Slutrapport- Clara Vallis Utvecklingsmotorn Distribution: Ljusdals kommun, Länsstyrelsen Gävleborg, EU strukturfond mål 1, Nutek

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapport- Clara Vallis Utvecklingsmotorn 2004-2007 Distribution: Ljusdals kommun, Länsstyrelsen Gävleborg, EU strukturfond mål 1, Nutek"

Transkript

1 Utvecklingscentrum Furugatan LJUSDAL Tel: Fax: Handläggare E-post: Dokumentnamn: Leif Rydman Slutrapport_CVU_ver1.0.doc Slutrapport- Clara Vallis Utvecklingsmotorn Distribution: Ljusdals kommun, Länsstyrelsen Gävleborg, EU strukturfond mål 1, Nutek Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Bakgrund Projektbeskrivning och uppfyllelse av syfte, mål och målgrupp Syfte Mål Målgrupp Projektavgränsning Verksamhetsbeskrivningen Övergripande verksamhetsbeskrivning och arbetssätt Sammanhållna aktiviteter/utvecklingsprocesser Information Brokers (IB) Kundtjänst- och supportföretagen BioLjus Seminarier och mötesplatser Studentarbeten och samarbete med högskolor/universitet Prospektering av studentarbeten FoU-projekt kommersialisering Upparbetade studenttimmar, genomförda examensarbeten och olika lärosäten Teknikmäklare - en gränsgångare mellan näringsliv och högskola Högskolenodverksamhet Högskolan i Gävle (HiG) Forum för småföretagsforsknings (FSF) Företagsklimatets betydelse för utveckling, tillväxt och förnyelse i mikroföretag X-Park/Regional Inkubator HIT-projektet Internationell samverkan framtida samverkanspartners Förstudien - Trähus i Frankrike Projektet/Förstudien BioDrivX Ska vi producera biodrivmedel i Gävleborg? Finn-Upp/UF Konkurrensutredning Ljusdals kommun Starta-Eget-Kurs för personer med arbete Konventet Landet Emellan Företagskuvösen Clara Vallis Informationsverksamhet Indikatorer Nya/Skapade arbetstillfällen Kort sikt Lång sikt Sammanhållna aktiviteter/utvecklingsprocesser... 22

2 5.2 Bevarade arbetstillfällen Kort sikt Lång sikt Sammanhållna aktiviteter/utvecklingsprocesser Antal företag som har bildats som ett resultat av projektets insatser Projektets påverkan på de övriga i beslutet angivna indikatorerna Projektets påverkan på de genomgående (horisontella) kriterierna Miljöförändrade insatser Projektets direkta påverkan på miljön Åtgärder för att minska påverkan eller att stimulera till utveckling Jämställdhetsinsatser Internationalisering IT-projekt Projektets övriga resultat och erfarenheter Sammanhållna aktiviteter/utvecklingsprocesser Företagskuvösen Informationsverksamheten Övriga erfarenheter Resultatspridning samt skyltning Resultatspridning Skyltning Kopplingar till andra projekt Bilagor Bilaga 1: Annonsbilaga - Bakgrunden till CVU (LjP ) Bilaga 2: Sammanfattande tabell över aktiviteter redovisade i CVU delrapporter Sidan 2 av 30

3 1. Sammanfattning Denna slutrapport summerar projektet Clara Vallis Utvecklingsmotorn (CVU) med strukturfondernas diarienummer X och NärLjus projektnummer Rapporten sammanfattar tre och ett halvt års projektarbete och EU:s mall för projektrapportering har använts. Den ursprungliga projekttiden för CVU var Det dröjde med besluten om EU-medel vilket medförde att CVU:s projektekonomi var oklar i 8 månader av projektets ursprungliga 36 månader. Detta fick följden att projektets verksamhet gick på lågvarv initialt. För att projektet skulle kunna genomföra planerade aktiviteter beslutade EU att projektet CVU:s projekttid förlängdes till Verksamheten har inrymt två huvuddelar, utvecklingsprocesser och företagskuvös, och en tredje strategiskt viktig del, information. Projektmålen: I kvantitativa termer är resultatet i proportion till de ursprungligt lovade indikatorerna: o 10 företag och 40 arbetstillfällen skulle skapas, 40 arbetstillfällen skulle bevaras, minst 10 examensarbeten skulle drivas per år och 1-2 FoU-projekt per år skulle tas fram o med en budget på 11,6 mkr blev utfallet bättre eller i nivå med uppsatta mål med undantag för genomförda examensarbeten som ligger strax under uppsatta mål. I kvalitativa termer finns många goda resultat att hitta: o Projektet har skapat ökad insikt, positiv atmosfär och vilja till utveckling o Företagskuvösen permanentas och drivs vidare genom Utvecklingscentrums (UC) regi o En aktiv process för examensarbeten har vidareutvecklats i samverkan mellan lokala företag och högskolor/universitet runt om i Sverige och ett regionalt intresse finns att ta efter denna modell o Ett par examensarbeten har efter kvalificering fått stöd för att kunna vidareutvecklas med kommersialisering som mål o Projektet har aktivt medverkat i olika regionala sammanhang; lokal tillväxt genom regional samverkan. Koppling till de regionala initiativ som nu diskuteras har skapats o Viktiga sammanhållna aktiviteter/utvecklingsprocesser har startats och andra som initierades av ICV har drivits vidare o Utveckling av nätverk till kluster och en mycket god uppslutning på olika aktiviteter, ex. lunchseminarier med mellan deltagare Projektet har arbetat med Triple Helix i åtanke men det finns mycket kvar att göra för att förbättra samverkan mellan Offentlig Sektor, Utbildning och Näringsliv. CVU har utvecklat några praktiska exempel och begreppet har fått viss spridning i kommunen. Pressarkivet på hemsidan ger ett axplock av projektets olika aktiviteter som synts i media. Som referens till vad som beskrivs här kan man även ta del av projektets delrapporter, press, nyhetsbrev och på hemsidan, Sidan 3 av 30

4 2. Bakgrund Projektet Clara Vallis Utvecklingsmotorn (CVU) med NärLjus som projektägare är en vidareutveckling på ett tidigare projekt med namnet Idéum Clara Vallis (ICV) som drevs av NärLjus under (strukturfondernas diarienummer X ). Det finns omfattande information om bakgrunden till CVU i den slutrapport som producerades för ICV 1. Bra grundinformation återfinns även på En överskådlig information om projektets bakgrund lämnas bilaga 1, i form av en annonsbilaga med information om projektet för en bredare publik via Ljusdalsposten.. CVU:s grundfinansiering ordnades från Ljusdals kommun och Länsstyrelsen, vars ekonomiska insatser växlades upp i en EU-ansökan till en total budget om 11,6 mkr. Som nämns i sammanfattningen dröjde besluten om EU-medel för CVU vilket fick till följd att CVU:s projektekonomi var oklar i 8 månader av projektets ursprungliga 36 månader. Projekttiden förlängdes i ett senare skede med sex månader, nytt projektslut blev då Generellt sett har CVU varit mindre fokuserat vid teknik och IT än ICV var. ICV planerades utifrån en tänkt IT-utveckling runt ett lokalt högskoleprogram i programvaruteknik och något av en allmän teknikparksidé. Efter IT-kraschen finns ingen IT-utbildning kvar i Ljusdal och istället har lokala förutsättningar med mer generell utvecklingspotential identifierats. Nedanstående kursiverade text har sitt ursprung i NärLjus ansökan om medfinansiering från EU Mål 1. Detta för att ge den bakgrundsbild till projektet som gällde vid tidpunkten för ansökan. Näringslivet i Ljusdals kommun består till största delen av mikro-, små och medelstora företag. Ett gemensamt drag inom näringslivet är hög kreativitet men med en lägre grad av kommersialisering. Samtidigt har förutsättningarna för näringen i Ljusdals kommun förändrats på ett positivt sätt; Internet har öppnat en marknad för distansoberoende tjänster och ökat möjligheter för nischade marknader. Internetbredband i form av RegNet och LjusNet. Etablering av flera företag som arbetar med ny teknik Tillgång till en relativt hög kompetens inom den nya tekniken Dessutom har ICV skapat en verksam och framgångsrik företagskuvös för mindre kunskapsbaserade företag och skapat kontakter mellan forskare, högskola och kommunens näringsliv. En del av det lokala näringslivet, företrädesvis de små företagen, har inte fullt ut dragit fördel av ovanstående vid tidpunkten för ICV:s projektslut. CVU:s syfte blev därför att förstärka de positiva effekterna av dessa nya förutsättningar. Vilket i sin tur skulle öka graden av kreativitet och kommersialisering. CVU ska således ses som en vidareutveckling ICV. Förutom driften av en företagskuvös lämnade ICV även över ett antal utvecklingsprocesser till CVU att förvalta och vidareutveckla, läs mer om detta under kapitel 4. 1 För den som vill ta del av slutrapporten av ICV så återfinns denna på hemsidan arkiv och projektdokument. Sidan 4 av 30

5 3. Projektbeskrivning och uppfyllelse av syfte, mål och målgrupp I detta kapitel beskrivs CVU:s syfte, mål och målgrupp samt uppfyllelsen i respektive del. Löpande i rapportens senare avsnitt framgår hur CVU har bedömt uppfyllelsen av syfte, mål och målgrupp. 3.1 Syfte CVU:s övergripande syfte var att verka som en utvecklingsmotor för utvecklingen av näringslivet inom Ljusdals kommun. I Strukturfondsdelegationens beslut framgår följande syfte: Projektets syfte är att skapa bättre förutsättningar och miljö för företagens förnyelse och tillväxt vilket ska leda till en förbättrad lönsamhet och en ökad sysselsättning. Projektet ska arbeta för en modernisering av näringslivsstrukturen och att fler innovationer i produkter och processer når marknaden. I projektplanen för CVU utvecklas detta syfte något: CVU syftar till att utveckla näringslivet i Ljusdals kommun med fokus på kunskapsföretagande. Detta ska ge en ny arbetsmarknad i kommunen och skapa grund för långsiktig utveckling med förbättrad konkurrenskraft hos befintliga företag. Syftet är alltså att ge ett kvalitativt tillskott till näringslivet, dvs. det är inte mängden arbetstillfällen som står i fokus utan snarare arbetstillfällen där kunskap och långsiktig konkurrenskraft ör en viktig ingrediens. Ett syfte är också att bygga nätverk, utveckla kluster samt främja samverkan mellan Utbildning, Näringsliv och Offentliga sektorn (Triple Helix). Projektet skall främja samarbeten där utveckling är en stor drivkraft men även kunna bidra till samarbetsformer för områden med lokala förutsättningar som kan utvecklas genom samverkan med olika kompetenser och högre utbildning. När man efter projektet betraktar dessa allmänt hållna projektsyften stämmer utfallet väl överens med syftet. 3.2 Mål Den målbild som anges i Strukturdelegationens beslut är: Projektet ska stärka företagen och företagsutvecklingen i regionen. Målet är att detta ska ge fler nya företag och arbetstillfällen i kunskapsbaserade tjänsteföretag. Projektet ska driva minst 10 examensarbeten om år och skapa en mer utvecklad samverkan med högskolor och universitet. Kopierat ur CVU projektplan återges nedan en något utförligare målbeskrivning. Kvalitativa mål: Stärkta företag och stärkt företagsutveckling Insikt till möjligheter med ny teknik och nya arbetssätt Möjlighet till framsyn för framtida utvecklingsarbete Ökad samverkan och förståelse i mötet mellan människor med olika kompetenser En mer utvecklad och kvalitetsuppföljd samverkan med högskolor och universitet Sidan 5 av 30

6 Kvantitativa mål: 10 nya företag och 40 nya arbetstillfällen Ökat antal arbetstillfällen i små och medelstora företag Driva minst 10 examensarbeten per år Ta fram underlag för 1-2 behovsbaserade forskningsprojekt Projektresultatet ställt i relation till ovanstående målbeskrivning är väl uppfyllt. Ser man på de kvantitativa målen har dock antalet genomförda examensarbeten minskats de senaste åren. Då antalet upparbetade ex-jobbs prospekt ligger på samma nivå som tidigare och marknadsföringen av dessa skötts enligt fastställda rutiner är uppfattningen att denna avvikelse går att härleda till pågående högkonjunktur. Under högkonjunkturen ökar konkurrensen om studenterna och i konkurrens med resursstarka företag i studenternas geografiska närhet får SMF i Ljusdal svårare att hitta studenter till sina examensarbeten. Avseende behovsbaserade forskningsprojekt kan konstateras att två underlag för FoU-projekt har upparbetats under perioden (Automation av lägesfrånställare samt Parallella lyft). Det förstnämnda projektet är under implementering och det senare har stannat av. Mer om examensarbeten och FoU-projekt återfinns i kapitel Studentarbeten och samarbete med högskolor/universitet. 3.3 Målgrupp I Strukturfondsdelegationens beslut framgår att: Målgruppen är företag och entreprenörer i Ljusdals kommun som med hjälp av ny teknik kan skapa innovationer i produkter och processer. Ovanstående målgrupp har nåtts genom projektets aktiviteter. Men projektets målgrupp har varit bredare än formuleringen. Genom företagskuvösens verksamhet har målgruppen även omfattat nystartande och nyetablerande företag samt högskolestuderande över hela landet. Andra som nåtts genom projektet i viss mån är politiker samt tjänstemän. 3.4 Projektavgränsning I CVU:s projektansökan och i projektplan går att läsa: Projektet ska inte arbeta med sedvanlig företagsrådgivning som analys av affärsplaner, finansiering etc. Något som NärLjus övriga handläggare skall användas till, i samråd med CVU. CVU ska inte heller arbeta med teknikstöd som har driftskaraktär utan här blir rollen att förmedla kontakt med företag som kan göra detta. Denna avgränsning stämmer väl med hur projektarbetet bedrivits. Sidan 6 av 30

7 4. Verksamhetsbeskrivningen I detta kapitel lämnas en utförlig beskrivning av den verksamhet som bedrivits inom Clara Vallis Utvecklingsmotorn (CVU). 4.1 Övergripande verksamhetsbeskrivning och arbetssätt Nedanstående bild ger en övergripande illustration av verksamheterna inom CVU:s organisation. CVU:s övergripande syfte har varit att verka som en utvecklingsmotor för näringslivet inom Ljusdals kommun. Verksamheten har varit uppdelad i två verksamhetsområden - företagskuvös och sammanhållna aktiviteter/utvecklingsprocesser. En tredje viktig komponent för CVU:s verksamhet är information som strategi för att skapa utveckling. I projektets delrapporter har utförda aktiviteter rapporterats genom uppdelning mellan planering och administration, informationsåtgärder och projekt-, samverkans och nätverksaktiviteter. En sammanfattande tabell över rapporterade aktiviteter i projektet CVU återfinns i bilaga Sammanhållna aktiviteter/utvecklingsprocesser CVU har parallellt med kuvösverksamheten drivit utåtriktade sammanhållna aktiviteter/utvecklingsprocesser, för att stödja vidareutvecklingen av redan etablerade företag, branscher och kluster. Den utåtriktade verksamheten syftar också till att stimulera till nyetableringar och arbeta fram möjligheter, så att innovationer och nya affärsidéer får grogrund. Detta verksamhetsområde har 3 huvuddelar: 1. Prospektering och etablering: Aktivt främja utvecklingsarbete och attrahera kunskapsföretagande. Stödja innovativa processer och kommersialisering. Processer kan initieras i företag genom intressanta examensarbeten som ges förutsättningar till fortsatt utveckling. Dessutom ska CVU genom kuvösverksamheten erbjuda bra förutsättningar att etablera nya verksamheter. 2. Ökad kompetens. Identifiera övergripande behovsbilder så att bra och anpassade utbildningar kan erbjudas av andra aktörer. Vidare ska seminarier regelbundet arrangeras, vilka ger kompetensinjektioner, delad kunskap och möjligheter till samverkan. Gällande behovsbaserad forskning kan CVU stötta t.ex. förstudier eller forskningsansökningar till nationella finansiärer, som exempelvis Vinnova och Nutek. 3. Samverkan och omvärld: CVU ska öka den regionala/nationella spridningen av resultat samt skapa internationella nätverk. Syftet med det senare är att söka och identifiera mer långsiktiga samverkansparter och bidra till en ökad spridning på europeisk nivå. CVU ska stimulera samverkan genom t.ex. demonstrationsprojekt, gemensamma seminarier, etc. CVU ska också ha en bra omvärldsbevakning och bör genom begränsade pilotprojekt testa nya tillväxtområden. CVU har en viktig roll i att notera omvärldsförändringar och skapa nya tjänster och affärsmöjligheter när tekniken och marknaden är mogen. Sidan 7 av 30

8 En utvecklingsprocess kan ofta hänföras till flera av ovan nämnda huvuddelar (prospektering, etablering, ökad kompetens, samverkan och omvärld). Ingen uppdelning enligt huvuddelarna görs därför i nedanstående beskrivning av projektets genomförda sammanhållna aktiviteter/utvecklingsprocesser Information Brokers (IB) Information Brokers är en utvecklingsprocess som startades våren 2003 och har drivits vidare av CVU. Information Brokers är ett unikt företagskluster som sedan 1970-talet utvecklats i Ljusdal inom kommersialisering av information. Kärnan i klustret är företag som delar affärslogik; att samla in och genom strukturerat intervjuarbete vidareförädla händelsebaserad information och sedan sälja produkten. Utöver denna kärna har ett antal säljföretag valt att ansluta sig till föreningen som perifera medlemmar. Perioden drevs Information Brokers i projektform finansierat genom Visanu (ett nationellt program för utveckling av innovationssystem och kluster), Länsstyrelsen Gävleborg och IB-företagen. Mer information om detta finns på 2 Efter IB-projektet har CVU genom processledning fortsatt att stötta utvecklingen av Information Brokers ek förening, vilket har resulterat i ett antal CVU-stödda aktiviteter. Utveckling av samverkan med det lokala gymnasieprogram. o Medverkat i kursen telefonförsäljning, där IB-företagen deltagit som lärare. Elever som gått kursen har varit garanterad APU-plats hos något av kärnföretagen. o Deltagit i en utredning rörande Handelsprogrammets framtid o Arrangerat rundtur för kommunens alla niondeklassare till IB-företag o Medverkan rekryteringsmässa Genomförande av kundaktivitet i samband med ExTE World Cup i bandy (2005 och 2006 i samverkan med Ljusdals Mekanföretag). Kontakter med högskolor och universitet. Studiebesök i Ljungby Centrum för informationslogistik samt löpande kontakter med Högskolan i Gävle. Förstudie rörande samverkan kring gemensamt nyttjande av karttjänster (GIS) Ansökan om planeringsbidrag, Vinnovas program Tjänsteinnovationer Projektansökan Information Brokers - en innovativ affärsmodell avslogs dock. Under 2005/2006 har det skett strukturella förändringar bland medlemsföretagen i IB. Kärnföretagen har blivit färre men större; - Ett kärnföretags verksamhet upphörde genom konkurs medan ett annat blev uppköpt. I dag består IB-kärnan av ett antal företag med endast två huvudägare. En diskussion kring föreningens varande och utformning har därför aktualiserats. Huvudspåret som diskuteras mellan NärLjus och företagen nu är en breddning av grupperingen till att även inkludera renodlade säljföretag och kundservice- och supportföretag. Det samlingsbegrepp som nu råder för den samlade grupperingen är Tjänsteföretagen i Ljusdal. 2 Projektet Information Brokers slutrapport återfinns på Där hittar du även annan information om föreningens aktiviteter. Sidan 8 av 30

9 CVU:s bedömning är att utvecklingsprocessen Information Brokers har egen livskraft men är inte självgående än. För att skapa en långsiktig hållbar process kring Tjänsteföretagen i Ljusdal, som är den största branschen i Ljusdals kommun, bör ytterligare resurser tillföras i form av processledning och delfinansiering av Sammanhållna aktiviteter/utvecklingsprocesser Kundtjänst- och supportföretagen CVU har under perioden genomfört att par dialogmöten med representanter för denna företagsgruppering för att undersöka intresset av en egen branschförening liknande IB. Vid dessa möten har behovet att träffas och att nätverka framförts från företagen. I praktiken har det dock varit svårt att få till stånd möten då manfallet varit alltför stort. Genom att sammanföra denna gruppering med IB och kommunens säljföretag finns det mycket som talar för att en bredare gruppering som kan samverka kring frågor som förenar, exempelvis kompetensförsörjning/rekrytering. Se resonemang om Tjänsteföretagen i Ljusdal under Information Brokers BioLjus Denna utvecklingsprocess 3 initierades av CVU genom en förstudie som syftade till att: Sammanställa med övergripande termer hur omvärldens förändringar kommer att påverka framtidens energiproduktion. Beskriva de möjligheter som finns i kommuner som Ljusdals (inlandskommuner med stora skogsområden) beskrivas. Förstudien utmynnade i antal aktiviteter: Ett seminarium om Bioenergi med temat En möjlighet till tillväxt i Ljusdals kommun planerades och genomfördes i september Seminariets syfte var att informera om ett aktuellt ämnesområde men framförallt att diskutera vilka möjligheter till tillväxt som finns i Ljusdals kommun. Seminariet hade ett femtiotal åhörare. Kommunen har börjat diskutera möjligheten med en lokal rötgasanläggning. En annan följd var att Clara Vallis avsatte personella resurser för att medverka i den regionala förstudien BioDrivX som utredde möjligheten att producera biobränsle i länet 4. Kontakt och möten avseende företagsetablering Ett prospekt för examensarbete upprättades med Clara Vallis som beställare våren Uppdraget avsåg en kartläggning av energiflöden i Ljusdals kommun med fokus på att utnyttja och förädla energiresurserna lokalt. De som utfört arbetet är två studenter som läser ett internationellt mastersprogram inom Energisystem på Högskolan i Gävle. Resultatet presenteras i ett seminarium efter projektslut. Denna process lever vidare. CVU har genom omvärldsbevakning ökat kunskapen om en komplex fråga med många dimensioner (klimat, miljö, nya affärer, tillväxt). Tillväxtperspektivet kring denna fråga drivs vidare av NärLjus. Regionalt pågår ett arbete kring att skapa förutsättningar kring de projekt som BioDrivX identifierat i sin förstudie. 3 Läs mer om utvecklingsprocessen BioLjus på under Utvecklingsprocesser/Pågående/BioLjus 4 Läs förstudiens slutrapport på Gävle Dala Energikontors hemsida, under Projekt/BiodDrivX 5 Läs prospektet på under Studentprojekt/Pågående Sidan 9 av 30

10 4.2.4 Seminarier och mötesplatser Under projektet har ett antal seminarier genomförts tillsammans med andra aktiviteter som kan klassificeras som mötesplats. Kunskapsspridning, inspirationskällor, nätverksskapande eller redovisning av goda exempel på begrepp som ger en bra beskrivning på aktiviteternas olika syften. I nedanstående sammanställning återfinns de seminarier och mötesplatser som CVU initierat, arrangerat eller medarrangerat. Ett antal av dem är relaterade till redan redovisade utvecklingsprocesser men medtas för att ge en bild över de seminarier och mötesplatser som CVU medverkat kring : Yngve Bergqvist lunchseminarium med grundaren och ägaren av Icehotel AB, i samband med Gymnasieskolans framtidsdag : Rigmor Robert Människan i fokus i samverkan med Talarforum som då etablerade sig i Ljusdal i Clara Vallis företagskuvös och 20: Landet Emellan. Ett två dagars konvent om tillväxt i perifera regioner. Konventet som initierades av CVU och genomfördes med finansieringen från Länsstyrelsen Gävleborg, Vinnova, Nutek, Glesbygdsverket, Hälsingetidningar AB, Sparbankstiftelsen Nya, Ljusdals kommun och NärLjus. Se separat redovisning : Anders Wiman. Om entreprenörskap och ledarskap, om kommunikation och hur man utvecklar en verksamhet : Seminarium om riskkapitalmarknaden, Saminvest : Examensdagar. Genomförda studentarbeten har årligen presenterats i seminarieform. Se separat redovisning kring studentarbeten : Middagsmöte med föreläsare, Svensk Handel och Företagarna : Diskussionsseminarium med Cali Nuur. Presentation av doktorsavhandling Cluster Dynamics and Industrial Policy In Peripheral Regions : Seminarium med Per Holmqvist No bullshit generation : Seminarium angående patent och mönsterskydd : Bioenergiseminarium. Se utvecklingsprocess BioLjus : Tre starta-eget-kurser för dem med arbete : Seminarium med Kreditgarantiföreningen : Norrlandsfonden och information om konjunkturen : Seminarium i samverkan med Forum för småföretagsforskning (telebild mellan Gävle och Ljusdal) : Seminarium företagsklimat : Nätverks- och diskussionsmöte med Tjänsteföretagen i Ljusdal : Seminarium om finansiering : Nyföretagarträff : Projektets slutaktivitet. Erfarenheten visar att frukost- eller lunchmöten med lätt förtäring fungerar bra eftersom sådana arrangemang påverkar företagarnas produktion minst. Kostnaden för ett lunchseminarium av inspirationskaraktär är i första hand kopplat till vilken föredragshållare som används. Kostnaden för ett känt namn har legat kring tkr, annonseringen 5-10 tkr och lunchen/lokal/teknik 5-10 tkr, något som ger en total kostnad Sidan 10 av 30

11 inom intervallet tkr. I dessa sammanhang har kostnaden kunnat reduceras genom att samverka med andra aktörer. När det gäller informationsspridnings- och nätverksmöten så lämpar sig frukostmöten lika bra som lunchmöten. Kostnaden för dessa är betydligt lägre då kostnaden för en dyr föredragshållare faller bort och även kravet på stor lokal och dyr teknik. Den totala kostnaden uppskattas till intervallet 3-10 tkr beroende på antalet deltagare och ev. kostnader kopplade till föreläsare. Förutom aktivitetens tidpunkt och innehåll är CVU:s erfarenhet att nyckeln till ett högt deltagarantal är direkt marknadsföring genom personlig kontakt med företagsledarna/målgruppen där aktiviteten säljs in får man ett större deltagarantal. Det räcker inte med att skicka e-post och annonsera i press och nyhetsbrev. Att skapa mötesplatser som beskrivs ovan är ett effektivt sätt att nå många människor med information eller ett budskap. Att samla företagare runt en gemensam fråga är ett bra sätt att initiera och utveckla nätverk. Genom NärLjus ordinarie verksamhet kommer det även fortsättningsvis arrangeras seminarier/nätverksträffar om än i mindre utsträckning. Sidan 11 av 30

12 4.2.6 Studentarbeten och samarbete med högskolor/universitet Prospektering av studentarbeten ICV initierade arbetet med att prospektera examensarbeten genom, det Nutek-finansierade projektet IT-SME. Arbetssättet beskrivs här genom citat från slutrapporten 6 för IT-SME och därefter en modell över arbetsprocessen: Konkreta projekt genomförs åt småföretag i form av studentsamarbeten. Projekten föregicks av sk. prospektering där man, utgående ifrån ett antagande att ALLA företag har utvecklingsbehov, urskiljer vad som ska göras och föreslår hur det kan genomföras. Denna prospektering har i projektet utförts av en erfaren konsult. Studenter har sedan rekryterats och man har, antingen enskilt eller i grupper på upp till 5 medlemmar, genomfört projekten. Schematisk bild av arbetsprocessen under projektet IT-SME CVU drev sedan processen att prospektera efter utvecklingsbehov/examensarbeten vidare. Förutom stöd att identifiera och formulera utvecklingsprospekt har projektet stöttat företagen genom att etablera företagens kontakt med studenter och högskola/universitet. Ofta har CVU medverkat vid det första fysiska mötet mellan uppdragsgivare och de studenter som ska genomföra studentarbetet. För att attrahera studenter från annan ort har CVU minskat de praktiska trösklarna. Detta har skett genom att erbjuda studenterna gratis boende och kostnadsersättning för resor till och från Ljusdal och nödvändig litteratur, i rimlig omfattning. CVU har varit en föregångare i länet avseende prospektering av examensarbeten som sedan attraherar studenter från hela landet; Det finns flera kommuner som vill göra likadant. Under 2004 genomfördes Clara Vallis examensarbeten med stöd av Teknikbrostiftelsen i Uppsala FoU-projekt kommersialisering Clara Vallis fick förnyat stöd från Teknikbrostiftelsen för genomförande av examensarbeten under Denna gång var stödet öronmärkt för examensarbeten med speciellt hög potential och teknikhöjd. Två FoU-projekt som kvalificerades har rullat sedan hösten 2005, hos företagen Peges och Ljusdal Energi. Ljusdal Energis utvecklingsprojekt, Autoself, styrning av lägesställare inom elkraftdistribution, lever vidare och en prototyp förväntas att funktionstestas i fält under senare delen av Peges utvecklingsprojekt, styrsystem för elektronisk parallellstyrning har dock stannat av. 6 Slutrapporten för IT SME projektet kan läsas i sin helhet på hemsidan under Utvecklingsprocesser/Genomförda Sidan 12 av 30

13 Ett begrepp som inom CVU används för att beskriva processen att stödja och säkerställa kommersialiseringen av ett utvecklingsprojekt är Industralisator. En naturlig väg till en tydlig Industralisatorprocess är genom utveckling av CVU:s process för prospektering av utvecklingsbehov/studentarbeten. Ett tredje FoU-projekt med en mer indirekt koppling till CVU Forum för småföretagsforsknings (FSF) studie Företagsklimatets betydelse för utveckling, tillväxt och förnyelse i mikroföretag Upparbetade studenttimmar, genomförda examensarbeten och olika lärosäten Nedanstående redovisning av upparbetade studenttimmar visar att en betydande utvecklingsresurs tillförts kommunens företag genom CVU. Den arbetsprocess som beskrivs ovan är ett gott exempel på hur företag i en perifer region kan få tillgång till akademisk kompetens för sina utvecklingsbehov. CVU brukar hävda fördelen av att inte ha en lokal högskola. Vi har istället sökt efter rätt kompetens för de lokala utvecklingsbehoven över hela landet. Sedan våren 2004 har studenter från 9 olika lärosäten tillsammans genomfört 34 olika examensarbeten åt 22 olika företag/organisationer i Ljusdals kommun. År 2004: 8400 studenttimmar År 2005: 9600 studenttimmar År 2006: 2800 studenttimmar År 2007: 2200 studenttimmar (prognos) Antalet upparbetade och marknadsförda studentarbeten (prospekt) har legat kring prospekt per år. Däremot har antalet genomförda studentarbeten minskats de senaste åren. Projektmålet att genomföra tio studentprojekt per år har därför inte uppnåtts för 2006 och Orsaken till detta fenomen antas bero på två huvudsakliga faktorer: 1. Högkonjunkturen har medfört att större organisationer i högskolornas/universitetens närhet konkurrerar om studenternas insatser. Förutom fördelen av en geografisk närhet finns det skäl att tro att dessa organisationer representerar en större möjlighet till anställning för studenterna. 2. När arbetet med studentarbeten organiserades tydligt i ett eget projekt var utfallet bättre. Självkritiskt kan man också konstatera att i och med att projektorganisationen förändrades successivt från slutet av 2005 tappades viss skärpa i prospekteringsarbetet. Projektet satsade inte den tid som krävdes för att tillsammans med företagen upparbeta tillräckligt konkurrenskraftiga prospekt med såväl akademisk utmaning som kommersiell potential. I punkt 2 ovan finns en tydlig lärdom; - Kvalitet föregår kvantitet. Kvalitet ger lyckade exempel som kan ge en spridningseffekt och i förlängningen skapa en ökad kvantitet med bibehållen kvalitet. Då krävs insatser i form av i första hand tid från en extern processledare som tillsammans med företagen identifierar utvecklingsprojekt med potential. Ska sedan en kommersialisering åstadkommas krävs det förutom en extern processledare även extern finansiering och ett tydligt engagemang och åtagande från organisationen som äger kommersialiseringsprojektet. Utan det sistnämnda är risken att ett projekt stannar av eller går otillfredsställande långsamt. Sidan 13 av 30

14 Teknikmäklare - en gränsgångare mellan näringsliv och högskola Med stöd från KK-stiftelsen har intresseföreningen Diplomerade Teknikmäklare under hösten 2006 utbildat och diplomerat 15 st. teknikmäklare, varav Kristofer Breig på Clara Vallis är en. De har utbildats i bland annat affärsutveckling, projekthantering, lean production, kvalitetsoch etikfrågor samt IPR och affärsjuridik. Teknisk förnyelse är ofta avgörande för ett företags tillväxt. Tillgång till expertkompetens inom teknik och affärsutveckling är därför avgörande för företag som vill växa. Teknikmäklaren, med en fot i akademin och en fot i näringslivet, är den som ska visa vägen. Genom Clara Vallis insats har projektet säkerställt att Ljusdal är återfinns i denna framväxande kontaktstruktur mellan näringsliv och akademierna. Se gärna sambandet med detta och det resonemang som förs i kapitlet om studentarbeten om att utveckla processen kring prospektering av det lokala näringslivets utvecklingsbehov Högskolenodverksamhet Högskolan i Gävle (HiG) HiG har genom Kontakttorget upparbetat en organisation med högskolenoder i länets kommuner. För Ljusdals räkning har Clara Vallis sedan i slutet av 2005 representerat Ljusdals kommun i detta sammanhang. Som högskolenod ska man föra in företagens behov till högskolan och samtidigt föra ut information om högskolan till företagen. Aktiviteter som CVU genomfört är: Deltagande vid nodmöten Deltagande vid HiG:s årliga exjobbsdag tillsammans med lokala företagare där företag har möjlighet att marknadsföra sina exjobb för de studenter som står inför att välja projekt. Förmedling och förankring av kontakter när företagare önskat utökad samverkan med HiG. Nodverksamheten har genom Hig:s exjobbsdag resulterat i ett antal genomförda studentarbeten. Ett regionalt nätverk har också bidragit till ökad insikt i hur andra arbetar med studentarbeten och kompetensförsörjning. Denna aktivitet har stött dels CVU:s process för prospektering och genomförande av studentarbeten och dels projektets ambition att samverka regionalt. Ser man till högskolenodernas organisatoriska hemvist kan man konstatera att rollen fördelas relativt lika mellan kommunernas näringslivsorganisationer och vuxenutbildningen. Orsaken till detta är sannolikt att frågan ligger i gränslandet mellan dessa organisationers verksamheter (lokal tillväxt och lokal kompetensutveckling/-försörjning). Projektets åsikt är att nodrollens organisatoriska tillhörighet bör ligga på den organisation som äger processen för prospektering och genomförande av studentarbeten. Då nodrollen berör både näringslivsorganisationen och vuxenutbildningen krävs samspel mellan de båda för att uppnå bästa resultat. Sidan 14 av 30

15 4.2.7 Forum för småföretagsforsknings (FSF) Företagsklimatets betydelse för utveckling, tillväxt och förnyelse i mikroföretag Ljusdals kommun har genom Clara Vallis deltagit som samarbetspartner i forskningsprojektet Företagsklimatets betydelse för utveckling, tillväxt och förnyelse i mikroföretag. Förutom delaktighet i projektets referensgrupp har CVU agerat som samordnare för de dialogseminarium och intervjuer som FSF höll i Ljusdal. Ljusdal var en av 14 kommuner som studien omfattade. Med mikroföretag menar man här företag med 2 till 9 anställda. FSF valde att begränsa studien till tillverkningsföretag samt företag inom den s k upplevelseindustrin. Vid skrivande stund har FSF lämnat sin huvudrapport som går att läsa i sin helhet på hemsidan Ljusdals kommunrapport är utlovad till 31/ Att medverka i detta projekt kan relateras till CVU:s ambition att bidra med samverkan mellan forskning och företagande. Då Ljusdals företagarstruktur har sin tyngdpunkt i småföretagande var FSF-projektets målgrupp särskilt lämplig. Projektets metod att samla information har även medfört ett antal nätverksaktiviteter. Då kommunrapporten inte är lämnad ännu är det svårt att uttala sig om konkreta resultat. Tanken är att föra en dialog mellan kommun och näringsliv om utfallet, med förhoppningen att ge impulser till kommande aktiviteter som ger ett bättre klimat för kommunens småföretagare X-Park/Regional Inkubator Initialt ett samverkansinitiativ som sannolikt kommer att resultera i två olika regionala initiativ. CVU har deltagit genom personella resurser i arbetsmöten men även genom att tillsammans med övriga teknikparker i Gävleborg finansierat en förstudie om förutsättningarna för att skapa en regional inkubatorstruktur i länet. Lokalt pågår idag en diskussion om hur Clara Vallis Företagskuvös ska kunna vidareutvecklas efter CVU. Utvecklingscentrum, som övertar driften av företagskuvösen efter CVU, arbetar t.ex. med att skapa ett projektunderlag med inriktning på kompetensdriven företagsutveckling. Kontakterna med de regionala initiativen är många (X-Park, Regional Inkubator, Hälsingland for Business för att nämna några). Storleken på Ljusdal kommun utgör inte den kritiska massa som krävs för att t.ex. utveckla en lokal inkubatorprocess som ger kvalificerat stöd till ett mindre antal validerade företag. Däremot finns det lokala företag/initiativ med rätt profil som skulle gagnas av en sådan process och resultera i ökad lokal tillväxt. CVU anser därför att det är rätt strategi att söka utveckling av Clara Vallis Företagskuvös i samverkan med de regionala initiativen; - Regional samverkan för att tillfredställa lokala behov. CVU:s medverkan i dessa processer har bland annat resulterat i att CVU:s representant fått förtroendet att leda förstudien X-Park HIT-projektet Ett projekt som HiG drev genom Kontakttorget inom området Högskola-Innovation-Teknik (HIT). CVU har deltagit i projektets arbetsmöten och medverkat i utformningen och genomförande av en enkät (tekniksparkbarometer) riktat till de företag som återfinns i länets teknikparker. HIT-projektet har avslutats. Sidan 15 av 30

16 Internationell samverkan framtida samverkanspartners CVU har arbetat för att söka internationella samverkanspartners, framförallt under projektets senare hälft har ett antal aktiviteter genomförts. En grundläggande studieresa till Bryssel har genomförts. Regionkontoren för Scotland, East Midlands och Central Sweden besöktes samt DG Näringsliv. Kontakten med East Midland gav positiv respons vilket dock avstannade mycket beroende på storleksförhållandet (Ljusdal med sina invånare jämfört med East Midlands ). Besöket i Bryssel följdes senare upp med att CVU genomförde ett studiebesök hos en teknikpark i Italien, TechnaGrande för att undersöka möjligheterna till samverkan. Dessa diskussioner resulterade inte till någon konkret fortsättning. Huvudorsaken till detta torde stå i Clara Vallis företagskuvös och Ljusdals kommun relativa litenhet i sammanhanget. Dessutom upplevs att EU:s finansieringsstrategi fokus har ändrats från nord-syd integration inom Europa till samverkan med mer nära regioner. En lärdom är att internationell samverkan förutsätter att man hittar en likvärdig samarbetspartner. Representerar samarbetspartnern en större region är sannolikt förutsättningen att möta upp från regionalt håll. CVU har även medverkat i projektet AREE 7 (Samverkansprojekt om utveckling i perifera regioner med deltagare från Sverige, Danmark, Tyskland) och där presenterat Clara Vallis struktur, strategi och idéer i ett par olika sammanhang. Bland annat deltog CVU i en konferens i Berlin och höll där en presentation Förstudien - Trähus i Frankrike En förstudie har genomförts för alla trähustillverkare i Hälsingland. Förstudien genomfördes i kombination med ovan omnämnd studieresa till TechnaGrande. Syftet med förstudien var att utreda förutsättningarna exportera svenska timmer- och blockhus till kontinenten. Denna process med internationella förtecken utmynnade i en fransk intressent och tillgänglig tomt att bygga på. Processen på lokalt plan avstannade dock då den lokala byggherren av olika skäl valde att inte driva processen vidare Projektet/Förstudien BioDrivX Ska vi producera biodrivmedel i Gävleborg? Clara Vallis har deltagit i en av projektet BioDrivX:s arbetsgrupper. Förstudien som pågått under tiden 1 maj april 2007 har haft till syfte att klargöra Gävleborgs regionala förutsättningar för en produktion av biodrivmedel. Resultatet av förstudien presenteras i slutrapporten som går att läsa i sin helhet på hemsidan Clara Vallis övriga insatser kring energiområdet går att läsa i kapitlet om utvecklingsprocessen BioLjus. 7 Läs om projektet på hemsidan Sidan 16 av 30

17 Finn-Upp/UF I maj 2006 fick Stefan Helmersson från Öjeskolan i Järvsö ta emot första pris i den riksomfattande tävlingen Finn upp 8 för unga uppfinnare. Framgångarna fortsatte då han blev utvald som en av två svenska representanter att presentera sin uppfinning på Seoul International Invention Fair Resan till Sydkorea blev en stor framgång då Stefan vann två pris, en guldmedalj från KIPA för sin komprimerbara juiceförpackning och han fick även ett specialpris för uppfinning som är till hjälp för människor i det vardagliga livet som utdelades av Taiwan. Bilden till vänster visar när Stefan får pris från presidenten för KIPA (Korea Institute of Public Administration). CVU såg möjligheten att stödja en tidig innovationsprocess och samtidigt nå ut internationellt med information om sin verksamhet. Uppdrag gavs till medföljande förälder att sprida information om Clara Vallis och upprätta en reserapport om resan till Seoul i Sydkorea. Reserapporten går att läsa i sin helhet på hemsidan, under Arkiv/Dokument 9. CVU har även stöttat Ung Företagsamhet på ett lokalt plan. Personal har avsatts för att fungera som rådgivare/stöd under ett halvår åt ett av de företag som drevs av gymnasieungdomar i Ljusdal. En arbetsplats i företagskuvösen uppläts åt de fyra unga kvinnor som drev företaget UF-Presentpåsen. Att sitta i en skarp företagsmiljö uppskattades och motiverade ungdomarna. Även om insatsen från CVU var relativt liten har erfarenheten inspirerat diskussionen om UC och företagskuvösens framtid. Projektägaren NärLjus har också tydligt markerat att man avser stödja såväl UF som Finn Upp. 8 Läs mer om Finn upp på hemsidan 9 Sidan 17 av 30

18 Konkurrensutredning Ljusdals kommun CVU genomförde hösten 2006 en utredning rörande konkurrensfrågan och kommunala verksamheter. Utredningen innefattade bl.a. förankring av uppdraget hos Företagarnas i Ljusdals styrelse samt ett antal intervjuer med företagare från olika branscher. Utredningen resulterade i en skriftlig rapport som innehöll ett antal förslag på utvecklingslinjer i frågan. Utredningen går att läsa i sin helhet på hemsidan under Arkiv/Dokument 10. Se sambandet med engagemanget FSF studie om företagsklimat och mikroföretag Starta-Eget-Kurs för personer med arbete CVU har under perioden oktober 2006 till april 2007 finansierat tre Starta-Eget kurser på kvällstid i Ljusdal för personer med arbete. Femtiofyra personer har genomfört kursen. Efter det första kurstillfället gjordes en enkätuppföljning vilket gav ett positivt resultat. På en skala på 1-6 gav kursdeltagarna 5,03 i genomsnitt på frågan om hur nöjd de var med utbildningen i sin helhet. Efterfrågan på detta upplägg är fortsatt stor och därför avser projektägaren NärLjus att fortsätta med denna aktivitet. Företagskuvösen kan användas som resurs i detta sammanhang. Ett par personer som gått starta-eget kurs har erbjudits plats i företagskuvös under en tidsbegränsad period för att genomföra marknadsundersökning Konventet Landet Emellan Den april 2005 genomfördes ett nationellt konvent i Ljusdal. Konventet hade under de två dagarna 220 deltagare (varav hela 38 % från den privata sektorn). CVU var initiativtagare till konventet. Själva konventet finansierades av Ljusdals kommun, Länsstyrelsen Gävleborg, Vinnova, Nutek, Glesbygdsverket, Hälsingetidningar AB, Sparbankstiftelsen Nya och NärLjus. Konventet presenterade lyckade tillväxtexempel utanför storstadskommuner varvat med nationella företrädare inom området. Konventet byggdes upp i en dialog med målgruppens 200 näringslivschefer - mer information finns på hemsidan De tankegångar och slutsatser som kom fram vid konventet sammanfattades och överlämnades till regeringens representanter; kommun- och finansmarknadsminister Sven- Erik Österberg och politiskt sakkunnige Magnus Edberg. 10 Sidan 18 av 30

19 4.3 Företagskuvösen Clara Vallis Sedan 7 november 2002 har Clara Vallis företagskuvös drivits i projektform, först genom ICV och sedan genom CVU Kuvösen har under perioden omvandlats från att ha haft karaktären av teknikpark till att bli ett starthus för nystartande och nyetablerande tjänsteföretag. I och med att CVU avslutas övertar Utvecklingscentrum 11 (UC) driften av företagskuvösen. Att kommunen väljer att driva vidare företagskuvösen är i sig ett kvitto på att verksamheten varit framgångsrik. Under projekttiden har kuvösen haft cirka 50 betalande hyresgäster (organisationer/företag) vilket motsvarar ca 80 personer, se grafer nedan. Hyresgäster har i första har varit företag men även ett antal utvecklingsprojekt har hyrt plats (ex Information Brokers, Ung i Naturen, Enad Kraft). Utöver detta har arbetsplatser i mån av plats upplåtits tillfälligt åt studenter som gör examensarbeten i Ljusdals kommun, personer som gått Starta-eget-utbildning och ville prova sin idé under en begränsad tid och gymnasieelever med ett UF-företag. Projektet kan konstatera att vid högkonjunktur minskar efterfrågan av kuvösplatserna. Man kan påstå att kuvösen har (eller är) en buffertfunktion; Vid lågkonjunktur har företagskuvösen fungerat som kompetensbevarare då personer väljer att pröva sina affärsidéer på hemmaplan istället för att ta en anställning. Vid högkonjunktur har vi noterat att kuvösen fungerat som kompetensförsörjare då befintliga företag anställer/anlitar den kompetens som kuvösens hyresgäster representerar. För hyresgästerna har kuvösen har fungerat som kreativ mötesplats där synergier kan uppstå genom spontana samarbeten mellan hyresgästerna. Detta stärker företagen affärsmässigt. Ett exempel är den samverkan som uppstod mellan Clara Vallis, UC och IDTM, ett samarbete som direkt möjliggjort ett projekt (EU mål 1) på 700 kkr. Ytterligare exempel är Helsingebilder, som började som två separata examensarbete, vidare en förstudie bekostad av Clara Vallis, vilket utmynnade i ett Leader+-projekt på över en miljon SEK. Förutom den affärsmässiga aspekten finns även den sociala aspekten, där man mår bättre av att umgås med andra människor i samma situation. 11 Läs mer om Utvecklingscentrums verksamhet på deras hemsida Sidan 19 av 30

20 Slutligen betyder naturligtvis den support och stöd hyresgästen får mycket. De första sex månaderna kostar en plats i kuvösen 950 kr. Sedan höjs hyran med 500 kr per månad var sjätte månad. De sista månaderna är hyran uppe på 1950 kr/plats och det blir ett naturligt steg att titta efter alternativ. CVU har i första hand avsatt resurser i form av administrativ och IT-support för kuvösen. De aktiviteter som anordnats i form av seminarier och liknande har haft större målgrupp än bara företagen i kuvösen. Men en eller ett par gånger om året har det anordnats riktade aktiviteter för hyresgästerna med syfte att stärka samhörigheten och öppna upp för spontan samverkan. Ljusdal kommun kännetecknas av högt företagande och högt nyföretagande. Att intresset för nyföretagande är fortsatt stort i kommunen visar NärLjus/Clara Vallis satsning på starta-eget utbildning för personer med arbete; Femtiofem personer har gått utbildningen som genomförts tre gånger sedan hösten Det finns anledning att dra slutsatsen att det även fortsättningsvis kommer att finnas ett behov av en företagskuvös i kommunen. Clara Vallis företagskuvös är idag ett etablerat och starkt varumärke. Verksamheten har gott anseende såväl lokalt som regionalt. Företagskuvösen har en tydlig potential att kunna vidareutvecklas. UC som huvudman för kuvösen medför bland annat en starkare koppling mellan näringslivsutveckling och kompetensutveckling i kommunen. En uppföljning av karaktären Nöjdkundindex har genomförts under våren/sommaren CVU kontaktade 48 tidigare/nuvarande hyresgäster. Uppföljningen gav 36 svar vilket får anses statistiskt sett tillfredställande. Hyresgästerna bedömning av nyttan med att hyra plats i Clara Vallis så var medelvärdet 4,5 på en skala 1 till 5. Möjligheter till utveckling som framkom var i första hand: fler organiserade aktiviteter för kuvösföretagen utbildning, interaktionsmöten, nätverksträffar lokalen - ge tillgång till pentry, bättre ventilation Clara Vallis företagskuvös har en tydlig potential att kunna vidareutvecklas. UC som huvudman för kuvösen medför bland annat en starkare koppling mellan näringslivsutveckling och kompetensutveckling i kommunen. Kuvösen är en resurs som kan utgöra bas för nya projekt. I sammanhanget är det intressant att nämna att UC kommer att leverera Starta-Eget utbildning till AF i Ljusdal från och med hösten Här kommer kopplingen till Clara Vallis skarpa företagarmiljö och den kompetens som finns hos kuvösföretagen att kunna flätas in i utbildningen. Potentialen som ligger i synergin mellan UC och Clara Vallis Företagskuvös blir tydlig. Den grund till utbildningsplattform som kommer att byggas upp kring Starta-Eget utbildningen ligger dessutom i direkt linje med UC planer på att vidareutveckla konceptet Clara Vallis. Sidan 20 av 30

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Destination Visit Bollnäs

Destination Visit Bollnäs Destination Visit Bollnäs Bakgrund: I spåren av det arbete som Region Gävleborg initierat via projektet Nu kör vi har vår förening Bollnäsdraget ekonomisk förening beslutat oss för att ta taktpinnen och

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

NärLjuset. Ett helt nytt år med möjligheter!

NärLjuset. Ett helt nytt år med möjligheter! NärLjuset Information om näringslivet i Ljusdals Kommun Nummer 1 Januari 2007 Ett helt nytt år med möjligheter! Tittade snabbt tillbaks på NärLjuset under 2006 om denna rubrik redan var använd. Men på

Läs mer

BUSINESS START. Vill du utveckla din idé till en affärsidé? Vem kan vara med?

BUSINESS START. Vill du utveckla din idé till en affärsidé? Vem kan vara med? BUSINESS START Vill du utveckla din idé till en affärsidé? Inkubera Business Start ger dig möjlighet att tillsammans med oss förädla din idé och få mer kunskap om vad det innebär att starta ett eget företag.

Läs mer

FÖRETAGSCENTRUM I OSKARSHAMN VERKSAMHETSPLAN 2008. Fastställd av styrelsen 2007-12-13

FÖRETAGSCENTRUM I OSKARSHAMN VERKSAMHETSPLAN 2008. Fastställd av styrelsen 2007-12-13 FÖRETAGSCENTRUM I OSKARSHAMN VERKSAMHETSPLAN 2008 2008 Fastställd av styrelsen 2007-12-13 INNEHÅLL 1 Mötesplatser 3 1.1 Bron till kommunen 3 1.2 Företagsbesök 3 1.3 Frukostträffar och seminarier 3 1.4

Läs mer

- en del i programmet Att främja kvinnors företagande

- en del i programmet Att främja kvinnors företagande Slutrapport Projekt Företagsamma kvinnor i Karlskrona - en del i programmet Att främja kvinnors företagande Under åren 2007 2009 har Tillväxtverket samordnat och genomfört ett nationellt program vars syfte

Läs mer

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 Mälardalens högskola Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 MDH En nationell högskola som verkar i en region - med en innovativ och internationell profil MDH i siffror 1977 MDH

Läs mer

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie 2013-01-29 Karlshamns Kommun Marianne Westerberg och Maria Hjelm Nilsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Projektets syfte... 2

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

TVG Handlingsplan 2015

TVG Handlingsplan 2015 TVG Handlingsplan 2015 Handlingsplan 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning s. 3 2. Ändamål s. 3 3. Schema över Tillväxtgruppens verksamhet 2015 s. 4 4. Verksamhetsområden s. 5 4.1. Nyföretagande s. 6

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Projektplan Processutveckling steg 1

Projektplan Processutveckling steg 1 Sid 1 av 10 Upprättad av: Datum: Version: lars.forslof@ljusdal.se 2006-09-14 0.3 Projektplan Processutveckling steg 1 INNEHÅLL 0 VERSIONSBERÄTTELSE... 1 1 IDENTIFIKATION... 2 1.1 Huvudmän... 2 1.2 Budgetramar...

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Tillgänglighet Detta insatsområde innehåller åtgärder för att ge en ökad

Läs mer

Våra barn och ungdomar är vår framtid! Presentation av projektidé - KNUT

Våra barn och ungdomar är vår framtid! Presentation av projektidé - KNUT Våra barn och ungdomar är vår framtid! Presentation av projektidé - KNUT Vilka är det som arbetar med projektet? Ev. andra nationella aktörer så som ex branschorganisationer Blekinge, Kalmar & Kronobergs

Läs mer

Lägesrapport Slutrapport

Lägesrapport Slutrapport 7-01-15 1 Lägesrapport Slutrapport x Allmänna uppgifter Projektägare: Haparanda stad Diarienummer Mål 1: 304-3745-05 Diarienummer Länsstyrelsen: Projektet bedrivs under tiden: 6-01-01 7-02-28 Projektnamn:

Läs mer

Affärsplan Järnvägsklustret i Västerås (Järnvägsklustrets verksamhetsplan)

Affärsplan Järnvägsklustret i Västerås (Järnvägsklustrets verksamhetsplan) Affärsplan Järnvägsklustret i Västerås (Järnvägsklustrets verksamhetsplan) Bakgrund Järnvägskluster i Västerås ekonomisk förening bildades 2013 för att samla företag med erfarenheter inom tåg och järnvägsindustrin.

Läs mer

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden.

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. 2011-11-30 1 Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. Bakgrund Sedan ett år tillbaka har Hoby Företagarförening och Bygd i Samverkan, båda ideella föreningar, arbetat med att ta

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2013 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

VERKSAMHETS BERÄTTELSE 2010 HIGH VOLTAGE VALLEY

VERKSAMHETS BERÄTTELSE 2010 HIGH VOLTAGE VALLEY VERKSAMHETS BERÄTTELSE 2010 HIGH VOLTAGE VALLEY Organisation Påbörjande av framtagning av handlingsdokument för hur High Voltage Valley ska arbeta strategiskt inom områdena; Genus- och jämställdhet, kunskapsoch

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

1 (5) Verksamhetsplan 2012

1 (5) Verksamhetsplan 2012 1 (5) Verksamhetsplan 2012 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring betydelsen

Läs mer

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017 Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Antagen av kommunstyrelsen 24 mars 2014 2/5 Innehållsförteckning Målbild 2017... 3 Kvantitativa övergripande

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2014 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Allmänna uppgifter Datum: 2010-03-31 Projekttid: 2009-10-01-2010-04-01 Journalnummer: 2009-5974 LAG diarienr: LVS-050 Projektnamn: HÄSTNÄRA BOENDE I GÖTENE, förstudie Sammanställning

Läs mer

Ljustern en tillgång

Ljustern en tillgång Ljustern en tillgång Projektet har lett till fler besökare och ökad användning av området. Foto: Jonas Lindgren Projektägare: Södra Dalarnas Utveckling, ekonomisk förening Projektledare: Sofie Jutner Kommun:

Läs mer

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Swedish Incubators & Science Parks - den nationella medlemsorganisationen för Sveriges regionala innovationsmiljöer Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Nyttja SISP- medlemmarnas

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2015 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE BRYSSEL Denna verksamhetsplan presenterar verksamhetsinriktning, arbetsmetod och prioriteringar under 2014-.2015 för Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation.

Läs mer

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer.

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer. Vår verkstad Utvecklar människor och affärer. Västerås Science Park är en inspirerande och innovativ miljö och mötesplats för företag i tillväxt där människor, idéer, kunskap och kapital kan mötas och

Läs mer

Handbok för klusterutveckling

Handbok för klusterutveckling Handbok för klusterutveckling Om verktyget Denna handbok är till för kluster som har eller vill ta en aktiv regional roll. Syftet med verktyget är att hjälpa till att leda processen framåt och att underlätta

Läs mer

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande - jämställdhetspolitisk arena - för de invandrakvinnor som vill och kan arbeta

Läs mer

Reglab 2015-2019. Projektplan

Reglab 2015-2019. Projektplan 141001 Reglab 2015-2019 Projektplan Inledning Projektet Reglab är ett forum för lärande om regional utveckling, där regionala utvecklare, myndigheter, forskare och andra intresserade möts för kunskaps-

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Programförslag Att tänka på / nyheter 2014-11-06 1 Senaste nytt! Programbeslut 15 dec. 2014??

Läs mer

Styrdokument för hantering av tillväxtmedel

Styrdokument för hantering av tillväxtmedel Styrdokument för hantering av tillväxtmedel Vi har i Fyrbodal ett nytt tillväxtprogram för perioden 2008 2013, framtaget i dialog mellan kommunerna och partnerskapen. Där har våra gemensamma prioriteringar

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12 PROTOKOLL Nummer 15 25.6.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12 Beslutande Föredragande Justerat Minister Fredrik Karlström Byråchef Susanne

Läs mer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Sammanställning från den nationella klusterkonferensen i Karlstad 8 9 februari, 2011 Dialog om en svensk innovationsstrategi

Läs mer

Föreningskraft. Som förprojekt blev det lyckat och har skapat ett breddengagemang, utvecklingsprojekt, företagande samt förväntningar.

Föreningskraft. Som förprojekt blev det lyckat och har skapat ett breddengagemang, utvecklingsprojekt, företagande samt förväntningar. Föreningskraft Allsång i Heby Folkets Park. Projektägare: Mötesplats Tillväxt Ek. Förening (MTI) Projektledare: Håkan Collin Kommun: Heby Dnr: 97 Jnr: 2011 5360 Projekttid: 2011-06-20 2012-12-31 Beviljade

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Slutrapport - Det Goda Livet 070101-071231

Slutrapport - Det Goda Livet 070101-071231 Åkerstag. 2D Tel: 0651-188 00 2007-12-19 82730 LJUSDAL Fax: 0651-141 70 Handläggare E-post: Dokumentnamn: Lars Forslöf lars.forslof@ljusdal.se Det goda livet - Slutrapport Slutrapport - Det Goda Livet

Läs mer

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Marie Sjövall Västra Götalandsregionen 1. Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser Inriktning på insatserna utifrån regionala behov

Läs mer

Syftet är att stimulera en ökad efterfrågan på FoU-insatser för små och medelstora företag

Syftet är att stimulera en ökad efterfrågan på FoU-insatser för små och medelstora företag Syfte Syftet är att stimulera en ökad efterfrågan på FoU-insatser för små och medelstora företag Programmet ska stärka de små och medelstora företagens möjligheter att: konkurrera på globala marknader

Läs mer

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831 Slutrapport Projektnamn Ärende-ID Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167 Stödmottagare Organisationsnummer Årjängs kommun 2120000-1835 Datum för slutrapport Beslutad projekttid 20130831 20120401-20130831

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Utveckling av Acusticum

Utveckling av Acusticum Utveckling av Acusticum Bakgrund Acusticum är en regional, nationell och europeisk branschsatsning på kulturella och kreativa näringar. Satsningen har pågått i drygt 10 år och innefattat olika typer av

Läs mer

1(8) Verksamhetsplan 2015. Antagen vid årsmöte 1 april 2015

1(8) Verksamhetsplan 2015. Antagen vid årsmöte 1 april 2015 1(8) Verksamhetsplan 2015 Antagen vid årsmöte 1 april 2015 2(8) Föreningens ändamål Företag i Samverkan i Östhammars kommun har enligt stadgarna som ändamål att främja en god samverkan mellan de ideella

Läs mer

Utvärdering Q-Biz Affärs- och kompetensarena för kvinnor i Västernorrland

Utvärdering Q-Biz Affärs- och kompetensarena för kvinnor i Västernorrland Utvärdering Q-Biz Affärs- och kompetensarena för kvinnor i Västernorrland Sammanfattning Projektet Q-Biz Affärs- och kompetensarena för kvinnor i Västernorrland har bedrivits mellan 2008-01-01 2010-12-31

Läs mer

Tillväxtprogram för Luleå kommun

Tillväxtprogram för Luleå kommun Tillväxtprogram för Luleå kommun Syfte Tillväxtprogrammet är ett medel för att skapa förutsättningar för långsiktig och hållbar tillväxt hos näringslivet i Luleå. Grundläggande förutsättningar för denna

Läs mer

Satsning på kommunikation om biosfärområdet Nedre Dalälven

Satsning på kommunikation om biosfärområdet Nedre Dalälven Satsning på kommunikation om biosfärområdet Nedre Dalälven Studieresa i biosfärområdets västra delar hösten 2014, då Permakultur Stjärnsund besöktes. Projektägare: Nedre Dalälvens Intresseförening (NeDa)

Läs mer

Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14

Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14 Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14 On-going evaluation Lärande utvärdering Följeforskning Utvärderingen ska vara användbar under resans gång Löpande återkoppling av iakttagelser/

Läs mer

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV Överenskommen vid gemensamt styrgruppsmöte för båda miljösamverkan 20 maj, efter förankring på chefsmötet 6 maj i Varberg Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan

Läs mer

Företagarnas JobbEtt 2011-2013

Företagarnas JobbEtt 2011-2013 BBilaga Bilaga 1 PROJEKTBESKRIVNING Företagarnas JobbEtt 2011-2013 2010-10-27 1 Innehållsförteckning Innehåll Innehållsförteckning... 2 Bakgrundsbeskrivning... 3 Sammanfattande projektbeskrivning... 4

Läs mer

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Inom ramen för Region Skånes satsning på projektet Kulturnäring Skåne, har Media Evolution på uppdrag av

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm PROJEKTUTVECKLING 12 maj 2009 Ängelholm Syfte Utveckla arbetssätt för att stärka kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden Se och ta tillvara

Läs mer

Projektansökan 2011-10-20

Projektansökan 2011-10-20 Projektansökan 2011-10-20 Projektidé Vad skall ni göra för vem och varför? Beskriv i en till två meningar. Etablera IFS Rådgivning inom Almi Företagspartner Halland för företagarrådgivning till utlandsfödda

Läs mer

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en

Läs mer

DTM När Google inte räcker till. Välkomna till Diplomerade Teknikmäklare DTM. September 2010

DTM När Google inte räcker till. Välkomna till Diplomerade Teknikmäklare DTM. September 2010 DTM När Google inte räcker till. Välkomna till Diplomerade Teknikmäklare DTM September 2010 Teknikmäklarna - DTM DTM skapar ökad lönsamhet och tillväxt för företagen via en snabb mäkling av resurser i

Läs mer

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt?

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Och vad har det med jämställdhet att göra? 26 mars 2014 Peter Kempinsky Om Kontigo Arbetar med frågor kring regional och lokal utveckling samt näringslivsutveckling

Läs mer

1 Instruktioner för slutrapport i MERA-programmet

1 Instruktioner för slutrapport i MERA-programmet 1 Instruktioner för slutrapport i MERA-programmet För att underlätta för projektledare och andra deltagare i MERA-projekt finns här en slutrapporteringsinstruktion med mallar för olika delar av slutrapporteringen.

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland

Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland Besök www.leadergastrikebygden.se eller bli ett fan på www.facebook.com/leadergastrikebygden sidan 1 Fisketurism i Gästrikland - Projektplan Vad Vi satsar

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Slutrapport Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Datum: 2015-06-10 Diarienr: 2015/0164 Bakgrund Projektet Hjärnkoll har i utvärderingarna visat att det går att förändra attityder i vårt samhälle.

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm.

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Om en av Sveriges mest spännande företagarkommuner. Läge: Laholm berättar om fördelarna med att driva företag i Laholms kommun

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Varför samverkar Malmö högskola? Partnerskap och samarbete är viktigt för Malmö högskola. Genom samverkan med andra aktörer vill vi på

Läs mer

ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules of Leadership för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet

ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules of Leadership för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet Inom projektet Golden Rules, som Tillväxtverket driver, finns det nu möjlighet att söka pengar för projekt som syftar

Läs mer

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass!

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass! Vad är Automation Region? Nya initiativ Automation Region är ett företagskluster som arbetar för att synliggöra och stärka Sveriges automationsindustri. Automationsbranschen har stor strategisk betydelse

Läs mer

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund Projekt Skånsk Nätverkskraft Mål Att via nätverksbyggande och föreläsningar stimulera de deltagande företagens affärsutveckling. Syfte Att genom projektet få kunskap om kompetensbehovet land företagare

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Foto: Leif Johansson Vad kan Malmö högskola erbjuda ditt företag? Att avsätta resurser för samarbete med högskolan kan vara en viktig

Läs mer

Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER

Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER Sveriges Kommuner och Landsting erbjuder på nytt den uppskattade utbildningen Förenkla helt enkelt som syftar

Läs mer

Kluster nytta för regionen? Innovations- och förändringsarbete i Dalarna

Kluster nytta för regionen? Innovations- och förändringsarbete i Dalarna Kluster nytta för regionen? Innovations- och förändringsarbete i Dalarna Förr startade man företag där det fanns en fors. Idag där det finns kunskapskällor Kort tillbakablick Klusterutveckling i ett regionalt

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Hur utvärderar man innovativa miljöer? En strategi för strategiskt lärande i VINNVÄXT-programmet. Göran Andersson

Hur utvärderar man innovativa miljöer? En strategi för strategiskt lärande i VINNVÄXT-programmet. Göran Andersson Hur utvärderar man innovativa miljöer? En strategi för strategiskt lärande i VINNVÄXT-programmet Göran Andersson Två grundstenar Effeklogik för programmet Utvärdering, Uppföljning och Processtöd hänger

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Ansökan om driftfinansiering 2016 och framåt

Ansökan om driftfinansiering 2016 och framåt Ansökan om driftfinansiering 2016 och framåt Bakgrund NOSP För att sätta framtiden för Norrköping Science Park måste man titta på vilka förutsättningar som finns i Norrköping och hur spelplanen ser ut.

Läs mer

KS Ärende 19. Karlskoga Engineering Cluster Projekt

KS Ärende 19. Karlskoga Engineering Cluster Projekt KS Ärende 19 Karlskoga Engineering Cluster Projekt Tjänsteskrivelse 2014-11-08 KS 2014.0000 Handläggare: Kommunstyrelsen Projekt KEC Karlskoga Engineering Cluster g:\kansliavdelningen\ks\kallelser\ks 2014-11-24\tjänsteskrivelse

Läs mer

Ansökan om medel för att främja kvinnors företagande

Ansökan om medel för att främja kvinnors företagande Ansökan om medel för att främja kvinnors företagande Projektets namn Från småskalighet till full blom - att växa i egen takt. Uppgifter om sökanden Sökande Föreningen Palma Postadress Etelhem Hemängen

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Entreprenörskap och innovativt företagande Aktiviteterna skall bidra till att skapa

Läs mer

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet.

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Aktiviteterna är genomförda i olika omfattning i samtliga av Värmlands

Läs mer

Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges

Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges Från idéer Vår till framgångsrika värdegrund företag Glädje i arbetet Flexibla i tanke och handling Affärsmässiga i utförandet Vision

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige

Läs mer

SVENSKT NÄRINGSLIV TAR TEMPEN PÅ NÄRINGSLIVS- KLIMATET I KIL

SVENSKT NÄRINGSLIV TAR TEMPEN PÅ NÄRINGSLIVS- KLIMATET I KIL FÖRETAG I KIL NYHETSBREV TILL FÖRETAGARE OCH ENTREPRENÖRER EXTRANUMMER NR 3 2015 SVENSKT NÄRINGSLIV TAR TEMPEN PÅ NÄRINGSLIVS- KLIMATET I KIL Det är det lokala företagsklimatet som är i fokus för Svenskt

Läs mer

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärderingen genomförd vårvintern 2012 1 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 3 1.3 Målgrupp 3 1.4 Metod 3 1.5

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

UTKAST. Innehållsförteckning. Handling för tillväxt... 2

UTKAST. Innehållsförteckning. Handling för tillväxt... 2 Innehållsförteckning Handling för tillväxt... 2 1. Boendet - Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende...3 1.2 Kommunikationer...3 1.3 Attityder...4 1.4 Fritid/Kultur...4 1.5 Öppnare landskap/naturvård...4

Läs mer

NEW BRIGHT FUTURE. En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer

NEW BRIGHT FUTURE. En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer NEW BRIGHT FUTURE En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer Ett samverkansprojekt med Strängnäs Business Park och Arbetsförmedlingen 2015-02-20 Förstudie New Bright

Läs mer

FÖRSTUDIERAPPORT Såddkapital- och riskkapitalfond

FÖRSTUDIERAPPORT Såddkapital- och riskkapitalfond FÖRSTUDIERAPPORT Såddkapital- och riskkapitalfond Uppbyggnad av en såddkapital- och en riskkapitalfond med inriktning mot Cleantech för tillväxt inom Energi- och Miljöteknik i Fyrbodal och Västra Götalandsregionen

Läs mer