåga 7. Digital kompetens och utnyttjande av digitaliserings möjligheter i utbildning och skola 8. Mer jämställd utbildning och rekrytering inom IT-sektorn Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

87 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 32 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 9. Öka antalet privatpersoner med Digital kompetens 3.4 Delmål för: Enklare vardag för privatpersoner och företag 1. Länets 150 bredbandsbristområden skall ha tillgång till fiberanslutning Våren 2013 pågår det fiberföreningsaktiviteter i 117 av 150 bristområden. Ca 111 fiberföreningar finns fortfarande utanför kön i januari Ca hälften av bristområden är nu under bearbetning via ny stamnätsstrukturer finansierat av kommunerna och Västra Götalandsregionen tillsammans. Det nya landsbygdsprogrammet har 3,25 Mrd kronor totalt för Sverige under programperioden fram till 2020 för att stödja denna typ av utbyggnad. Ca 16 % av detta hamnar troligtvis i Västra Götalands län. Uppgift: Bredbandstrategier för län och kommun tas fram. Strategierna skall omhänderta de 150 bristområden som finns i länet. Lokalt ansvar: Respektive kommun ansvarar enligt Plan och Bygglagen för planeringen av elektronisk kommunikation/bredband inom sin kommun. Alla kommuner tar fram en bredbandstrategi Regionalt ansvar: Framtagande av förslag på ny Bredbandstrategi för länet sker inom arbetsgruppen UBit under Nationellt ansvar: Ta fram enhetliga och stabila regelverk för fiberföreningarna under Landsbygdsprogramperioden. Tidsplan: Ny bredbandstrategi för Västra Götalands län finns hösten Stödja införandet av nationell e-legitimation när sådan finns Ett nationellt arbete är klart kring skapande av regelverk och marknad för godkända e-legitimationer. Uppgift: Informationsspridning för att underlätta och påskynda införande Lokalt ansvar: Genomföra enligt nationella möjligheter Regionalt ansvar: Informationsspridning. Nationellt ansvar: Att via e-legitimationsnämnden, ta fram ändamålsenlig lösning Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

88 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 33 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ Tidplan: Klart på nationell nivå. 3. Öka antalet e-tjänster i syfte att ge bättre service och ökad nytta för privatpersoner och företag. Kraftsamling nr 1. Offentligt sektor uppfattas ha låg tillgång och åtkomst av e-tjänster för att som privatperson och företagare utföra sina ärenden VGR erbjuder projekt för upphandling av små kommuners e-tjänstplattform Uppgift: Utreda vilka organisationer som skulle ha glädje av en gemensam e- tjänsteplattform. estrategiarbete bör genomföras i alla offentliga organisationer. Ansvar: Framtida arbetsgrupp ansvarar för framtagande av utredning enligt ovan Lokalt ansvar: Att genomföra ett estrategiarbete, med stöd av exempelvis SKL s nya e-blomlåda 3.0. Regionalt ansvar: Kraftsamling nr 1: Utreda hur en eller flera gemensamma e- tjänsteplattformar skulle kunna skapa möjligheter och komplettera utan att störa de lösningar som redan finns. Sprida information om de tjänster som redan är i drift och utvecklas på nationell nivå för att öka nyttjandet och spridningen av dessa. Nationellt ansvar: Ta fram gemensamma nationella lösningar liknande exempelvis; Mina meddelanden, mina ärenden, mina vårdkontakter, verksamt.se Tidplan: Starta utredning snarast 4. Långsiktig informationsförsörjning bör involvera alla offentliga organisationer Offentliga organisationer har i hög grad ett pappersbaserat ärende och arkivförfarande där informationen är organisationens kapital. För att digitalisera denna process och dess material har SKL genomfört en nationell upphandling av stödsystem för dokumenthantering och informationsförsörjning, kallad e-arkiv. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

89 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 34 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ Uppgift: Sprida information om upphandlingen är klar och vad tjänsterna e-arkiv kan leverera för en digitaliserad informationsförsörjning. Involvera alla kommuner och Västra Götalandsregionen. Lokalt ansvar: Genomföra digitalisering av organisations informationsförsörjning Regionalt ansvar: Kraftsamling nr 2: Utreda hur gemensamma avrop skulle kunna ske där också gemensam informationsklassning, delmål 2.4, är en viktig beståndsdel. Nationellt: Upphandling och informationsspridning Tidplan: Införande senast Säkerställa IT-kommunikation genom införande av internationella standarder Väsentliga adresserings och säkerhetstjänster såsom IPv6och DNSSEC ska kunna hanteras hos offentliga organisationer. Uppgift: IPv6 och DNSSEC skall kunna hanteras hos offentliga organisationer senast Lokalt ansvar: Respektive organisation ansvarar för genomförande Regionalt ansvar: Informationsspridning Nationellt ansvar: Post och telestyrelsen vägleder och informerar fortsatt i frågan. Gärna med fortsatt stimulansbidrag Tidplan: Genomförande bör vara klart 2014 överallt i Västra Götaland. 6. Småföretagare behöver ges möjlighet att öka sin IT-användning. Syftet är att öka deras konkurrenskraft och tillväxtförmåga. I en statlig utredning och undersökningar har gruppen småföretagare synliggjorts som en grupp som behöver öka sin IT-användning, sett även ur ett internationellt Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

90 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 35 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ perspektiv. Informationsinsatser och utbildningsinsatser görs idag via exempelvis Westum.se och flera andra. Uppgift: Informationsspridning om de möjligheter som finns för att skapa ett mervärde genom nyttjande av Internet i sin affärsverksamhet. Lokalt ansvar: Näringslivsansvariga beskriver möjligheter och förutsättningar. Regionalt ansvar: Näringslivsansvariga och andra lämpliga målgrupper identifieras och informeras via kommunalförbunden. Framtida arbetsgrupp kan bistå efter behov. Nationellt ansvar: Information ges fortlöpande av bland annat Tillväxtverket. Tidplan: Kontinuerligt arbete 7. Digital kompetens och utnyttjande av digitaliserings möjligheter i utbildning och skola Inom skolvärlden finns idag goda möjligheter att nyttja digitalisering. Goda exempel på användande finns. Trots dessa är uppfattningen att stor del av ledare och pedagoger behöver stöd för att anpassa pedagogik och ledning för dagens barn och unga. Den statliga utredningen, SOU 2014:13, En digital agenda i människans tjänst, en ljusnande framtid kan bli vår från Digitaliseringskommissionen beskriver detta utförligt och föreslår ett antal åtgärder inom området. Uppgift: Bidra till informationsspridningen för att öka digital kompetens inom utbildning och skola. Lokalt ansvar: Informationsspridning av positiva saker som genomförs och pågår. Regionalt ansvar: Informationsspridning och stödjande aktiviteter i linje med strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland sker från många håll redan idag. Framtida arbetsgrupp kan främja detta efter behov. Nationellt ansvar: Skapa eller återskapa myndighetsansvar för skolutvecklingsfrågor. Tidplan: Kontinuerligt arbete. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

91 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 36 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 8. Mer jämställd utbildning och rekrytering inom IT-sektorn Det finns studier som pekar på att en mer jämställd arbetssituation behövs inom IT-sektorn. Lokalt ansvar: IT-bolagen har ett eget ansvar för att skapa intresse för att arbeta i deras bransch. Stimulera till mer jämställda utbildningar. Regionalt ansvar: Informationsspridning med goda exempel från branschen, exempelvis PTS och Sogeti. Stimulera till mer jämställda utbildningar. Nationellt ansvar: Arbeta för en mer jämställd utbildning och rekrytering inom ITsektorn exempelvis genom Utbildningsdepartement och Näringsdepartementet. Stimulera till mer jämställda utbildningar. Tidplan: Kontinuerligt arbete. 9. Öka antalet privatpersoner med Digital kompetens Den nationella kampanjen Digidel 2013 har satt fokus på frågan om digital delaktighet, att över en miljon svenskar från 16 år och uppåt aldrig eller sällan använder Internet och samhällets digitala tjänster. Folkbibliotek, studieförbund och frivilligorganisationer som kommer i kontakt med människor utanför det formella lärandet har varit drivande i kampanjen och erbjudit olika former av grundläggande data- och internetkurser i stor omfattning, så även i vårt län. Lokalt ansvar: Arbetet för digital delaktighet behöver fortgå. Regionalt ansvar: Kultur i Väst arbetar tillsammans med Västra Götalands Bildningsförbund för att stärka bibliotekens och studieförbundens förutsättningar för detta arbete. Stödja så att Digidel-kampanjens aktiviteter kan fortsätta. Nationellt ansvar: Den nationella kampanjen Digidel lever vidare i nätverksform där Kungliga Biblioteket, Folkbildningsrådet, Sambruk och Folkbildningsförbundet utgör ledningen med ett "rullande ordförandeskap". Folkbibliotekens roll för digital kompetens har förstärkts i den nya bibliotekslagen, där det i paragraf 7 står: Folkbiblioteken ska verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet. Tidplan: Fortlöpande arbete Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

92 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 37 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 3.5 Mål 2: Smartare och öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet Lämplig offentlig information ska finnas tillgänglig elektroniskt, vilket skapar möjligheter för privatpersoner, företag och organisationer att skapa nya innovativa tjänster av denna information. Den personliga integriteten ska garanteras och skapar därmed tillit till en öppen förvaltning som erbjuder insyn, dialog och delaktighet. Fler ska delta i värdeskapandet och samhällets samlade utvecklingsförmåga tas tillvara. Nedanstående delmål behöver nås för att åstadkomma en smartare och öppnare förvaltning som stöder innovation och delaktighet. 1. Skapa ökad delaktighet och ökad medborgardialog 2. Öka samhällsnyttan och tillgängligheten för de regionala geografiska data som produceras 3. Webbplats för nyanlända, information om Sverige på olika språk 4. Tillgängliggörande av offentlig information (öppen data) Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

93 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 38 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 3.6 Beskrivning av delmål för: smartare och öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet 1. Skapa ökad delaktighet och ökad medborgardialog Digital teknik ger idag goda möjligheter till ökad insyn och påverkan på offentlig verksamhet. Detta kan användas till ökad delaktighet förbättrad dialog. Uppgift: Skapa öppenhet, bjuda in oftare till dialog. Informera mer och bättre. Undersöka vilka tjänster/nyttor tycker medborgare och näringsliv är viktigast? Lokalt ansvar: Genomföra lösningar för ökad öppenhet och förbättrad dialog Regionalt ansvar: Framtida arbetsgrupp bör informera och visa på vilka möjligheter som redan finns. Undersöka vilka tjänster/nyttor tycker medborgare och näringsliv är viktigast Nationellt ansvar: Att genom SKL, e-delegation, demokratiminister med flera arbetar för frågan och var förebildliga som gott exempel (webbsändningar mm). 2. Öka samhällsnyttan och tillgängligheten för de regionala geografiska data som produceras Idag har många organisationer ett eller flera system och databaser för information om geografisk positionering. En gemensam Webb-GIS tjänst för att skulle kunna öka samhällsnyttan och tillgängligheten för de regionala geografiska data som produceras. Uppgift: Tillgängliggöra geodata Lokalt ansvar: Använda framtagen lösning, i den mån det är lämpligt. Regionalt ansvar: Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Nationellt ansvar: Via nationell geodatasamverkan publicera andra producenters geodata. Tidplan: Startade 2013 Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

94 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 39 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 3. Webbplats för nyanlända, information om Sverige på olika språk Idag finns webbplats för målgruppen nyanlända med tillgänglig information som berör målgruppen. Information ges på olika språk. Uppgift: Utveckla information om Sverige till målgruppen nyanlända. Lokalt ansvar: använd tjänsten och sprid information om den. Regionalt ansvar: Länsstyrelsen i Västra Götaland ansvarar för att utveckla informationen i samarbete med kommunerna Nationellt ansvar: Samhällsinformation till nyanlända Tidplan: Utvecklas ständigt med nya funktioner och språk 4. Tillgängliggörande av offentlig information (öppen data). Kraftsamling nr 3. Den information som offentliga organisationer hanterar är ofta inlåsta i de dokumentationssystem som organisationen använder. Stor del av offentlig information kan tillgängliggöras publikt och genom detta möjliggöra för näringslivet att ta fram nya och innovativa tjänster. är plattformen som är till för förmedling av data som tillgängliggjorts för vidareutnyttjande. Målet är att portalen ska vara enkel att använda, ha tydliga licenser och villkor, ge stöd för att data kan vidare utnyttjas till innovationer samt möjliggöra delning av resurser och lösningar. Uppgift: Ta fram gemensam informationsklassningsmodell för klassificering av befintlig information och tillgängliggörande av exempelvis öppen data. Följa och informera om utvecklingen. SKL har våren 2014 lanserat ett genomarbetat förslag som skulle kunna var en väg framåt. Lokalt ansvar: Kravställa och delta i arbetet för en gemensam informationsklassningsmodell. Klassificera och hantera organisationens information Regionalt ansvar: Kraftsamling nr 3: Framtida arbetsgrupp bör aktivt delta i arbetet för en gemensam informationsklassningsmodell med så stor nationell och regional utbredning som möjligt. Informationsspridning Nationellt ansvar: Föreslå en informationsklassningsmodellen som kan hanteras ändamålsenligt. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

95 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 40 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ Tidplan: Klart Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

96 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 41 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 3.7 Mål 3: Högre kvalitet och effektivitet i verksamheterna Verksamhetsutveckling kan stödjas av IT. IT används som ett strategiskt verktyg och bidrar till att verksamheter utvecklas, kvalitetssäkras och att de samlade resurserna utnyttjas mer effektivt. Information skall gå att nås och användas enkelt av den som behöver och har rätt till informationen i verksamheten. Nedanstående delmål behöver nås för att åstadkomma högre kvalitet och effektivitet i verksamheterna. 1. Löpande informera om tjänster/områden som stimulerar regional e-utveckling. 2. Öka innovation i offentliga tjänster 3. Arbeta för att minska resor och kunna verka där man bor på ett hållbart sätt 4. Utreda hur administrativt dubbelarbete kan undvikas genom digitala integrationer 5. Utreda effektiv offentlig IT-drift 6. Öka konkurrens och bredbandsutveckling i Västra Götaland Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

97 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 42 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 3.8 Beskrivning av delmål för: Högre kvalitet och effektivitet i verksamheterna. 1. Löpande informera om tjänster/områden som stimulerar regional e-utveckling. Uppgift: Arrangera seminarium med befintliga tillgängliga lösningar inom ett antal områden. Ta fram förslag och lämpliga aktörer för deltagare. Lokalt ansvar: Ta del av information Regionalt ansvar: Framtida arbetsgrupp bör skapa aktiviteter för att stimulera regional e-utveckling under den nationella agendans slogan IT i människans tjänst. Nationellt ansvar: Tidplan: Från hösten Öka innovation i offentliga tjänster Det ges goda exempel på innovationskraft på de verksamhetsnära Hackatons som genomförts. Ett nytt sätt att lösa befintliga verksamheters mål och syfte Uppgift: Ta fram förslag och genomför med lämpliga aktörer. Lokalt ansvar: Regionalt ansvar: Framtida arbetsgrupp bör genomföra denna aktivitet. Nationellt ansvar: Tidplan: Starta våren Arbeta för att minska resor och kunna verka där man bor på ett hållbart sätt. Idag sker många möten genom att samtliga mötesdeltagare samlas i samma fysiska lokal. I många fall sker någon form av transport för att ta sig till möteslokalen. Detta Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

98 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 43 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ genomförs samtidigt som digital teknik kan ersätta det fysiska mötet med god kvalitet. Uppgift: Arbeta för att öka nyttjandet av distansmöten och skärmdelningssystem. Verka för att om restid övergår mötestid, att då kräva att mötet genomförs på distans. Utreda och ta fram gemensam standard mellan VGR, Stat och kommunerna för distansmöten. Lokalt ansvar: Genomföra distansmöten. Regionalt ansvar: Framtida arbetsgrupp bör säkerställa att information om möjligheter och metoder ges och tillsammans med andra aktörer utreda gemensam standard. Nationellt ansvar: Tidplan: Start under Utreda hur administrativt dubbelarbete kan undvikas genom digitala integrationer. Kraftsamling nr 4. I offentlig verksamhet finns ett stort antal stödsystem för olika typer av dokumentation. Ett antal av dessa innehar dessutom samma information. Uppgift: Ta fram en förstudie på nuläget och vilka integrationer som skulle kunna ge störst och snabbast nytta. Lokalt ansvar: Bidra till kravställning på förstudien Regionalt ansvar: Kraftsamling nr 4: Framtida arbetsgrupp bör säkerställa att utredningen genomförs och att dess förslag förmedlas och eventuellt genomförs. Nationellt ansvar: Tidplan: Utredningen genomförs under Utreda effektiv offentlig IT-drift. Kraftsamling nr 5. I Västsverige, inom offentliga organisationer hanteras och driftas i hög grad organisationers IT av den egna organisationen och på många olika fysiska platser. I Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

99 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 44 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ exempelvis Stockholmsområdet sker det i högre grad av annan part. Nationellt ges goda exempel på gemensamma lösningar. Ett annat exempel är Google som bara har några få fysiska driftscentraler i världen. Uppgift: Utreda och ta fram handlingsalternativ för effektivare IT-drift hos offentlig sektor i Västra Götaland, exempelvis genom jämförelsetal (PKI). Lokalt ansvar: Ta del av utredningen Regionalt ansvar: Kraftsamling nr 5: Framtida arbetsgrupp bör säkerställa att utredningen genomförs och att dess förslag tillgängliggörs för att stimulera ett eventuellt genomförande. Nationellt ansvar: Tidplan: Utredningen bör startas under Öka konkurrens och bredbandsutveckling i Västra Götaland I dagsläget finns många mindre stadsnät som arbetar med lokala utmaningar inom bredbandsområdet. Ett gemensamt bolag för bredband i Västra Götaland kan öka försäljning i befintliga stadsnät och öka konkurrensen på marknaden. En samverkan mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna/stadsnäten i syfte att främja bredbandsutvecklingen, främja konkurrensen på infrastrukturnivå i Västra Götaland, förbättra förutsättningarna för länets näringsliv, öka intäkterna och minska kostnaderna i befintliga stadsnät och öka kvaliteten i dessa nät. Genom att saluföra svartfiber och kapacitetstjänst från ett gemensamt offentligt företag. Uppgift: Utreda och ta fram förslag på hur ett gemensamt marknadsföringsbolag skulle kunna startas. Förslag med aktieägaravtal, bolagsordning och affärsplan för fyra år är ute hos alla instanser från våren Lokalt ansvar: Delta i bolaget som aktieägare när det bildas november-december Regionalt ansvar: Gemensam regional arbetsgrupp finns med Västra Götalandsregionen och stadsnätens förening Västlänk. Bredbandsarbetsgruppen Ubit har ett ansvar är att informera och beskriva möjligheter så att så många av befintliga stadsnät och kommuner blir delägare i det nya regionnätsbolaget. Nationellt ansvar: Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

100 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 45 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ Tidplan: Utredningen klar och förslag skickat ut till potentiella ägare mars-april Hur ska målen utvecklas och följas upp? Arbetet med en digital agenda är ett nytt koncept. Genom den myndighetsövergripande samerkan är det svårt att på förhand beskriva hur föreslagna aktiviter skall följa upp. Målet är att Västra Götaland skall bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. För den digitala agendan tas indikatorer fram på nationell nivå. Dessa bör följas upp med ytterligare regionala. De nationella indikatorerna kommer att användas i görligaste mån för att kunna göra jämförelser. Förslagsvis tar framtida arbetsgrupp fram förslag på uppföljning, senast ett år efter antagen regional digital agenda. 5 Hur ska den digitala agendan utvecklas över tid? Den digitala utvecklingen går fort. För några få år sedan fanns inte smartphones och läsplattor exempelvis, nu ses de av många medborgare som en självklarhet. Nya digitala möjligheter bör kunna integreras i arbetet. Genom att förmedla in nya idéer till befintlig organisation, främst till framtida arbetsgrupp för den regionala digitala agendan, kan nya områden hanteras löpande. Omvärldsbevakning måste göras kontinuerligt. Förmodligen kan framtida uppföljnings- och åtgärdsplan vara en framgång för att den digitala agendan ska kunna utvecklas. Den regionala digitala agendan skall vara ett levande dokument. 6 Förvaltningsförslag för arbetets fortsättning Arbetsgruppen har tittat närmare på hur man genomför liknande uppdrag i andra delar av Sverige. Den regionala samverkan som sker politiskt mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen inom beredningsgruppen för hållbar utveckling är en mycket bra strategisk utgångspunkt. Vid ett genomförande kommer en regional partssammansatt arbetsgrupp att behövas. Förslagsvis skulle denna grupp kunna fungera i en rådgivande och eventuellt utredande funktion. Att föreslå hur man arbetar synkroniserat över länet på ett bra sätt med de föreslagna kraftsamlingarna utifrån inkomna remissvar och andra pågående projekt i länet är en viktig uppgift för den framtida förvaltningsgruppen och dess styrgrupp. Ett lämpligt namn för denna operativa grupp skulle kunna vara e- rådet/e-utvecklingsrådet. Rådgivande funktioner, likt ett e-råd, används i flera andra delar av Sverige. En referensgrupp finns redan skapad för ändamålet, den bör Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

101 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 46 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ fortsätta sitt arbete. Utifrån detta har följande förslag på organisationsstruktur tagits fram. Arbetet med den digitala agendan genomförs övergripande på europeiskt nivå. Det perspektivet kan presenteras på följande vis; På samma sätt kan man beskriva arbetet på regional nivå på följande vis; Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

102 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 47 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ Den taktiska nivån kan detaljeras med följande befintliga grupper. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

103 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 48 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 7 Referenser och källförteckning Visionen Det goda livet i Västra Götaland, 2005 Strategi 2020, regional tillväxt och utvecklingsplan(rup), september 2013 Guide för effektiv regional e-utveckling, Jönköpings län/vinnova, sommaren 2013 Sveriges Digitala agenda, oktober SKL:s esamhälle strategi, Sveriges eförvaltningsstrategi, december 2012 Principer för digital samverkan, edelegationen En digital agenda i människans tjänst, Sveriges digitala ekosystem, dess aktörer och drivkrafter, Digitaliseringskommissionen, SOU 2013:31. En digital agenda i människans tjänst, en ljusnande framtid kan bli vår, Digitaliseringskommissionen, SOU 2014:13 Öppen data; Mina meddelanden; Mina vårdkontakter; Näringslivsstöd; Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

104 Mål och strategi: Digital agenda i Västra Götaland Sida 49 (49) Författare: DA-arbetsgrupp Version 1,00_ 8 Bilagor Projektbeskrivningar. Införs allt eftersom projekt startas. Smart Region Västra Götaland - Enklare, öppnare, effektivare och hållbart En regional Digital agenda för Västra Götalands län

105 Ärende 10

106 Beslutsunderlag Ärende 10 Styrelsen för Angereds Närsjukhus (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer ANS Angereds Närsjukhus Handläggare: Marina Olsson E-post: marina.r.olsson@vgregion.se Till styrelsen för Angereds Närsjukhus Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland Förslag till beslut Styrelsen för Angereds Närsjukhus beslutar följande: 1. Styrelsen avstår från att besvara remissen. Sammanfattning av ärendet Marina Olsson är föredragande. Handboken ska stödja förskrivare av personliga hjälpmedel, beslutsfattare, och andra ansvariga. Handboken har beretts inom den gemensamma samverkansorganisationen för hjälpmedel med Ledningsrådet för hjälpmedel, Beredningsgruppen för handbok och Hjälpmedelsforum. Sakkunniga har adjungerats från bl.a. Regionkansliets Enhet för patientrörlighet och tillgänglighet och Kunskapscentrum för jämlik vård. Verksamheter inom kommunerna och regionen har getts möjligheter att lämna synpunkter via den gemensamma webbplatsen. Samråd har skett med HSU Brukarsamverkan och Hjälpmedelscentralen. En språkkonsult har analyserat texter ur ett tydlighets- och tillgänglighetsperspektiv. Underlaget har genomgått en omfattande beredning. Styrelsen för Angereds Närsjukhus avstår från att besvara remissen. Angereds Närsjukhus Marina Olsson Förvaltningschef Beslutet skickas till Ledningsrådet för hjälpmedel ANS diarium Postadress: Box Angered Besöksadress: Angereds Torg 9 Angered Telefon: Webbplats:

107 Remissversion av Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland Bakgrund Det politiska samrådet mellan VästKom och Västra Götalandsregionen gav den 15 februari 2013 Ledningsrådet för hjälpmedel i uppdrag att revidera, uppdatera och modernisera handboken för förskrivning av personliga hjälpmedel med innehållande riktlinjer och produktanvisningar. Målet är att regelverket ska vara tydligt och lättillgängligt och att invånarna i Västra Götaland får jämlik och säker tillgång till hjälpmedel. Revideringen ska ha sin utgångspunkt i förändringar i lagstiftning och föreskrifter. Erfarenhet från nuvarande regelverk har beaktats. Handboken ska stödja förskrivare av personliga hjälpmedel, beslutsfattare, och andra ansvariga. Patientens delaktighet i förskrivningsprocessen ska tydliggöras. Handbokens riktlinjer och produktanvisningar har genomgripande anpassats till International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF). Handboken har beretts inom den gemensamma samverkansorganisationen för hjälpmedel med Ledningsrådet för hjälpmedel, Beredningsgruppen för handbok och Hjälpmedelsforum. Sakkunniga har adjungerats från bl.a. Regionkansliets Enhet för patientrörlighet och tillgänglighet och Kunskapscentrum för jämlik vård. Verksamheter inom kommunerna och regionen har getts möjligheter att lämna synpunkter via den gemensamma webbplatsen. Samråd har skett med HSU Brukarsamverkan och Hjälpmedelscentralen. En språkkonsult har analyserat texter ur ett tydlighets- och tillgänglighetsperspektiv. Remisshantering Handboken översänds nu för synpunktsinhämtande/remisshantering i berörda nämnder/styrelser i kommunerna och inom regionen. VästKom och Regionkansliet prövar en ny modell för insamlande av synpunkter på gemensamt framtaget material. Synpunkter på handboken ska för första gången avlämnas via ett webbformulär. I det fall organisationens interna rutiner inte medger remissvar annat än på traditionellt sätt, ska remissvaret skickas till Anci Loft annica.loft@vgregion.se dessutom ska synpunkterna lämnas via webbformuläret. 1

108 Remissvar via webbformulär För att insamla era synpunkter via webben behövs e-postadress till den person hos er som ges ansvaret att sammanställa remissvaret. Öppna din webbläsare och gå in på för att före den 1 juni ange den e-postadress som gäller för er del. Den 2 juni kommer en inbjudan att skickas ut till denna e-postadress med lösenord och instruktioner för digitalt avlämnande av synpunkter på handboken. Remisstiden sträcker sig fram till senast den 1 oktober Kontakt Vid eventuella frågor kan Anci Loft kontaktas annica.loft@vgregion.se, tfn: För Ledningsrådet för hjälpmedel Pär Levander VästKom Karin Lendenius Västra Götalandsregionen Bilagor 1. Remissversion, Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel (riktlinjer) 2. Sammanställning av föreslagna förändringar i produktanvisningarna 3. Exempel på ICF-anpassad produktanvisning 2

109 Lena karlsson REVIDERING AV HANDBOK FÖR FÖRSKRIVNING AV PERSONLIGA HJÄLPMEDEL Remissversion Lena Karlsson och Anci Loft