Årsredovisning Vi tror på en hållbar bankrelation

Transkript

1 Årsredovisning 2011 Vi tror på en hållbar bankrelation

2 Innehåll 1 Swedbank i korthet 3 Ekonomiskt sammandrag och viktiga händelser VD har ordet 7 Finansiella mål 8 Strategi och prioriteringar 12 Omvärld och marknad 14 Bolånemarginaler FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 16 Ekonomisk redogörelse 20 Svensk bankrörelse 24 Stora företag & Institutioner 26 Baltisk bankrörelse 28 Kapitalförvaltning 30 Ryssland & Ukraina 31 Ektornet 32 Koncernfunktioner 35 Riskhantering i Swedbank 44 Vårt samhällsengagemang 46 Våra medarbetare 48 Aktierna och ägarna 52 Ordföranden styrelseåret Bolagsstyrningsrapport 64 Styrelse 68 Koncernledning 69 Vinstdisposition Tabeller och noter: Koncernen 71 Resultaträkning 72 Rapport över totalresultat 73 Balansräkning 74 Förändringar i eget kapital 75 Kassaflödesanalys 76 Noter Moderbolaget 146 Resultaträkning 147 Rapport över totalresultat 148 Balansräkning 149 Förändringar i eget kapital 150 Kassaflödesanalys 151 Noter 174 Styrelsens och VD:s underskrift 175 Revisionsberättelse 176 Marknadsandelar 178 Fem år i sammandrag koncernen 180 Tre år i sammandrag 186 Årsstämma 187 Definitioner 188 Adresser Finansiell information 2012 Delårsrapport Kv1 25 april Delårsrapport Kv2 18 juli Delårsrapport Kv3 23 oktober Årsstämma Årsstämman 2012 äger rum tisdagen den 27 mars på Dansens Hus, Stockholm. Swedbanks årsredovisning erbjuds alla nya aktieägare och distribueras till de som aktivt har valt att få den. Delårsrapporterna trycks inte, men finns tillgängliga på Här kan också årsredovisningen beställas.

3 Andel av intäkter Andel 2011 av intäkter 2011 [Svensk bankrörelses] Andel av intäkterna 2011 [Svensk bankrörelses] [Stora företag & Institutioners] [Stora företag [Baltisk & Institutioners] bankrörelses] Andel av intäkterna Andel av 2011 intäkterna 2011 Andel av intäkterna Andel av 2011 intäkterna 2011 [Baltisk bankrörelses] Andel av intäkterna 2011 Våra affärsområden Swedbank är organiserat i sex affärsområden vilka stöds av sju koncernfunktioner: Ekonomi & Finans, Andel av intäkterna Risk, 2011 Compliance, Andel av intäkterna av Andel Corporate av 2011 intäkterna 2011 Affairs, HR, [Ryssland & Ukrainas] [Ryssland & Ukrainas] [Kapitalförvaltnings] Juridik och Group Business Support. Svensk bankrörelse [Svensk bankrörelses] Andel av intäkterna 2011 Stora företag & Institutioner [Kapitalförvaltnings] [Ektornets] Andel av intäkterna Andel av 2011 intäkterna 2011 [Stora företag & Institutioners] Andel av intäkterna 2011 Läs mer på sid 20 Läs mer på sid 24 [Ektornets] Andel av intäkterna 2011 [Baltisk bankrörelses] Andel av intäkterna 2011 Andel av intäkter 2011 [Svensk bankrörelses] Andel av intäkterna 2011 Sverige är Swedbanks största marknad med över 4 miljoner privatkunder samt mindre och medelstora företagskunder. Tillsammans med sparbankerna erbjuder [Stora företag & Institutioners] [Baltisk bankrörelses] Andel Swedbank av intäkterna 2011 banktjänster via Andel 571 av intäkterna kontor, 2011 mobil-, telefon- och internetbank. Stora företag & Institutioner har Swedbanks samlade nordiska och baltiska erbjudande till stora företag, finansiella institutioner, organisationer och banker. [Ryssland & Ukrainas] [Kapitalförvaltnings] Andel Affärsområdet av intäkterna 2011 erbjuder företags- Andel av intäkterna och 2011 kapitalmarknadsprodukter. [Ektornets] Andel av intäkterna 2011 Andel Andel av koncernens av intäkter Andel 2011 Fördelning av resultat av intäkter resultat 2011 Fördelning Andel före av nedskrivningar koncernens resultat före Andel och nedskrivningar av resultat kreditförluster och 2011 kreditförluster 2011 totala intäkter före nedskrivningar och kreditförluster totala intäkter före nedskrivningar och kreditförluster [Svensk bankrörelses] Andel av intäkterna % 55% [Svensk [SB] bankrörelses] Andel [Stora av resultat företag före & Institutioners] [SB] Andel [Stora av [Sf&I] resultat företag Andel [Baltisk före & Institutioners] av resultat bankrörelses] före [Sf&I] Andel [Baltisk av [BB] resultat bankrörelses] Andel före av resultat före [BB] Andel av resultat före Andel nedskrivningar av intäkterna Andel av och 2011 intäkterna kreditförluster 2011 nedskrivningar Andel av och intäkterna kreditförluster 2011 nedskrivningar Andel nedskrivningar av och intäkterna kreditförluster och 2011 kreditförluster nedskrivningar och kreditförluster nedskrivningar Andel av och intäkterna kreditförluster % 20% [Ryssland & Ukrainas] Andel av intäkterna 2011 [Kapitalförvaltnings] Andel av intäkterna 2011 [Ektornets] Andel av intäkterna 2011 Andel av Andel intäkter av intäkter [Svensk bankrörelses] [Svensk bankrörelses] Andel av intäkterna Andel av 2011 intäkterna 2011 [Stora företag [Stora & Institutioners] företag & Institutioners] [Baltisk bankrörelses] [Baltisk bankrörelses] Andel av intäkterna Andel av 2011 intäkterna 2011 Andel av intäkterna Andel av 2011 intäkterna 2011 Baltisk [Ryssland & Ukrainas] bankrörelse Andel av intäkterna 2011 [Kapitalförvaltnings] [Kapitalförv.] [Ektornets] Andel av resultat före [Ryssland [R&U]& Andel Ukrainas] [Kapitalförvaltnings] av resultat före [R&U] Andel av resultat före [Kapitalförv.] [Ektornets] Andel av resultat Andel av före resultat [Ektornets] före Andel av resultat före Andel nedskrivningar av intäkterna av Andel av och 2011 intäkterna kreditförluster 2011 Fördelning nedskrivningar Andel nedskrivningar av och intäkterna kreditförluster resultat Andel av och 2011 intäkterna kreditförluster före 2011 nedskrivningar Andel av och intäkterna kreditförluster och 2011 och kreditförluster kreditförluster nedskrivningar och kreditförluster 2011 Läs mer på sid 26 Läs mer på sid 28 Baltisk bankrörelse omfattar Swedbanks [Svensk bankrörelses] bankverksamhet i Estland, Andel av Lettland intäkterna och 2011 Litauen. Genom 206 kontor, mobil- och internetbank erbjuds ett brett utbud [Ryssland & Ukrainas] [Ryssland & Ukrainas] av banktjänster Andel till närmare av intäkterna Andel 6 av miljoner 2011 intäkterna 2011 privat- och företagskunder. Kapitalförvaltning (Swedbank Robur) [SB] Andel [Stora av resultat företag före & Institutioners] [Sf&I] Andel [Baltisk av resultat bankrörelses] före nedskrivningar är representerat Andel av och intäkterna kreditförluster 2011 på Swedbanks nedskrivningar Andel hemmamarknader och erbjuder 130 fonder, av och intäkterna kreditförluster 2011 diskretionär kaptitalförvaltning och [Kapitalförvaltnings] [Kapitalförvaltnings] [Ektornets] [Ektornets] Andel förvaltning av intäkterna Andel av 2011 intäkterna av pensionskapital Andel av intäkterna Andel av 2011 intäkterna 2011 [BB] Andel av resultat före nedskrivningar och kreditförluster Andel av intäkter 2011 Fördelning resultat före nedskrivningar Andel av koncernens och kreditförluster Andel av resultat 2011 Andel av koncernens totala intäkter före nedskrivningar och kreditförluster totala intäkter Andel av resultat före nedskrivningar och kreditförluster [Svensk bankrörelses] Andel av intäkterna 2011 [SB] Andel [Stora av resultat företag före & Institutioners] [Sf&I] [Baltisk Estland Andel bankrörelses] [Baltisk av Lettland resultat bankrörelses] Litauen före Estland [Ryssland [BB] Lettland Andel & Ukrainas] [BB] av Andel resultat Litauen av före resultat [R&U] före Andel [Kapitalförvaltnings] av resultat före nedskrivningar Andel av och intäkterna kreditförluster 2011 nedskrivningar Andel av Andel intäkterna av och intäkterna kreditförluster Andel nedskrivningar av intäkterna nedskrivningar och 2011 kreditförluster och kreditförluster nedskrivningar Andel av och intäkterna kreditförluster % 22% 7% 5% 5% 10% 6% 6% 5% 5% [Kapitalförv.] [Ektornets] Andel av resultat före nedskrivningar Andel av och intäkterna kreditförluster 2011 Fördelning resultat Fördelning före nedskrivningar resultat före och nedskrivningar kreditförluster och 2011 kreditförluster 2011 [Ektornets] Andel av resultat före nedskrivningar och kreditförluster [Ryssland & Ukrainas] Andel av intäkterna 2011 [R&U] Andel [Kapitalförvaltnings] av resultat före nedskrivningar Andel av och intäkterna kreditförluster 2011 [SB] Andel av resultat före [SB] Andel av [Sf&I] resultat Andel före av resultat före [Sf&I] Andel av [BB] resultat Andel före av resultat före [BB] Andel av resultat före nedskrivningar och kreditförluster nedskrivningar nedskrivningar och kreditförluster och kreditförluster nedskrivningar nedskrivningar och kreditförluster och kreditförluster nedskrivningar och kreditförluster Ryssland & Ukraina Ektornet [Kapitalförv.] [Ektornets] resultat före [Ektornets] Andel av före Andel nedskrivningar av Andel intäkter av och intäkterna kreditförluster av intäkter 2011 Fördelning 2011 nedskrivningar Fördelning resultat och kreditförluster resultat före nedskrivningar före nedskrivningar och kreditförluster och kreditförluster Läs mer på sid 30 Läs mer på sid 31 Bankverksamheten i Ryssland stödjer Ektornet förvaltar och utvecklar [Svensk bankrörelses] [Svensk bankrörelses] [SB] Andel [Stora av [SB] resultat företag Andel [Stora före & av Institutioners] resultat företag före & Institutioners] [Sf&I] Andel [Baltisk av [Sf&I] resultat bankrörelses] Andel [Baltisk före av resultat bankrörelses] före [BB] Andel av [BB] resultat Andel före av resultat före Andel av företagskunder intäkterna Andel av 2011 intäkterna på nedskrivningar 2011 Swedbanks Andel nedskrivningar av och intäkterna kreditförluster Andel hemma- av 2011 och intäkterna kreditförluster nedskrivningar 2011 koncernens Andel nedskrivningar av och intäkterna kreditförluster Andel övertagna av 2011 och intäkterna kreditförluster tillgångar, nedskrivningar 2011 nedskrivningar och kreditförluster och kreditförluster marknader och strategin för verksam- främst fastigheter. Syftet är att återheten i Ukraina är att inom en tvåårsperiod endast inrikta sig mot före- och därigenom minimera bankens vinna ett så stort värde som möjligt [R&U] Andel av resultat före [R&U] Andel [Kapitalförv.] av resultat före Andel av resultat [Kapitalförv.] före [Ektornets] Andel av resultat Andel av före resultat [Ektornets] före Andel av resultat före nedskrivningar och kreditförluster Fördelning nedskrivningar nedskrivningar och kreditförluster resultat och kreditförluster före nedskrivningar och kreditförluster och och kreditförluster kreditförluster nedskrivningar och kreditförluster 2011 tagskunder. kreditförluster. Andel av koncernens totala intäkter Andel [SB] Andel av av resultat före före nedskrivningar och kreditförluster och kreditförluster Andel [Sf&I] av Andel koncernens av resultat före Andel av resultat [BB] Andel av resultat före totala nedskrivningar intäkter och kreditförluster före nedskrivningar och kreditförluster och kreditförluster 2% 0% Fördelning resultat före nedskrivningar och kreditförluster 2011 [Ryssland & Ukrainas] [Ryssland & Ukrainas] [R&U] Andel [Kapitalförvaltnings] av [R&U] resultat Andel [Kapitalförvaltnings] före av resultat före [Kapitalförv.] [Ektornets] [Kapitalförv.] Andel av [Ektornets] resultat Andel före av resultat [Ektornets] före Andel [Ektornets] av resultat Andel före av resultat före Andel av intäkterna Andel av 2011 intäkterna nedskrivningar 2011 Andel nedskrivningar av och intäkterna kreditförluster Andel av 2011 och intäkterna kreditförluster nedskrivningar 2011 Andel nedskrivningar av och intäkterna kreditförluster 2011 och kreditförluster nedskrivningar nedskrivningar och kreditförluster och kreditförluster Andel av intäkterna % 0% [SB] Andel av resultat före nedskrivningar och kreditförluster [Sf&I] Andel av resultat före nedskrivningar och kreditförluster [BB] Andel av resultat före [R&U] Andel av resultat före nedskrivningar och kreditförluster nedskrivningar och kreditförluster [Kapitalförv.] Andel av resultat före nedskrivningar och kreditförluster [Ektornets] Andel av resultat före nedskrivningar och kreditförluster

4 Vision Vi gör det möjligt för människor, företag och samhällen att växa. Swedbank Beyond financial growth. Värdegrund Syfte Vi ska främja en sund och hållbar ekonomi för de många hushållen och företagen. Bankens värdegrund syftar till att upprätthålla engagemang, fokus och motivation hos Swedbanks medarbetare och bygger på en uppförandekod och ett kundlöfte präglad av enkelhet, öppenhet och omtanke. Strategi Swedbank är en bank för de många Vi ska vara nära våra kunder......vilket möjliggörs genom ett enhetligt ramverk och lokal beslutskraft Swedbank ska ha en låg risknivå......med god kontroll och fokus på kostnader Läs mer om vår strategi på sid 9 Finansiella mål Räntabilitet på eget kapital ska uppgå till 15 procent Utdelningen ska uppgå till 50 procent av årets resultat Läs mer om våra finansiella mål på sid 7 Prioriteringar 2012 Vi arbetar för att: Förbättra kundnöjdheten genom att fortsätta anpassa vårt erbjudande till olika kundgrupper Tydliggöra och fortsätta implementera det koncerngemensamma ramverket och öka det lokala affärsmannaskapet Få ta hand om en större del av våra befintliga kunders bankaffär Minska våra kostnader samt förbättra kvalitet och effektivitet genom att standardisera och samordna processer Minska våra relativa kostnader för kapitalmarknadsupplåning Läs mer om våra prioriteringar på sid 10 Hållbar bankrelation

5 swedbank i korthet 1 En bank för de många Swedbank är en modern bank med rötterna tryggt förankrade i den svenska sparbankshistorien. Vi är en inkluderande bank med 9,6 miljoner privatkunder och drygt företags- och organisationskunder. Det gör oss till Sveriges största bank till antalet kunder och ger oss en ledande ställning även i våra övriga hemmamarknader Estland, Lettland och Litauen. Som en stor bank är vi en väsentlig del i det finansiella systemet och spelar en viktig roll i de lokala sam hällen där vi verkar. Vi har ett djupt engagemang i att bidra till en sund och hållbar finansiell utveckling både för våra kunder, våra ägare och för samhället i stort. Vi arbetar hårt på att utveckla långa och nära relationer med våra kunder. Swedbank har därför ett omfattande kontorsnät och väl utvecklade telefon-, internet- och mobiltjänster. Våra kunder ska alltid vara trygga i att de råd vi ger utgår från kundens bästa och inte bara från våra produkter. När vi utvecklar våra produkter och tjänster är målet att skapa det som är långsiktigt bra för kunderna och därmed även för oss. Medarbetarna i Swedbank står bakom värderingarna att vi ska vara enkla, öppna och omtänksamma. I vardagen betyder det bland annat att våra tjänster och råd ska vara begripliga för envar och att vi håller vad vi lovar. Swedbank ska ha en robust balansräkning som klarar konjunktursvängningar. Att bedöma och hantera risk är en del av vår vardag. Vi uppnår en god riskspridning genom att ha en bred kundbas av privatpersoner och företag från många olika branscher och genom en uthållig balans mellan in- och utlåning på våra hemmamarknader. Förbättrat resultat och räntabilitet Starkare räntenetto Nettoåtervinningar Ökad kärnprimärkapitalrelation minskade riskvägda tillgångar Fakta Årets resultat, mkr Räntabilitet på eget kapital, % 12,2 8,1 Kärnprimärkapitalrelation (Basel 2), % 15,7 13,9 K/I-tal 0,53 0,57 Kreditförlustnivå, netto, % 0,14 0,2 Andel osäkra fordringar, brutto, % 1,87 2,53 Riskvägda tillgångar (Basel 2), mdkr Totala tillgångar, mdkr Utlåning till allmänheten, mdkr * Inlåning från allmänheten, mdkr * Antal heltidstjänster * Exklusive Riksgälden och återköpsavtal. Swedbank Årsredovisning 2011

6 Swedbank Årsredovisning 2011 Vi är inte en bank med ett samhällsansvar, vi är ett samhällsansvar som blev en bank. Michael Wolf, VD

7 EKONOMISKT SAMMANDRAG OCH VIKTIGA HÄNDELSER Ekonomiskt sammandrag 2011 Viktiga händelser 2011 Årets resultat uppgick till mkr (7 444). Resultat per aktie före utspädning var 9,53 kr (6,43) och resultat per aktie efter utspädning var 9,52 (6,43). Räntabiliteten på eget kapital var 12,2 procent (8,1). Räntenettot ökade med 17 procent till mkr (16 329). Provisionsnettot minskade med 6 procent till mkr (9 525). Nettoresultat finansiella poster minskade med 34 procent till mkr (2 400). Kostnaderna ökade med 1 procent till mkr (17 642). Nedskrivning av goodwill har gjorts med mkr avseende den lettiska bankrörelsen. Nettoåtervinningar uppgick till mkr (kredit förluster netto om 2 810). Affärsvolymer Utlåningen till allmänheten * ökade med 2 procent till mdkr (1 146). Inlåningen från allmänheten * ökade med 6 procent till 547 mdkr (517). Förvaltat kapital minskade med 3 procent till 735 mdkr (755). Riskvägda tillgångar minskade med 9 procent till 492 mdkr (541). Kärnprimärkapitalrelationen enligt Basel 2 ökade till 15,7 procent (13,9). Styrelsen föreslår en utdelning på 5,30 kr (2,10) per stamaktie och 5,30 kr (4,80) per preferensaktie för räkenskapsåret Kvartal 1 Estland gick med i eurosamarbetet. Kapitaliseringsmål infördes och utdelningspolicyn höjdes till 50 procent. Swedbank höll kapitalmarknadsdag och introducerade räntabilitetsmål. Årsstämman 2011 valde Olav Fjell till ny ledamot i styrelsen. Kvartal 2 Swedbanks styrelse beslutade om och påbörjade återköp av egna aktier för att anpassa kapitalstrukturen till bankens kapitalbehov C-aktier emitterades och återköptes för att hantera bankens åtagande enligt det prestations- och aktiebaserade ersättningsprogrammet för Magnus Gagner Geeber utsågs till chef för affärsområdet Stora företag och Institutioner. Moody s uppgraderade Swedbanks rating för finansiell styrka från D+ till C- med stabil utsikt. Kvartal 3 Ledningsförändringar genomfördes Göran Bronner utsågs till ny koncernfinanschef, Håkan Berg till ny koncernriskchef och Birgitte Bonnesen till chef för Baltisk bankrörelse. Återköpen av egna aktier avbröts. Swedbank beslutade att lämna retail-segmentet i Ukraina. Kvartal 4 Swedbanks kreditbetyg från S&P höjdes till A+. Swedbank klarade den europeiska bankmyndighetens, EBAs, stresstest med god marginal. Swedbanks arbete med transparens belönades med Ernst & Youngs Risk Transparency Award. *Exklusive Riksgälden och återköpsavtal. Årets resultat Räntabilitet, eget kapital Utdelning mkr % Kronor 10 9, ,30 5,30 4,80 2,10 0,00 0, * Stamaktie * Föreslagen utdelning Preferensaktie Swedbanks resultat har successivt förbättrats sedan 2009, då resultatet påverkades negativt av omfattande kreditförluster i de baltiska länderna, Ryssland och Ukraina. Årets resultat belastades med en nedskrivning av goodwill på mkr. Räntabilitet på eget kapital ökade från 8,1 till 12,2 procent. Ökningen berodde framförallt på det förbättrade resultatet. I början av 2011 ändrade Swedbank sin utdelningspolicy till att uppgå till 50 procent av årets resultat från tidigare 40 procent. Bankens styrelse föreslår årsstämman att besluta om en utdelning på 5,30 kr för såväl stamaktier som preferensaktier. Swedbank Årsredovisning 2011

8 4 VD har ordet En hållbar bankverksamhet 2011 innebar stora svängningar i världsekonomin. Året inleddes med en stark tilltro till den ekonomiska återhämtningen, inte minst i Sverige. Under sommaren slog den europeiska skuldkrisen till och drog ner tillväxtutsikterna väsentligt. Ju längre året gick, desto tydligare blev krisen för vanliga företag och hushåll. Samtidigt växte kritiken mot hela banksystemet för ett alltför spekulativt agerande med för höga löner och för lite nytta för samhällsekonomin. Kritiken har i flera avseenden varit befogad, men skuldkrisen med dess konsekvenser är i lika hög grad kopplad till hur ekonomisk politik bedrivits i enskilda länder. Efter stora svårigheter under hösten 2008 påbörjade vi under 2009 omställningen till en ny verklighet. Vi fokuserar på våra kunders och därmed även bankens långsiktiga ekonomi. Vi har också pressat våra kostnader, stärkt vår kapitalbas och förlängt löptiden på marknadsupplåningen. Ett nytt ersättningssystem ska skapa en långsiktigt hållbar företagskultur och en sund balans mellan fast och rörlig ersättning. Det är idag en styrka för oss att vi var tidiga in i omställningen. Nu kan vi ta oss an nya affärer, stå stadigt bredvid våra kunder även genom nästa lågkonjunktur, och driva en uthålligt lönsam verksamhet. Vi kan för 2011 visa upp ett konkurrenskraftigt resultat: Vinsten ökade med 58 procent till 11,7 mdkr, främst drivet av ett starkare räntenetto och kreditåtervinningar Bortsett från de omstruktureringskostnader som togs under tredje och fjärde kvartalet på totalt 430 mkr minskade kostnaderna cirka 200 mkr Samtliga affärsområden utom Kapitalförvaltning visade en resultatförbättring Kärnprimärkapitalrelationen ökade till 15,7 procent (13,9) vilket är en av de starkaste i Europa Styrelsen har föreslagit en utdelning på 5,30 kr per stamoch preferensaktie Vi gläds också över gott betyg i Riksbankens senaste stabilitetsrapport från november, som visar att vi har starkast kapitalisering och likviditet av de svenska storbankerna, och som bekräftar att vi klarar de högre kapitalkrav som den svenska regeringen ställer. Uppgraderingen av kreditbetygen från Standard & Poor s och Moody s under året bekräftar också vår starka ställning. Vår strävan efter mer öppenhet och transparens har uppmärksammats av bland andra svenska Ernst & Young och europeiska IR Magazine, där vi bedömts som marknadsledande. Bakom detta ligger fantastiska insatser hos många enskilda personer i banken som satsat sitt yrkeskunnande och sitt engagemang i den krävande resa vi gjort. Förtroende och kostnader Att driva bank är en samvetsgrann uppgift. Förtroende för banksektorn är viktigt för marknadsekonomins hälsa. Vår uppgift är att hjälpa de många hushållen och företagen att få en helhetsbild och överblick över såväl små som riktigt stora ekonomiska beslut. Det kapital som banker har mest ont om just nu är förtroendekapital. Att bli vän med omvärlden, förklara vår verksamhet och övertyga om vår samhällsnytta är därför en av de viktigaste prioriteringarna framöver. Vi behöver mer konkret visa effekten på välstånd, jobb och utveckling genom att vi omvandlar sparande till investeringar, förser företag med kapital och förvaltar kundernas sparmedel. Utan väl fungerande banker som bidrar till tillväxt för enskilda individer, företag och samhälle kan inte ett modernt samhälle fungera och utvecklas. Vi har under 2011 fokuserat på att hålla nere våra kostnader. Vi har bland annat infört stopp för externa rekryteringar, dragit ner konsultkostnader, konferenser och resor. Sedan fjärde kvartalet 2008 är vi nu färre medarbetare och vi flyttar över så mycket arbetstid som möjligt till direkta kundrelationer och kundnytta. Den 1 januari 2011 etablerades Group Business Support med uppgiften att rationalisera, standardisera och förenkla processer inom IT, support och produktutveckling. Vissa framsteg har gjorts, exempelvis har kostnaderna minskats genom samordning av fastighetsförvaltningen och dess säkerhetsarrangemang och inom området produkter har mer centraliserade inköpsprocesser lett till lägre kostnader, speciellt inom kortområdet. Samtidigt har vi mycket kvar att göra för att nå vår effektiviseringspotential. Rörliga ersättningar är ett annat område som bidrar till misstro. Där har vi ersatt tidigare program med ett aktiebaserat program, Eken, för de flesta av våra cirka anställda där ersättningen är i form av aktier med tre års inlåsning. De befattningshavare som har individuella program, där prestationen är mätbar och där det skulle bli dyrare för banken med en fast, marknadsmässig lön, har reducerats från år 2010 till 800 år De fem högsta befattningshavarna i banken har ingen rörlig ersättning och övriga i koncernledning har ingen individuell rörlig ersättning utan deltar i Eken. Finansinspektionen gav oss som enda storbank grönt ljus sommaren 2011 för regelefterlevnad inom detta område. Hållbara finanser Vi har och tar ansvar för våra kunders långsiktiga ekonomi. Vi ska bidra till stabilitet, också genom att vara återhållsamma när det behövs. Det var för billiga pengar, för oförsiktigt utlånade, som förde både hushåll och stater in i krisen. Swedbank Årsredovisning 2011

9 VD har ordet 5 Det är idag en styrka för oss att vi var tidiga in i omställningen. Nu kan vi ta oss an nya affärer, stå stadigt bredvid våra kunder även genom nästa lågkonjunktur, och driva en uthålligt lönsam verksamhet. Michael Wolf Verkställande direktör och koncernchef Swedbank Årsredovisning 2011

10 6 VD har ordet Vi ska måna mer, inte mindre, om att våra kunder får god stabilitet i sin ekonomi, även genom de ekonomiska svängningarna. Vi har inte på ett enkelt sätt lyckats förklara vad som utgör grunden för våra utlåningsräntor eller att ökade marginaler inte alltid är samma sak som högre lönsamhet. Vi vill även inom detta område vara tydliga och transparenta, på sid redogör vi för marginaler och lönsamhet. Vi behöver uppenbarligen bli bättre på att lyfta fram vilket mervärde våra tusentals medarbetare runt om i banken skapar, framförallt som rådgivare i samband med hushålls och företags största och mest livs - avgörande ekonomiska beslut. Nu skärps kraven på bankernas kapitalbas. Det är i grunden sunt och innebär en återgång till mer normala nivåer. När det nuvarande regelverket började införas 2004, sänktes successivt riskvikterna på bostäder, vilket bidrog till en kraftig kreditexpansion och skuldsättning hos hushållen. Det regelverk som nu planeras gälla från 2013 innebär bland annat strängare kapital- och likviditetskrav, samtidigt som riskvikterna på bolån i Sverige förväntas höjas. Nya regler för bankerna är välkomna och en förutsättning för att få en mer stabil finansiell sektor i framtiden. Kortsiktigt påverkar kraven alla intressenter kring banken; kunderna, aktieägarna och de anställda. Kunderna märker av att priset på pengar har blivit dyrare, aktieägarna har sett att avkastningen på kapital har gått ned jämfört med innan finanskrisen och de anställda märker av effektiviseringar och hårdare krav för rörlig ersättning. Vårt samhällsengagemang Utvecklingen under 2011 visar hur beroende finanssektorn är av samhället och vice versa. Ska vi som bank växa sunt och hållbart behöver de samhällen vi verkar i också göra det. Samhällsengagemang är ett allt viktigare inslag i allt fler företags affärsmodeller, också våra företagskunders. Vårt allra största bidrag till en hållbar samhällsutveckling är att bedriva vår kärnaffär också med hjärtat och med lyft blick mot framtiden. Den allt överskuggande utmaningen är att skapa finansiell stabilitet för de många hushållen och företagen. Det behövs beredskap och buffertar för både upp- och nedgång. Till viss del kan svängningarna mildras med regelverk. Myndigheter och finanssektor behöver samverka för att skapa större stabilitet över konjunkturcykeln. Långsiktighet är också ett ledord i vår rådgivning. Vi för dagligen tusentals samtal med våra företagskunder om satsningar, risk och rimliga avkastningar. I kristider behöver vi påminna om att det kommer att vända framöver. När så småningom tillväxten tar fart igen gäller det att minnas hur det är i avmattning. Jag är också mycket stolt över att leda en bank med ett så djupt rotat och vittförgrenat engagemang i våra hemmamarknaders sociala utveckling, något som beskrivs närmare på sidorna Alltmer fokuseras på områden där våra nätverk och vår specialist kompetens kan ge extra utväxling; arbetsmarknad, utbildning och entreprenörskap. Dessa är också centrala områden för tillväxten i samhället, framförallt genom att ta tillvara kompetensen hos de många unga och utlandsfödda som idag står utanför arbetsmarknaden. Inför års turbulens kommer att få konsekvenser framöver. Riskaptiten kommer överlag att bli mer återhållsam, och kan leda till mer långsiktighet i ekonomiska beslut detta passar Swedbank mycket bra. Med den goda grund vi lagt de senaste åren kan vi ta vara på de nya möjligheterna. Vi fortsätter också med att utveckla oss som relationsbank med ett helhetsengagemang i våra kunders ekonomiska utveckling, att effektivisera våra arbetsprocesser och att vara pådrivande för en sund och hållbar finansiell utveckling för de många hushållen och företagen. Det är den vägen vi är övertygade om kommer att ge resultat. De makroekonomiska utsikterna är idag mycket osäkra och det finns en tydlig risk för recession. Därför är det idag svårt att ge en tydlig förväntansbild om resultatutvecklingen. Intäkterna kommer att påverkas positivt av att statligt garanterad upplåning förfaller. Vår ambition för 2012 är att minska kostnaderna med cirka 1 mdkr, exklusive rörliga personalkostnader, jämfört med Jag vill tacka alla medarbetare, ägare och kunder för ett spännande 2011! Stockholm i februari 2012 Michael Wolf Verkställande direktör och koncernchef Swedbank Årsredovisning 2011

11 Finansiella mål 7 Långsiktig konkurrenskraft Swedbanks styrelse har beslutat att dra tillbaka kapitaliseringsmålet och avvaktar ytterligare detaljer kring de nya kapitalkraven innan ett nytt måltal kommuniceras. Swedbanks Finansiella mål Räntabilitet Räntabiliteten på eget kapital ska uppgå till 15 procent. Det nya föreslagna regulatoriska kravet, som innebär att svenska banker ska hålla mer kapital än tidigare, gör att det blir svårare att nå räntabilitetsmålet på 15 procent och att det kommer att ta längre tid. För att nå räntabilitetsmålet behöver banken bli mer effektiv och öka intäkterna. Räntabilitetsmålet är anpassat efter Swedbanks marknadsposition, riskprofil och marknadsförutsättningarna på våra hemmamarknader. Efter att ha redovisat ett negativt resultat för 2009 har Swedbanks resultat successivt förbättrats. För helåret 2011 var räntabiliteten 12,2 procent (8,1). Utveckling Räntabilitet på eget kapital % Utdelning Utdelningen ska uppgå till 50 procent av årets resultat. I början av 2011 ändrade Swedbanks styrelse sin utdelningspolicy till att uppgå till 50 procent av årets resultat från tidigare 40 procent. Policyn ändrades mot bakgrund av Swedbanks starka kapitalisering, en förväntad återhållsam kreditefterfrågan samt fokus på fortsatt kapitaleffektivisering. Bankens styrelse föreslår års stämman att besluta om en kontant utdelning på 5,30 kr per preferensaktie och 5,30 kr per stamaktie för Detta motsvarar en utdelningsgrad på 50 procent (40). Utdelning Kronor 10 9, ,30 5,30 4,80 2,10 0,00 0, * Stamaktie * Föreslagen utdelning Preferensaktie Kapitalisering Styrelsen har beslutat att dra tillbaka bankens tidigare kapitalmål om en långsiktig kärnprimärkapitalrelation på på minst 10 procent samt minst 13 procent fram till Styrelsen kommer att fatta beslut om ett nytt kapitalmål när den regulatoriska miljön bedöms som mer stabil. Swedbanks lednings bedömning är idag att vi långsiktigt kommer att behöva en kärnprimärkapital relation på 13,5 till 14,5 procent som en följd av de föreslagna kapitalkraven. Vid utgången av 2011 var kärnprimärkapitalrelationen 15,7 procent (13,9). Kärnprimärkapitalrelation % Basel 2 Basel 3* * Uppskattning baserad på Swedbanks tolkning av framtida reglering Swedbank Årsredovisning 2011

12 8 Strategi och prioriteringar En sund och hållbar ekonomi för de många hushållen och företagen Vårt syfte Vi ska främja en sund och hållbar ekonomi för de många hushållen och företagen. Det går en röd tråd genom bankens historia, från den första svenska sparbanken 1820, via 1900-talets jordbrukskassor och Hansabanks viktiga roll i Baltikum på 1990-talet, till dagens bank som är väl förankrad i det lokala samhället och byggd på nära kundrelationer. Syftet när sparbankerna grundades var att bidra till ökat välstånd och en tryggare tillvaro genom klok finansiell planering. Det stämmer än idag vi främjar en sund och hållbar ekonomi för de många hushållen och företagen. Genom framsynt agerande, ansvarsfull rådgivning och utbildning arbetar vi för en ekonomi i balans, vilket också bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling av samhället i stort. Ryssland Ryssland Swedbank har fyra geografiska hemmamarknader: Sverige, Estland, Lettland och Litauen. För att stödja affären på våra hemmamarknader finns Swedbank även etablerad på angränsande marknader som Finland, Norge, Danmark och Ryssland samt vissa andra länder som USA, Kina, Luxemburg och Spanien. Swedbank bedriver även bankverksamhet i Ukraina. Vår värdegrund Enkel Våra tjänster och våra med arbetare ska vara lätta att få tag på och enkla att förstå. Våra råd är anpassade efter kundens behov och vi tillhandahåller de ekonomiska verktyg som våra kunder behöver för att hantera utmaningar och möjligheter i livet. Vi ska skapa en vänlig och okomplicerad bankupplevelse för alla. Öppen Vi ska agera som en rak, ärlig och pålitlig partner. Kunder och andra intressenter ska känna sig välkomna och trygga med våra tjänster och vårt agerande. Vi tror på utveckling och är öppna för nya idéer, nya människor och nya sätt att tjäna våra kunder och samhället på. Omtänksam Allt vi gör, gör vi utifrån kundens behov. Vi hjälper våra kunder att fatta välgrundade beslut och att nå sina mål på ett hållbart sätt. Våra medarbetare är hjälpsamma och pålitliga. Vi sätter en ära i att hålla vad vi lovar. Vi är hängivna vårt uppdrag; att stärka en långsiktigt sund ekonomi hos människor, företag och samhälle. Vår vision Vi möjliggör för människor, företag och samhällen att växa Swedbank beyond financial growth Swedbank Årsredovisning 2011

13 Strategi och prioriteringar 9 Vägval för att skapa värde Swedbanks strategi är den väg vi valt för att skapa kund- och aktie ägarvärde på lång sikt. Den grundas på vårt syfte, våra värderingar och vår vision. Swedbank är en bank för de många Swedbank finns till för de många hushållen och företagen, både dem med enklare och dem med mer avancerade finansiella behov. Vi är en inkluderande bank i så måtto att vi möter kunder utan förut fattade meningar. Vår ambition är att behålla och utveckla våra stora kundbaser, långsiktiga kundrelationer och höga marknads andelar på våra fyra hemmamarknader: Sverige, Estland, Lettland och Litauen. Vi ska vara nära våra kunder... Vi är övertygade om att en bankmodell som bygger på kundnärhet bäst främjar såväl våra kunder som Swedbanks syfte. Genom att finnas nära våra kunder får vi en bättre förståelse för deras situation och behov. Det gör det möjligt för oss att ge rätt råd och ta snabba beslut när kunderna behöver det, även om det ibland innebär att banken tappar en affär. I vår rådgivning utgår vi ifrån kundernas behov, inte bankens produkter, och vår produkt- och tjänsteutveckling drivs av dialogen med våra kunder. Kundnärhet och långsiktig lönsamhet åstadkoms genom väl anpassade produkter och tjänster via lämpliga kanaler för våra olika kundsegment. Att vara tillgängliga för kunderna på ett enkelt sätt via vårt breda kontorsnät och nya lösningar inom internet-, telefon- och mobilbanker är viktigare än att vi själva producerar alla de produkter och tjänster som erbjuds. Den unika tillgängligheten för våra kunder i Sverige möjliggörs även genom samarbetet med sparbankerna och olika franchisesamarbeten....vilket möjliggörs genom ett enhetligt ramverk och lokal beslutskraft Ett gemensamt ramverk för hela koncernen tillsammans med lokal beslutskraft möjliggör snabba beslut nära kunden. Ramverket rör frågor som styrning, kapital- och likviditetshantering, riskhantering, prestationsutvärdering samt varumärkespolicy. De lokala enheterna ansvarar för kundrelationer och resultat. Utveckling och produktion av bankens produkter sker på koncernnivå. För att så snabbt som möjligt kunna möta varje kunds specifika behov har de lokala kontoren och enheterna befogenhet att besluta om produkt- och tjänsteurval samt prissättning inom ramverkets gränser. Ett gott ledarskap är avgörande för vår styrmodell, med tydlig delegering av ansvar. Med bra chefer följer engagerade medarbetare som levererar goda resultat. Därför fokuserar vi på långsiktighet i rekrytering, utbildning och utveckling av ledare. Swedbank ska ha en låg risknivå... Swedbank ska ha en låg risknivå både ur ett tillgångs- och skuldperspektiv. Risken i Swedbanks tillgångar ska långsiktigt styras så att kärnprimärkapitalrelationen inte minskar med mer än tre procentenheter i ett scenario med mycket stressade för hållanden. Bankens exponering ska övervägande vara i Sverige. God riskspridning uppnås genom en bred kundbas av privatpersoner och företag inom många olika branscher. Kundernas kassaflöde, återbetalningsförmåga och säkerheter ska alltid utgöra grund valarna i kreditgivningen. En hög kvalitet i risk- och kredit besluten och en proaktiv riskhantering bidrar till en låg riskprofil. Banken ska ha en uthållig balans mellan ut- och inlåning på varje hemmamarknad. Tillväxt kan vara förknippad med ökade risker. Swedbank eftersträvar en långsiktigt hållbar tillväxt. Detta innebär att vi inte kommer att växa snabbare än vad som bedöms vara hållbart för våra kunder och oss själva, oberoende av marknadens tillväxt....med god kontroll och fokus på kostnader Framöver kommer regelförändringar, exempelvis vad gäller kapitalkrav, betyda ökade kostnader för att bedriva bankverksamhet. Fortsatt konkurrenskraft kräver att vi löpande arbetar med våra kostnader. Det görs i huvudsak på tre sätt: Genom en företagskultur där alla är medvetna om och försiktiga med kostnaderna. Bankens generella ersättningsprogram, Eken, ska bidra till att stärka kostnadsmedvetandet. Genom att löpande anpassa vår organisation och våra kostnader till rådande förutsättningar. När omvärlden förändras måste vi vara beredda att anpassa vår kostym därefter. Genom att dra nytta av stordriftsfördelar baserade på våra höga marknadsandelar på respektive hemmamarknad inte minst när det gäller effektivt processtöd och IT. Stora inlåningsvolymer från privatpersoner gör Swedbank till en räntekänslig bank det innebär att det blir än viktigare att ha fokus på kostnadseffektivisering, särskilt när ränteläget är lågt. Swedbank Årsredovisning 2011

14 10 Strategi och prioriteringar Prioriteringar 2012 Våra prioriteringar är de åtgärder vi behöver vidta under en treårsperiod för att nå vår framtida önskade position. Prioriteringarna prövas löpande för att säkerställa att vi fokuserar på de områden som bedöms bidra mest till den långsiktiga lönsamheten. Förbättra kundnöjdheten Anpassa vårt erbjudande till olika kundgrupper Matcha medarbetarnas kompetens mot kundernas behov För att öka kundnöjdheten behöver vi bli ännu bättre på att erbjuda relevanta erbjudanden till respektive kundgrupp. För kunder med mindre avancerade finansiella rådgivningsbehov ska vi säkerställa relevanta, enkla och effektiva erbjudanden, i första hand via våra elektroniska kanaler. Internet-, mobiloch telefonbanken ska förbättras i syfte att förenkla och effektivisera vanliga banktjänster, samtidigt som det gör dem mer kostnadseffektiva. För att möta kunder med mer avancerade finansiella behov kommer vi att avsätta mer tid för rådgivning. Vi ökar andelen personal som arbetar med rådgivning samt breddar och fördjupar deras kompetens. Öka beslutskraften nära våra kunder Tydliggöra och fortsätta implementera det gemensamma ramverket Öka det lokala affärsmannaskapet Swedbanks ramverk, som möjliggör att beslut fattas nära kunden, är i huvudsak på plats, men vi behöver förtydliga hur det ska tillämpas. Vi kommer också att införa utvärderingssystem för att säkerställa att ramverket följs och förbättras. Det är viktigt att de som är närmast kunden känner inflytande och delaktighet och har bra affärsmannaskap eftersom de har det fulla ansvaret för kunder och resultat. Vi arbetar för att öka kunskapen om hur lönsamheten ser ut hos varje kund och för banken som helhet, i syfte att förbättra affärsmannaskapet i banken. Växa med befintliga kunder Få ta hand om en större del av kundernas bankaffär Fortsätta arbetet med att riskbasera prissättningen Vi ska i första hand ta vara på vår stora kundbas för att växa. Genom att vara nära våra kunder och förstå deras behov kan vi förbättra kundnyttan och därigenom förbättra både vårt erbjudande och vår intjäning. Vi kommer att fortsätta att se över prissättningen på våra produkter och tjänster. Syftet är en riskbaserad prissättning som motsvarar värdet för kunden och som täcker bankens kostnader för att göra affärer, vilka ökar med nya regleringar inom banksektorn. Det är också viktigt att fortsätta ta tillvara de tillväxtmöjligheter som finns inom utvalda segment. Förbättra kvalitet och kostnadseffektivitet Standardisera och samordna processer Öka kostnadsfokus Vi ska ta tillvara de storleksfördelar som våra stora kundbaser och affärsvolymer ger samt öka vår kostnadseffektivitet. Det senare är viktigt eftersom koncernen innehåller olika ursprungsbanker, segment och geografiska områden. Vi ska förbättra kvaliteten samt minska komplexiteten och våra operativa risker genom att standardisera, förenkla och samordna processer inom IT-support, produktutveckling och gemensamma stödfunktioner. Kvalitets- och effektivitetsvinsterna gynnar också kunderna genom att vårt erbjudande blir mer exakt och kommer snabbare ut på marknaden. Det rådande ekonomiska läget gör att vi behöver minska våra kostnader. Ansvaret för detta ligger hos cheferna i Swedbank och vi verkar också aktivt för att ytterligare öka kostnadsmedvetenheten hos var och en i koncernen. Som stöd finns det omarbetade generella ersättningsprogrammet, Eken. Kapital- och likviditetshantering Förbättra kunskapen om riskvägda tillgångar och kapitaleffektivitet i organisationen Förbättra vår relativa kostnad för kapitalmarknadsupplåning För att motverka onödig kapitalbindning fortsätter vi arbeta för att förbättra kunskapen om riskvägda tillgångar och kapitaleffektivitet i organisationen. Stresstester blir allt viktigare som verktyg vid kapitalallokering. Organisationen ska vara väl förberedd på vilken effekt nya förväntade riskvikter på bolån kommer att få. Vi fortsätter också följa den regulatoriska utvecklingen och anpassa kapital-, likviditets- och upplåningsstruktur. Genom att fortsatt bedriva arbetet med att öka transparensen och regelbundet träffa våra investerare ska vi säkerställa att vår relativa kostnad för kapitalmarknadsupplåning förbättras ytterligare. Swedbank Årsredovisning 2011

15 Strategi och prioriteringar 11 Uppföljning prioriteringar 2011 Kunden i fokus För att säkerställa långsiktig konkurrenskraft och lönsamhet måste Swedbank diversifiera sitt erbjudande och erbjuda en konkurrenskraftig service för respektive kundsegment. I Sverige har satsningen på servicekoncept mottagits väl av kunderna och vid utgången av 2011 hade mer än en halv miljon kunder anslutit sig. De kunder som valt ett servicekoncept köper i genom snitt fler produkter, visar en högre kundnöjdhet och är något lönsammare för banken. I de baltiska länderna har den nya kundservicemodellen inneburit att förtroendet för banken ökat, vilket förväntas bidra till att vi har möjlighet att få en större del av kundernas totala bankaffär. Under 2011 fick vi flera lokala såväl som internationella utmärkelser i de baltiska länderna, exempelvis som det mest välrenommerade företaget inom finanssektorn i såväl Estland, Lettland som Litauen. För att möta våra kunders efterfrågan på rådgivning har stora utbildningsinsatser genomförts under året, i såväl Baltisk som Svensk bankrörelse, i syfte att stärka kompetensen i kundmötet. Kvalitet och effektivitet Räntenetto Swedbank hade som ambition för 2011 att ha oförändrade mkr kostnader jämfört med 2010 (exklusive rörliga personalkostnader). Bortsett från de engångskostnader relaterade till omstrukturering av personal som togs under tredje och fjärde kvartalet på totalt 430 mkr har kostnaderna minskat med cirka 200 mkr (cirka 250 mkr exklusive rörliga personalkostnader). Det är främst lägre kostnader i Ryssland och Ukraina 4 600samt lägre konsultkostnader, framförallt inom riskorganisationen, som bidrar till minskningen. Group Business Support (GBS) blev operationellt 4 400den 1 januari 2011 med uppgift att rationalisera, standardisera och förenkla processer inom IT, support och produktutveckling. De första stegen har tagits, men mycket arbete inom GBS återstår. Det kommer att ta många år att nå den fulla effektiviseringspotentialen De operativa riskerna minskade under året men bedöms Q4 10 fortfarande Q1 11 Q2 vara 11högre Q3 11 än Q4 11 normalt. Den förhöjda nivån beror framförallt på de många förändringsprojekt som pågår inom koncernen samt riskerna inom den svenska IT-organisationen. Index kundnöjdhet, privat % Sverige Kostnader mkr Estland Lettland Litauen Rörliga personalkostnader och poster av engångskaraktär Underliggande kostnader Index kundnö % Sverige 2007 Likviditet och Månader Q4 10 Q Tillväxt inom utvalda segment Swedbank har haft en generellt sett låg utlåningstillväxt under året, och vi har varit fortsatt restriktiva gällande hypoteksutlåningen i Sverige. Vi har stärkt vår position bland såväl medelstora företag som Private Banking-kunder i Sverige. Tillväxten har varit god både vad gäller antal kunder och volymer. Som en del i ambitionen att växa inom premiumsegmentet har nyrekryteringar gjorts och kompetensutveckling genomförts under året. Här har tillväxten dock inte nått upp till förväntningarna. Arbetet med att säkerställa att den riskjusterade marginalen mot större företag når upp till en önskvärd miniminivå har fortsatt under året med gott resultat. I många fall har sam arbetet med kunderna intensifierats, men i några fall har kunderna valt att flytta sina affärer till en annan part. Erbjudande Nyckelkund Antal sålda koncept, ackumulerat Q1 10 Q2 10 Q3 10 Q4 10 Q1 11 Q2 11 Q3 11 Q4 11 Robust balansräkning med låg risk Riskerna i Swedbanks balansräkning fortsatte att minska under 2011, både på tillgångs- och på skuldsidan. Vi har emitterat cirka 254 mdkr i långfristiga obligationer jämfört med förfall på 180 mdkr. På så sätt har vi förlängt den genomsnittliga löptiden på kapitalmarknadsupplåningen, ökat våra likviditetsreserver och gjort oss strukturellt oberoende av kort upplåning. Den statligt garanterade upplåningen som förföll under året har i huvudsak ersatts med säkerställda obligationer. Framöver kommer vårt årliga emissionsbehov att vara betydligt lägre jämfört med vår genomsnittliga emissionstakt av obligationer de senaste två åren. Den positiva utvecklingen har bekräftats av ratinginstituten, där Standard and Poor s höjde Swedbanks rating i december och Moody s uppgraderade bankens rating för finansiell styrka i juni. Genomsnittligt långfristigt upplåningsbehov mdkr Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q Swedbank Årsredovisning 2011

16 12 Omvärld och marknad Fortsatt makroekonomisk osäkerhet Såväl Sverige som de baltiska länderna visade en god tillväxttakt under Oron och den avtagande tillväxten i världsekonomin under andra halvåret har dock ökat konjunkturriskerna inför Svagare omvärldskonjunktur och förvärrad skuldkris Världsekonomin uppvisade under 2011 en avtagande tillväxttakt samtidigt som den statsfinansiella krisen i EMU-länderna förvärrades. Det skapade en ökad oro på de internationella finansmarknaderna med stora börsfall och fallande långräntor. Samtidigt är det en politisk kris där nödvändiga förändringar i den ekonomiska politiken inte sker i den takt som behövs för att bromsa den galopperande statsskuldsökningen. Misstroendet mot den ekonomiska politiken i de skuldsatta länderna, med Grekland och Italien i spetsen, ledde till kraftigt stigande räntor som på sikt inte är hållbara. Farhågor för betalningsinställelser och oro för omfattande kreditförluster för europeiska banker ökade under hösten, vilket ledde till ökade krav på högre kapitaltäckning. En kreditåtstramning från de europeiska bankerna innebär också att flera östeuropeiska länder påverkas negativt när inflödet av kapital från utländska banker sinar. God tillväxt på Swedbanks hemmamarknader men sämre tider att förvänta Den svenska ekonomin fortsatte att uppvisa en hög tillväxttakt under 2011 och BNP förväntas ha stigit med drygt 4 procent, drivet av en ökad nettoexport och stigande investeringar. Konjunkturledande indikatorer såsom sjunkande orderingång, färre nyanmälda lediga platser, svag detaljhandel och nedreviderade produktionsplaner signalerar dock att den svenska ekonomin kommer att växa i en väsentligt lägre takt under de kommande kvartalen i spåren av den försämrade omvärldskonjunkturen. Hushållens konsumtion hålls också tillbaka av den höga skuldsättningsgraden, samtidigt som det finns en ökad osäkerhet om huspriserna och arbetsmarknadsutvecklingen. Kreditexpansionen till de svenska hushållen saktade av under året, delvis på grund av en svagare kreditefterfrågan men också som ett resultat av stramare kreditgivning. Det osäkra konjunkturläget har lett till att Riksbanken sänkte sin styrränta i slutet av 2011, och sannolikt kommer att göra fler räntesänkningar under den närmaste framtiden. Tillväxten i de baltiska länderna drivs både av en ökad export och av en starkare inhemsk efterfrågan. Estland gick med i EMU-samarbetet i början av Det är också där den snabbaste tillväxten sker och BNP har stigit med i genomsnitt 8,8 procent under de nio första månaderna I Litauen och Lettland var motsvarande tillväxtökning 6,3 procent respektive 5,2 procent. Ett högre kapacitetsutnyttjande i näringslivet i spåren av en högre exporttillväxt har lett till en ökad investeringsaktivitet efter de kraftiga investeringsfallen under Även hushållens konsumtion har ökat i linje med att arbetsmarknaden förbättrats och reallönerna börjat stiga. Inflationstrycket som under första halvåret 2011 drevs upp inte minst av högre råvarupriser har gradvis fallit tillbaka i samband med att de globala råvarupriserna har sjunkit. Fortsatta budgetsaneringar planeras i Lettland och Litauen för att uppfylla Maastrichtkriterierna och för att nå ett framtida EMU-medlemskap Konjunkturriskerna har dock ökat inför 2012, inte minst via en lägre exporttillväxt när efterfrågan i EU-länderna förväntas växa väsentligt långsammare. BNP-utveckling Arbetslöshet % 18 % Sverige Estland Lettland Litauen 0 Sverige Estland Lettland Litauen Tillväxten har varit god under året på Swedbanks hemmamarknader. I Sverige har tillväxten främst drivits av ökad nettoexport och stigande investeringar. I de baltiska länderna har en ökad export och en starkare inhemsk efterfrågan varit de främsta drivkrafterna. En stark exporttillväxt som lett till ökade investeringar har påverkat arbetslösheten på samtliga Swedbanks hemmamarknader positivt under året. Swedbank Årsredovisning 2011

17 omvärld och marknad 13 Banksektorns utveckling Med den finansiella krisen föll förtroendet för banksektorn runt om i världen och bankernas roll i samhället har diskuterats i högre grad än tidigare. Detta har ytterligare förstärkts av skuldkrisen i euroområdet och den relaterade oron på de finansiella marknaderna. Förutsättningarna för en kortsiktig ekonomisk återhämtning har också påverkats negativt av att flera länder måste genomföra besparingar för att minska budgetunderskott och statsskulder och att det därmed saknas underlag för större stimulansåtgärder. Ökad regulatorisk aktivitet har tagit sig uttryck i striktare kapitalkrav och ytterligare klargöranden kring Baselregelverket samt i ett flertal genomförda stresstester, bland annat av European Banking Authority (EBA). I Sverige har Finansinspektionen, Finansdepartementet och Riksbanken förordat högre krav på svenska storbankers kapitalisering än vad det nya Baselregelverket kräver. Därtill gör Finansinspektionen en översyn av riskvikterna på svenska bolån, som förväntas resultera i att dessa kommer att höjas. I ett internationellt perspektiv är de svenska bankerna välkapitaliserade, med kärnprimärkapitalrelationer bland de högsta i Europa. Detta som en följd av nyemissioner under 2008 och 2009, men också som en följd av att riskvägda tillgångar minskat. Många banker inom euroområdet har för närvarande problem med kapitaltäckning och har svårt att få tillgång till kort och långsiktig marknadsfinansiering. Flera banker har tvingats till kapitalanskaffningar och/eller har dragit ner på utlåning till mer avlägsna marknader och vissa förväntas avyttra icke strategiska tillgångar. I Sverige har ett högre ränteläge och prisutvecklingen på bostäder bidragit till att minska hushållens efterfrågan på krediter. Likaså förväntas företagens investeringar och efterfrågan på krediter dämpas. Konkurrensen på Swedbanks hemmamarknader I en internationell jämförelse är banksektorn tämligen koncentrerad på Swedbanks hemmamarknader. I Sverige stod Swedbank, Handelsbanken, Nordea och SEB enligt Riksbanken för cirka 70 procent av in- och utlåningen Dessa så kallade storbanker har ett brett utbud av finansiella tjänster och produkter och konkurrerar inom alla viktiga produktsegment. Swedbank är störst inom retail banking och har en ledande marknadsposition vad gäller bolån (26 procent), inlåning från privatkunder (23 procent) samt fondförvaltning (24 procent). På den svenska företagsmarknaden var bankens marknadsandel 13 procent av utlåningen samt 16 procent av inlåningen i slutet av I Estland är koncentrationen inom banksektorn högre än i Sverige. Marknaden domineras av utländska bolag och tillsammans representerar Swedbank, SEB, Nordea och Sampo (ägs av Danske Bank) omkring 90 procent av marknaden. Swedbanks marknadsandel var 54 procent vad gäller inlåning från privatpersoner och 47 procent för utlåning. På den estniska företagsmarknaden var bankens marknadsandel 36 procent av utlåningen samt 41 procent av inlåningen. Lettland har en mer fragmenterad bankmarknad, där lokala banker står för 30 till 70 procent av de olika segmenten stod Swedbank för 23 procent av inlåningen och 27 procent av utlåningen till privatpersoner i landet. På företagssidan uppgick bankens marknadsandel till 18 procent gällande utlåning respektive 10 procent för inlåning. Bankmarknaden i Litauen har en struktur som i likhet med den svenska domineras av ett mindre antal aktörer. Bland privatpersoner stod Swedbank för 38 procent av inlåningen och 25 procent av utlåningen. På företagsmarknaden var bankens marknadsandel 20 procent inom utlåning och 25 procent inom inlåning. Marknadsandelar Sverige privatmarknad, inlåning, % Estland, total inlåning, % Lettland, total inlåning, % Litauen, total inlåning, % Swedbank Handelsbanken Nordea Övriga Sparbankerna SEB Swedbank SEB Sampo Övriga Nordea Övriga Swedbank Aizkraukles Banka Rietuma Bank Citadele SEB Parex Bank Swedbank SEB Övriga DnB Nord Sampo Sverige privatmarknad, bostadslån, % Estland privatmarknad, bostadslån, % Lettland privatmarknad, bostadslån, % Litauen privatmarknad, bostadslån, % Swedbank Handelsbanken Nordea SEB Övriga SBAB Swedbank Övriga Swedbank Nordea DnB Nord SEB Övriga Aizkraukles Banka Hipotieku bank Parex Bank SEB Swedbank DnB Nord Övriga Sampo Källor: Statistiska Centralbyrån, Estonian Central Bank, Association of Commercial Banks of Latvia, The Financial and Capital Market Commission (Lettland), Association of Lithuanian Banks och offentliga kvartalsrapporter. Swedbank Årsredovisning 2011

18 14 bolånemarginaler Bolånemarginaler Bolåneräntornas korrelation till reporäntan har minskat till följd av ökade upplåningskostnader för bankerna efter 2008 års internationella finanskris. Nya och skärpta regleringar, något som Swedbank välkomnat, ökar kostnaderna ytterligare för ett bolån för såväl banken som för kunderna. Det pågår en diskussion i media om hur bankerna bestämmer sina utlåningsräntor och hur stora bankernas marginaler är på exempelvis bolån. Det har särskilt uppmärksammats att de räntor kunder får betala på sina bolån inte alltid sjunker när Riksbanken sänker reporäntan. Man konstaterar också att bolåneräntorna generellt verkar ligga högre i förhållande till både reporäntan och interbankräntan (Stibor) nu jämfört med före finanskrisen. Bankernas totala upplåningskostnad har ökat mer än reporäntan I diagrammet på följande sida ser man att tremånaders Stibor, som är den ränta till vilken en välskött bank kan få kortfristiga depositioner från andra banker i interbankmarknaden, låg obetydligt över Riksbankens reporänta, som är en dag-till-dagränta, fram till mitten av Därefter ökade skillnaden mellan reporäntan och Stibor. Det berodde på att misstänksamheten mellan bankerna tilltog i samband med subprime-krisen i USA och fördjupades under 2008 års internationella finanskris. En bank kan aldrig finansiera sin utlåning i Riksbanken och på sikt inte i interbankmarknaden heller. Däremot kunde bankerna fram till finanskrisen 2008 ge ut obligationer säkerställda eller icke säkerställda till räntor som i stort sett motsvarade Stibor. Men eftersom Stibor successivt noterades högre än reporäntan, steg bankernas kostnad för marknadsfinansieringen den verkliga upplåningskostnaden snabbare än reporäntan redan fram till finanskrisens kulmen hösten Swedbank finansierar i första hand sin utlåning genom säkerställda obligationer Sedan 2009 måste den största delen av bankernas bolån finansieras genom utgivande av så kallade säkerställda obligationer. Det är en i och för sig förmånlig och väl fungerande refinansieringsform för de banker som kan använda den, eftersom den låter bankernas egna långivare ta del av säkerheten i de pant brev som bankerna får från bolånetagarna. Det hindrar inte, som man ser i diagrammet, att kostnaden för säkerställda obligationer etablerat sig på en högre räntenivå än Stibor sedan finanskrisen Följden är att bankernas upplåningskostnad sjönk väsentligt mindre under 2009 än det allmänna ränteläget och att upplåningskostnaden sedan fortsätter att ligga över Stibor. Det innebär också att en ändring av repo räntan bara har begränsad effekt på bankernas upplåningskostnad, och därmed på bankernas bolåneräntor. En orsak till detta är att investerare som placerar i säkerställda obligationer kräver att bankerna för sin upplåning ställer mer säkerhet än vad som motsvarar lånebeloppen (så kallad over-collateralisation). Man skyddar sig därmed mot risken att säkerheterna blir otillräckliga, om priserna på villor och bostadsrätter skulle sjunka kraftigt. Riksbanken bekräftar i sin rapport att bankerna inte finansierar sin utlåning till en kostnad som motsvarar reporäntan Diagrammet på nästa sida är snarlikt det som publiceras två gånger om året i Riksbankens rapport Finansiell stabilitet. I rapporten från hösten 2011 skriver Riksbanken: En vanlig missuppfattning är att banker lånar pengar till en kostnad som motsvarar reporäntan. Som diagrammet visar tillkommer det dock ytterligare kostnader då bankerna finansierar sig. För att finansiera bolån emitterar bankerna vanligtvis säkerställda obligationer med fast ränta och med löptider upp till fem år. Det medförde att kostnaderna för att finansiera ett bostadslån på detta sätt steg i jämförelse med interbankräntan. Det röda, gula och gråa fältet har alltså sammantaget bidragit till att bankernas totala finansieringskostnader har stigit. Inlåning bidrar till att hålla nere bolåneräntan Ju mer säkerhet i förhållande till upplåningsbeloppen som investerarna kräver för att köpa säkerställda obligationer, desto större del av bolånevolymen måste en bank refinansiera på annat sätt än genom säkerställda obligationer. Ett alternativ är då att ge ut icke säkerställda obligationer. Då fördyras refinansieringen av bolånen ytterligare, eftersom investerarna kräver ännu högre ränta för att köpa sådana obligationer. Swedbank kan dock hålla upplåningskostnaden nere, genom att använda en del av sin inlåning från företag och hushåll till att delfinansiera bolånen. Så sker också, vilket gör att det gråa fältet i Swedbanks diagram blir tunnare än hos vissa andra banker. Därmed hamnar den upplåningsränta som våra kontor baserar sin bolåneränta på något lägre än den skulle göra om banken inte hade så många sparare som sätter in sina pengar i banken. Swedbank Årsredovisning 2011

19 bolånemarginaler 15 Det blå fältet i diagrammet visar bankens bruttomarginal Det översta, blå fältet i diagrammet representerar Swedbanks bruttomarginal på bolån. Detta fält visar skillnaden mellan den genomsnittliga räntan på tremånaders bolån som banken tar ut av låntagarna och bankens upplåningskostnad baserad på säkerställda obligationer, inlåning och icke säkerställd upplåning. I diagrammet syns hur den marginalen, som var över en procent i början av 2000-talet, successivt krympte fram till finanskrisen. Bruttomarginalen var nära noll under finanskrisen men har ökat igen sedan banken kunnat normalisera sina upplåningsvillkor. Från sommaren 2009 till sommaren 2011, då upplåningsmarknaderna fungerade på i stort sett normalt sätt, pendlade den genomsnittliga bruttomarginalen mellan ungefär 0,3 och 0,5 procent. Nya och skärpta regleringar ökar kostnaderna för bankerna och för kunderna. På senare år har ett antal nya och skärpta regleringar diskuterats och införts för banker, något som vi välkomnat och anser vara en förutsättning för att få en mer stabil finansiell sektor i framtiden. Störst kostnadseffekt av dessa beräknas de nya likviditetsreglerna ha. De innebär att en bank måste säkerställa att den kontinuerligt kan finansiera en långfristig bolånestock även om möjligheten att ta upp nya refinansieringslån stängs för kortare eller längre perioder, såsom skedde under finanskrisen. Tidvis kan denna kostnad för likviditetsskydd uppgå till 0,5 procent, men i normala marknadslägen är den snarare 0,2 0,3 procent. Denna kostnad måste täckas av bankens brutto marginal på bolån. Banken måste också räkna med att vissa bolånetagare, trots noggrann kreditprövning, inte fullt ut kan betala ränta och amortering på sina bolån. Banken räknar med att kredit förluster över tiden uppgår till tre hundradels procent (3 räntepunkter). Samtidigt måste banken enligt gällande kapitaltäckningsregler hålla riskbärande kapital, främst aktieägarnas egna kapital, som ger skydd mot oförutsett höga kreditförluster. Vid ett lägsta avkastningskrav på aktieägarnas kapital och efter successiva skärpningar av dessa regler har denna kapitaltäckningskostnad stigit från cirka 3 räntepunkter före 2008 till 13 räntepunkter i dagsläget. Dessa kreditförlust- och kapitaltäckningskostnader, totalt cirka 16 räntepunkter, måste täckas av bankens bruttomarginal på bolån. Slutligen räknar vi med att våra omkostnader för att hantera en bolånestock på över 700 miljarder kronor från ax till limpa är cirka 2,2 miljarder kronor (inklusive del av Treasury-avdelningens kostnader för att sköta upplåningsverksamheten). Detta motsvarar cirka 30 räntepunkter eller cirka 20 procent av den svenska bankrörelsens totala omkostnader. Dessa omkostnader måste också täckas av bankens brutto marginal på bolån. Våra beräkningar visar att bruttomarginalen på ett normalt bolån beräknad som skillnaden mellan bankens verkliga upplåningskostnad och utlåningsräntan mot kund måste vara minst 0,65 procent för att täcka bankens kostnader för bolåneverksamheten och minst 0,75 procent för att också täcka våra aktieägares avkastningskrav på bankens egna kapital. Bolån har som produkt under långa perioder inte varit lönsam för de svenska bankerna. Detta då nettomarginalen varit negativ efter att kostnader för likviditet, kreditförluster, administration och kostnader för våra aktieägares avkastningskrav räknats av. Bolån har istället använts som en dörröppnarprodukt för att kunna göra andra typer av affärer med kunden. Bruttomarginal bolån (3 månader) % Nettomarginal Bruttomarginal ska täcka: Likviditetskostnad ca 0,2% Administrationskostnad ca 0,3% Kapitalkostnad ca 0,13% Kreditförluster ca 0,03% Bruttomarginal Swedbanks upplåningskostnad Stibor 3 månader Riksbankens reporänta Bankerna kan inte längre finansiera sig på reporäntans nivå. Sedan finanskrisens kulmen under hösten 2008 har upplåningskostnaden i relation till reporäntan och stibor ökat. Ökade kostnader till följd av nya och skärpta regleringar har lett till ökade bruttomarginaler. Därutöver ska bruttomarginalen även täcka kostnader för administration och för kreditförluster. Swedbank Årsredovisning 2011

20 16 förvaltningberättelse Ekonomisk redogörelse Ekonomisk redogörelse Swedbanks vinst uppgick till 11,7 mdkr för helåret, vilket är en förbättring med 4,3 mdkr jämfört med Det förbättrade resultatet berodde främst på det högre allmänna ränteläget, vilket påverkade räntenettot positivt. Nettoåtervinningar på mkr kom framförallt från de baltiska länderna, Ryssland och Ukraina. Nettoåtervinningar och högre räntenetto lyfte resultatet Årets resultat hänförligt till aktieägarna uppgick till mkr jämfört med mkr föregående år. Resultatet belastades med nedskrivning av goodwill på totalt mkr. Nettoåtervinningar uppgick till mkr (kreditförluster om mkr). Räntabiliteten på eget kapital uppgick till 12,2 procent (8,1). K/I-talet var 0,53 (0,57). Resultat före kreditförluster och nedskrivningar ökade, främst på grund av förbättrat räntenetto Resultatet före kreditförluster och nedskrivningar ökade med 17 procent till mkr (13 402). Högre räntenetto till följd av allmänt högre ränteläge påverkade resultatet positivt. Under året har Swedbank erhållit intäkter av engångskaraktär om totalt 922 mkr relaterade till de kommersiella fastighetslån i USA som Swedbank övertog i samband med att Lehman Brothers ansökte om konkursskydd under hösten Omställningskostnader av engångskaraktär redovisades på totalt 430 mkr under året, varav 330 mkr i fjärde kvartalet och 100 mkr i tredje kvartalet. Resultat före kreditförluster och nedskrivningar, exklusive engångsposter per affärsområde mkr Svensk bankrörelse Stora företag & Institutioner Baltisk bankrörelse Kapitalförvaltning Ryssland & Ukraina Ektornet Koncernfunktioner Summa exkl. valutakurseffekter Valutakurseffekter 354 Summa Intäkterna ökade med 8 procent och uppgick till mkr (31 044). Räntenettot ökade inom framförallt Svensk bankrörelse och Stora företag & Institutioner. Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde minskade inom Stora företag & Institutioner och Group Treasury (Koncernfunktioner). Provisionsintäkterna var 3 procent lägre under året. Valutakursförändringar, framförallt den svenska kronans förstärkning mot euron och de baltiska valutorna, minskade de redovisade intäkterna med 665 mkr. Resultat före kreditförluster och nedskrivningar mkr Nettoresultat mkr Räntenetto mkr Resultat före kreditförluster och nedskrivningar ökade med 17 procent till 15,6 mdkr. Ökningen berodde främst på förbättrat räntenetto. Swedbanks resultat har successivt förbättrats sedan 2009, då resultatet påverkades negativt av omfattande kreditförluster i de baltiska länderna, Ryssland och Ukraina. Årets resultat belastades med en nedskrivning av goodwill på mkr. Räntenettot ökade med 17 procent under året. Ökningen berodde framförallt på det högre allmänna ränteläget i Sverige samt något högre euribor-räntor under första halvåret. Swedbank Årsredovisning 2011