IT-branschen i Sverige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "IT-branschen i Sverige"

Transkript

1 Ura 2000:8 ISSN IT-branschen i Sverige - Var finns de framtida jobben? Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Rapporten ingår i serie Ura som utges av AMS Utredningsenhet.

2 Innehållsförteckning Sid FÖRORD...3 SAMMANFATTNING INLEDNING SYFTE OCH MÅL METOD LÄSANVISNING BAKGRUND SVENSKA STUDIER Med IT mot nya organisations- och arbetsformer Hur förändras våra livsvillkor? Efter Sverige Nyttan av IT - i en småföretagares ögon Elektronikindustri och IT-relaterade tjänsteföretag i Sverige INTERNATIONELLA STUDIER Gartner Group - The voice of IT What will be Platsen som inte finns DEFINITION AV NÅGRA IT-BEGREPP DEFINITION AV IT DEFINITION AV IT-BRANSCHEN SYSSELSÄTTNING SYSSELSÄTTNINGSTILLVÄXT SYSSELSÄTTNING, KÖN SYSSELSÄTTNING, UTBILDNINGSNIVÅ SYSSELSÄTTNING, ANSTÄLLNINGSFORM SYSSELSÄTTNING, REGIONAL FÖRDELNING Län Huvudregioner Arbetsmarknadsregioner SLUTSATSER...45

3 5. INTERVJUER MED BRANSCHFÖRETRÄDARE MARKNADSUTVECKLING SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING REKRYTERINGSBEHOV OCH KOMPETENSKRAV REKRYTERINGSSVÅRIGHETER - BRISTYRKEN OCH KONSEKVENSER ETABLERINGAR SYNEN PÅ IT-UTBILDNINGAR OCH SAMARBETET MED HÖGSKOLOR OCH UNIVERSITET TILLVÄXTBEFRÄMJANDE INSATSER - SAMHÄLLE OCH ARBETSMARKNADSPOLITIK IT-UTBILDNINGAR I SVERIGE IT-UTBILDNINGAR VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR I SVERIGE UTBILDNING OCH ARBETSMARKNAD FÖR IT-SPECIALISTER HÖGSKOLEUTBILDADE TILLGÅNG OCH EFTERFRÅGAN UTBILDNINGSINSATSER INTERVJURESULTAT - HÖGSKOLOR OCH UNIVERSITET INTERVJURESULTAT - SWIT-YRKESUTBILDNING SLUTSATSER TILLGÅNG OCH EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT SAMMANFATTANDE SLUTSATSER REFERENSER TABELLBILAGA

4 Förord IT är ett otydligt och svårdefinierbart begrepp, särskilt för de som är verksamma inom området. Vi har ställt frågan om vad som kan avses med IT som begrepp och bransch till en rad olika företrädare för IT-sektorn: företag, branschorganisationer samt högskola/universitet. Några av de frågeställningar vi har valt att belysa är den framtida sysselsättningsutvecklingen inom IT-området, tendenserna kring nya kompetenskrav samt de framtida anställningsbehoven utifrån de nya kraven. Dessutom belyses vilka utbildningar som finns idag samt vilka insatser som är viktiga för att möta den växande efterfrågan på arbetskraft. Rapporten är en delstudie i det pågående projektet Nya tillväxtbranscher/nya yrken i framtiden. I samma projekt har även rapporten De miljörelaterade jobbens framtid i Sverige producerats i början av Torbjörn Israelsson vid utredningsenheten, AMS, har varit projektledare och medverkat vid framtagning av den statistik som har använts samt bidragit med stöd och kommentarer under arbetets gång. Det statistiska materialet har levererats av Statistiska Centralbyrån (SCB). Avslutningsvis vill vi framföra vårt tack till alla de personer som har deltagit i de intervjuer som genomförts. Stockholm i augusti 2000 Helen Lundqvist Arbetsförmedlingen Karlshamn Ann-Christin Johnreden Länsarbetsnämnden Stockholms län 3

5 4

6 Sammanfattning Syftet med rapporten är att försöka ge en framtida bild av en av de snabbast växande tillväxtbranscherna idag - IT-sektorn. I studien görs en kartläggning av tillväxten avseende sysselsättning samt vilka typer av yrken som kommer att skapas, bland annat utifrån kompetenskrav och anställningsformer. Vidare görs en bedömning av det framtida utbudet och efterfrågan av arbetskraft samt vilka insatser som är viktiga för att möta den växande efterfrågan på arbetskraft med IT-kompetens. Rapporten bygger på 60 djupintervjuer med branschföreträdare, representerade av både företag, branschorganisationer samt högskola/universitet. De huvudsakliga slutsatserna som dras i rapporten är följande: IT-branschen går mot en ökad specialisering med fokus på kärnverksamhet och området fortsätter att växa p.g.a. en snabb utveckling av nya tekniker och en ytterligare datorisering av samhället. Skilda verksamheter väntas gå samman, till exempel inom telekom, datakom, mobiltelefoni och Internet, med ökad konkurrens och polarisering inom branschen. Den ökade internationaliseringen kommer att bidra till ökad konkurrens men bedöms även skapa nya expansionsmöjligheter för svenska företag som ligger långt framme inom IT. Sysselsättningen har ökat med ca personer under perioden , i en bransch som sysselsätter drygt personer eller 5 procent av arbetsmarknaden. Ökningen under perioden kan ställas i relation till att det tillkom arbetstillfällen på hela arbetsmarknaden under samma period. Den generella tillväxten inom IT-näringen får dock olika effekter på sysselsättningen mellan de olika delbranscherna. Datakonsultnäringen kommer liksom under de senaste tio åren att stå för den största ökningen av antalet sysselsatta under de närmaste åren, medan motsvarande utveckling inom telekomnäringen bedöms vara oförändrat antal anställda. Dock kvarstår behovet av kvalificerad arbetskraft inom hela IT-sektorn. Koncentrationen av IT-verksamhet i de tre storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö samt universitets- och högskoleorterna har varit påtaglig under de senaste fem åren. Mellan åren 1994 och 1998 har antalet sysselsatta ökat med 35 procent eller personer i dessa områden, och har därmed stått för i stort sett hela uppgången i riket. I skogslänen har de 5

7 nya arbetstillfällena däremot varit få eller t.o.m. färre i antal under de senaste åren. Nedgången har dock inte gällt samtliga delnäringar inom ITsektorn. T.ex. har Norrlands inland haft den största procentuella tillväxten, 157 procent under perioden Till antalet är det en ökning med personer och ett värdefullt tillskott på en arbetsmarknad där antalet arbetstillfällen minskat med inom övriga sektorer under samma period. Ökningen har framför allt skett under åren 1995 och 1998 och kan sannolikt förklaras av fler arbetstillfällen inom den expansiva callcenterverksamheten. Fyra faktorer är direkt avgörande vid en framtidsbedömning av sysselsättningen inom IT-sektorn. Dessa är graden av kommande rationaliseringar eller s.k. outsourcing, dvs. huruvida företagens produktion av varor och tjänster kommer att läggas ut på andra företag, den framtida förekomsten av företagsuppköp, kommande expansionsstrategier och satsningar på nya marknader samt tillgången på kvalificerad arbetskraft. Generellt krävs högskoleutbildning eller någon form av certifiering, men för många av de efterfrågade yrkesgrupperna krävs även branscherfarenhet. Men eftersom företagens verksamheter utökas mot angränsande branscher blir även behovet av kontinuerlig vidareutbildning och efterfrågan på dubbla kompetenser allt viktigare. Framtidsutsikterna är i viss mån även goda för gymnasieutbildade inom IT. Det gäller framför allt yrkesgruppen tekniska säljare inom delbranschen handeln med IT-varor samt personer med Internetkunskaper. Den vanligaste anställningsformen inom IT-sektorn är fasta anställningar, hela 94 procent. Andelen har ökat inom datakonsultnäringen, där förkla r- ingen kan vara att fler företag erbjuder fast anställning som ett sätt att knyta till sig personal och försöka dämpa den sedan länge påtagliga bristen på kvalificerad arbetskraft. Förutsättningarna för företagsetableringar är inte desamma över landet. Tillgången på kvalificerad arbetskraft är avgörande för flertalet IT-företag, men även tillgången till god infrastruktur, närheten till högskola, kunder och nätverk av företag med liknande verksamhet är några viktiga villkor. Delar av produktionsverksamheten samt callcenterservice är dock några exempel på områden som inte är beroende av dessa faktorer och kan därmed förläggas oberoende av geografiskt läge. Det är dock möjligt att på sikt bryta trenden, bland annat genom en ökad användning av ny teknik i utbildningssammanhang. 6

8 De arbetsområden som IT-företagen behöver rekrytera personal till är främst produktutveckling av program och tjänster, t.ex. Internet- och mobiltelefonitjänster med hjälp av ny trådlös teknik, underhåll och utveckling av utrustning, system/applikationer, nät och tjänster, t.ex. e-handelslösningar och webbsidor. Vidare kommer branschen att i allt större utsträckning integrera angränsande tekniska områden som t.ex. data och telekom. Utöver detta blir andra viktiga yrken försäljare och projektledare och tekniker med kunskaper i till exempel ekonomi. Även personer med kunskaper inom reklam och marknadsföring, ekonomi, Internet, media och projektledning samt ledar- och chefspersonal kommer att efterfrågas. Vad gäller drift- och nätverkstekniker samt projektledare krävs mer tvärvetenskapliga kunskaper som t.ex. MDA-teknik, dvs. kopplingen människa-datateknik-arbetsliv. IT-företagens svårigheter att hitta såväl yrkeserfaren som utbildad arbetskraft består. De senaste årens satsningar på utbyggnad av IT-utbildningar inom högskolan har ännu inte hunnit ge resultat i form av fler utbildade trots att det finns ett stort intresse genom att antalet sökande har varit fler än tillgången på utbildningsplatser. Vidare har genomströmningen av studenter med IT-utbildning varit överlag lägre än inom flertalet övriga naturvetenskapliga och tekniska utbildningar. Samtidigt har utbildningstiden förlängts, vilket gör att antalet nya platser i realiteten blir färre. Volymen examinerade från IT-utbildningar inom högskolan beräknas vara i snitt per år för de kommande tio åren, vilket är en fördubbling av 1990-talets volymer, samtidigt som det bedömda personalbehovet skulle motsvara en årlig sysselsättningstillväxt på personer. Det innebär att antalet examinerade bör vara minst det dubbla för att täcka arbetsmarknadens behov av utbildad arbetskraft. Det måste dock påpekas att antalet personer med IT-kompetens kommer att vara högre än vad som kan utläsas av antalet examinerade eftersom många väntas avsluta sina studier utan att ta ut examen. Det finns dock goda förutsättningar att utbilda flera eftersom intresset för IT-utbildningar är stort med undantag för vissa mer renodlat tekniska utbildningar. Vidare ökar andelen studenter som väljer IT-utbildningar med mer tvärvetenskaplig inriktning. Det ligger i linje med de kompetenser som efterfrågas, vilket innebär att antalet utbildningsplatser inom i princip samtliga IT-inriktningar måste utökas. En förutsättning för att dels kunna möta det växande intresset och dels klara av att tillgodose arbetsmarknadens behov på sikt, är att lyckas rekrytera personal med lärar- och forskarkompetens till utbildningarna. Dessutom är 7

9 ett ökat samarbete mellan olika lokala och regionala parter i form av nätverk eller kluster särskilt viktigt för att kunna säkra personalförsörjningen inom branschen. Vidare finns ett behov av bättre fungerande utvärderingar av utbildningsprogram för att kunna anpassa och förändra IT-utbildningarnas innehåll efter bland annat marknadens behov. Utbildningarna bör både anpassas mot arbetsmarknadens behov och efter intresse hos studenterna. Ett sätt är att komplettera de renodlat tekniska ITutbildningarna med andra ämnen. Idag finns redan en trend mot tvärvetenskapliga utbildningar som samtidigt är intressanta för studenter. Enligt statistik från HSV fanns totalt inom IT-relaterade högskoleutbildningar hösten 1999, med drygt två sökande per plats. Av dessa utgjorde platser eller 17 procent tvärvetenskapliga IT-utbildningar. Några exempel på eftertraktade kunskaper utöver de tekniska är inom projektledning, mediateknik, marknadsföring samt företagsekonomi eller industriell ekonomi. Nya tekniker i utbildningen bör användas i större utsträckning, i form av distansutbildning med hjälp av Internet och övrig virtuell teknik. Fler studenter skulle därmed kunna få tillgång till utbildning via nya tekniker, vilket dessutom är av stort regionalt intresse eftersom fler skulle kunna utbildas på distans och därigenom på sikt bryta dagens kraftiga IT-koncentration kring storstäderna. 8

10 1. Inledning 1.1 Syfte och mål Rapporten syftar till att ge en kartläggning av en av de snabbast växande branscherna på arbetsmarknaden - IT-sektorn. Syftet är vidare att försöka beskriva och ge en bild av de kommande tillväxtområdena inom branschen och utvecklingen av sysselsättningen. Delstudien om IT-sektorn avser vidare att beskriva vilka typer av yrken som kommer att skapas under de närmaste åren, bland annat med avseende på kompetenskrav och anställningsformer. Några andra viktiga frågeställningar är vilka kompetenser som kommer att efterfrågas och hur stora de framtida anställningsbehoven blir utifrån nya kompetenskrav. Dessutom tar vi upp vilka utbildningar som finns idag samt vilka insatser som är viktiga för att möta den växande efterfrågan på arbetskraft. En annan i sammanhanget betydelsefull fråga är dagens svårigheter för ITföretagen att expandera. Här försöker vi i rapporten ge både en nulägesbild men även en bedömning om framtiden utifrån de intervjuer med företag som har genomförts. Därutöver finns den regionala aspekten - kan IT-sektorn kan expandera över hela landet eller finns det regionala skillnader när det gäller förutsättningarna för tillväxt? 1.2 Metod Syftet med rapporten är att med hjälp av intervjuer med branschföreträdare samt statistiskt material som underlag försöka ge en bild av den framtida branschutvecklingen enligt tidigare nämnda frågor. IT-branschen har representerats av både företag, branschorganisationer samt högskola/universitet, sammanlagt 60 intervjuer under arbetets gång. När det gäller IT-företagens geografiska representation har vi valt att avse verksamheten i landet samt främst storstadsregionerna Stockholm och Malmö samt Blekingeregionen. 9

11 Det statistiska materialet är levererat från SCB i form av data hämtat från den registerbaserade sysselsättningsstatistiken (RAMS, tidigare kallad Årsys - regional arbetsmarknadsstatistik), den kortperiodiska sysselsättningsstatistiken (KS) samt i viss mån från Centrala företags- och arbetsställeregistret (CFAR) som innehåller sysselsättningssiffror för samtliga arbetsställen och företag. Perioden har varit samt även 1999 för KS-statistiken. Avgränsning Den största svårigheten ligger i att försöka beskriva vad som ingår i begreppet IT. En snäv avgränsning har därför varit nödvändig. I rapporten har vi utgått ifrån NUTEK:s vedertagna definition av IT-verksamhet. Den följer Statistiska Centralbyråns (SCB) näringsgrensindelning, SNI92, och omfattas av två verksamhetsområden, elektronikindustrin samt IT-relaterade tjänsteföretag. Den första delen består av tillverkningsindustrin där det produceras elektronikprodukter och den andra gruppen avser parti- och detaljhandel, teletjänstföretag, viss uppdragsverksamhet samt vissa forsknings- och utvecklingsföretag (för en närmare beskrivning, se avsnitt eller 3.2). I rapporten belyses således inte angränsande IT-områden som företag inom t.ex. reklam- och medieverksamhet, dvs. andra som använder, utvecklar eller formger IT-produkter. 1.3 Läsanvisning Kapitel 2 är en genomgång av ett urval av den litteratur, både svensk och utländsk, som finns kring IT. Kapitel 3 beskriver kortfattat den indelning av ITsektorn som vi har valt att utgå ifrån. Kapitel 4 är en genomgång av sysselsättningen inom IT-näringen utifrån bearbetat statistiskt material, beställt från SCB. I kapitel 5 redovisas resultaten från de genomförda intervjuerna med ITföretagen. I kapitel 6 görs en genomgång av IT-utbildningar i Sverige inkl intervjuresultat med utbildningsföreträdare. Det bör noteras att avsnitten med slutsatser är uppdelade något annorlunda i kapitel 5 jämfört med 6. I kapitel 5 avslutas varje delavsnitt med slutsatser medan de står sist i kapitel 6. Kapitel 7 innehåller sammanfattande slutsatser av rapporten. 10

12 2. Bakgrund Det pågår en ständig diskussion om IT-branschen och dess potential att växa, men även dess påverkan på individen som samhället i stort. Många av de budskap som förs fram härrör från olika framtidsforskare, vilka säljer sina teman med varierande innehåll och budskap. Budskapen kan vara motsägelsefulla och förekomsten av väl underbyggda studier saknas ganska ofta. Kunskapen om den nya IT-branschen är med andra ord inte så stor eftersom det saknas bredare studier av tillväxtbranscher inte minst ur ett arbetsmarknadsperspektiv. I förberedelserna med denna rapport har en litteraturstudie genomförts för att kartlägga vad som tidigare skrivits och sammanställts inom detta ämne. I denna studie har såväl material från framtidsforskare som statistiska utredare använts. Nedan följer en genomgång av de källor som är relevanta för denna rapport. 2.1 Svenska studier Med IT mot nya organisations- och arbetsformer Rapporten är en empirisk kartläggning av det svenska distansarbetet, utförd av Kommunikationsberedningen Den har valts att presenteras med utgångspunkt av den stora koncentrationen av IT-företag till storstäderna och deras svårigheter att få tag på kompetent arbetskraft och för att utröna om ökade satsningar på distansarbete skulle kunna vara en möjlig väg att lösa vissa rekryteringsproblem. Författarna har kommit fram till att svenskar regelbundet arbetade på distans 1995, vilket motsvarar cirka 20 procent av arbetskraften (men endast av dem på heltid). Med regelbundet distansarbete avses i undersökningen personer som arbetar på distans i omfattningen 1-2 dagar per vecka. Vidare 1 Engström, Mats G och Johansson, Rickard, Med IT mot nya organisations- och arbetsformer, Kommunikationsberedningsrapport KFB 1997:28. 11

13 konstateras att det finns en potential på personer som både kan och vill övergå till distansarbete i motsvarande omfattning. Det mesta distansarbetet utförs av tjänstemän med hög utbildning, företagare och fria yrkesutövare och inom de traditionella tjänstenäringarna - offentlig sektor, bank- och försäkring, fastighet och övriga privata tjänster. Karaktäristiska arbetsuppgifter är: Inläsning Administration Planering, förberedelse och uppföljning Jourtjänstgöring Kundkontakter Rapport, PM- och artikelskrivande Nyckelfaktorn är alltid tiden, dvs. att uppgifterna kan göras snabbare på distans från bostaden eller fritidsbostaden. Fördelarna med att arbeta på distans är: Lättare att kombinera yrkesarbete och privatliv Bättre ordnad barntillsyn Färre arbetsresor Slippa fasta arbetstider Mer ostörd arbetsmiljö Frihet vad gäller arbetets uppläggning Nackdelarna med att arbeta på distans är: Sämre kontakt med arbetskamrater Avsaknad av arbetsmaterial Färre och sämre tekniska hjälpmedel Inkräktar på bostadsutrymmet Svårare att koppla av från arbetet på fritiden Sämre möjligheter att arbeta ostört 12

14 Slutligen menar man att utvecklingen kommer att bl.a. karaktäriseras av ett allt större beroende av IT-hjälpmedel, vilket kommer medföra en bättre regional balans och en större flexibilitet genom att flertalet fysiska och tidsmässiga lå s- ningar enligt tidigare funktionssätt blir möjliga att avveckla. Det innebär att möjligheterna till ökat distansarbete bli större i takt med att IT-hjälpmedel utvecklas Hur förändras våra livsvillkor? Emin Tengström 2 ställer en rad olika frågor om vad IT-utvecklingen kommer att få för inverkan på samhället och närvarande strukturer. Följande avsnitt belyser några utvalda frågeställningar kring detta område. Kan IT ersätta resandet i framtiden? En möjlighet som ofta åberopas i debatten är att man med hjälp av IT (telefonoch videokonferenser m.m.) kan låta bli att resa. Erfarenhet har hittills dock visat på att förbättrade telekommunikationer lockar fram ett ökat resande. Skälen till detta är flera. Allt fler skaffar sig ett vidare geografiskt kontaktnät och behovet av att träffas i verkligheten ökar i samband med detta. Vidare leder kunskapen om konferenser och billiga resmål, t.ex. via Internet, till ett ökat resande. Naturligtvis kan man även se en rad olika möjligheter till att ersätta det fysiska resandet med IT, främst vad gäller arbetspendling och inköpsresor, men förändringarna har dock hittills varit marginella. Vad får IT för betydelse för svenskt näringsliv? Tengström menar att IT:s betydelse för svenskt näringsliv snarare ligger i att den kan användas som ett hjälpmedel i en alltmer komplex ekonomisk verklighet än att den är en nyskapande faktor som förändrar företagandet på ett mer genomgripande sätt. Även detta gör IT:s samlade effekter på sysselsättningen svårbedömda. 2 Tengström, Emin (1998), Hur förändras våra livsvillkor? 13

15 Vad får IT för betydelse för offentlig förvaltning? IT kommer att få en stor praktisk betydelse för den offentliga förvaltningen men den förväntade utvecklingen medför stora risker för försämrade relationer mellan medborgare och myndigheter. Vidare ökar sårbarheten, särskilt i samband med internationella kriser. Som ett exempel på ovanstående resonemang om risken för försämrade relationer med medborgarna kan nämnas Arbetsmarknadsverkets (AMV) Internettjänster. Både Platsbanken och Sökandebanken ökar tillgängligheten av AMV:s tjänster för såväl arbetsgivare som arbetssökande, vilket också är den primära avsikten. Det som däremot kan öka risken för försämrade relationer är om AMV ser dessa tjänster enbart som en rationaliseringsmöjlighet, dvs. att arbetsförmedlingarna ska hänvisa till tjänsterna i betydligt större omfattning än idag. Den nya och förändrade metodiken kan då medföra att kunderna inte får det stöd eller den service de behöver med därmed försämrade relationer till Arbetsförmedlingen som följd. Hur ska visionen om kunskapssamhället förverkligas? Enligt Tengström kommer inte IT att vara nyckelfaktorn för visionen om ett kunskapssamhälle. Den vilar på ett löst antagande om att det är ny teknik som skapar historisk förändring. I stället handlar de historiska förändringarna om hur olika grupper av aktörer påverkar utformningen och användningen av ny teknik. Att förverkliga kunskapssamhället innebär att öka medborgarnas intresse och engagemang för utbildning och vidareutbildning under hela livet. För att få med sig breda grupper i samhället fordras det en social uppfinningsrikedom, som enligt författaren är lösningen till nyckelfrågan om hur man ska kunna skapa ett framtida kunskapssamhälle. IT ur ett internationellt näringslivsperspektiv Tengström refererar slutligen frågan om IT ur ett internationellt näringslivsperspektiv till I kant med Kaos (SIFO Studie från 1995) som beskriver tre olika scenarier. I ett av dessa, det neoindustriella kunskapssamhället, är förnyarna den drivande kraften. Under de närmaste 15 åren kommer nya former för värdeskapande att utvecklas inom det internationella näringslivet. Grunden för detta är föreningen mellan datorer och teleförbindelser. I takt med att kunder och marknader blir allt mer fragmenterade och komplexa, framstår det som viktigt att förstå helheter. Detta blir då den avgörande faktorn för värdeskapandet. 14

16 Den globala utvecklingen antas samtidigt få sin prägel av miljöförstöring, befolkningsökning och konflikter om naturresurser. Det politiska traditionella ledarskapet utmanas av denna utveckling, men i t.ex. Sydostasien och Nordeuropa har dock politikerna förstått den nya tidens krav och anpassat sig till de nya villkoren för värdeskapande. För Sveriges del handlar det bland annat om en förskjutning från den typiske industriarbetaren och tjänstemannen till kunskapsarbetaren. Utifrån detta lyfter Tengström fram tre motfrågor, eftersom han menar att det finns uppenbara brister vad gäller logiken i ovanstående resonemang: Hur skall globala miljöproblem och konflikter om naturresurser kunna lösas genom nya former för värdeskapande? Vad finns förmågan till helhetstänkande? Vilka är de nya värdena som styr människans liv? Efter Sverige 3 Globalisering - fälla, myt eller möjlighet? Tolkningen av globaliseringsfrågan utgår från ett s.k. transformationalistiskt synsätt. Med det menas att begrepp som suveränitet, statsmakt och territorium blir alltmer komplexa och måste ställas i relation till andra, som t.ex. multinationella företag, transnationella sociala rörelser och påtryckningsgrupper samt internationella regelsystem och organisationer. Globaliseringens orsaker som alla är överens om är följande enligt författaren: Politiska händelser Teknikutvecklingen (IT och telekom) Den globala handeln Transportutvecklingen Det globala kapitalet, arbetet, företagen och kulturen De globala hoten (miljöförstöring, brottslighet, terrorism etc.) 3 Wahlström, Bengt (1998), Efter Sverige. 15

17 För denna rapport är det två av ovanstående punkter som har betydelse, nämligen teknikutvecklingen och det globala kapitalet, arbetet, företagen och kulturen. Den snabba globaliseringen bygger på en snabb teknikutveckling. Det globala arbetet förutsätter att man kan ha direktkontakt mellan olika arbetsplatser via ny teknik. Vidare växer den globala handeln bland annat p.g.a. nya datoriserade logistiklösningar. Med denna teknikutveckling påverkas inte bara globaliseringen utan är även en avgörande faktor för framväxten av det nya nätverkssamhället. Globaliseringen är därmed en av de två förutsättningarna för ett nä t- verkssamhälle, den andra är teknikutvecklingen. När det gäller det globala kapitalet, arbetet, företagen och kulturen är konkurrensen om arbetstillfällena redan hård, och den antas öka än mer i framtiden. Traditionella industriarbeten med relativt lågt kunskapsinnehåll blir allt mer konkurrensutsatta med löneminskningar som följd. Vidare utvecklas de multinationella företagen till globala enheter och likaså blir kulturen global främst till följd av Internets betydelse för spridning av media och underhållning. Utvecklingen mot det digitala samhället Sverige är på väg att bli världens datortätaste land. Nya skatteregler, LO-datorer och särskilda statliga satsningar, t.ex. på lärare och offentliganställda kvinnor, gör att många fler snart kommer att vara mycket förtrogna med datorer och Internet. Det digitala samhällets arbete har dock två sidor. Dels vad som händer på traditionella arbetsplatser, där det återstår mycket att göra innan de är datoriserade, dels distansarbetet, som utvecklas i en långsammare takt än väntat. Wahlströms bedömning är att cirka en fjärdedel av svenskarna kommer att handla dagligvaror via Internet inom fem år. Avgörande faktorer för hur näthandeln kommer att utvecklas är förtroende- och säkerhetsfrågan, det vill säga kons u- menternas förtroende för säljaren och det medium som de använder för att överföra betalningen, samt att tekniken fungerar. Utvecklingen går mot ett kontantlöst samhälle, men det tar tid och kommer att kräva att systemen förenklas. För att öka intresset kan nya grepp vara nödvändiga, t.ex. att banker delar ut gratis kontantkort. Den enda slutsats som kan dras idag om de nya framtida teknikerna är att de utvecklas med en oerhörd hastighet eller byts ut mot morgondagens. Snabbare och billigare är två nyckelord. Med dem följer automatiskt ständigt nya mö j- 16

18 ligheter att digitalisera allt fler av människors vardagliga aktiviteter, vare sig det handlar om arbete, hem, skola, sjukvård eller fritid och nöjen. Två faktorer är betydelsefulla för att Sverige ska kunna klara en tillvaro i det nya nätverkssamhället. Dessa är synen på ekonomisk framgång samt den konkreta betydelsen av ett mångkulturellt samhälle. Tillspetsat menar Wahlström att de enda grupper som tillåts tjäna pengar i dagens svenska samhälle är idrottsstjärnor och popidoler. Enligt författaren är påståendet den svenska bilden av vad som är framgång och denna begränsade självbild kan försvåra övergången till nätverkssamhället. Vidare borde det mångkulturella samhället vara en kraft att räkna med i det nya nätverkssamhället. I verkligheten tycks dock segregationen öka, men samtidigt har insikten om att invandrare är en tillgång börjat sprida sig. Här återstår emellertid mycket att göra, arbetsmarknads- och bostadspolitiken är två viktiga områden liksom fortsatta utbildningsinsatser inom språkområdet. Det digitala nätverkssamhället Arbetsmarknadspolitiken i Nätverkssverige kommer enligt Wahlström att utgå från ett antal förutsättningar, där trygghet och flexibilitet är två nyckelord. Den viktigaste frågan är på vilket sätt den individuella tryggheten ska kunna frikopplas från fast anställning, vilket ökar flexibiliteten. Ett möjligt sätt skulle kunna vara ett system med medborgarlön. En sådan modell skulle innebära att arbetstagare och arbetsgivare kan skapa nya relationer, byggda på kompetens, kreativitet, effektivitet, efterfrågan osv. En annan mycket viktig insats är kompetensutveckling. Arbetslivet genomgår ett ständigt kunskapslyft som måste hanteras på något sätt. En väg är kompetensförsäkring, vilket ger den anställde möjlighet att under en begränsad tid ta ledigt för studier med bibehållen lön. En tydlig utveckling på arbetsmarknaden är ökad konkurrens om de välutbildade, och då i synnerhet personer med IT-utbildning. Men författaren menar att det också måste finnas en klar strategi för att hantera såväl lågkvalificerade, manuella som högkvalificerade, kunskapsintensiva arbetstillfällen, eftersom den globala konkurrensen kommer att öka inom båda områden. I det regionala och kommunala perspektivet står Sverige enligt Wahlström inför en delning av landet; i den nya storstaden och den nya glesbygden, vilket med stor sannolikhet kräver olika strategier. Som exempel på att denna uppdelning redan är ett faktum nämns att det i dag i stort sett endast är storstadskommuner och universitetsstäder som ökar sin befolkningsmängd. Vidare tas det 17

19 även i sammanhanget upp att de flesta jobben förväntas tillkomma i storstäderna, enligt AMS arbetsmarknadsprognoser. Wahlström menar att en åtgärd som kan mildra glesbygdsproblematiken utifrån ett näringslivsperspektiv är att se till att det finns välutbildade ungdomar i glesbygden, vilket möjliggör fler företagsetableringar. Möjligheten att kunna utbilda sig på hemorten är därigenom viktig, såväl gymnasie- som högskoleutbildning på distans är därför en central fråga. Företaget i nätverkssamhället Distans och delaktighet, motivation och mervärde är några av de nyckelbegrepp som gäller nätverksföretagens arbetsvillkor. De egenskaper som anställda i nätverksföretagen skall ha är (förutom att de förväntas ha ett eget kontaktnät med potentiella kunder): Ledaregenskaper Taktiska/strategiska kunskaper Engagemang Det finns idag en tydlig tendens att de tillverkande företagen konsekvent minskar antalet underleverantörer samtidigt som de knyter de kvarvarande hårdare till sig. Det mesta pekar på att nästa stora förändring för underleverantörerna är näthandeln enligt Wahlström. Resultatet kan på sikt leda till en fullständig genomlysning av hela underleverantörsmarknaden med en helt ny konkurrenssituation och en dramatisk prispress, som få företag antas klara. Det finns en annan utvecklingslinje som kan skönjas enligt författaren, den mot att alltfler företag renodlar sina verksamheter. I takt med att nya, datoriserade produktionssätt får genomslag blir produkter och tjänster alltmer lika. Det innebär att i stort sett alla aktörer på marknaden har likartade kombinationer av pris och kvalitet. Allt fler företag inser följaktligen att det enda område de kan utveckla är kärnverksamheten, övriga delar överlåts till andra företag som har specialkunskaper inom området, s.k. outsourcing. Nätverkstanken kommer inte bara att få effekter på hur ett företag organiserar sig utan troligen kommer den även att ändra balansen på marknaden. Det gäller att satsa och expandera för att öka sina marknadsandelar kraftigt, men högst ett fåtal kommer att lyckas. Orsaken till detta är att det kommer att ske en över- 18

20 gång i ekonomin som går ut på att primärt förädla information. I och med detta så upphör lagen om den avtagande marginalavkastningen. Wahlströms slutsatser om företaget i det nya nätverkssamhället kan sammanfattas enligt följande punkter: De svenska storföretagen är fortfarande avgörande för ett framgångsrikt Sverige, men deras betydelse i ett nätverkssamhälle kan ifrågasättas. Nya företag och faktorer kommer att bli avgörande. Den allra viktigaste framgångsfaktorn är medarbetarnas förmåga att utvecklas. En nyckelfråga är kunskapsspridning som innebär att medarbetarnas kunskaper skall kunna delas och bli tillgängliga för andra, t.ex. via program i intranät. Om medarbetarna är nyckeln till framgång, så är arbetet med rekrytering av stor betydelse. Därmed kommer personalchefens betydelse att öka. Balansen mellan konkurrenter förändras. Trenden går mot coopetition, en strategi där företagen, beroende på situation, varierar mellan konkurrens och samarbete. Produktionen utvecklas. Antalet robotar och digitala fabriker ökar i takt med att tekniken blir billigare. I en värld där informationsexplosionen har blivit verklighet gäller det för alla företag att i första hand kunna marknadsföra sig. En annan del är att varumärket blir allt viktigare. De fria agenterna kommer att bli allt fler. I gruppen ingår alla typer av egensysselsättare, egenföretagare, uthyrningspersonal, projektarbetare och andra tillfälligt anställda Nyttan av IT - i en småföretagares ögon Undersökningen 4 är gjord inom ramen för NUTEK:s projekt IT@småföretag. Före den 31 juni år 2000 har NUTEK som målsättning att skapa en överblick över vad som pågår runt om i landet för att främja IT-användningen i småföretag. I denna publikation redovisas resultat och tillhörande analyser från en enkätundersökning som genomförts med hjälp av bland andra Statistiska centralbyrån (SCB). Den bygger på ett urval av företag och en svarsfre- 4 NUTEK (1999), Nyttan av IT - i en småföretagares ögon. 19

Innehållsförteckning tabellbilaga B

Innehållsförteckning tabellbilaga B Innehållsförteckning tabellbilaga B Tabell 12.1 Tabell 12.2 Tabell 12.3 Branscher i rapporten som enligt OECD:s definition betraktas tillhöra elektronikindustrin... 162 Branscher i rapporten som enligt

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Informations- och kommunikationsteknikens utveckling i Kronobergs län 1998-2003

Informations- och kommunikationsteknikens utveckling i Kronobergs län 1998-2003 Informations- och kommunikationsteknikens utveckling i Kronobergs län 1998-2003 Utveckling av antal företag i Kronobergs län fördelat över bransch 1998 2002 Index 1998 = 100 250 200 150 100 Telekommunikation

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Kultur, nöje & fritid 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

GLO BALA VÄR DEK EDJ OR - ökat importinnehåll och ökat konkurrenstryck

GLO BALA VÄR DEK EDJ OR - ökat importinnehåll och ökat konkurrenstryck GLO BALA VÄR DEK EDJ OR - ökat importinnehåll och ökat konkurrenstryck November 2014 Vad är globala värdekedjor? Företagens produktion blir allt mer fragmenterad och utspridd över världen. Det innebär

Läs mer

Swedbanks Stora småföretagarenkät

Swedbanks Stora småföretagarenkät Swedbanks Stora småföretagarenkät Internetbank för vardagen, personlig rådgivare för affärerna! Sammanfattning av undersökningen Swedbanks Stora småföretagarenkät är en undersökning av småföretagens behov

Läs mer

S2008:007. Elektronikindustri och IT-relaterade tjänsteföretag 2005 och 2006

S2008:007. Elektronikindustri och IT-relaterade tjänsteföretag 2005 och 2006 S2008:007 Elektronikindustri och IT-relaterade tjänsteföretag 2005 och 2006 Swedish electronics industry and companies in the ICT service sector 2005 2006 Elektronikindustri och IT-relaterade tjänsteföretag

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Uthyrning, fastighetsservice 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom

Läs mer

Anmälda lediga platser till Arbetsförmedlingen per näringsgren

Anmälda lediga platser till Arbetsförmedlingen per näringsgren PM 1(9) Anmälda lediga platser till Arbetsförmedlingen per näringsgren PM 2 (9) Sammanfattning Den här studien granskar antalet anmälda lediga platser till Arbetsförmedlingen och hur de fördelas per näringsgren.

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Almegas proposition 2012/ Del 1. Förslag för lägre ungdomsarbetslöshet ALMEGA- Prop. 2012/1

Almegas proposition 2012/ Del 1. Förslag för lägre ungdomsarbetslöshet ALMEGA- Prop. 2012/1 ALMEGA- Biblioteket Almegas proposition 2012/ Del 1 Förslag för lägre ungdomsarbetslöshet Prop. 2012/1 Ungdomsarbetslösheten fortsätter, trots en rad åtgärder de senaste åren, att vara ett av våra största

Läs mer

Kommittédirektiv. Finansmarknadsråd. Dir. 2006:44. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006.

Kommittédirektiv. Finansmarknadsråd. Dir. 2006:44. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Kommittédirektiv Finansmarknadsråd Dir. 2006:44 Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Sammanfattning av uppdraget Ett råd bestående av ledamöter - kunniga i finansmarknadsfrågor - från akademi,

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Dämpas sysselsättningen av brist på arbetskraft?

Dämpas sysselsättningen av brist på arbetskraft? Konjunkturläget december 2 87 FÖRDJUPNING Dämpas sysselsättningen av brist på arbetskraft? Diagram 14 Brist på arbetskraft i näringslivet Andel ja-svar, säsongsrensade kvartalsvärden 5 5 Sysselsättningen

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan.

Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan. Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan. En kartläggning av svenska it-projekt April 2007 Projectplace International AB www.projektplatsen.se Innehållsförteckning FÖRORD...3 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Globaliseringens effekter på lokala arbetsmarknader i Sverige

Globaliseringens effekter på lokala arbetsmarknader i Sverige Globaliseringens effekter på lokala arbetsmarknader i Sverige Globalisering innefattar en rad utvecklingsprocesser som påverkar världens länder och utvecklingen inom länder. Ökad rörlighet över nationsgränserna

Läs mer

Elektronikindustri och IT-relaterade tjänsteföretag år 2000

Elektronikindustri och IT-relaterade tjänsteföretag år 2000 S2003:003 Elektronikindustri och IT-relaterade tjänsteföretag år 2000 Innehållsförteckning Tillverkningsföretag inom IT-relaterade branscher enligt RAMS... 2 Manlig övervikt inom IT-relaterade företag...

Läs mer

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET 2003 Landsorganisationen i Sverige LO 03.10 10 satser EXTRA 1 Rapportens syfte Att utifrån det rika materialet i undersökningen Röster om facket och jobbet ge en fördjupad bild

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten?

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? November 27 2 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige 2 Innehåll 4 6 8 10 12 14 Vi ser familjeföretagens utmaningar PwC:s analys Familjeföretagen vill vara hållbara Innovation och talang viktiga

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

STOCKHOLMSBAROMETERN. www.chamber.se. Andra kvartalet 2010

STOCKHOLMSBAROMETERN. www.chamber.se. Andra kvartalet 2010 Andra kvartalet (-8-6) skonjunkturen fortsätter att förbättras. Konjunkturindikatorn för s län ökar från 22 till 3 under årets andra kvartal. Situationen för näringslivet stabiliseras fortsatt och ekonomin

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten Prognos för arbetsmarknaden

Arbetsmarknadsutsikterna hösten Prognos för arbetsmarknaden Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2017 Prognos för arbetsmarknaden 2017 2019 Text Annelie Almérus Håkan Gustavsson Torbjörn Israelsson Andreas Mångs Petra Nyberg Text- och bildredigering Marcus Löwing Avstämningsdag

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb Sänkt arbetsgivaravgift ger nya jobb Rapport från Företagarna oktober 2010 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsgivaravgiften den viktigaste skatten att sänka... 4 Sänkt arbetsgivaravgift = fler jobb?... 6 Policyslutsatser

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET 2003 Landsorganisationen i Sverige LO 03.10 10 satser EXTRA 1 Rapportens syfte Att utifrån det rika materialet i undersökningen Röster om facket och jobbet ge en fördjupad bild

Läs mer

SVENSKARNA OCH IOT INTERNET OF THINGS HISS ELLER DISS FRÅN SVENSKARNA?

SVENSKARNA OCH IOT INTERNET OF THINGS HISS ELLER DISS FRÅN SVENSKARNA? SVENSKARNA OCH IOT INTERNET OF THINGS HISS ELLER DISS FRÅN SVENSKARNA? INDENTIVE AB 1 SVENSKARNA OCH IOT INTERNET OF THINGS HISS ELLER DISS FRÅN SVENSKARNA? Dörrar, larm, lampor, bilar, uppvärmning och

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Norrbottens näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Norrbottens län... 4 Småföretagsbarometern Norrbottens län... 6 1. Sysselsättning... 6 2.

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

FÖRE TAGS TJÄNS TER. - allt viktigare för svensk ekonomi

FÖRE TAGS TJÄNS TER. - allt viktigare för svensk ekonomi FÖRE TAGS TJÄNS TER - allt viktigare för svensk ekonomi November 2014 Företagstjänster är kunskapsintensiva Under de senaste två decennierna har andelen högutbildad arbetskraft ökat i samtliga sektorer

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Information & kommunikation 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en

Läs mer

Pedagogik för jämställd IT. 5% av Sveriges nya civilingenjörer inom datateknik är kvinnor. Har vi råd med det?

Pedagogik för jämställd IT. 5% av Sveriges nya civilingenjörer inom datateknik är kvinnor. Har vi råd med det? Pedagogik för jämställd IT 5% av Sveriges nya civilingenjörer inom datateknik är kvinnor. Har vi råd med det? Sammanfattning Gymnasiets program med inriktning mot data attraherar få unga kvinnor. I arbetslivet

Läs mer

14411/18 tf/chs 1 LIFE.1.C

14411/18 tf/chs 1 LIFE.1.C Europeiska unionens råd Bryssel den 19 november 2018 (OR. en) 14411/18 SOC 715 EMPL 535 ECOFIN 1064 EDUC 430 NOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

Behovsanalys för verksamhetsområde 16 Näringsliv

Behovsanalys för verksamhetsområde 16 Näringsliv Behovsanalys för verksamhetsområde 16 Näringsliv Styrprocessen 2017 2016-03-29 Tyresö kommun / 2016-03-21 2 (7) Innehållsförteckning 1 Behovsanalys för verksamhetsområde 16...3 1.1 Slutsatser - Samlad

Läs mer

Business Region Göteborg

Business Region Göteborg Business Region Göteborg Business Region Göteborg är Göteborgs Stads näringslivskontor och arbetar med näringslivsutvecklingen i Göteborgsregionen. Stadshus AB Business Region Göteborg BRG 12,25% Lindholmen

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Fakta i korthet Nr. 6 2014 Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Kompetensplattform Värmland Kompetensplattformar är ett uppdrag från regeringen i syfte att säkra kompetensförsörjningen

Läs mer

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, Teknikföretagen och Svensk Teknik och

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige

Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige Varselportalen 2013-03-09, RW Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige Historiskt har vi haft perioder av låga arbetslöshetstal i Sverige: Tidigt 70-tal; 2-3 % arbetslöshet 1975-1980; 2-3%

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 JÄMTLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Entreprenörskapsbarometern 2016

Entreprenörskapsbarometern 2016 Entreprenörskapsbarometern 2016 Förord Med Entreprenörskapsbarometern 2016 fördjupas kunskapen om människors syn på företagande. Undersökningen visar till exempel vilka för- och nackdelar personer ser

Läs mer

EN SAMMANHÅLLEN OCH VARIERAD ARBETSMARKNAD PENDLINGEN ÖVER ÖRESUND

EN SAMMANHÅLLEN OCH VARIERAD ARBETSMARKNAD PENDLINGEN ÖVER ÖRESUND 62 PENDLINGEN ÖVER ÖRESUND Utvecklingen av pendlingsströmmen över Öresund har framför allt ägt rum mellan Sydvästskåne och den danska delen av Öresundsregionen. Medan pendlingen från Sydvästskåne till

Läs mer

Informations- och kommunikationsteknik Information Technology

Informations- och kommunikationsteknik Information Technology Informations- och kommunikationsteknik Information Technology Informations- och kommunikationsteknik Information Technology 276 292 Informations- och kommunikationsteknik Information Technology 278 293

Läs mer

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2017 Omslagsbild: Johnér bildbyrå Sammanfattning Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 BD län 2 Sammanfattning

Läs mer

71 PROCENT GRANSKAR EN POTENTIELL ARBETSGIVARE NÄR DE SÖKER JOBB OCH SÖKER INFORMATION OM VAD REDAN ANSTÄLLDA TYCKER. - EN TRENDRAPPORT FRÅN LERNIA

71 PROCENT GRANSKAR EN POTENTIELL ARBETSGIVARE NÄR DE SÖKER JOBB OCH SÖKER INFORMATION OM VAD REDAN ANSTÄLLDA TYCKER. - EN TRENDRAPPORT FRÅN LERNIA 71 PROCENT GRANSKAR EN POTENTIELL ARBETSGIVARE NÄR DE SÖKER JOBB OCH SÖKER INFORMATION OM VAD REDAN ANSTÄLLDA TYCKER. - EN TRENDRAPPORT FRÅN LERNIA FÖRORD Varje dag möter vi människor som tillhör, eller

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan en studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet 3 Innehåll Det moderna arbetslivet............................................

Läs mer

Tillskott och rekryteringsbehov av arbetskraft 2004

Tillskott och rekryteringsbehov av arbetskraft 2004 Tillskott och rekryteringsbehov av arbetskraft 2004 UF0504 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Utbildning och forskning samt Arbetsmarknad A.2 Statistikområde Befolkningens utbildning A.3 Statistikprodukten

Läs mer

KAMPEN OM KOMPETENSEN

KAMPEN OM KOMPETENSEN NYA vägar för flexibilitet i högre utbildning Hur kan vi säkra kompetensförsörjningen i mindre städer och på landsbygden? KAMPEN OM KOMPETENSEN Ett samarbetsprojekt med Nitus, nätverket för kommunala lärcentra.

Läs mer

Affärsplan en första skiss

Affärsplan en första skiss Affärsplan en första skiss Affärsplan datum Kontaktuppgifter: Företagsnamn Postadress Organisationsnu mmer Företagsform Kontaktperson Mobiltelefon Webbadress E- post Verksamhet: Beskriv verksamheten med

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 God potential för en ökad tjänsteexport De svenska företagen får bättre betalt för sina exporttjänster än för exporten av varor. Under perioden 1995-2004

Läs mer

STOCKHOLMSBAROMETERN. Tredje kvartalet 2011

STOCKHOLMSBAROMETERN.  Tredje kvartalet 2011 Tredje kvartalet 11 (11-11-3) Stockholmskonjunkturen fortsätter visserligen att stärkas, men tillväxttakten dämpas tydligt. Konjunkturindikatorn för Stockholms län minskar från 21 till 12 under årets tredje

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Delstrategi och utmaning medlemskapet stärker individen

Delstrategi och utmaning medlemskapet stärker individen Förmågan att väcka engagemang och samtidigt utveckla medlemskapet är avgörande för att kunna växa som förbund. Unionen har genom att se och möta medlemmarnas behov lyckats nå vårt mål om att bli 600 000

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

NYSTARTADE FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016

NYSTARTADE FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 NYSTARTADE FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 Nyföretagande är viktigt för utvecklingen i Göteborgsregionen Nyföretagande är en av Göteborgsregionens viktigaste förutsättningar för utveckling mot ökad sysselsättning,

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄRMLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Kronobergs näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Kronobergs län... 4 Småföretagsbarometern Kronobergs län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Framtidsjobb i Stockholm 2011-2016. Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet

Framtidsjobb i Stockholm 2011-2016. Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet Framtidsjobb i Stockholm 2011-2016 Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet Fackförbundet ST hösten 2011. Den här rapporten presenterar en nedbrytning av resultaten från en

Läs mer

Rekryteringsbehov. i Grafiska Företagens medlemsföretag t o m våren Rekryteringsundersökning Grafiska Företagen

Rekryteringsbehov. i Grafiska Företagens medlemsföretag t o m våren Rekryteringsundersökning Grafiska Företagen Rekryteringsbehov i s medlemsföretag t o m våren 2020 är bransch- och arbetsgivarorganisationen för den grafiska industrin. Våra 450 medlemsföretag med ca 14 000 anställda utvecklar, förpackar och distribuerar

Läs mer

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Vilka effekter har ökad utrikeshandel och ökade direktinvesteringar haft på sysselsättning och

Läs mer

36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN

36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN 36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN Stockholm behöver fler programmerare Tjänstesektorn växer i Sverige. Allra

Läs mer

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna?

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna? Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval

Läs mer

Enkät om IT-stress 600 yrkesarbetande svenskar om psykisk belastning på grund av IT. Genomförd oktober 2011.

Enkät om IT-stress 600 yrkesarbetande svenskar om psykisk belastning på grund av IT. Genomförd oktober 2011. Enkät om IT-stress 600 yrkesarbetande svenskar om psykisk belastning på grund av IT. Genomförd oktober 2011. 600 svenskar tillfrågade om IT-stress I en unik enkät har 600 yrkesarbetande svenskar svarat

Läs mer

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNOVA Information VI 2006:10 OM VINNVINN vinnvinn är ett initiativ för tillväxt i regionala innovationssystem. Nya affärsmöjligheter

Läs mer

Fortsatt långsam ökning av andelen företag med kvinnor i styrelsen

Fortsatt långsam ökning av andelen företag med kvinnor i styrelsen Fortsatt långsam ökning av andelen företag med kvinnor i styrelsen STYRELSEKARTLÄGGNINGEN MARS 2019 INNEHÅLL 03 FÖRORD Dags att öka takten 12 KVALITATIV UNDERSÖKNING Intervjuer med 400 företagare 04 STYRELSEKARTLÄGGNINGEN

Läs mer

Den tredje industriella revolutionen och den svenska arbetsmarknaden. Föreläsning Lena Gonäs februari 2009 Arbetsvetenskap

Den tredje industriella revolutionen och den svenska arbetsmarknaden. Föreläsning Lena Gonäs februari 2009 Arbetsvetenskap Den tredje industriella revolutionen och den svenska arbetsmarknaden Föreläsning Lena Gonäs februari 2009 Arbetsvetenskap Uppläggning av föreläsningen Begrepp och grundläggande fakta Den tredje industriella

Läs mer

Arbetsmarknad Stockholms län

Arbetsmarknad Stockholms län PROGNOS 2012 Arbetsmarknad Stockholms län PROGNOS FÖR LÄNET LÄNETS UTMANINGAR BRANSCHUTVECKLING YRKESKOMPASSEN Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Stockholms län 1 Antalet som arbetar i länet ökar med 10 000

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Blekinge, 8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Vissa ljuspunkter på en mörk arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas i hög grad av den ekonomiska

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Innehåll. eworkbarometern HÖSTEN 2013. Om eworkbarometern 3

Innehåll. eworkbarometern HÖSTEN 2013. Om eworkbarometern 3 eworkbarometern HÖSTEN 2013 Innehåll Om eworkbarometern 3 Stigande optimism på konsultmarknaden tema för höstens eworkbarometer 2013 4 Resultat från höstens undersökning 6 Arvode 7 Efterfrågan och konkurrens

Läs mer

Distansarbete och tillfälligt hemarbete

Distansarbete och tillfälligt hemarbete GÖTEBORGS UNIVERSITET Personalavdelningen Hilding Sjödén Avd.dir. 2006-01-23Dnr F1 230/06 Distansarbete och tillfälligt hemarbete Definitioner Med distansarbete avses arbete som en anställd efter skriftlig

Läs mer

Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige

Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2190 av Lars Mejern Larsson m.fl. (S) Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det

Läs mer

Family 1 Family Business Survey Värdegrunden. Nyckeln för familjeföretag att lyckas med tillväxt och digital omställning

Family 1 Family Business Survey Värdegrunden. Nyckeln för familjeföretag att lyckas med tillväxt och digital omställning Family 1 2018 Värdegrunden Nyckeln för familjeföretag att lyckas med tillväxt och digital omställning 2 Den globala studien bygger på 2 953 svar från ledande befattningshavare i familjeföretag i 53 länder,

Läs mer