Ökad genuskompetens i asylprocessen

Transkript

1 Ökad genuskompetens i asylprocessen En utbildningsmodul för offentliga biträden Maria Bexelius Maite Zamacona Aguirre 1

2 2

3 Ökad genuskompetens i asylprocessen Projektet har medfinansierats av Europeiska Flyktingfonden. 3

4 Introduktion till utbildningsmodul för offentliga biträden Utbildningsmoduler för migrationsdomstolarna, offentliga biträden, Svenska Röda Korset, Migrationsverket och Gränspolisen har författats inom ramen för Röda Korsets projekt Ökad genuskompetens i asylprocessen. Projektet medfinansieras av Europeiska flyktingfonden och dess syfte är att öka förutsättningarna för en rättssäker asylprocess och skydd mot könsrelaterat våld och annan förföljelse, oavsett kön, sexuell läggning eller könsidentitet. Modulerna har framställts i dialog med berörda organisationer. De ska fritt kunna användas efter projektavslut för att bidra till kompetensutveckling inom respektive organisation och till största möjliga positiva effekt på asylsökandes möjligheter att få skydd mot allvarliga människorättskränkningar. Vi hoppas således att organisationerna ska inspireras till att integrera modulerna, helt eller delvis, i sina fortsatta interna eller externa utbildningar om asylrätt och att modulerna på så sätt kommer till nytta även efter projektets slut. Vi vill tacka samtliga deltagare i projektets referensgrupp för värdefulla synpunkter och stimulerande diskussioner under arbetet med att utveckla modulerna. Medlemmarna i referensgruppen är: Kerstin Hardgren (Migrationsdomstolen i Malmö), Marianne Lindén (Migrationsdomstolen i Göteborg), Lena Aronsson (Migrationsdomstolen i Stockholm), Björn Berselius (Migrationsöverdomstolen), Liv Feijen (UNHCR), Anna-Pia Beier (offentligt biträde och representant för Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar), Alexandra Segenstedt (Svenska Röda Korset), Anja Lundström (Svenska Röda Korset), Ingrid Andersson (Svenska Röda Korset) Helen Westlund (advokat och offentligt biträde), Carlos Diaz (RFSL), Madelaine Seidlitz (Amnesty International, svenska sektionen), jur. dr. i folkrätt och forskare inom migrationsrätt Rebecca Stern, Wiiu Lillesaar (Migrationsverket), Sofia Sjöö (Migrationsverket), Barbro Bolinder (Migrationsverket), Kjell-Åke Karlsson (Gränspolisen) och Leif O Johansson (Polismyndigheten i Stockholms län). Ett särskilt tack för gott samarbete kring och värdefulla synpunkter på modulen för offentliga biträden önskar vi rikta till Helen Westlund och Anna-Pia Beier, liksom till samtliga offentliga biträden som deltog i pilotutbildningen i maj och juni Vi vill även rikta ett stort tack till vikarierande projektledare Karl Nilsson för hans arbete i slutskedet av processen med att färdigställa denna modul. Stockholm den 23 juni 2010 Maite Zamacona Aguirre Projektledare Maria Bexelius Utbildningsansvarig, konsult 4

5 Program Dag Inledning Introduktion av utbildningens syfte och upplägg. Deltagarpresentation. Genusperspektivet inom svensk och internationell asylrätt och praxis en historisk översikt och introduktion till lagstiftning och centrala dokument. Introduktion till centrala begrepp Asylbedömning: Presentation och diskussion Paus Asylbedömningar ur ett genusperspektiv, utifrån UNHCR:s riktlinjer m.fl., EU-direktiv, avgöranden från Migrationsöverdomstolen och svenska förarbeten mm. Förföljelse, välgrundad fruktan Asylbedömning forts Lunch Välgrundad fruktan forts., statens skydd Asylbedömning forts. Konventionsgrunder och internflykt Genomgång av avgöranden från FN:s kommitté mot tortyr (CAT) Fikapaus Fallstudie Paus Fallstudie: Heterosexuell kvinna icke-statlig förföljelse. Gruppdiskussion Diskussion i helgrupp Relevanta internationella rättsfall Fallstudie forts Utvärdering och avslutning 5

6 Dag Introduktion Återkoppling och summering av dag Könsrelaterat våld Fikapaus Könsrelaterat våld uttryck, orsaker, mekanismer och konsekvenser Asylutredning utredningsscen och diskussion Asylutredning presentation Lunch Fallstudie Asylutredningar ur ett genusperspektiv, utifrån UNHCR:s riktlinjer m.fl, EU-direktiv, avgöranden från Migrationsöverdomstolen och svenska förarbeten mm. Trauma och dess konsekvenser på asylutredningen. Granskning av protokoll från asylutredning Fallstudie forts. Diskussion kring protokollbrister Fallstudie forts Fikapaus Diskussion kring upplägg inför uppföljande intervju med klienten Fallstudie forts. Utformande av inlagans struktur och argumentation gruppövning Utformande av inlagans struktur och argumentation gruppredovisning Utvärdering och avslutning 6

7 DAG Inledning Introducera utbildningens syfte och upplägg. Syfte Rättssäker asylprocess; flyktingstatus och skydd utan diskriminering. Normkritiskt förhållningssätt i relation till asylutredning och asylbedömning. Be deltagarna presentera sig. Ge en historisk översikt av framväxten av ett genusperspektiv på området svensk och internationell asylrätt och praxis, med fokus på kvinnors/ flickors (härefter kvinnor) och homo- och bisexuella samt transpersoners (härefter hbt-personer) rättigheter. Avseende det internationella perspektivet, uppmärksamma särskilt enskilda länders nationella riktlinjer samt UNHCR:s riktlinjer. Avseende det svenska perspektivet, uppmärksamma särskilt Migrationsverkets riktlinjer samt processen som ledde fram till att den kritiserade särlagstiftningen i 3 kap. 2 p.3 utlänningslagen (1989:529) avskaffades och ersattes med den nuvarande utlänningslagen (2005:716). Introducera ett urval av nedanstående dokument inom internationell, europeisk och svensk lag som är centrala för utbildningen. Fokusera särskilt på svenska förarbeten, UNHCR:s handböcker och UNHCR:s riktlinjer som rör könsrelaterad förföljelse samt UNHCR:s vägledande dokument rörande asylskäl relaterade till sexuell läggning och könsidentitet. Nämn även relevansen av internationella konventioner på området mänskliga rättigheter. Utlänningslagen (SFS 2005:716) SOU 2004:31. Utredningen om förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning, Flyktingskap och könsrelaterad förföljelse: betänkande, Fritzes offentliga publikationer, Stockholm, 2004 (härefter SOU 2004:31) Prop. 2005:06/6 Flyktingskap och förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning (härefter Prop. 2005:06/6) Bet. 2005/06:SfU4 Förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning (härefter Bet. 2005/06:SfU4) Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna (1950) 7

8 8 Rådets direktiv 2004/83/EG av den 29 april 2004 om miniminormer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer skall betraktas som flyktingar eller som personer som av andra skäl behöver internationellt skydd samt om dessa personers rättsliga ställning och om innehållet i det beviljade skyddet (härefter EU:s skyddsgrundsdirektiv) FN:s konvention angående flyktingars rättsliga ställning (1951) FN:s kärnkonventioner: Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (1966), Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (1966), Konventionen om tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (1984), Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (1979), Konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering (1965), Konventionen om barnets rättigheter (1989), Konventionen till skydd för alla människor mot påtvingade försvinnanden (2006), Konventionen om migrantarbetares rättigheter (1990), Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (2006) FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor (1993) Yogyakartaprinciperna (2007) UNHCR, UNHCR:s handbok om förfarandet och kriterierna vid fastställande av flyktingars rättsliga ställning: enligt 1951 års konvention och 1967 års protokoll angående flyktingars rättsliga ställning, Stockholm 1996 (härefter UNHCR:s handbok, 1979; hänvisning görs till 1979 på grund av att originalupplagan utkom detta år) UNHCR, Guidelines on International Protection No. 1: Gender-Related Persecution Within the Context of Article 1A(2) of the 1951 Convention and/ or its 1967 Protocol Relating to the Status of Refugees, 7 May 2002 (härefter UNHCR:s riktlinjer om könsrelaterad förföljelse, 2002) UNHCR, Guidance Note on Refugee Claims Relating to Sexual Orientation and Gender Identity, 21 November 2008, (härefter UNHCR:s vägledande dokument om asylskäl relaterade till sexuell läggning och könsidentitet, 2008) UNHCR, Guidelines on International Protection No. 2: Membership of a Particular Social Group Within the Context of Article 1A(2) of the 1951 Convention and/or its 1967 Protocol Relating to the Status of Refugees, 7 May 2002 (härefter UNHCR:s riktlinjer om tillhörighet till viss samhällsgrupp, 2002) UNHCR, Guidelines on International Protection No. 4: Internal Flight or Relocation Alternative Within the Context of Article 1A(2) of the 1951 Convention and/or 1967 Protocol Relating to the Status of Refugees, 23 July 2003 (härefter UNHCR:s riktlinjer om internflykt, 2003)

9 UNHCR, Guidelines on International Protection No. 6: Religion-Based Refugee Claims under Article 1A(2) of the 1951 Convention and/or the 1967 Protocol relating to the Status of Refugees, 28 April 2004 (härefter UNHCR:s riktlinjer om religionsbaserade asylskäl, 2004) UNHCR, Guidelines on International Protection No. 7: The Application of Article 1A(2) of the 1951 Convention and/or 1967 Protocol Relating to the Status of Refugees to Victims of Trafficking and Persons At Risk of Being Trafficked, 7 April 2006 (härefter UNHCR:s riktlinjer om människohandel, 2006) UNHCR, Guidelines on International Protection No. 8: Child Asylum Claims under Articles 1(A)2 and 1(F) of the 1951 Convention and/or 1967 Protocol relating to the Status of Refugees, December 2009 (härefter UNHCR:s riktlinjer om barns asylskäl, 2009) UNHCR, Guidance Note on Refugee Claims relating to Female Genital Mutilation, May 2009 (härefter UNHCR:s vägledande dokument om asylskäl relaterade till könsstympning, 2009) UNHCR, Position on Claims for Refugee Status Under the 1951 Convention relating to the Status of Refugees Based on a Fear of Persecution Due to an Individual s Membership of a Family or Clan Engaged in a Blood Feud, 17 March 2006 (härefter UNHCR:s ställningstagande om asylskäl relaterade till blodfejder, 2006) UNHCR, Note on Refugee Claims Based on Coercive Family Planning Laws or Policies, August 2005 (härefter UNHCR:s ställningstagande om asylskäl relaterade till tvingande familjeplanering, 2005) UNHCR, Handbook for the Protection of Women and Girls, January 2008 (härefter UNHCR:s handbok till skydd för kvinnor och flickor, 2008) Asylbedömning: Presentation och diskussion Presentera och diskutera hur en genusmedveten asylbedömning kan genomföras utifrån internationell och svensk flyktingrätt. Se nedan för punkter som är särskilt viktiga att uppmärksamma samt hänvisningar till relevanta dokument. Se även till att vara uppdaterad på relevanta avgöranden från Migrationsöverdomstolen, så att dessa kan vävas in i presentationen (se, Inledningsvis, förklara vilka rättskällor som kommer att beröras under presentationen samt i vilken grad relevanta avgöranden från t.ex. Migrationsöverdomstolen och Europadomstolen finns tillgängliga. Tydliggör UNHCR:s roll och dess uppdrag, enligt artikel 35 i FN:s 9

10 flyktingkonvention, att vaka över efterlevnaden ( supervising the application ) av flyktingkonventionen. Hänvisa även till relevanta och aktuella förarbetsuttalanden och avgöranden från Migrationsöverdomstolen som uppmärksammar UNHCR:s roll. Under presentationens gång, tänk särskilt på att uppmärksamma avgöranden från Migrationsöverdomstolen när det är möjligt samt att tydliggöra när dessa avgöranden alternativt förarbetsuttalanden skiljer sig från UNHCR:s riktlinjer etc. Överväg även att uppmärksamma några positiva domar från någon av migrationsdomstolarna, som goda exempel på när genusperspektivet beaktats vid flyktingstatusbedömningen. Betona att en analys av flyktingdefinitionens kriterier kan genomföras på flera sätt, med beaktande av internationell flyktingrätt. Den analysmodell för en genusmedveten bedömning som härefter presenteras grundar sig i internationell rätt och bygger bland annat på utbildningsmaterial och checklistor från UNHCR, publicerat 2005, och Bexelius, Maria, Asylrätt, kön och politik en handbok för jämställdhet och kvinnors rättigheter, Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar, Stockholm, Betona även att stora delar av flyktingstatusbedömningen har relevans även för bedömning av övriga skyddskategorier i svensk lag. Uppmärksamma dem på material, inklusive checklista och hållpunkter, som finns i pärm och/eller på medföljande usb-minne och som kan samläsas med UNHCR:s och Migrationsverkets riktlinjer mm. Detta för att underlätta arbetet med att säkerställa att samtliga delar av asylprövningen görs med beaktande av ett genusperspektiv. Presentera och diskutera hur en genusmedveten tolkning och bedömning av förföljelsebegreppet och rekvisitet välgrundad fruktan kan göras. Uppmärksamma särskilt nedanstående punkter. Be deltagarna bidra med sina egna erfarenheter av svårigheter och framgångar avseende argumentationen i inlagor och överklaganden. Om deltagarna inledningsvis inte deltar aktivt, be dem diskutera i bikupor först för att därefter diskutera i helgrupp. Förföljelse Könsrelaterat våld som förföljelse; diskriminering på grund av kön, sexuell läggning och/eller könsidentitet som förföljelse. 10

11 För mer information och hänvisningar se t.ex.: UNHCR:s riktlinjer om könsrelaterad förföljelse, 2002, para.ii.b.9-19; UNHCR:s riktlinjer om människohandel, 2006, para.15, 17-20: UNHCR:s vägledande dokument om asylskäl relaterade till sexuell läggning och könsidentitet, 2008, para. II.B ; UNHCR, Sexual Violence Against Refugees: Guidelines on Prevention and Response, 1 March 1995 (härefter UNHCR:s riktlinjer om sexuellt våld, 1995), s. 68; UNHCR, Gender Sensitivity and the 1951 Refugee Definition a checklist i Ensuring Gender Sensitivity in the Context of Refugee Status Determination and Resettlement. Module 1: Ensuring Gender Sensitivity in Refugee Status Determination (Resource Package), October 2005 (härefter Gender Sensitivity and the 1951 Refugee Definition a checklist i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus och asyl, 2005, modul 1), EU:s skyddsgrundsdirektiv, artikel 9.2 (a), (f); Prop. 2005/06:06 st.5, s.22-23; Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap Utredning och bedömning av skyddsbehov på grund av kön, (härefter Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap. 40.1, 2009) se t.ex. s.7-8; Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap Skyddsbehov p g a sexuell läggning, (härefter Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap. 40.2, 2009), s. 6-7; Bexelius, Asylrätt, kön och politik, 2008, s ; Zamacona Aguirre, Riktlinjer för utredning och bedömning av kvinnors skyddsbehov Ett fungerande verktyg?, 2008, s. 93. Välgrundad fruktan Subjektivt element Skiftande rädslouttryck; underdrifter. För mer information och hänvisningar, se t.ex.: UNHCR:s riktlinjer om könsrelaterad förföljelse, 2002 para. III.35, 35xi, UNHCR:s handbok, 1979, para. 38, 40, 42; Bexelius, Asylrätt, kön och politik, 2008, s Objektivt element personliga omständigheter i relation till landinformation Detaljerad information om personliga omständigheter med hänsyn till kön, sexuell läggning, könsidentitet, klass, etnicitet, utbildningsnivå, politisk uppfattning m.m. Könsmaktsordningens samverkan med andra maktordningar (t.ex. sexualitet, ålder, klass, etnicitet m.m.). Problematiken kring könsrelaterat våld mot kvinnor i fred resp. konflikt. Problematiken kring könsrelaterat våld och diskriminering mot hbt-personer. 11

12 Hbt- och kvinnorättsspecifik landinformation respektive svårigheter att inhämta sådan. Särskilda bevissvårigheter för kvinnor och hbt-personer (t.ex. traumats konsekvenser resp. dokumentation av våld, diskriminering, sexuell läggning, polisanmälningar i det enskilda fallet och i landet), bedömning av dröjsmål att berätta, alternativ bevisning och principen om tvivelsmålets fördel. Statens ansvar för sina representanter. För mer information och hänvisningar, se t.ex.: UNHCR:s handbok, 1979, para , 198; UNHCR:s riktlinjer om könsrelaterad förföljelse, 2002, para. III x, xi; UNHCR:s riktlinjer om flyktingkvinnor, 1991, para ; CAT/C/16D/41/1996; CAT/C/25/D/149/1999; UNHCR:s vägledande dokument om asylskäl relaterade till sexuell läggning och könsidentitet, 2008, para. E.35-38; Gender Sensitivity and the 1951 Refugee Definition a checklist i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus och asyl, 2005, modul 1; EU:s skyddsgrundsdirektiv artikel 4.3.c; ECHR, Ireland v. the United Kingdom, 18 January 1978; Prop. 2005/06:06, s.29; Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap. 40.1, 2009, s. 9-10; Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap. 40.2, 2009, s. 7-9; Bexelius, Asylrätt, kön och politik, 2008, s ; Zamacona Aguirre, Riktlinjer för utredning och bedömning av kvinnors skyddsbehov Ett fungerande verktyg?, 2008, s Paus Asylbedömning forts. Fortsätt diskussionen avseende välgrundad fruktan och övergå därefter till att presentera och diskutera hur en genusmedveten tolkning och bedömning av statens skydd kan genomföras. Uppmärksamma särskilt nedanstående punkter. Be deltagarna bidra med sina egna erfarenheter av svårigheter och framgångar avseende argumentationen i inlagor och överklaganden. Om deltagarna inledningsvis inte deltar aktivt, be dem diskutera i bikupor först för att därefter diskutera i helgrupp. 12

13 Statens skydd Förekomsten av ett effektivt och varaktigt skydd. Personliga omständigheter (inkl. kön, ålder, klass, etnicitet, sexuell läggning, könsidentitet, funktionsnedsättning etc.) i relation till landinformation om lagar, policys och praktisk tillämpning generellt och för kvinnor och hbt-personer specifikt. Rimlighet. Skyddsaktörer (frivilligorganisationer och klaner illegitima skyddsaktörer). För mer information och hänvisningar, se: UNHCR:s riktlinjer om könsrelaterad förföljelse, 2002, Gender Sensitivity and the 1951 Refugee Definition a checklist i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus och asyl, 2005, modul 1; para. III.36.x; EU:s skyddsgrundsdirektiv, artikel 7; EU-kommissionens förslag till reviderat skyddsgrundsdirektiv artikel 7; EU-kommissionens förklaring till förslag på revidering av direktivet, s. 3; Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap. 40.1, 2009, s. 10; Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap. 40.2, 2009, s. 9; Bexelius, Asylrätt, kön och politik, 2008, s , Zamacona Aguirre, Riktlinjer för utredning och bedömning av kvinnors skyddsbehov Ett fungerande verktyg?, 2008, s Lunch Asylbedömning forts. Presentera och diskutera hur en genusmedveten tolkning och bedömning av konventionsgrunder och internflykt kan genomföras. Uppmärksamma särskilt nedanstående punkter. Be deltagarna bidra med sina egna erfarenheter av svårigheter och framgångar avseende argumentationen i inlagor och överklaganden. Om deltagarna inledningsvis inte deltar aktivt, be dem diskutera i bikupor först för att därefter diskutera i helgrupp. Planera in en kort paus när det är lämpligt. Konventionsgrunder Enkla och/eller dubbla orsaksriktningar; (o)vetskap om motiv och tillämplig grund; bidragande orsak; faktisk eller tillskriven konventionsgrund. 13

14 För mer information och hänvisningar, se: UNHCR:s riktlinjer om könsrelaterad förföljelse, 2002, para. II.D.20, 22-23; UNHCR:s vägledande dokument om asylskäl relaterade till sexuell läggning och könsidentitet, 2008, para. II.C.28-29; Gender Sensitivity and the 1951 Refugee Definition a checklist i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus och asyl, 2005, modul 1; Bexelius, Asylrätt, kön och politik, 2008, s Tillhörighet till viss samhällsgrupp Kvinnor och hbt-personer såsom viss samhällsgrupp (faktisk och misstänkt tillhörighet till samhällsgrupp). För mer information och hänvisningar, se: UNHCR:s riktlinjer om tillhörighet till viss samhällsgrupp, 2002; UNHCR:s riktlinjer om könsrelaterad förföljelse, 2002, s ; UNHCR:s vägledande dokument om asylskäl relaterade till sexuell läggning och könsidentitet, 2008, para. II.C.32; Gender Sensitivity and the 1951 Refugee Definition a checklist i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus och asyl, 2005, modul 1; EU:s skyddsgrundsdirektiv, artikel 10; Prop. 2005/06:6, s ; Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap. 40.1, 2009, s. 7; Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap. 40.2, 2009, s. 5; Bexelius, Asylrätt, kön och politik, 2008, s Politisk uppfattning Faktiskt eller misstänkt normöverskridande beteende; uppfattning om könsroller i familj, samhälle och stat; organiserad politisk aktivitet på låg nivå; partners, anhörigas eller grupps politiska tillhörighet; könsrelaterat våld i politisk-etniska resp. politisk-religiösa konflikter etc. För mer information och hänvisningar, se: UNHCR:s riktlinjer om könsrelaterad förföljelse, 2002, para. II.D.32-34; UNHCR:s vägledande dokument om asylskäl relaterade till sexuell läggning och könsidentitet, 2008, para. II.C.30; Gender Sensitivity and the 1951 Refugee Definition a checklist i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus och asyl, 2005, modul 1; Prop. 2005/06:6, s. 24; Bexelius, Asylrätt, kön och politik, 2008, s Religiös uppfattning Faktiskt eller misstänkt normöverskridande beteende; uppfattning om könsroller i familj, samhälle och stat; makes, anhörigas eller grupps religiösa tillhörighet; könsrelaterat våld i politisk-religiösa konflikter etc. För mer information och hänvisningar, se: UNHCR:s riktlinjer om könsrelaterad förföljelse, 2002, para. II.D.25-26; UNHCR:s vägledande dokument om asylskäl relaterade till sexuell läggning och könsidentitet, 14

15 2006, para. II.C.31; Gender Sensitivity and the 1951 Refugee Definition a checklist i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus och asyl, 2005, modul 1; Prop. 2005/06:6, s. 24; Bexelius, Asylrätt, kön och politik, 2008, s Ras/nationalitet Sexuellt våld som vanlig förföljelsemetod vid förföljelse på grund av ras/ nationalitet. För mer information och hänvisningar, se: UNHCR:s riktlinjer om könsrelaterad förföljelse, 2002, para. II.D.27; Gender Sensitivity and the 1951 Refugee Definition a checklist i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus och asyl, 2005, modul 1; Prop. 2005/06:6, s. 24; Bexelius, Asylrätt, kön och politik, 2008, s Internflykt Relevansbedömning förekomst av effektivt skydd generellt och oavsett kön, sexuell läggning och/eller könsidentitet. Relevansbedömning praktisk och juridisk tillgänglighet oavsett kön, sexuell läggning och/eller könsidentitet. Rimlighetsbedömning personliga omständigheter i relation till information om människorättssituationen i området generellt och för kvinnor och hbt-personer specifikt. För mer information och hänvisningar, se: Prop. 2005/06:06, s. 28; Bet. 2005/06:SfU4; UNHCR:s riktlinjer om internflyktsalternativet, 2003; UNHCR:s vägledande dokument om asylskäl relaterade till sexuell läggning och könsidentitet, 2008, para ; Gender Sensitivity and the 1951 Refugee Definition a checklist i UNHCR:s utbildningsmaterial om genus och asyl, 2005, modul 1; Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap. 40.1, 2009, s. 11; Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap. 40.2, 2009, s. 9-10; Bexelius, Asylrätt, kön och politik, 2008, s ; Zamacona Aguirre, Riktlinjer för utredning och bedömning av kvinnors skyddsbehov Ett fungerande verktyg?, 2008, s

16 Flykting sur place Problematisera flyktingskap sur place ur ett genusperspektiv. För mer information och hänvisningar, se t.ex. UNHCR:s handbok para ; UNHCR:s vägledande dokument om asylskäl relaterade till sexuell läggning och könsidentitet, 2008, para. F.39-40; UNHCR riktlinjer om sexuellt våld, 1995, s. 68; UNHCR:s riktlinjer om människohandel, 2006; Bexelius, Asylrätt, kön och politik, 2008, s MR och krav på öppenhet/diskretion avseende hbt-personer Om inte problematiken kring mänskliga rättigheter och det ibland förekommande kravet på diskretion för att undvika bestraffning uppmärksammats tillfredsställande tidigare, berör (återigen) rätten att leva öppet i enlighet med sin sexuella läggning och könsidentitet. För mer information och hänvisningar, se t.ex. UNHCR:s vägledande dokument om asylskäl relaterade till sexuell läggning och könsidentitet, para. II.B.iii; Prop. 2005/06:6 s.29; Bet. 2005/06:SfU FN:s kommitté mot tortyr genomgång av beslut Redogör kortfattat för ett eller flera avgöranden från FN:s kommitté mot tortyr. Lägg tonvikt på CAT:s slutsatser. A.S. v. Sweden, CAT/C/25/D/149/1999 A.S. ansökte om asyl i Sverige 1997 och åberopade att hon vid ett återsändande till Iran skulle riskera statlig förföljelse i form av dödsstraff genom stening på grund av att hon anklagats för otrohetsbrott. Hennes ansökan avslogs av Migrationsverket och Utlänningsnämnden med hänvisning till att hennes asylberättelse saknade trovärdighet främst på grund av hon, trots tid och uppmaningar, inte hade lyckats lämna skriftlig dokumentation till stöd för sin berättelse men även på grund av att man ansåg att det fanns vissa motsägelser. Sökandes make var officer inom iranska flygvapnet och omkom under en flygning Maken utnämndes till martyr och det särskilda martyrrådet, Bonyad-e-Shahid, fick därför ett ansvar att stödja och övervaka hans efterlevande. 16

17 1996 tvingade rådet A.S. att gifta sig med rådets högste ledare. Därefter, 1997, inledde hon en annan relation. Den mannen var kristen. Båda två togs in till förhör då de påträffades av säkerhetstjänsten färdandes i samma bil. A.S. uppger att mannen erkände brott under tortyr och att de båda har blivit dömda till döden genom stening. Följande punkter i CAT:s resonemang är av särskild vikt att uppmärksamma: Landinformation. CAT hänvisar till landinformation från bl.a. FN:s MR-kommission om utbredda människorättskränkningar i Iran inkl. könsdiskriminering och stening av gifta kvinnor anklagade för otrohetsbrott. (para. 8.7) Trovärdighet. CAT anser att A.S. gjort tillräckliga ansträngningar att lämna verifierbar information till svenska myndigheter för att bevisbördan ska skifta till svenska myndigheter. CAT konstaterar att svenska myndigheter å sin sida inte vidtagit tillräckliga utredningsåtgärder för att följa upp inlämnade uppgifter och bedöma huruvida A.S. riskerar tortyr vid ett återsändande. (p. 8.6) CAT menar dessutom att A.S. givit trovärdiga förklaringar till varför hon inte kunnat förmedla vissa uppgifter som hade kunnat vara relevanta i målet. Hennes asylberättelse överensstämmer med inhämtad relevant landinformation om Iran. (para. 8.8) CAT anser att A.S., mot bakgrund av sina personliga omständigheter och situationen i Iran, vid ett återsändande löper risk att utsättas för tortyr i strid med artikel 3 i Konventionen mot tortyr. Kisoki v. Sweden, CAT/C/16/D/41/1996 K. ansökte om asyl i Sverige 1991 och åberopade risk att vid ett återsändande till Kongo gripas och återigen utsättas för tortyr på grund av politisk uppfattning. Hon anförde att hon redan utsatts för gripande och tortyr, inkl. våldtäkt, av myndigheterna. Hennes ansökan avslogs av Migrationsverket och Utlänningsnämnden, dels med hänvisning till att hennes asylberättelse bar trovärdighetsbrister då hon inte omedelbart och över tid berättat om samma antal våldtäkter och att läkarintyget lämnades in så sent, och dels med hänvisning till att situationen ändrats i Kongo och att det inte lämnats in tillräcklig bevisning för att dra slutsatsen att det finns en framtida risk för att gripas av myndigheterna i hemlandet. Följande punkter i CAT:s resonemang är av särskild vikt att uppmärksamma: Trovärdighet. CAT noterar att Sverige pekat på motsägelser och inkonsekvenser i berättelsen, men anser att fullständig exakthet sällan kan förväntas av offer för tortyr och att sådana inkonsekvenser som kan finnas i K:s uppgifter inte är av avgörande betydelse och inte medför tvivel på den generella tillförlitligheten i asylberättelsen. CAT anser således att 17

18 K:s politiska tillhörighet och aktiviteter respektive hennes erfarenheter av frihetsberövande och tortyr, ska beaktas vid riskbedömningen. (para. 9.3) Riskbedömning. CAT noterar den svenska regeringens försäkran om att återvändande asylsökande generellt inte utsätts för politisk förföljelse vid ankomsten (på grund av att regeringen är medveten om att många lämnar landet för ekonomiska och inte politiska skäl). CAT framhåller att oavsett hur det förhåller sig med den saken är det oomstritt att K varit en aktiv medlem av det aktuella politiska partiet och ordförande för kvinnogruppen i hennes hemstad, att maken var personlig sekreterare till en av ledarna och att hon gripits på grund av hennes politiska aktiviteter och fortsatt med dessa även i Sverige. CAT påpekar att under dessa omständigheter behöver kommittén inte ta hänsyn till den generella situationen för återvändande flyktingar utan endast för dem som är i opposition till regeringen Mobutu. (para. 9.4) CAT noterar UNHCR:s ställningstagande att personer som tvångsåtersänts efter att ha sökt asyl i utlandet förhörs vid ankomsten till huvudstadens flygplats, samt att de som tros ha en politisk profil riskerar att gripas och utsättas för misshandel. CAT noterar också att tillgänglig landinformation visar att medlemmar av UDPS fortsätter att vara en måltavla för politisk förföljelse i Kongo. (para. 9.5) Slutsats. CAT drar slutsatsen att K riskerar tortyr vid ett återsändande. (para ) C.T. and K.M. v. Sweden, CAT/C/37/D/279/2005 Kvinnan C.T. från Rwanda (etnisk hutu), sökte asyl i Sverige med sitt barn i oktober C.T. hävdar att hon inte kan återvända till Rwanda eftersom hon kommer att fängslas omedelbart och torteras av säkerhetstjänsten DMI (Rwandan Directory of Military Intelligence) på grund av sitt medlemskap i PDF-Ubunja-partiet. C.T. och hennes bror fängslades i maj I fängelset utsattes hon för upprepade våldtäkter, och blev gravid och födde sin son i Sverige. Hon har inte sett sin bror sedan fängslandet. Politisk aktivitet/trovärdighet. Sverige ifrågasätter att sökanden utsatts för tortyr på grund av hennes politiska aktivitet. Sökandens trovärdighet ifrågasätts också på grund av vaga uppgifter om hennes egen politiska aktivitet, partiets politiska åskådning, program och aktiviteter, och motsägelsefulla uppgifter om när hon blev medlem i PDF-Ubunja. Sverige anför att den generella politiska utvecklingen i Rwanda är positiv, och att personer som endast har varit aktiva på låg nivå inom PDR-Ubunja inte kan anses löpa risk för förföljelse. Följande punkter i CAT:s resonemang kan särskilt uppmärksammas (para. 7.1-) 18

19 Sexuellt våld; våldtäkt/tortyr: Läkarintygets innehåll godtas. CAT anser att läkarintyget om våldtäkt och konsekvenser av våldtäkten (som inte ifrågasatts av myndigheterna) inte beaktades av svenska myndigheter. CAT anser, utifrån läkarintygen och att svenska statens misslyckande att vederlägga påståendet, att den sökande faktiskt hade våldtagits upprepade gånger i fängelse och att hon därför utsattes för tortyr under den perioden. Trovärdighet. CAT påpekar att vad gäller trovärdighet kan man inte begära fullständig exakthet av tortyroffer. De befintliga motsägelserna påverkar inte, enligt CAT, den övergripande berättelsens trovärdighet, i synnerhet när det har visats att hon blev våldtagen upprepade gånger i fängelset. Med utgångspunkt i landinformation som den sökande har åberopat anser CAT att etniska spänningar fortfarande finns i Rwanda och att personer med koppling till PDF-Ubunja partiet fortfarande löper risk för förföljelse i landet. Framtida risk. Enligt ovan nämnda anledningar anser CAT att det finns betydande grunder att hävda att den sökande kommer att riskera att utsättas för tortyr om hon återvänder till Rwanda. V.L. v. Switzerland, Communication no. 262/2005 Kvinnan V.L. ansökte hösten 2003 om asyl i Schweiz tillsammans med sin make. De åberopade risk för tortyr från vitryska myndigheter på grund av makens regimkritiska aktiviteter. Hösten 2004 avslogs ansökan. V.L. inkom då med begäran om omprövning utifrån egna skäl. Hon uppgav att hon utsatts för våldtäkt och hotats av poliser i Vitryssland. Vid första tillfället våldtogs hon på grund av makens aktiviteter; vid det andra tillfället våldtogs hon på grund av att hon försökte polisanmäla övergreppet. Hon lämnade in ett läkarintyg från sjukhuset i Minsk, med uppgifter om skador. Hon uppgav att anledningen till att hon inte berättat omgående var känslor av skam samt att maken först förbjöd henne och sedermera försköt henne. Schweiziska migrationsmyndigheter avslog hennes ansökan med hänvisning till bristande trovärdighet, frånvaro av framtida personlig risk (till följd av motsägelser, dröjsmål med att berätta, tidigare inlämnad falsk bevisning samt att hon inte ansågs vara politisk aktiv själv och därför inte löpte risk för tortyr vid återsändande). Följande punkter i CAT:s resonemang kan särskilt uppmärksammas (para. 8.3-) Redogörelse för bristfällig MR-situation generellt, och för kränkningar av oppositionella och av kvinnor specifikt, inkl. trakasserier, sexuella övergrepp, våldtäkt och tortyr av polis. (para. 8.4). Trovärdighet. Läkarintygs äkthet godtas p.g.a. att dess datum och innehåll överensstämmer med asylberättelse. Schweiz skäl att ifrågasätta äkthet på basis av tidigare inlämnade falska handlingar förkastas. (para. 8.6) 19

20 Trovärdighet. Uppgivna skäl för dröjsmål med att berätta om våldtäkterna anses rimliga och trovärdiga. CAT hänvisar till vedertagen kunskap om psykologiska reaktioner hos personer som utsatts för sexuella övergrepp liksom om risken att anses skämma ut och kanske bli utstött av partner eller familjemedlemmar. Intyg som visar på V.L:s psykologiska status anses obehövliga. (para. 8.8) Framtida risk. Schweiz skäl att ifrågasätta framtida risk med hänvisning till att hon inte själv varit politiskt aktiv och att hon numera separerat från maken förkastas. CAT noterar istället att det inte hindrar myndigheterna från att skada henne p.g.a. både hennes egna aktiviteter (visst deltagande i valaktiviteter samt polisanmälan av våldtäkt) och makens (myndigheterna lär fortfarande associera henne med honom och se henne som ett sätt att komma åt honom); hänvisning till landinformation om att även skilda kvinnor fortsätter att utsättas och om att kvinnliga människorättsförsvarare (vilket hon implicit anses vara p.g.a. att hon sökt rättvisa för tidigare övergrepp) utsätts för könsspecifika kränkningar, såsom trakasserier, våldtäkt och andra övergrepp av polis. V.L. lär, enligt CAT, vara intressant för polisen av samtliga dessa skäl. (para. 8.7) Slutsats. CAT drar slutsatsen att det finns en risk för tortyr vid ett återsändande Fikapaus Fallstudie Fallstudie: Heterosexuell kvinna icke-statlig förföljelse. Dela ut fallbeskrivning inkl. instruktioner och diskussionsfrågor. (5 min) Låt deltagarna läsa igenom och diskutera i smågrupper hur de skulle föra den juridiska argumentationen för flyktingstatus. Betona vikten av att de beaktar genusperspektivet under samtliga rekvisit (förföljelse, välgrundad fruktan, statens skydd, konventionsgrunder, internflykt). De förväntas, vid den juridiska analysen, hänvisa till svenska förarbeten, Migrationsverkets och UNHCR:s riktlinjer etc. (45 min) 20

21 Instruktioner Läs fallbeskrivningen och tillhörande landinformation. Hur skulle du föra den juridiska argumentationen för flyktingstatus, dvs. i relation till 1) förföljelse, 2) välgrundad fruktan, 3) statens skydd, 4) konventionsgrunder 5) internflykt. Beakta genusperspektivet vid bedömningen av samtliga rekvisit. Hänvisa till relevanta delar ur svenska förarbeten, Migrationsverkets och UNHCR:s riktlinjer etc. Fallbeskrivning Bakgrund: Sökanden är en 32-årig kvinna som kommit till Sverige med sina två söner, 13 och 14 år gamla. Hon tillhör en minoritet i hemlandet, och kommer från en stor familj. Fadern, som var bonde, utövade stark kontroll över kvinnorna i familjen (i synnerhet över döttrarna). Den sökande har endast fem års utbildning eftersom fadern ville att hon, liksom de modern och systrarna, skulle stanna hemma och jobba på gården. När hon var 17 år gammal tvingade pappan den sökande att gifta sig med en man från en närliggande by. Han var också bonde. När hon vägrade förde pappan henne en natt till mannens familj och lämnade henne där och sa att han skulle döda henne om hon kom tillbaka. Sedan den stunden levde den sökande ett olyckligt liv med en man som hon inte älskade. Dessutom bodde hon med makens familj på gården, där hon stod under hans och hans familjs kontroll. Hon misshandlades regelbundet av sin make. Även svärmodern slog henne. Asylansökan: Maken lämnade hemlandet och sökte asyl i Sverige 2008 varvid han åberopade risk för förföljelse på grund av politisk aktivitet. År 2009 reste kvinnan med sina söner till Sverige för att återförenas med sin man, varpå hon lämnade in sin asylansökan. Ansökan grundade sig på mannens asylskäl, hans partipolitiska aktivitet och förföljelsen från hemlandsmyndigheterna. Migrationsverket avslog hennes ansökan främst med hänvisning till påstådda trovärdighetsbrister. Maken mottog under tiden ett avslagsbeslut som vann laga kraft. Händelser under tiden i Sverige: Sedan den sökande flyttat till Sverige försökte mannen ständigt kontrollera hennes liv. Trots att hon hade arbetstillstånd tilläts hon inte att jobba eller att gå på språklektioner. Hon tilläts heller inte att träffa svenskspråkiga personer eller andra män. Hans kontroll över henne sträckte sig till och med till hennes sätt att klä sig och hon var tvungen att täcka sin kropp och endast bära de kläder som hennes man godtog. Hon utsattes även för slag och tvingades till sex mot sin vilja. Makens våld fortsatte och han anklagade även den sökande för att ha pojkvän och hotade att döda henne. 21

22 I december 2009 försökte mannen döda den sökande. Han hade planerat att begå självmord direkt efter mordet. Efter den här händelsen ville den sökande inte längre ha kontakt med honom, varpå hon lämnade honom. Mannen hotade att döda henne, och ringde även sin familj och sa att den sökande hade en pojkvän. Efter det samtalet fick den sökande flera hotfulla samtal från mannens familj i hemlandet där de hotade att mörda henne om hon återvände till hemlandet, eftersom hon hade lämnat mannen och smutsat ner familjens rykte. Mannens familj försökte sedan locka henne att återvända till hemlandet, bl.a. genom att försöka övertala hennes söner att i sin tur övertala henne att återvända. Den sökande försökte för sin egen familj dölja att förhållandet med mannen tagit slut, men när de fick reda på det hotades hon även av sin far och bror och anklagades för att vara en dålig kvinna. De hotade med att mörda henne för att återupprätta familjens heder om hon återvände till hemlandet. Sökanden har inte sett maken sedan brytningen, och han har nu återvänt till hemlandet. Överklagande: Kvinnan överklagar i början av 2010 Migrationsverkets beslut till Migrationsdomstolen och åberopar de omständigheter som uppstod sedan hon separerat från mannen. Kvinnan åberopar att hon riskerar att bli mördad i hederns namn av maken, makens familj eller sin egen familj om hon återvänder till hemlandet. Skulle de mot förmodan inte mörda henne skulle hon utsättas för makens fortsatta våld, dödshot och kontroll, men även av våld från släktingar na. Mest troligt är dock, enligt henne själv, att hon skulle dödas. Den sökande åberopar i sin asylansökan att det faktum att hon avslutade förhållandet med sin instabile, svartsjuke, kontrollerande och våldsamme make gör att hon riskerar att utsättas för våld och bli mördad i hemlandet av både maken, dennes släkt liksom sin egen släkt för att återupprätta familjernas heder. Den sökande är övertygad om att myndigheterna på hemorten inte skulle kunna skydda henne. Hon hävdar att hon heller inte skulle kunna flytta till en annan del av landet, eftersom hon skulle få svårigheter att klara sig som ensam kvinna. Hon är rädd att hon skulle tvingas leva på gatan, och behöva försörja sig på tiggeri och i värsta fall prostitution. Ensamma kvinnor ses som dåliga kvinnor och det anses suspekt att inte ha någon familj; hon skulle varken klara sig ekonomiskt eller få delta i det sociala livet. Hon skulle få det svårt både för att hon är kvinna och tillhör en minoritet. Dessutom skulle maken eller släktingarna slutligen finna henne, hävdar hon. Landinformation - utdrag ur rapporter som behandlar situationen för kvinnor i landet. US State Department Violence against women, including honour killings and rape, continue to be a widespread problem in X. Despite the efforts of the government, honour- 22

23 related crimes in X show little sign of abating. The law prohibits rape, including spousal rape; however, the government did not effectively enforce the law. Victims often waited days or weeks to report incidents for fear of embarrassment or reprisals, which hindered the possibility of effective prosecution of assailants. Experts worked during the year to convince the government to accept the psychiatric victim reports as alternative forms of evidence. Cases of rape were underreported. Women s NGOs reported that more that women were victims of domestic violence between 2001 and The government continued to show slow progress on implementing a 2004 law stipulating the need for shelters for women victims of domestic violence in towns with a population of more than According to the government, its institution for social services, operated 23 shelters for female victims of domestic violence and rape with a total capacity of 405. The government reported that provincial government offices, municipalities and NGOs operated 18 shelters, and that one private foundation operated a shelter. V, the leading women s organization in the province y, reported that from a total of 198 women contacted them to report that there family threatened them with honour killing. Of these cases, three of the women died from injuries sustained in the attack, one committed suicide, and 27 were pressured to commit suicide. The father or husband decided the fate of the women in the vast majority of the cases. Disobedience was determined to be the most common reason given to justify honor killings. Disobedience was variously defined as refusing to marry the person the family had chosen, refusing to have sex with a brother-in-law or father, not agreeing to prostitute oneself, not fulfilling the demands of husbands, fathers, brothers or other elders, and interrupting man to man conversations. The government reported that there were 37 victims of honor killings during the year, and 1806 honor killings between 2001 and During the same period, 5375 women committed suicide. After the government increased penalties for honor killings in 2005 family members increasingly pressured girls to kill themselves in order to preserve the family s honor, according to women s rights groups. Under the law, honor killings required punishment of life imprisonment. Women s rights groups reported that there remained dozens of such killings every year. Because of the sentence reduction for juvenile offenders, observers noted that young male relatives often were designated to perform the killing. In 2006 the first life sentence was ordered for an honour killing. Forskningsrapport Many of the murders occur in the Y provinces where there is a deeply entren ched patriarchal and feudal system. Rampant poverty and illiteracy have been exacerbated by the forced eviction of millions of Y villagers by the army in its 23

24 war against the rebels in the 1990s. But honour crimes are not a uniquely Y phenomenon nor are they properly associated with any particular society or religion. UN Special rapporteur on violence against women While from a gender perspective the penal law framework is now overall adequate significant problems persist in its implementation. Many politicians and administrators still regard domestic violence and forced marriages as internal family matters in which the State should not intervene. In the few cases reported to the law enforcement authorities, officials often try to broker an agreement between parties of inherently unequal power instead of protecting the victims and prosecuting their perpetrators. Particularly in the context of the volatile political situation in the region, some officials are also prone to tacitly subordinate State law to customary forms of conflict resolution in order not to upset relations with local power structures. On 1 June 2005, groundbreaking reforms to the penal code entered into force, successfully removing the most obvious patriarchal biases from the law. Despite these advances in the legislative framework, many problems persist in their actual implementation, including lack of sufficient protective mechanisms for women such as shelters. Amnesty International There are many barriers facing women who need access to justice and protection from violence. Police officers often believe that their duty is to encourage women to return home and make peace and fail to investigate the women s complaints. Many women, particularly in rural areas, are unable to make formal complaints, because leaving their neighborhoods subjects them to intense scrutiny, criticism and, in some cases, violence. Women in Y speaking areas of the country may not be able to communicate well in X language and may fear further violence at the hands of the police or the security forces. Discrimination against women and minorities are widespread. Participation of women in the Y province workforce is among the lowest in the country and there is prevailing discrimination in the labor market. In X, social security benefits are not universal; one needs to be a legally employed (or self employed) person in order to be covered under a social security programme. Exclusion from social security leads, in turn, to exclusion from most forms of health care. Without employment or financial support from family members, there is no possibility to support oneself and thus to access shelter and food. Svenska UD:s rapport Trots den starka ekonomiska tillväxten lever en stor del av befolkningen i fattigdom (25%). Detta drabbar inte minst barnen. En tredjedel av alla barn 24

25 lever under fattigdomsstrecket. Värst utsatta är flickor, speciellt på landsbygden och i synnerhet i de sydöstra delarna då gamla traditioner och feodalliknande samhällsstrukturer hindrar utvecklingen. Drygt 60 procent av flickor på landsbygden i åldern år går inte i skolan, med analfabetism, och i förlängningen fortsatt fattigdom, som följd. Kvinnor är klart underrepresenterade inom såväl politiken som arbetslivet. Arbetslösheten är högre för kvinnor än för män och många kvinnor på landsbygden utför obetalt arbete i familjejordbruk. Endast 24 procent av kvinnorna i X lönearbetar. Motsvarande siffra för män är 72 procent. En stor del av kvinnorna, cirka 45 procent, arbetar obetalt i familjejordbruk. Samtidigt är andelen kvinnor bland jurister, läkare och akademiker 30 procent. Läskunnigheten är lägre och våld mot kvinnor utgör ett omfattande problem. Regeringen har dock i ökad utsträckning, tillsammans med framför allt olika FN-organ, engagerat sig i olika projekt för att förbättra kvinnors och barns situation. UNDP noterar dock brist på överensstämmelse mellan kvinnors ställning och den allmänna utvecklingsnivån. Den interna migrationen, vilken ofta leder till försvagade familjenätverk och ökande befolkning i storstädernas utkanter, gör dessa personer socialt utsatta. Kvinnor och barn är särskilt utsatta. På lagstiftningsområdet är utvecklingen positiv. Sedan 2001 har kvinnan enligt civillagstiftningen samma rättigheter som mannen ifråga om äktenskap och barn. Den reviderade strafflagstiftningen, som trädde i kraft i april 2005, innebär också ett stort steg framåt vad gäller kvinnans rätt att fatta egna beslut. Som exempel kan nämnas att utövare av så kallade hedersmord inte längre kan åtnjuta straffreducering och att våldtäkt i äktenskapet kriminaliserats. Våld mot kvinnor utgör dock fortsatt ett omfattande problem och otillräckliga åtgärder vidtas av regeringen för att förebygga våldet, lagföra förövarna samt ge skydd och stöd åt utsatta kvinnor. Antalet kvinnojourer är fortsatt få. Detta trots att kommuner med en befolkning på över personer enligt lag är skyldiga att inrätta jourer. Planen är att ett tiotal jourer skall öppnas varje år. Skillnaderna mellan storstad och landsbygd är fortsatt markanta men verkar minska. Traditionella patriarkala strukturer och värderingar är vanligare på landsbygden, och hos landsbygdsbefolkning som flyttat in i stortstäderna. Flickor registreras inte alltid hos myndigheterna i samband med födsel. Ofrivilliga bortgiften, polygami och hedersrelaterade brott förekommer trots förbud i lagstiftningen. Rådande värderingar påverkar också kvalitén på de rättsliga undersökningarna av dessa brott. X är ett mottagarland för handel med kvinnor. Prostitution är lagligt under förutsättning att man har statlig licens. En kvinna som via människohandel tvingats in i prostitution åtalas inte utan betraktas som offer. Däremot kan en kvinna utan licens åtalas. 25

26 Paus Fallstudie forts. Låt deltagarna redogöra för hur de resonerat kring flyktingstatusbedömningen. Efter diskussionen, gör jämförelser med en dom från Nya Zeeland, Refugee Appeal No (se nedan). Beroende på hur mycket tid som återstår, gå igenom och/eller tipsa om ytterligare några domar som gäller icke-statlig respektive statlig förföljelse. Fokusera i så fall gärna på 2004 års dom från Nya Zeeland gällande en homosexuell man från Iran, som berör diskussionen kring krav på diskretion för att undvika bestraffning (Nya Zeeland, Refugee Appeal No /03). New Zealand Refugee Appeal No Domen är 85 sidor lång och kan därför inte delges i sin helhet. Domen avser en kvinna från Turkiet som åberopar risk att utsattas för allvarligt våld eller att dödas av sin make, familj resp. makes familj på grund av att hon brutit mot könsnormerna genom att skilja sig. Domen berör följande frågor och slutsatser. Bakgrund En 32-årig kvinna från Turkiet anlände till Nya Zeeland med två söner, 13 och 14 år, i februari Fadern hade all makt i familjen. Vid 17 års ålder gifte fadern bort henne; hon utsattes för misshandel av maken och svärmodern. Maken sökte asyl i Storbritannien, och efter att ha fått avslag på sin ansökan åkte han vidare till Nya Zeeland Kvinnan flyttade under tiden tillbaka till sina föräldrar. Maken var aktiv inom PKK och PDK. Hon själv frihetsberövades och förhördes vid fyra tillfällen. Kvinnan vittnade i makens asylutredning, och bedömdes inte som trovärdig. Kvinnans ansökan avslogs 2002 och överklagandet avslogs Sur place, nya omständigheter (para. 9-28), non-refoulement (para ) Kvinnan, hennes make och söner bodde i garaget hos en familj. Maken försökte att strypa henne, men hon lyckades lösgöra sig och fick hjälp av kvinnan i värdfamiljen. Hon tog av sig vigselringen, kastade den på maken och förklarade att äktenskapet var över. Maken lämnade huset men ringde sedan och meddelade att han tänkte döda henne. Makens familj ringde också vid flera tillfällen och sa att de skulle döda henne. Den yngste sonen hade telefon kontakt med sina farföräldrar, och de uppmanade honom att få kvinnan att återvända till Turkiet så att de skulle kunna döda henne. 26