Munskänkarnas 50-årsjubileum. 17 maj 2008

Transkript

1 Munskänkarnas 50-årsjubileum 17 maj 2008

2 Inledning Munskänkarna är världens största ideella vinprovarförening medlemmar främst i Sverige. Jag är regionchef för Stor-Stockholm med 12 undersektioner som alla leder provningar, håller utbildning. Vi testar årligen bortåt 2000 viner åt Systembolaget o privata importörer. Det är ett ganska kufiskt sällskap. Vi sitter där o sniffar och vi spottar mer vin än ni konsumerar. Nödvändigt för att rädda levern. Min bakgrund är civilekonom med 30 år i reklam-o undersökningsbranschen. Ni investerare pratar om nya o gamla eller mogna marknader. Vi kan i vinsammanhang prata om Nya världen (allt utanför Europa) och Gamla Världen vilket i huvudsak är Europa med de klassiska vinländerna där egentligen alla jämförelser görs mot de klassiska franska vinerna. Sen har vi även klassiska Italienare o spanjorer o givetvis den tyska rieslingen. Men de är inte på samma sätt Världsdruvor. Frankrike har ju alltid lett prisutvecklingen o stundom har priserna skenat iväg till löjliga nivåer tkr för en flaska vin och världen står i kö. Men det finns utmanare både inom o utom Europa. I Italien har Gaja med sina vingårdsviner och super-toscanarna söderut höjt bäde kvalitet o anseende o därmed kunnat ta ut mycket höga priser o konkurrera med bordeaux. I Spanien CA 2009 förändrades den klassiska dilldoftande o vaniljekade Riojan till förmån för nyproduktion från andra distrikt som Ribera del Duero o Priorat.

3 Men det kanske mest intressanta är den amerikanska utvecklingen o då främst i California vann i en blindtest mot ett urval de franska superslotten Napa Valley caberneter o chardonnayer. O 30 år senare antogs utmaningen igen o man vann i den röda klassen igen o visade därmed sin lagringsduglighet. På senare år har man även utmanat Bourgogne med sina fantastiska Pinot noir. Men obs obs det finns mycket Coca-Cola viner i Nya världen också. Allt är inte superkvalitet. You get what you pay for.. Personligen anser jag att viner ska man köpa för att dricka. Om dom sen stiger i värde kan man ju antingen unna sig den vinsten i kvalitet eller byta dom o få flera vinupplevelser. En annan fråga om att lagra vin är ju hur man själv ser på sin framtid. Jag menar att i min ålder får man vara lite försiktig med viner som ska lagras i 10 år. Jag vågar ju knappt köpa gröna bananer. CA 2012

4 CA 2012 Röd-vinklassiker mot utmanare Din uppgift ikväll. Prova 4 viner. 1. Vilken druva? 2. Vilket par är Klassikerna från Frankrike? 3. Vilket par är Utmanarna. Samma druva i utmanarglasen, men de är odlade under andra förutsättningar. Vilken är kvällens druva? Identifiera högre och lägre kvalitet

5 Vinprovning 5 grunder Snurra Se Sniffa Sörpla Spotta (Skriva) CA 2009

6 Vinprovning i praktiken Glas nr 1 och nr 2 Doft, smak druvans karaktär Typ av vin? Nya Världen eller klassiker? Billigt eller exklusivt? Jämför nu med vinet i glas nummer 2 Känner du någon skillnad mot glas nr 1? CA 2009

7 Varför vin?

8 CA 2009

9 Stora vinupplevelser och möten i livet

10 Vin för oss till levande landsbygd och intressanta platser Rochamadour, France Mark Wine Training 2008 Mark Consulting 2007

11 Nordvästra Italien - Piemonte

12 CA 2009

13 CA 2009

14 CA 2009

15 CA 2009

16 CA 2009

17

18 och möten med gastronomi och intressanta människor

19

20 Vad är det för druva ikväll? Karaktär Exklusiva viner härifrån och de bästa i Kalifornien och NZ är drygt medelfylliga, intensivt fruktiga eller lite animaliska toner men framförallt: en djup ton av skogshallon, jordgubbar och en komplex rostad arom, mild strävhet och läskande syra. Mognadstoner av skogsvegetation. Utanför orginaldistriktet i Frankrike blir vinerna ofta fylligare med sötaktigare frukt med något mindre syra och mörkare färg. Ibland lite syltiga. CA 2009

21 Vinprovning i praktiken Glas nr 1 och2 Sammanfattning Vad har vi i glasen? Sammanfatta den stora skillnaden Vilken druva är det fråga om? Röstning. CA 2012

22 Glas nr 1: Kryddig doft med inslag av jordgubbar, skogshallon, muskot och gräs. Kryddig smak med inslag av jordgubbar, lingon, muskot och gräs. 14% alko Glas nr 2 Supervin från SydAfrika CA 2009

23 CA 2009 Glas nr 2 Beaune du Château Premier Cru (nr 72161)

24 Forts. glas nr 2 Beaune du Château Premier Cru (nr 72161) Smakrecension av Finare vinare: Så här tyckte vi under blindprovningen strax efter lunch idag: Färgen är ljust rubinröd med blåa reflexer. Öppen, mycket god, aptitretande pinotkryddig doft med fint sötfruktiga, rostade fattoner, inslag av lakrits, rökelse och med lite god vilja, tryffel. Smaken är något eksträv med bra syra, generös och intensiv pinot noir-frukt (hallon, jordgubb, röda vinbär) och en liten antydan till eldighet i eftersmaken. Mycket bra! Nya Zeeland? Glas nr 2 Supervin från SydAfrika CA % alko

25 CA 2009

26 Bourgogne karaktären m m Vinregionen Bourgogne (Bg) ligger i östra Frankrike och omfattar alla vinodlingar från Chablis i norr till Beaujolais i söder. Här koncentrerar vi oss på en av de röda Pinot Noir. Kyrkan och senare franska revolutionen har spelat stor roll för vinodlingen och uppdelning av marken. Mycket fokus på mikroklimat (terroir). Stora vinfirmor (och inte enskilda slott) sköter framställningen efter skörd. En del mindre producenter finns också. Inlandsklimat med risk för hagelstormar. Jordmån är kalkhaltig lera, flinta m fl mineraler. Röd Bourgogne ska vara 100% Pinot Noir, vinvärldens problembarn. Mutationer. Ger olika egenskaper på olika växtplatser. Kisel ger lätta viner, lera ger tunga och alkorika medan kalk befrämjar bouqueten. Kräver skickliga vinmakare. CA 2009

27 Vinprovning i praktiken Glas nr 3 och 4 Vad har vi i glasen? Sammanfatta den stora skillnaden mot de två första. Nu har vi 2 utmanare från Nya Världen I det här fallet Kalifornien och Nya Zeeland. Smaka och fundera medan vi går vidare CA 2009

28 Terroir! Gåtan till varför viner smakar så olika oändligt många variabler påverkar druvornas växtbetingelser - få gör skillnad i vinglaset. Terroir är en känsla av ursprung som tar sig uttryck i doft och smak. CA 2009

29 Vallée de la Marne Svalodlat (Champagne) Jordmån krita Côte des Blancs I Champagne kan kritlagret vara upp till 300 m tjockt CA 2009

30 Terroir forts. Jordmån och jordens struktur har betydelse. Skördeuttaget - den volym/vikt druvor man tar ut på fälten är väsentligt för druvmustens koncentration, MEN störst betydelse av alla växtbetingelser har solsken och temperatur. Druvans kemiska sammansättning präglas till stor del av temperaturprofilen under mognadstiden samt hur solen belyst druvor och blad. CA 2009

31 Terroir forts. Det är här som känslan av ursprung skapas! Övriga faktorer blir mindre viktiga. Generellt kan sägas att varmodlat ger mulligare och mer fruktkoncentrerat vin och svalodlat mer syra och elegantare viner. CA 2009

32 Vinprovning i praktiken Sammanfattning Vilken vin i vilket glas? Mera ledtrådar. CA 2009

33 Utmanare på Bourgogne. Melville Pinot Noir Estate, 2008 Calif. USA 40% av druvorna till 2008 Pinot Noir Estate fick sitta kvar i klasar under pressning och jäsning. Skal och stjälkar togs bort först efter 30 dagar. Detta har gett ett mörkt och fylligt vin med massor av frukt. Doften domineras av hallon, jordgubbar, röda vinbär och körsbär. Här finns en grön ton som närmast påminner om lagerblad och dessutom en syntetisk ton som kan vara jordgubbsbugg eller cherry coke. Hallon och jordgubbar är påtagliga även i den kryddiga men samtidigt ganska friska smaken. En aning alkoholhetta som inte stör är närvarande. Alkoholhalten verkar dock vara något hemlig. Alkoholhalt 15 % CA 2009

34 Ron Melville flyttade ner till Santa Rita Hills och köpte en stor vingård Där träffade han Greg Brewer som sökte upp Ron för att köpa druvor av honom. Ron blev så imponerad av Greg att han frågade om han ville bli vinmakare på Melville. Vilket han är än idag. Greg tycker inte om att kalla sig för vinmakare. Hela vitsen är att inte vara det. För att citera honom själv, "Jag jämställer det jag gör med det som en sushikock gör. Jag ser till att den renaste, fräschaste frukten(eller fisken) buteljeras med så lite manipulerande och kompromisser som möjligt." CA 2009

35 Nya Zeeland Nya Zeeland är ett ungt vinland. Omringat av vatten - ett maritimt klimat utom i Central Otago som har kontinentalt. Mest kända vinregioner är: Hawkes Bay är hemvisten för nya Zeelands bästa Bordeaux- och Syrahdruvor. Området har nästan samma temperaturer som Bordeaux. Martinborough som är den södra änden av Nordön. Området har relativt steniga grusjordar. PN Marlborough är norra delen av den södra ön. Här är Sauvignon Blanc huvuddruvan. Som gjort NZ världsberömt fr Central Otago är mest känd för druvan Pinot Noir. Allteftersom stockarna har fått mera ålder så producerar man här tillsammans med Bourgogne, Kalifornien och Oregon, världsklassviner regelbundet av druvan Pinot Noir.

36 Utmanare på Bourgogne. Felton Road Bannockburn Pinot Noir 2009, Central Otago Nya Zeeland Ung fruktig doft med inslag av hallon, körsbär, björnbär, ek o vanilj i varma toner. Medelfyllig, rik, fruktig smak med bra attack, lent sträv mitt med frisk syra, god intensitet, fina nyanser o varmt slut. Central Otago är NZ:s och världens sydligaste vinområde. Druvsort Pinot Noir. Lagrad elva mån på franska ekfat (30% nya). Egendomen ägs av Nigel Greening och omfattar 32 hektar. Alkoholhalt 14% CA 2009

37 Vinprovning i praktiken Sammanfattning Vilket vin i vilket glas? Slut omröstning. CA 2012

38 Vinprovning i praktiken Sammanfattning Vilken vin i vilket glas? Glas nr 1 är Couvent des Jacobins Bourgogne Rouge 2009, France (nr 5283) Glas nr 2 är Beaune du Château Premier Cru 2005, France (nr 72161) Glas nr 3 är Melville Estate Pinot Noir (nr 71051) USA Glas nr 4 är Felton Road Bannockburn Pinot Noir 2009, Central Otago Nya Zeeland 115 kr 229 kr ca 350 kr ca 400 kr CA 2012

39 Nu blir det något annat Tack för nu!

40 De stora vinerna i världen är Bourgogne, Bordeaux och Rhone. Tre franska klassiker gjorda på resp. Pinot Noir, Cabernet Sauvignon (m fl) och Syrah. Vi väljer en klassiker --- Bordeaux. Mot denna kan man ställa utmanare från den nya världen från Kalifornien och Stennenbosch S.A. Så långt från coca-cola vi kan komma. CA 2009

41 Beskriva vin - enkelt Kika på färgen Vissa druvor ger ljusare färg Vissa äldre röda viner likaså Vissa yngre röda ger mörkröd till lila färg Doft (enligt beskrivning) Röda viner fyllighet, fruktkaraktär, syra och strävhet Vita viner fyllighet, fruktkaraktär, syra och sötma Ekfatslagrad? Alkohol? Var det gott???? CA 2009

42 Terroir forts. Vad känner vi i glaset? Slutsatser därav? - färg - fruktsyra (När druvan mognar ökar sockret och syran sjunker) - alkohol (Ju varmare klimat desto mer socker = mer alkohol). - tanninerna (garvsyran) - fruktens intensitet och karaktär OBS Varje druva har sin egen palett av kemiska doftämnen som varieras rätt lite av ursprung. CA 2009

43 Kombinera vin och mat I vilket sammanhang ska vinet avnjutas Vinets fiender Vinets vänner Lathundar för vin och fisk, vin och skaldjur och vin och kött. CA 2009

44 Varför vinprovning? Mål: att dela med oss av erfarenheter och tabbar så att våra vänner och vi själva får ut maximalt bra vin för pengarna Det är krångligt och dyrt med vinlistan på krogen (Schlumbereger Pinot gris Vendange tardive sött eller torrt vin?) En lärorik sysselsättning i många dimensioner CA 2009

45 Terroir forts. I varma områden ger högt belägna vingårdar, som ju är svalare, ofta bättre vin än de övriga. I ett kallt område som Tyskland så är de bästa lägena: branta sydsluttningar genom maximal solbelysning. Medan de bästa vinerna i det högt belägna och solrika Priorat i Sydost-spanien skapas på nordsluttningar (svalare). CA 2009

46 Varför vin? Mina egna katastrofer som Villa Franca i tonåren (Man löser inga problem med alkohol Men man skapar en del intressanta nya)

47 CA 2009

48 Utmanare på Syrah/Shiraz. AUS Vasse Felix Shiraz 2006, nr 95288, Margaret River, AUS Rekordsval växtsäsong som blev 3 v längre än normalt. Perfekt för Shiraz. För att bevara fruktigheten har man varit försiktig med eken. Färgen är vackert, mörkt brunröd med djupa purpurröda reflexer. Doften öppnar sig snabbt. Utvecklar konc mörka körsbärsaromer och vanilj fr den nya eken. Smaken ger mörka bär med aromatiska kryddor och peppar. Pris 219 kr Alkoholhalt 14 % CA 2009

49

50 Från min yngsta dotters skoluppsats:

51 Min papa ska bli kokk när han blir sturre Och när han blir ännu sturre Ska han bli somalier! En sån där som dricker vin varje dag

52 CA 2012 Väcker ju frågan om Coca-cola viner eller Klassiker Men allt i Nya världen är inte coca-cola. Det finns tuffa utmanare som kan ge orginalen från Europa en match? Bordeaux har fått stryk, men inte Rhone och ej heller Bourgogne