ANMÄLAN ENLIGT MILJÖBALKEN (MB)

Transkript

1 ANMÄLAN ENLIGT MILJÖBALKEN (MB) avseende uppförande av sex vindkraftverk vid Ulvberget i Nordanstigs kommun, Gävleborgs län

2 Innehållsförteckning Sökanden... 3 Saken... 4 Bakgrund... 5 Områdesbeskrivning... 5 Samråd och Remisser... 5 Verksamhetsbeskrivning, lokalisering, berörda fastigheter och ägare... 5 Teknisk beskrivning... 7 Planförhållanden... 7 Miljökonsekvensbeskrivning- MKB... 8 Kulturmiljö... 8 Naturmiljö... 8 Fåglar... 9 Fladdermöss... 9 Ljud och rörliga skuggor Vägar och Transporter Fotomontage... 12

3 Bilagor 1. Bilaga till tillståndsansökan (som innehåller MKB med bilagor) 2. Ljudberäkning 3. Skuggberäkning 4. Inventering av trana och rovfåglar 5. Kompletterande arkeologisk utredning 6. Kartor och koordinater 7. Ritningar 2

4 Sökanden Kontaktuppgifter Kontaktpersoner Rabbalshede Kraft AB Marknadsvägen Rabbalshede Tel Fax info@rabbalshedekraft.se Org. nr Bertil Hjalmarsson, projektledare Dir.telefon bertil.hjalmarsson@rabbalshedekraft.se Eva Ahlström, projektsupport Dir.telefon eva.ahlstrom@rabbalshedekraft.se 3

5 Saken Rabbalshede Kraft AB ansöker om bygglov enligt plan- och bygglagen (PBL) samt lämnar miljöanmälan för att uppföra och driva sex vindkraftverk med en maximal totalhöjd om 150 meter, vid Ulvberget i Nordanstigs kommun. Röda stjärnor visar planerad placering av vindkraftverk. Numreringen av vindkraftverken är samma som i tidigare miljötillståndsansökan och därför har de aktuella vindkraftverken nummer 3, 4, 5, 6, 7 och 8. 4

6 Bakgrund Rabbalshede Kraft påbörjade projekteringen av vindpark Ulvberget under Den 21 december 2011 lämnades en ansökan om miljötillstånd in till länsstyrelsen i Gävleborg. För att länsstyrelsen ska kunna ta ett beslut måste först berörd kommun lämna ett tillstyrkande till projektet. Nordanstigs kommun beslöt den 17 juni 2013 att inte lämna något tillstyrkande till projektet i dåvarande utformning. På grund av kommunens avstyrkande avslog länsstyrelsen enligt 16 kap 4 MB miljötillståndsansökan. Rabbalshede Kraft har justerat vindparkens utformning och ansöker nu om bygglov samt lämnar miljöanmälan för sex vindkraftverk med maximal totalhöjd på 150 meter. Vindkraftverkens nuvarande numrering stämmer överens med tidigare 8- verksalternativför att underlätta läsning i miljökonsekvensbeskrivningen. Områdesbeskrivning Ulvberget ligger i Gävleborgs län, Nordanstigs kommun. Norr om Ulvberget ligger samhället Gnarp och öster om passerar i nord-sydlig riktning riksväg E4 samt kuststambanan. I söder avgränsas Ulvberget av samhället Jättendal och i väster av Orrsjön. Det är ca 13 km till Sveriges östra kust. Landskapet inom vindparkens område utgörs av kuperat skogslandskap huvudsakligen bestående av barrträd med betydande inslag av våtmarker i de lägre liggande delarna. Dominerande bergarter är gråvacka och skiffer. Jordarterna domineras av morän och torv. Ulvbergets högsta punkt sträcker sig nästan 190 meter över havet och kan ses på långt håll. På toppen av Ulvberget har sedan några år tillbaka tre telemaster m höga placerats. Masterna ger Ulvberget karaktär av landmärke i bygden. Samråd och Remisser Samråd enligt 6 kap miljöbalken genomfördes med myndigheter och allmänhet under februari 2010 inför ansökan om miljötillstånd enligt 9 kap miljöbalken. Samrådet gällde ett placeringsförslag med upp till 30 vindkraftverk med totalhöjd 180 m. Synpunkter och remissvar som kom in i samband med samrådet påverkade projektet och placeringsförslaget reviderades. Se vidare om samrådet och remisserna i Bilagor till tillståndsansökan, miljökonsekvensbeskrivningen, bilaga 4.1 och Verksamhetsbeskrivning, lokalisering, berörda fastigheter och ägare Förslaget till lokalisering och utformning har utarbetats så att hänsyn tas till natur-, kultur- och friluftsintressen. Riktvärden för skuggor och buller följer den praxis som utvecklats. Vindparkens omfattning begränsas av max 40 db ljud vid bostäder och max 8 timmar rörlig skugga per år eller max 30 minuter rörlig skugga per dag vid bostadshus samt totalhöjden 150 meter. I enlighet med resurshållningsprincipen (2 kap. 5 MB) är det sökandes önskemål att i tillståndet inte begränsa vindkraftverkens effekt och teknisk utformning för att vid tidpunkt för upphandling ha möjlighet att använda bästa möjliga och mest miljövänliga teknik. 5

7 Rabbalshede Kraft AB har intresse av att etablera vindkraftverk på Ulvberget av följande anledningar: Goda vindförhållanden. Området ingår i riksintresse för vindkraft. Området är utpekat i kommunens förslag till vindkraftplan. Området är strategiskt lokaliserat i anslutning till E4 med relativt kort avstånd till hamn. Att det redan finns en del skogsbilvägar inom området Att det finns anslutningsmöjlighet till kraftledningsnät i närheten. Att det finns förhållandevis få intressekonflikter. Att berörda fastighetsägare är positiva till vindkraft och önskar arrendera ut mark. Avståndet mellan vindkraftverk och närmsta bostad är 1155 m. Tabell 1: Fastighetsbeteckning, ägare och koordinater Vkv Fastighet Fastighetsägare m. ö. havet RT90 Swe 99 Y X E N 3 Nordanstig Byn 12:1 Holmens Bruk, Stockholm Nordanstig Frästa 7:7 Karl Sjödin, Gnarp Nordanstig Bäling 3:3 Fredrik Backlund, Gnarp Nordanstig Bäling 15:1 Sven-Olof Bergman,Gnarp Nordanstig Bäling 3:9 Monika Wallin, Östhammar Nordanstig Byn 25:1 Torgny Hill, Gnarp

8 Teknisk beskrivning Totalhöjd max 150 meter Tornhöjd ca meter Rotordiameter ca meter Effekt upp till 5 MW Hinderbelysning, röd Vindkraftverken består i huvudsak av ett torn, en trebladig rotor och ett maskinhus. Totalhöjden definieras som högsta höjden mellan markplan och rotorn i dess högsta läge. Tornet tillverkas av betong och/eller stål. Vindkraftverken förankras i berggrunden med ett bergförankrat betongfundament eller gravitationsfundament om lämpligt berg saknas. Rabbalshede kraft planerar att bygga ett eget elnät mellan vindkraftverken i vindparken som sedan ansluts till det överliggande elnätet. Nätägare för det överliggande elnätet är E.ON. Elproduktionen beräknas till 7500 MWh/ år för ett vindkraftverk och till MWh/ år för hela vindparken. Det motsvarar hushållsel för 7480 villor om man räknar att varje hushåll förbrukar 6000 kwh /år. Se vidare om fundament i Bilagor till tillståndsansökan, Miljökonsekvensbeskrivningen, bilaga 4. (sid 25) Se vidare om elanslutning i Bilagor till tillståndsansökan, Miljökonsekvensbeskrivningen, bilaga 4. (sid 29) Se vidare i Bilagor till tillståndsansökan, Teknisk beskrivning, bilaga 5 (längst bak i MKBn) Planförhållanden Området för planerad vindpark berörs ej av strandskydd. Projekteringsområdet är utpekat som riksintresse för vindkraft, vilket innebär att det ska skyddas för användning som motverkar vindbruk Energiproduktion kräver att mark tas i anspråk. Kommunen upprättar översiktsplan där markens lämplighet för olika ändamål prövas. Vindkraftsplanen har gjorts som ett tillägg till översiktsplanen, vilket innebär att tillägget ersätter översiktsplanen i de områden tillägget anger en annan markanvändning. Översiktplanen och vindkraftsplanen ska därför läsas tillsammans. Under 2009 och 2010 har vindkraftsplanen varit ute på samråd och utställning då allmänheten har getts tillfälle att komma med synpunkter. Vindkraftsplanen antogs av kommunfullmäktige den 15 november Men på grund av överklaganden har planen ännu inte vunnit laga kraft. 7

9 Miljökonsekvensbeskrivning- MKB Vid bygglovsansökan är vindparken anmälningspliktig enligt miljöbalken och i de fall det behövs ska anmälan innehålla en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). En MKB är redan framtagen till tidigare miljötillståndsansökan för Ulvberget. MKBn innehåller fler vindkraftverk än bygglovsansökan och miljöanmälan men själva placeringarna är de samma. Nuvarande bygglov och miljöanmälan innehåller vindkraftverken med nummer 3, 4, 5, 6, 7 och 8. Kulturmiljö Stigfinnaren Arkeologi och kulturhistoria consulting har på uppdrag av Rabbalshede Kraft AB utfört Arkeologisk utredning. Innan utredningen fanns endast ett par kända fornlämningar inom området. Utredningen hittade 11 gränsrösen, (både socken och fastighetesgränser), 2 stenbrott, 4 kolningslämningar, en klapperstensgrop, en fågelfångstanläggning, fyra dammar och vattendrivna anläggningar samt två gamla vägar. Området består till viss del av kala hällmarker, klapperstensområden, sandiga partier samt normalblockiga höjdpartier mellan m ö h beväxta med barrskog i varierande ålder. Efter inlandsisens avsmältning stack Ulvberget upp som en ö i ett hav. Allt eftersom landhöjningen framskred frilades områden från vatten och människor började vistas där. Under järnåldern har jordbruket i anslutning till dalgången i Gnarp och vid Bälingsjön fått fart och såväl gravar som bosättningsspår berättar om en fast boende befolkning. Skogsmarkerna i anslutning har använts för järnframställning, kolning och skogsarbete. Bergen kan ha nyttjats redan under förhistorisk tid för jakt och fångst. Lämningarna ligger inom de inventerade 50 meter breda zonerna för planerade nya och befintliga vägar men man kan troligen anlägga nya vägar utan att skada dem inom inventerad zon. Någon lämning ligger inom inventerad zon för verksplats. Se rapporten om Arkeologisk utredning i Bilagor till ansökan, bilaga 4.5. Naturmiljö Enetjärn Natur AB har på uppdrag från Rabbalshede Kraft AB utfört inventering och bedömning av naturvärden för att lokalisera och redovisa värdefulla naturmiljöer inom området. Inventeringsområdet är ca 600 ha stort och ganska kuperat. Består till största delen av skogsmark men med betydande inslag av våtmarker, speciellt i de norra delarna. Skogsmarken utgörs till största delen av produktionsskogar av främst tall och gran. Större hyggen och ungskogar av framförallt tall breder ut sig över stora delar av området och flera avverkningar har nyligen utförts. Äldre skog förekommer endast sparsamt högst upp på Ulvberget, på myrholmar och i kantzoner och kring våtmarker. De områden som befanns ha högre naturvärden utgörs i första hand av myrar och skogs- och våtmarksmosaiker, några områden med äldre tallskog förekommer, samt mindre sumpskogsområden och bäckmiljöer. De objekt som utpekats med äldre naturskog hyser höga naturvärden bl. a. i form av död ved och äldre träd. Övriga delar av inventeringsområdet som domineras av brukad skog och hyggen har inga speciella naturvärden. Den samlade bedömningen är att det bör vara möjligt att anpassa vindkraftsanläggningen som planeras vid Ulvberget så att full hänsyn tas till de naturvärdesklassade objekten och till de arter som pekats ut vid inventeringen. 8

10 Se rapporten om Inventering och bedömning av naturvärden i Bilagor till ansökan, bilaga 4.3 Fåglar Inventering av trana och rovfåglar har utförts av Enetjärn Natur AB på uppdrag från Rabbalshede Kraft AB för att lokalisera, redovisa och bedöma påverkan på förekomster av trana och rovfåglar i eller nära det område som är aktuellt för vindkraftsanläggningen. Utredningsområdet vid Ulvberget är ur ornitologisk synvinkel tämligen ordinärt och området saknar högre ornitologiska värden. Ett par trana häckar i västra kanten av utredningsområdet och ett litet antal tranor ( ex) använder Stormyran i områdets nordvästra del som övernattningsplats under vårsträcket. De övernattande tranorna tycks huvudsakligen angöra området norrifrån och det bedöms inte vara nödvändigt med särskilda hänsynsåtgärder för arten. Enstaka par av de vanligaste rovfåglarna häckar på och kring berget, precis som man kan förvänta, och som för alla vindkraftverk som uppförs i skogsmark gäller här att viss risk föreligger för att dessa, liksom enstaka förbiflyttande rovfåglar, drabbas av negativa konsekvenser i form av biotopsförlust och kollisionsrisk. Se vidare i rapporten Inventering av trana och rovfåglar i bilaga 4. Fladdermöss Länsstyrelsen i Gävleborg genomförde 2005 en artkartering av fladdermöss och det påträffades åtta olika arter. Ingen inventering ägde rum i närheten av projekteringsområdet för Ulvberget. Ytterligare ett par arter av fladdermus har registrerats tidigare. De inventeringslokaler som länsstyrelsen valde ut 2005 bedömdes ha hög potential att hysa fladdermöss och Ulvberget var inget prioriterat område i detta fall men kunskapen om utbredningen är begränsad. Fladdermössen väljer livsmiljöer med god tillgång på insekter och lämpliga boplatser. De påträffas både i lövskog och barrskog men antalet arter är fler i lövskog. Exempel på insektsrika miljöer är lövskog, näringsrika sjöar, våtmarker, mindre odlingsmarker och bryn. Exempel på bostäder är ihåliga träd och äldre byggnader. Fladdermöss kan hotas av förändringar i skogsbruk och odlingslandskap samt vindkraft. Ingen inventering i samband med vindkraftsprojekteringen har utförts. Se vidare i rapporten om Inventering och bedömning av naturvärden i Bilagor till ansökan, bilaga

11 Ljud och rörliga skuggor Under vindkraftverkens drifttid genomförs ett kontrollprogram som måste godkännas av tillsynsmyndigheten, det innehåller bland annat kontroll av ljud- och skuggor. Nya ljudoch skuggberäkningar har gjorts inför bygglovsansökan och miljöanmälan. Beräkningarna är gjorda med vindkraftverk av fabrikat Siemens, effekt 2,3 MW, rotordiameter 101 m, navhöjd 99,5 m och källjudet 105 db(a). Fabrikat och modell av vindkraftverk fastställs slutligt först efter det att bygglov erhållits. Vindkraftverk ger upphov till ett aerodynamiskt ljud från vingarna och ett mekaniskt ljud från maskinhusets komponenter. Utifrån Naturvårdsverkets rekommendation om max 40 db(a) för externt industribuller nattetid har en praxis på max 40 db(a) för vindkraftsljud utomhus vid bostäder utarbetats. Under drifttid ansvarar verksamhetsutövaren för att ljudkraven i tillståndet efterlevs. Beräkningarna visar att ljudet med god marginal ligger under praxis för max ljud vid bostäder. Om vindkraftverken är i drift vid soligt väder kan vingarna ge upphov till rörliga skuggor. Det är främst när solen står lågt som det finns risk för skuggor. Skuggorna kan uppfattas på upp till ca 1,5 km avstånd. Boverket anger att den faktiska skuggtiden inte bör överstiga åtta timmar per år och 30 min per dag. Skuggberäkningen är utförd med solstatistik från Östersund och vindstatistik från en lokal vindmätningsmast. Beräkningspunkterna vid bostäder är en yta på 5x5 m med 90 graders vinkel som sitter 1 m upp på husväggen (som ett stort fönster). Beräkningarna visar att rörliga skuggor med god marginal ligger under praxis för max skuggor vid bostäder. Se ljudberäkning, bilaga 2 Se skuggberäkning, bilaga 3 Vägar och Transporter Infart planeras ske från sydöst. Vägsträckning inom vindparken har skett i samråd med fastighetsägare. Vägen anläggs inom område som är utrett av biolog och arkeolog och utformningen har anpassats efter utredningarna. Befintlig skogsväg används där det är möjligt men en del ny vägsträckning behövs. Totalt behövs ett vägnät inom vindparken på ca 4 km varav ca 3 km är ny vägsträckning. Befintlig skogsväg behöver förstärkas och breddas för att klara de hållfasthetskrav som tillverkarna av vindkraftverk har. Planerad vägsträckning berörs inte av strandskydd. Vägarna kommer att följa landskapets former. Sprängning kan förekomma i begränsad omfattning för att uppfylla krav på lutning och radie för transporter av vindkraftverken. Sprängstenen kommer då att användas lokalt som väg- och verksplatsmaterial. För ny vägsträckning avverkas skog inom en korridor på ca m. För vägbotten behövs en bredd av ca 8-10 meter vilket ger en färdig vägbredd på ca 4,5 meter. Hårdgjorda markytor kommer att vara belagda med bergkrossmaterial som i första hand utgörs av sprängsten. 10

12 Under byggtid kommer transporter att ske med lastbilar och andra tyngre fordon. Krossmaterial till vägbeläggningar samt färdig betong, alternativ cement, grus och vatten, kommer att transporteras på lastbil. Vindkraftverken levereras med lastbil i sektioner och reses med hjälp av en större lyftkran och en mindre hjälpkran. Under drifttid kommer transporterna mestadels att bestå av personbilar med undantag vid större servicearbeten. För skiss över vägkonstruktion se MKB, bilaga 5 (längst bak i MKBn) Se vidare om vägar och transporter i Bilagor till tillståndsansökan, Miljökonsekvensbeskrivningen, bilaga 4, (sid 26) Se vidare om vägar och transporter i Bilagor till tillståndsansökan, teknisk beskrivning bilaga 5. 11

13 Fotomontage Fotomontage har tagits fram för att visa landskapets utseende med vindkraftverk. Vindkraftverken kan upplevas olika beroende på väderförhållanden och årstid. De fotomontage som finns i MKBn visar tidigare utformning av vindparken. Fotomontagen som närmast stämmer överens med aktuell bygglovsansökan och miljöanmälan finns på sidorna i MKBns bilaga 4.2. Se vidare om fotomontage i Bilagor till tillståndsansökan, bilaga 4.2, sidorna